KALMAR KOMMUN. Kalmar Cykelstad. En studie baserad på stickprov över Kvarnholmens cykelflöde 2008, 2010 &

Transkript

1 KALMAR KOMMUN Kalmar Cykelstad En studie baserad på stickprov över Kvarnholmens cykelflöde 28, 21 &

2 Innehåll Inledning... 2 Bakgrund... 2 Kalmar kommuns fortsatta arbete... 2 Cykeltrafik i Sverige... 4 Cykelhjälmsanvändning... 4 Syfte... 5 Metod... 6 Resultat... 7 Cykelflöde Cykelhjälmsanvändning Cykelflöde Cykelhjälmsanvändning Cykelflöde Cykelhjälmsanvändning Analys Jämfördelse cykelflöde 28, 21 & Jämförelse cykelhjälmsanvändning 28, 21 & Referenser Bilaga VTI Bilaga 28 Bilaga 21 Bilaga jämförelse 28, 21 & 211

3 att göras på multimodala transporter, det vill säga transporter där flera trafikslag är inblandade. genom bättre infrastruktur och tjänster. För de längre resorna kommer satsningar bland annat göras på att förbättra integrationen mellan cykel- och det övriga trafiksystemet bland annat att förbättra förbindelsen mellan städer och omkringliggande områden. Investeringar kommer cykelprojekt, där ibland EU-projektet ABC-multimodal (Access by Cycling). Projektet syftar till För att öka cykelanvändningen i kommunen har Kalmar kommun anslutit sig till flera Kalmar kommuns fortsatta arbete kommun, 28). att öka cykeltrafiken med 15% fram till 212 jämfört med 28 års cykelflöden (Kalmar projektet Kalmar cykelstad som en del av handlingsplanen. Som budgetmål har Kalmar kommun Kalmar kommun blev även beviljade KLIMP-bidrag 28 för att kunna verklighetsställa beskriver vilka åtgärder som bör genomföras samt vem som ansvarar för att dessa verkställs. under 28 och var då kostnadsberäknad till 8 kronor per år med start 29. Planen arbeta för att nå sina uppsatta mål i projektet Kalmar cykelstad. Handlingsplanen arbetades fram För att förverkliga strategin sattes 28 en konkret handlingsplan upp över hur kommunen ska information finns med. punkter som säkra gång- och cykelpassager, bra underhåll av cykelvägar, ökad trygghet och där prioriteras ska som åtgärder hårda och mjuka både av kombination en av består Strategin staden. i transportmedel som cykeln välja att fler få att syfte i cykelstrategi/handlingsplan en 28 år antog kommun Kalmar insatser. flera det krävs visionen nå att För Bakgrund 28) kommun, (Kalmar timmar. alla dygnets under trafiksäkerhet hög och cykelvägar underhållna väl cykelnät, sammanhängande med cykelstad; säker och bekväm en besökare våra och Kalmarbor alla erbjuda att genom det åstadkommer Vi kommunen. hela i cykel för infrastruktur utvecklad väl med cykelstad bra en bli ska Kalmar cykelstad; Kalmar projektet för vision en upp 28 år därför satte kommun Kalmar med. arbetar aktivt kommunen område ett därför är staden i cyklister andelen öka att med Arbetet i. vistas och leva att invånarna för miljö hälsosam och trevlig en skapa att för viktiga parametrar dessa är kommun Kalmar För livskvalitet. ökad till leder som hälsa bättre en till cyklingen bidrar samhället i medborgarna För minskar. energibehovet som samtidigt trängsel och buller mindre med luft renare får Staden individen. enskilda den för som samhället miljön, för väl så städer, våra i cyklister andelen öka att på satsa att till skäl många finns Det

