KALMAR KOMMUN. Kalmar Cykelstad. En studie baserad på stickprov över Kvarnholmens cykelflöde 2008, 2010, 2011 &

Transkript

1 KALMAR KOMMUN Kalmar Cykelstad En studie baserad på stickprov över Kvarnholmens cykelflöde 2008, 2010, 2011 &

2 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund... 2 Kalmar kommuns fortsatta arbete... 2 Andra räkningar och mätningar... 4 Cykeltrafik i Sverige... 4 Cykelhjälmsanvändning... 5 Syfte... 6 Metod... 7 Resultat... 8 Cykelflöde Cykelhjälmsanvändning Cykelflöde Cykelhjälmsanvändning Cykelflöde Cykelhjälmsanvändning Cykelflöde Cykelhjälmsanvändning Jämförelse av cykelflöde 2008, 2010, 2011 &

3 Inledning Det finns många skäl till att satsa på att öka andelen cyklister i våra städer, så väl för miljön, samhället som för den enskilda individen. Staden får renare luft med mindre buller och trängsel samtidigt som energibehovet minskar. För medborgarna i samhället bidrar cyklingen till en bättre hälsa som leder till ökad livskvalitet. För Kalmar kommun är dessa parametrar viktiga för att skapa en trevlig och hälsosam miljö för invånarna att leva och vistas i. Arbetet med att öka andelen cyklister i staden är därför ett område kommunen aktivt arbetar med. Kalmar kommun satte därför år 2008 upp en vision för projektet Kalmar cykelstad; Kalmar ska bli en bra cykelstad med väl utvecklad infrastruktur för cykel i hela kommunen. Vi åstadkommer det genom att erbjuda alla Kalmarbor och våra besökare en bekväm och säker cykelstad; med sammanhängande cykelnät, väl underhållna cykelvägar och hög trafiksäkerhet under dygnets alla timmar. (Kalmar kommun, 2008) Bakgrund För att nå visionen krävs det flera insatser. Kalmar kommun antog år 2008 en cykelstrategi/handlingsplan i syfte att få fler att välja cykeln som transportmedel i staden. Strategin består av en kombination av både mjuka och hårda åtgärder som ska prioriteras där punkter som säkra gång- och cykelpassager, bra underhåll av cykelvägar, ökad trygghet och information finns med. För att förverkliga strategin sattes 2008 en konkret handlingsplan upp över hur kommunen ska arbeta för att nå sina uppsatta mål i projektet Kalmar cykelstad. Handlingsplanen arbetades fram under 2008 och var då kostnadsberäknad till kronor per år med start Planen beskriver vilka åtgärder som bör genomföras samt vem som ansvarar för att dessa verkställs. Kalmar kommun blev även beviljade KLIMP-bidrag 2008 för att kunna verkställa projektet Kalmar cykelstad som en del av handlingsplanen. Denna rapport har som mål att följa upp Kalmar kommuns budget mål att öka cykeltrafiken med 15% fram till 2012 jämfört med 2008 års cykelflöden (Kalmar kommun, 2008). Kalmar kommuns fortsatta arbete För att öka cykelanvändningen i kommunen har Kalmar kommun anslutit sig till flera cykelprojekt, där ibland EU-projektet ABC-multimodal (Access by Cycling). Projektet syftar till att förbättra förbindelsen mellan städer och omkringliggande områden. Investeringar kommer göras på att förbättra integrationen mellan cykel- och det övriga trafiksystemet bland annat genom bättre infrastruktur och tjänster. För de längre resorna kommer satsningar bland annat

