2 Delårsrapport primärvårdsnämnden

Transkript

1 Primärvårdsnämnden KALLELSE D A T U M 2 Delårsrapport primärvårdsnämnden D I A R I E N R PVN Diarienummer: PVN Dokument: PVN Handläggare Åsa Hedin-Karlsson Godkänt av: Jörgen Striem, Hälso- o sjukvårdschef, Ärendegång Mötesdatum Ärendenr 1 Primärvårdsnämnden Tjänsteutlåtande: Förslag till beslut Primärvårdsnämnden godkänner delårsrapport och överlämnar den till landstingsstyrelsen. Sammanfattning Delårsrapporten ger en återrapportering utifrån beslutad verksamhetsplan för året. I delårsrapporten redovisas det ekonomiska utfallet för perioden januarimars samt en prognos för helårsutfallet. Primärvården redovisar ett resultat på -2 mnkr. För helåret prognostiseras ett resultat på -7 mnkr. Inför 2015 har primärvården planerat och budgeterat för att nyttja det egna kapitalet. Totalt har primärvården en balanspost från tidigare års resultat på 39,1 mnkr. Landstingets vårdcentraler visar på god tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar. Under perioden jan-mar 2015 har 16 vårdcentraler klarat Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 %. Telefontillgängligheten inom ett dygn visar inte lika bra resultat. Hittills under 2015 har åtta vårdcentraler klarat målet för telefontillgängligheten alla månader. Den viktigaste faktorn för vårdcentralens intäkter är antalet listade. Andel listade kommuninvånare är 70,8 % efter mars och är i samma nivå som tidigare månader. Alla landstingsdrivna vårdcentraler har i och med årsskiftet 2014/15 startat sitt arbete med produktions- och kapacitetsplanering. Inför 2016 är målet att produktionsplanen används som ett naturligt styrinstrument vid planering och målsättning inom verksamheten. Antalet årsarbetare har ökat med 24 och den arbetade tiden är också högre i jämförelse mot föregående år. Den långsiktiga satsningen på att anställa fler ST-läkare har varit lyckosam. Målet för 2015 är satt till 65 ST-läkare. Just nu är antalet 57. Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se

2 Primärvårdsnämnden KALLELSE D A T U M Bakgrund Enligt landstingets reglemente för planering- och uppföljning ska delårsrapportering ske efter mars och augusti. Syftet är att ge primärvårdsnämnden information om utvecklingen för innevarande år. Ärendebeskrivning --- Konsekvenser För helåret prognostiseras ett resultat på -7 mnkr. Inför 2015 har primärvården planerat och budgeterat för att nyttja det egna kapitalet. Totalt har primärvården en balanspost från tidigare års resultat på 39,1 mnkr. Ärendets beredning Ärendet har beretts av ekonomienheten, hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Beslutsunderlag Delårsrapport för primärvårdsnämnden. Beslutet expedieras till Landstingsstyrelsen Aina Nilsson, divisionschef primärvård Akten Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se

3 Diarienummer: PVN Delårsrapport 1 Primärvårdsnämnden Delår Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

4 Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 2(30)

5 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet... 6 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 6 Personalperspektivet... 8 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse... 9 Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Samlad analys Personal Produktion Ekonomi Investeringar Intern kontroll Patientperspektivet Personalperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 3(30)

6 Inledning Sammanfattande analys Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Under hösten 2015 kommer nästa mätning genomföras i primärvården. Det viktigaste syftet med uppföljning av patienterfarenheter är att ge underlag för verksamheternas interna förbättringsarbete. Samtliga vårdcentraler har i uppdrag att ta fram en handlingsplan utifrån NPE-resultaten 2013 och genomföra förslagna förbättringsåtgärder. Under hösten 2014 avslutades projektet personcentrerad vård på vårdcentralen Trosa och City och båda vårdcentralerna arbetar vidare med personcentrerad vård. Vårdcentralen City har även deltagit i ett nationellt projekt som är utfört inom ramen för kroniskt sjuka och kan ses som en utväxling på personcentrerad vård. Här har ytterligare verktyg tagits fram för den personcentrerade vården, som handlar om fokus på ökad delaktighet. Invånartjänsten Journalen kommer i slutet av 2015 att vara tillgänglig för invånare som har journalanteckningar i SYSteam Cross. Landstinget Sörmland följer det nationella regelverket och samarbetar med övriga landstingen som har eller kommer att införa tjänsten Journalen under Antalet årsarbetare har ökat med 24 och den arbetade tiden är också högre i jämförelse mot föregående år. Rekrytering av läkare är fortfarande ett prioriterat område. Den långsiktiga satsningen på att anställa fler ST-läkare har varit lyckosam. Målet för 2015 är satt till 65 ST-läkare. Just nu är antalet 57. Ett projekt avseende KULT (kompletterande underläkartjänstgöring) startades upp under Under 2015 har två KULT börjat sin anställning. Ledningsgruppsutvecklingsutbildningen, både för divisionsledning och vårdcentralernas ledningsgrupper, har fortsatt under året med stort engagemang och gott resultat. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har startat och handlingsplaner med aktiviteter och tidplaner tas fram i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna ökat både när det gäller den korta och den längre sjukfrånvaron. Andel sjuktid av ordinarie tid ligger på 6,0 %. Arbetet med att utveckla vårdprocesserna fortgår och inom Primärvården har processarbete pågått inom hjärtsvikt, diabetes och fetma. Arbetet med att utveckla närvården i västra länsdelen är i full gång där bl.a. en ny testorganisation för äldre patienter planeras att startas upp. En redogörelse för vad projektet "Mer tid för patientvård", har kommit fram till planeras in senare under våren. Arbetet med att introducera riskanalyser på alla vårdcentraler har fortsatt och en ny punktprevalensmätning (PPM) av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner har genomförts under våren. Resultat från mätningen presenteras senare i vår. Primärvårdens arbete med produktions- och kapacitetsplanering enligt Sörmlandsmodellen fortsätter Målet är att underlätta visualisering av resultat och identifiering av förbättringsområden, vilket i sin tur möjliggör en tydligare produktionsstyrning. Alla landstingsdrivna vårdcentraler har i och med årsskiftet 2014/15 startat sitt arbete med produktions- och kapacitetsplanering. Inför 2016 är målet att produktionsplanen används Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 4(30)

