Stadsbyggnadskontoret. Handläggare. Telefon Anette Scheibe Lorentzi

Transkript

1 Stadsbyggnadskontoret Planavdelningen Sida 1 (8) Handläggare Julia Nedersjö Telefon Till Stadsbyggnadsnämnden Antagande av förslag till detaljplan för del av Norra Djurgården 1:49 vid Drottning Kristinas väg (norra) i stadsdelen Norra Djurgården i Stockholm (98 lägenheter) Förslag till beslut Stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till detaljplan. Stadsbyggnadskontoret Fleminggatan 4 Box Stockholm Telefon stadsbyggnadskontoret@stockholm.se stockholm.se Anette Scheibe Lorentzi Bo Bergman Martin Schröder Sammanfattning Planförslaget möjliggör cirka 100 studentlägenheter och en institutionsbyggnad med underjordiskt garage i 2,5 våningar. Planområdet ligger inom KTH Campus vid Drottning Kristinas väg. Detaljplanen ger skydd för det värdefulla naturområde som finns inom planområdet i form av skyddande planbestämmelse på plankartan. Denna detaljplan pågår parallellt med utvecklingen av två andra detaljplaneområden som tillsammans innebär att området tillförs cirka 670 nya studentlägenheter och nya institutionslokaler om ca m 2 BTA.

2 Sida 2 (8) Översiktskarta: Parallella detaljplaner för nya studentbostäder markerade i svart, aktuellt planområde med röd linje samt nya studentbostadshus inom campus i rött och nya institutionsbyggnader i svart. Plansamråd hölls under januari mars Inkomna synpunkter under samrådet uttryckte sig överlag positivt till föreslagna studentbostäder men två av remissinstanserna ansåg att institutionsbyggnaden behövde omarbetas med hänsyn till påverkan på den biologiska mångfalden. Rådet till skydd för Stockholms skönhet avstyrkte planen med anledning av att de anser att marken som bostadshusen placeras på borde reserveras för institutionsanvändning. I övrigt handlade synpunkterna huvudsakligen om behov av förtydliganden i planhandlingarna, byggnadernas höjd och placering, samt önskan om kompletterande utredningar. Samrådet redovisades i stadsbyggnadsnämnden den 24 april 2014 ( 16) där nämnden beslöt att ställa ut förslaget till granskning enligt stadsbyggnadskontorets tjänsteutlåtande. Inför granskningen togs ytterligare utredningar fram och förslaget studerades vidare vad gällde husens placering, och utformning, dagvattenhantering, kulturmiljö, riskfrågor avseende farligt gods, avfallshantering, parkering, buller och grundvattenpåverkan. Ett bearbetat förslag, där institutionsbyggnadens utbredning minskas, antalet parkeringsvåningar minskas och studentbostädernas fasad förändras, togs fram och ställdes ut för granskning under tiden 1/10 29/ Under granskningen inkom endast två remissvar, ytterligare ett remissvar inkom efter granskningstidens slut, alla utan erinran.

3 Sida 3 (8) Efter granskningen ändrades bestämmelse om begränsning av markens bebyggande. I övrigt gjordes redaktionella ändringar på plankartan och i planbeskrivningen. De synpunkter som förts fram under samrådet angående institutionsbyggnadens intrång i naturmarken har beaktats och den föreslagna byggnaden är anpassad, med bibehållen lokalyta. Studentbostäderna är delvis placerade på befintlig parkering och delvis på naturmark. Husen har placerats så att en stor del av befintliga träd inom området ska kunna bevaras och den värdefulla centrala delen av naturområdet med ekar och hällmark inte bebyggs. Kontorets sammanvägda bedömning är att platsen är lämplig för föreslagen ny bebyggelse och föreslår att stadsbyggnadsnämnden antar förslaget till ny detaljplan. Utlåtande Bakgrund och syfte Akademiska Hus och KTH vill utveckla KTH Campus genom att planera för fler studentbostäder. De har därför initierat detaljplanearbeten tillsammans med utvalda byggherrar som ska uppföra och äga studentbostäderna. Denna detaljplan pågår parallellt med utveckling av två andra detaljplaneområden som tillsammans innebär att området tillförs cirka 670 nya studentlägenheter och nya institutionslokaler om ca m 2 BTA. Byggherre för studentbostäderna är ByggVesta. Ambitionen är att skapa byggnader med hög arkitektonisk kvalitet som bildar ett tillskott till KTH Campus och dess högklassiga arkitektur. Detaljplanen syftar till att möjliggöra byggnader för studentbostäder samt nya lokaler för högskolan på ett sätt som bidrar till att göra campus till en attraktiv miljö och utvecklar områdets egen karaktär. Planen syftar även till att reglera viktiga delar av byggnadernas utformning för att låsa fast kvaliteter som är viktiga i förhållande till KTH campus som kulturmiljö. Ett viktigt karaktärsdrag inom campus är naturen och parkerna mellan byggnaderna. Planen syftar därför även till att upprätthålla campus gröna karaktär med uppvuxna träd och gröna släpp mellan husen. Riksintressen Planområdet ligger inom Riksintresseområdet för kulturmiljövården. KTH-området tillhör en av riksintressets värdekärnor; Institutionsbältet på Norra Djurgården. Området gränsar även till Kungliga Nationalstadsparken.