4 att göras på multimodala transporter, det vill säga transporter där flera trafikslag är inblandade. Det innebär en bättre planering och samordning av transporterna för att den kombinerade resan ska bli mer attraktivare för resenären (Doberan, 2011). Arbetet med att göra Kalmar till en cykelstad innefattar även tätorterna runt om staden som Trekanten, Ljungbyholm, Lindsdal, Smedby, Läckeby, Rockneby och Rinkabyholm. För att få fler att välja cykeln som transportmedel till och från dessa områden är ett sammanhängande och tryggt cykelvägnät viktigt. Kalmar kommun har därför ett cykelvägsprojekt med fokus på att bygga bort så kallade felande länkar. Genom att komplettera det befintliga cykelnätet med nya sträckningar ska ett mer sammanhängande och genare cykelnät över Kalmarområdet skapas (Kalmar kommun, 2011). Ett gent cykelnät är mycket viktigt för att generera fler resor med cykel då cyklister väldigt högt värderar att cykelsträckan inte är en för lång omväg jämfört med fågelvägen. Sträckan får inte heller ta för lång tid att cykla jämfört med att köra bil om cykeln ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Inom projektet ligger även ett arbete med att förbättra belysningen längs cykelstråken. En jämn och kontinuerlig belysning är dels viktigt ur ett säkerhetsperspektiv, men även för att öka trygghetskänslan längs sträckan för många individer. Det är främst kvinnor som känner en ökad trygghet mot överfall om cykelstråken är väl belysta (Svensson, 2008). Kalmar kommun anser det därför viktigt att fortsätta arbetet med att förse viktiga cykelstråk med belysning som en del i jämställdhetsarbetet. Utöver de större projekten så arbetar Kalmar kommun ständigt med att förbättra de fysiska förutsättningarna för cyklisterna i kommunen. Nedan följer några punkter som Kalmar har valt att prioritera: Drift- och underhåll av cykelstråk En stor majoritet av singelolyckorna som sker på cykel inträffar på sträckor mellan korsningspunkter där cyklisten har halkat på snö, is eller löst grus eller fastnat på en kantsten (Svensson, 2008). Ett jämnt och halkfritt markunderlag är därför mycket viktigt för att minska olyckorna längs cykelvägar och Kalmar kommun arbetar året runt med att underhålla cykelvägarna. Under vinterhalvåret finns det även en jourberedskap som snabbt kan rycka ut vid halka eller snöfall för att ploga, salta eller sanda cykelvägarna. Resurser har även lagts på att inventera tätorternas cykelvägar för att åskådliggöra vart eventuella åtgärder behövs både på detaljnivå och i cykelnätet som helhet. Prioriterade åtgärder är bland annat ny asfaltsbeläggning vid sprickor i markbeläggningen, tydligare linjemarkeringar, förbättrad sikt och tydligare skyltning. Vidare arbetar Kalmar kommun med bättre passager för gång- och cykeltrafik där bland annat standarder för säkra passager arbetas fram. Syftet är att minska antalet olyckor i korsningspunkter och ge cyklisterna en bättre, säkrare och tryggare passage. Fler cykelparkeringar En viktig faktor i ett cykelnäts tillförlitlighet är tillgången till en pålitlig och funktionell cykelparkering. Cyklisten värderar nämligen högt en tillgänglig parkeringsplats som är säker mot stöld (TRAST, 2007). Kalmar kommun har därför lagt extra resurser på nya cykelparkeringar på Kvarnholmen och underhåll av befintliga vilket bland annat inkluderar bättre snöröjning och undanröjande av kvarglömda cyklar.

