Barnmorskor och sjuksköterskor

Transkript

1 2017 Rekommendationer för Barnmorskor och sjuksköterskor Baserad på SOSFS 2001:16 (uppdaterad t o m 2015:7), HSLF-FS 2016:34 och Skånelistan Läkemedelsrådet i Region Skåne

2 2 Skånes gemensamma rekommendationslista för barnmorskor och sjuksköterskor är, liksom Skånelistan 2017 (som är avsedd för läkare), baserad på de slutsatser som Läke medelsrådets skåneövergripande terapigrupper kommit fram till. Urvalskriterierna för rekommendationerna är i första hand medicinsk dokumentation och beprövad erfarenhet. Barnmorske- och sjuksköterskelistan är en spegling av Skåne listan med de inskränkningar som finns i barnmorskors och sjuksköterskors förskrivningsrätt vad beträffar indikationer och preparat. Rekommendationer för vissa indikationer saknas därmed. Substanser på Läkemedelsverkets utbyteslista vars patent löpt ut är markerade med 1). För regler kring utbyte av läkemedel på öppen vårds apotek hänvisas till * ) Rekommendationen avser generiska produkter (substansnamn + före tagsnamn). Riskläkemedel för äldre (75+) markeras med 75+. Varför/varför ej på listan? Svaret hittar du i Bak grunds mate rialet till Skånelistan, likväl som behandlingsråd, varningar, dosering etc. Allt material, Skånelistan, Bakgrundsmaterial m m inklusive denna lista, finner du också på: Nästa nyreviderade lista utkommer 1 januari LÄKEMEDELSRÅDET I SKÅNE

3 3 Innehåll l Skånelistan 2017 för barnmorskor...3 l Skånelistan 2017 för sjuksköterskor...4 l Hjälpmedel för insulinbehandling...10 l Egenmätning av blodglukos...11 l Egenmätning vid insulinbehandling...12 l Läkemedelsförråd kommunal hemsjukvård...14 Rekommendationer för barnmorskor GYNEKOLOGI l Antikonception Kombinerade p-piller I första hand etinylestradiol + Prionelle levonorgestrel 1) etinylestradiol + Cilest norgestimat I andra hand etinylestradiol + Estrelen drospirenon 1) Mellanpiller desogestrel 1) Desogestrel* ) Hormonspiral levonorgestrel Mirena, Jaydess P-spruta medroxiprogesteron Depo-Provera P-stav etonogestrel Nexplanon l Akutpreventivmedel ulipristalacetat ellaone l Medel för behandling av verifierad ano-genital klamydiainfektion doxycyklin 1) Doxycyklin* )

4 4 Rekommendationer för sjuksköterskor ALLERGI l Generell behandling Allergisk rinit och konjunktivit loratadin 1) Loratadin* ) l Organspecifik behandling Allergisk konjunktivit levokabastin Livostin natriumkromoglikat 1) Lecrolyn/Lomudal Allergisk rinit mometason 1) Mometason* ) GYNEKOLOGI l Lokala östrogenbristsymtom östriol östradiol Ovesterin vaginalkräm och vagitorier Oestring vaginalinlägg (ej nyinsättning)

5 5 HUD l Utvärtes behandling av lindrig akne vulgaris Lokal behandling adapalen Differin bensoylperoxid Basiron AC adapalen + Epiduo bensoylperoxid azelainsyra Skinoren l Eksem Se Bakgrundsmaterialet. Glukokortikoider Milt verkande hydrokortison Hydrokortison CCS/ Mildison Lipid l Akuta eksem av varierande genes Medelstarkt hydrokortisonbutyrat Locoid verkande klobetason Emovat Starkt verkande betametason Betnovat mometason Ovixan Obs! Starkt verkande glukokortikoider endast kräm och salva i maximalt 30 g förpackning. l Mjällbildning och seborroisk dermatit i hårbotten ketokonazol 1) l Torr hud glycerol Miniderm karbamid Canoderm propylenglykol Propyless Ketokonazol* ) schampo l Mykos Candidainfekterade blöjutslag och intertriginös candida ekonazol Pevaryl Fotsvamp ekonazol Pevaryl terbinafin 1) Terbinafin* ) Fotsvamp eller intertriginös candida, med besvärande klåda hydrokortison + Cortimyk/Daktacort mikonazol 1) l Infestationer Flatlöss, skabb bensylbensoat + Tenutex disulfiram