4 Sida 4 (8) Tidigare ställningstagande Startpromemoria behandlades av stadsbyggnadsnämnden ( 23) som beslöt att planarbete skulle påbörjas. Därutöver anfördes att KTH Campus skulle tjäna på en mer omfattande bostadskomplettering än vad som presenterades samt att studera vilka ytterligare platser som skulle kunna vara lämpliga för högre exploatering. Ett tillskott av fler boende bör också åtföljas av ett tillskott av butiks- och restauranglokaler, vilket skapar goda förutsättningar för en mer levande, varierad och trygg stadsdel. Plansamrådet redovisades i stadsbyggnadsnämnden ( 16) som beslöt att ställa ut förslaget för granskning. Området omfattas idag av områdesbestämmelser för del av norra innerstaden Ob som innebär utökad lovplikt avseende kulturmiljön. Förutsättningar Planområdet präglas av parklikt vårdad naturmark med fristående byggnader. Inom planområdet finns idag en mindre experimenthall uppförd i en våning som avses rivas. Byggnaden är ritad av Nils Ahrbom och Helge Zimdal och är gulklassad av Stadsmuseet. Mindre experimenthall som avses rivas f.d. Röda Korsets sjukhus Ortofoto: Planområdets ungefärliga utbredning markerat med vit linje. Planförslaget Planförslaget innebär att två nya studentbostadshus om cirka 100 lägenheter samt en institutionsbyggnad med underjordiskt garage i 2,5 våningar, med sammanlagt cirka 150 parkeringsplatser,

5 Sida 5 (8) föreslås uppföras. För att bidra till att KTH blir en levande, variationsrik campusmiljö möjliggörs lokaler för verksamheter i alla tre byggnader. Institutionsbyggnaden ges användningen skolverksamhet (högskola), kontor och centrum. Akademiska Hus avser att använda byggnaden till verksamheter knutna till utbildningarna inom området. I bostädernas bottenvåningar ställs krav på lokaler för centrumverksamhet och/eller skola om minst 110 m 2. Dessa ska ligga mot gata och entréplats. Illustration: Till vänster i bilden ses institutionsbyggnaden, och till höger de två byggnaderna med studentbostäder. De nya studentbostäderna placeras delvis på befintlig parkeringsplats och delvis på befintlig grönyta. Husen har placerats så att en stor del av befintliga träd inom området bevaras och den värdefulla centrala delen av naturområdet med ekar och hällmark inte bebyggs. Naturområdet som sparas och ges skydd har naturvärden knutna till örtrik vegetation, solvarma hällar, ekmiljö med enstaka hålträd och flera ekar som inom några decennier kommer utvecklas till skyddsvärda träd. Dock innebär den nya bebyggelsen att den övre delen av ekbacken samt en idag solbelyst häll med örtrik vegetation kommer att beskuggas delar av dagen. Den sammantagna bedömningen av bebyggelseförslaget är dock att det i sin nuvarande utformning innebär små förluster vad gäller naturvärden. Kompensationsåtgärder är inte reglerade i plan. Där institutionsbyggnaden föreslås finns idag en mindre experimenthall uppförd i en våning vilken avses rivas. Det centrala läget i staden och det goda kommunikationsläget med närheten till Östra station, bussar och tunnelbanan har föranlett att bilparkeringstalet är satt till 0 och cykelparkeringsnormen är satt till 2,0 platser/ lägenhet. Tillgänglig parkeringsplats för rörelsehindrade kan ordnas inom 10 meter från högdelens entré och drygt 20 meter från lågdelens entré. Nybyggnationerna inom campus innebär en minskning av antalet markparkeringsplatser men medför ett tillskott i garage om cirka 152 platser i det planerade garaget.