7 som ett naturligt styrinstrument vid planering och målsättning för verksamheten. Kemikalieinventering avslutades i slutet på januari 2015 och arbetet med att ta fram en utfasningslista har påbörjats. En ny broschyr som beskriver hur man ska hantera gamla och överblivna läkemedel har tagits fram i samarbete med Miljöenheten. Den avgjort viktigaste faktorn för vårdcentralens intäkter är antalet listade. Därför är det viktigt att vårdcentralerna bibehåller och helst ökar antalet listade. Andelen listade kommuninvånare ligger efter mars på 70,8 %. Andelen är kvar på samma nivå som tidigare månad. Landstingets vårdcentraler visar på goda resultat gällande tillgängligheten till läkarbesök inom 7 dagar. Under perioden jan-mar 2015 har 16 vårdcentraler klarat Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % för läkarbesök alla månader. Telefontillgängligheten inom ett dygn visar inte lika bra resultat. Hittills under 2015 har åtta vårdcentraler klarat målet för telefontillgängligheten alla månader. Tekniska problem med TeleQ i kombination med sjukdom hos personalen gör att några vårdcentraler inte nått tillgänglighetsmålen. Både antalet besök totalt och antalet läkarbesök har ökat. Fem av de landstingsdrivna vårdcentralerna når Hälsovals besökstak t.o.m. mars trots att besökstaket har ökats för de perifera vårdcentralerna, vilket är ett bekymmer ur ett ekonomiskt perspektiv. När taket nåtts utbetalas ingen ersättning för besök. Primärvårdens resultat efter mars slutade på -2,0 mnkr och följer budget. Föregående år var resultatet 5,6 mnkr. Helårsprognosen är -7,0 mnkr och kostnadsutvecklingen är 9,4 % jämfört med föregående år. Kostnadernas budgetavvikelse för perioden är dock 0,5 %. Kostnader för inhyrd personal och avdrag för att telefontillgängligheten inte uppnås är en del av kostnadsökningen mellan åren. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 5(30)

8 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Trygga patienter: En god, säker och jämlik vård som är kvalitativ, patientsäker och där patienten känner trygghet och omhändertas med ett gott bemötande. Patienterfarenheter Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Fram till 2014 har tjänsten levererats av företaget Indikator. Under 2014 har en ny upphandling genomförts och från och med 2015 finns en ny leverantör, IC Quality. Inom ramen för upphandlingen finns nu också möjlighet att genomföra speciella behovs- eller andra riktade undersökningar. I samband med byte av leverantör har uppbyggnad av en stödstruktur för NPE på SKL påbörjats. Syftet är att landstingen ska vara mindre beroende av enskilda leverantörer och att huvudansvaret och stödfunktioner finns samlat på SKL. Den första NPE mätningen med den nya leverantören blir primärvårdsundersökningen hösten Det viktigaste syftet med uppföljning av patienterfarenheter är att ge underlag för verksamheternas interna förbättringsarbete. Samtliga vårdcentraler har i uppdrag att ta fram en handlingsplan utifrån NPE-resultaten. Några vårdcentraler genomför även mätningar av patientnöjdhet och bemötande i egen regi. Metoder som då används är bl.a. nöjdhetsmätaren "Happy" och telefonintervjuer. Förbättrade kallelser Kallelser är en viktig del av kommunikation och bemötande i vården. Hur vi formulerar oss i kontakten med patienten är viktigt för hur patienten upplever vårdens tillgänglighet, bemötande och kvalitet. En guide och mall för hur kallelser bör formuleras är därför framtagen i samverkan med kommunikationsenheten, utvecklingsenheten och vårdsystem. Under våren genomförs workshops där alla vårdverksamheter får stöd i att förbättra sina kallelser utifrån guide och mall. Arbetet med förbättrade kallelser beräknas vara klart i september. Parallellt pågår inom specialistsjukvården ett arbete med förbättrad schemaläggning i syfte att kunna ge patienten besked direkt om en tid i vården, istället för att sätta upp patienten på väntelista. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 6(30)

