Delårsrapport 1. Primärvårdsnämnden Delår Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Transkript

1

2 Diarienummer: PVN-HSF Delårsrapport 1 Primärvårdsnämnden Delår Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

3 Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 2(30)

4 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet... 6 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 6 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Samlad analys Personal Produktion Ekonomi Investeringar Intern kontroll Patientperspektivet Personalperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 3(30)

5 Inledning Sammanfattande analys En central del i Sveriges friskaste län 2025 handlar om att patienterna ska bli mer delaktiga i sin egen vård. Vårdcentralen Trosa och City deltar i pilotprojektet personcentrerad vård som arbetar med målet att öka delaktigheten för patienterna genom tydliga strukturer för patientmedverkan i förbättringsarbete. Under hösten 2013 genomfördes Nationell patientenkät inom hela Primärvården. Jämför man utvecklingen, för de landstingsdrivna vårdcentralerna, från den första mätningen 2009 med 2013 års mätning så har PUK-värdena blivit högre för samtliga indikatorer. Det viktigaste syftet med uppföljning av patienterfarenheter är att ge underlag för verksamheternas interna förbättringsarbete. Samtliga vårdcentraler har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan utifrån NPE-resultaten. Utvecklingen av ehälsa fortsätter inom primärvården. Mina Vårdkontakter finns från och med 2013 vid samtliga vårdcentraler och 14 erbjuder även direktbokning av tid. Nationell patientöversikt är påbörjad på 13 vårdcentraler men tillgång till kommunernas patientuppgifter i NPÖ påverkar nyttan och motivationen till användningen. För att få en högre kvalitet och fler utförda hälsoundersökningar på asylsökande och anhöriginvandring har en försöksverksamhet startat upp med ett mobilt team som åker ut till boenden och vårdcentraler. Antalet årsarbetare har ökat med 35 och den arbetade tiden är också högre i jämförelse mot föregående år. Rekrytering av läkare är fortfarande ett prioriterat område och antal STläkare fortsätter att ökat efter medveten satsning. Även sjukgymnaster och distriktssköterskor har blivit fler. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har startat och handlingsplaner och insatser planeras. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har minskat både när det gäller den korta och den längre sjukfrånvaron. Andel sjuktid av ordinarie tid ligger på 5,1 %. Arbetet med införande av ett Ledningssystem inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har startat upp som ett eget projekt. Införandet kommer starta med att klargöra ledningens ansvar och uppgifter i systemet samt att färdigställa de strategiska ledningsprocesserna. Arbetet med att utveckla vårdprocesserna fortgår och inom Primärvården har processarbete pågått inom hjärtsvikt, diabetes och fetma. Vårdcentralen Skiftinge, City och Torshälla startar under våren upp sitt arbete med att produktions- och kapacitetsplanera sin verksamhet. Målet är att ge verksamheterna ett verktyg för produktionsstyrning som skall bidra till att uppnå tillgänglighet och möta sörmlänningarnas vårdbehov. Patientsäkerhetsarbetet inom Primärvården har under året fortsatt med två genomförda händelseanalyser och arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter fortsätter och arbetet har kommit igång ordentligt. För att stärka arbetet för att minska vårdrelaterade infektioner har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En Punktprevalensmätning (PPM) genomfördes under vecka och resultat från mätningen presenteras senare i vår. Den avgjort viktigaste faktorn för vårdcentralens intäkter är antalet listade. Därför är det viktigt att vårdcentralerna bibehåller och helst ökar antalet listade. Andelen listade Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 4(30)

6 kommuninvånare ligger efter mars på 70,9 %. Andelen är kvar på samma nivå som tidigare månad. Både när det gäller kontakt inom ett dygn och besök inom sju dagar så visar landstingets vårdcentraler generellt sett goda resultat gällande tillgängligheten. Hittills under 2014 har åtta vårdcentraler klarat målet för telefontillgängligheten alla månader. Problem med framkomligheten efter versionsbyte av TeleQ i kombination med sjukdom hos personalen gör att några vårdcenteraler inte nått tillgänglighetsmålen. Under perioden jan- mar 2014 har 15 vårdcentraler klarat Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % för läkarbesök alla månader. Antalet besök totalt har ökat medan antalet läkarbesök har minskat vilket är en effekt av att patientflödet styrs mot andra yrkesgrupper. Fem av de landstingsdrivna vårdcentralerna når Hälsovals besökstak t.o.m. mars trots att besökstaket har ökats för de perifera vårdcentralerna, vilket är ett bekymmer ur ett ekonomiskt perspektiv. När taket nåtts utbetalas ingen ersättning för besök. Primärvårdens resultat efter mars slutade på 5,6 mnkr. Föregående år var resultatet -5,7 mnkr. Helårsprognosen är 2,0 mnkr och kostnadstutvecklingen är 0,4 % jämfört med föregående år. Fortsatta satsningar på marknadsföring och rekrytering kommer att pågå under året. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 5(30)

