Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download ""

Transkript

1

2

3

4

5

6

7 Diarienummer: LS-LED Verksamhetsberättelse 2014 Länssjukvårdsnämnden Helår 2014 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

8 Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

9 Innehållsförteckning Inledning... 4 Väsentliga förhållanden och händelser... 4 Sammanfattande analys... 5 Medborgarperspektivet... 9 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 9 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Samlad analys Personal Produktion Ekonomi Investeringar Intern kontroll Patientperspektivet Personalperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Satsningar Framtidens hälso- och sjukvård Beställarbudget Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Bilaga 4: Arbetsskador och tillbud Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

10 Inledning Väsentliga förhållanden och händelser En fortsatt kraftfull satsning för att förbättra tillgängligheten har genomförts under året. Framförallt de somatiska klinikerna har med stor framgång gjort stora ansträngningar under året för att korta köerna framförallt till behandling. Under årets sista tre månader uppnåddes kömiljardens mål till behandling och tillgängligheten till nybesök har legat på en jämn nivå större delen av året. En av de stora utmaningarna under året har varit bristen på personal framförallt inom sjuksköterskegruppen. Trots intensiva rekryteringsinsatser så saknas det fortfarande personal i den somatiska vården. Personalbristen har medfört att flera vårdplatser har varit ofrivilligt stängda under året på både Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett. Beläggningen på vårdavdelningarna har periodvis varit hög med både överbeläggningar och utlokaliserade patienter som följd vilket har varit besvärande för många medarbetare både på vårdavdelningarna och på akuten. Ett av flera projekt som har startats upp under året har som mål att ge all vårdpersonal bättre förutsättningar att ägna mer tid åt patientvård genom att prioritera mellan administrativa krav, förbättra IT-stöden, utveckla arbetsfördelningen mellan olika yrkesgrupper samt optimera bemanningen utifrån patienternas behov. Som en del i arbetet med att bli Sveriges friskaste län 2025 bygger Landstinget Sörmland nytt och rustar upp för att möta framtidens hälso- och vårdbehov. Utgångspunkten är att investeringarna ska leda till ökad effektivitet och bidra till att trygga den långsiktiga utvecklingen av hälso- och sjukvården. Socialstyrelsen och SKL har presenterat Öppna jämförelser där landstingens resultat 2013 jämförs. Hjärtvården får genomgående höga betyg, likaså diabetesvården, behandling av reumatologiska sjukdomar och den psykiatriska vården. Lägre resultat blir det bland annat för andelen patienter som måste opereras om efter en höftoperation där Sörmland får sämre resultat än genomsnittet. Hälso- och sjukvårdens interna chefsutbildning samt ledningsgruppsutvecklingen som påbörjades 2013 har fortsatt under året. Alla divisionsledningar är igång och flera klinikledningsgrupper har startat sin utveckling. Landstinget Sörmland är partner i Sjukvårdens ledarskapsakademi som är ett initiativ för att på olika sätt stärka ledarskapet i sjukvård och klinisk forskning. Att få fler skickliga chefer är en nödvändighet för att kunna hantera de utmaningar som hälso- och sjukvården står inför. I få andra samhällssektorer är ledarskapet så komplext och utmanande sjukvårdens ledare måste kunna hantera kraven på resultat och effektivitet och samtidigt leda den medicinska verksamheten där förmågan till prioriteringar och etiska avvägningar ständigt prövas. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

11 Sammanfattande analys Inom hälso- och sjukvården har satsningar för att förbättra tillgängligheten fortsatt under Tillgängligheten till både nybesök och behandling har förbättrats och visar att verksamheternas ansträngningar har givit resultat. Under året uppnådde Hälso- och sjukvården kriterierna för att få del av kömiljarden för nybesök under nio månader och för behandling under årets sista tre månader. Under mars uppnåddes även den högre målnivån för nybesök. Det fortsatta arbetet med att produktions- och kapacitetsplanera hälso- och sjukvården är del i arbetet med att förbättra tillgängligheten och möta sörmlänningarnas behov. Syftet är att ge verksamheterna en bra översyn över produktion/efterfrågan och tillgänglig/kapacitet. Totalt har 20 verksamheter startat upp sitt arbete och av dessa arbetar nu fem verksamheter självständigt med sin produktions- och kapacitetsplanering. En central del i Sveriges friskaste län 2025 handlar om att patienterna ska bli mer delaktiga i sin egen vård. Kirurgmottagningen och avdelning 36 Lung- och infektion på Mälarsjukhuset har under året deltagit i pilotprojektet personcentrerad vård som arbetar med målet att skapa ett lärande för vad personcentrerad vård innebär både på systemnivå och på individnivå. Under hösten 2014 avslutades projektet på respektive enhet och samtliga enheter arbetar vidare med personcentrerad vård. Patienternas erfarenheter av vården har under året bland annat följts upp via Nationella Patientenkäten (NPE). Under våren genomfördes mätningar i öppen- och slutenvård inom psykiatri och somatik. Inom den somatiska vården är värdena lika vid alla mätningar, den upplevda tillgängligheten för somatisk slutenvård har dock ökat. Inom psykiatrin är värdena inom öppenvården ganska stabila. För den slutna vården kan man se en förbättring när det gäller delaktighet, upplevd tillgänglighet och om man skulle rekommendera denna avdelning till andra. Utvecklingen av ehälsa fortsätter inom länssjukvården. Mina Vårdkontakter finns nu på samtliga mottagningar och några erbjuder även direktbokning av tid. Ett projekt pågår för införandet av journal via nätet. Målet är att denna invånartjänst ska vara införd under Inom personalområdet har satsningar på specialistutbildningar fortsatt och rekryteringsinsatser i form av besök på högskolor och deltagande i rekryteringsmässor har genomförts. De två förvaltningsgemensamma insatserna kring ledningsgruppsutveckling och chefsutbildningsprogrammet som startade upp 2013 har fortsatt under året. Ett antal KULT-tjänster (kompletterande underläkartjänstgöring) har inrättats. Det är en ettårig utbildningstjänst och är avsedd för de som studerat utomlands och direkt får sin svenska legitimation. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat för 2013 har genomförts och handlingsplaner med aktiviteter och tidplaner har tagits fram. Under hösten genomfördes 2014 års medarbetarenkät med både högre svarsfrekvens och förbättrade resultat jämfört med föregående år. Antalet anställda har ökat med 94 årsarbetare (2,2 %) jämfört med föregående år. Vi är nu totalt anställda. Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare samt specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Sjukfrånvaron har ökat till 5,8 % och det är främst den längre sjukfrånvaron som ökar. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna och via det friskvårdsbidrag som infördes Även arbetet med att utse och utveckla Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

12 hälsoinspiratörer på arbetsplatserna har fortsatt under Paramedicin, Medicinkliniken på Mälarsjukhuset samt Hjärtsviktsprocessen ingår som tre av fyra piloter att införa ett systematiskt ledningssystem i Hälso- och sjukvården. Piloterna har arbetat med att upprätta checklistor för systematisering av ledningssystemen i verksamheterna samt olika förslag på att visualisera ledningssystemet på det nya intranätet då det införs hösten För de kliniska vårdprocesserna har en medlem i hälso- och sjukvårdsledningen övertagit rollen som processägare. Under året har en processdag genomförts där processernas resultat diskuterades. Alla tio vårdprocesser har identifierat tre KPI:er (Key Performance Indicator) som regelbundet följs upp. I Öppna jämförelser 2014, Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings (SKL) jämförande sammanställning av landstingens medicinska resultat, fick Sjukvården i Sörmland både toppbetyg och lägre resultat. Hjärt- och diabetesvård hamnar högt och få andel patienter drabbas av trycksår. Utmaningar att arbeta med är bland annat väntetider till cancervård. Vårdplatssituationen har under 2014 fortsatt varit ansträngd. Både Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett har haft och har flera vårdplatser ofrivilligt stängda. Orsaken till stängda vårdplatser är bl. a. sjuksköterskebrist. Beläggningen på vårdavdelningarna har periodvis varit hög med både överbeläggningar och utlokaliserade patienter som följd. Patientsäkerhetsarbetet fortsätter med fokus att under 2014 minska vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till basala hygien- och klädregler samt minska förekomsten av trycksår. Punktprevalensmätning har genomförts under våren inom samtliga områden och resultat från mätningen visar förbättringar. Arbetet med att genomföra händelseanalyser och introducera riskanalyser i verksamheterna har fortsatt. Hittills i år har 20 händelseanalyser och 31 riskanalyser genomförts. Under året har 18 av länssjukvårdsnämndens verksamheter genomgått intern miljörevision. Resultatet visar på att miljöledningssystemet är välkänt och implementerat i de flesta av verksamheterna. Verksamhetsstyrande rutiner rörande exempelvis avfallshantering och kemikaliehantering är i stort väl etablerade. Dock saknas systematisk uppföljning av miljöarbetet hos flera verksamheter Resultatet 2014 slutande på -48,6 mnkr. Föregående år var resultatet 24,1 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 5,8 % jämfört med 2013 (LPIK 2,4 %) och intäkterna har ökat 4,3 %. Framförallt har vårdplatsbristen, brist på operationslag samt dyra bemanningslösningar varit en utmaning under året. Utomlänsvårdskostnader inom vårdgaranti och fritt vårdval har ökat de senaste åren som en konsekvens av patienters rätt och möjlighet att söka vård på andra ställen än i Sörmland samt satsningen för att förbättra tillgängligheten. Läkemedelskostnaderna är ett annat område där kostnadsutvecklingen mellan åren har varit hög till följd av bl.a. kostnader för smittskyddsläkemedel (Hepatit C). Ytterligare bidragande faktorer till kostnadsutvecklingen har varit landstingets särskilda satsningar, den ökade externa vården i form av fritt vårdval och vårdgarantiremisser, de extra personalkostnader som orsakats av personal-/kapacitetsbristen. Framtidsanalys Hälso- och sjukvårdsförvaltningens (HSF) övergripande uppdrag är att ge en god, säker och jämlik vård som är tillgänglig och kostnadseffektiv. Vård inbegriper att förebygga, utreda och behandla sjukdomar och skador. Sörmlandsperspektivet är centralt, vilket innebär att sörmlänningarna ska kunna känna sig trygga med att de får likartad vård oavsett var de bor Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

13 i Sörmland. De utmaningar som hälso- och sjukvården står inför i Sörmland skiljer sig inte särskilt ifrån de utmaningar som riket i övrigt står inför. Det handlar bl a om: Möta nya krav från patienterna och en rörligare marknad. Kompetensförsörjning, att rekrytera, utveckla och behålla kompetenta medarbetare, samt att på ett optimalt sätt tillvarata befintliga personalresurser. Tillvarata de möjligheter som ny kunskap, ny teknik och nya läkemedel ger. Överbrygga organisatoriska mellanrum och säkerställa en smidig resa genom vård och omsorg för patienterna. Säkerställa att patienter och medarbetare har tillgång till den information de behöver när de behöver den på en säkert, smidigt och enkelt sätt. Att på ett professionellt och kostnadseffektivt skapa nytta med de resurser som skattebetalarna ställer till förfogande, samt att klara en ekonomi i balans. Hälso- och sjukvården behöver planera för framtida bemanning och kapacitet. Uppdraget och ambitionen är att kunna erbjuda sörmlänningarna möjligheter till vård i Sörmland. Målet är att Sörmland år 2025 ska vara Sveriges friskaste län ger en vägledning i vilken riktning verksamheten förväntas utvecklas. I grunden är detta en fråga för landstinget och samverkande organisationer att möta det behov av förebyggande hälso- och sjukvård som medborgarna har rätt att kräva, vilket innebär att just samverkan mellan olika aktörer är centralt och angeläget att förädla och förbättra. Patientmakt är ett nyckelord för Landstinget Sörmland arbete med en personcentrerad vård. Från implementeras en ny patientlag i Sverige. Därmed ersätts den nuvarande hälso- och sjukvårdslagen med en ny modern lagstiftning som har fokus på patienten och patientmakten. Det är framför allt två saker i de nya lagen som är överordnat och det är patientens rätt att välja öppenvård, såväl primärvård som specialistvård, var man vill i landet. patientens rätt till delaktighet i vården och behandlingen Detta torde innebär att landstingen kommer möta ett större flöde mellan landstingen och det i sin tur sannolikt betyder att intresset för att följa landstingens tillgänglighetssituation och medicinska resultat. Konkurrensen om patienterna kommer öka. För Sörmlands del beräknas en ökning av s k Fritt vårdval, d v s där patienten väljer själv att söka sig utanför länet. Lagen innebär också möjligheter till ett ökat inflöde av patienter får andra landsting. Sörmland har goda förutsättningar att inom vissa nischer erbjuda även andra landstings medborgare vård. En ökning inom t ex ögonsjukvården har redan noterats. Bemanning av vårdplatser och operationslag är såväl i dag som i framtiden en utmaning. Sörmland delar denna situation med flera landsting i riket. På kort sikt kommer det sannolikt krävas ökade kostnader för mertid, vårdgaranti och fritt vårdval, men på längre sikt krävs en genomtänkt strategi för att lösa situationen. Förvaltningen står inför stora utmaningar för att klara dessa kostnadsökningar i den rådande situationen. Kraftfulla åtgärder för att motverka dessa kostnader riskerar att medföra en negativ spiral för vår bemanning och produktionskapacitet. Under 2013 startades fastighetsprojektet, inom ramen för Framtidens hälso- och sjukvård, som omfattar en 10-årig byggplan. För närvarande pågår flertalet byggprojekt vid Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

14 förvaltningens tre sjukhus. Flertalet strategiska frågor kräver utredning och under de första månaderna 2015 kommer en fördjupad analys genomföras samt konkretisering av styrande principer för byggplaneringen. Sörmlands hälso- och sjukvård bedöms behöva ett strategiskt beslut om vilken servicenivå som ska erbjudas invånarna i den egna verksamheten, vilken kapacitet det fodrar, samt vilka konsekvenser vald servicenivå medför. Detta är en nyckel för att säkerställa en god och jämlik vård över tid skapa en god rekryteringsbas och en attraktiv arbetsgivare med utvecklingsmöjligheter skapa en långsiktigt stabil ekonomi Ur ett ekonomiskt perspektiv är bedömningen att kostnader för personal, läkemedel, lab och vård som köps i andra landsting kommer att öka mer än LPIK (landstingsprisindex) även i framtiden. Dels med avseende på den bemanningssituation så råder nu och dels utifrån nya behandlingsriktlinjer där det inte alltid är så att en ny behandlingsmetod innebär att en gammal fasas ut. Det finns tydliga trender som visar att de nya metoderna kompletterar de gamla mer och mer. Bedömningen är att kostnadsutvecklingen kommer ligga 1,5-2,0 % över LPIK även framåt. Vilket betyder att verksamheter inom hälso- och sjukvård ständigt måste jobba med en effektivisering på som lägst 2 % för att klara framtiden. I och med att Sörmland har relativt sett låga kostnader per invånare jämfört med övriga riket så påverkar det kostnadsökningen i jämförelse med andra landsting. Thomas af Bjur Ordförande Jörgen Striem Hälso- och sjukvårdschef Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