9 Trygga patienter: En personcentrerad verksamhet i en bra vårdmiljö. Personcentrerad vård Hösten 2013 startade ett pilotprojekt upp för personcentrerad vård inom ramen för Sveriges friskaste län. Pilotprojektet var en del i att skapa ett lärande för vad personcentrerad vård innebär i landstingets olika verksamheter både på systemnivå och på individnivå. Deltagande enheter i pilotprojektet var Aktivitetsenheten Karsudden, Avdelning 36 Lung- och infektion, Kirurgmottagningen Mälarsjukhuset, Vårdcentralen City samt Vårdcentralen Trosa. Piloterna har gjort egna mätningar och utformat praktiska verktyg för personcentrerad vård på de olika enheterna. Maligntmelanomkedjan har utvecklats till en personcentrerad process, en mall för personcentrerat samtal har framtagits. Samtliga enheter har hittat nya former för att involvera patienterna i förbättringsarbetet. Under hösten 2014 avslutades projektet på respektive enhet. Samtliga enheter arbetar vidare med personcentrerad vård. Vårdcentralen city har deltagit i ett nationellt projekt som är utfört inom ramen för kroniskt sjuka och kan ses som en utväxling på personcentrerad vård. Här har ytterligare verktyg tagits fram för den personcentrerade vården, som handlar om fokus på ökad delaktighet. Under mars 2015 fattades beslut i Landstingsstyrelsen att arbetsmetoden för personcentrerad vård ska införas. Personcentrerad vård har av landstinget utpekats som en strategisk utvecklingsfråga för att nå visionen Sveriges friskaste län Personcentrerad vård kan inte ses som en enskild fråga utan måste integreras på alla nivåer. Under våren 2015 kommer en strategi för personcentrerad vård att utarbetas. Patientlagen Patientlagen trädde i kraft den 1 januari med syftet att stärka och tydliggöra patientens ställning och inflytande över sin egen vård och vårdsituation. Med början i november 2014 har en stor informationsinsats till personal genomförts i alla de verksamheter som tar emot patienter. Samtliga verksamheter har vid arbetsplatsträff eller motsvarande fått en genomgång av lagens innebörd och patientens rätt till information och delaktighet i sin vård. Alla mottagningar har fått ut informationsblad om patientens rättigheter enligt lagen. Informationsbladet delas ut via mottagningens receptionen till alla patienter. Information på andra språk finns även at hämta vi 1177.se. Varje verksamhet ansvarar för att anpassa informationen till sina patientgrupper. Journal på nätet Invånartjänsten Journalen kommer i slutet av 2015 att vara tillgänglig för invånare som har journalanteckningar i SYSteam Cross. Landstinget Sörmland följer det nationella regelverket och samarbetar med övriga landstingen som har eller kommer att införa tjänsten under Tillsammans vidareutvecklas tjänsten av Inera och de landsting som anmält anslutning till Journalen. Olika checklistor för införandet tas fram och Inera har kravställt att det ska finnas en lokal support i varje landsting för att svara på interna frågor om tjänsten. Uppdraget att ta fram ett förslag till lösning ligger på Informationssäkerhetsenheten i Landstinget Sörmland. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 7(30)

10 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina Vårdkontakter 70,6% 100 % Totalt finns 17 landstingsdrivna vårdcentraler varav 12 st erbjuder Boka tid direkt. 100 % 100 % Samtliga aktiva mottagningar har minst 3 tjänster att erbjuda. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 8(30)

11 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Rätt utnyttjade resurser: En attraktiv arbetsgivare som genom olika aktiviteter bidrar till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Ett projekt avseende KULT, kompletterande underläkartjänstgöring startades upp under Under 2015 har två KULT startat som rekryterades under hösten 2014, nu finns sex KULT anställda i Hälso- och sjukvården. Rekrytering och annonsering pågår för ytterligare uttagning under året. Landstinget Sörmland tar årligen in 40 AT-läkare som fullgör 21 månaders tjänstgöring för att få sin läkarlegitimation. Tjugo AT-läkare tas in i norra länsdelen, tolv i södra länsdelen och åtta i västra länsdelen Rekrytering av läkare är fortfarande ett prioriterat område. Den långsiktiga satsningen på att anställa fler ST-läkare har varit lyckosam. Målet för 2015 är satt till 65 ST-läkare. Just nu är antalet 57. Det är viktigt att kunna behålla dessa när de är färdiga specialister. En kommande generationsväxling närmar sig och tillgången på färdiga allmänläkare är begränsad. På vissa vårdcentraler börjar man även märka en brist på distriktssköterskor. För närvarande är det 8 sjuksköterskor som går specialistutbildning till distriktssköterska med studieförmån. För övriga personalkategorier råder i stort sett balans. Ledningsgruppsutvecklingsutbildningen, både för divisionsledning och Vårdcentralernas ledningsgrupp, har fortsatt under året med stort engagemang och gott resultat. Rätt utnyttjade resurser: En god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat planeras på arbetsplatserna under första halvåret. Handlingsplaner med aktiviteter och tidplaner tas fram i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Samtliga chefer har under året erbjudits tre coachningstillfällen kopplat till resultatet och det fortsatta arbetet med medarbetarenkäten. Vid olika återkopplingstillfällen har stöd skett från t.ex. Landstingets Personalutvecklingsenhets hälsoutvecklare vid behov av ett fördjupat återkopplings- och utvecklingsarbete. Medarbetarenkätens resultat visar ett samlat resultat för prestationsnivå på 70,7 vilket indikerar 0,7 över riktvärdet och ger ett grönt resultat. Områden som visar på resultat över riktvärden är medarbetarkraft (frånvaro av negativa stressymptom), effektivitet (flytet på arbetsplatserna) och socialt klimat (det kollegiala samarbetet). För tillfället upplever medarbetarna att den kunskap de har används på ett bra sätt samt att de utvecklas i sitt arbete. Lärande i arbetet indikerar att den kunskap medarbetarna har används på ett bra sätt samt att de utvecklas i sitt arbete. Återkoppling i Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 9(30)

12 form feedback från närmaste chef är av stor vikt för den enskilde medarbetaren. Ledarskap som indikerar att cheferna är tydliga i sin kommunikation och konsekventa i sitt agerande. Områden som visar på värden i värden strax under i riktvärdet och som ger ett gult resultat är medarbetarskap och delaktighet. Områden som visar på resultat som ligger under riktvärdet och ger ett rött resultat är arbetsrelaterad utmattning, arbetstakten och målkvalitet. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna. Andelen av de anställda som har utnyttjat friskvårdsbidraget inom de tre områdena motion, massage, livsstil är 12,7 % under årets första 3 månader mot 9,3 % vid samma period De senaste 12 månaderna har 53 % (50,4 % 2014) utnyttjat friskvårdsbidraget. Nytt avtal med företagshälsovård från och med 2015 har implementerats med ett ökat fokus på anpassning mot våra gemensamma rehabiliteringsrutiner. I avtalet finns också en utökad möjlighet för individen att söka stöd hos företagshälsovården på eget initiativ vid tre tillfällen. Under hösten 2014 implanterades en ny gemensam rutin och ett systemstöd i Heroma för chefer vad gäller sjukskrivningar och rehabilitering. Detta innebar t.ex. ett arbetssätt som innebär samtal och planering mellan chef och medarbetare vid fyra sjukfrånvarotillfällen istället för sex sjukfrånvarotillfällen. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har ökat. När det gäller den korta (14 dagar) har den ökat från 4,7 dagar per anställd till 5,2 motsvarande period. Den längre sjukfrånvaron (14 dagar) har ökat från 12,2 dagar per anställd till 14,3 motsvarande period. Sjukfrånvaron har under de senaste 12 månaderna totalt ökat från 16,8 dagar per anställd till 19,6 dagar vid jämförelse med motsvarande period föregående år. Antalet långtidssjuka 90 dagar har ökat och är nu 30 personer motsvarande 3,9 % av samtliga anställda. Motsvarande period föregående år var 21 personer motsvarande 2,9 % av samtliga anställda. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,1 % till 6,0 % motsvarande tid föregående år. Målet 2015 är att sjukfrånvaron som högst ska vara 5,0 %. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 10(30)