7 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en personcentrerad verksamhet. Personcentrerad vård En central del i Sveriges friskaste län 2025 handlar om att patienterna ska bli mer delaktiga i sin egen vård. Landstinget Sörmland har tagit ett helhetgrepp i frågan om att arbeta mer personcentrerat i och med införandet av Sveriges friskaste län där personcentrerad vård är ett av de nio olika programområdena. Vårdcentralen Trosa och City deltar tillsammans med Kirurgmottagningen och avdelning 36 Lung- och infektion på Mälarsjukhuset samt Aktivitetsenheten på Karsudden i pilotprojektet personcentrerad vård. Samtliga piloter arbetar med målområdet att öka delaktigheten för patienterna med olika angrepssätt. Piloterna arbetar med att hitta tydliga strukturer för patientmedverkan i förbättringsarbete och ta vara på patienternas erfarenheter av vården. För att nå synergier inom området för personcentrerad vård hölls en nätverksträff mellan landstingets projekt som rör den personcentrerade vården i mars. Ett trettiotal olika projekt, processer och verksamheter har identifierats som en del i den personcentrerade vården. Patienterfarenhet Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Resultaten av enkäten redovisas som PUK-värde (PatientUpplevdKvalitet). Värdet anges mellan 0 och 100. Ju högre värde desto högre är patienternas upplevelse av kvaliteten. Under hösten 2013 genomfördes NPE på samtliga vårdcentraler i Sörmland, både landstingsdrivna och privata. Resultaten blev tillgängliga i februari För att sammanfatta resultaten från enkäten har åtta indikatorer valts ut som också redovisas publikt på SKLs hemsida. Dessa är Bemötande, Delaktighet, Information, Tillgänglighet, Förtroende, Upplevd nytta, Helhetsintryck och Rekommendera. Jämför man utvecklingen, för de landstingsdrivna vårdcentralerna, från den första mätningen 2009 med 2013 års mätning så har PUK-värdena blivit högre för samtliga indikatorer. Tillgänglighet (upplevd) var dock högre vid 2011 års mätning och har således minskat om man bara jämför de två senaste mätningarna. Jämfört med de privat drivna vårdcentralerna så ligger 2013 års resultat för de landstingsdrivna vårdcentralerna på högre PUK värden för 6 indikatorer, lika värde för en indikator och lägre värde för en indikator (rekommendera). Det finns dock en spridning mellan vårdcentralerna. Spridningen bland de privata vårdcentralerna är större än bland de landstingsdrivna vårdcentralerna. Ett generellt problem för NPE och liknande undersökningar är att svarsfrekvenserna har sjunkit över tid. I 2013 års mätning blev svarsfrekvensen knappt 54 procent, någon procent Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 6(30)

8 högre än riket. När det gäller svarsfrekvens finns ingen skillnad mellan privata och landstingsdrivna vårdcentraler. Det viktigaste syftet med uppföljning av patienterfarenheter är att ge underlag för verksamheternas interna förbättringsarbete. Samtliga vårdcentraler har fått i uppdrag att ta fram en handlingsplan utifrån NPE-resultaten. ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården och omfattar utvecklingen av olika typer av tjänster, som ger invånaren fler möjligheter till kontakt med vården när det passar invånaren och vård- och omsorgspersonal får ökad tillgång till information och bättre verktyg för att kunna arbeta effektivare och säkrare för ökad patientnytta. Detta skapar goda förutsättningar för såväl den personcentrerade vården där var och en kan vara delaktig i sin vård, och en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Nationell patientöversikt (NPÖ) Under januari april har tre nya vårdcentraler startats upp vilket innebär att 18 av totalt 26 vårdcentraler, inklusive privata, har påbörjat arbetet med NPÖ. Av de landstingsdrivna vårdcentralerna är det 13 som nu är igång eller har påbörjat arbetet. Diskussioner pågår med ytterligare vårdcentraler att komma igång. För att följa och stödja implementeringen av NPÖ inom verksamheterna är det oftast inbokat tre uppföljningsmöten. Nationellt deltar samtliga landsting i NPÖ, men med varierande grad av mängden patientuppgifter. Det är sex kommuner i Sörmland som läser uppgifter i NPÖ, men det är endast Nyköpings kommun som visar patientuppgifter. Primärvården efterlyser tillgången till kommunernas patientuppgifter i NPÖ. Detta påverkar nyttan med NPÖ och motivationen till användningen av NPÖ. Mina Vårdkontakter (MVK) Inom primärvården finns MVK vid samtliga Vårdcentraler och 14 av dessa vårdcentraler har öppnat tjänsten med direktbokning av tid, vanligen då till distriktsjuksköterska för till exempel blodtryckstagning. Indikator Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina Vårdkontakter Utfall Målvärde Kommentar 82,4% 100% Totalt finns 17 landstingsdrivna vårdcentraler varav 14 erbjuder Boka tid direkt. 100% 100% Samtliga aktiva mottagningar har minst 3 tjänster att erbjuda. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 7(30)

