Verksamhetsplan med budget

Transkript

1

2 Diarienummer: PVN-HSF Verksamhetsplan med budget Primärvårdsnämnden 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

3 Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Primärvårdens utmaningar är... 4 Strategi... 4 Förändringar under planperioden... 5 Nationella riktlinjer... 6 Organisation... 6 Intern kontroll... 7 Personalperspektivet... 8 Miljöperspektivet... 8 Ekonomiperspektivet... 8 Perspektiv... 9 Medborgarperspektivet... 9 Personalperspektivet Process- och förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

4 Inledning Verksamhetens uppdrag Landstingsstyrelsen har det övergripande ansvaret för hälso- och sjukvården, såväl strategiskt som ekonomiskt. För primärvården tillämpas från 2010 en annan ersättningsmodell än för övriga hälso- och sjukvården. Primärvårdens ekonomiska ramar fastställs av Landstingsstyrelsen i Regelboken. Både landstingsdrivna och privata vårdcentraler ersätts och följs upp från Hälsoval Sörmland, som sorterar under Landstingsstyrelsen. Från 2011 är Primärvårdsnämnden produktions- och driftsnämnd för de landstingsdrivna vårdcentralerna. Primärvårdsnämndens budgetdokument omfattar enbart de landstingsdrivna vårdcentralerna. Landstingets vision är Det öppna landstinget För jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. Visionen är i inriktningsbeslutet om Framtidens Hälso- och sjukvård kompletterad med målsättningen att Sörmland ska vara Sveriges friskaste län Med andra ord är det dessa formuleringar och dokument som är anger färdriktningen för planperioden och även åren därefter. Den gemensamma värdegrunden/utgångspunkten för all hälso- och sjukvård är Att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen Att vårdens ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Primärvårdens uppdrag är att arbeta hälsofrämjande, förebygga sjukdom, utreda och behandla sjukdomar och skador. Det övergripande målet för primärvården är att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen. Primärvårdens uppdrag är också att på ett professionellt och kostnadseffektivt sätt leverera nytta för de skattemedel som står till primärvårdens förfogande. Primärvården i Landstinget Sörmland ska bedrivas med god kvalitet. För att klara detta krävs att vårdens processer utvecklas och blir effektiva att minimera variationerna i omhändertagande av patienter att utveckla ledarskapet att personalen trivs, är engagerad och bidrar till en bra och effektiv vård samt känner stolthet för primärvården att beslut är faktabaserade att uppföljningsverktygen utvecklas för alla beslutsfattande nivåer att lokalerna är ändamålsenliga Primärvården är en viktig och avgörande länk i vårdkedjan. Primärvården är i de flesta fall den första kontakten för medborgarna när de söker vård. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

5 Primärvårdens utmaningar är Strategi Att utveckla och ta ansvar för den basala vården där sjukhusens specialistkompetens inte behövs Att tillsammans med sjukhusvården och kommunerna fortsätta utveckla sammanhållna vårdkedjor Kompetensförsörjning Primärvården omfattas inte av den 10-åriga fastighetsplanen, men står inför behov av lokalanpassning och underhåll vid ett flertal vårdcentraler. Under 2015 kommer en kartläggning av behoven att göras utifrån såväl arbetsmiljö- som säkerhetsperspektiv. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sammanfattat och konkretiserat de fem perspektiven i tre fokusområden. Dessa fokusområden omfattar samtliga divisioner, inkl Primärvården. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har identifierat fem prioriterade områden som utgör ramarna för de mål och aktiviteter som kommer vara vägledande de närmaste åren. Dessa omfattar även Primärvårdsdivisionen och dess roll i vårdkedjorna. Fokusområden Fem prioriterade oråden Akutflöden Närvården Systematiska processarbetet Tillgängligheten och produktionsoch kapacitetsplaneringen Vårdplatserna Fokusområdena är också ett sätt att sortera och kommunicera perspektiven i landstingets planerings- och styrmodell. Trygga patienter motsvarar Medborgarperspektivet God, säker och jämlik vård Bra vårdmiljö Smidig resa genom vården motsvarar Process- och förnyelseperspektivet Välfungerande processer Bra tillgänglighet Fokus på de mest behövande Rätt utnyttjade resurser motsvarar Miljö, Personal- och Ekonomiperspektiven Mesta möjliga nytta inom givna ramar Ekonomi i balans Bra arbetsmiljö Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