4 Det innebär en bättre planering och samordning av transporterna för att den kombinerade resan ska bli mer attraktivare för resenären (Doberan, 211). Arbetet med att göra Kalmar till en cykelstad innefattar även tätorterna runt om staden som Trekanten, Ljungbyholm, Linsdal, Smedby, Läckeby, Rockneby och Rinkabyholm. För att få fler att välja cykeln som transportmedel till och från dessa områden är ett sammanhängande och tryggt cykelvägnät viktigt. Kalmar kommun har därför ett cykelvägsprojekt med fokus på att bygga bort så kallade missing links. Genom att komplettera det befintliga cykelnätet med nya sträckningar ska ett mer sammanhängande och genare cykelnät över Kalmarområdet skapas (Kalmar kommun, 211). Ett gent cykelnät är mycket viktigt för att generera fler resor med cykel då cyklister väldigt högt värderar att cykelsträckan inte är en för lång omväg jämfört med fågelvägen. Sträckan får inte heller ta för lång tid att cykla jämfört med att köra bil om cykeln ska vara ett konkurrenskraftigt alternativ till bilen. Inom projektet ligger även ett arbete med att förbättra belysningen längs cykelstråken. En jämn och kontinuerlig belysning är dels viktigt ur ett säkerhetsperspektiv, men även för att öka trygghetskänslan längs sträckan för många individer. Det är främst kvinnor som känner en ökad trygghet mot överfall om cykelstråken är väl belysta (Svensson, 28). Kalmar kommun anser det därför viktigt att fortsätta arbetet med att förse viktiga cykelstråk med belysning som en del i jämställdhetsarbetet. Utöver de större projekten så arbetar Kalmar kommun ständigt med att förbättra de fysiska förutsättningarna för cyklisterna i kommunen. Nedan följer några punkter som Kalmar har valts att prioriteras: Drift- och underhåll av cykelstråk En stor majoritet av singelolyckorna som sker på cykel inträffar på sträckor mellan korsningspunkter där cyklisten har halkat på snö, is eller löst grus eller fastnat på en kantsten (Svensson, 28). Ett jämnt och halkfritt markunderlag är därför mycket viktigt för att minska olyckorna längs cykelvägar och Kalmar kommun arbetar året runt med att underhålla cykelvägarna. Under vinterhalvåret finns det även en jourberedskap som snabbt kan rycka ut vid halka eller snöfall för att ploga och sanda cykelvägarna. Resurser har även lagts på att inventera tätorternas cykelvägar för att åskådliggöra vart eventuella åtgärder behövs både på detaljnivå och i cykelnätet som helhet. Prioriterade åtgärder är bland annat ny asfaltsbeläggning vid sprickor i markbeläggningen, tydligare linjemarkeringar, förbättrad sikt och tydligare skyltning. Vidare arbetar Kalmar kommun med bättre passager för gång- och cykeltrafik där bland annat standarder för säkra passager arbetas fram. Syftet är att minska antalet olyckor i korsningspunkter och ge cyklisterna en bättre, säkrare och tryggare passage. Fler cykelparkeringar En viktig faktor i ett cykelnäts tillförlitlighet är tillgången till en pålitlig och funktionell cykelparkering. Cyklisten värderar nämligen högt en tillgänglig parkeringsplats som är säker mot stöld (TRAST, 27). Kalmar kommun har därför lagt extra resurser på nya cykelparkeringar och underhåll av befintliga vilket bland annat inkluderar bättre snöröjning och undanröjande av kvarglömda cyklar.

5 Fler cykelpumpar Kommun har ett samarbete med flera företagare, cykelverkstäder och bensinstationer för att kunna erbjuda cyklisterna möjlighet att pumpa sina cykeldäck gratis. Information om cykelnätet Att informera om det befintliga cykelnätet är viktigt. Cykelkartor och tydlig skyltning nämns ofta som två viktiga informationsbärare som genererar fler cyklister till cykelvägarna (Svensson, 28). Kalmar kommun har därför arbetat med att informera invånarna om cykelnätet dels genom en förbättrad skyltning till, från och längs cykelstråk och dels genom en ny cykelkarta över Kalmar centralort. Kartan finns tillgänglig digitalt på Kalmar kommuns hemsida och så finns den gratis i pappersformat på turistbyrån, pressbyrån vid centralstationen samt i speciellt utvalda cykelverkstäder. Beteendeförändring Satsningar läggs också på att förändra invånarnas inställning till att välja cykeln som transportmedel. Kampanjer och tävlingar är några exempel som kommunen har arbetat med för att på så vis uppmana fler att välja cykeln som transportmedel. Cykeltrafik i Sverige Idag utgör den svenska cykeltrafikens andel 1% av det totala antalet resor och bara 19% väljer cykeln då resan är kortare än 5 km. Andelen som väljer att cykla avtar drastiskt med ökad reslängd och få cykelresor är över 5 km samtidigt som drygt hälften av alla bilresor är mindre än 5 km. Det är bland de korta onödiga bilresorna det finns en stor potential att förflytta resor med bil till cykelresor. Fördelningen mellan könen är relativt jämn med en liten skillnad vid de längre resorna där männen är mer benägna att välja cykeln som transportmedel. Kvinnorna använder däremot cykeln oftare än männen vid de kortare resorna (TRAST, 27). Cykelhjälmsanvändning Statens väg- och transportforskningsinstitut gjorde år 29, i uppdrag från dåvarande Vägverket, en observationsstudie av cykelhjälmsanvändningen i Sverige. Studien omfattade 21 städer i Sverige där Kalmar bland annat var med. Resultatet av det totala cykelhjälmsanvändandet i de studerade städerna var då 23,% för vuxna vid arbetsplatser och 2,% för vuxna cyklister ( 16 år) på allmänna cykelstråk. Studien visade även på att det inte fanns någon signifikant könsskillnad mellan användandet av cykelhjälm bland vuxna cyklister på cykelstråk, dock är andelen kvinnor som bär hjälm vid arbetsplatser större. Enligt studien 29 hade 7,4% av de vuxna cyklisterna vid arbetsplatser hjälm i Kalmar och på de allmänna stråken använde 5,5% av cyklisterna hjälm (VTI, 29).

