Verksamhetsplan Länssjukvården MED BUDGET

Transkript

1

2

3 Sv er ig es fri sk as te län d Sveriges friskaste län 2025 Sörmlan r ö S m n la d Verksamhetsplan Länssjukvården MED BUDGET

4 2

5 Innehåll Innehåll 3 Landstingets vision 4 Landstingets styrmodel 6 Verksamhetens uppdrag 9 Organisation 10 Förändringar under planperioden 12 Medborgarperspektivet 14 Personalperspektivet 16 Process- och förnyelseperspektivet 18 Miljöperspektivet 21 Ekonomiperspektivet 23 Sammanfattning strategiska mål 24 Resultaträkning 25 Intern kontroll 26 3

6 Landstingets vision Det öppna landstinget Varje människa är lika i värde och värdighet. Att vara öppen förpliktigar. Landstinget välkomnar mångfalden och är öppet för alla utan åtskillnad. Demokratiarbetet bedrivs på sörmlänningarnas villkor och riktar sig särskilt till dem som annars inte kommer till tals. En demokratisk värdegrund innebär att människors integritet respekteras och att diskriminering aktivt motverkas. Arbetet mot diskriminering är mer ambitiöst, och har ett bredare perspektiv, än de grunder som anges i lagstiftningen. Landstinget är tillgängligt för alla och bjuder in till delaktighet. Alla kan ta del av och påverka landstingets verksamheter. Den goda dialogen präglas av ödmjukhet och sker på många olika mötesplatser. Jämlik hälsa Landstinget verkar för varje persons rätt till bästa möjliga hälsa och arbetar för att hälsan i befolkningen ska vara jämlik. Att främja god och jämlik hälsa och förebygga sjukdom är en grundläggande uppgift. Den som har det största behovet av vård ges företräde. Alla ges förutsättningar att uppnå bästa möjliga hälsa. Varje person har rätt att leva ett självständigt liv, vara delaktig i samhället och själv bestämma hur vardagen ska formas. Var och en har frihet att välja var och hur vården ges utifrån det utbud som erbjuds. Hälso- och sjukvården håller hög kvalitet och baseras på bästa tillgängliga kunskap. Helhetssyn, tillgänglighet och gott bemötande skapar trygghet, förtroende och tillit. Levande kultur Kultur och kunskap gör att människan växer och har viktiga egenvärden. Varje person har rätt och möjlighet att ta del av och utveckla kulturen. Landstinget medverkar till en aktiv utveckling av folkbildningen i Sörmland. Landstinget verkar för ett brett utbud av kulturaktiviteter och vänder sig särskilt till människor som inte tidigare tagit del av kulturen och kulturarvet. Hållbar utveckling Landstinget främjar en utveckling som är långsiktigt ekologiskt, socialt och ekonomiskt hållbar, vilket är viktigt för att utjämna sociala orättvisor och värna miljön för framtida generationer. Landstinget bedriver ett framgångsrikt arbete för att minimera negativ påverkan på miljön och klimatet. Utsläpp till miljön är så små som möjligt. Livskraftig region Nya människor och goda idéer utvecklar hela Sörmland i en livskraftig och offensiv region. Samarbete med andra i vår närhet ger framgång. Landstinget medverkar till att skapa hållbar tillväxt så att fler människor får arbete och utbildning och väljer att bo i Sörmland. 4

7 Landstingets vision Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision 5

8 Landstingets styrmodell Landstingets styrmodell I en demokratiskt styrd organisation är det av central betydelse att politiska beslut ger ett tydligt avtryck i verksamheten. Rollfördelningen mellan politiker, tjänstemän och verksamhet ska vara tydlig. Den klyfta som tidigare funnits mellan den politiska viljan och personalens kunskap om hur deras dagliga arbete bidrar till att förverkliga denna vilja ska överbryggas. För detta ändamål krävs en tydlig och enhetlig metod för att styra landstingets komplexa och omfattande verksamhet. Processen kan beskrivas som ett system med landstingets vision på en övergripande nivå och som genomsyrar efterföljande led i processen: strategiska mål, indikatorer och målvärde, handlingsplaner och aktiviteter. Först tecknas de stora dragen och allt eftersom processen fortskrider fylls fler detaljer i. Styrmodellen ger dels en enhetlig vokabulär för de olika momenten av genomförandet, dels en grund för uppföljning och utvärdering. Balanserad styrning Den styrmodell som Landstinget Sörmland tillämpar är balanserad styrning. Den balanserade styrningen är en strukturerad metod som ger förutsättningarna att styra mot och följa upp de landstingsövergripande mål som Landstingsfullmäktige fastställt som strategiskt viktiga och därigenom skapa en tydlig styrningslogik som sträcker sig från politik till praktik. Balanserad styrning syftar till att förbättra styrningen och uppföljningen av de strategiska målen, utveckla en helhetssyn på verksamheten, skapa en större kännedom och förståelse för verksamhetens uppdrag samt öka möjligheten till delaktighet och ansvarstagande i hela organisationen. För att skapa balans i budgeten och för att kunna bedöma konsekvenserna av de strategiska målen görs en utförligare beskrivning av valda mål utifrån följande fem perspektiv: Medborgarperspektivet Personalperspektivet Process- och förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Medborgarperspektivet är överordnat och strategierna i övriga perspektiv ska understödja måluppfyllelsen i medborgarperspektivet. 6

9 Landstingets styrmodell Perspektiven bryts i landstingsbudgeten ner till strategiska mål. Dessa är övergripande och gäller landstingets samtliga verksamheter. I landstingsbudgeten fastställs även vissa landstingsövergripande indikatorer. Därutöver beslutar styrelser och nämnder om egna indikatorer vars syfte är att påvisa hur de strategiska målen ska uppnås. I nämndbudget anges målvärden till indikatorerna för det egna ansvarsområdet. Indikatorer och målvärde ska vara tydliga och mätbara samt möjliga att följa upp. Målvärden bryts i sin tur ner i handlingsplaner och aktiviteter, vilka stödjer de strategiska målen. Måluppfyllelsen ska återrapporteras kontinuerligt i delårsrapporter samt årsredovisning av styrelser och nämnder. Samtliga verksamheter ska skriva sina budgetar och verksamhetsberättelser enligt strukturen i balanserad styrning. Landstinget strävar efter att även landstingets hel- respektive delägda bolag, beredningar, medlemsförbund etc. ska återrapportera enligt styrmodellen. Landstingets styrmodell 7