9 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Landstingsinterna vårdöverenskommelser När det gäller länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna finns det totalt 13 överenskommelser. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och ska förtydliga vem som gör vad på olika vårdnivåer. Dessa överenskommelser gäller under två år och ska sedan revideras. Under första kvartalet 2014 har vårdöverenskommelsen för hjärtsjukdomar blivit reviderad. Ett nytt område för vårdöverenskommelser är påbörjat utifrån diabetessjukdomar. Pågående revideringar gäller kirurgiska sjukdomar, sjukdomar inom specialiserad rehabilitering, ögonsjukdomar samt ortopediska sjukdomar. Nationella riktlinjer De nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom som publicerades 2010 har fått ett stort genomslag visar Socialstyrelsens utvärdering som publicerades i mars månad. Det har skett utbildningssatsningar, och många verksamheter deltar idag i de kvalitetsregister som finns inom området. Det finns dock brister både när det gäller utredning och behandling. Det finns ett länsgemensamt vårdprogram, som beskriver hur vården och omsorgen om personer med demenssjukdom ska utformas. Ett regionalt seminarium är planerat till majmånad i sedvanlig ordning samt ett länsseminarium till hösten. Under 2013 har de preliminära cancerriktlinjerna för bröst-prostata- och tjock- och ändtarmcancer publicerades. Gapanalyser genomfördes inom samtliga diagnoser. Analyserna visar att hälso- och sjukvården följer riktlinjerna i stort sett men att det finns behov bland annat av att utöka antalet kontaktsjuksköterskor och att öka antalet multidisciplinära konferenser både pre- och postoperativt. Arbete pågår både inom regionen och i hälso- och sjukvårdsförvaltningen att utreda möjligheterna till fast kontaktsjuksköterska för patienterna med cancersjukdomar. Under 2013 kom utvärderingen av de Nationella riktlinjerna för insatser vid depression, ångest och schizofreni. Fokus var till stor del på somatisk sjuklighet och dödlighet hos patienter som vårdats inom psykiatri. Inom Uppsala/Örebroregionen är det framtaget en politisk viljeinriktning som är ett förtydligande av Socialstyrelsens utvärdering av vården för depression, ångest och schizofreni. Den har som syfte att bidra till en mer likvärdig vård inom regionen. Ett regionalt seminarium är planerat under april månad. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 8(30)

10 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. I Sörmland finns ett politiskt beslut att alla asylsökande och papperslösa som stadigvarande uppehåller sig i länet har rätt till samma vård som folkbokförda. Här är Sörmland föregångare i Sverige med att erbjuda denna vård. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har deltagit i ett projekt via ADLONgruppen där bl.a. kallelser till hälsoundersökningar tagit fram på 7 olika språk enligt socialstyrelsens riktlinjer. Även en vägledning att använda vid hälsoundersökningarna har tagits fram och tre Webbinarieutbildningar har genomförts främst för de som utför hälsoundersökningar. Lika eller olika? Vad betyder kultur för mötet under en hälsoundersökning. Att uppmärksamma psykisk ohälsa under en hälsoundersökning. Hälsoundersökning av barn och unga. En försöksverksamhet ett mobilt team med 2-3 sjuksköterskor som ska åka ut till boenden och vårdcentraler för att utföra hälsoundersökningar på asylsökande och anhöriginvandrare är under uppbyggnad. Detta för att få en högre kvalitet och fler utförda hälsoundersökningar. En projektanställd hälsoinformatör ingår i det mobila teamet som även ska medverka på Migrationsverkets informationsträffar varje vecka för asylsökande och på andra mötesplatser i några kommuner. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 9(30)

11 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Rekrytering av läkare är fortfarande ett prioriterat område. Den långsiktiga satsningen på att anställa fler ST-läkare har varit lyckosam. Målet för 2014 är satt till 60 ST-läkare. Just nu är antalet 52 och det finns utrymme för fler. Det är viktigt att kunna behålla dessa när de är färdiga specialister. En kommande generationsväxling närmar sig och tillgången på färdiga allmänläkare är begränsad. På vissa vårdcentraler börjar man även märka av brist på distriktssköterskor. En arbetsgrupp arbetar med att utforma en PM för kompetensområde och kompetenskrav för sjuksköterska/distriktssköterska i primärvården. Syftet är att utifrån denna beskriva en fortbildningsplan för denna yrkesgrupp. För övriga personalkategorier råder i stort sett balans. Primärvården kommer även i sommar att anställa ett antal läkarassistenter till vårdcentralerna. Det är utlandsstuderande svenskar som Landstinget Sörmland skapat kontakt med via träff på SKL. Det får ses som ytterligare en långsiktig satsning, förhoppningen är att några kommer att fortsätta sin läkarbana i Sörmland. I augusti planeras för en ny träff på SKL med samma målgrupp. Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har startats. Handlingsplaner och insatser planeras i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Ett hälsoprojekt med syfte att ge medarbetarna kunskap och ökad medvetenhet om sin hälsa, genomfördes under Projektet vände sig till alla anställda inom den landstingsdriva primärvården och hade fokus på livsstil och hälsovanor. Flera vårdcentraler fortsätter framgångsrikt att arbeta utifrån de resultat som uppnåddes. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna. Andelen av de anställda som har utnyttjat friskvårdsbidraget inom de tre områdena motion, massage, livsstil är 9,3 % under årets första 3 månader. Vid utgången av 2013 hade 47,4 % utnyttjat friskvårdsbidraget. Under andra delen av 2013 startade en utveckling av hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare tillsammans med Personalutvecklingsenheten på Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 10(30)