13 I en allmän analys av sjukfrånvaron i Hälso- och sjukvården som genomfördes i februari 2015 ökar sjukfrånvaron i likhet med övriga landsting/regioner. Mellan 2013 och 2014 ökade sjukfrånvaron från 5,4 % till 5,9 % i Hälso- och sjukvården. Under samma period ökade sjukfrånvaron i alla landsting/regioner med 0,2 procentenheter från 5,1 % till 5,3 %. En uppfattning hos Personalutvecklingsenheten är att de långa sjukfrånvaroärendena avslutas senare än tidigare. Medelvärdet för långtidssjukskrivna över 90 dagar angående sjukfrånvarodagar är t.o.m. mars dagar jämfört med 412 dagar motsvarande period förra året. Frågan är komplex då flera aktörer är inblandade och det kan vara svårt att koordinera planeringen för återgång i arbete i rimlig tid. Samtidigt tar psykisk ohälsa längre tid att återhämta sig från jämfört med andra diagnoser, vilket också är en faktor att ta i beräkningen eftersom psykisk ohälsa är den dominerade diagnosen bland våra medarbetare med sjukpenning under de senare åren. Även samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fokus på sjukfrånvarons utveckling fortsätter under året, där sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Andel medarbetare med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen 6 % Max 5 % Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,1 % till 6,0 % motsvarande tid föregående år. Både den långa och korta sjukfrånvaron har ökat. 6 % 6 % Andel med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen har minskat från 6,3 % till 6,0 % under perioden janmar 2014 och Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 11(30)

14 Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Smidig resa genom vården: Såväl akuta som elektiva flöden ska planeras och styras så att patienten ges en smidig resa genom vården. Vårdprocesser Arbetet med att utveckla våra vårdprocesser fortsätter under Av hälso- och sjukvårdens framtagna huvudvårdsprocesser är det framförallt hjärtsvikt, diabetes och fetma som involverar primärvården. Under 2015 har ett arbete startat upp med att etablera en ny process inom osteoporos (benskörhet) för att säkerställa en strukturerad vårdkedja för dess patienter. Internetpsykiatri Hälso- och sjukvården deltar i ett projekt med internet förmedlad kognitiv beteendeterapi, KBT. Syftet är bland annat att öka tillgängligheten och att nå grupper som av olika skäl inte får behandling inom hälso- och sjukvården. Projektet riktar sig till patienter med måttlig depression och paniksyndrom. Efter att tio patienter genomgått behandling ska projektet utvärderas och beslut fattas om hur landstinget ska gå vidare. Projektet är ett samarbete mellan 6 vårdcentraler i länets södra del och psykiatriska kliniken NLN-KSK. Internetförmedlad kognitiv beteendeterapi har under ett drygt decennium utvärderats i ett stort antal studier med goda resultat. Närvård i västra Sörmland Arbetet med att utveckla närvården i västra länsdelen är i full gång. För att erbjuda kvalitativ vård nära, på rätt nivå och i en trygg miljö samtidigt som antalet besök på akuten och antalet inläggningar minskar arbetar projektet med att: Utveckla den specialiserade sjukvården i hemmet. Detta sker genom att man utvecklar samverkan mellan kommunernas hemsjukvård och landstingets specialiserade sjukvård i hemmet. Tidigare verksamhet som bedrivits av Mobila närvårdsteamet tydliggörs och utvecklas. En testorganisation kommer startas upp riktar sig till de äldre patienterna i hela västra länsdelen. Införa ett standardiserat arbetssätt för akuta medicinska bedömningar i hemmet. Starta upp vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar som t.ex. videokonferens. Utveckla arbetssätt för strukturerad in och utskrivning och knyta ihop de resurser som arbetar med planering och uppföljning för patienter på akuten och vårdplatsenheten. Samladmottagnings alla delar gås igenom med stort fokus på personcentrarad vård, teamarbete och tillgänglighet. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 12(30)