5 Fler cykelpumpar Kommun har ett samarbete med flera företagare, cykelverkstäder och bensinstationer för att kunna erbjuda cyklisterna möjlighet att pumpa sina cykeldäck gratis. Kommunen har två egna publika pumpar och antalet ökar successivt. Information om cykelnätet Att informera om det befintliga cykelnätet är viktigt. Cykelkartor och tydlig skyltning nämns ofta som två viktiga informationsbärare som genererar fler cyklister till cykelvägarna (Svensson, 2008). Kalmar kommun har därför arbetat med att informera invånarna om cykelnätet dels genom en förbättrad skyltning till, från och längs cykelstråk och dels genom en ny cykelkarta över Kalmar centralort. Kartan finns tillgänglig digitalt på Kalmar kommuns hemsida och så finns den gratis i pappersformat på turistbyrån, pressbyrån vid centralstationen samt i speciellt utvalda cykelverkstäder. Beteendeförändring Satsningar läggs också på att förändra invånarnas inställning till att välja cykeln som transportmedel. Kampanjer och tävlingar är några exempel som kommunen har arbetat med för att på så vis uppmana fler att välja cykeln som transportmedel. Andra räkningar och mätningar Denna årliga cykelräkning är inte längre det enda sättet Kalmar kommun mäter cykling på. Sen april i år så finns åtta stycken cykelmätare uppsatta i Kalmar som räknar cyklister dygnet runt. I november kommer en halvårs rapport med resultatet av det första mätta halvåret. Den rapportens data kommer att vara statistiskt säkerställd och således en säkrare mätning en den cykelräkning som tas upp i denna rapport. En Resevanesundersökning har gjorts i Kalmar under våren 2012 tillsammans med Trafikverket och anda kommuner i regionen. Rapporten för denna kommer även den ut senare under hösten, men de preliminära resultaten ser lovande ut för cykelanvändningen i Kalmar. Denna rapport presenterar antalet räknade cyklister på Kvarnholmens broar under ett antal timmar under en dag. Denna rapport försöker inte analysera djupare resultatet utan presenterar bara framkomna siffror. Dock sker en jämförelse mellan föregående år och avstämning mot 2008 som har varit start för det budgetmål som funnits för ökad cykling. Om man vill ha en mer problematiserad bild så rekommenderas Cykelbokslutet 2012 som kommer i början på nästa år och som går in mer på djupet av hur cyklingen i Kalmar har sett ut under året. Cykeltrafik i Sverige Idag utgör den svenska cykeltrafikens andel 10% av det totala antalet resor och bara 19% väljer cykeln då resan är kortare än 5 km. Andelen som väljer att cykla avtar drastiskt med ökad reslängd och få cykelresor är över 5 km samtidigt som drygt hälften av alla bilresor är mindre än 5 km. Det är bland de korta onödiga bilresorna det finns en stor potential att förflytta resor med bil till cykelresor. Fördelningen mellan könen är relativt jämn med en liten skillnad vid de längre resorna där männen är mer benägna att välja cykeln som transportmedel. Kvinnorna använder däremot cykeln oftare än männen vid de kortare resorna (TRAST, 2007).

6 Cykelhjälmsanvändning Statens väg- och transportforskningsinstitut gjorde år 2009, i uppdrag från dåvarande Vägverket, en observationsstudie av cykelhjälmsanvändningen i Sverige. Studien omfattade 21 städer i Sverige där Kalmar bland annat var med. Resultatet av det totala cykelhjälmsanvändandet i de studerade städerna var då 23,0% för vuxna vid arbetsplatser och 20,0% för vuxna cyklister ( 16 år) på allmänna cykelstråk. Studien visade även på att det inte fanns någon signifikant könsskillnad mellan användandet av cykelhjälm bland vuxna cyklister på cykelstråk, dock är andelen kvinnor som bär hjälm vid arbetsplatser större. Enligt studien 2009 hade 7,4% av de vuxna cyklisterna vid arbetsplatser hjälm i Kalmar och på de allmänna stråken använde 5,5% av cyklisterna hjälm (VTI, 2009).

7 Syfte Avsikten med denna rapport är undersöka hur cykelflödet har utvecklats i Kalmar under tidsperioden och på så sätt svara på budgetmålet sen 2008 om att öka cykeltrafiken med 15% fram till Fokus i rapporten kommer att ligga på följande frågor: Hur har cykelflödet förändrats över tiden, ? Har budgetmålet uppfyllts? Hur ser fördelningen ut mellan könen? Hur stor andel använder cykelhjälm?

8 Metod För att undersöka om Kalmar har fått fler att cykla i centrum har cykelflöden studerats till och från Kvarnholmen vid fyra tillfällen, 2008, 2010, 2011 och Undersökningarna är gjord första veckan i juli, under samma tidsintervall (kl.10-14) samt att det vid de samtliga tillfällen varit fint väder. På grund av att Kalmar kommun inte hade egna resurser, som kunde räkna cyklister under den perioden då normaltrafik råder, fick de ta hjälp av skolelever. Eftersom eleverna gick i skolan under normaltrafikens perioder blev undersökningarna gjorda under sommaren. Det är fyra broar till Kvarnholmen som har studerats; Tullbron, Malmbron, Fredriksskansbron och Ängöbron. Däremot ingår alltså inte Tjärhovsgatan i söder. Följande information noterades: Antalet in- och utkommande cyklister Inom vilket tidsintervall cyklisterna passerade; kl.10-11, kl.11-12, kl och kl Om de var män eller kvinnor som passerade Om cyklisterna använde cykelhjälm I undersökningen togs det inte hänsyn till om cyklisterna cyklade på cykelbana eller på gata. Figur 1 visar Kvarnholmens fyra broar där cykelflödesberäkningarna har utförts år 2008, 2010, 2011 & Klimatet har en stor inverkan på användandet av cykel vilket medverkar till att antalet cyklister ökar under sommartid. I södra Sverige tredubblas antalet cyklister under sommarmånaderna jämfört med vintermånaderna. Även tillfälliga väderförändringarna påverkar som regn, snö, vind och kyla (TRAST, 2007). Därför bör cykelflöden räknas de månader då normaltrafik råder. Hösten eller våren är bra tillfällen då inga storhelger, skollov eller semestrar påverkar resultatet. Tiden på dygnet är också av betydelse när cykelflödenas dimensionerande timme ska bestämmas, dvs. högtrafiken under morgonen och eftermiddagen då människor ska till arbete och skola.