6 Samtliga mål och aktiviteter ska utgå från såväl patient- som personalperspektivet. Allmänhetens förtroende och ökad konkurrens om patienterna är två aspekter som under planperioden och även efter den kommer genomsyra utmaningarna. Utifrån det perspektivet krävs en fortsatt verksamhetsutveckling som främjar god tillgänglighet, att Sörmlandsperspektivet i alla sammanhang är en bottenplatta, närvårdsutveckling och samarbete över gränser. För att kunna möta det är såväl kompetensförsörjningen som satsning chefs- och medarbetarskap, delaktighet och engagemang centralt samt kultur för ständiga förbättringar centralt. Förändringar under planperioden Sammanfattningsvis går all utveckling och utmaning mot förändringar som en effekt av nya kundkrav och ny teknik. Ny patientlag Patientmakt är ett nyckelord för Landstinget Sörmland arbete med en personcentrerad vård. Från implementeras en ny patientlag i Sverige. Därmed ersätts den nuvarande hälsooch sjukvårdslagen med en ny modern lagstiftning som har fokus på patienten och patientmakten. Det är framför allt två saker i de nya lagen som är överordnat och det är patientens rätt att välja öppenvård, såväl primärvård som specialistvård, var man vill i landet. patientens rätt till delaktighet i vården och behandlingen Detta torde innebär att landstingen kommer möta ett större flöde mellan landstingen och det i sin tur sannolikt betyder att intresset för att följa landstingens tillgänglighetssituation och medicinska resultat. Konkurrensen om patienterna kommer öka. Det är viktigt att notera att vårdgarantin endast omfattar hemlandstinget samt att medicinsk bedömning och prioritering gäller. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

7 Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. De nationella riktlinjerna baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna ligger sedan till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Samverkan med berörda politiker, verksamhetsföreträdare och tjänstemän är av central betydelse för att de nationella riktlinjerna ska få acceptans och följsamhet på alla nivåer. I arbetet med nya riktlinjer deltar landstinget i processen kring den preliminära versionen för respektive sjukdomsgrupp. I samarbete med övriga landsting inom regionen och i vissa fall även med länets kommuner utvecklas formerna för hur nya riktlinjer ska införas under ordnade former. De nya riktlinjerna är kvalitetshöjande men ofta även kostnadsdrivande. Nationella riktlinjer har fastställts inom en rad områden exempelvis sjukdomsförebyggande metoder, hjärtsjukvård och depression. Under 2013 startar utvärderingar/revideringar av riktlinjer inom exempelvis demens, stroke och diabetes. Vi har idag 15 nationella riktlinjer varav 1 inte rör HSF och det är tandvård. Astma och KOL Bröst-, colorektal- och prostatacancer Diabetes Depression och ångestsyndrom Demens Hjärtsjukvård Lungcancer Missbruk och beroende MS och Parkinson Palliativ vård Psykosociala insatser och läkemedelsbehandling vid schizofreni Rörelseorganens sjukdomar Sjukdomsförebyggande metoder Stroke Tandvård Under 2015 kommer inga nya nationella riktlinjer. Några är dock reviderade såsom hjärtsjukvård, missbruk och beroende samt diabetes. Organisation Den landstingsdrivna primärvården i Sörmland organiseras i en av Hälso- och sjukvårdsförvaltningens divisioner, Primärvårdsdivisionen. Den leds av en divisionschef som är direkt underställ Hälso- och sjukvårdschefen. Divisionen har 17 vårdcentraler i Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

8 samtliga kommuner med undantag av Vingåker. Primärvården ingår i en särskild Primärvårdsnämnd. Divisionen leds av en divisionschef. Intern kontroll Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga. Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