10 Landstingets styrmodell Planering och uppföljning Planeringsprocessen består av arbetsmoment och dokument för styrning och uppföljning av verksamheten under ett specifikt verksamhetsår. Processen för varje verksamhetsår löper cirka 2 år och 4 månader, från att planeringsförutsättningar för landstingsbudgeten presenteras till att årsredovisningen för det aktuella året fastställs i landstingsfullmäktige. Budgetprocessen utformas i enlighet med det av Landstingsfullmäktige beslutade reglementet för planering och uppföljning. 8

11 Verksamhetens uppdrag Verksamhetens uppdrag Hälso- och sjukvårdsförvaltningens (HSF) övergripande uppdrag är att ge en god, säker och jämlik vård som är tillgänglig och kostnadseffektiv. Vård inbegriper att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Sörmlandsperspektivet är centralt, vilket innebär att sörmlänningarna ska kunna känna sig trygga med att de får lokartad vård oavsett var de bor i Sörmland. Uppdraget är att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Landstingets vision är Det öppna landstinget För jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region. Visionen är i inriktningsbeslutet om Framtidens Hälso- och sjukvård kompletterad med målsättningen att Sörmland ska vara Sveriges friskaste län Med andra ord är det dessa formuleringar och dokument som är anger färdriktningen för planperioden och även åren därefter. Den gemensamma utgångspunkten för all hälso- och sjukvård är Att bidra till god hälsa och vård på lika villkor för befolkningen Att vårdens ska ges med respekt för alla människors lika värde och den enskilda människans värdighet. Övergripande utmaningar för hälso- och sjukvården är Möta nya krav från patienterna och en rörligare marknad. Kompetensförsörjning, att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, samt att på ett optimalt sätt tillvarata befintliga personalresurser. Tillvarata de möjligheter som ny kunskap, ny teknik och nya läkemedel ger. Överbrygga organisatoriska mellanrum och säkerställa en smidig resa genom vård och omsorg för patienterna. Säkerställa att patienter och medarbetare har tillgång till den information de behöver när de behöver den på en säkert, smidigt och enkelt sätt. Att på ett professionellt och kostnadseffektivt skapa nytta med de resurser som skattebetalarna ställer till förfogande, samt att klara en ekonomi i balans. Övergripande planeringsförutsättningar och utmaningar Landstingsfullmäktige fastställde Mål och budget vid sitt sammanträde den november Mål och budget är planeringsförutsättning för länssjukvårdens verksamhetsplan och budget. Förvaltningen behöver planera för framtida bemanning och kapacitet. Uppdraget och ambitionen är att kunna erbjuda sörmlänningarna möjligheter till vård i Sörmland. Landstinget Sörmland har antagit ett nytt inriktningsdokument för framtidens hälso- och sjukvård. Det dokumentet utgör basen för landstingets reformarbete för att möta morgondagens behov av en hälso- och sjukvård i värdsklass. Målet är att Sörmland år 2025 ska vara Sveriges friskaste län. I grunden är detta en fråga för landstinget och samverkande organisationer att möta det behov av förebyggande hälso- och sjukvård som medborgarna har rätt att kräva. Patientmakt är ett nyckelord för Landstinget Sörmland arbete med en personcentrerad vård. Det bygger på möjligheten för de sörmländska patienterna och dess anhöriga att kunna ställa krav på den vård man får inom landstinget. Det handlar både i termer av valfrihet och information, såväl som patientens rättigheter och vårdens innehåll. Som patient eller anhörig i vården erhålls bland annat ett patientkontrakt där man informeras om de rättigheter man har i vårdprocessen. 9

12 Organisation Den nya patientlagen ger konkurrenssituation inom hälso- och sjukvården. Den nya situationen bedöms medföra ett ökat nyttjande av det fria vårdvalet från patienternas sida och en ökad rörlighet mellan vårdgivare. Nya behandlingsmetoder och nationella riktlinjer tydliggör krav på hur patienter med olika diagnoser ska behandlas. De är många gånger kostnadsdrivande och den ekonomiska planeringen påverkas dels utifrån att nya läkemedel introduceras och dels utifrån att nya former för omhändertagande, bland annat inom cancervården, introduceras. Förvaltningen har brist på operationslag och vårdplatser beroende på svårigheter att rekrytera personal. Vi delar problemet med övriga landsting i Mälardalen, vilket är en försvårande omständighet. Detta har i sin tur medfört ökade kostnader för mertid, vårdgaranti och fritt vårdval. Förvaltningen står inför stora utmaningar för att klara dessa kostnadsökningar i den rådande situationen. Kraftfulla åtgärder för att motverka dessa kostnader riskerar att medföra en negativ spiral för vår bemanning och produktionskapacitet. Under 2013 startades fastighetsprojektet, inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård, som omfattar en 10-årig byggplan. För närvarande pågår flertalet byggprojekt vid förvaltningens tre sjukhus. Flertalet strategiska frågor kräver utredning och under de första månaderna 2015 kommer en fördjupad analys genomföras samt konkretisering av styrande principer för byggplaneringen. Sörmlands hälso- och sjukvård bedöms behöva ett strategiskt beslut om vilke servicenivå som ska erbjudas invånarna i den egna verksamheten, vilken kapacitet det fodrar, samt vilka konsekvenser vald servicenivå medför. Organisation Hälso- och sjukvården består av fem divisioner varav fyra ingår i Länssjukvårdsnämndens ansvarsområde. Länssjukvårdsnämnden ansvarar för all drift av länssjukvård. 10

13 Strategi Strategi Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har sammanfattat och konkretiserat de fem perspektiven i tre fokusområden. Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har identifierat fem prioriterade områden som utgör ramarna för de mål och aktiviteter som kommer vara vägledande de närmaste åren. Fokusområden Fem prioriterade oråden Akutflöden Närvården Systematiska processarbetet Tillgängligheten och produktions- och kapacitetspla neringen Vårdplatserna Fokusområdena är också ett sätt att sortera och kommunicera perspektiven i landstingets planeringsoch styrmodell. Trygga patienter motsvarar Medborgarperspektivet God, säker och jämlik vård Bra vårdmiljö Smidig resa genom vården motsvarar Process- och förnyelseperspektivet Välfungerande processer Bra tillgänglighet Fokus på de mest behövande Rätt utnyttjade resurser motsvarar Miljö, Personal- och Ekonomiperspektiven Mesta möjliga nytta inom givna ramar Ekonomi i balans Bra arbetsmiljö 11