15 Mer tid för patientvård Det av Landstingsstyrelsen beslutade projektet "Mer tid för patientvård har under ca 8 månader bedrivits utifrån det projektdirektiv som antogs i september Projektets uppdrag har varit att peka på möjligheter som finns för att åstadkomma mer tid för patientvård. Utgångspunkten har varit att utforska hanterandet inom fyra utvecklingsområden: administrativa krav, förbättra IT-stöden, utveckla arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper samt optimera bemanningen utifrån patienternas behov. Metoder som använts har varit att skugga vårdpersonal, chefer och stabsfunktioner, intervjuer och samtal samt inläsning av rapporter, minnesanteckningar och protokoll. Skuggning av vårdpersonal har genomförts på Skiftinge vårdcentral, Akuten på Mälarsjukhuset och Kirurgkliniken på Nyköpings lasarett. Skuggning av chefer har skett på Mälarsjukhuset, Nyköpings lasarett och på Kullbergska sjukhuset. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel mångbesökare på akutmottagningarna i relation till antal listade Andel återinskrivna inom 30 dagar i relation till antal listade Andel undvikbar slutenvård i relation till antal listade Vårdcentraler som har hjärtsviktsmottagning 0,24 % 0,1 % Andelen mångbesökare har ökat till 0,24 % under Föregående år samma period var andelen mångbesökare 0,20 %. 0,17 % 0,1 % Andel återinskrivna har minskat till 0,17 % t.o.m. mars Samma period 2014 var andel återinskrivna 0,18 %. 0,11 % 0,1 % Andel undvikbar slutenvård ligger med 0,11 % kvar på samma nivå som under st Nio vårdcentraler uppger att de har hjärtsviktsmottagning och flera vårdcentraler planerar att starta upp mottagningen senare under året. Smidig resa genom vården: Vårdprocesserna ska vara säkra. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder planeras med samtliga vårdcentraler med deltagande från Patientsäkerhetsenheten och divisionschefen. Målet med ronden är att få en kontinuerlig dialog kring patientsäkerhetsfrågor. Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En arbetsgrupp bestående av representanter från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten arbetar med frågan och en handlingsplan är framtagen. Vid senaste mätningen våren 2014 var resultatet för Primärvården 68 procent följsamhet i samtliga observerade 7 steg, vilket är en förbättring med 4 procent sedan mätningen våren 2013 (64 procent). Ny mätning kommer genomfördes under våren och resultatet presenteras senare i år. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 13(30)

16 Strama Samarbetet med Strama (Samverkan mot antibiotikaresistens) för att minska antibiotikaanvändningen i öppenvård med 10 % och öka följsamheten till antibiotikarekommendationer pågår. Följsamheten till rekommendationer är god. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 100 % Vårens mätning redovisas i delårsrapport 2. Smidig resa genom vården: Kapacitets- och resurs-utnyttjandet ska optimeras i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Produktions- och kapacitetsplanering Hälso- och sjukvårdens introduktion av produktions- och kapacitetsplanering enligt Sörmlandsmodellen fortsätter under Modellen bygger på ett utbildningspaket och ett standardiserat verktyg för produktionsprognos och kapacitetsplanering. Syftet är att ge en bra översyn över produktion/efterfrågan och tillgänglighet/kapacitet. Målet är att underlätta visualisering av resultat och identifiering av förbättringsområden, vilket i sin tur möjliggör en tydligare produktionsstyrning. Något som hjälper verksamheterna att uppnå tillgänglighet och möta sörmlänningarnas vårdbehov. Alla landstingsdrivna vårdcentraler har i och med årsskiftet 2014/15 startat sitt arbete med produktions- och kapacitetsplanering. Inför 2016 är målet att produktionsplanen används som ett naturligt styrinstrument vid planering och målsättning för verksamheten. Under 2015 förbereder utvecklingsenheten en intern utvärdering av arbetet med implementeringen av Sörmlandsmodellen. Syftet är bland annat att utvärdera arbetsmetodik och resursstöd som kommit verksamheterna till del under införandet. Nationella riktlinjer Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna riktar sig främst till politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer, men även till andra yrkesverksamma inom vård och omsorg. Målet med Socialstyrelsens riktlinjer är att de ska bidra till en god och jämlik vård. Under året har Socialstyrelsen publicerat följande uppdatering och utvärdering av riktlinjer: Hjärtriktlinjerna - Remissversion av hjärtriktlinjerna kom under januarimånad. Enligt nationella riktlinjeprocessen så har gapanalys, regionalt seminarium och yttrande från Uppsala/Örebroregionen till Socialstyrelsen genomförts. Diabetesriktlinjerna - Fastställdes i början på 2015 och rekommendationerna gäller riktad screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt-kärlsjukdom, omvårdnad, diabeteskomplikationer samt diabetes och graviditet. Arbete med att implementera riktlinjerna pågår inom diabetesprocessen. Rörelseorganens sjukdomar - Utvärderingen kom under senare delen av Största utmaningarna är inom osteoporos. Arbete pågår med att etablera en process inom området för att säkerställa en strukturerad vårdkedja för dessa patienter. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 14(30)

17 Astma/KOL - Remissversion av riktlinjen kom under senare delen av 2014, arbete pågår med gapanalys och planering för regionalt seminarium under april månad. Missbruk- och beroendevård - Beroendevården inom vuxenpsykiatri har idag stor överensstämmelse med det som föreslås i de kommande riktlinjerna Det som inte landstinget har kan socialtjänsten erbjuda och samverkansavtal finns med samtliga kommuner i landstinget. Begränsningen som idag föreligger är att den specialiserade beroendevården (Beroende-centra) framför allt är uppbyggda och har resurser för behandling av opiatberoende. För att fullt ut kunna följa de kommande riktlinjerna behöver Beroendecentra resursförstärkas och personalmässigt utökas, t.ex. med psykologer med KBT-utbildning Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som fått läkarbesök med primärvården inom 7 dgr Andel patienter som fått kontakt med primärvården inom 1 dygn 92 % 85 % Hälsovals mål på 85 % tillgänglighet uppnås av nästan alla vårdcentraler samtliga månader. Sammantaget är tillgängligheten mycket god i länet hos de landstingsdrivna vårdcentralerna. 87 % >90 % Åtta vårdcentraler har klarat Hälsovals mål på 90 % alla månader t.o.m. mars. I mars 2014 var utfallet 93 %. Tekniska problem med TeleQ samt sjukfrånvaro är en del av förklaringen. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 15(30)

18 Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten bedrivs på ett i miljöhänseende hållbart sätt och bidrar till måluppfyllelse av Landstingets miljöprogram års kemikalieinventering avslutades först i slutet på januari Arbetet med att ta fram en utfasningslista har påbörjats under delår 1 och målet är att ett första utkast över utfasningsprodukter kommer innan sommaren. Ambulanssjukvården Sörmland och VC Skiftinge har anmält sig som pilotverksamheter i arbetet med den externa miljöavvikelsen ang. resurssättning. Arbetet har påbörjats under delår 1 och kommer att fortsätta under våren. En ny broschyr om läkemedel och miljö har tagits fram i samarbete med Miljöenheten. Broschyren är tänkt som ett informationsmaterial att dela ut i samband med förskrivning och innehåller kort information om hur man ska hantera gamla och överblivna läkemedel. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Verksamheter som under året har genomfört kemikalieinventering Ja 17 st Inventeringen för 2015 ska slutföras i november/december. Vissa verksamheter inventerar och uppdaterar kemikalieförteckningen löpande under året, medan andra verksamheter genomför inventering/rapportering en gång per år. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 16(30)