6 6 INFEKTIONSSJUKDOMAR l Scarlatina, odlingsverifierad penicillin V (fenoximetylpenicillin) 1) Kåvepenin l Tonsillit hos patient i samma hushåll som aktuellt fall av scarlatina penicillin V (fenoximetylpenicillin) 1) Kåvepenin l Maskmedel Springmask mebendazol Vermox pyrvin Vanquin Spolmask mebendazol Vermox

7 7 MATSMÄLTNINGSORGAN l Symtomatisk tillfällig behandling vid epigastralgier och halsbränna Mg + Al-hydroxid Novaluzid ranitidin 1) Ranitidin* ) omeprazol 1) Omeprazol* ) Obs! Ranitidin och omeprazol, endast receptfria förpackningar. l Symtomatisk behandling vid hiatusinsufficiens, sura uppstötningar och halsbränna alginsyra Gaviscon l Förstoppning Bulkmedel sterkuliagummi Inolaxol Osmotiskt aktivt laktulos 1) Laktulos* ) Motorikstimulerande makrogol + elektrolyter 1) Moxalole natriumpikosulfat 1) Cilaxoral Klysma laurylsulfoacetat Microlax natriumdokusat Klyx l Symtomatisk behandling av ospecifika diarréer loperamid 1) Loperamid* ) l Hemorrojder cinkokain + prednisolon Scheriproct lidokain + hydrokortison Xyloproct

8 8 MUNHÅLAN l Hög kariesrisk i samband med muntorrhet natriumfluorid 1) Dentan/Fluorette äppelsyra + fluor Xerodent SMÄRTA l Tillfällig lätt till måttlig smärta Paracetamol paracetamol 1) Alvedon Ibuprofen ibuprofen tablett 1) Ibuprofen* ) 75+ l Dysmenorré utan organisk orsak Ibuprofen ibuprofen tablett 1) Ibuprofen* ) Naproxen naproxen 1) Naproxen* ) Obs! Endast orala beredningar. TOBAKSBEROENDE l Hjälp mot abstinensbesvär vid rökavvänjning nikotinersättningsmedel

9 9 ÖGON l Bakteriell konjunktivit vuxna samt barn över 2 år I första hand vatten I andra hand fusidinsyra Fucithalmic kloramfenikol Chloromycetin salva kloramfenikol Kloramfenikol CCS droppar l Bakteriell konjunktivit barn under 2 år I första hand vatten I andra hand kloramfenikol Chloromycetin salva kloramfenikol Kloramfenikol CCS droppar l Tillstånd av torra ögon p g a naturlig tårvätske - insufficiens eller blåst, damm etc. Se Bakgrundsmaterialet Obs! Följande tillstånd motiverar inte receptförskrivning: Ålders-- betingade torra ögon eller torra ögon p g a kontaktlinsanvändning. ÖRON l Extern otit hydrokortison + antimikrobiellt Terracortril med Polymyxin B örondroppar

10 10 Injektionshjälpmedel Insulin kan tillföras med insulinspruta, insulinpenna eller via insulinpump. Insulinpennor finns som förfyllda pennor och som flergångspennor. Insulinpennor och insulingivning i den kommunala hemsjukvården Sjuksköterska kan enligt lag delegera injektion av insulin med penna till annan befattningshavare som har tillräckliga kunskaper för uppgiften. Insulin med penna innebär i detta fall en penna som är förfylld med insulin. Den förfyllda insulinpennan är patient bunden och det kan förekomma att patienten behandlas med två olika insuliner. Före insulingivning ska alltid kontroll ske mot ordinationshandling och given dos ska signeras. Det är värt att notera att handhavandet av insulinpennan utgör en del av själva insulininjektionen. En lika viktig del är att ge insulinet inom rätt område, variera inom injektionsområdet, se till att insulinet förvaras på rätt sätt samt att känna till symtom på lågt och högt blodsocker. Ordinationsunderlag för insulin: vardriktlinjer/medicinska-omraden/endokrina-organ-fetma-ochdiabetes/#11450 under blanketter. På finns utförliga instruktionsfilmer på olika hjälpmedel för läkemedel som ska injiceras. För ytterligare information angående insulinpennor och insulingivning, se Bakgrundsmaterialet till Skånelistan, kapitel Endokrinologi.