15 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver Andel i befolkningen som har förtroende för hälso- och sjukvården Andel patienter som känner sig bemötta på ett respektfullt sätt (Nationell patientenkät) Patienter som bedömer sin delaktighet i vården som god i Nationella patientenkäten Patienter som har gett helhetsomdömet gott i Nationella patientenkäten 75 % >79% Resultat från Vårdbarometern. Utfall %. Rikssnitt %. 59 % 54 % Resultat från Vårdbarometern. Utfall %. Rikssnitt % PUK 90 PUK 92 Somatik SV PUK 90 riket PUK 92 Somatik ÖV PUK 94 riket PUK 94 Psyk SV PUK 66 riket PUK 73 Psyk ÖV PUK 83 riket PUK 85 PUK 74 PUK 77 Somatik SV PUK 74 riket PUK 77 Somatik ÖV PUK 80 riket PUK 82 Psyk SV PUK 55 riket PUK 55 Psyk ÖV PUK 63 riket PUK 68 PUK 73 PUK 78 Somatik SV PUK 73 riket PUK 78 Somatik ÖV PUK 78 riket PUK 80 Psyk SV PUK 51 riket PUK 56 Psyk ÖV PUK 60 riket PUK 65 Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en personcentrerad verksamhet. Personcentrerad vård Hösten 2013 startade ett pilotprojekt upp för personcentrerad vård inom ramen för Sveriges friskaste län. Pilotprojektet var en del i att skapa ett lärande för vad personcentrerad vård innebär i landstingets olika verksamheter både på systemnivå och på individnivå. Under hösten 2014 har erfarenheterna från projektet samlats i en slutrapport och i februari 2015 kommer ett beslut att fattas för fortsatt inriktning för personcentrerad vård. Deltagande enheter i pilotprojektet var Aktivitetsenheten Karsudden, Avdelning 36 Lungoch infektion, Kirurgmottagningen Mälarsjukhuset, Vårdcentralen City samt Vårdcentralen Trosa. Piloterna har gjort egna mätningar och utformat praktiska verktyg för personcentrerad vård på de olika enheterna. Maligntmelanomkedjan har utvecklats till en personcentrerad process, en mall för personcentrerat samtal har tagits fram. Samtliga enheter har hittat nya former för att involvera patienterna i förbättringsarbetet. Under hösten 2014 avslutades projektet på respektive enhet. Samtliga enheter arbetar vidare med personcentrerad vård. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

16 Patienterfarenhet Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting/regioner. Resultaten av enkäten redovisas som PUK-värde (PatientUpplevdKvalitet). Värdet anges mellan 0 och 100. Ju högre värde desto högre är patienternas upplevelse av kvaliteten. Under våren 2014 genomfördes mätningar i öppen- och slutenvård för både somatik och psykiatri. Svarsfrekvensen för den somatiska vården låg runt 60 procent. För psykiatri, som historiskt haft låg svarsfrekvens blev svarsfrekvensen 35 procent. Vid jämförelser mellan landsting är skillnaden, speciellt inom den somatiska vården, inte stor, oftast endast några få PUK enheter. Eftersom mätningar gjorts vid tre tillfällen kan utvecklingen över tid studeras. Inom den somatiska vården är värdena tämligen lika vid alla mätningar. Upplevd tillgänglighet för somatisk slutenvård har dock ökat. Inom psykiatrin är värdena inom öppenvården ganska stabila. För den slutna vården kan man se en förbättring när det gäller delaktighet, upplevd tillgänglighet och om man skulle rekommendera denna avdelning till andra. BUP har hittills inte ingått i mätningarna av den specialiserade vården, utan dessa mätningar har skett separat. Hösten 2013 gjordes underökningar och resultaten redovisades Precis som vuxenpsykiatri är svarsfrekvensen låg. Samtliga indikatorer, utom upplevd tillgänglighet har förbättras eller ligger på samma nivå. I och med 2014 års utgång gick avtalet, om att genomföra NPE, med företaget Indikator ut. En upphandling av ett nytt avtal har pågått under hösten Från och med 2015 är företaget IC Quality leverantör av tjänsterna för den postala NPE, dvs. det som samtliga landsting och regioner enats om att gemensamt genomföra. Det viktigaste syftet med uppföljning av patienterfarenheter är att ge underlag för verksamheternas interna förbättringsarbete. Verksamheterna har i uppdrag att ta fram en handlingsplaner utifrån NPE-resultaten. ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården och omfattar utvecklingen av olika typer av tjänster, som ger invånaren fler möjligheter till kontakt med vården när det passar invånaren och vård- och omsorgspersonal får ökad tillgång till information och bättre verktyg för att kunna arbeta effektivare och säkrare för ökad patientnytta. Detta skapar goda förutsättningar för såväl den personcentrerade vården där var och en kan vara delaktig i sin vård, och en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Nationell patientöversikt (NPÖ) Arbetet handlar dels om att följa den nationella utvecklingen av informationsöverföring mellan vårdgivarna och dels stödja befintliga verksamheter som använder NPÖ inom landstinget. Nationellt deltar samtliga landsting i NPÖ, men med varierande grad av mängden patientuppgifter. Det är sju kommuner i Sörmland som läser uppgifter i NPÖ, men det är endast Nyköpings kommun som visar patientuppgifter. Kommunernas användning av NPÖ ökar successivt medan Landstinget Sörmlands användning är låg och Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

17 ingen större skillnad mot Detta beror framförallt på att samma journalsystem används på sjukhusen, vårdcentralerna samt privata vårdgivare i Sörmland. Andra faktor handlar om att kommunerna inte visar några patientuppgifter i NPÖ, förutom Nyköpings kommun, samt att verksamheterna får patientinformation från andra vårdgivare genom journalkopior. Under 2014 har nya verksamheter fått information om NPÖ och stöd i att börja använda NPÖ. Utvecklingsenheten diskuterar också med nya verksamheter att starta upp NPÖ, deltar i forum med kommunerna, andra landsting samt Inera. Arbete pågår också med ny version av NPÖ. Mina Vårdkontakter (MVK) Inom länssjukvården finns idag 133 mottagningar som alla är aktiva i MVK och samtliga mottagningar har dessutom minst tre ärendetyper att använda i MVK. Införandet av ytterligare ärendetyper och tjänster däribland ökad möjlighet att boka tid direkt och Journal på nätet planeras under Journal via nätet Att tillgängliggöra journalinformation till invånare, patienter och närstående via Internet är ett högt prioriterat mål i landstingens och regionernas handlingsplan för Där står bland annat att alla invånare i Sverige ska kunna läsa all journalinformation från både vård och omsorg under Syftet är att skapa möjligheter till ökad delaktighet i vården och göra den med transparent och begriplig E-tjänsten Journalen är utvecklad utifrån erfarenheter och kunskap i Landstinget i Uppsala län, som var först ut att tillgängliggöra journalinformation till patienter i större omfattning. Journalen innehåller bland annat möjligheter att läsa journalanteckningar utifrån en kalendervy eller en tidslinje. Under 2014 har projektet Journal via nätet startat i Landstinget Sörmland och landstinget har anmält intresse för att ansluta till den nationella plattformen på Inera. Projektet har varit ute och informerat och haft dialogmöten med verksamheterna inom Hälso och sjukvården, Habilitering och hjälpmedel samt på Karsudden. Målet är att e-tjänsten kommer att lanseras i landstinget Sörmland under Valfrihet- och vårdgarantiservice Valfrihet- och vårdgarantiservice är en informationsfunktion organiserad inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Valfrihet- och vårdgarantiservice har ett uppdrag att ge information om patientens rättigheter avseende valmöjligheter i vården samt om regelverket kring den lagstadgade vårdgarantin till patienter, medborgare, vårdverksamheter och personal. Efter annonskampanjen, i november 2013 respektive maj 2014, "En vård av möjligheter" till medborgarna är nu informationsfunktionen Valfrihet- och vårdgarantiservice etablerad och känd inom och utom landstinget. Antalet inkommande och besvarande samtal håller en relativ jämn nivå med ca samtal per dag. Fontänhuset Fontänhuset utgör ett värdefullt verktyg för utslussning från slutenvården genom att patienter erbjuds en accepterande miljö mitt i samhället som står för det friska i livet. Samverkan sker genom att Psykiatriska kliniken NLN/KSK informerar patienterna om Fontänhusets verksamhet. I förekommande fall följer personal med patienter för besök i deras verksamhet. Kliniken får regelbunden besöksstatistik från Fontänhuset. Fontänhuset deltar också i de vuxenpsykiatriska klinikernas brukarråd. Parterna är överens om att verka så oberoende av varandra som möjligt med beaktande av patienternas integritet. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

18 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter Andel vårdenheter som erbjuder minst 3 e-tjänster via Mina Vårdkontakter 12,8% 50% 17 av 133 mottagningar har direktbokning av tid via MVK. 100% 100% Samtliga aktiva mottagningar har minst 3 tjänster att erbjuda. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd 70% >72 % Resultat från Vårdbarometern. Utfall %. Rikssnitt %. Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Landstingsinterna vårdöverenskommelser När det gäller länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna finns det totalt 13 överenskommelser. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och ska förtydliga vem som gör vad på olika vårdnivåer. Dessa överenskommelser gäller under två år och ska sedan revideras. Under 2014 har Hälso- och sjukvårdsförvaltningen har tagit fram en ny rutin för arbetet med vårdöverenskommelserna för att tydliggöra processen för arbetet och betydelsen med förankring av innehållet. Tillsammans med verksamheterna har olika vårdöverenskommelser reviderats och ett nytt område för vårdöverenskommelser som gäller diabetessjukdomar har startats upp. Nationella riktlinjer Syftet med riktlinjerna är att både stimulera användandet av vetenskapligt utvärderade och effektiva åtgärder samt att vara ett underlag för öppna och systematiska prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Riktlinjerna riktar sig främst till politiker, chefstjänstemän och verksamhetschefer, men även till andra yrkesverksamma inom vård och omsorg. Under året har Socialstyrelsen publicerat följande riktlinjer Preliminär version av nationella riktlinjer för missbruk- och beroendevård. Slutlig version av nationella riktlinjer för antipsykotisk läkemedelsbehandling vid schizofreni eller schizofreniliknande tillstånd. Slutlig version av nationella riktlinjer för bröst-, prostata- och tjocktarms- och ändtarmscancervård. Preliminär version av uppdaterade nationella riktlinjer för diabetesvård. Preliminär version av nationella riktlinjer för Astma och KOL. Under året har Socialstyrelsen publicerat följande utvärderingar Utvärdering av demensvården. Utvärdering av rörelseorganens sjukdomar. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

19 Arbetet med att ta fram en helt ny nationell riktlinjer för MS och Parkinsons sjukdom inleddes i våras på Socialstyrelsen och under september involveras landstingen och regionerna. Arbete pågår både inom regionen via Regionalt cancercentrum (RCC) och i hälso- och sjukvårdsförvaltningen att utreda möjligheterna till bland annat fast kontaktsjuksköterska för patienterna med cancersjukdomar. Under året har arbetet med att ta fram en politisk viljeinriktning för bröst-prostata- och tjock- och ändtarmscancer med de viktigaste rekommendationerna pågått i Uppsala/Örebro regionen. Nationella riktlinjer för diabetesvård som publicerades i juni i år fokuserar på frågeställningar inom områden som är i behov av vägledning, såsom screening, prevention och levnadsvanor, glukoskontroll, hjärt- och kärlsjukdom, omvårdnad, komplikationer, graviditets-diabetes. Politisk viljeinriktning är framtagen för demensvården och ett länsgemensamt möte med kommunerna arrangerades under september. Arbetet med att införa och ta fram en strukturerad process för nationella riktlinjer fortsätter inom förvaltningen. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Asyl Antalet asylsökande i Sörmland har fortsatt att öka under Vid årsskiftet fanns ca 3100 inskrivna asylsökande. Många av dessa är svårt sjuka både fysiskt och psykiskt och har stora behov av vård. I Sörmland är vi föregångare i landet eftersom vi erbjuder alla asylsökande och papperslösa samma vård som folkbokförda. Detta är vård utöver vad som är lagstadgat. Under hösten anställdes tre sjuksköterskor i ett mobilt team som i första hand åker ut till asylboenden i länet och utför hälsoundersökningar. Syftet är att de asylsökande så fort som möjligt ska få genomgå hälsoundersökning med provtagning för att tidigt finna nuvarande och tidigare sjukdomar och ur smittskyddsskäl upptäcka eventuella smittsamma sjukdomar tidigt. I samband med undersökningen informeras även de asylsökande om hur vår hälso och sjukvård fungerar, lite om viktiga lagar och att ge egenvårdsråd och var de kan finna den. Alla asylsökande ska erbjudas en hälsoundersökning men den är frivillig. Funktionsnedsättning LF 68/2010 Hälso- och sjukvården arbetar kontinuerligt med att uppnå en vård på lika villkor för alla patienter. På arbetsplatsträffar, planeringsdagar och temadagar informeras och diskuteras regelbundet vård på lika villkor. Genom Nationella Patientenkäten följer Hälso- och sjukvården upp patienterna uppfattning om bemötande och kvalitet på den enskilda verksamheten eller för en speciell patientgrupp. Likvärdig vård för alla patienter oavsett Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

20 bostadsort, kön, ålder och arbetsförmåga är en grundinställning för hälso- och sjukvården. Länsgemensamma vårdprogram upprättas kontinuerligt och även tecknandet av landstingsgemensamma vårdöverenskommelser mellan olika sjuhusspecialiteter och primärvården är ett led i att uppnå likvärdig vård för alla medborgare i Sörmland. Vid nyoch ombyggnad av hälso- och sjukvårdens lokaler bjuds rutinmässigt berörda handikapporganisationer in att delta i planering. HBT LF 69/2010 Hälso- och sjukvården arbetar med inriktningen att uppnå likvärdigt bemötande, vård och behandling för alla medborgare i Sörmland. Genom HBT-policyn tydliggörs behovet av att vara observant mot tidigare värderingar så att alla medborgare verkligen bemöts med samma respekt och hänsyn. Under de senaste åren har verksamheterna inom hälso- och sjukvården haft olika aktiviteter för att informera och diskutera hur olika människor ska bemötas för att var och en ska uppfatta att de bemöts på ett likvärdigt sätt som alla andra. Arbetsplatser som har HBTcertifierat sin verksamhet beskriver utvecklingsarbetet som positivt, kunskapshöjande och framgångsrikt. Några arbetsplatser som är certifierade eller på gång att bli certifierade är: Gyn- och barnmorskemottagningen MSE, samtliga av länets ungdomsmottagningar, SESAM-mottagningarna, familjecentralerna i Nyköping samt öppen psykiatrisk mottagning. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

21 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Fortsatta satsningar på studieförmån till sjuksköterskor som läser specialistutbildningar är en viktig del i kompetensförsörjningen. I januari startade sju sjuksköterskor en specialistutbildning med studieförmån. Intresset för studieförmånen till höstens utbildningar var stort och det var 43 sökande. 20 av dessa sökande har beviljats studieförmån. 57 sjuksköterskor har studerat med studieförmån under Under hösten 2014 har en fjärde omgång av YH-utbildning till medicinsk sekreterare startat. De två förvaltningsgemensamma insatserna kring ledningsgruppsutveckling och chefsutbildningsprogrammet som startades upp 2013 pågår. Chefsutbildningsprogrammet fortsätter under 2014, omgång två har avslutats, tredje och fjärde omgången har startat under hösten Chefshandledningsinsatsen i grupp har startat under hösten Rekryteringsinsatser Besöken på högskolor och informationsträffar fortsätter för att locka studerande till arbete i Hälso- och sjukvården och har kompletterats med brevutskick och satsningar på marknadsföring bl.a. genom tidningsartiklar och annonsering. Ett projekt avseende KULT, Kompletterande underläkartjänstgöring, startade upp under året. Tio platser inrättades genom beslut i Landstingsstyrelsen. Annonsering och rekrytering har genomförts och studierektorerna sammanställde ett utbildningsprogram för denna tjänstgöring. Fyra personer påbörjade KULT under året. Anledningen till att inte fler påbörjade KULT berodde på att sökande sedermera avböjde erbjudande om KULT, i något fall beroende på att man blivit erbjuden ST-tjänstgöring istället. Ett nytt rekryteringsverktyg (IT) har införts som på sikt kommer att underlätta administrationen i samband med rekrytering och också minska ledtiderna i processen. Rutiner mm ses för närvarande över. Under 2014 har ca 117 sjuksköterskor rekryterats till våra tre sjukhus. Under sommaren har 87 ungdomar praktiserat inom Hälso- och sjukvården i länet. Sommarungdomarna har under sommaren fått följa olika yrkesgrupper för att få en ökad kunskap om Hälso- och sjukvårdens olika yrken och verksamheter. Efter avslutad sommarpraktik lämnade sommarungdomarna in en utvärdering, som kommer att ligga till grund för kommande sommarpraktikanter. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