12 Landstingets ledningsstab. På ett antal landstingsdrivna vårdcentraler finns nu utsedda hälsoinspiratörer. En mångfaldsplan utarbetades under 2013 och har nu fastställts av Hälso- och sjukvårdsledningen. En analys av resultatet i medarbetarenkäten har startats på personalutvecklingsenheten vilket under 2014 innebär att insatser utifrån mångfaldsplanen planeras vidare. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har minskat både när det gäller den korta och den längre sjukfrånvaron. Den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har efter mars minskat från 4,9 dagar per anställd till 4,7 dagar vid jämförelse med motsvarande månad föregående år. Sjuk frånvaron som är längre än 14 dagar har efter mars minskat från 13,1 dagar per anställd till 12,2 dagar per anställd vid jämförelse med samma period föregående år. Antalet långtidssjuka > 90 dagar är nu 21 personer motsvarande 2,9 % av samtliga an ställda. Samma period föregående år var 27 personer långtidssjuka motsvarande 3,6 % av samtliga anställda. Av de långtidssjuka är 57,1 % partiellt sjukskrivna, motsvarande tid 2013 var andelen 55,6 %. Det innebär att sjukskrivningar räknat i tjänster har minskat från 18 till 13,3. Sjukfrånvaron har totalt under de senaste 12 månaderna minskat från 17,9 dagar per anställd till 16,8 dagar per anställd. Andel sjuktid av ordinarie tid har minskat och ligger på 5,1 % jämfört 5,4 % motsvarande tid föregående år. Målet 2014 är att sjukfrånvaron som högst ska vara 5 %. Samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fokus på sjukfrånvarons utveckling har skett under 2013 och sker fortsatt under 2014, där sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter. Indikator Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Utfall Målvärde Kommentar 5,1 % Max 5 % Andel sjuktid av ordinarie tid har minskat från 5,3 % till 5,1 % motsvarande tid föregående år. Både den långa och korta sjukfrånvaron har minskat. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 11(30)

13 Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl. a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Ett projekt för att beskriva uppdraget som sjukgymnast i primärvården gjordes under Resultatet ska bl.a. leda till att frigöra mer läkartid och att använda kompetensen på ett klokt sätt. Primärvården deltar också i arbetet med vårdprocesser inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Bättre liv för sjuka äldre är en nationell satsning med focus på de mest vårdbehövande äldre. Landsting och kommunerna i deltar i förbättringsarbetet. Syftet är att skapa en sammanhållen vårdkedja där man bättre kan möta den äldres behov utanför sjukhuset så att vård på sjukhuset sker när så är nödvändigt. Fortsatt sker utveckling av rollen och funktionen Samordningssköterska för äldre och multisjuka. Stöd ges av Närvårdkoordinatorerna. Arbetet med att produktions- och kapacitetsplanera fortsätter. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 12(30)

14 Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Indikator Andel primärvårdsbesök av totala besök (täckningsgrad) Utfall Målvärde Kommentar 55 % Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Under början av 2014 har avgränsningarna mellan arbetet som ska ske inom Landstingets Sörmlands övergripande projekt och inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen definierats och ett beslut har tagits att HSF kommer att driva ett eget projekt i stället för att vara ett delprojekt under Landstingets. Inom HSF-projektet har vi tagit fram ett projektdirektiv där några detaljer återstår att fastställa, en projektbeskrivning har påbörjats och arbetsuppgifter håller på att definieras. Funktioner som krävs för att driva projektet har identifierats och personerna som ska ingå i projektgruppen är till stor del namngivna. Eftersom ledningssystemet först och främst är ledningens verktyg för att leda och styra verksamheten kommer införandet starta med att klargöra ledningens ansvar och uppgifter i systemet samt att färdigställa de strategiska ledningsprocesserna, planering av detta arbete har nyss påbörjats. Landstingets övergripande projekt planerar att ha en stor del av sitt arbete klart i slutet av Under förutsättning att detta fungerar så kommer förvaltningens projekt att kunna införa ledningssystemet i några pilotverksamheter under hösten 2014 för att sen kunna slutföra arbetet och överlämna till förvaltning och ständiga förbättringar av systemet under slutet av Allt är dock beroende på hur mycket tid verksamheterna har för att göra sin del av arbetet. Vårdprocesser Från och med 2014 har justeringar i det processorienterade förbättringsarbetet förändrats. För de kliniska vårdprocesserna har en medlem i hälso- och sjukvårdsledningen, oftast en divisionschef, övertagit rollen som processägare. Hälso- och sjukvårdschefen har dock fortfarande ansvaret för den allmänna vårdprocessen. Hjärtsvikt Målet är att alla hjärtsviktspatienter ska ha en säkrad kvalitet på vården oavsett var man vårdas eller vem man är. Vårdkedjan samverkar och använder sina resurser optimalt för att uppnå bästa möjliga hälsa och livskvalitet och en god vård i livets slutskede för patienter Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 13(30)