9 Personalperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutin för hyrpersonal Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Personalens kompetens Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen. Miljöperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljö Rutiner för betydande miljöaspekter är dessa beslutade och införda är dessa kända av personalen Stickprovskontroll av x antal enheter ledningsprotokoll minnesanteckningar APT Granskade enheter redovisar dessa dokument i samband med 1:a delårsrapport Ekonomiperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Attestkontroll Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en beslutsattestant är i jävsituation. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

10 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Syfte och deltagare Fungerande rutin för dokumentation kring olika former av extern representation, såväl representation som utbildning och konferens ska förhindra felaktig hantering. Stickprov av fakturor där kostnaden berör extern representation, såväl representation som utbildning och konferenser. Resultatet visas i antal fakturor som saknar syfte och deltagare. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Fullständiga fakturor Handkassor Regelverk och krav på innehåll i faktura ska följas för att förhindra misstankar om felaktig utbetalning. Rutinen kring hantering av handkassor ska följas. Stickprov av fakturor inom kostnadsområden köpta konsulttjänster och inhyrd personal. Resultatet redovisas i antal ofullständiga fakturor. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprov av verifikationer med redovisning av handkassor. Resultatet redovisas i antal identifierade felaktigheter. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Perspektiv Medborgarperspektivet Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015): Landstinget bidrar till god livskvalitet, en jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamheter med god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet Trygga patienter: En god, säker och jämlik vård som är kvalitativ, patientsäker och där patienten känner trygghet och omhändertas med ett gott bemötande. Fokusområdet Trygga patienter innebär att patienterna ska få en god, säker och jämlik vård i en bra vårdmiljö. I Framtidens hälso- och sjukvård ska Landstinget, tillsammans med länets kommuner, garantera en sammanhållen vårdprocess där patienten får vägledning genom en alltmer specialiserad och komplicerad hälso- och sjukvårdsstruktur. Den enskilde patienten ska inte märka när ansvaret för hälso- och sjukvården går över från en vårdgivare till en annan. Insatser för stärkt delaktighet och stöd till individer som har svårt att göra sin röst hörd ska prioriteras. De målområden som förvaltningen formulerat handlar om att verifiera och säkra kvalitet, säkerhet och bemötande, d v s medborgare och patienter ska känna sig säkra i att de får en kvalitativ vård med hög säkerhet och med ett gott bemötande. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

11 Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Verksamheter som regelbundet mäter patientnöjdhet 17 st Trygga patienter: En personcentrerad verksamhet i en bra vårdmiljö. En personcentrerad hälso- och sjukvård innebär att patientens behov sätts framför organisation och särintressen. Patientens samlade behov medicinskt, socialt, individuellt blir därmed styrande för hälso- och sjukvårdens utformning. Medborgarna ska erbjudas en vård där individuellt bemötande utifrån den enskildes behov omhändertas och utifrån ett respektfullt bemötande i en välkomnande miljö. Medborgarna ska också erbjudas en vård som är lättillgänglig. E-hälsa är under snabb utveckling och kommer att vara en av förutsättningarna för att möta framtidens krav på behandling och tillgänglighet, till exempel genom att dra nytta av den snabba teknologiska utvecklingen av medicinsk kunskap som leder till nya metoder för diagnostik och behandling, ny apparatur, nya läkemedel och nya möjligheter till IT-stöd. Likaså ger ny teknik möjligheter dels till att kommunicera med patienterna och dels till att förbättra och effektivisera sättet att utföra vården. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina Vårdkontakter 100% 100% Personalperspektivet Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015): Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Rätt utnyttjade resurser: En attraktiv arbetsgivare som genom olika aktiviteter bidrar till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Våra vårdcentraler ska upplevas som en attraktiv arbetsgivare där medarbetare och chefer trivs och känner en stolthet över att arbeta. Primärvården kommer att ha ett fortsatt fokus på kompetensutveckling bland annat genom utvecklingen av akademiska vårdcentraler. Kompetensplaneringen kommer att vara en del av verksamhetsplaneringen och alla medarbetare ska ges möjlighet till en systematisk kompetensplanering. Satsningen på ledningsgruppsutveckling fortsätter liksom chefsutbildningen som också behöver vidgas till att omfatta fler ledningsfunktioner. Fokus ska läggas på aktiviteter som bidrar till att primärvården upplevs som en attraktiv arbetsgivare, som exempel kan nämnas att tillvarata Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