22 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel av personalen som är nöjd med sin sysselsättningsgrad Index för Hållbart medarbetarengagemang (HME) 86% Utfall 2014 på 89 % är bättre än föregående år då utfallet slutade på 85 %. Inget målvärde fastställt pga ny indikator. 76 % 80 % Utfall på 76 % Jämförelse med föregående år är inte möjlig pga olika beräkningsgrunder. HME index 2014 är beräknat enligt anvisningar från SKL och kan jämföras med andra Landsting. Analys utifrån resultat sker Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat för 2013 har genomförts på arbetsplatserna under första halvåret. Inom ramen för detta har medarbetarna tillsammans med sin chef prioriterat områden för fortsatt fokus och arbete under Handlingsplaner med aktiviteter och tidplaner tas fram i syfte att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Samtliga chefer har erbjudits tre coachningstillfällen under året kopplat till arbetet med medarbetarenkäten års medarbetarenkät genomfördes under hösten. Svarsfrekvensen i medarbetarenkäten var 77 % jämfört med 72 % Resultatet i enkäten för 2014 var förbättrade jämfört med året innan. Nätverksträffar har fortsatt att planeras under året för de ergonomiombud som utbildades Utbildning i ergonomi, brand och säkerhet för semestervikarier har genomförts i juni Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare via fritidsföreningarna och via det friskvårdsbidrag som infördes under Andelen av de anställda som har utnyttjat friskvårdsbidraget inom de tre områdena motion, massage, livsstil är 52,5 % under året Under andra delen av 2013 startade en utveckling av hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare tillsammans med Personalutvecklingsenheten på Landstingets ledningsstab. Arbetet med att utse hälsoinspiratörer på arbetsplatserna har startat under 2013 och fortsatt att utvecklas under En mångfaldsplan utarbetades under slutet av 2013 och har fastställts av Hälso- och sjukvårdsledningen. En analys av resultatet i medarbetarenkäten har startats på personalutvecklingsenheten vilket under 2014 inneburit att insatser utifrån mångfaldsplanen har planeras vidare. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna visar att det är den längre sjukfrånvaron som har ökat. Den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har minskat något medan sjukfrånvaron som är längre än 14 dagar har ökat. Sjukfrånvaron har under de senaste 12 månaderna totalt har ökat från 17,9 dagar per anställd till 19,2 dagar per anställd vid jämförelse med Antalet långtidssjuka 90 dagar är nu 116 personer (2,6 %) av antalet månadsavlönade. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

23 Föregående år var 92 personer (2,1 %) av samtliga anställda långtidssjuka. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,4 % till 5,8 % mellan 2013 och Målet 2014 är att sjukfrånvaron som högst ska vara 5,1 %. Samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fokus på sjukfrånvarons utveckling fortsätter under året, där sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 5,8 % Max 5,1 % Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,4 % 2013 till 5,8 % Den långa sjukfrånvaron har ökat medan den korta har minskat. Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Ett systematiskt förbättringsarbete pågår kontinuerligt inom Hälso- och sjukvården. Personal från olika delar i organisationen deltar både i utveckling av vårdprocesser och i arbetet med att införa produktions- och kapacitetsplanering. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. 72 % Minst 75 % Utfallet 2014 på 72 % är bättre än föregående år då utfallet var 70 %. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

24 Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen indikatorer i Öppna Jämförelser som är lika med eller bättre än riket Andel primärvårdsbesök av totala besök (täckningsgrad) Verksamheter som arbetat fram en rutin för Anmälningsplikten 46 % >54 % Sjukvården i Sörmland får både toppbetyg och lägre resultat i årets ÖJ. Hjärt- och diabetesvård hamnar högt och få andel patienter drabbas av trycksår. Utmaningar att arbeta med är bland annat väntetider till cancervård. 54,4 % 55 % Täckningsgraden har förbättrats under året. Utfallet är mycket nära målvärdet. Nej Ja 12 av 21 verksamheter har en rutin för "Anmälningsplikten". Resterande har inte svarat. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Under 2014 har arbetet med ett systematiskt ledningssystem inom Hälso- och sjukvården bildat ett eget projekt utanför det landstingsövergripande projektet eftersom det under året framkom att projekten haft olika mål. Landstingets övergripande projekt tar fram strukturer och övergripande processer och mallar. Projektet inom förvaltningen är inriktat på att införa ledningssystemet i verksamheterna. Detta innebär att delar av förvaltningens projekt är beroende av resultatet från Landstingets centrala projekt. HSF:s projekt har ett godkänt projektdirektiv och projektbeskrivningen är under utarbetande. Inom HSF:s projekt pågår främst arbete med att upprätta checklistor för systematisering av ledningssystemen i verksamheterna samt olika förslag på hur att visualisera ledningssystemet på det nya intranätet då det införs hösten Under hösten 2014 har fyra verksamheter använts som piloter, Vårdcentralen Gnesta, Paramedicin, Medicinkliniken MSE och Hjärtsviktsprocessen. Diskussioner förs mellan piloterna och projektet för att förbättra checklistorna och visualiseringen. Vårdprocesser Från och med 2014 har förändringar i det processorienterade arbetssättet genomförts. För de kliniska vårdprocesserna har en medlem i hälso- och sjukvårdsledningen, oftast en divisionschef, övertagit rollen som processägare. Hälso- och sjukvårdschefen har dock fortfarande ansvaret för den allmänna vårdprocessen. Under året har en processdag Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

25 genomförts, där processledare och stödjare tillsammans med hälso- och sjukvårdsledningen diskuterat processernas resultat. Hjärtsviktsprocessen - Färre antal vårdtillfällen för hjärtsvikt i Sörmland ses, vilket är glädjande. Däremot ses inte samma trend gällande besök på akutmottagning. För att det ska gå att utvärdera resultatet behöver alla patienter registreras i RiksSvikt, i dagsläget är det bara två enheter inom sjukhusvården som gör det. Två mätningar av patientupplevelse av Hjärtsviktsvården har gjorts under Majoriteten av de tillfrågade svarande att de var nöjda eller mycket nöjda med vården och att de visste vem de skulle vända sig till om de behövde hjälp med sin sjukdom. Strokeprocessen - Median för DNT (door to neddle time) ligger fortsatt på 35 min i hela länet, målet 40 min nås därmed. Under hösten har arbete med direkt-inläggning på strokeenhet, framför allt på MSE påbörjats. Ett större test, som går ut på att patienter med misstanke om stroke ska direktinläggas på strokeenhet, pågår sedan december. Njurprocessen Olika tester för att nå målet att 70 % av patienterna ska ha AV-fistel har genomförts under året. Trots det når processen inte riktigt dit, en förklarande orsak har varit brist på vårdplatser. En ny mall för sammanställning och presentation av statistik har tagits fram och börjat användas. Diskussion pågår om att utöka det polikliniska flödet. Malignt melanom - Flera tester har genomförts under året. Ett prioriterat område har varit ledtider i processen. En sjuksköterska på MSE har fått utbildning för att ta bort mindre hudförändringar, detta för att korta väntetiden för patienterna. Väntetiden har gått från 7 veckor till 1 vecka under detta test. Processen presenterade sitt arbete på den årliga Inspirationsdagen under hösten. Förlossningsprocessen Antalet arbetsgrupper har utökats under året, de har bland annat jobbat med utbildning, länsgemensamma rutiner och PM samt lärande rond. En patientenkät har tagits fram, den följer patienten genom hela processen. Diabetesprocessen Arbetet under året har handlat om att samla fotterapeuterna under en länsgemensam klinik med en gemensam chef. En översyn för att kunna erbjuda lika vård i länet har också genomförts. Den nya organisationen planeras vara på plats under Processen har arbetat fram nya samarbetsformer för primärvård/sjukhus och gemensam besöksregistrering/diagnossättning för att kunna följa resultat. Fetmaprocessen - Öppenvårdsgruppen har genomfört en hälsovecka (v.40) tillsammans med SFI (Svenska för invandrare). Fetma och diabetes vet vi ökar bland nyanlända till Sverige. Svårigheter finns bland annat pga. olika matkulturer, livsstil och språkförbistring. ADHD Kartläggning av börläget för utredning och behandling är genomförd. När det gäller behandling har kartläggningen även handlat om vad som erbjuds i länet. Processen har också jobbat med vilken den lägsta nivån i utredning per yrkeskategori ska vara. Statistiken för året visar att det har skett i det närmaste en fördubbling av antal individer med ADHD-diagnos på våra mottagningar jämfört med för 3 år sedan. Det finns en könsskillnad där män är generellt överrepresenterade. Prostatacancer - Arbetet följer årets prioriterade områden. För närvarande fokuserar arbetsgruppen på införande av kontaktsjuksköterskor utifrån befintliga resurser samt införande av individuell vårdplan till alla nya patienter. Ett annat målområde har varit att öka andelen patienter som får aktiv monitorering. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

26 Colorektalcancer - Arbetet har bl.a. inriktats på att få en bra överlämning mellan kirurgionkologi- SSIH. En individuell vårdplan (kirurgi+onkologi+ssih) för patientens hela vårdprocess har tagits fram och implementerats. Öppna jämförelser Sedan 2006 har Sveriges kommuner och landsting, SKL, presenterat undersökningen Öppna jämförelser av den svenska hälso- och sjukvården. Där presenteras en mängd faktorer i syfte att användas i landstingens förbättringsarbete. Sjukvården i Sörmland får både toppbetyg och lägre resultat i årets upplaga av Öppna jämförelser. Hjärt- och diabetesvård hamnar högt och få andel patienter drabbas av trycksår. Utmaningar att arbeta med är bland annat väntetider till cancervård. Indikatorerna i Öppna jämförelser är av varierande karaktär och är svåra att sammanfatta. Landstinget Gävleborg har inom ramen för ett projekt i Uppsala/Örebroregionen genomfört en sammanfattande statistisk analys för samtliga landsting inom regionen. Ett område som redovisas är förändringar över tid. Resultat från Öppna jämförelser under åren 2007 till 2014 har analyserats. Totalt har jämförelser av 496 indikatorer varit möjliga. Bland dessa indikatorer har beräkningar gjorts över vilka förbättringar och försämringar som varit statistiskt säkerställda. För Sörmlands del blev utfallet: 87 förbättringar över tid 30 försämringar över tid Resultaten måst tolkas med stor försiktighet. Ingen hänsyn har tagits till kvalitetsbrister, täckningsgrad, indikatorns allvarlighetsgrad m.m. Vissa områden belyses även med hjälp av flera indikatorer som spegla samma sak, vilket gör att en förändring över tid inom ett område registreras i flera indikatorer. För att få förutsättningar för förbättringsarbete görs en mer detaljerad analys. Denna analys kommuniceras med hälso- och sjukvårdsledning, divisionsledningar, verksamhetsledningar och kliniska processer. Analysen sammanfattas i en rapport till hälso- och sjukvårdsledningen, där utvalda förbättringsområden identifieras. Produktionsplanering Under 2014 har hälso- och sjukvårdens introduktion av produktions- och kapacitetsplanering enligt Sörmlandsmodellen fortsatt enligt plan. Modellen bygger på ett utbildningspaket och ett standardiserat verktyg för produktionsprognos och kapacitetsplanering. Syftet är att ge verksamheterna en bra översyn över produktion/efterfrågan och tillgänglig/ kapacitet. Målet är att underlätta visualisering av resultat och identifiering av förbättringsområden, vilket i sin tur möjliggör en tydligare produktionsstyrning. Något som skall hjälpa verksamheterna att uppnå tillgänglighet och möta sörmlänningarnas vårdbehov. Verksamheterna har tillgång till uppstarts-/ utbildningsstöd via ett stödteam som inkluderar ekonom, personaladministratör, förbättringsledare och utdata kompetens. Totalt har 20 verksamheter startat upp sitt arbete med produktions- och kapacitetsplanering, av dessa arbetar ca fem verksamheter självständigt vidare med sin produktions- och kapacitetsplanering och förbättringsarbete då de anses ha byggt en egen hållbar förvaltning och uppföljning av produktions- och kapacitetsplaneringsarbetet, samt en organisation för internt utvecklingsarbete. Framtida uppföljningar av dessa sker tillsammans med respektive divisionschef och HSL. Ytterligare verksamheter kommer avslutas under Dessutom fortsätter arbetet med produktions- och kapacitetsplanering på bland annat Hudkliniken, Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

27 Anestesikliniken, Klinfys och Akuten under Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Under 2014 uppnåddes kömiljardens mål för nybesök under 9 månader. När det gäller behandling, så uppnåddes målet under oktober, november och december. Den kraftsamling som Hälso- och sjukvården har gjort med start 2013 och fortsatt under 2014 har alltså givit resultat. Utmaningarna i det fortsatta arbetet är fortsatt vårdplatsbrist och brist på operationsresurser, brist på vårdgivare att remittera till och att en stor andel patienter hellre väntar på vård i Landstinget Sörmland, än att remitteras till annan vårdgivare. När det gäller den stora grupp patienter som väntar på hörapparat, så har situationen förbättrats i och med att avtal slutits med externa vårdgivare inom länet. De åtgärder som fortsätter för att ytterligare förbättra tillgängligheten är extramottagningar med ordinarie personal, remittering av patienter för operation till annan vårdgivare och anlitande av hyrpersonal. Valfrihets- och rättighetskansliet ger fortsatt stöd för att identifiera andra vårdgivare som kan ta emot patienter från Sörmland. Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering är igång på alla opererande kliniker. Avsikten är att långsiktigt och uthålligt uppnå det mål som finns i verksamhetsplanen, att minst 80 % av patienterna kommer till nybesök och behandling inom 60 dagar. Vårdplatser Vårdplatssituationen har under 2014 varit ansträngd. I början av året var det Nyköpings lasarett som hade svårast att bemanna vårdplatserna och efter sommaren har både Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett haft stora problem att upprätthålla vårdplatser enligt planering. Efter den planerade sommarreduceringen av vårdplatser kunde inte alla platser öppnas igen i den omfattning som var planerat. Flera vårdplatser har under året varit ofrivilligt stängda och orsaken är framförallt sjuksköterskebrist. Ett intensivt arbete för att lösa situationen med stängda vårdplatserna har pågått under hela året. För att kunna hålla vårdplatser öppna har bemanningsföretag anlitats och en särskild resurs för att rekrytera sjuksköterskor finns inom landstinget. För att kunna erbjuda fler antal vårdplatser för planerade operationer i Nyköping inom kirurgi och ortopedi har vårdplatsenheten i Nyköping fortsatt med sin planering och genomförande tillsammans med klinikerna. På Kullbergska sjukhuset har 5 extra vårdplatser öppnats för elektiva operationer inom ortopedi. Förstärkt utskrivning med "ringare" I november 2013 startade verksamheten med ringare på medicinkliniken Mälarsjukhuset och under 2014 har verksamheten utvidgats till alla sjukhusen. Ringarna tillhör vårdplatsenheterna på respektive sjukhus. Det är erfarna sjuksköterskor som ringer upp utskrivna patienter inom 72 h från det att de lämnat sjukhuset. Patienterna (el ibland anhöriga) intervjuas i enlighet med ett standardiserat formulär kallat Webbkollen och registreras i detta system. Den information som erhålls är patienternas upplevelse och förståelse för vad de legat inne för, vilka mediciner de har och vilka ändringar som gjorts under vårdtillfället, nästa steg i behandlingen samt vart de kan vända sig vid frågor eller problem. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