14 Förändringar under planperioden Samtliga mål och aktiviteter ska utgå från såväl patient- som personalperspektivet. Allmänhetens förtroende för verksamheten och den ökade konkurrensen om patienterna är två utmaningar som kommer att genomsyra planer och verksamhet under planperioden. Utifrån det perspektivet krävs en fortsatt verksamhetsutveckling som främjar god tillgänglighet, att Sörmlandsperspektivet i alla sammanhang är en bottenplatta, närvårdsutveckling och samarbete över gränser. För att kunna möta det är såväl kompetensförsörjningen som satsning chefs- och medarbetarskap, delaktighet och engagemang centralt samt kultur för ständiga förbättringar centralt. Förändringar under planperioden Ny patientlag Patientmakt är ett nyckelord för Landstinget Sörmland arbete med en personcentrerad vård. Från implementeras en ny patientlag i Sverige. Därmed ersätts den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen med en ny modern lagstiftning som har fokus på patienten och patientmakten. Det är framför allt två saker i de nya lagen som är överordnat och det är patientens rätt att välja öppenvård inom den offentligt finansierade vården, såväl primärvård som specialistvård, var man vill i landet. patientens rätt till delaktighet i vården och behandlingen Detta torde innebär att landstingen kommer möta ett större flöde mellan landstingen och det i sin tur sannolikt betyder att intresset för att följa landstingens tillgänglighetssituation och medicinska resultat. Konkurrensen om patienterna kommer öka. Nationella riktlinjer Nationella riktlinjer är ett stöd vid prioriteringar och ger vägledning om vilka behandlingar och metoder som olika verksamheter i vård och omsorg bör satsa resurser på. De nationella riktlinjerna baseras på vetenskap och/eller beprövad erfarenhet inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna ligger sedan till grund för gemensamma vårdprogram i syfte att få en god och säker vård på likartat sätt för hela befolkningen. Samverkan med berörda politiker, verksamhetsföreträdare och tjänstemän är av central betydelse för att de nationella riktlinjerna ska få acceptans och följsamhet på alla nivåer. I arbetet med nya riktlinjer deltar landstinget i processen kring den preliminära versionen för respektive sjukdomsgrupp. I samarbete med övriga landsting inom regionen och i vissa fall även med länets kommuner utvecklas formerna för hur nya riktlinjer ska införas under ordnade former. De nya riktlinjerna är kvalitetshöjande men ofta även kostnadsdrivande. Nationella riktlinjer har fastställts inom en rad områden exempelvis sjukdomsförebyggande metoder, hjärtsjukvård och depression. Vi har idag 15 nationella riktlinjer varav 1 inte rör HSF och det är tandvård. Astma och KOL Bröst-, kolorektal- och prostatacancer Diabetes Depression och ångestsyndrom Demens Hjärtsjukvård Lungcancer Missbruk och beroende 12

15 Förändringar under planperioden MS och Parkinson Palliativ vård Psykosociala insatser och läkemedelsbehandling vid schizofreni Rörelseorganens sjukdomar Sjukdomsförebyggande metoder Stroke Tandvård Under 2015 kommer inga nya nationella riktlinjer. Några är dock reviderade såsom hjärtsjukvård, missbruk och beroende samt diabetes. 13

16 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet är det överordnade perspektivet. Det innebär att landstingets verksamheter utgår från medborgarens behov och förutsättningar. Medborgare innefattar bland annat rollen som brukare, patient, besökare, kollektivresenär och anhörig. Medborgarperspektivet innefattar även asylsökandes och papperslösas möjlighet till vård och barns särskilda rättigheter. Strategiskt mål Landstinget bidrar till god livskvalitet, jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamhet som utmärks av god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet i syfte att bli Sveriges friskaste län. Åtagande Trygga patienter: En god, säker och jämlik vård som är kvalitativ, patientsäker och där patienten känner trygghet och omhändertas med ett gott bemötande. Fokusområdet Trygga patienter innebär att patienterna ska få en god, säker och jämlik vård i en bra vårdmiljö. I Framtidens hälso- och sjukvård ska Landstinget, tillsammans med länets kommuner, garantera en sammanhållen vårdprocess där patienten får vägledning genom en alltmer specialiserad och komplicerad hälso- och sjukvårdsstruktur. Den enskilde patienten ska inte märka när ansvaret för hälso- och sjukvården går över från en vårdgivare till en annan. Insatser för stärkt delaktighet och stöd till individer som har svårt att göra sin röst hörd ska prioriteras. De målområden som förvaltningen formulerat handlar om att verifiera och säkra kvalitet, säkerhet och bemötande, d v s medborgare och patienter ska känna sig säkra i att de får en kvalitativ vård med hög säkerhet och med ett gott bemötande. Åtagande Trygga patienter: En personcentrerad verksamhet i en bra vårdmiljö. En personcentrerad hälso- och sjukvård innebär att patientens behov sätts framför organisation och särintressen. Patientens samlade behov medicinskt, socialt, individuellt blir därmed styrande för hälso- och sjukvårdens utformning. Medborgarna ska erbjudas en vård där individuellt bemötande utifrån den enskildes behov omhändertas och utifrån ett respektfullt bemötande i en välkomnande miljö. 14