6 Syfte Avsikten med denna rapport är undersöka hur cykelflödet har utvecklats i Kalmar under tidsperioden Fokus i rapporten kommer att ligga på följande frågor: Hur har cykelflödet förändrats över tiden, ? Hur ser fördelningen ut mellan könen? Hur stor andel använder cykelhjälm?

7 och skola. bestämmas, dvs. högtrafiken under morgonen och eftermiddagen då människor ska till arbete ska timme dimensionerande cykelflödenas när betydelse av också är dygnet på Tiden vind och kyla (TRAST, 27). Därför bör cykelflöden räknas de månader då normaltrafik råder. Hösten eller våren är bra tillfällen då inga storhelger, skollov eller semestrar påverkar resultatet. ökar under sommartid. I södra Sverige tredubblas antalet cyklister under sommarmånaderna jämfört med vintermånaderna. Även tillfälliga väderförändringarna påverkar som regn, snö, Figur 1 visar Kvarnholmens fyra broar där cykelflödesberäkningarna har utförts år 28, 21 & 211. Klimatet har en stor inverkan på användandet av cykel vilket medverkar till att antalet cyklister I undersökningen togs det inte hänsyn till om cyklisterna cyklade på cykelbana eller på gata. Om de var män eller kvinnor som passerade Om cyklisterna använde cykelhjälm Antalet in- och utkommande cyklister Inom vilket tidsintervall cyklisterna passerade; kl.1-11, kl.11-12, kl och kl Det är fyra broar till Kvarnholmen som har studerats; Tullbron, Malmbron, Fredriksskansbron och Ängöbron. Följande information noterades: perioden då normaltrafik råder, fick de ta hjälp av skolelever. Eftersom eleverna gick i skolan under normaltrafikens perioder blev undersökningarna gjorda under sommaren. väder. På grund av att Kalmar kommun inte hade egna resursers, som kunde räkna cyklister under den För att undersöka om Kalmar har fått fler att cykla i centrum har cykelflöden studerats till och från Kvarnholmen vid tre tillfällen, 28, 21 och 211. Undersökningarna är gjord första veckan i juli, under samma tidsintervall (kl.1-14) samt att det vid de samtliga tillfällen varit fint

8 med 484 cyklister. Ängöbron är den näst mest belastade bron med 376 cyklister. passage där flest cyklar passerade år 28, under det studerade tidsintervallet, den är Tullbron 28. år broar Kvarnholmens på cykelflödet totala det illustrerar 3 Figur Figuren ovan visar även en viss skillnad mellan andelen kvinnor och män där kvinnorna är mer benägna till att cykla. Figur 2 visar antalet cyklister på Kvarnholmens broar under tidsintervallet kl.1-14 år 28. passerade 1397 cyklister på Kvarnholmens broar år 28 under tidsintervallet, kl Cykelflöde 28 på Kvarnholmens broar