19 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget har en stark ekonomi i balans Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten ska ledas och styras så att en ekonomi i balans uppnås i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Primärvårdens resultatutveckling har varit god alla åren som vårdvalsmodellen hälsoval har funnits. Divisionen har, utifrån de mål och ersättning som Regelboken anger, drivit verksamheten strategiskt med god tillgänglighet, stabil rekryteringsbas samt ekonomi i balans som mål. Samtliga vårdcentraler hade ekonomi i balans Primärvårdsdivisionen har efter 2014 ett eget kapital som uppgår till +39 mnkr. Inför 2015 har primärvården planerat och budgeterat för att nyttja det egna kapitalet. Resultatmålet är därför -5 mnkr. Samtliga vårdcentraler har under de fem första åren med hälsovalsmodellen som styrmodell genomfört ett stort förändringsarbete och gått från att ha förhållandevis stora underskott 2010 till överskott Det interna regelverket för resultathantering reglerar hur vårdcentralerna ska arbeta av det negativa resultatet. Eftersom primärvården under dessa fem år på totalen haft ett positivt eget kapital och samtliga vårdcentraler nu uppvisar en utveckling som tydligt pekar på stabilitet har ledningen för primärvården beslutat att nollställa eget kapital för de vårdcentraler som fortfarande har ett negativt resultat trots att driftsresultatet är positivt. Vårdcentralerna och primärvården i stort måste nu kraftsamla för att möta framtiden där fokus kommer riktas mot samverkan med sjukhusen och kommunerna. Framtidens hälsooch sjukvård kommer i allt högre grad bedrivas utanför sjukhusen och det gör primärvårdens roll i den totala vårdkedjan ännu viktigare införde även division Primärvård en solidarisk hyresmodell som innebär att halva hyran fördelas utifrån listade. Det skedde därmed en omfördelning av kostnader mellan vårdcentralerna. Bakgrunden till det är att kvadratmeterpriset för hyrorna varierar påtagligt vilket bidrog till att några vårdcentraler kunde gå med överskott medan andra inte klarade ekonomi i balans. Prisvariationerna är ett arv från Ädelreformen tidigt 90-tal och innebär att primärvården inte har jämlika förhållanden avseende hyra över länet. Enligt SKLs statistik har primärvårdens kostnadsnivå varit lägre i Sörmland än i riket sedan hade Sörmland den sjätte billigaste kostnaden per invånare i landet. I sommar är jämförelsesiffrorna för 2014 klara så i delårsrapport 2 kan kostnaden per invånare 2014 redovisas. För att bibehålla den stabila ekonomiska situationen i Primärvården krävs uthållighet i planeringsarbetet och några områden som är särskilt viktiga är: Erbjuda en vård så att sörmlänningarna blir nöjda med vården. Att kunna erbjuda en vård med god kvalitet. Mätningarna visar att nöjdheten ökar successivt. Fortsatta marknadsföringsaktiviteter. Fortsatt rekryteringssatsning både i det korta och långa perspektivet. Strategiskt arbete runt lokaler. Det handlar dels om attraktiva lokaler för såväl Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 17(30)

20 patienter som personal och dels om att lokalerna måste anpassas för att möjliggöra smidiga processer och möta dagens behov av modern primärvård. Fortsatt satsning på produktions- och kapacitetsplanering. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr Helårsprognosen 2015 är efter mars - 7,0 mnkr. Periodresultatet slutade på - 2,0 mnkr efter mars och följer budget. Föregående år samma period var resultatet 5,6 mnkr. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 18(30)

21 Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda har ökat till 762, en ökning med 23 personer (3,1 %) jämfört med samma period föregående år. Omräknat till antal årsarbetare är ökningen 23,7 (3,3 %) jämfört med föregående år. Den största ökningen står sjuksköterskor (17 personer) och medicinska sekreterare (8 personer) för. Läkargruppen minskade med 6 läkare totalt samtidigt som antal ST-läkare ökade med 4. För att säkra en attraktiv och god primärvård framöver är ST-läkare en nyckelgrupp. Målet för 2015 är 65 ST-läkare anställda i primärvården, en ökning med ytterligare 5 från målnivån Idag är 57 ST-läkare anställda i primärvården. Arbetade timmar och frånvarotimmar Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 19(30)

22 Den totala arbetade tiden har ökat med timmar och motsvarar 7,4 årsarbetare. Den arbetade tiden utförd av inhyrd personal har ökat med timmar vilket motsvarar 2,9 årsarbetare. Av den arbetade tiden har 93 % utförts av månadsavlönad personal samt 3 % timavlönade och 4 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 23 årsarbetare och inhyrda motsvarar 27 årsarbetare. Den totala arbetade tiden som utförs av månadsavlönade motsvarar 701 årsarbetare. Frånvarotiden har ökat med timmar (9,5 %). Det är främst sjukfrånvaro och semester som har ökat, men även föräldraledighet och utbildning utan lön har ökat. Den totala sjukfrånvaron motsvarar 56 årsarbetare och föräldraledigheten motsvarar 52 årsarbetare. Den totala frånvarotiden motsvarar 202 årsarbetare. Kostnad för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 126,6 mnkr. Personalkostnaden har totalt ökat med 12,1 mnkr (10,58 %) jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 425 kr. Den största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 4,82 %. Varav nya avtal 1,58 % Varav individuell löneförändring utöver avtal 1,50 % Varav löneförändring pga personalomsättning - 2,76 % Varav volymförändring 4,50 % Nya avtal Kostnadsökningen följer de nya avtalen Den planerade löneöversynen för 2015 utbetalas den första april. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändringen utöver avtal är t.ex. att ST-läkare blir specialläkare. Löneförändring pga personalomsättning Löneförändringen pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t.ex. generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat enligt lönekostnadsanalysen med 4,50 % motsvarande 2,7 mnkr. Den arbetade tiden har ökat med 0,68 % motsvarande timmar. Den arbetade tiden har främst ökat för sjuksköterskor och medicinska sekreterare. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 56,59 % motsvarande 5,8 mnkr. Den arbetade tiden för inhyrd personal har ökat med timmar. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 33,74 % motsvarande 0,9 mnkr. Övertidskostnaden är nära nog oförändrad jämfört med föregående år. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 20(30)