17 Medborgarperspektivet Landstingets uppdrag är att tillgodose sörmlänningarnas krav på god service och tillgänglighet. Sjukvården ska följaktligen erbjuda en patientanpassad vård med generösa öppettider som passar sörmlänningarnas livsmönster. Ambitionen är att under planperioden öka tillgängligheten genom fler kvälls- och helgöppna mottagningar vid länets somatiska sjukhus. Landstingets målsättning är att erbjuda en köfri vård som i tid erbjuds i nära samverkan mellan vårdtagare och vårdgivare. Under 2015 ska de vårdplatser som är stängda på grund av personalbrist öppnas med hjälp av tydliga förstärkningar inom personalområdet. Under 2016 och 2017 är målet att antalet vårdplatser succesivt ökar. För att kunna erbjuda vård i en flexibel och patientnära vård i trygg hemmiljö ska landstinget stärka det framgångsrika arbete som bedrivs med mobila sjukvårdsteam. Under 2015 ska en utvärdering genomföras av befintliga mobila sjukvårdsteam för att 2016 och 2017 tillföra medel för en förstärkning verksamheten. E-hälsa är under snabb utveckling och kommer att vara en av förutsättningarna för att möta framtidens krav på behandling och tillgänglighet, till exempel genom att dra nytta av den snabba teknologiska utvecklingen av medicinsk kunskap som leder till nya metoder för diagnostik och behandling, ny apparatur, nya läkemedel och nya möjligheter till IT-stöd. Ett nära samarbete mellan D-Data, landstingets e-hälsostrateg och förvaltningen ger förutsättningar för en angelägen symbiotisk utveckling av verksamhet och teknik. Likaså ger ny teknik möjligheter dels till att kommunicera med patienterna och dels till att förbättra och effektivisera sättet att utföra vården. Landstingets uppdrag är att tillgodose sörmlänningarnas krav på god service och tillgänglighet. I enlighet med uppdraget är det nödvändigt att landstinget säkerställer nya typer av plattformer för informationsutbyte. För att möta sjukhusbesökarnas behov ska de befintliga trådlösa nätverken göras tillgängliga för besökare och patienter vid i första hand Mälarsjukhuset, Kullbergska sjukhuset och Nyköpings lasarett. Patientjournal på nätet är ett viktigt steg i utvecklingen mot att stärka patientens ställning i vården. Tjänsten innebär att invånare som har journal i Landstinget Sörmland erbjuds möjligheten att läsa sin journal på nätet. I Landstinget Sörmland pågår ett projekt för införandet av journal på nätet. Målet är att denna invånartjänst ska vara införd under Ambitionen är att under planperioden utöka projektet till att även omfatta andra självbetjäningstjänster, såsom tidsbokning, receptförnyelse att kunna ta del av provsvar. Ambulanssjukvården har förstärkts i länet under 2014 med bland annat ett singel-responder försök i Gnesta. Denna kommer att utvärderas i början av Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e- tjänster via Mina Vårdkontakter Patienter som bedömer sin delaktighet i vården som god i Nationella patientenkäten 50% 100% PUK över riksgenomsnittet för resp område PUK bland de 5 bästa i landet år

18 Personalperspektivet Personalperspektivet beskriver vad det innebär för landstinget att vara en bra arbetsgivare och hur personalens resurser ska tillvaratas och utvecklas i syfte att stödja de strategiska målen i Medborgarperspektivet. Strategiskt mål Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Åtagande Rätt utnyttjade resurser: En attraktiv arbetsgivare som genom olika aktiviteter bidrar till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andelen engagerade medarbetare (HME index) 80 % 90 % år 2019 Personalfrågorna ska vara ett prioriterat fokusområdet för planperioden. En handlingskraftig personalpolitik är en ödesfråga för den sörmländska sjukvården. Det handlar om att minska de administrativa sysslorna i vårdyrkena men också prioritera arbetsmiljöfrågor i stort, att decentralisera makt och beslutsfattande till de som berörs närmst. Rekrytera fler till bristyrken och ge alla medarbetare och ledare en möjlighet till karriär- och kompetensutveckling. Hälso- och sjukvården ska uppfattas som en attraktiv arbetsgivare och medarbetarna ska kunna känna stolthet över att arbeta i en verksamhet som levererar goda medicinska resultat. Hälso- och sjukvården behöver ha ett starkt fokus på kompetensutveckling, en hög kunskapsnivå bland yrkesutövarna i vården och ett gott bemötande är en förutsättning för att möte befolkningens behov och rätt till god vård. Kompetensförsörjningen för både medarbetare och chefer är prioriterad. Kompetensplaneringen ska införlivas i och vara en del av verksamhetsplaneringen och varje medarbetare ska ges möjlighet till en systematisk kompetensplanering. Satsningen på ledningsgruppsutveckling fortsätter liksom chefsutbildningen som också behöver vidgas till att omfatta till att omfatta fler ledningsfunktioner. Fokus ska läggas på aktiviteter som bidrar till att hälso- och sjukvården upplevs som en attraktiv arbetsgivare, som exempel kan nämnas att tillvarata och omsätta erfarenheter ur projektet mer tid för patientvård på olika nivåer i organisationen så att dels olika kompetenser nyttjas vid rätt tillfälle men också att administrativa onödor tas bort och så mycket tid som möjligt kan frigöras till tid i patientarbete. Under planperioden ska insatser göras för att öka resurserna till stödfunktioner som medicinska sekreterare, måltidsvärdar och andra yrkesgrupper som kan frigöra tid till patientmöten för vårdpersonal. 16