11 11 Egenmätning av blodglukos SMBG (self monitoring of bloodglucose) innebär att patienten själv avläser blodglukosvärdet med hjälp av en mätare. Diabetessjuksköterskan lämnar ut mätare och ger utbildning i handhavandet, i samråd med patienten görs en överenskommelse om när blodglukos ska testas samt vilket målvärde som kan vara aktuellt. Målet bör vara individuellt och utformas tillsammans med patienten. Tillhörande teststickor skrivs ut som ett kostnadsfritt hjälpmedel. Region Skåne har genomfört upphandling av teststickor inklusive blodsockermätare för öppen och sluten vård. Gällande avtalsperiod Här finns en översikt över basmätare, avancerad mätare, kassettmätare och ketonmätare. Önskar patienten mer än en blodsockermätare bör de vara av samma märke (samma teststicka). Mätningar Riktad egenmätning: Sporadisk egenmätning i speciella situationer såsom förändringar i behandling, akut svängande blodglukos eller i pedagogiskt syfte. Systematisk egenmätning: Regelbunden mätning före och efter måltiderna Dygnskurva: Mätning före och 1,5 timme efter frukost, lunch, middag och till natten. Riktlinjer Varje mätning ska ha ett syfte och bör ske på grundval av en fråga Antal mätningar/dag bör anpassas efter diabetesbehandling Resultatet ska tolkas och leda till ett lärande och eventuellt till en åtgärd

12 12 Egenmätning vid insulinbehandling Vid insulinbehandlad diabetes är egenmätning av blodglukos en förutsättning för att uppnå målet för långsiktig glukoskontroll och för att själv kunna anpassa insulindoserna efter aktuellt blodglukosvärde, måltid och fysisk aktivitet. De flesta med intensiv insulinbehandling behöver mäta minst 4 värden per dygn såsom morgon och kväll samt före och 1,5 timme efter något av huvudmålen. Frekventare mätningar kan behövas vid: nyupptäckt diabetes förändrad insulinregim graviditet fysisk aktivitet akut sjukdom inför bilkörning hos barn och ungdomar Här krävs dygnskurva och ibland även 1 2 mätningar under natten exempelvis vid misstanke om nattliga hypoglykemier. Vid behandling med nattinsulin/mixinsulin och stabilt läge behövs betydligt mindre antal mätningar. Mätning av blodketoner Speciell mätare med tillhörande stickor för mätning av blodketoner finns. Vid insulinpumpsbehandling ska ketoner mätas på vida indikationer även om blodsockret inte är högt. Akut sjukdom vid insulinpumpsbehandling misstänk alltid ketoacidos tills motsatsen är bevisad. Alla patienter som har insulinpumpsbehandling ska undervisas kring ketonmätning och utrustas med mätare och tillhörande mätstickor. Typ 1- diabetes med hög risk för diabetesketoacidos, patienter med tidigare ketoacidos (alltså även vid typ 2-diabetes) och vid graviditet är andra patientgrupper som bör ha utrustning för mätning av blodketoner. Mätare för blodketonmätning bör finnas att tillgå på alla vårdcentraler. Frikostig mätning vid debut av diabetes med höga blodsocker, buksmärtor, illamående (misstanke om diabetes) eller oklara buksmärtor hos person med känd diabetes!