15 drabbade av hjärtsvikt. Under årets första månader har man arbetat med att: Successivt implementera standardvårdplaner på länets tre sjukhus. Få fler enheter att ansluta sig till kvalitetsregistret RiksSvikt. Stödja personalen i sitt arbete genom att processledaren har besökt flera av de vårdcentraler som startat hjärtsviktsmottagning Starta ny uppdragsutbildning i samarbete med Mälardalens högskola, Hjärtsvikt för sjuksköterskor i primärvård 7,5hp. Sjuksköterskor från sex av länets vårdcentraler deltar. Mer aktivt använda Arbetsrum Hjärtsvikt på intranätet av hjärtsviktsteamen. Det har nu ca 45 användare. Patientenkät gällande upplevd kvalitet och tillgänglighet genomfördes för första gången i februari. Undersökningen genomfördes i primärvården och totalt inkom ca 40 svar. Målet är att samtliga patienter ska vara nöjda/mycket nöjda med kvalitet och tillgänglighet. Diabetesprocessen Arbetet fokuserar nu på att ta fram ett förslag till nytt arbetssätt för hur vi ska jobba med patienter med fotsår. Det gäller även det förebyggande arbetet. Detta innefattar allt arbete som fotvårdarna gör i länet och de sjukhusbaserade fotteamen på sjukhusen. Som det ser ut nu så är våra insatser över länet ojämnt fördelade i förhållande till underlag och invånarantal varför diskussioner förs med Hälsoval. Diabetesprocessen är pilotprocess i struktureringen av ledningssystemet, det har dock visat sig vara svårt att visualisera de styrande dokument som finns. Deltagarna i diabetesprocessarbetet ska istället försöka beskriva sina behov så får vi se om strukturen kan anpassas utifrån det. Fetmaprocessen De har anordnats ett fetmaforum i mars (utbildningsdag) tillsammans med fetmarådet. Temat för dagen var olika dieter ur ett evidensperspektiv. Arbetsgruppen jobbar nu med att arrangera en hälsovecka tillsammans med SFI (Svenska för invandrare) i höst för att nå invandrare. I denna grupp ses en ökning av fetma och diabetes. Fetmaregistret har fått en ansiktslyftning, Tunafors vårdcentral har varit pilotklinik. Nu ska ett försök göras för att få de andra vårdcentralerna att ansluta sig. Produktionsplanering Under 2014 fortsätter hälso- och sjukvårdens uppdrag att introducera produktions- och kapacitetsplanering i enlighet med den framtagna Sörmlandsmodellen. Modellen bygger på ett utbildningspaket och ett standardiserat verktyg för produktionsprognos och kapacitetsplanering. Målet är att ge verksamheterna ett verktyg för produktionsstyrning som skall bidra till att uppnå tillgänglighet och möta sörmlänningarnas vårdbehov. Under hösten 2013 startade vårdcentralerna Tunafors, Fröslunda och Malmköping upp sin produktions- och kapacitetsplanering. Implementeringen fortsätter under första halvåret 2014 på Skiftinge, City och Torshälla. Förberedelser att starta fler vårdgårdcentraler under året pågår. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 14(30)

16 Indikator Andel vårdcentraler som klarar 90 % telefontillgänglighet Andel vårdcentraler som klarar att ge 85 % av patienterna läkarbesök inom 7 dagar Andel mångbesökare på akutmottagningarna i relation till antal listade Andel återinskrivna inom 30 dagar i relation till antal listade Andel undvikbar slutenvård i relation till antal listade Andel patienter som fått läkarbesök med primärvården inom 7 dgr Andel patienter som fått kontakt med primärvården inom 1 dygn Utfall Målvärde Kommentar 58,8 % 100 % Under perioden jan-mar har 10 vårdcentraler av 17 klarat en telefontillgänglighet på 90% eller mer. En förbättring märks i mars då 13 vårdcentraler klarar Hälsovals mål på 90 % tillgänglighet. 94,1% 100 % 16 av 17 vårdcentraler klarar att under perioden jan-mar att ge 85 % av patienterna läkarbesök inom 7 dgr. 0,2 % 0,1 % Andelen mångbesökare minskar successivt men det är en bit kvar till målet. Föregående år samma period var andelen mångbesökare 0,21 %. 0,18 % 0,1 % Andel återinskrivna ligger kvar på samma nivå som föregående år. 0,11 % 0,1 % Andel undvikbar slutenvård fortsätter att minska. Föregående år samma period var andelen 0,14 %. 93 % 90 % Hälsovals mål på 85 % tillgänglighet uppnås av nästan alla vårdcentraler under perioden jan-mar. Sammantaget är tillgängligheten mycket god i länet hos de landstingsdrivna vårdcentralerna. 89 % >95 % Under perioden jan-mar fick 89 % kontakt med primärvården inom ett dygn. En förbättring märks i mars då endast 4 vårdcentraler inte klarar Hälsovals mål på 90 %. Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder kommer att genomföras med samtliga vårdcentraler med deltagande från Patientsäkerhetsenheten och divisionscheferna. Målet med ronden är att få en kontinuerlig dialog kring patientsäkerhetsfrågor. Händelse- och riskanalyser Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder genomförs kontinuerligt. Handlingsplaner tas fram för de föreslagna åtgärderna där verksamhetscheferna får göra en tidplan för införandet samt uppföljning. Efter detta Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 15(30)

17 genomför Patientsäkerhetsenheten uppföljning efter tre och sex månader. Hitintills i år har två händelseanalyser genomförts där primärvården har varit involverade. Arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter fortsätter och arbetet har kommit igång ordentligt. Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En arbetsgrupp bestående av representantar från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten arbetar med frågan. En handlingsplan är framtagen och arbetas efter. Punktprevalensmätning genomfördes under vecka och resultat från mätningen presenteras senare i år. Strama Samarbetet med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) för att minska antibiotikaanvändningen i öppenvård med 10 % och öka följsamheten till antibiotikarekommendationer pågår. Följsamheten till rekommendationer är god. Indikator Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler Utfall Målvärde Kommentar 100 % Vårens mätningar redovisas i delårsrapport 2. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Vårdcentralerna har regelbundna möten med företrädare för kommunens sjukvård. Primärvården samverkar även med den specialiserade vården, arbetsförmedlingen och försäkringskassan samt i nationella projekt genom SKL. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 16(30)

18 Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Projekt kring avfallsminskning och källsortering kommer att planeras in under perioden för miljö- och klimatprogrammet ( ) för att nå målvärdet för en källsorteringsgrad på 55 % samt att minska avfallsmängderna med 20 %. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Miljösamordnaren kommer årligen att tillhandahålla statistik kring divisionens transporter som underlag för eventuella aktiviteter. Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Vårdcentralerna informeras under våren om det nya kemikaliehanteringssystemet och inventering av kemikalier planeras till hösten Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 17(30)