19 Personalperspektivet Landstinget Sörmland har som alla landsting och regioner svårighet att rekrytera personal till bristyrken. I Landstingsfullmäktiges budget formuleras en hög ambitionsnivå avseende en stärkning av kompetensförsörjningen inom hälso- och sjukvården. Det handlar både om att erbjuda förmånliga och konkurrenskraftiga arbetsvillkor men också en god arbetsmiljö med bra schemaläggning, där rätt person gör rätt saker, och där den enskilde medarbetaren har möjlighet till en kompetensstege och yrkeskarriär. Samverkan mellan arbetsgivare, personalorganisationer, ledare och medarbetare är nödvändigt för att landstinget ska bli en attraktiv arbetsgivare och locka till sig fler anställda till bristyrken. Landstinget Sörmland ska vara en så attraktiv arbetsgivare att vi håller en låg nivå på hyrpersonal. Även om andelen hyrpersonal idag är en mindre del av den totala kostnaden för hälso- och sjukvården finns ett mervärde av kontinuitet och kvalitet i att vårdpersonal i våra verksamheter också är anställda hos oss. Landstinget ska därför under 2015 ta fram en strategi för att minska andelen hyrpersonal i verksamheter. En nyckel för att minska andelen hyrpersonal är att erbjuda konkurrenskraftiga arbetsvillkor. Det blir en prioriterad fråga att kartlägga och implementera under planperioden. Det kan innebära möjlighet till akademisk specialisttjänstgöring för sjuksköterskor, en fortbildningsgaranti vid rekryteringen, möjlighet till klinisk forskning och karriärutveckling. Fasta pooltjänster vid vårdenheter, kliniker och mottagningar är ett annat exempel för de som inte har en fast tjänst i landstinget eller som vill arbeta extra vid sidan av ex. studier eller annan tjänstledighet. Landstinget ska även inleda ett projekt syftande till att införa karriärtjänster i sjukvården, en möjlighet för anställda i vårdyrken att i utbyte mot ett ökat ansvar på arbetsplatsen ges möjlighet till en lönemässig karriär. En viktig del i arbetet med att vara en god arbetsgivare är att erbjuda nyanställda en introduktion till landstinget och sin arbetsplats. En samordnad utbildning skapar förutsättningar för den nya medarbetaren att få en god bild av hela landstinget och en bra start på sin anställning. Ett utvecklingsarbete kring en generell introduktionsutbildnings ska påbörjas under planperioden. Åtagande Rätt utnyttjade resurser: En god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Chefer och medarbetare har ett gemensamt ansvar för att hälso- och sjukvårdens uppdrag genomförs och utvecklas mot uppsatta mål. Delaktighet förutsätter förutom det egna engagemanget, en god kultur/ett bra arbetsklimat, ett stödjande ledarskap och arenor för dialog. Kommunikationen mellan chef och medarbetare ska kännetecknas av en ömsesidig öppenhet, lyhördhet och respekt. Ett gott arbetsklimat är en viktig faktor, en bra grund är lagd i arbetet med värderingar och värderingsdiskussioner i verksamheterna och arbetet med att tillsammans skapa en medvetenhet och stolthet över de goda medicinska resultaten som alla medarbetare bidrar till. Organisationen av arbetet ska utformas så att den främjar en god hälsa hos personalen och ett hållbart arbetsliv. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Max 5,1 % 4,0 % år 2019 Andelen medarbetare som upplever att de deltar Minst 75 % 90 % år 2019 aktivt i utvecklingen av verksamheten Andel medarbetare Med sex eller fler sjukfrånvarotillfällen 8,3 % 17

20 Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet beskriver hur förutsättningar skapas för en ständig utveckling och förbättring av verksamheten i syfte att stödja de strategiska målen i Medborgarperspektivet. Strategiskt mål Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan. Åtagande Smidig resa genom vården: Såväl akuta som elektiva flöden ska planeras och styras så att patienten ges en smidig resa genom vården. Målsättningen är att ha en köfri vård som i tid erbjuds i nära samverkan mellan vårdtagare och vårdgivare. Tidig intervention och effektiva vårdkedjor genom hela vårdsystemet är en förutsättning för att kunna leva upp till uppdraget om god och säker vård. Utvecklingspotentialen vad gäller tillgänglighet måste kopplas till såväl förändrade attityder som effektivare arbetsformer. Det är dock viktigt att vara uppmärksam på om tillgänglighetsfokus på nybesök och behandlingar har negativa undanträngnings- och prioriteringseffekter på andra patientgrupper, främst kroniskt sjuka patienter med behov av regelbundet återkommande vårdkontakter och behandlingar i primärvård och på sjukhus. Idag ser vi att patienter som är färdigbehandlade på vårdavdelningar i vissa fall tvingas stanna kvar i avvaktan på ett anpassat boende hos kommunerna. För att komma till bukt med detta ska en utredning om mellanvårdsavdelningar, en samverkan mellan landsting och kommun, genomföras. Det frigör fler vårdplatser för andra patienter med större behov av specialistvård samtidigt som det stödjer den utskrivningsklara patienten i sin rehabilitering. På mellanvårdsavdelningarna ska kommunal omvårdnad och rehabilitering kombineras med landstingets sjukvårds- och rehabiliteringskunniga personal innan patienten är redo att komma hem. För att ge patienten god och jämlik vård krävs att både akuta som elektiva flöden är välfungerande och effektiva. Patienterna ska uppleva en smidig resa genom vården. Samtliga fem prioriterade områden syftar till att skapa just detta. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att både ge så mycket vård som möjligt för pengarna samt att den utgår från medicinska resultat. Arbetet med de identifierade vårdprocesserna kommer ha en fortsatt central roll i utvecklingen av verksamheten. Hälso- och sjukvården har ett ansvar att ge god tillgänglighet åt alla patientgrupper inte enbart de som ingår den nationella vårdgarantin. Den statliga satsningen på kömiljarden kommer att avslutas i och med 2014 avseende stimulansmedel. Det innebär dock enbart att det inte längre finns någon ekonomisk stimulans för uppnådda mål. Uppdraget att ha god tillgänglighet för patienterna är fortsatt centralt och en förutsättning för välfungerande processer. 18

21 Process- och förnyelseperspektivet Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel uppfyllda processmål 100 % Andel patienter som lämnar akutmottagningen >80 % inom fyra timmar Andel mångbesökare på akutmottagningarna 5 % Andel återinskrivna inom 30 dagar 14 % Andel undvikbar slutenvård 10 % Andel utskrivningar från vårdavdelningar före 50 % klockan 12 Åtagande Smidig resa genom vården: Vårdprocesserna ska vara säkra. Patientsäkerhet är en prioriterad fråga för landstinget. Ett proaktivt patientsäkerhetsarbete bygger på ett kontinuerligt arbete med målformulering, uppföljning, analys och återföring. Hälso- och sjukvården i Sörmland arbetar efter Socialstyrelsens rekommenderade inriktning och för att fortsätta utveckla en säker vård ska utbildning inom patientsäkerhetsarbetet fortsätta för samtliga yrkesgrupper. Vårdrelaterade infektioner drabbar ungefär var tionde patient som vårdas inom somatisk slutenvård. Allvarlighetsgraden varierar från lindrig till livshotande. Hälso- och sjukvården i Sörmland har vårdrelaterade infektioner som en uppföljningsindikator med målsättningen att andelen infektioner kontinuerligt ska minska under planperioden. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel vårdrelaterade infektioner < 6 % Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 100 % Andel patienter med trycksår < 10 % Åtagande Smidig resa genom vården: Kapacitets- och resurs-utnyttjandet ska optimeras i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. Hälso- och sjukvårdens uppdrag är att bedriva en säker, effektiv och högkvalitativ verksamhet och i detta ingår att ge befolkningen en tillgänglig och trygg närvård. För att kunna ge en jämlik och likvärdig vård till länets befolkning ska beslutade nationella riktlinjer, länsgemensamma rutiner och vårdprogram införas och följas upp. HSFs kliniker utveckla processerna i syfte att nå minskad variation av behandlingsformer över länet Produktions- och kapacitetsplanering införs successivt och ligger till grund för såväl den opererande verksamheten som mottagningsverksamheten. 19