28 Ringarna hjälper även till att vid behov förmedla kontakt med primärvård (samordningssjuksköterskor) eller slutenvård. Ringarna återkopplar vad som fungerar bra och vad som eventuellt saknats vi utskrivningen till vårdenhetschef samt till klinikchef på veckobasis som ett underlag till förbättringsarbete. Resultat från Webbkollen rapporteras 1 gång/kvartal. Numera kan även vårdenhetschefer själva plocka ut sin egen avdelnings resultat. Sörmland är det landsting i Sverige som har utfört flest uppringande samtal under 2014 enligt Webbkollen. I Katrineholm och Nyköping är verksamheten i gång fullt ut. I Eskilstuna har resurserna decimerats under hösten och en hårdare prioritering av behovet görs då befintlig resurs inte fullt räcker till. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel uppfyllda processmål 100% 100 % Alla tio vårdprocesser har tagit fram 3 KPI:er som regelbundet mäts och följs upp. Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar Andel mångbesökare på akutmottagningarna Andel återinskrivna inom 30 dagar 59 % >80 % I jämförelse med föregående år har andelen patienter som lämnat akutmottagningen inom 4 timmar minskat. Under 2013 var utfallet 62 %. 8,7 % 5 % Utfall i nivå med förgående år (8,6 % 2013). 15,3 % 14 % Utfall på 15,3 % är lika som förgående år. Andel undvikbar slutenvård 10,7 % 10 % Andel undvikbar slutenvård fortsätter att sakta minska. Utfall ,9 %. Andel utskrivningar från vårdavdelningar före klockan 12 Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare för första besöket inom planerad specialiserad vård. Andel patienter som, efter beslut om behandling, har väntat 60 dagar eller kortare inom specialiserad vård Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti 19 % 50 % Andelen utskrivna före kl 12 från vårdavdelningar var 22 % % Minst 80 % 73 % Minst 80 % HSF har under 2014 klarat målet för kömiljarden (70 %) alla månader utom i jul, aug och sep. I mars var både andel väntande och genomförda över 80 %. Jämfört med förgående har både andel väntande och genomförda inom 60 dgr varit högre varje månad under HSF har under 2014 klarat målet för kömiljarden (70 %) i okt, nov och dec. Jämfört med förgående har både andel väntande och genomförda inom 60 dgr varit högre varje månad under Utfall dec %. 91 % 100% Andel väntande på nybesök inom 90 dgr slutade på 91 % efter december. Utfall december %. 91 % 100% Andel väntande på behandling inom 90 dgr slutade på 91 % efter december. En förbättring jämfört med samma månad 2013 då utfallet var 89 %. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

29 Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder har under året genomförts med samtliga verksamheter förutom två som kommer genomförs i början av Årets samtliga ronder är genomförda ute i verksamheten med deltagande från Patientsäkerhetsenheten och divisionscheferna. Målet med ronden är att få en kontinuerlig dialog kring patientsäkerhetsfrågor. Händelse- och riskanalyser Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder genomförs kontinuerligt. Handlingsplaner tas fram för de föreslagna åtgärderna där verksamhetscheferna får göra en tidplan för införandet samt uppföljning. Efter detta genomför Patientsäkerhetsenheten uppföljning efter fyra månader. I år har 20 händelseanalyser genomförts. Arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter fortsätter och arbetet har kommit igång ordentligt. 31 riskanalyser har genomförts under året. Samarbetet med personalutvecklingsenheten har fortsatt och de bjuds in att delta. Samarbetet upplevs positivt då patientsäkerhetsrisker och arbetsmiljörisker ofta har ett samband. Vårdrelaterade infektioner Arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan 2008 och punktprevalensmätningar (PPM) genomförs två gånger per år fram till 2014 då endast en mätning genomfördes under våren. Antalet VRI har successivt minskat i Sörmland. Vid senaste mätningen våren 2014 var resultatet 7,5 procent vilket är ett resultat på samma nivå som vid mätningen hösten 2013 (7,4 procent). Detta resultat placerar landstinget Sörmland i mitten vid en nationell jämförelse. Infektionsverktyget är ett nationellt framtaget system som ger möjlighet att: kontinuerligt registrera vårdrelaterade och samhällsförvärvade infektioner följa antibiotikaordinationer kopplat till ordinationsorsak göra uppföljningar via en webbaserad analys- och rapportgenerator Infektionsverktyget har under 2014 infört på samtliga slutenvårdskliniker inklusive Karsudden. Valideringsarbete gällande rätt överfört data till Infektionsverktyget och kvalitet på rapporterat data pågår. Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En arbetsgrupp bestående av representanter från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten arbetar med frågan och en handlingsplan är framtagen. Vid senaste mätningen våren 2014 var resultatet 69 procent följsamhet i samtliga observerade 7 steg, vilket är en förbättring med 4 procent sedan mätningen hösten 2013 (65 procent). Trycksår Sedan hösten 2011 har mätningar av trycksår genomförts i Sörmland. Utbildningar har genomförts om hur man kan arbeta med att förebygga trycksår som därefter följdes upp med två workshops/sjukhus där man kunde lära sig hur man kan minska tryck med rätt Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

30 material och enkla lägesändringar. Det har också tagits fram en handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår inom Landstinget Sörmland. Vid den senaste mätningen, våren 2014 hade 15,4 procent av de inneliggande patienterna trycksår, det är en fortsatt minskning. För att intensifiera arbetet ytterligare med att minska förekomsten av trycksår beslutade Länssjukvårdsnämnden innan sommaren att samtliga icke förebyggande madrasser ska vara utbytta före utgången av Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning enligt metoden Modifierad markörbaserad journalgranskning för att spåra vårdskador har genomförts på alla tre sjukhus varje månad under årets sex första månader. Under våren kommer analys av det hitintills granskade journalerna att påbörjas. De vanligaste vårdskadorna är trycksår, postoperativa infektioner och läkemedelsrelaterade skador. Överbeläggningar och utlokaliserade Varje månad rapporteras överbeläggning, utlokaliserade patienter samt disponibla vårdplatser in till en nationell databas. Beläggningsfrågor i Sörmland kanaliseras via uppstartad beläggningsgrupp. I gruppen ingår chefsläkare, statistiker, controller, projektledare samt sakkunnig beträffande koordinering av vårdplatser samt vårdplatsrapportering. Genom att hantera beläggningsfrågorna i en tvärprofessionell grupp underlättas arbetet med att kvalitetssäkra registreringen, analysera data och kommunicera med verksamheterna. Ett länsgemensamt synsätt underlättas och parallella arbeten kring samma frågor undviks. Gruppen rapporterar till hälso- och sjukvårdsledningen via divisionschef för Medicinsk service. Som ett första steg för att identifiera förbättringsområden genomförde beläggningsgruppen en analys och kvalitetsgranskning av beläggningsrapporteringen i Landstinget Sörmland. Resultaten ligger till grund för fortsatt arbete som har påbörjats under 2014 och som kommer fortsätta även under Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner 7,5 % < 6 % Mätningen genomfördes under våren 2014 och utfallet avser den somatiska vården. Vårens resultat ligger i nivå med förgående mätning som genomfördes hösten 2013 och slutade på 7,4 %. Det nationella resultatet är 8,9 % VRI i den somatiska vården vilket placerar landstinget Sörmland i mitten vid en nationell jämförelse. Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 69 % 100 % Hälso- och sjukvård exkl primärvård. Ett bättre resultat är förgående mätning (65 %) och det bästa hittills i de mätningar som genomförts. Resultatet är dock under rikssnittet på 74 % och Sörmland ligger fortfarande i den sämre halvan vid en nationell jämförelse. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

31 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter med trycksår 15,4 % < 10 % Vårens mätning slutande på 12,4 % totalt i Sörmland och på 14,0 % i riket. Andelen patienter med trycksår i Hälso- och sjukvården exkl Karsudden slutade på 15,4 % och fortsätter att minska men det är fortfarande en bit kvar till målet. Förgående mätning hösten 2013 var resultatet 17,3 % exkl Karsudden. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Hälso- och sjukvården i Sörmland deltar aktivt i olika specialistområdesmöten på regional och nationell nivå där bl.a. diskussioner förs kring rutiner, vårdprogram och ST-utbildning. Ögonkliniken samarbetar med sin motsvarighet i Västmanland i jour och beredskapsfrågor. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

32 Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Intern miljörevision Under året har 18 av länssjukvårdsnämndens verksamheter genomgått intern miljörevision. Resultatet visar på att miljöledningssystemet är välkänt och implementerat i de flesta av verksamheterna. Verksamhetsstyrande rutiner rörande exempelvis avfallshantering och kemikaliehantering är i det stora hela väl etablerade. Dock saknas systematisk uppföljning av miljöarbetet hos flera verksamheter. Avfall Under hösten initierade Miljöenheten ett projekt med syfte att minska avfallsmängderna i landstinget. Tanken var att kartlägga materialflöden, framförallt inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Miljöenheten bromsade sedan projektet. Eventuellt kan det komma att tas upp igen under Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Narkosgas Totat sett uppfylls målvärdet för 2014 avseende utsläpp av narkosgas. Tittar man klinikvis kan man se att Anestesikliniken MSE/KSK ligger en bit under målvärdet, medan Anestesikliniken NLN ligger en bit över målvärdet. Under året har operation på KSK fått nya anestesiapparater som minimerar färskgasflödet och därmed minskar åtgången på anestesigas. Lustgas Destruktörerna på Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett har varit i drift under hela 2014 vilket har gett en god rening av förbrukad lustgas. Transporter Fortsatt arbete med resfria möten. Många verksamheter tillämpar video och telefonkonferens när det är möjligt. Resultat i miljörevisioner visar också på att samåkning är en självklar del av resandet då det är praktiskt möjligt. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Klimatpåverkande utsläpp från narkosgasanvändning kopplat till antal operationstimmar 0,0075 liter/op.tim 0,0088 liter/op.tim Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

33 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter Klimatpåverkande utsläpp från lustgasanvändning kopplat till antal förlossningar 0,96 kg lustgas/förl ossning 0,8 kg lustgas/förl ossning Förvaltningsspecifika målvärden saknas för landstingets mål på en 30% minskning av utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter. Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Kemikalier Hälso-och sjukvårdsförvaltningen har under 2014 arbetat med införandet av kemikaliehanteringssystemet ichemistry. Syftet med systemet är att få en samlad bild över vilka kemikalier vi använder och i vilka mängder. Detta har inneburit utbildningar i systemet samt inventeringar ute i verksamheterna. Ca 70 % av hälso- och sjukvårdens verksamheter har genomgått utbildningen i systemet och påbörjat eller avslutat inventeringen för Arbetet med att utbilda och inventera kommer att fortsätta även under På hittills inventerade enheter inom HSF har det inte påträffats några ämnen som är upptagna på Reach-förordningens Annex XIV, listan över speciellt farliga ämnen som kräver tillstånd. Dock kan det finnas kemiska produkter med ingående ämnen som är upptagna på riskminskningslista, substitutionslista och utfasningslista. Inventeringen kommer att ligga till grund för vidare arbete och för att se vilka alternativ som finns till de aktuella produkterna. Då systemet infördes under 2014 finns det inte något utgångsvärde för Men anledning av det kan man ej få fram resultat på ökning eller minskning av antalet eller volymen kemikalier under Läkemedel Hösten 2014 publicerades en artikel i min hälsa om läkemedel och miljö för att sprida kunskap till hushållen i Sörmland om hur man ska hantera överblivna läkemedel. Information om hur läkemedel påverkar miljön och hur man ska hantera överblivna och gamla läkemedel togs upp på läkemedelskommitténs turné i Sörmland där målgruppen var äldre och anhöriga. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Antibiotikaförskrivning inom öppenvården, antal recept/1000 invånare Antal kemikalier som används, kemikalielista 317 recept/100 0 invånare 318 recept/100 0 invånare Då det inte finns något utgångsvärde för 2013 kan man ej få fram resultat på ökning eller minskning av antalet eller volymen kemikalier under Inventeringen som gjordes under 2014 kommer ligga till grund för att mäta måluppfyllelse under miljö- och Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

34 Indikator Utfall Målvärde Kommentar klimatprogramsperioden Volym kemikalier, kemikalielista Då det inte finns något utgångsvärde för 2013 kan man ej få fram resultat på ökning eller minskning av antalet eller volymen kemikalier under Inventeringen som gjordes under 2014 kommer ligga till grund för att mäta måluppfyllelse under miljö- och klimatprogramsperioden Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

35 Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Resultatet för 2014 slutade för Länssjukvårdens (LSN) del på -48,6 mnkr. LSNs del av landstingets egna kapital är -31,9 mnkr. Detta baseras på de tre senaste årens resultat. I samband med 2012 nollställdes LSNs resultat i och med att förvaltningen erhållit 245 mnkr i extra uppdragsersättning års negativa resultat balanseras till hälften av 2013 års positiva resultat på + 24,1 mnkr. I delårsrapport 2 per augusti rapporterade LSN -15 mnkr och en underliggande resultatutveckling på -30. Den underliggande resultatutvecklingen visar beräknat resultat om inga ytterligare och okända aktiviteter får ekonomisk effekt. Huvudorsakerna till att årsresultatet blev sämre än prognosen beror på att igångsatta åtgärder för ekonomi i balans inte fått den effekt som var väntat och att kostnaderna för läkemedel ökat mer än väntat under senare delen av året. Det gäller främst läkemedlet Hepatit C som börjat generera kostnader tidigare än aviserats. I uppdragsersättningen finns 55 mnkr inbakat från årets start för särskilda satsningar, t ex ambulanssatsning, driftkostnader för investeringar och mobila team inom psykiatrin. 27 mnkr av dessa nyttjades inte under Tack vare förbättrad måluppfyllelse inom vårdgarantin och kömiljarden har LSN fått in ca 13 mnkr i intäkter under 2014 och framför allt skapat en bättre förutsättning att klara tillgängligheten Kostnadsutvecklingen var 5,8 % och intäktsutvecklingen ar 4,3 % under 2014 i jämförelse med I dessa tal är såväl grundersättning som extra ersättning för t ex satsningar och Framtidens hälso- och sjukvård inkluderat. Skillnaden på 1,5 % motsvarar ca 75 mnkr. Resultatet för länssjukvården har under 2014 inte utvecklats i den positiva riktning som förväntningarna var vid årets igång. Detta är en konsekvens av ansträngande utmaningar i verksamheten såsom brist på vårdplatser, brist på operationslag och bemanningssvårigheter inom nyckelgrupper. Därmed har länssjukvården tvingats till dyrare lösningar för att klara tillgängligheten och bemanningen. Dessutom har kostnader för köpt vård ökat avseende vårdgarantin och fritt vårdval och dels har personalkostnaderna ökat avseende inhyrd personal och andra åtgärder för ökad tillgänglighet. Omvärldsbilder från övriga landsting visar att situationen är likartad i princip hela landet. Hälso- och sjukvård står ständigt inför nya utmaningar verksamhetsmässigt och detta får förstås konsekvenser för ekonomin. Det betyder att ett ständigt arbete med att säkra såväl effektivitet inom organisationen som att säkra finansiering över tid är områden under ständig lupp. Under 2014 har förvaltningen genomfört ytterligare fem omgångar ekonomiutbildning för Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

36 verksamhetschefer och första linjechefer med målsättningen att skapa ökad förståelse för hur ekonomi fungerar, t ex hur olika typer av beslut påverkar ekonomin. Utbildningen som sker i Bonanzas regi kommer även genomföras under Likaså fortsätter förvaltningens chefsutbildningsprogram där ett två-dagarspass med rubriken Ekonomi planering och uppföljning är en del. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr 0 Resultatet 2014 slutade på -48,6 mnkr vilket motsvarar 0,9 % av omsättningen. Föregående år var resultatet 24,1 mnkr. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