6 Sida 6 (8) Illustration: Studentbostäderna sedda från nordväst, från Drottning Kristinas väg. Bild: Utopia Studentbostäderna har delvis en lamellform (det låga huset) och en hus-i-parkkaraktär som relaterar till den befintliga strukturen i området. Lågdelen utformas i platsmurat röd-brunt tegel medan högdelens bottenvåning har en bottenvåning med glaserat tegel, och resterande våningar i ljus puts. Taken ges en oregelbunden form. Intitutionsbyggnaden placeras längs med Drottning Kristinas väg. Dess höjd följer topografin och den möter den omgivande naturmarken med enkel geometri. Den uppbrutna formen med trappat tak är viktig för att ta ner skalan mot Brinellvägen men även för att bryta upp den stora volymen. Illustration: Institutionsbyggnaden sedd från sydost. Bild:2BK

7 Sida 7 (8) Samråd Plansamråd pågick under tiden Under samrådet inkom 24 yttranden varav ett från Föreningen Östermalm och två från enskilda personer. 12 av remissinstanserna har ingen erinran. Länsstyrelsen och miljöförvaltningen anser att institutionsbyggnaden bör omarbetas för att minska påverkan på den biologiska mångfalden. Rådet till skydd för Stockholms skönhet avstyrkte planen med anledning av att de anser att marken som bostadshusen placeras på borde reserveras för institutionsanvändning. De efterfrågar även en sänkning av institutionsbyggnadens högdel. Stadsdelsförvaltningen framför behov av en förskola på minst fyra avdelningar och Kulturnämnden en djupare utredning av förslagets visuella påverkan på Ugglevikskällan. Övriga framför synpunkter i sak med önskan om kompletteringar. I de två skrivelserna från enskilda personer framförs synpunkter som att alla träd bör sparas och ingen grönyta bör tas i anspråk. Samrådet redovisades i nämnd den 24 april 2014 ( 16) där nämnden biföll kontoret. Efter samrådet ändrades förslaget så att håleken inom området sparas och ges skydd i plan och gestaltningen av byggnaderna bearbetades. På plankartan gjordes ändringar enligt nedan: - Planområdesgränsen har utökats norrut - Byggrätt för institutionsbyggnad har justerats i utbredning och höjd för att spara en ek med hålbildning och minska miljöpåverkan. - Bestämmelse om utfartsförbud har utökats (som följd av att förgårdsmark tas bort mellan institutionsbyggnad och gata). - Bestämmelse om körbart bjälklag har justerats. - Bestämmelser om byggnadernas utformning och fasadmaterial har ändrats. - Administrativ bestämmelse om krav på marklov för trädfällning har ändrats. - Bestämmelse om u-område för underjordisk ledning har tillkommit. I övrigt gjordes redaktionella ändringar på plankartan och kompletteringar, uppdateringar och redaktionella ändringar i planbeskrivningen. Granskning Planförslaget ställdes ut för granskning under perioden Under granskningstiden har två yttranden inkommit. Länsstyrelsen liksom AB Fortum Värme har ingen erinran mot planförslaget. Efter granskningstiden inkom Lantmäterimyndigheten med remissvar, även det utan erinran.

8 Sida 8 (8) Efter granskningen ändrades formuleringen för bestämmelse för begränsning av markens bebyggelse, i övrigt genomförs endast redaktionella ändringar i plankartan och planbeskrivningen. Ändringarna är små, saknar allmänt intresse och föranleder ingen ny granskning. Synpunkter inkomna under samråd och granskning som inte har tillgodosetts - Att samla alla nya byggnader på parkeringsytan för att spara träd - Att byggnadernas höjd minskas - Att projektet innehåller en förskola - Att institutionsbyggnaden minskas - Att endast institutionsbyggnader uppförs - Att sedumtak införs på studentbostäderna som kompensationsåtgärd Stadsbyggnadskontorets ställningstagande Det finns generellt ett stort behov av studentbostäder och kontorets bedömning är att de planerade nya bostäderna även bidrar till att utveckla campusområdet som en del av vetenskapsstaden och Stockholm som kunskapsstad. Ett ökat boende inom området ger också förutsättningar för bättre service och en tryggare och mer befolkad miljö kvällstid. De planeringsinriktningar (definierade i Promenadstaden) som ligger till grund för bedömningen är Utveckla innovativa miljöer för högre utbildning och forskning samt Planera för ett jämnt och kontinuerligt bostadsbyggande. Kontoret har prövat att inom var och en av de tre parallellt pågående planerna placera in en förskola enligt stadsdelsförvaltningens önskemål. Det har visat sig svårt att kombinera en förskolegård med campus öppna hus-i-parkstruktur samt byggherrarnas behov av att skapa effektiva studentbostäder för att få en ekonomi i projekten. Kontoret har därför valt att inte ställa krav på en förskola inom projektet. Av inkomna synpunkter framgår bland annat önskemål på att placeringen av husen ändras så att mer grönyta och fler träd sparas. Kontoret har haft dessa intressen för ögonen vid placering och utformning av byggnader och menar att husen är optimalt placerade och till nytta för KTH-området som helhet. Kontorets sammanfattande bedömning är att förslaget är väl genomarbetat och ger ett stort tillskott av bostäder som är positivt för KTH campus som helhet. Kontoret föreslår att förslag till detaljplan antas. SLUT