22 Process- och förnyelseperspektivet En närakut är en ny modell för närsjukvård i Sörmland och omfattar såväl primärvård, akutsjukvård och kommunal sjukvård. Närakutens uppdrag är att stärka den nära vården samtidigt som akutsjukvården på sjukhuset kan fokusera på att ta hand om allvarligare diagnoser ska förutsättningarna utredas för inrättande av närakuter vid länets somatiska sjukhus samt i Strängnäs kommun. Det påbörjade arbetet med införandet av akutläkartjänster ska vidareutvecklas. En akutläkare har förmågan att under en begränsad tid och med begränsad bakgrundsinformation prioritera och koordinera lämpliga vårdinsatser utifrån behov och tillgängliga resurser. Ambitionen är att samtliga akutmottagningar i länet ska tillhandahålla akutläkare. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare för första besöket inom planerad specialiserad vård. Andel patienter som, efter beslut om behandling, har väntat 60 dagar eller kortare inom specialiserad vård Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti Andelen indikatorer i Öppna jämförelser som är lika med eller bättre än riket (Landstinget Sörmland) Andel patienter som väntat 30 dagar eller kortare för behandling för cancervård Minst 80 % Ska vara minst 80 % år 2019 Minst 80 % Ska vara minst 80 % år % 100 % >54 % 100 % 20

23 Miljöperspektivet Miljöperspektivet beskriver hur landstingets verksamheter, i sitt dagliga samt långsiktiga arbete, ska utformas för att skona miljön från negativ påverkan. Klimatförändringar och störningar i den ekologiska balansen får konsekvenser för miljön och därmed människors hälsa och välmående; de påverkar de grundläggande förutsättningarna för vår tillvaro. Strategiskt mål Landstinget bedriver ett miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom att arbeta med prioriterade miljöaspekter. Åtagande Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten bedrivs på ett i miljöhänseende hållbart sätt och bidrar till måluppfyllelse av Landstingets miljöprogram. Miljöutmaningarna är många och stora. Den globala uppvärmningen och dess problematik är en realitet. Utsläpp av växthusgaser, skogsskövling och balansproblem i de ekologiska systemen har inte bara långsiktigt negativa miljöeffekter utan påverkar även allas vår hälsa och välmående och angår oss alla, oavsett var på jorden vi lever. Länssjukvården ska vara aktiv i utvecklingen av ett effektivt miljöarbete och sträva efter att minska skadlig påverkan på miljön. Införandet av miljöledningssystemet har genomförts och utgör ett viktigt steg för att uppnå effektivt miljöarbete. Metodiken som används för att arbeta med miljöfrågorna följer nedanstående modell: 21

24 Miljöperspektivet Genom effektivt miljöarbete minimerar hälso- och sjukvården sin miljöpåverkan och spar resurser. Att personalen har grundläggande miljökunskaper är en förutsättning för att lyckas i miljöarbetet. Målet är därför att alla medarbetare ska genomgå den framtagna webbutbildning i miljö som finns inom ELLSA kompetensplats. Användningen av läkemedel och kemikalier som har stor miljö- och hälsopåverkan ökar drastiskt i samhället. Riskerna med kemikalier och läkemedel är många och de miljöfarliga substanser som sprids i sjöar och markområden kan ha negativa effekter på såväl växter, djur och människor. En stor del av risken med kemiska ämnen är att det är att det saknas mycket kunskap om hur de påverkar människors hälsa och vilken effekten blir när dessa kemiska ämnen reagerar med varandra i människokroppen och i miljön. Det är därför viktigt att vi har god kontroll på vilka kemikalier som finns i våra verksamheter och hur vi ska hantera dem. Hälso- och sjukvården ska intensifiera arbetet med att minimera miljöpåverkan av kemikalier och läkemedel.. Landstingsfullmäktige antog 2013 ett nytt femårigt miljö- och klimatprogram med nio betydande miljöaspekter. Bland aspekterna finns energianvändning, vatten, transporter, användning av läkemedel, lustgas, narkosgas, kemikalier och andra produkter, samt inköp av varor och tjänster (upphandlingar). Den totala mängden konventionellt och farligt avfall från sjukhus samt vårdens specialavfall ska minska, och källsorteringsgraden ska öka. Landstinget fick en avvikelse i miljörevisionen. Den avvikelsen handlar om att landstingets verksamheter inte i tillräcklig utsträckning resurssätter aktiviteter. Under 2015 kommer två verksamheter inom HSF att få uppdrag att som pilotverksamheter ta fram en modell för att resurssätta aktiviteter. Redovisning av pilotverksamheten kommer ske i samband med årsbokslutet för Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Klimatpåverkande utsläpp från narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar Utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter Klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar Antibiotikaförskrivning inom öppenvården, antal recept/1000 invånare Verksamheter som under året har genomfört kemikalieinventering 0,0079 liter/ op.tim * * 250 recept/1000 invånare Delår Minska 4 % från utgångsåret 2014 Minska 4 % från utgångsåret 2014 Minska 1 % från utgångsåret 2014 Minska 1,5 % från utgångsåret 2014 * Då det krävs en förnyad baselinemätning är det svårt att fastställa det tidsmässigt korta målvärdet. Under 2015 kommer en mätning att genomföras och nya mål sättas upp inför Mot den bakgrunden fokuserar länsjukvårsnämnden på det långsiktiga målvärdet. Åtagande 35 st 22