37 Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har ökat med 69 personer i jämförelse med föregående år, vi är nu totalt anställda. Omräknat till antal årsarbetare är ökningen 93,9 årsarbetare jämfört med föregående år vilket motsvarar en ökning på 2,2 %, antal årsarbetare är totalt 4 226,4. Det är sysselsättningsgraden som har ökat i och med att antal årsarbetare har ökat mer än antal anställda. Tillsvidareanställda har ökat med 18 personer och visstidsanställda med 51 personer. Det är främst undersköterskor men även läkare som ökat. Antalet anställda sjuksköterskor har minskat med 13 personer. Vakanta tjänster finns inom vissa yrkesgrupper av specialistläkare inom specialiteter såsom anestesi, gynekologi, oftamologi, psykiatri, radiologi samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätta verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

38 Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har i jämförelse med samma period föregående år ökat med timmar (2,6 %) motsvarande 100 årsarbetare. Den arbetade tiden för inhyrd personal har ökat med timmar (12 %) medan den totala övertiden har ökat med timmar (2,2 %). Av den arbetade tiden har 96 % utförts av månadsanställd personal, 3 % av timavlönad samt resterade 1 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 164 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 60 årsarbetare. Den totala arbetade tiden motsvarar årsarbetare. Frånvarotiden totalt har ökat med timmar (2,5 %). Sjukfrånvaron har ökat med timmar (10,5 %), medan föräldraledigheten och utbildning med lön har minskat. Den totala sjukfrånvaron motsvarar 280 årsarbetare. Kostnader för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till 2 598,1 mnkr. Personalkostnaden har totalt ökat med 6,26 % jämfört med föregående år vilket motsvarande 153 mnkr. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 400 kr. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 4,81 %. Varav nya avtal 3,29 % (inkl. lönesatsning 2013) Varav individuell förändring utöver avtal 0,97 % Varav löneförändring pga personalomsättning -1,07 % Varav volymförändring 1,62 % Nya avtal Kostnadsökningen följer de nya avtalen för 2014 inklusive lönesatsning Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändringen utöver avtal är t ex att ST-läkare blir specialistläkare. Löneförändring pga personalomsättning Löneförändringen pga personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

39 vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t.ex. generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat enligt lönekostnadsanalysen med 1,62 % motsvarande 21,9 mnkr. Även den arbetade tiden har ökat och det är främst sjuksköterskor och undersköterskor som står för ökningen. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 7,57 % motsvarande 6,7 mnkr. På läkarsidan och sjuksköterskesidan är nyttjandet av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 21,19 % motsvarande 10 mnkr och övertidskostnaden har ökat med 9,75 % motsvarande 4,7 mnkr. Jourkostnaden Jourkostnaden har ökat med 9,6 % motsvarande 5,2 mnkr, kostnadsökningen beror till stor del på vakanta läkartjänster samt fler upprättade jourlinjer. Lönekostnad ej arbetad tid Lönekostnad ej arbetad tid har ökat med 9,7 % motsvarande 3,1 mnkr. Rekryteringskostnader Rekryteringskostnader har ökat med 42,73 % motsvarande 2,1 mnkr, kostnadsökningen beror på stora rekryteringsinsatser för att minska vakanser. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

40 Produktion Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Andelen genomförda och väntande på nybesök och behandling inom både vårdgarantin och kömiljarden har under 2014 förbättrats vid jämförelse med föregående år. Under året har tillgänglighetsmålet 70 % till nybesök uppnåtts alla månader utom under sommarmånaderna juli, augusti och september. Från och med oktober har även tillgänglighetsmålet 70 % till behandling uppnåtts. I mars uppnåddes även den högre målnivån på 80 % till både väntande och genomförda nybesök. Vårdgaranti I december hade 91 % av andelen patienter väntat på nybesök 90 dagar eller kortare. Föregående år i december var utfallet 94 %. I november hade 91 % av patienterna väntat på behandling 90 dagar eller kortare. Föregående år samma period var utfallet 89 %. I värdet för rullande 12 kan vi se att andelen väntande på behandling inom 90 dagar ökar i slutet av mätperioden och ligger på 86 % efter december. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

41 Kömiljarden Kömiljardsöverenskommelsen innebär att andel genomförda nybesök/behandlingar ska vara minst 70 % inom 60 dagar. Ett grundkrav för att få del av medlen är även att andelen väntande på nybesök/behandling ska vara minst 70 % inom 60 dagar. Nedan presenteras dels resultatet av andelen väntande inom 60 dagar där Länssjukvårdens mål för 2014 är satt till 80 % och dels andel väntande i kombination med andel genomförda där båda parametrarna måste uppnå minst 70 % för att Länssjukvården ska få del av statliga medel. I mätningarna inom kömiljarden efter december hade 74 % väntat på nybesök 60 dagar eller kortare. Föregående år samma period var siffran 83 %. Diagrammet visar att Länssjukvården under 2014 har klarade målet för nybesök alla månader utom i juli, augusti och september för att få del av de statliga medlen. I mars klarade vi dessutom 80 % gränsen vilket innebär att vi får del av extra medel ur kömiljarden. I december genomfördes 81 % av nybesöken inom 60 dagar och 74 % hade väntat 60 dagar eller kortare på sitt nybesök. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

42 73 % hade efter december väntat på behandling 60 dagar eller kortare. Föregående år samma period var utfallet 63 %. Under 2014 har målet 70 % för genomförda behandlingar och väntande på behandling uppnåtts i oktober, november och december. Länssjukvården får alltså del av statliga medel för tre månader I december genomfördes 80 % av behandlingarna inom 60 dagar och 73 % hade väntande 60 dagar eller kortare på behandling. Kömiljonen Kömiljonen är en särskild tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa. Målet är att minst 90 % av barn och unga med psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom 30 dagar och att minst 80 % har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Under 2014 har Sörmland inkl. Habiliteringsverksamheten uppnått målet åtta månader när det gäller en första bedömning och när det gäller fördjupad utredning/behandling har målet uppnåtts alla månader. I december hade 96 % fått en första bedömning inom 30 dagar och 99 % hade påbörjat en fördjupad utredning/behandling. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

43 Beläggning Beläggningssiffrorna är hämtade ur Vårdplatslistan och överensstämmer med vad som rapporteras in till Socialstyrelsen. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Siffrorna bygger än så länge på manuell registrering. Beläggningen har under 2014 varierat mellan 86 % och 105 % i snitt per månad. Beläggningsgraden har under 2014 varit högre på samtliga sjukhus i länet jämfört med föregående år vilket kan avläsas i värdet för rullande 12 månader. En förklaring till den höga beläggningsgraden jämfört med förgående år är att antal disponibla vårdplatser har varit färre på grund av bemanningsproblem. Både Mälarsjukhuset och Nyköpings Lasarett har under året haft ofrivilligt stängda vårdplatser. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

44 Överbeläggningar och utlokaliserade Hälso- och sjukvården rapporterar varje månad in antal överbeläggningar och utlokaliserade patienter till SKL. Nedan redovisas de inrapporterade månadsresultaten. Under 2014 har antal överbeläggningar i Sörmland varit högre än riket och även högre jämfört med förgående år. Antal utlokaliserade ligger fortfarande högre än riket och det är framförallt Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset som har haft många utlokaliserade. Att Sörmland både har många överbeläggningar och utlokaliserade patienter beror bl.a. på färre disponibla vårdplatser till följd av bemanningsproblem. Arbetet med att kvalitetssäkra registreringarna pågår fortfarande regelbundet. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

45 Öppenvård Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

46 Besöksvolymen för läkarbesök har under 2014 ökat med 2,1 % och övriga besök har ökat med 1,5 % i jämförelse med samma period föregående år. I medelvärdet för rullande 12 har antalet läkarbesök per 1000 invånare ökat och ligger efter december på 93. Även besök till övriga vårdkategorier har i medelvärde för rullande 12 månader ökat till 131 besök per 1000 invånare efter december Slutenvård Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. Under 2014 har antalet vårdtillfällen minskat med 183 (0,5 %) i jämförelse med föregående år. Medelvärdet för rullande 12 månader visar att antalet vårdtillfällen efter december har minskat med 0,5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

47 Medelvårdtiden i december var 4,8 dagar. I jämförelse med samma månad föregående år ligger medelvårdtiden för rullande 12 månader 0,4 % högre. Även medelvärdet för rullande 12 månader slutade på 4,8 dagar. DRG-vikt är ett mått som används nationellt på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. I DRG-registreringen ligger ca en månads eftersläpning i förhållande till månadsrapporteringen. Det beror på att alla steg runt en patient ska vara klar innan den kan färdigsigneras. Därför har vi valt att rapportera med en månads eftersläpning. Medelvärdet för rullande 12 månader har minskat med 2,2 % efter november i jämförelse med samma månad föregående år, det motsvarar en DRG-vikt som är 128 lägre. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

48 Medelvärdet för rullande 12 månader för andel återinskrivna inom 30 dagar ligger efter december på15,3 % vilket är samma nivå som föregående år. I december var andelen återinskrivna 14,4 % vilket är 0,6 procentenheter lägre än motsvarande månad föregående år. Andelen återinskrivna patienter är högst inom onkologi och psykiatri. Under perioden 2014 var 9,2 % (530 st) av antal återinskrivna planerade, för onkologen är motsvarande siffra 52 %. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

49 Ekonomi Resultatet 2014 slutade på -48,6 mnkr. Avvikelsen mot budget motsvarar 0,9 % av Länssjukvårdens omsättning på mnkr. Föregående år var resultatet 24,1 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 5,8 % jämfört med 2013 (LPIK 2,4 %) och intäkterna har ökat 4,3 %. Kostnadsutvecklingen exkl särskilda satsningar för tillgänglighet och Framtidens Hälso- och sjukvård är 4,5 %. Det innebär att de särskilda satsningarna och uppdrag inom Framtidens Hälso- och sjukvård påverkat kostnadsutvecklingen med ca 65 mnkr. Förvaltningen klarade inte ett 0-resultat 2014 vilket har flera olika orsaker. Framförallt har vårdplatsbristen, brist på operationslag samt dyra bemanningslösningar varit en utmaning under året. En del av kostnadsökningen mellan åren beror på löneökningar för sjuksköterskor och läkare, fler anställda samt högre PO-pålägg. Även inhyrd personal, utomlänsvård och läkemedel har ökat jämfört med föregående år. Kostnaderna för vårdgaranti och fritt vårdval har ökat de senaste åren som en konsekvens av patienternas rätt och möjlighet att söka vård på andra ställen än i Sörmland samt satsningen för att förbättra tillgängligheten. Från 2011 till 2014 har dessa kostnader ökat från 50 till 150 mnkr. Läkemedelskostnaderna är ett annat område där kostnadsutvecklingen mellan åren har varit hög. Under framförallt årets sista tre månader ökade läkemedelskostnaderna kraftigt till följd av bl.a. kostnader för smittskyddsläkemedel (Hepatit C). Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Om resultatet 2014 jämförs med tidigare år ser vi att resultatet 2014 är sämre än både 2012 och Trenden fram till och med augusti följer i stort de två senaste åren men månaderna därefter försämras resultatet. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

50 Diagrammet visar dels den underliggande resultatutvecklingen uppräknat till helår, dels budgetmålet och till sist prognosen. Den underliggande resultatutvecklingen är en bedömning utifrån hur resultatutvecklingen så ut efter respektive månad om inte handlingsplaner och åtgärder beräknades få förväntad effekt. Kravet var ett 0-resultat i årets budget. Förvaltningens underliggande resultatutveckling försämrades till -40 mnkr efter november och resultatet slutade på -49 mnkr för I resultatet ingår ca 27 mnkr för outnyttjade satsningsmedel som ingår i grunduppdraget. Resultatförsämringen mot prognosen i november beror framförallt på att läkemedlet Hepatit C börjat generera kostnader tidigare än aviserats. Det negativa resultatet 2014 motsvarar 0,9 % av omsättningen. Länssjukvården Tkr Verksamhetens intäkter Utfall 2014 Helår Utfall 2013 Budget 2014 Uppdragsersättning/Landstingsbidrag Patientavgifter och andra avgifter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedelskostnader Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

51 Analys resultat Intäkter Intäktsutvecklingen slutade på 4,3 % i jämförelse föregående år och i jämförelse med budget har intäkterna ökat med 4,0 %. En stor del av ökningen mellan åren beror på intäkter för särskilda satsningar, ersättning för högre PO-pålägg samt statsbidrag från Kömiljarden och PRIO-satsningen inom psykiatrin. Uppdragsersättningen/Landstingsbidrag är 4,1 % högre i jämförelse mot samma period föregående år och 2,0 % högre än budget. Avvikelsen mot budget beror framförallt på intäkter för särskilda satsningar från Framtidens Hälso- och sjukvård samt ersättning för ökade kostnader i samband med högre PO-pålägg. Följande satsningar/bidrag ingår i budgetavvikelsen: Tillgänglighet 53,0 mnkr Vårdlots MSE 5,1 mnkr Projektledarresurs 0,6 mnkr Utvärdering mobila team 1,1 mnkr Ledningsgruppsutveckling 5,8 mnkr KULT-tjänster 0,7 mnkr Internetbaserad psykiatri 1,2 mnkr PO-pålägg 17,8 mnkr Övriga satsningar/bidrag 10,5 mnkr Patientavgifterna för 2014 är 1,8 % högre i jämförelse mot samma period föregående år och 6,5 % högre i jämförelse med budget. Ökningen är volymrelaterad eftersom avgiften är densamma som föregående år. Övriga intäkter är 6,9 % högre 2014 i jämförelse med föregående år och 31,9 % högre än budget. Ökningen består av personalrelaterade intäkter för forskning och projekt, högre intäkter för asyl och utomlänsvård, intäkter för kömiljarden för både nybesök och behandling samt intäkter i form av övriga statsbidrag inom patientsäkerhetsområdet och PRIO satsningen inom psykiatrin. Inom de nationella satsningarna på olika områden har Hälso- och sjukvården inom länssjukvårdsnämndens ansvarsområde uppnått målen och därmed blivit ersatta enligt följande: Nationella vårdgarantin (kömiljarden) 12,6 mnkr Patientsäkerhet 8,0 mnkr Rehabgaranti och sjukskrivningsmiljard 21,0 mnkr PRIO-satsningen 11,1 mnkr Registrering i kvalitetsregister 1,4 mnkr Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

52 Kostnader Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag är 5,8 % 2014 i jämförelse med föregående år. Diagrammet visar att kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som budget. Diagrammet visar att utfallskurvan ligger över budget vilket motsvarar en budgetavvikelse på 5,0 % Det är framförallt personal, utomlänsvård och läkemedel som under året har varit högre än budget och resulterar i ett gap mellan utfall och budget. Kostnaden per DRG-vikt i medelvärde för rullande 12 har i jämförelse föregående år ökat med 5,0 % vilket motsvarar en kostnadsökning på kr per DRG-vikt. Det kan konstateras att kostnaden per DRG-vikt ökar medan DRG-vikten har minskat något vilket innebär att kostnaderna ökar mer än DRG-vikten. Kostnaderna per DRG ökar kontinuerligt i hela landet och diagrammet visar inte prisjusterade/indexerade kostnader. Det finns även en eftersläpning i registreringen vilket medför att de senaste månadernas kostnader kan framstå som något högre än de i verkligheten är. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

53 Personalkostnader De totala personalkostnaderna för 2014 har ökat med 6,3 % jämfört med föregående år. Ökningen mellan åren förklaras av nya högre löner, fler antal anställda samt högre POpålägg. Även satsningar för att förbättra tillgängligheten är en del av förklaringen. Kostnadsökningen beror delvis även på dyra bemanningslösningar inom Hälso- och sjukvården, kostnaden för inhyrd personal har ökat med 7,9 % jämfört med föregående år. I den negativa budgetavvikelsen ingår kostnader som finansieras med särskilda intäkter för t.ex. forskning och projektanställningar samt kostnader för särskilda satsningar. Årets satsningar genererar fler anställda jämfört med föregående år, mobilt team inom psykiatrin och satsningen inom ambulansen har tillsammans bidragit till att antal tjänster har ökat med drygt 30. Personalkostnaderna för årets tillgänglighetssatsning har varit 22 mkr vilket motsvarar 0,9 % av personalkostnadsökningen mellan åren. Kostnaden för inhyrd personal slutade på 95,8 mnkr vilket är en ökning med 7,6 % jämfört med föregående år. Det är fortfarande vakanta läkar- och sjukskötersketjänster som är en stor del av förklaringen till att inhyrd personal måste anlitas. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