9 Resultat Cykelflöde 2008 Figur 2 visar antalet cyklister på Kvarnholmens broar under tidsintervallet kl år Totalt passerade 1397 cyklister på Kvarnholmens broar år 2008 under tidsintervallet, kl Figuren ovan visar även en viss skillnad mellan andelen kvinnor och män där kvinnorna är mer benägna till att cykla Figur 3 illustrerar det totala cykelflödet på Kvarnholmens broar år Tullbron är den passage där flest cyklar passerade år 2008, under det studerade tidsintervallet, med 484 cyklister. Ängöbron är den näst mest belastade bron med 376 cyklister.

10 Figur 4 visar timvis antalet cyklister på Kvarnholmens broar Under det studerade tidsintervallet 2008 kan en kontinuerlig ökning av antalet cyklister ses mellan kl.10-13, från 219 cyklande personer till 497. Timmen där på sjunker antalet cyklister till 303 personer. Under samtliga tidsintervall är det flest kvinnor som cyklar. Cykelhjälmsanvändning 2008 Figurerna 5a,b och c visar andelen cyklister som använder cykelhjälm år Andelen som använder cykelhjälm under 2008 är totalt 6,2%. Männen är mer benägna att använda cykelhjälm än kvinnorna, 6,5% respektive 6,0%.

11 Cykelflöde 2010 Figur 6 visar antalet cyklister på Kvarnholmens broar under tidsintervallet kl år År 2010 passerade det 2100 cyklister på Kvarnholmens broar under det studerade tidsintervallet. Fördelningen mellan könen är jämn med 50 fler passerande kvinnor än män Figur 7 illustrerar det totala cykelflödet på Kvarnholmens broar år Tullbron är den passage där flest cyklister passerade år 2010 under det studerade tidsintervallet tätt följt av Malmbron, 631 cyklister respektive 606.

12 Figur 8 visar timvis antalet cyklister på Kvarnholmens broar Under det studerade tidsintervallet 2010 kan en kontinuerlig ökning av antalet cyklister ses från förmiddag till eftermiddag. Fördelningen mellan könen är relativt jämn. Cykelhjälmsanvändning 2010 Figurerna 9a, b och c visar andelen cyklister som använder cykelhjälm år Andelen som använde cykelhjälm år 2010 är totalt 4,1% under det studerade tidsintervallet. En mindre skillnad mellan könens benägenhet att använda hjälm kan ses där 4,4% av kvinnorna bär en och 3,8% av männen.

13 Cykelflöde 2011 Figur 10 visar antalet cyklister på Kvarnholmens broar under tidsintervallet kl år År 2011 passerade det 2238 cyklister på Kvarnholmens broar under det studerade tidsintervallet. En lite större andel av cyklisterna var kvinnor, 1234 stycken, jämfört med 1004 manliga cyklister Figur 11 illustrerar det totala cykelflödet på Kvarnholmens broar år Under 2011 passerade det flest cyklister på Malmbron, 750 cyklister mellan kl

14 Figur 12 visar timvis antalet cyklister på Kvarnholmens broar Cykelflödet under det studerade tidsintervallet är varierande med en peak under intervallet kl med 675 cyklister. Under de två nästkommande timmarna sjunker antalet cyklister kontinuerligt till 470 stycken. Fördelningen mellan könen är aningen ojämn med en större andel kvinnliga cyklister. Cykelhjälmsanvändning 2011 Figurerna 13a, b och c visar andelen cyklister som använder cykelhjälm år Cykelhjälmsanvändningen 2011 var totalt 5,5% under det studerade tidsintervallet. Av kvinnorna bar 6,1% cykelhjälm och 4,9% av männen använde en.