9 7 Cykelflöde på Kvarnholmens broar Kl Kl Kl Kl Figur 4 visar timvis antalet cyklister på Kvarnholmens broar 28. Under det studerade tidsintervallet 28 kan en kontinuerlig ökning av antalet cyklister ses mellan kl.1-13, från 219 cyklande personer till 497. Timmen där på sjunker antalet cyklister till 33 personer. Under samtliga tidsintervall är det flest kvinnor som cyklar. Cykelhjälmsanvändning 28 Cykelhjälmsanvändning kvinna 28 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 6,% Cykelhjälmsanvändning man 28 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 6,5% 94,% 93,5% Cykelhjälmsanvändning totalt 28 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 6,2% 93,8% Figurerna 5a,b och c visar andelen cyklister som använder cykelhjälm år 28. Andelen som använder cykelhjälm under 28 är totalt 6,2%. Männen är mer benägna att använda cykelhjälm än kvinnorna, 6,5% respektive 6,%.

10 Cykelflöde 21 på Kvarnholmens broar Figur 6 visar antalet cyklister på Kvarnholmens broar under tidsintervallet kl.1-14 år 21. År 21 passerade det 21 cyklister på Kvarnholmens broar under det studerade tidsintervallet. Fördelningen mellan könen är jämn med 5 fler passerande kvinnor än män Figur 7 illustrerar det totala cykelflödet på Kvarnholmens broar år 21. Tullbron är den passage där flest cyklister passerade år 21 under det studerade tidsintervallet tätt följt av Malmbron, 631 cyklister respektive 66.

11 7 Cykelflöde på Kvarnholmens broar Kl Kl Kl Kl Figur 8 visar timvis antalet cyklister på Kvarnholmens broar 21. Under det studerade tidsintervallet 21 kan en kontinuerlig ökning av antalet cyklister ses från förmiddag till eftermiddag. Fördelningen mellan könen är relativt jämn. Cykelhjälmsanvändning 21 Cykelhjälmsanvändning kvinna 21 Cykelhjälmsanvändning man 21 MED HJÄLM UTAN HJÄLM MED HJÄLM UTAN HJÄLM 4,4% 3,8% 95,6% 96,2% Cykelhjälmsanvändning totalt 21 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 4,1% 95,9% Figurerna 9a, b och c visar andelen cyklister som använder cykelhjälm år 21. Andelen som använde cykelhjälm år 21 är totalt 4,1% under det studerade tidsintervallet. En mindre skillnad mellan könens benägenhet att använda hjälm kan ses där 4,4% av kvinnorna bär en och 3,8% av männen.

12 Cykelflöde 211 på Kvarnholmens broar Figur 1 visar antalet cyklister på Kvarnholmens broar under tidsintervallet kl.1-14 år 211. År 211 passerade det 2238 cyklister på Kvarnholmens broar under det studerade tidsintervallet. En lite större andel av cyklisterna var kvinnor, 1234 stycken, jämfört med 14 manliga cyklister Figur 11 illustrerar det totala cykelflödet på Kvarnholmens broar år 211. Under 211 passerade det flest cyklister på Malmbron, 75 cyklister mellan kl.1-14.

13 7 Cykelflöde på Kvarnholmens broar Kl Kl Kl Kl Figur 12 visar timvis antalet cyklister på Kvarnholmens broar 211. Cykelflödet under det studerade tidsintervallet är varierande med en peak under intervallet kl med 675 cyklister. Under de två nästkommande timmarna sjunker antalet cyklister kontinuerligt till 47 stycken. Fördelningen mellan könen är aningen ojämn med en större andel kvinnliga cyklister. Cykelhjälmsanvändning 211 Cykelhjälmsanvändning kvinna 211 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 6,1% Cykelhjälmsanvändning man 211 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 4,9% 93,9% 95,1% Cykelhjälmsanvändning totalt 211 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 5,5% 94,5% Figurerna 13a, b och c visar andelen cyklister som använder cykelhjälm år 211. Cykelhjälmsanvändningen 211 var totalt 5,5% under det studerade tidsintervallet. Av kvinnorna bar 6,1% cykelhjälm och 4,9% av männen använde en.