25 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet beskriver hur landstinget på ett kostnadseffektivt sätt ska hushålla med tillgängliga resurser för att skapa och behålla en god ekonomi som ger handlingsfrihet och inte belastar kommande generationer. Strategiskt mål Landstinget har en stark ekonomi i balans. Rätt utnyttjade resurser: Verksamheten ska ledas och styras så att en ekonomi i balans uppnås i syfte att skapa mesta möjliga nytta inom givna ramar. En stabil ekonomisk utveckling och ett effektivt resursutnyttjande är grunden för en målmedveten och god planering och styrning. Det ekonomiska målet är 0-resultat för planperioden. För att klara 0-resultat årligen krävs en effektivisering på ca 2 % årligen. Det betyder att verksamheterna i länssjukvårdens fyra divisioner varje år har ett effektiviseringsuppdrag från ledningen. Om länssjukvården därtill får utökade uppdrag krävs antingen resurstillskott alternativt ytterligare effektivisering. Inför 2015 är kostnadsutvecklingen som lägst mnkr utöver indexuppräkning. Lägger man därtill satsningar som genomförts under 2014 ökar summan med mnkr. Det reella effektiviseringsbehovet 2015 är närmare 4 %. Hälso- och sjukvården i såväl Sörmland som övriga delar av inte minst Mälardalen har stora utmaningar inom rekryteringsområdet. Bristen på personal är om möjligt än större nu än tidigare. Den nya patientlagen kommer sannolikt på sikt medföra större rörlighet bland patienterna mellan landstingen. Landstingen har därmed inte längre en fast och given planeringsgrund. Konkurrensen mellan landstingen bedöms öka påtagligt. Den tydligaste ekonomiska konsekvensen beräknas bli att kostnad för fritt vårdval ökar. För att skapa en långsiktigt stabil ekonomi krävs att Landstinget och Hälso- och sjukvården utvecklar en långsiktig strategi kring den egenproducerade vården, d v s vilken egen kapacitet Sörmland ska ha. Likaså krävs som en konsekvens av det en strategi för rekrytering, verksamhetsutveckling och planering i stort. Allt detta bottnar i ett välförankrat värdegrundsarbete, effektiva processer och en kultur som genomsyras av ett flexibelt förhållningssätt gentemot omvärlden. Indikator Målvärde Långsiktigt målvärde Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr 0 0 eller positivt 23

26 Sammanfattning strategiska mål Strategiska mål Medborgarperspektivet Landstinget bidrar till god livskvalitet, jämlik hälsa samt en livskraftig och levande region genom verksamhet som utmärks av god kvalitet, tillgänglighet, öppenhet, respektfullhet och delaktighet i syfte att bli Sveriges friskaste län. Personalperspektivet Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare som deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. Process- och förnyelseperspektivet Landstinget levererar effektiva och säkra tjänster genom tydliga processer, ständiga förbättringar och samverkan. Miljöperspektivet Landstinget bedriver ett miljöarbete fokuserat på att minimera miljöbelastning och förebygga föroreningar genom att arbeta med prioriterade miljöaspekter. Ekonomiperspektivet Landstinget har en stark ekonomi i balans. 24

27 Resultaträkning Resultaträkning Mnkr Bokslut 2013 Budget 2014 Prognos 2014 Budget 2015 Plan 2016 Plan 2017 Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/landstingsbidrag Patientavgifter och andra avgifter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedel Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens intäkter Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat

28 Intern kontroll Intern kontroll Medborgarperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Uppföljning medicinsk kvalitet Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga. Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Personalperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Rutin för hyrpersonal Personalens kompetens Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen. Miljöperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljö Rutiner för betydande miljöaspekter är dessa beslutade och införda är dessa kända av perso nalen Stickprovskontroll av x antal enheter ledningsprotokoll minnesanteckningar APT Granskade enheter redovisar dessa dokument i samband med 1:a delårsrapport 26

29 Intern kontroll Ekonomiperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Attestkontroll Syfte och deltagare Fullständiga fakturor Handkassor Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en beslutsattestant är i jävsituation Fungerande rutin för dokumentation kring olika former av extern representation, såväl representation som utbildning och konferens ska förhindra felaktig hantering. Regelverk och krav på innehåll i faktura ska följas för att förhindra misstankar om felaktig utbetalning. Rutinen kring hantering av handkassor ska följas. Primärvården ska ha korrekt registrerade diagnos- och åtgärdskoder. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprov av fakturor där kostnaden berör extern representation, såväl representation som utbildning och konferenser. Resultatet visas i antal fakturor som saknar syfte och deltagare. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprov av fakturor inom kostnadsområden köpta konsulttjänster och inhyrd personal. Resultatet redovisas i antal ofullständiga fakturor. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprov av verifikationer med redovisning av handkassor. Resultatet redovisas i antal identifierade felaktigheter. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Följande moment ska granskas: att lokala rutiner för diagnosoch åtgärdskoder finns att registrering av diagnos- och åtgärdskoder sker. Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen 27

30 Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region

31 H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R Åsa Hedin Karlsson Bilaga Sammanställning utrustningsinvesteringar Investeringar LSN 2015 Totalt över & under 3 mnkr exkl MFT-volympumpar Utrymme för akutinvesteringar Totalram Basenhet Objekt över 3 mnkr Totalt Barn- o ungdomskliniken Centralövervakning 2st ink monitorer 16st Ambulanssjukvård Ambulansfordon Radiologen MSE/KSK C+G bågar på Op Radiologen MSE/KSK Magnetkamera MR 1 Avanto 1,5T Radiologen MSE/KSK Datortomograf DT 1, US Radiologen MSE/KSK Datortomograf DT 2, US Radiologen NLN Skelettlab Radiologen NLN Skelettlab Totalt Basenhet Objekt under 3 mnkr Totalt Anestesi MSE/KSK Defibrillator 70 Anestesi MSE/KSK Blod/vätskevärmare 4st 90 Anestesi MSE/KSK Hemodynamisk mätning 220 Anestesi MSE/KSK CPAP 130 Anestesi MSE/KSK Barnblad Glidescope 85 Anestesi MSE/KSK PA kateter mätare 120 Anestesi MSE/KSK Transportvagn 90 Anestesi NLN Hostmaskin 50 Anestesi NLN Anestesiövervakningsutrustning 100 Anestesi NLN Övervakningsutrustning vid Magnetkameraundersökningar 500 Anestesi NLN Uppgradering av respirator för användning på barn 60 Hudkliniken Stol 40 Infektion-lung Bladderscan 85 Infektion-lung NO-mätare 50 Infektion-lung Provtagningsstol 28 Infektion-lung Sängfösare 2 st 180 Barn- o ungdomskliniken Transportkuvös Barn- o ungdomskliniken Värmebädd/2st 45 Barn- o ungdomskliniken Säng Kan Med 65 Barn- o ungdomskliniken Transcutan pco Barn- o ungdomskliniken Tvillingsäng Kan Med 1st 25 Landstinget Sörmland Repslagaregatan Nyköping Fax Tfn E-post landstinget.sormland@dll.se ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lsn\2014\lsn nämnd\(9) 3 dec\4 Verksamhetsplan med budget för för länssjukvården\bilaga Sammanställning utrustningsinvesteringar 2015.docx Utskriftsdatum: :16 SID 1(4)