15 Cykelflöde 2012 Figur 14 visar antalet cyklister på Kvarnholmens broar tidsintervallet kl år År 2012 passerade det 1769 cyklister på Kvarnholmens broar under det studerade tidsintervallet. Ungefär 60 % av cyklisterna var kvinnor, 1001 stycken, jämfört med 768 manliga cyklister Figur 15 illustrerar det totala cykelflödet på Kvarnholmens broar år De flesta cyklister valde att ta sig till och från kvarnholmen över Malmbron mellan det studerade datumet Minst trafikerat av cyklar under tidsintervallet var Fredriksskansbron och Ängöbron.

16 Figur 16 visar timvis antalet cyklister på Kvarnholmens broar 2011 Antalet cyklister första timmen uppgår till 394 stycken och cykelflödet ökar stadigt för både kvinnor och män fram till kl. 13, varefter det sjunker markant och till 362 cyklister. Cykelhjälmsanvändning 2012 Figur 17 a, b och c visar andelen cyklister som använder cykelhjälm år 2011 Antalet cyklister som använde hjälm under det studerade tidsintervallet år 2012 ökade till totalt 7,5%. Det var endast 0,5% skillnad i cykelhjälmsanvändningen mellan kvinnor och män. 7,3% av kvinnorna och 7,8% av männen bar cykelhjälm.

17 Analys Analysen är baserad på de resultat som presenterats under resultatdelen. Som nämnts i metoden är det som flest cyklister under sommaren, vilket medför att antalet cyklister som räknats inte är representativt för hela årets cykelflöde. Dessutom räknades cyklisterna inte under de mest cykelaktiva timmarna som infaller på morgonen och på seneftermiddagen. Inga konkreta slutsatser kan dras av undersökningen då räkningarna enbart är gjorda vid fyra tillfällen. Det innebär att alla tal och procentsatser i nedanstående text bör tolkas kritiskt då resultatet inte är en statistiskt säkerställd kvantitativ undersökning. Jämförelse av cykelflöde 2008, 2010, 2011 & 2012 Figur 18 visar det totala cykelflödet på kvarnholmens broar samt trendlinje. Cykelflödesräkningarna tyder på ett ökat antal cyklister till och från Kvarnholmen år 2010 och 2011 med utgångspunkt från flödet Även om det år 2012 var ungefär 27% fler cyklister än 2008, märks dock en markant minskning av antalet cyklister 2012 jämfört med de två föregående åren, då det var 50% respektive 60% fler cyklister till och från Kvarnholmen. Detta beror på den inneboende osäkerheten av räkningar av detta slag när datamateralet är så litet. Medelökningen efter 2008 ligger på 46% och den sanna siffran på ökning ligger troligtvis mellan 27% - 46%.

18 Figur 19 visar cykelflödet på Kvarnholmens broar över tiden. År 2008 växte antalet cyklister från intervallet kl till kl för att där efter sjunka igen växte antalet cyklister kontinuerligt under det studerade tidsintervallet kl med flest antal cyklister på eftermiddagen. År 2011 var det flest cyklister tidigare på dagen än åren innan, i tidsintervallet kl.11-12, för att sedan sjunka efter kl.12. År 2012 var relativt likt cykelflödet för år 2010 och då det ökade fram till kl. 13, men därefter minskade antalet cyklister precis som år Gemensamt för år 2008, 2010 och 2012 är att antalet cyklister under tidsintervallet kl har ökat under det studerade tidsintervallen, jämfört med 2011 års mätningar. Under lunchtimmen, kl.12-13, är cykelflödet vid mätningstillfällena relativt stabilt.

19 Figur 20 visar cykelflödet på Kvarnholmens broar. Figuren ovan visar fördelningen mellan manliga och kvinnliga cyklister under de studerade åren 2008, 2010, 2011 och År 2008 tyder på en mindre ojämn fördelning mellan könen där andelen cyklande kvinnor är något fler. Under år 2010 jämnas fördelningen ut för att sedan år 2011 och 2012 bli ojämn igen med en större andel kvinnliga cyklister. Figur 21 visar den procentuella ökningen av cyklister på Kvarnholmens broar jämfört med Procentsatserna i Figur 21 tyder på ett ökat antal cyklister till och från Kvarnholmen. Utifrån de tre mätningstillfällena kan en ökning av antalet cyklister ses med 50% 2010, 60% 2011 och 27% 2012 med utgångspunkt från 2008 års mätning. Medelökningen ligger på 46% och, som sagts tidigare, så är det troligt att den sanna ökningen ligger mellan 27% - 46%.