14 211 med utgångspunkt från flödet 28. Cykelflödesräkningarna tyder på ett ökat antal cyklister till och från Kvarnholmen år 21 och broar. kvarnholmens på cykelflödet totala det visar 14 Figur Jämförelse av cykelflöde 28, 21 & 211 tre tillfällen. Det innebär att alla tal och procentsatser i nedanstående text bör tolkas kritiskt då resultatet inte kan anses som en kvantitativ undersökning. peaktimmarna som infaller morgonen och på senare eftermiddag. Inga konkreta slutsatser kan dras av undersökningen då mätningstillfällena enbart är gjorda vid Analysen är baserad på de resultat som presenterats under resultatdelen. Som nämnts i metoden är det en cykelpeak under sommaren, vilket medför att antalet cyklister som räknats inte är representativt för hela årets cykelflöde. Dessutom räknades cyklisterna inte under 25 Cykelflöde på Kvarnholmens broar

15 Cykelflöden på Kvarnholmens broar Kl Kl Kl Kl Figur 15 visar cykelflödet på Kvarnholmens broar över tiden. År 28 växte antalet cyklister från intervallet kl.1-11 till kl för att där efter sjunka igen. 21 växte antalet cyklister kontinuerligt under det studerade tidsintervallet kl.1-14 med cykelpeak på eftermiddagen. År 211 var cykelpeaken tidigare än åren innan, i tidsintervallet kl.11-12, för att sedan sjunka efter kl.12. Gemensamt för år 21 och 211 är att antalet cyklister under tidsintervallet kl.1-13 har ökat under det studerade tidsintervallen, jämfört med 28 års mätningar. Under lunchtimmen, kl.12-13, är cykelflödet vid mätningstillfällena relativt stabilt. 25 Cykelflöde på Kvarnholmens broar Figur 16 visar cykelflödet på Kvarnholmens broar. Figuren ovan visar fördelningen mellan manliga och kvinnliga cyklister under de studerade åren 28, 21 och 211. År 28 tyder på en mindre ojämn fördelning mellan könen där andelen cyklande kvinnor är något fler. Under år 21 jämnas fördelningen ut för att sedan år 211 bli ojämn igen med en större andel kvinnliga cyklister.

16 Ökad andel cyklister på Kvarnholmens broar jämfört med 28 1% Ökat antal cyklister 8% 6% 4% 2% 37% 67% 57% 64% 5% 6% % Figur 17 visar den procentuella ökningen av cyklister på Kvarnholmens broar jämfört med 28. Procentsatserna i Figur 17 tyder på ett ökat antal cyklister till och från Kvarnholmen. Utifrån de tre mätningstillfällena kan en ökning av antalet cyklister ses med 5% 21 och 6% 211, med utgångspunkt från 28 års mätning.

17 Cykelflöde Tullbron Cykelflöde Malmbron Cykelflöde Fredriksskansbron Cykelflöde Ängöbron Figur 18 a, b, c & d visar cykelflödesfördelningen mellan män och kvinnor på respektive bro. Samtliga broar har med utgångspunkt från mätningstillfällena fått fler cyklister som passerar på dem till och från Kvarnholmen sen 28. Tullbron och Fredriksskansbron har båda en ökning av cyklister mellan år 28 till 21. Året där på har antalet cyklister stabiliserats och skillnaden mellan år 21 och 211 är ganska liten både i antalet cyklister och i fördelningen mellan könen. Malmbron är den bro som har fått den kraftigaste ökningen, från 286 cyklister år 28 till 75 cyklister år 211. Ängöbron har den minsta ökningen av cyklister under åren 28 till 211.

18 Jämförelse cykelhjälmsanvändning 28, 21 & 211 1% Cykelhjämsanvändning Andel med cykelhjälm 8% 6% 4% 2% 6,5% 6,% 6,2% 6,1% 5,5% 4,4% 4,9% 4,1% % 3,8% Figur 19 visar andelen cyklister som använder cykelhjälm. Andelen som använder cykelhjälm var år 28 totalt 6,2% under det studerade tidsintervallet. År 21 hade användandet av hjälm minskat till 4,1% för att sedan öka till 5,5% år 211. Både år 28 och 21 var skillnaden mellan könen liten. Om jämförelse görs med VTIs studie från 29 så skiljer sig resultatet inte av någon större bemärkelse. Enligt studien använde 7,4% av de vuxna cykelhjälm vid arbetsplats och på de allmänna stråken bar 5,5%. Hur vidare cykelvägarna till Kvarnholmen ska definieras som allmänt cykelstråk eller cykelväg till arbetsplats är svårt att bestämma då de kan ses som en kombination. Andelen som använder cykelhjälm i Kalmar kan ses som låg om jämförelser görs med riksmedelvärdet som enligt VTI år 29 var 23% för vuxna vid arbetsplatser och 2% för vuxna cyklister på allmänna cykelstråk. Det är dock viktigt att tillägga att dessa värden är baserade på medelvärden i större svenska städer där bland annat Stockholm och Göteborg bidrar till en stor ökning av riksvärdet. Både i Stockholm och Göteborg använder en stor andel av de vuxna cykelhjälm på de allmänna vägarna 71% respektive 38% (VTI, 29). En annan anledning till att cykelhjälmsanvändningen är betydligt mycket lägre än riksmedelvärdet kan tänkas vara tiden på året för studien då en cykelhjälm kan ses som ett varmt skydd cyklister gärna undviker. Ännu en anledning kan även vara platsen för undersökningen då flera cyklister kan tänkas lämna cykelhjälmen hemma för att undvika ha med den vid shopping på Kvarnholmen.