19 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Primärvårdens resultatutveckling har varit god alla åren som vårdvalsmodellen hälsoval har funnits. Regelboken som beslutas av Landstingsstyrelsen (LS) är det styrande dokumentet. Hittills har Regelboken förändrats inför varje verksamhetsår, vilket medför svårigheter att långsiktigt planera verksamheten på respektive vårdcentral. Förändringarna inför 2014 är: Besökstaket för de perifera vårdcentralerna är höjt från 2,30 till 2,55 besök per listad. Nytt uppdrag om att erbjuda 40-, 50- och 60-åringar hälsoundersökning. Enligt SKLs statistik har primärvårdens kostnadsutveckling sedan 2005 varit lägre i Sörmland än i riket. För att bibehålla den stabila ekonomiska situationen i Primärvården krävs uthållighet i planeringsarbetet och några områden som är särskilt viktiga är: Erbjuda en vård så att sörmlänningarna blir nöjda med vården. Att kunna erbjuda en vård med god kvalitet. Mätningarna visar att nöjdheten ökar successivt. Fortsatta marknadsföringsaktiviteter. Fortsatt rekryteringssatsning både i det korta och långa perspektivet. Strategiskt arbete runt lokaler. Det handlar dels om attraktiva lokaler för såväl patienter som personal och dels om att lokalerna måste anpassas för att möjliggöra smidiga processer och möta dagens behov av modern primärvård. Fortsatt satsning på produktions- och kapacitetsplanering. Indikator Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr Utfall Målvärde Kommentar tkr 0 eller positivt Helårsprognosen 2013 är efter mars 2,0 mnkr. Periodresultatet efter mars är 5,6 mnkr och budgetavvikelse är 9,5 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -5,7 mnkr. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 18(30)

20 Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda har ökat till 738, en ökning med 34 personer (4,8 %) jämfört med samma period föregående år. Omräknat till antal årsarbetare är ökningen 35 (5,3 %) jämfört med föregående år. Det är enbart tillsvidareanställda som ökat. Den största ökningen står sjuksköterskor (12 personer) och sjukgymnaster (10 personer) för. Läkarna ökade med 7 tillsvidareanställda varav 4 distriktsläkare, 1 specialistläkare och 2 ST-läkare. För att säkra en attraktiv och god primärvård framöver är ST-läkare en nyckelgrupp, målet är att under 2014 ha 60 anställda i divisionen. Den nya satsningen på SHP (Sörmlands hälsoprogram) kräver framförallt sjuksköterskeresurser, möjligheten att schemalägga och erbjuda sörmlänningarna tider har hittills varit framgångrikt och fler än förväntat har accepterat erbjudandet. Ökningen av anställda sjukgymnaster är ett led i satsningen att möta befolkningens behov med olika kompetenser. Arbetade timmar och frånvarotimmar Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 19(30)

21 Den totala arbetade tiden har ökat med timmar motsvarande 8 årsarbetare. Den arbetade tiden utförd av inhyrd personal har däremot minskat med timmar, motsvarande 12 årsarbetare. Av den arbetade tiden har 93 % utförts av månadsavlönad personal samt 3 % timavlönade resterande arbetad tid har utförts av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 21 årsarbetare och inhyrda motsvarar 24 årsarbetare. Den totala arbetade tiden som utförs av månadsavlönade motsvarar 642 årsarbetare. Frånvarotiden har ökat med timmar (3,7 %). Det är främst föräldraledighet och semester som har ökat. När det gäller olika frånvaroorsaker är det ingen större skillnad i fördelningen jämfört med föregående år. Kostnad för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 113,4 mnkr. Personalkostnaden har totalt ökat med 2,3 mnkr (1,75 %) jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 388 kr. Den största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 5,25 %. Varav nya avtal 4,55 % Varav individuell löneförändring utöver avtal 0,87 % Varav löneförändring pga personalomsättning -1,54 % Varav volymförändring 1,37 % Nya avtal Kostnadsökningen följer de nya avtalen Den planerade löneöversynen för 2014 utbetalas den första april. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir specialläkare. Löneförändring pga personalomsättning Löneförändringen pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t.ex. generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat enligt lönekostnadsanalysen med 1,37 % motsvarande 0,8 mnkr. Den arbetade tiden har ökat med 1,40 % motsvarande timmar. Den arbetade tiden har främst ökat för paramedicinsk personal (sjukgymnaster), men även läkare. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har minskat med 23,3 % motsvarande 3,1 mnkr. Detta innebär ett trendbrott jämfört med tidigare år då den arbetade tiden och kostnaden för inhyrd personal minskar. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 18,95 % motsvarande 0,4 mnkr och övertidskostnaden har minskat med 14,43 % motsvarande 0,1 mnkr. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 20(30)