12 och omsätta erfarenheter ur projektet mer tid för patientvård på olika nivåer i organisationen så att dels olika kompetenser nyttjas vid rätt tillfälle men också Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andelen engagerade medarbetare (HME index) 80% 90 % år 2019 Rätt utnyttjade resurser: En god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Chefer och medarbetare har ett gemensamt ansvar för att primärvårdens uppdrag genomförs och utvecklas mot uppsatta mål. Delaktighet förutsätter förutom det egna engagemanget, en god kultur/ett bra arbetsklimat, ett stödjande ledarskap och arenor för dialog. Kommunikationen mellan chef och medarbetare ska kännetecknas av en ömsesidig öppenhet, lyhördhet och respekt. Ett gott arbetsklimat är en viktig faktor, en bra grund är lagd i arbetet med värderingar och värderingsdiskussioner i verksamheterna. Arbetet med att tillsammans skapa en medvetenhet och stolthet över de goda medicinska resultaten som alla medarbetare bidrar till. Organisationen av arbetet ska utformas så att den främjar en god hälsa hos personalen och ett hållbart arbetsliv. Fortsatta satsningar kommer att göras för en god arbetsmiljö. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Max 5% 4,0 % år 2019 Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Andel medarbetare med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen Minst 75% 90 % år ,0% Process- och förnyelseperspektivet Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015):Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan Smidig resa genom vården: Såväl akuta som elektiva flöden ska planeras och styras så att patienten ges en smidig resa genom vården. Målsättningen är att ha en köfri vård som i tid erbjuds i nära samverkan mellan vårdtagare och vårdgivare. Tidig intervention och effektiva vårdkedjor genom hela vårdsystemet är en förutsättning för att kunna leva upp till uppdraget om god och säker vård. Utvecklingspotentialen vad gäller tillgänglighet måste kopplas till såväl förändrade attityder som effektivare arbetsformer. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på om Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

13 tillgänglighetsfokus på nybesök och behandlingar har negativa undanträngnings- och prioriteringseffekter på andra patientgrupper, främst kroniskt sjuka patienter med behov av regelbundet återkommande vårdkontakter och behandlingar i primärvård och på sjukhus. För att ge patienten god och jämlik vård krävs att både akuta som elektiva flöden är välfungerande och effektiva. Patienterna ska uppleva en smidig resa genom vården. Samtliga fem prioriterade områden syftar till att skapa just detta. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att både ge så mycket vård som möjligt för pengarna samt att den utgår från medicinska resultat. Arbetet med de identifierade vårdprocesserna kommer ha en fortsatt central roll i utvecklingen av verksamheten. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ge god tillgänglighet åt alla patientgrupper inte enbart de som ingår den nationella vårdgarantin. Den statliga satsningen på kömiljarden kommer att avslutas i och med 2014 avseende stimulans-medel. Det innebär dock enbart att det inte längre finns någon ekonomisk stimulans för uppnådda mål. Uppdraget att ha god tillgänglighet för patienterna är fortsatt centralt och en förutsättning för välfungerande processer. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel mångbesökare på akutmottagningarna i relation till antal listade Andel återinskrivna inom 30 dagar i relation till antal listade 0,1% 0,1% Andel undvikbar slutenvård i relation till antal listade 0,1% Vårdcentraler som regelbundet bedriver Artrosskola samt registrerar i BOA-registret (B...) Vårdcentraler som har hjärtsviktsmottagning 17 st 17 st Smidig resa genom vården: Vårdprocesserna ska vara säkra. Patientsäkerhet är en prioriterad fråga för landstinget. Ett proaktivt patientsäkerhetsarbete bygger på ett kontinuerligt arbete med målformulering, uppföljning, analys och återföring. Hälso- och sjukvården i Sörmland arbetar efter Socialstyrelsens rekommenderade inriktning och för att fortsätta utveckla en säker vård ska utbildning inom patientsäkerhetsarbetet fortsätta för samtliga yrkesgrupper. Vårdrelaterade infektioner drabbar ungefär var tionde patient som vårdas inom somatisk slutenvård. Allvarlighetsgraden varierar från lindrig till livshotande. Hälso- och sjukvården i Sörmland har vårdrelaterade infektioner som en uppföljningsindikator med målsättningen att andelen infektioner kontinuerligt ska minska under planperioden. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 100% Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