23 Produktion Listning Under 2014 var 55 % av primärvårdens totala intäkter listersättning. Förändringar av antalet listade får stora konsekvenser för ekonomin. I mars 2015 var 70,8 % av sörmlänningarna listade på någon offentlig vårdcentral. Under 2015 har antalet listade ökat med 67 individer. I mars har antalet listade inom den offentliga primärvården minskat med 7 personer. From juli 2014 öppnades listningsmöjligheter över länsgränserna till Stockholm, Östergötland och Örebro. Mariefred, Gnesta och Trosa har tappat listade sedan september, troligtvis till Stockholm. Tillgänglighet Telefontillgänglighet Under årets första tre månader klarade åtta vårdcentraler Hälsovals mål samtliga månader. I mars var det åtta vårdcentraler som inte klarade Hälsovals mål för telefontillgänglighet. En vårdcentral har klarat det nationella målet på 100 % samtliga månader under perioden. På flera vårdcentraler har det varit sjukfrånvaro och vård av barn som medfört svårigheter att nå tillgänglighetsmålet. Även vissa tekniska problem med TeleQ har fortsatt under Åtgärder för att komma tillrätta med telefontillgängligheten innebär bl a ändrad schemaläggning där telefon prioriteras före annan sköterskeverksamhet samt att stöd och stöttning kommer ges till vårdcentraler med störst problem. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 21(30)

24 Läkarbesök Fram till och med mars är det endast en vårdcentral som i mars som inte klarar Hälsovals tillgänglighetsmål på 85 % De landstingsdrivna vårdcentralerna visar en god tillgänglighet till läkarbesök inom 7 dagar. Det nationella målet på 100 % uppnås inte av någon vårdcentral under perioden. Besök Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal besök totalt inom primärvården har ökat med 728 (1,5 %) jämfört med samma period föregående år. Under perioden t.o.m. mars har antalet besök minskat med 532 (0,4 %). Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 22(30)

25 Medelvärdet för rullande tolv månader visar att antal läkarbesök inom primärvården har ökat med 78 (0,4 %) jämfört med samma period föregående år. Under perioden jan-mar har antalet läkarbesök ökat med 649 (1,1 %). Fem av de landstingsdrivna vårdcentralerna når Hälsovals besökstak t.o.m. mars. Besökstaket ökades för de perifera vårdcentralerna från 2,3 besök per listad och år 2013 till 2,55 besök per listad och år gjordes ännu en ökning till 2,65 för de perifiera vårdcentralerna. Övriga vårdcentralers tak ligger kvar på 2,3 besök per listad och år. När besökstaket är nått för helåret betalas inte längre någon besöksersättning ut. I besökstaket exkluderas BVC-besök, jourbesök, vaccinationer, SÄBO-besök, besök av patient som är listad på annan vårdcentral och utomlänspatienter. Totalt antal besök per listad har efter mars ökat från 3,00 till 3,01 vid jämförelse med föregående år samma period. Antal läkarbesök per listad har efter mars minskat från 1,18 föregående år till 1, Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 23(30)

26 Ekonomi Periodresultatet efter mars 2015 slutade på -2,0 mnkr och följer budget. Föregående år samma period var resultatet 5,6 mnkr. Under 2015 planeras fortsatta satsningar på rekrytering och kompetensförsörjning, marknadsföring, verksamhetsutveckling och nya lokaler. Satsningarna ska finansieras av det egna kapitalet. Helårsprognosen 2015 är -7 mnkr efter mars. Totalt sett har primärvården en balanspost från tidigare års resultat på 39,1 mnkr. Resultatutvecklingen över året åskådliggörs i diagrammet ovan och visar tydligt att första halvan av året uppvisar sämre resultat än andra halvan. Det beror framför allt på att hälsovalsintäkterna betalas ut per listad per månad. Under sommaren minskar kostnaderna medan intäktsnivån ligger kvar som under terminerna. Efter mars är avvikelsen mot budget 48 tkr. Helårsprognosen är satt till -7,0 mnkr. Nytt för i år är att vårdcentralerna budgeterat för avdrag läkarbemanning i december, totalt 8,4 mnkr, vilket påverkar trendkurvan Känslighetsanalys Att inga oförutsedda händelser inträffar som påverkar ekonomin negativt. Den avgjort viktigaste faktorn för vårdcentralens intäkter är antalet listade och antalet listpoäng. Därför är det viktigt att vårdcentralerna behåller och helst ökar antalet listade. En ny vårdcentral innebär att kringliggande vårdcentraler tappar intäkten för de medborgare som väljer att flytta sin listning. Bristen på allmänläkare är fortfarande en av de största utmaningarna för vårdcentralerna. Bristen är ett nationellt bekymmer och drabbar mer eller mindre i hela landet. För att klara uppdraget på vårdcentralerna så är man beroende av att anlita hyrläkare. Satsningen med att öka antalet ST-läkare på vårdcentralerna fortsätter. Målet 2015 är 65 ST-läkare. Från hösten 2014 ser vi en negativ trend att kostnaderna för hyrläkare ökar. Nytt hyrläkaravtal kommer medföra väsentligt ökade kostnader Avdrag i Hälsovalsersättningen när inte telefontillgängligheten uppnås påverkar resultatet negativt. Det är fortfarande flera vårdcentraler som inte klarar målet under årets första månader. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 24(30)