19 Referenser Doberan (211) Projects ABC-multimodal (Access by Cycling). Entwicklungsgesellschaft Doberan. Hämtad: Kalmar kommun (28). Kalmar kommuns cykelstrategi med tillhörande handlingsplan. Kalmar kommun Kalmar kommun (211). Sammanträdesprotokoll SN 56 Cykelprojekt. Kalmar kommun. Svensson, Å. (28). Gång- och cykeltrafik i C. Hydén, Trafiken i den hållbara staden. Stockholm: Författarna och studentlitteratur. Sveriges kommuner och landsting, Vägverket (27). TRAST -Trafik för en attraktiv stad. ISBN: VTI (21) Cykelhjälmsanvändning i Sverige

20 Bilaga VTI Källa: VTI (21) Cykelhjälmsanvändning i Sverige

21 Bilaga 28 7 Cykelflöde på Kvarnholmens broar Kl Kl Kl Kl Tullbron 28, cykelflöden kl Kl.1-11 Kl Kl Kl Malmbron 28, cykelflöde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl.13-14

22 3 Fredriksskansbron 28, cykelflöde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl Ängöbron 28, cykelflöden kl Kl.1-11 Kl Kl Kl Cykelhjälmsanvändning kvinna 28 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 6,% Cykelhjälmsanvändning man 28 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 6,5% 94,% 93,5% Cykelhjälmsanvändning totalt 28 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 6,2% 93,8%

23 Bilaga 21 7 Cykelflöde på Kvarnholmens broar Kl Kl Kl Kl Tullbron 21, cykelflöde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl Malmbron 21, cykelflöde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl.13-14

24 3 Fredriksskansbron 21, cykelflöde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl Ängöbron 21, cykelflöde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl Cykelhjälmsanvändning kvinna 21 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 4,4% Cykelhjälmsanvändning man 21 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 3,8% 95,6% 96,2% Cykelhjälmsanvändning totalt 21 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 4,1% 95,9%

25 Bilaga Cykelflöde på Kvarnholmens broar Kl Kl Kl Kl Tullbron 211, cykelflöde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl Malmbron 211, cykelflöde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl.13-14

26 3 Fredriksskansbron 211, cykelflöde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl Ängöbron 211, cykelföde kl Kl.1-11 Kl Kl Kl Cykelhjälmsanvändning kvinna 211 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 6,1% Cykelhjälmsanvändning man 211 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 4,9% 93,9% 95,1% Cykelhjälmsanvändning totalt 21 MED HJÄLM UTAN HJÄLM 5,5% 94,5%

27 Bilaga jämförelse 28, 21 & Cykelflöde på Kvarnholmens broar Cykelflöde totalt på Kvarnholmens broar Cykelflöde på Kvarnholmens broar

28 Cykelflöden på Kvarnholmens broar Kl Kl Kl Kl Cykelflöde Tullbron Cykelflöde Malmbron Cykelflöde Fredriksskansbron Cykelflöde Ängöbron

29 Cykelhjämsanvändning 1% Andel med cykelhjälm 8% 6% 4% 2% 6,5% 6,% 6,2% 4,4% 4,1% 3,8% 6,1% 5,5% 4,9% % % Cykelhjälmsanvändning Andel med cykelhjälm 8% 6% 4% 2% 6,2% 4,1% 5,5% %