54 Köpt verksamhet Utomlänsvård Kostnaden för utomlänsvård slutade på 698 mnkr och kostnadsutvecklingen mellan 2013 och 2014 slutade på 8,5 %. Det är kostnaderna för fritt vårdval, vårdgarantin samt akut som har ökat. Utfallet inkluderar ökade kostnader för att förbättra tillgängligheten. Avvikelsen mot budget slutade på -124 mnkr trots att budget 2014 förstärktes med 33 mnkr (6 %) Det område som ökar mest och som även har störst budgetdifferens (-50 mnkr) är kostnader för fritt vårdval. Det är till störst del ortopedisk verksamhet som bidrar till underskottet. Kostnaden för akutvård har ökat med närmare 20 mnkr (26 %) vilket gör att budgetdifferensen har ökat till 41 mnkr. Det finns ingen budget för området vårdgaranti vilket gör att underskottet blir som utfallet 29 mnkr. Under 2014 har kostnaderna till stor del täckts av intäkter för tillgänglighetssatsningen. Antalet patienter med en fakturerad kostnad över 1 mnkr är ganska stabilt mellan åren. Dock har vi tre patienter med en fakturerad kostnad över 3 mnkr under Vilket medför att genomsnittskostnaden ökat och den totala kostnaden för gruppen är nästan 20 mnkr högre 2014 än Den dyraste patienten 2014 kostade tkr jämfört med tkr för den patient som var dyrast Kostnaderna för högspecialiserad vård är lägre än föregående år. Klinikerna fortsätter arbeta aktivt med tidigare hemtagning av patienter och mer noggrann kontroll av remisser, de flesta klinikerna har veckovisa genomgångar av remitterade patienter. Kostnaderna för utomlänsvård inom vårdgarantin har ökat med 37,5 % i jämförelse med Under 2014 har riktade satsningar för att förbättra tillgängligheten fortsatt. Klinikerna har skickat ett större antal patienter till andra län, och köerna har minskats. Det är klinikerna inom Division Kirurgi som står för ökningen och då främst ortopedi och öronnäsa-hals. Pågående projekt Produktion- och Kapacitetsplanering lägger grunden för Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

55 behovsanalysen, och patienterna erbjuds vård i andra län tidigare för att undvika långa köer. Kostnaderna för fritt vårdval har ökat med 53,6 %. Under 2014 har det funnits en övre gräns för fritt vårdval på 30 tkr. Största ökningen ligger inom ortopedi. Från och med 1 januari 2015 gäller nya patientlagen (2014:821). Den nya lagen innebär att ingen övre gräns finns vad gäller öppenvårdskostnader. Lagen medför ökade möjligheter för val av vård och det finns en viss risk för ökade utomlänsvårdskostnader. Kostnaderna för Vårdgaranti och Fritt vårdval har ökat de senaste åren som en konsekvens av patienternas rätt och möjlighet att söka vård på andra ställen än i Sörmland samt tillgänglighetssatsningen. Från 2011 till 2014 har de ökat från 50 till 150 mnkr. Dessa kostnader förväntas öka ytterligare 2015 och framåt, särskilt kostnaderna för Fritt vårdval. Under 2014 har det skickats remisser till andra vårdgivare. Det är en ökning med 366 (4 %) jämfört med Under hösten 2013 gjordes en medveten satsning för att komma till rätta med tillgängligheten. Antal remisser enligt vårdgarantin ökade kraftigt och nivån har varit fortsatt hög under Kliniker som fortsatt att öka remitteringen under 2014 är främst Öron- näsa- halskliniken med närmare 200 remisser och Ögonkliniken med 240 vårdgarantiremisser. Öron- näsaoch halssjukvårdens vårdgarantiremisser har primärt avsett utprovning av hörapparater, lässvårigheter och operationer av tonsiller. Kirurgklinikerna och Ortopedklinikerna har legat still på den höga nivån som uppnåddes under hösten Kirurgklinikernas remisser enligt vårdgarantin gäller i huvudsak fetma, åderbråck, ljumskbråck, gallsten. Ortopedins remittering enligt vårdgaranti avser främst artroser och vissa andra ledsjukdomar. Antal remisser till högspecialiserad vård/regionvård är i princip oförändrad mellan 2014 och Det är dessa remisser som erfarenhetsmässigt oftast medför de högsta kostnaderna per remiss. Lab Labkostnaderna har under 2014 minskat med 30,8 mnkr (12,7 %) i jämförelse med föregående år. Kostnaderna omfattar all sjukvårdsverksamhet i Sörmland, även privata vårdcentraler och privata vårdgivare. Försäljningen av dessa tjänster innebär en intäkt på 50,5 mnkr vilket betyder att Länssjukvårdens nettokostnad för lab slutade på -160,7 mnkr. I jämförelse med föregående år har nettokostnaden minskat med 12,9 mnkr (7,4 %). Kostnadsminskningen mellan åren beror framförallt på det nya labavtalet som började gälla hösten Antalet labprover har däremot ökat med st (5,8 %) under 2014 jämfört med föregående år. Det är framförallt klinisk patologi som står för den största kostnadsökningen jämfört med samma period föregående år. Vid analys av effekterna av prisnivån i det nya avtalet, så har klinisk kemi fått den största prissänkningen vilket kraftigt gynnar primärvården. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

56 Övriga verksamhetsanknutna tjänster I posten övriga verksamhetsanknutna tjänster ingår bl.a. kostnader för patientkost, tvätt, språktolk och dosdispensering. Kostnaderna för 2014 har ökat med 12,7 mnkr (12,7 %) i jämförelse med föregående år. Kostnader för språktolk har ökat kraftigt i jämförelse med föregående år till följd av avsaknad av avtal och fler asylsökande, även kostnaderna för asyl och tvätt har ökat och blivit dyrare. Kostnader för dosdispensering och patientkost blev däremot lägre jämfört med Läkemedel De totala läkemedelskostnaderna har ökat med 65 mnkr (8,6 %) i jämförelse mot föregående år. Förändringen beror på ökade kostnader för receptläkemedel 19,7 mnkr och rekvisitionsläkemedel 28,4 mnkr samt ökade kostnader för landstingssubventionerade läkemedel 12,3 mnkr års kostnad jämfört med 2013 är 4,1 mnkr högre pga fakturering av läkemedelsrabatter i början på 2013 hänförbara till Läkemedelskostnaderna ökar framförallt beroende på införandet av nya biologiska behandlingar, samtidigt som det är mindre effekter av patentutgångar än tidigare år. Inom ett par år går patenten på flera stora biologiska läkemedel ut vilket ger möjlighet till introduktion av biosimilarer (de biologiska läkemedlens generika), till en förhoppningsvis lägre kostnad. Generellt är en ökad kostnad för läkemedel att vänta de närmaste åren om vi ska bibehålla en hög standard på behandling. Receptläkemedel Länssjukvårdsnämnden har kostnadsansvar för receptläkemedel för alla verksamheter inom länssjukvården men även för alla vårdcentraler i Sörmland inklusive de privata. Kostnaderna för receptläkemedel har ökat med 19,7 mnkr (3,8 %) och antalet recept har ökat med 1,4 % i jämförelse mot föregående år. Egenavgifterna samt läkemedelsrabatter för diabeteshjälpmedel har ökat med 4,7 mnkr. Kostnadsökningarna är störst för läkemedel mot tumörer och rubbningar i immunsystemet, läkemedel för behandling av nervsystemet, matsmältning och ämnesomsättning och läkemedel för hjärta och kretslopp. Övriga läkemedelskostnader Kostnaderna för övriga läkemedel har ökat med 45,3 mnkr (18,5 %) i jämförelse mot föregående år. Ökningen beror framförallt på ökade kostnader för rekvisitionsläkemedel Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

57 28,4 mnkr (14,1 %). Ökade kostnader för landstingssubventionerade läkemedel 12,3 mnkr samt lägre läkemedelsrabatter 4,1 mnkr pga fakturering av läkemedelsrabatter i början på 2013 hänförbara till De största kostnadsökningarna är för läkemedel mot Hepatit C (20,4 mnkr) och mot tumörer och rubbningar i immunsystemet (10,7 mnkr). Många nya biologiska läkemedel som används för behandling av cancer, reumatism, inflammatoriska tarmsjukdomar, MS m.fl. tillhör denna senare grupp. Kostnaden för läkemedel mot ögonsjukdomar ökar också med 2,7 mnkr. Lokalkostnader I posten lokalkostnaderna ingår bl.a. kostnader för lokalhyror, energi, städning samt kostnader för lokalanpassningar. Jämfört med samma period föregående år har kostnaderna minskat med 1,0 % och i jämförelse mot budget ligger lokalkostnaderna 2,8 % lägre. Både kostnader för städ och media är lägre medan kostnader för fastighetsunderhåll och lokalanpassningar är högre. Övriga kostnader Under 2014 har övriga kostnader ökat med 38,7 mnkr (6,7 %) i jämförelse med Årets budgetavvikelse slutade på en negativ avvikelse med 1,2 mnkr (0,2 %). I utfallet ingår kostnader för befarade kundförluster motsvarande 6,7 mnkr för bl.a. fakturering av klinikfärdiga patienter till två kommuner. Hela eller delar av faktureringen kommer regleras 2015 och genererar då en positiv resultatpåverkan. I posten hjälpmedel ingår inventeringsdifferens av lager på 3,7 mnkr för hörapparater. I posten övriga materialkostnader ingår inköp av möbler och inredningsmaterial, bl.a. har psykiatrin i början av året investerat i nya möbler till sina nya lokaler. I posten övriga kostnader ingår förutom befarade kundförluster även högre kostnader för konsultarvoden, SITS-kort samt bevakning. Även kostnader för satsningen ledningsgruppsutveckling påverkar kostnadsökningen vid jämförelse mellan åren. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

58 Divisionsresultat Den positiva budgetavvikelsen på 21,1 mnkr inom HoS gemensamt avser i huvudsak intäkter för asyl samt ofördelade satsningsmedel. Inom Hälso- och sjukvårdsledningen gemensamt består den positiva budgetavvikelsen på 22,9 mnkr av patientsäkerhetsintäkter samt outnyttjade medel för utvecklingsarbeten. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

59 Division Kirurgi Division Medicin Division Psykiatri Division Medicinsk Service Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

60 Investeringar Under 2014 har utrustningsinvesteringar för 81,8 mnkr genomförts. Planen omfattade utrustningsobjekt för 98,3 mnkr. Av de medel som investerats under 2014 avsåg ca 40 mnkr investeringar beviljade redan 2013 eller tidigare. Dessa var bl a anestesiapparater, anestesistationer, vattenrening & dialysapparater, gamma kamera, del av MR2 & MR3 samt skelett undersökningsrum. Bland investeringar beviljade 2014 märks bl a utbyte av linjäraccelerator 14,0 mnkr, ambulanser 5,6 mnkr, skelett/lung undersökningsutrustning mm 3,2 mnkr samt ca 5,0 mnkr för akutinvesteringar. Av planerade medel 2014 har ca 56 mnkr inte utnyttjats under året pga bl a förseningar i upphandlingsprocessen och oklarheter i samband med byggprojekten. Dessa bedöms i nuläget istället belasta 2015 eller senare år. De större poster som här märks är bl a 2 st autoklaver & 1 st sterrad, UV boxar till Hud, mobil hybridlösning & videostapel, slutbetalning linjäraccelerator, dosplaneringssystem, hemodialysmaskiner, säkerhetsbänkar, DT KSK, skelett/lungundersökningsutrustning, C & G bågar, datortomograf PT2 samt skelettlab 6 Didi. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

61 Intern kontroll Patientperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutiner för styrkortens mål gällande patient- och processperspektiven Redovisning Säkerställa att befintliga rutiner leder till att rapporterade resultat för styrkortens mål är tillförlitliga Kontroll omfattande hela den administrativa kedjan från registrering till rapportuttag för de rutiner som omfattas av styrkorten Inom patient- och process och förnyelseperspektivet finns 24 indikatorer som har följts upp under året. Styrkortsredovisning har fortsatt att utvecklas och förbättrats under året. Samtliga indikatorer går att följa upp mot uppsatta mål och är relevanta för verksamheten. Flertalet berörda verksamheter kommenterar/rapporterar sina indikatorer under året. De i verksamhetsplanen fastställda indikatorer för patienterfarenhet, tillgänglighet och patientsäkerhet följs upp enligt etablerade rutiner både på förvaltningsnivå, divisionsnivå och verksamhetsnivå. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Uppföljning medicinsk kvalitet Redovisning Verksamheterna ska delta i relevanta kvalitetsregister. Verksamheterna rapporterar vilka kvalitetsregister de deltar i och rapporterar hur resultaten återkopplats och följts upp. Rådet för Kunskapsstyrning följer utvecklingen inom större och etablerade kvalitetsregister på en övergripande nivå. Samtliga verksamheter skriver egna kvalitetsbokslut där medicinska resultat från kvalitetsregister är i fokus. Personalperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rehabilitering av sjukskriven personal Redovisning Rehabiliteringssamtal ska hållas med alla som uppnått en sjukfrånvaro om 40 dagar. Stickprovskontroll av hur många sjukfall som uppfyllt kravet. I november 2014 genomfördes internkontroll för rehabilitering. Kontrollmålet var att rehabiliteringssamtal hålls med alla som uppnått en sjukfrånvarolängd om 40 dagar. Ett slumpmässigt urval genomfördes och åtta sjukfall granskades. Rehabiliteringssamtal med ett möte mellan chef och medarbetare hade skett i fem av åtta sjukfall. I de tre sjukfall där inte rehabiliteringssamtal hade hållits med ett möte mellan chef och medarbetare, hade kontakter skett på annat sätt mellan chef och medarbetare. Dessa kontakter angavs ha gett tillräcklig information kring hur fortsatt planering skulle ske. Insatserna avsåg mer medicinsk planering och behandling och inga arbetslivsinriktade insatser planerades just för tillfället. Dokumenterade rehabiliteringsplaner fanns i fem sjukfall och för de övriga tre sjukfallen fanns ingen rehabiliteringsplan pga. sjukskrivningsorsak och att det planerades enbart medicinsk rehabilitering. Rehabiliteringsmöten hade skett i ett fall. Av de resterande sju fallen hade inte rehabiliteringsmöte hållits, då ställningstagande hade skett att inget behov för möte fanns förnärvarande, pga avvaktade medicinsk behandling och inga behov för planeringsmöten hade därmed uppstått. Sammanfattningsvis bedöms målet vara mycket väl uppfyllt att rehabiliteringssamtal genomförs trots att Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