22 Produktion Listning Eftersom 55 % av primärvårdens totala intäkter består av listersättning får förändringar av antalet listade stora konsekvenser för ekonomin. Den offentliga primärvården har tappat listade sedan införandet av Hälsoval 2010 pga. att nya privata aktörer har tagit marknadsandelar. Minskningen av andelen listade/kommuninvånare har planat ut fr.o.m. slutet av 2012 och det har därefter varit mindre rörelser upp och ner. I mars 2014 var andelen 70,9 %. Andelen är kvar på samma nivå som tidigare månad. Tillgänglighet Telefontillgänglighet I mars var det fyra vårdcentraler som inte klarade Hälsovals mål för telefontillgänglighet. Under årets första tre månader är det åtta vårdcentraler som klarat Hälsovals mål samtliga månader. Under 2013 skedde ett versionsbyte av TeleQ-systemet vilket har medfört stora tekniska problem på flera vårdcentraler. Det är ett stort arbetsmiljöproblem för sköterskegruppen och påverkar även befolkningens förtroende för primärvården. På några vårdcentraler har det även varit sjukdom i sköterskegruppen som medfört svårigheter att nå tillgänglighetsmålet. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 21(30)

23 Läkarbesök Två vårdcentraler har inte nått Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % under En förklaring till att målet inte nås är en medveten satsning som görs för att jobba i kapp besök som funnits på väntelista. Övriga vårdcentraler visar god tillgänglighet. Besök Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal besök totalt inom primärvården har ökat med 857 (1,8 %) jämfört med samma period föregående år. Under perioden t.o.m. mars har antalet besök ökat med (1,6 %). Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 22(30)

24 Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal läkarbesök inom primärvården har minskat med 482 (-2,4 %) jämfört med samma period föregående år. Under perioden janmar har antalet läkarbesök minskat med (-4,8 %). Vi ser nu en effekt av att patientflödet styrs mot andra yrkesgrupper, exempelvis specialistsköterskemottagning och direkt till sjukgymnast. Färre hyrläkare och fler ST-läkare kan också förklara antal besök. Även färre AT-läkare förklarar en minskad produktion i år jämfört med föregående år. Fem av de landstingsdrivna vårdcentralerna når Hälsovals besökstak t.o.m. mars. Detta trots att besökstaket har ökats för de perifera vårdcentralerna från 2,3 besök per listad och år 2013 till 2,55 besök per listad och år Det märks tydligt att besöksfrekvensen är högre på de perifera vårdcentralerna. Till viss del sker en utjämning under sommaren eftersom produktionen minskar. När besökstaket är nått för helåret betalas inte längre någon besöksersättning ut. I besökstaket exkluderas BVC-besök, jourbesök, vaccinationer, SÄBObesök, besök av patient som är listad på annan vårdcentral och utomlänspatienter. Totalt antal besök per listad har efter mars ökat från 2,93 till 3,00 vid jämförelse med föregående år samma period. Antal läkarbesök per listad har efter mars minskat från 1,20 föregående år till 1, Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 23(30)

25 Ekonomi Periodresultatet efter mars 2014 slutade på 5,6 mnkr och med en positiv budgetavvikelse på 9,5 mnkr. Föregående år samma period var resultatet -5,7 mnkr. Helårsprognosen 2014 är efter mars 2,0 mnkr. Primärvården har på totalen en balanspost från tidigare års resultat på 23,3 mnkr. Resultatutvecklingen över året åskådliggörs i diagrammet ovan och visar tydligt att första halvan av året uppvisar sämre resultat än andra halvan. Det beror framför allt på att hälsovalsintäkterna betalas ut per listad per månad. Under sommaren minskar kostnaderna medan intäktsnivån ligger kvar som under terminerna. Det ackumulerade ekonomiska utfallet har en positiv avvikelse mot budget på 9,5 mnkr efter mars. Känslighetsanalys Att inga oförutsedda händelser inträffar som påverkar ekonomin negativt. Den avgjort viktigaste faktorn för vårdcentralens intäkter är antalet listade och antalet listpoäng. Därför är det viktigt att vårdcentralerna behåller och helst ökar antalet listade. En ny vårdcentral innebär att kringliggande vårdcentraler tappar intäkten för de medborgare som väljer att flytta sin listning. Bristen på allmänläkare är en av de största utmaningarna för vårdcentralerna. Bristen är ett nationellt bekymmer och drabbar mer eller mindre i hela landet. För att klara uppdraget på vårdcentralerna så är man beroende av att anlita hyrläkare. För att åtgärda problemet har en egen PA-konsult anställts på halvtid som bara jobbar på olika sätt med rekrytering. Vi ser en positiv trend att både tid och kostnad för hyrläkare minskar. Utöver anställning av egen PA-konsult har bl.a. ett rekryteringsföretag anlitats med inriktning på några av de mest lågbemannade vårdcentralerna och kontakt har skapats med föreningen för svenska ungdomar som studerar i Europa. Dessa erbjuds läkarassistentplatser på sommaren. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 24(30)

26 Tkr Primärvården Period Helår Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstings bidrag Patientavgifter och andra avgifter Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Utfall Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedelskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Intäkter Intäkterna har i jämförelse med föregående år ökat med 6,6 %. Intäktsprognosen för 2014 är efter mars 677 mnkr vilket är 0,5 % högre i jämförelse med budget. Posten uppdragsersättning/landstingsbidrag avser ersättning från sjukvårdsmiljarden som täcker vårdcentralernas kostnader för rehabkoordinator, sakkunnig läkare. Ersättning betalas ut kvartalsvis. Förändring av kodning fr.o.m innebär att flera vårdcentraler inte fått någon ersättning eller rätt ersättning vilket förklarar budgetdifferensen. Tidigare ingick även ersättning för hälsokoordinator, fr.o.m ingår det i hälsovalsersättningen. Hälsovalsersättningen visar på mer socioekonomisk ersättning, listersättning och kvalitetsersättning men något mindre tilläggsersättning än budgeterat. Högre socioekonomisk ersättning beror främst på en extra ersättning på 790 tkr för CNI (CNI 2), ersättningen betalades ut som ett engångsbelopp i januari och är inte budgeterad. Högre kvalitetsersättning beror främst på att startbidrag för Sörmlands Hälsoprogram betalades ut i februari. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 25(30)