32 Barn- o ungdomskliniken Skötbord 9st 225 Barn- o ungdomskliniken MyAirvo 36 Barn- o ungdomskliniken Thoraxdränage 30 Kirurgen NLN Ultraljudsapparat 50 Kirurgen NLN Endoskopidiskmaskin 300 Kirurgen NLN videocystoskophdx3 600 Kirurgen NLN koloskophd 480 Kirurgen NLN gastriskopp HD 350 Kirurgen NLN haksystem 120 Kirurgen NLN endo.stapel 500 Kirurgen MSE/KSK Gastroskop 370 Kirurgen MSE/KSK Torkskåp 300 Kirurgen MSE/KSK Argon plasma koagulator 150 Kirurgen MSE/KSK Videocystoskop, HD monitor 900 Kirurgen MSE/KSK Videostapel gastroskopi 900 Kirurgen MSE/KSK Videostapel cystoskopi 900 Kirurgen MSE/KSK Videostapel koloskopi 900 Kirurgen MSE/KSK mobil patientövervakning 100 Ortopeden MSE/KSK Rygginstrumentarium 100 Ortopeden MSE/KSK Frakturinstrumentarium 200 Ortopeden MSE/KSK Borr och sågutrustning 400 Ortopeden MSE/KSK Höftinstrumentarium 175 Ortopeden MSE/KSK Handsinstrumentarium 200 Ortopeden MSE/KSK Artroskopiinstrument 400 Ortopeden NLN Ultraljudsapparat 700 Ortopeden NLN Borr/såg utrustning 225 Ortopeden NLN Utrustn. för blodtomt fält 80 Ortopeden NLN Cementextraktor 225 ÖNH-kliniken Impedansbrygga 500 ÖNH-kliniken Ultraljud för diagnostik 500 ÖNH-kliniken Facialismonitorering 200 Kvinnokliniken NLN Transportkuvös 750 Kvinnokliniken NLN Gynusbrits 50 Kvinnokliniken NLN Självhållande hakar typ Greys 120 Kvinnokliniken NLN Hysteromat 120 Kvinnokliniken NLN AntenatalCTG 200 Kvinnokliniken MSE/KSK Gyn.stolar, 3 st 90 Kvinnokliniken MSE/KSK Undersökningslampor, 3 st 70 Kvinnokliniken MSE/KSK Billibed, 2 st 90 Kvinnokliniken MSE/KSK Ultraljudapp 500 Kvinnokliniken MSE/KSK Laparoscopistapel MSE 470 Kvinnokliniken MSE/KSK Laparoscopistapel KSK 800 Onkologen Blodvärmare 30 Onkologen Kylutrustning f terapi 250 Ögonkliniken Mikroskop 240 Ögonkliniken Diodlaser 160 Ögonkliniken Autorefraktor 130 Ögonkliniken Kamera ögonbotten för prematura barn 600 ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lsn\2014\lsn nämnd\(9) 3 dec\4 Verksamhetsplan med budget för för länssjukvården\bilaga Sammanställning utrustningsinvesteringar 2015.docx Utskriftsdatum: :16 SID 2(4)

33 Ögonkliniken Pendelbord till mikroskop 600 Medicinkliniken MSE Rytmövervakning 500 Medicinkliniken KSK Telemetri 800 Medicinkliniken KSK Ventilator BiPAP 2st 500 Medicinkliniken NLN Ramp fotmottagningen 85 Medicinkliniken NLN 24-tim BT-mätare 26 Vårdplatsenheten MSE Sängtransportör 87 Vårdplatsenheten MSE Takliftar 5 st 300 Vårdplatsenheten MSE Patientlyft med våg 30 Vårdplatsenheten NLN EKG-apparat 210 Akutklinik MSE Bladderscan 100 Akutklinik MSE Patientsäng 50 Akutklinik MSE Patientbrits 150 Akutklinik MSE Op-lampa Akutrum 50 Akutklinik MSE Vilo-EKG 100 Akutklinik MSE Mobila metodvagnar 250 Akutklinik MSE Uppgradering övervak 155 Akutmottagning NLN Bladderscan 85 Akutmottagning NLN Golvlampa 110 Akutmottagning NLN Undersökningslampa 31 Akutmottagning NLN Övervakningsutrustning Paramedicin MSE/KSK Hostmaskin 59 Paramedicin MSE/KSK Bioimpedansmätare 150 Paramedicin MSE/KSK Bred brits 28 Paramedicin MSE/KSK Stepmaskin 70 Paramedicin MSE/KSK MOTOmed Viva 2 med armtränare 37 Paramedicin MSE/KSK Monark Rekumbent RT2 28 Ambulanssjukvård Datajournal uppgradering 575 Ambulanssjukvård Tvättutrustning/tvätthall 110 Ambulanssjukvård Saxlyft 23 Ambulanssjukvård Bänk desinfektor 55 Ambulanssjukvård Gym. Utrustning träningslokal 175 KlinFys Registreringsenheter för sömnapnéutredning 900 KlinFys Uppgradering/Utbyte av EMG-apparater, 2 st 720 KlinFys Registreringsenheter till långtids-ekg, 12 st 275 KlinFys Ultraljudsapparat Barn 585 KlinFys Utvärderingssystem för långtids-ekg 200 KlinFys Monitorer/Grafikkort 100 KlinFys Vilo-EKG apparater 2 st 220 KlinFys Ergometerbrits för stressekokardiografi 250 KlinFys Förvaringssystem för radioaktivt avfall Radiologen NLN Ziehm genomlysning op Radiologen NLN Uppgradering MR Radiologen NLN Ziehm genomlysning op MFT Lågaktivitetsmätare 200 MFT Mätutrustning för luftburen radioaktivitet 700 Labmedicin vattenanläggning 420 Totalt ORG NR Y:\Alla\Processer\Administration\Politiskt stöd\lsn\2014\lsn nämnd\(9) 3 dec\4 Verksamhetsplan med budget för för länssjukvården\bilaga Sammanställning utrustningsinvesteringar 2015.docx Utskriftsdatum: :16 SID 3(4)