62 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment det inte skett i ett möte mellanchef och medarbetare i tre sjukfall. I de fall där inte rehabiliteringssamtal med möte hade skett mellan chef och medarbetare uppvisar att det skett en bedömning om behovet av kontakt och dess former utifrån sjukskrivnings orsaker och behov i rehabiliteringssituationen. Rutinerna bedöms vara väl inarbetade. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Rutin för hyrpersonal Redovisning Säkerställa att beslut om anlitande av hyrpersonal sker i enlighet med beslutad rutin. Stickprovskontroll av godkända dispenser. Resultatet sammanställs i antal granskade fall och antal som följt fastställd rutin. Tvåslumpmässigt utvalda godkända dispenser för anlitande av hyrläkare har kontrollerats via stickprov. Sammantaget var blanketten ifylld i enlighet med beslutad rutin i båda fallen. I det ena fallet saknas en fullständig beskrivning av ekonomiläget. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Personalens kompetens Redovisning Säkerställa att Hälso- och sjukvården har rätt kompetens i rätt mängd för uppdraget genom att alla beslut om anställning föregåtts av omprövningsprocedur enligt modell. Stickprovskontroll av anställningar. Resultatet sammanställs i antalet fall och antal som följt omprövningsmodellen. Fem slumpmässigt utvalda chefer har kontaktats utifrån annons/rekryteringsprocesser under innevarande år. De tillfrågade cheferna visade sig ha övergripande vetskap om rutinen och är väl medvetna om omprövningsproceduren enligt modell. Miljöperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Miljö Redovisning Rutiner för betydande miljöaspekter (1. Är dessa beslutade och införda? 2. Är dessa kända av personalen?) Stickprovskontroll av X antal enheter (ledningsprotokoll och minnesanteckningar, APT). Granskade enheter redovisar dessa dokument. Stickprovskontroller har under året gjorts genom interna miljörevisioner på 18 verksamheter som hör till Länssjukvårdsnämnden. Rutiner för arbete med verksamheternas betydande miljöaspekter är beslutade och införda i och med införandet av miljöledningssystemet. På 8 av 18 verksamheter var förankringen av miljöarbetet mycket god i personalgrupperna och man hade mycket bra rutiner för att arbetamed sina betydande miljöaspekter. På ytterligare 9 enheter var miljöarbetet någorlunda förankrat och det fanns fungerande rutiner. Dock saknas en systematisk kontroll av miljöarbetet i form av miljörond på sex verksamheter. På en av verksamheterna släpar miljöarbetet efter på flera områden. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

63 Ekonomiperspektivet Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Attestkontroll Redovisning Fungerande attestrutin som ska förhindra oberättigade misstankar. Kontraattest ska alltid ske när en besluts-attestant är i jävsituation. Stickprovskontroll av 50 fakturor där kostnaden berör beslutsattestanten. Resultatet redovisas i antal identifierade fall av jäv och antal av dessa som har fullgod kontraattest. Stickprovskontrollervisar att 113 av 120 (94 %) fakturor hade fullgod kontraattest. Det är en förbättring jämfört med förgående år då 12 % inte följde rutinen. Rutinen bedöms fungerar i de flesta fall. Verifikat som sakande kontraattest har skickats ut till verksamheterna för komplettering. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Syfte och deltagare Redovisning Fungerande rutin för dokumentation kring olika former av extern representation, såväl representation som utbildning och konferens ska förhindra felaktig hantering Stickprov av fakturor där kostnaden berör extern representation, såväl representation som utbildning och konferenser. Resultatet visas i antal fakturor som saknar syfte och deltagare. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprovskontroll av 119 fakturor visar att 113 följde anvisningarna. Rutinen bedöms i huvudsak fungera. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Fullständiga fakturor Redovisning Regelverk och krav på innehåll i faktura ska följas för att förhindra misstankar om felaktig utbetalning. Stickprov av fakturor inom kostnadsområden köpta konsulttjänster och inhyrd personal. Resultatet redovisas i antal ofullständiga fakturor. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Stickprov av totalt 120 fakturor har genomförts på konto för inhyrd personal och konsulttjänster för att säkerställa att fakturorna följer gällande regelverk. 29 fakturor uppvisade brister som avsaknad av till vem fakturan ställts, unikt löpnummer, faktura-/förfallodatum, mervärdesskattesats samt F-skattsedel. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Handkassor Redovisning Rutinen kring hantering av handkassor ska följas. Stickprov av verifikationer med redovisning av handkassor. Resultatet redovisas i antal identifierade felaktigheter. Redovisas i delårsrapport 2 och årsbokslut. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

64 Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment 12 stickprovskontroller är genomförda varav 9 var korrekta. Två verifikat saknade uppgift om deltagare och ett verifikat saknade delvis syfte och deltagare. Samlad redovisning har begärt in kompletterandeunderlag från berörda verksamheter. Kontrollområde Kontrollmål Kontrollmoment Registrering av diagnos- och åtgärdskoder Redovisning Hälso- och sjukvården ska ha korrekt registrerade diagnos- och åtgärdskoder. Följande moment ska granskas: att lokala rutiner för diagnosoch åtgärdskoder finns att registrering av diagnos- och åtgärdskoder sker. Resultatet sammanställs per delområde i rätt respektive ej rätt periodisering. Resultat av granskningen redovisas i årsredovisningen. Rutiner för diagnos- och åtgärdsregistrering finns att hämta på Kodförvaltningens hemsida på intranätet. Rutiner uppdateras kontinuerligt med kodanvisning och information från Socialstyrelsen. Varje månad kontrolleras och rapporteras att registrering sker enligt rutinerna, d v s att varken vårdtillfällen eller besök saknar diagnoskoder. Tre gånger under året har kvalitetsgranskning genomförts enligt Socialstyrelsens indikatorer och återrapporterats till klinikerna. Särskild kvalitetsgranskning i journaler har gjorts på fem kliniker och återrapporterats till Hälso- och sjukvårdsledningen. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

65 Satsningar Framtidens hälso- och sjukvård Satsning Utfall [tkr] Budget 2014 [tkr] Tillgänglighet ( tkr totalt) Kommentar Satsningen har bidragit till att tillgänglighetssiffrorna till behandling har förbättrats varje månad jämfört med samma perioder förra året och att tillgängligheten till nybesök har kunnat ligga kvar på samma nivå. Antal väntande på behandling över 60 dagar har minskat med 270 (29 %) om man jämför december 2014 med december För att korta väntetiderna till behandling har det skickats drygt vårdgarantiremisser till externa vårdgivare, vilket är en ökning med 600 från föregående år. Av skickade remisser kommer närmare från ortoped- ögon- och öron klinikerna. För att förbättra tillgängligheten till nybesök har kliniker med lång väntelista haft mottagningsverksamhet utanför ordinarie arbetstid. Det har även tagits hjälp av inhyrda läkare för att öka produktionen på ordinarie arbetstid. De medicinska serviceverksamheterna är en viktig del i produktionsflödet. Klinisk fysiologi har under hösten genomfört fler mottagningar både med egen- och inhyrd personal vilket resulterat i en förbättrad tillgänglighet för flertalet undersökningar. Kapacitets- och produktionsplaneringen är i full gång och förbättringsarbeten för att öka produktionen pågår. Arbetet med att förbättra operationskapaciteten fortsätter, insatser för att rekrytera och hyra in operationslag fortgår. Samordnande projektledare till utvecklingen av närsjukhus Katrineholm Kommentar Arbetet med att utveckla närvården i västra länsdelen är nu i full gång. Utvecklingen har börjat inom ett område som är prioriterat i framtidens Hälso- och sjukvård dvs de mobila verksamheterna utifrån målgruppen kroniskt sjuka, äldre och palliativa patienter. Detta är också en naturlig följd av det arbete gällande mångbesökare som arbetsgruppen västra äldre påbörjat och utvecklingen inom den psykiatriska vården som är i full gång. Två viktiga delar för att minska undvikbar slutenvård och återinläggningar är att skapa alternativ till besök på akutmottagning och inläggning på sjukhus. Vi arbetar just nu med utveckling, kommunikation och samordning mellan huvudmännen när det gäller patienter som skulle kunna få vård och behandling inom kommunal hemsjukvård, specialiserad hemsjukvård, dagsjukvård på sjukhuset, psykiatriska öppenvården, omvårdnadsteamet och jourteamet. En utveckling av den specialiserade hemsjukvården med syfte att skapa en jämlik vård i hela västra länsdelen börjar ta form och förslag till testorganisation tas fram av medarbetare från vårdcentral, hemsjukvård och specialiserad hemsjukvård. Målet är att prova organisation och arbetssätt under våren och succesivt koppla på kommun eller kommundel en efter en. Försöksverksamhet vårdlotsar Mälarsjukhuset Kommentar Det finns vårdlotsar knutna till Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett. Målet är att hälsan och livskvaliteten ska förbättras och att skapa trygghet för patienten och dess närstående. På Mälarsjukhuset finns två grupper, en KOL grupp och en mångbesökargrupp. På Nyköpings lasarett har man också två grupper en mångbesökargrupp och en hjärtsviktsgrupp. Verksamheten har drivits som ett projekt i samverkan med Health Navigator. Vi har fått hjälp med en utvärdering som visar att aktiviteten är värdefull särskilt för gruppen mångbesökare. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

66 Satsning Utfall [tkr] Budget 2014 [tkr] Vårdlotsen är en specialutbildad sjuksköterska som hjälper till vid förståelsen av symtom och behandling och att samordna olika vårdkontakter. Alla som deltar, har själva valt att göra det och aktivt gett sitt samtycke. Resultatet visar att gruppen mångbesökare konsumerar mindre specialistvård och mer primärvård jämfört med kontrollgruppen. Utvärdering av mobila team inom psykiatrisk vård Kommentar Mälardalens högskola bidrar med två forskare som fortlöpande skall utvärdera verksamheten med mobila team. De har träffat representanter för psykiatriska klinikens ledning och strukturerat upp hur arbetet skall gå till och har även berättat hur o vad man måste göra för att få arbeta med utvärdering av patientarbete där bl.a. forskningsetisk prövning ingår. Konsultstöd för ledningsgruppsutveckling på samtliga nivåer inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen Kommentar Ledningsgruppsutveckling som startades upp 2013 pågår inom förvaltningen. Alla divisionsledningar är igång och flera klinikledningsgrupper har startat sin utveckling. KULT-tjänster till Hälso- och sjukvården Kommentar Landstinget Sörmland har inrättat 10 st KULT-tjänster under en projekttid på 3 år, KULT står för kompletterande underläkartjänstgöring. Det är en 1-årig utbildningstjänst och är avsedd för de som studerat till läkare utomlands. Fyra tjänster tillsattes under året. Beställarbudget Satsning Utfall [tkr] Budget 2014 [tkr] Ökade driftskostnader investeringar Kommentar På MSE, NLN och KSK är det fortsatt aktivitet i programgrupperna inför ny- och ombyggnationer. Mycket planering krävs också inför kommande evakueringar och omflyttningar. Ett antal projektledare är anställda för att stödja och planera för verksamheternas behov. Utvalda personer har även kortsiktiga utredningsarbeten i samband med fastighetsinvesteringarna. Därutöver ersätts de personer som ingår i det stora antalet arbets- och programgrupper som arbetar intensivt med planering av sin verksamhet i nya eller ombyggda lokaler, studiebesök, konferenser, inköp av möbler och utrustning i samband med detta samt hyresförändringar. En facklig samverkansgrupps är inrättad där kostnader i samband med möten och studiebesök finansieras av dessa medel. Arbete pågår och till viss del genomförts med att bygga upp och utrusta ett antal provrum på länets sjukhus, såsom vårdrum, en operationssal samt administrativa lokaler. När rummen står klara kan personal från hela länet komma och besöka dessa och även prova att arbeta i lokalerna och på så sätt upptäcka arbetsmiljömässiga för- och nackdelar och som vid behov kan korrigeras innan lokaldispositionen är helt fastställd. Även medborgarperspektivet kommer att beaktas i lokalerna. Enstaka evakueringsavdelningar har utrustats med möbler och utrustning finansierade från dessa medel. All utrustning och inredning kommer att tillhöra projektet och vid behov kunna användas av fler verksamheter inom länet. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

67 Mobilt läkarteam psykiatri Kommentar Utökning av mobila team, även kallat omvårdnadsteam, för personer med psykiatrisk vård påbörjades Två bilar, en i Nyköping och en i Katrineholm är igång och rullar dag- och kvällstid samt under helger. Uppdraget är att stötta patienter som har behov av mer än vad den psykiatriska öppenvården kan erbjuda, men inte har behov av inläggning på sjukhus. Syftet med att införa mobila team är att kunna erbjuda en flexibel och patientnära vård i trygg hemmiljö. Mobila omvårdnadsteamen har nu många ärenden och har siktat in sig på patienter som bor långt bort. En stor grupp är 90-talister där satsningar görs för att hitta alternativ till inläggning för nya patienter. Målet är att förebygga återkommande inläggningar hos dessa patienter och därigenom ett minskat behov av psykiatrisk sjukhusvård i framtiden. Ambulanssjukvården Kommentar Arbetet med att förstärka utvecklingen av ambulanssjukvården i länet har påbörjats. Fem sjuksköterskor har rekryterats för att utöka bemanningen i södra länsdelen och utryckningsfordonet Single responder har varit i drift i 6 månader under Sammanlagt 319 uppdrag har genomförts med Single responder i Gnesta. Även upphandling av flerbårsambulans är genomförd, byggnation och färdigställande av dessa kommer ske i början av En synergieffekt av utökning i södra länsdelen är att Sörmland får en större yttäckning. Främst kommer västra länsdelens ambulanser ha en högre närvaro i sitt primära upptagningsområde, då man i dagsläget får stödja södra länsdelen vid hög belastning. Kvälls- och helgöppna mottagningar Kommentar Samtliga mottagningar har genomfört kvälls- och helgöppna mottagningar för planerade och akuta besök förutom barn- och ungdomsmottagningen för akuta besök i Nyköping. Kvällsöppen barnmottagning för planerade besök i Eskilstuna Det försök med kvällsmottagningar för skolbarn med kronisk/långvarig sjukdom som genomfördes hösten 2013 var mycket lyckad. Under våren har kvällsakuten haft öppet och under hösten 2014 har verksamheten med kvällsmottagningarna på MSE fortsatt. Kvällsöppen barnmottagning för planerade besök i Nyköping Specialistsjuksköterskemottagning 1-2 kvällar/vecka har fortsatt med undantag under sommarmånaderna. Utökade öppettider till cytostatika- och strålbehandling vid onkologkliniken i Eskilstuna Under 2014 har onkologimottagningen på MSE erbjudit poliklinisk ssk-cytostatikamottagning kl mån-tors. Strålavdelning har öppet kl mån-tors från mitten av augusti. I intervjuenkät som har genomförts visar utfallet att patienterna i första hand vill ha tider på fm och tidig em. Kvällsöppen barn- och ungdomsmottagning för akuta besök i Eskilstuna I slutet av februari startade förlängd kvällsöppen akutmottagning till kl 21 mån-tors. Den samlade bilden från kontakt med familjerna är odelat positiv, snarare är man missnöjda med att öppettiderna är begränsade. Antalet barnpatienter har under 2014 mån-tors kl minskat med 816 patienter på akuten. Samtidigt har antalet barnpatienter på den egna mottagningen ökat med 939 patienter samma period. Kvällsöppen barn- och ungdomsmottagning för akuta besök i Nyköping Har ännu inte kunnat startas. En utredning av flödet och vårdkedjan vid akut sjukdom hos barn är genomförd och ska redovisas för Hälsooch sjukvårdsledningen. Rehabilitering psykisk ohälsa/läketrädgårdar Kommentar Den trädgårdsterapeutiska rehabiliteringsmottagningen planeras att byggas upp på Lagersbergs säteri i Eskilstuna. Arbetet med att skapa underlag för avsiktsförklaring och ansvar fortgår gemensamt mellan landstinget Sörmland och Eskilstuna kommun. Förklaringen väntas komma upp till Eskilstuna Kommunstyrelse samt Landstingsfullmäktige under första delen av En överenskommelse om att köpa eller hyra mark av Lagersbergs stiftelse pågår mellan kommunen och stiftelsen. Landstinget kommer Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

68 hyra av kommunen. Styrgruppen i landstinget har under hösten tagit del av den forskning som pågår runt naturunderstödd rehabilitering i landet. Utveckling KPP Kommentar Projektgruppen för KPP startade sitt arbete i mitten av november. Med hjälp av vuxenpsykiatrin har projektet påbörjat en kartläggning över vad som behöver göras för att få fram KPP. Parallellt pågår en inventering av KPP-verktyg/KPP-arbetet i närliggande landsting som ett led i den behovsanalys och marknadsundersökning som projektet behöver göra för att framöver kunna upphandla ett ev. KPP-verktyg. Direktinskrivning av äldre som söker akut Kommentar Medicinkliniken på Kullbergska sjukhuset startade ett snabbspår för stabila strokepatienter i mars Av totalt 29 patienter har 19 kommit med ambulans direkt till strokeenheten och 10 patienter har kommit via luckan på akuten direkt till strokeenheten. Upplevelsen från patienter som kommer via snabbspåret är mycket positiv och personalen upplever att det är ett bra och effektivt sätt att arbeta. Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse (62)