14 Smidig resa genom vården: Kapacitets- och resurs-utnyttjandet ska optimeras i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Primärvårdens uppdrag är att bedriva en säker, effektiv och högkvalitativ verksamhet och i detta ingår att ge befolkningen en tillgänglig och trygg närvård. För att kunna ge en jämlik och likvärdig vård till länets befolkning ska beslutade nationella riktlinjer, länsgemensamma rutiner och vårdprogram införas och följas upp. HSFs vårdcentraler och kliniker utveckla processerna i syfte att nå minskad variation av behandlingsformer över länet Produktions- och kapacitetsplanering införs successivt och ligger till grund för såväl den opererande verksamheten som mottagningsverksamheten. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel patienter som fått läkarbesök med primärvården inom 7 dgr Andel patienter som fått kontakt med primärvården inom 1 dygn 85% 100% >90% 100% Miljöperspektivet Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015): Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom arbete med de betydande miljöaspekterna Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten bedrivs på ett i miljöhänseende hållbart sätt och bidrar till måluppfyllelse av Landstingets miljöprogram. Miljöutmaningarna är många och stora. Den globala uppvärmningen och dess problematik är en realitet. Utsläpp av växthusgaser, skogsskövling och balansproblem i de ekologiska systemen har inte bara långsiktigt negativa miljöeffekter utan påverkar även allas vår hälsa och välmående och angår oss alla, oavsett var på jorden vi lever. Primärvården ska vara aktiv i utvecklingen av ett effektivt miljöarbete och sträva efter att minska skadlig påverkan på miljön. Införandet av miljöledningssystemet har genomförts och utgör ett viktigt steg för att uppnå effektivt miljöarbete. Metodiken som används för att arbeta med miljöfrågorna följer nedanstående modell: Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

15 Genom effektivt miljöarbete minimerar hälso- och sjukvården sin miljöpåverkan och spar resurser. Att personalen har grundläggande miljökunskaper är en förutsättning för att lyckas i miljöarbetet. Målet är därför att alla medarbetare ska genomgå den framtagna webbutbildning i miljö som finns inom ELLSA kompetensplats. Användningen av läkemedel och kemikalier som har stor miljö- och hälsopåverkan ökar drastiskt i samhället. Riskerna med kemikalier och läkemedel är många och de miljöfarliga substanser som sprids i sjöar och markområden kan ha negativa effekter på såväl växter, djur och människor. En stor del av risken med kemiska ämnen är att det är att det saknas mycket kunskap om hur de påverkar människors hälsa och vilken effekten blir när dessa kemiska ämnen reagerar med varandra i människokroppen och i miljön. Det är därför viktigt att vi har god kontroll på vilka kemikalier som finns i våra verksamheter och hur vi ska hantera dem. Hälso- och sjukvården ska intensifiera arbetet med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel. Landstinget fick en avvikelse i miljörevisionen. Den avvikelsen handlar om att landstingets verksamheter inte i tillräcklig utsträckning resurssätter aktiviteter. Under 2015 kommer två verksamheter inom HSF att få uppdrag att som pilotverksamheter ta fram en modell för att resurssätta aktiviteter. Redovisning av pilotverksamheten kommer ske i samband med årsbokslutet för Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter Antibiotikaförskrivning inom öppenvården, antal recept/1000 invånare Verksamheter som under året har genomfört kemikalieinventering 17 st Minska 4% från utgångsåret 2014 Minska 1,5% från utgångsåret 2014 Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