27 Primärvården Period Helår Tkr Utfall 2015 Utfall 2014 Budget 2015 Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Landstingsbi drag Patientavgifter och andra avgifter Prognos 2015 Utfall Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedelskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Intäkter Intäkterna har i jämförelse med föregående år ökat med 4,8 %. Intäktsprognosen för 2015 är efter mars 724 mnkr vilket är 0,5 % högre i jämförelse med budget. Posten uppdragsersättning/landstingsbidrag avser ersättning från sjukvårdsmiljarden som bl.a. täcker en del av vårdcentralernas kostnader för rehabkoordinator och sakkunnig läkare. Ersättning ska betalas ut kvartalsvis och intäkter har betalats ut i mars. När det gäller övriga intäkter (exkl Hälsoval) prognostiseras ett överskott mot budget på 2,9 mnkr. Detta beror framförallt på externa intäkter som inte är budgeterade. Ersättning för Svedem (2 mnkr) väntas komma under året och är med i prognosen och i mars har 1,8 mnkr betalats ut för god läkemedelsbehandling för äldre. Utomlänsvårsintäkter och asyl prognostiseras också ge ett överskott, ca 4 mnkr. 5 mnkr är tillfälligt budgeterat på övriga intäkter för att uppnå en +/- 0 budget enligt beslutad budget Landstingsstyrelsen. Efter nytt beslut under våren kommer Primärvårdens budget återigen vara -5,0 mnkr och intäktsbudgeten kommer då förbättras med motsvarande belopp. Hälsovalsersättningen väntas följa budget totalt sett. Besöksersättningen väntas dock ge en negativ avvikelse mot budget medan listersättningen, kvalitetsersättningen och den socioekonomiska ersättningen väntas ge en positiv avvikelse mot budget. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 25(30)

28 Kostnader Kostnaderna har i jämförelse med samma period föregående år ökat med 9,4 % och budgetavvikelsen är 0,5 % för perioden. Kostnader för inhyrd personal och tillgänglighetsavdrag är en del av kostnadsökningen mellan åren. Personalkostnader Personalkostnaderna är den största kostnadsposten inom Primärvården. T.o.m. mars har personalkostnaderna ökat med 12,1 mnkr (10,6 %) jämfört med föregående år. Budgetavvikelsen på 0,6 mnkr (0,5 %) är dock positiv för perioden. Kostnaden för inhyrd personal har under perioden jan-mar 2015 ökat med 5,7 mnkr (56,6 %) jämfört med motsvarande period föregående år. Ökade kostnader för inhyrd personal kan hänföras till nytt dyrare avtal samt ökade volymer p.g.a. vakanser. Helårsprognosen är försämrad med 5,0 mnkr och beräknas sluta på 498,9 mnkr. Köpt verksamhet Köpt verksamhet visar på ett underskott mot budget t.o.m. mars och i jämförelse med föregående år har kostnaderna ökat med 13,0 %. Helårsprognosen pekar efter mars mot en negativ avvikelse på 3,0 mnkr. Här kommer ett avdrag att göras i december för de vårdcentraler som inte når upp till Hälsovals bemanningsmål för specialistläkare. Dessvärre så fortsätter den negativa trenden med avdrag för tillgänglighet på telefon och i prognosen ligger ett antagande att avdraget blir det samma hela året som i mars, vilket ger en negativ avvikelse mot budget på -2,6 mnkr. Nya priser även detta år gör lab svår att prognostisera, dock visar lab på en negativ avvikelse mot budget t.o.m. mars och därför ligger helårsprognosen på en negativ avvikelse mot budget på -2,0 mnkr. Även prognosen för köp av klinfys och radiologi pekar mot ett underskott. Läkemedel Läkemedelskostnaderna visar på ett överskott mot budget och har vid jämförelse med föregående år minskat med 0,7 mnkr (-57,5 %). Denna post avser vaccin som brukar köpas in vid vaccinationstider och generera ökade kostnader först under hösten. Årsprognosen är förbättrad med 0,4 mnkr och förväntas sluta på 5,5 mnkr vilket är i samma nivå som föregående år. Lokalkostnader Lokalkostnader visar på ett litet överskott mot budget t.o.m. mars och har i jämförelse med föregående år minskat med 2,5 %. Planerade ombyggnationer som kommer att ske under året genererar ökade hyror och kringkostnader längre fram. Helårsprognosen är försämrad med 0,7 mnkr. Övriga kostnader Övriga kostnader visar på ett underskott mot budget för perioden och har i jämförelse med föregående år ökat med 1,3 mnkr (9,3 %). Helårsprognosen pekar på en högre kostnad än budgeterat och beräknas sluta på 62,7 mnkr, en försämring med 2,0 mnkr mot budget. Se specifikation av övriga kostnader nedan. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 26(30)

29 Avskrivningar Avskrivningar följer budget för perioden men har minskat med 14,3 % jämfört med föregående år. Prognosen ligger kvar enligt budget. Finansiella kostnader och intäkter Helårsprognosen är försämrad med 0,3 mnkr. Länssjukvårdens intäktsränta på eget kapital för 2014 belasta felaktigt primärvårdens resultat i bokslutet 2014 och har nu under 2015 korrigerats. Investeringar Under perioden jan-mars 2015 har 0,1 mnkr genomförts vilket är något högre i jämförelse med samma period föregående år. Investeringsbudgeten omfattar utrustningsobjekt för 1,7 mnkr varav ca 0,5 mnkr avser akutinvesteringar. En stor del av årets investeringsram kommer genomföras under årets andra hälft vilket gör att prognosen ligger kvar som budget. Primärvårdsnämnden, Delårsrapport 1 27(30)