20 Figur 22 a, b, c & d visar cykelflödesfördelningen mellan män och kvinnor på respektive bro. Samtliga broar har med utgångspunkt från mätningstillfällena fått fler cyklister som passerar på dem till och från Kvarnholmen sen 2008 till Under 2012 så sjunker antalet cyklister på Tullbron och Ängöbron till under 2008 års data. Tullbron och Fredriksskansbron har båda en ökning av cyklister mellan år 2008 till Året där på har antalet cyklister stabiliserats och skillnaden mellan år 2010 och 2011 är ganska liten både i antalet cyklister och i fördelningen mellan könen så har antalet cyklister på Fredrikskansbron minskat något mot 2011, men könsfördelningen är ungefär densamma. Malmbron är den bro som har fått den kraftigaste ökningen, från 286 cyklister år 2008 till 750 cyklister år 2011, med en liten dipp till 615 cyklister år Ängöbron har den minsta ökningen av cyklister under åren 2008 till 2012.

21 Jämförelse cykelhjälmsanvändning 2008, 2010, 2011 & 2012 Figur 23 visar andelen cyklister som använder cykelhjälm. Andelen som använder cykelhjälm var år 2008 totalt 6,2% under det studerade tidsintervallet. År 2010 hade användandet av hjälm minskat till 4,1% för att sedan öka till 5,5% år 2011 och till 7,5% år Både år 2008, 2010 och 2012 var skillnaden i cykelhjälmsanvändning mellan kvinnor och män liten. Om jämförelse görs med VTIs studie från 2009 så skiljer sig resultatet inte av någon större bemärkelse. Enligt studien använde 7,4% av de vuxna cykelhjälm vid arbetsplats och på de allmänna stråken bar 5,5%. Hur vidare cykelvägarna till Kvarnholmen ska definieras som allmänt cykelstråk eller cykelväg till arbetsplats är svårt att bestämma då de kan ses som en kombination. Andelen som använder cykelhjälm i Kalmar kan ses som låg om jämförelser görs med riksmedelvärdet som enligt VTI år 2009 var 23% för vuxna vid arbetsplatser och 20% för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk. Det är dock viktigt att tillägga att dessa värden är baserade på medelvärden i större svenska städer där bland annat Stockholm och Göteborg bidrar till en stor ökning av riksvärdet. Både i Stockholm och Göteborg använder en stor andel av de vuxna cykelhjälm på de allmänna vägarna 71% respektive 38% (VTI, 2009). En annan anledning till att cykelhjälmsanvändningen är betydligt mycket lägre än riksmedelvärdet kan tänkas vara tiden på året för studien då en cykelhjälm kan ses som ett varmt skydd cyklister gärna undviker. Ännu en anledning kan även vara platsen för undersökningen då flera cyklister kan tänkas lämna cykelhjälmen hemma för att undvika ha med den vid shopping på Kvarnholmen.

22 Referenser Doberan (2011) Projects ABC-multimodal (Access by Cycling). Entwicklungsgesellschaft Doberan. Hämtad: Kalmar kommun (2008). Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan. Kalmar kommun Kalmar kommun (2011). Sammanträdesprotokoll SN 56 Cykelprojekt. Kalmar kommun. Svensson, Å. (2008). Gång- och cykeltrafik i C. Hydén, Trafiken i den hållbara staden. Stockholm: Författarna och studentlitteratur. Sveriges kommuner och landsting, Vägverket (2007). TRAST -Trafik för en attraktiv stad. ISBN: VTI (2010) Cykelhjälmsanvändning i Sverige (Behövs bilaga 2008, 2010 etc. när alla diagram finns i rapporten ovan, eller är det några som saknas där? Blir ju ändå mycket diagram och många sidor.)

23 Bilaga VTI Källa: VTI (2010) Cykelhjälmsanvändning i Sverige

24 Bilaga 2008

25

26 Bilaga 2010

27

28 Bilaga 2011

29

30 Bilaga 2012

31

32 Bilaga jämförelse 2008, 2010, 2011 & 2012

33

34