16 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål (arbetsmaterial 2015): Landstinget har en stark ekonomi i balans Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten ska ledas och styras så att en ekonomi i balans uppnås i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Hälso- och sjukvården i såväl Sörmland som övriga delar av inte minst Mälardalen har stora utmaningar inom rekryteringsområdet. Bristen på personal är om möjligt än större nu än tidigare. Den nya patientlagen kommer sannolikt på sikt medföra större rörlighet bland patienterna mellan landstingen. Landstingen har därmed inte längre en fast och given planeringsgrund. Konkurrensen mellan landstingen bedöms öka påtagligt. Den tydligaste ekonomiska konsekvensen beräknas bli att kostnad för fritt vårdval ökar. Respektive vårdcentral får ersättning efter antalet listade patienter och listpoäng samt utförda prestationer. Den grundläggande förutsättningen för att tillhandahålla en god vård till befolkning är att vårdcentralerna har en ekonomi i balans. Vårdcentralen ska följa Regelbok för bedrivande av Primärvård i Sörmland. Efter införandet av vårdval med tillhörande ersättningsmodell har primärvården utvecklat en stark medvetenhet runt intäkter och kostnader, hur variationer i ekonomin påverkar planeringen. Utmaningen är att ha fortsatt nöjda patienter trots att t ex intäkterna minskar och det leder till effektiviseringar. De ekonomiska förutsättningarna styrs av Regelboken som landstingsstyrelsen fastställer. De viktigaste förändringarna inför 2014 är: höjt besökstak för de perifera VC från 2,55 till 2,65. SÄBO platsersättningen sänkts fr t kr medan antal veckotimmar på korttidsboende ökas fr 20 till 30 h/veckan/100 boenden. Höjt ST-tak Ökning socioekonomi och ersättning enligt CNI 2 införs Ersättning på 100 kr per ACG-poäng för listad diabetiker införs Ersättning för Hälsoprogram höjs till 1000 kr och till 1500 med tolk. Tre vårdcentraler får ett tilläggsuppdrag för kris och katastrofberedskap, 150 tkr per VC. Ersättningen för listpoängen är kr 2015 jämfört med kr Vårdcentralerna erhåller även prestationsbaserade ersättningar för sjukskrivningsmiljarden och rehabiliteringsgarantin. Avsättningskravet på respektive vårdcentral inom hälso- och sjukvården är 0,5 % av driftsintäkten Avsättningen betalas in till ett gemensamt konto, som kan användas för utjämning och gemensamma satsningar. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

17 Marknadsandelar Målet för division Primärvård är att den landstingsdrivna primärvården ska ha 72 % av befolkningen listad. Oktober 2013 är nivån 71 %. Boende på särskilda boenden (SÄBO) är numera listade på Hälsoval. Andelen listade samt listpoäng är de kriterier som har avgjort störst påverkan på intäkterna. För att ha en långsiktigt stabil planeringshorisont är det viktigt att hålla listningen stabil. Resultathantering Resultathanteringen regleras i ett internt reglemente så att förutsättningarna är tydliga. De viktigaste principerna i reglementet är: Vårdcentral med överskott behåller halva överskottet. Ett tak för vårdcentralens egna kapital har införts. Det egna kapitalet får vara högst 5 % av omsättningen. Resterande delen överförs till Primärvårdsgemensamt konto för särskilda insatser. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr -5 mnkr 0 eller positivt Resultaträkning Tkr Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/ Landstingsbidrag Patientavgifter och andra avgifter Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedel Lokalkostnader Övriga kostnader Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)

18 Tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Primärvårdens resultatkrav är 0-resultat. Under 2015 planeras dock fortsatta satsningar för rekrytering och kompetensförsörjning, marknadsföring, verksamhetsutveckling och nya lokaler. Satsningarna ska finansieras av det egna kapitalet. Därför planeras resultatbudgeten mot målet -5 mnkr. Beslut om disponering av eget kapital 2016 och 2017 kommer omprövas inför respektive år. Primärvårdsnämnden, Verksamhetsplan med budget (17)