27 Kostnader Kostnaderna har i jämförelse med samma period föregående år ökat med 0,4 %. Nytt labavtal som medfört lägre kostnader samt egen personal istället för inhyrda bidrar till den låga kostnadsutvecklingen mellan åren. Personalkostnader Personalkostnaderna är den största kostnadsposten inom Primärvården. T.o.m. mars har personalkostnaderna ökat med 3,0 mnkr (2,7 %) vilket kan hänföras till lönerevision och fler antal anställda. Kostnaden för inhyrd personal har under perioden jan-mar 2014 minskat med 3,1 mnkr (23,3 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Köpt verksamhet Köpt verksamhet visar på ett överskott mot budget t.o.m. mars och i jämförelse med föregående år har kostnaderna minskat med 15,7 %. Prognosen pekar efter mars mot en positiv avvikelse på 5,6 mnkr. Det nya labavtalet har medfört lägre kostnader på samtliga vårdcentraler medan kostnaderna för radiologi är högre. Läkemedel Läkemedel visar tom mars ett överskott mot budget och i jämförelse med föregående år har kostnaderna ökat med 0,2 mnkr (15,7 %). Denna post avser vaccin som brukar köpas in vid vaccinationstider och generera ökade kostnader först under hösten. Prognosen ligger kvar på budgeterad nivå. Lokalkostnader Lokalkostnader visar på ett litet överskott mot budget tom mars och har i jämförelse med föregående år ökat med 1,4 %. Planerade ombyggnationer som kommer att ske under året genererar ökade hyror och kringkostnader längre fram. Prognosen ligger kvar enligt budget. Övriga kostnader Övriga kostnader visar på ett underskott och har i jämförelse med föregående år ökat med 4,3 %. Prognosen pekar på en högre kostnad än budgeterat till följd av satsningar som planeras genomföras under året. Se specifikation av övriga kostnader nedan. Avskrivningar Avskrivningar har ökat med 0,3 % jämfört med föregående år och beräknas vid årets slut bli 0,2 mnkr högre än budgeterat. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 26(30)

28 Investeringar Under perioden jan-mars 2014 har utrustningsinvesteringar för 83 tkr genomförts vilket är något lägre i jämförelse med samma period föregående år. Investeringsbudgeten omfattar utrustningsobjekt för tkr och en stor del av årets investeringsram kommer genomföras under årets andra hälft. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 27(30)

29 Intern kontroll Patientperspektivet Kontrollområde Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Personalperspektivet Kontrollområde Rehabilitering av sjukskriven personal Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Kontrollmål Kontrollmoment Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten Kontrollmål Kontrollmoment Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Kontrollområde Rutin för hyrpersonal Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Kontrollmål Kontrollmoment Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Kontrollområde Personalens kompetens Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Kontrollmål Kontrollmoment Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 28(30)

30 Miljöperspektivet Kontrollområde Miljö Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Ekonomiperspektivet Kontrollområde Attestkontroll Redovisning Rutiner för betydande miljöaspekter (1. Är dessa beslutade och införda? 2. Är dessa kända av personalen?) Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en beslutsattestant är i jävsituation. Redovisas i delårsrapport 2 och verksamhetsberättelsen. Kontrollmål Kontrollmoment Stickprovskontroll av X antal enheter (ledningsprotokoll och minnesanteckningar, APT). Granskade enheter redovisar dessa dokument. Kontrollmål Kontrollmoment Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Kontrollområde Syfte och deltagare Redovisning Fungerande rutin för dokumentation kring olika former av extern representation, såväl representation som utbildning och konferens ska förhindra felaktig hantering Redovisas i delårsrapport 2 och verksamhetsberättelsen. Kontrollmål Kontrollmoment Stickprov av fakturor där kostnaden berör extern representation, såväl representation som utbildning och konferenser. Resultatet visas i antal fakturor som saknar syfte och deltagare. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 29(30)

31 Kontrollområde Fullständiga fakturor Redovisning Regelverk och krav på innehåll i faktura ska följas för att förhindra misstankar om felaktig utbetalning Redovisas i delårsrapport 2 och verksamhetsberättelsen. Kontrollmål Kontrollmoment Stickprov av fakturor inom kostnadsområden köpta konsulttjänster och inhyrd personal. Resultatet redovisas i antal ofullständiga fakturor. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut Kontrollområde Handkassor Redovisning Rutinen kring hantering av handkassor ska följas Redovisas i delårsrapport 2 och verksamhetsberättelsen. Kontrollmål Kontrollmoment Stickprov av verifikationer med redovisning av handkassor. Resultatet redovisas i antal identifierade felaktigheter. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Kontrollområde Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Redovisning Redovisas i verksamhetsberättelsen. Hälso- och sjukvården ska ha korrekt registrerade diagnosoch åtgärdskoder. Kontrollmål Kontrollmoment Följande moment ska granskas: att lokala rutiner för diagnos- och åtgärdskoder finns att registrering av diagnos- och åtgärdskoder sker. Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 30(30)