13 13 Kontinuerlig subkutan glukosmätning (CGM) CGM är ett utmärkt hjälpmedel vid svårinställd diabetes, misstanke om nattliga hypoglykemier, terapiskifte och vid utvärdering av insatt behandling. Resultaten i form av trendkurvor är också ett bra pedagogiskt verktyg i mötet mellan patient och vårdteam. Vanligast är sensorer med direktavl äsning men det finns även möjlighet till CGM utan direktavläsning (retrospektiv CGM). Vid CGM kan patienten se sitt aktuella glukosvärde och också varnas för högt eller lågt värde. Möjlighet finns även att via trendpilar avläsa om blodsockret är på väg upp, på väg ner eller ligger stabilt. Regionala riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes: Flash glukosmätning (FGM) Idag finns även en annan sensordriven glukosmätare (FGM) som liknar kontinuerlig glukosmätning (CGM). Vävnadsglukos mäts men inte kontinuerligt utan patienten scannar själv aktivt av sitt glukosvärde via en sensor på överarmen. Regionala riktlinjer för kontinuerlig glukosmätning vid diabetes:

14 14 Läkemedelsförråd kommunal hemsjukvård Läkemedelshanteringen i kommunala hemsjukvården är att betrakta som öppen vård (SOSFS 2000:1), d v s läkemedlen ska till den enskilde patienten förskrivas på vanligt recept eller s k dosrecept. I tillägg till Hälso- och sjukvårdslagen framgår att: Landstinget får erbjuda den som får hälso- och sjukvård i hemmet (hemsjukvård) läkemedel utan kostnad (Lag (2002:163)). Detta gäller även för patienter i så kallat särskilt boende. I samtliga Skånes kommuner finns ett eller flera läkemedelsförråd. Dessa innehåller de viktigaste och vanligaste läkemedlen som patienten kan behöva i akuta situationer. Uttag ur förråden begränsar behovet av akutbesök under jourtid samt minskar antalet akuta ordinationsändringar i dosdispenserade läkemedel. Detta innebär fördelar för patienten och sparar både pengar och miljö. Av bland annat säkerhetsskäl är innehållet i de kommunala läkemedelsförråden harmoniserat över hela Skåne. Beställningar av läkemedel till förråden görs av de sjuksköterskor som ansvarar för respektive förråd. Beställningar från listan (se nedan) bekostas av Region Skåne. Om man önskar utöka förråden med andra produkter kommer kostnaden för dessa att belasta beställande förskrivares arbetsplats. Övergripande ansvarig för beslut om nya läkemedelsförråd respektive rutiner för hantering och beställning är den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS). Beslut om nya förråd tas i samråd nedanstående kontaktpersoner, som vid behov stämmer av med Läkemedelsrådet i Region Skåne. l Läkemedel från läkemedelsförråden ska användas till patienter med stadigvarande insatser från hemsjukvården och när sjuksköterska övertagit läkemedelshanteringen. Uttag kan ske enligt generella direktiv och/eller skriftlig ordination av läkare. Läkemedel lämnas ut till patienten i avvaktan på receptexpediering på apotek eller insättning av dosdispenserade läkemedel.

15 15 Palliativa patienter ska i första hand få injektionsläkemedel ur förrådet då flera av dessa läkemedel inte ingår i läkemedelsförmånen. l När det gäller läkemedel som ska sättas in på dosdispenserade doser lämnas dessa ut tills nästa ordinarie dospåsar levereras. l Antibiotika lämnas ut i hel kur vid akuta infektioner då läkaren bedömt att behandling måste påbörjas samma dygn. Recept ska då inte utfärdas. Registrering av ordinationen ska ske i Pascal genom att LF skrivs in i kommentarsfältet Till apoteket. l Innehållet i beställningslistan revideras årligen av Läkemedelsrådet i Region Skåne. l Läkemedelsbeställningarna till förråden följs upp speciellt av Läkemedelsrådet i Region Skåne. Aktuell läkemedelsförrådslista finns på skane.se/vardriktlinjer/lakemedel/lakemedelsforrad/ Kontaktpersoner: Marie Bergholtz, Trelleborgs Kommun Carina Byrlén Roos, Burlövs kommun Åsa Lundblad, Ystads kommun Gunilla Marcusson, Östra Göinge kommun (ledamot i Läkemedelsrådet, Region Skåne) Susanne Nilsson, Svalövs kommun Sara Negrén, Malmö kommun

16 Utgiven av Läkemedelsrådet, Region Skåne, Kristianstad. Tel: E-post: Nästa nyreviderade lista utkommer Fler ex av Barnmorske- och sjuksköterskelistan kan beställas via Grafisk form: Originalaren