69 Diarienummer: Verksamhetsberättelse 2014 Regionsjukhuset Karsudden Helår 2014 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

70 Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

71 Innehållsförteckning Inledning... 4 Väsentliga förhållanden och händelser... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet... 5 Medborgarperspektivet - Övrig analys... 7 Personalperspektivet... 8 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse... 8 Personalperspektivet - Övrig analys... 9 Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Process- och förnyelseperspektivet - Övrig analys Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Övrig analys Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Övrig analys Intern kontroll Checklista KSK Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

72 Inledning Väsentliga förhållanden och händelser De förändringar inom den psykiatriska tvångslagstiftningen gällande elektronisk kommunikation och möjligheten till allmän inpasseringskontroll som efter kort remisstid infördes under hösten 2014 har visat sig vara både kostnadsdrivande och i viss mån en organisatorisk utmaning. Förbudet att använda egen utrustning för elektronisk kommunikation omfattar flertalet men inte alla patienter inom den slutna rättspsykiatriska vården. Med denna bakgrund har behovet av att differentiera slutenvården ökat, dessutom ska vårdgivaren numera avgöra vilken utrustning man vill tillhandahålla och kontrollera för att möjliggöra för berörda patienter att kunna kommunicera med omvärlden. Beslutad lagändring ger vidare en möjlighet att införa allmän inpasseringskontroll vilket då omfattar såväl patienter, anställda som besökare till en kostnad som närmar sig driften av en vårdavdelning. Förutsättningar för att införa allmän inpasseringskontroll på sjukhuset föreligger tidigast när om och nybyggnationen är genomförd år Sammanfattande analys Det gångna året har präglats av fortsatt hög beläggning och under årets sista månader har främst Stockholms Läns Landsting haft behov av ytterligare vårdplatser. Om och nybyggnationen har pågått under året och den nya byggnaden beräknas vara helt klar för inflyttning första april nästa år. Utöver detta är de viktigaste iakttagelserna: Medborgarperspektivet Pågående analys av resultatet av årets nationella patientenkät. Patientrådets fortsatta etablering på sjukhuset. Process- och förnyelseperspektivet Resursförstärkning inom flera yrkesgrupper för att kunna genomföra alla delaktiviteterna i sjukhusets kärnprocess, vårdprocessen. Sjukhuset medverkar i två projekt inom ramen för SKL,s satsning Bättre vård mindre tvång. Personal. Ekonomi RSK, med utgångspunkt i beslutade mål, fortsätter att aktivt satsa på medarbetarnas hälsa. I syfte att uppnå Landstinget Sörmlands mål beträffande hållbar utveckling och hälsofrämjande arbete samt strävan efter målet Sveriges friskaste län 2025 pågår arbete med att öka antalet medarbetare som cyklar och går till och från jobbet. Mer fysiskt aktiva medarbetare kan minska sjukfrånvaron och även bidra till måluppfyllelsen för Landstingets Sörmlands miljö- och klimatprogram. Utfallet hamnade på 17,7 mnkr minus och avvikelsen mot budget blev 0,7 mnkr. Efterlevnaden mot budget är god Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

73 Miljö RSK har för närvarande inga kända större miljörisker förutom den miljöbelastning om- och nybyggnationen i etapp 1 innebär. FM-enheten ansvar för byggprojektet miljöplan. På grund av de byggnadsarbeten som pågår har förvaltningen svårt att nå mål avseende vatten, el och värmeförbrukning som i stor utsträckning är kopplade till fastigheterna. Medborgarperspektivet Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Åtagande: Patienter skall motiveras till att medverka i patientenkät Den nationella patientenkät som varit en del av patientens möjlighet att ge sin synpunkt på den vård som bedrivs på sjukhuset sedan 2009 utgör en av grundstommarna i sjukhusets patientsäkerhetsarbete. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som medverkar i patientenkät 61,9% 85% En enhet har 40% i svarsfrekvens. Övriga tre enheter har mellan 61-74%. Åtagande: Samtliga patienter skall skrivas in senast sju dagar efter vårduppdrag/remiss inkommit Detta åtagande avser att säkerställa att sjukhuset följer de avtal som reglerar vården för de landsting som köper vårdplatser (Stockholms Läns Landsting, Gotlands Kommun och Landstinget Sörmland) och att plats kan beredas utifrån respektive köpares avtal om platser och att respektive köpare har plats att utnyttja inom sitt avtal. För närvarande har Stockholms Läns Landsting avtal om 60 vårdplatser, Gotlands kommun om 4 vårdplatser och Sörmlands Landsting om 36 vårdplatser Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som skrivits in inom sju dagar från det att godkänd remiss inkommit 100% 100% Platser utifrån respektive avtal har kunnat beredas för samtliga patienter. Åtagande: Patienter skall återtagits av hemlandstinget inom överrenskommen tidsperiod Detta åtagande avser att säkerställa att sjukhuset följer de avtal som reglerar vården för de landsting som köper platser (Stockholms Läns Landsting, Gotlands Kommun och Landstinget Sörmland) och att patientens slutenvårdstid på sjukhuset inte förlängs och att övergången till den egna vårdgivaren under öppenvård sker effektivt. Arbetet med att förbättra rutinerna för rapportering av patientens aktuella status och framsteg med syfte att underlätta för hemlandstingen att återta den enskilda patienten under pågående öppenvård är ett ständigt pågående arbete. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

74 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som återtagits av hemlandsting inom överenskommen tidsperiod 100% 90% Under året har samtliga patienter som varit färdiga för återremittering återtagits av respektive köpare. Åtagande: Att patienten skall delta på uppföljningsmöten på aktivitetsenheten. Personcentrerad vård Sjukhusets aktivitetsenhet har deltagit i det landstingsövergripande projektet personcentrerad vård under 2013 och 2014 och inom ramen för detta projekt arbetat fram en struktur när det gäller uppföljning av patientens aktivitet som ska främja ökat patientdeltagande i dessa möten. Till följd av frånvaro inom arbetsterapeutgruppen under större delen av 2014 har arbetet med uppföljningsmöten där även patienten deltar inte genomförts under året. Under hösten 2014 har arbetsterapeutgruppen stärkts upp med två tjänster och målsättningen är att implementera uppföljningsmöten med patientdeltagande under Indikator Utfall Målvärde Kommentar Antal uppföljningsmöten på Aktivitetsenheten där patienten deltar. 10% Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Åtagande: patienter skall genomgå förebyggande tandundersökning. Samtliga patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård har fått erbjudande om förebyggande tandundersökning. RSK subventionerar tandvårdsavgiften i syfte att öka patientens motivation till förebyggande tandvårdande insatser. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som genomfört förebyggande tandundersökning 90% 80% Ett par patienter som skrivits in under årets sista månader och som tackat ja till erbjudande om förebyggande tandvårdsundersökning men ännu inte genomfört denna. Åtagande: patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom skall ha genomfört kontroll hos somatikerkonsult Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom som genomfört kontroll hos somatikerkonsult 100% 80% Samtliga patienter som erbjudits kontroll hos somatikerkonsult har genomfört denna. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

75 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Åtagande: Regionsjukhuset Karsudden har som ambition att genom olika aktiviteter uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. I april var en extern föreläsare från RFSL inbjuden till RSK. Tre föreläsningstillfällen genomfördes, dessa var riktade till såväl medarbetare som patienter om grunder i HBTQ, bemötande, arbetsmiljö och ansvar. Genus och vård är temat för en planerad vetenskaplig avhandling där medarbetarna på en vårdavdelning på RSK följts under en sjuveckorsperiod våren Revisionens granskningsrapport för Regionsjukhuset Karsudden år 2013 påtalar att rapportering avseende landstingfullmäktiges beslut om funktionsnedsättningspolicy och åtgärdsplan för genomförande av lagen om nationella minoriteter saknas. Under året kommer förvaltningens avvikelserapportering att följas avseende rapporterade avvikelser och klagomål gällande dessa områden och från och med 2015 kommer denna rapportering att ingå i den interna kontrollplanen i syfte att säkerställa tillgänglighet och delaktighet i vården. Medborgarperspektivet - Övrig analys Under föregående år sågs en förändring av patientpopulationen vilken fortsatt under detta år. Andelen unga patienter har ökat och inom denna grupp är neuropsykiatriska tillstånd vanligt förekommande vilket ställer ändrade krav på såväl vårdmiljö som bemötande och förhållningssätt. Detta är också en grupp som står för en står del av de tvångsåtgärder som förekommer. Under det senaste halvåret har även andelen patienter dömda till rättspsykiatrisk vård utan särskild utskrivningsprövning ökat. Trycket från Polis och Kriminalvård att ta emot anhållna, häktade och individer överlämnade till kriminalvård med psykiatriskt vårdbehov är fortsatt högt. Andelen patienter som vårdas i öppen tvångsvård har minskat markant under föregående år och minskningen fortsätter. Detta beror på att den avtalskund med flest antal patienter som vårdats i öppenvård återtagit vårdansvaret för det stora flertalet. Det patientråd som bildades under förra året överlämnade i slutet av året en skrivelse med önskemål om diskussion och förbättringsarbete inom ett flertal områden. Områden som sågs som angelägna att diskutera var bland annat kvaliteten på maten, missbruksvård och bemötandefrågor. Under året har fem möten hållits. Tre möten där övergripande frågor diskuterades och dessutom två möten per vårdenhet. Sjukhuset har också ställt sig positiv till att patientrådet med stöd av Riksförbundet för Rättigheter, Frigörelse, Hälsa och Likabehandling (RFHL) genomför en brukarrevision på sjukhuset. Planering för brukarrevisionen ansvarar patientrådet för. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

76 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid Andel av personalen som är nöjd med sin sysselsättningsgrad Index för Hållbart medarbetarengagemang (HME) 92% Minst 85 % 93 % 100 % 88% 100% 74 % 80 % Som ett led i arbetet med Landstinget som attraktiv arbetsgivare fortsätter RSK arbetet med årlig medarbetarenkät, för att utveckla och förbättra arbetsmiljön. Medarbetarenkätens syfte är att fånga medarbetarnas uppfattning om vilka områden som fungerar bra och vilka som behöver förbättras, som sedan ligger till grund för utveckling av arbetsmiljön. Arbetet med återkoppling och vidareutveckling av resultatet genomförs under våren och hösten. Alla utannonserade tjänster utom en avsåg heltid utifrån uppdraget. En tjänst är en del utav ett föräldraledighetsvikariat där ursprungstjänsten i ett annat utförande avser heltid. Om denna tjänst skulle ha utannonserats som en heltid skulle därmed en utökning av tjänsten varit nödvändigt vilket inte är aktuellt. RSK bygger nya övernattningslägenheter av god kvalitet för att kunna erbjuda övernattning för pendlande personal. Sedan 2013 erbjuder RSK studieförmån, vid utbildning till Sjuksköterska eller för vidareutbildning till Specialistsjuksköterska med inriktning psykiatri, med betald lön under studietiden, i syfte att främja tillväxt samt för att förebygga de rekryteringssvårigheter vi har inom området. För att bl a utveckla och förbättra övergripande kompetensutvecklingsinsatser för medarbetare och chefer på RSK har en PA-konsult tillsats. Arbete med lönekartläggning/arbetsvärdering påbörjades under hösten 2014 och slutförs våren Framtaget material bidrar till en bättre översyn av arbetsinnehåll, ansvar och löneläge inför kommande års lönerevisionsarbete. RSK erbjuder Temadagar för utveckling och utbildning. I samband med att RSK s 50-års jubileum erbjöds samtliga medarbetare föreläsningar som rörde tvång inom rättspsykiatrin och om hur man som patient kan uppleva olika former av tvångsmedel, som t ex fastspänning. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

77 Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 6,4 % Max 5,8 % Sjukfrånvaron har ökat något jämfört med samma period föregående år. Det aktiva arbetet med rehabilitering och tidiga insatser kommer att fortsätta. RSK erbjuder en friskvårdstimme per vecka för samtliga anställda. Rådgivning och stöd i friskvårdsfrågor av Hälsopedagog. Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. 72 % Minst 70 % Index för målkvalitet index 64 index 60 Åtagande: Regionsjukhuset Karsuddens personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten De olika personalaktiviteterna i samband med sjukhusets jubileumsår samt mottagandet av ett flertal studiebesök under året har bidragit till ett ökat helhetsperspektiv hos medarbetarna. Personalperspektivet - Övrig analys Anställda Antalet anställda som sjönk föregående år har i år ökat. Antal anställda har jämfört med föregående år ökat från 287 till 302. Ökningen beror främst på att vakanta tjänster tillsatts. Förvaltningen upplever en viss fortsatt brist på erfarna psykologer och sjuksköterskor vid rekrytering men rekryteringsarbete och utveckling inom detta område pågår. För att främja tillväxten av sjuksköterskor samt sjuksköterskor med vidareutbildning inom psykiatri kvarstod studieförmånen, studier med lön från sjukhuset, för ett antal medarbetare som gick dessa utbildningar under Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har ökat jämfört föregående år. Timmarna för visstidsanställda har ökat med 5 tusen timmar och timtiden för timanställda har ökat med drygt 1 tusen timmar. När det gäller frånvaron så har sjukfrånvaron åter ökat liksom och semesteruttaget ökat. Det ökade semesteruttaget innebär välbehövlig vila för medarbetare och förhoppningsvis har Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

78 inte semesterskulden till medarbetarna ökat vid årets slut. Detta har också en god ekonomisk effekt då varje lönerevision innebär en ökad kostnad när semesterskulden räknas upp. Kostnaden för den arbetade tiden Kostnaden för den arbetade tiden Totalt sett har den arbetade tiden ökat i jämförelse med motsvarande period 2013 där timlön är exkluderad. Personalkostnaderna har totalt ökat med 5,7 % och den enskilda största kostnadsposten månadslön har ökat med 4,6 %. Förändringen kan analyseras i fyra olika delar och där det visar sig att merparten av kostnadsökningen ligger på löneavtalsökningen: Förändringar i de nya genomförda löneavtalen har inneburit en ökning på 3,76 %. Det händer att medarbetare även får löneförändringar vid andra tidpunkter än vid de ordinarie avtalstillfällena. Denna typ av förändring har under året ökat med 0,25 %. Löner förändras även vid personalomsättning, d v s när nytillträdande medarbetare får en annan lön än den avgående. Denna post har minskat personalkostnaden med 1,63 %. Den sista komponenten i månadslöneutvecklingen är volymförändringen, vilken resulterat i en kostnadsökning på 2,22 %. Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen indikatorer i Öppna Jämförelser som är lika med eller bättre än riket 46 % >54 % Åtagande: Att erbjuda samtliga patienter förebyggande tandundersökning Samtliga patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård och lagen om rättspsykiatrisk vård har fått erbjudande om förebyggande tandundersökning. RSK subventionerar tandvårdsavgiften i syfte att öka patientens motivation till förebyggande tandvårdande insatser Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som fått erbjudande om förebyggande tandundersökning 100% 100% Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

79 Åtagande: Patienterna ska inom tre månader få beslutade bedömningar och utredningar genomförda gällande aktuella områden utifrån vårdprocessen Samtliga patienter som vårdas på sjukhuset inkluderas i vårdprocessen som syftar till att säkerställa att alla patienter erbjuds kartläggning av sina behov inom olika områden vilka alla är viktiga för att utveckla en så god hälsa och hög funktionsnivå som möjligt. Vårdprocessen består av elva aktiviteter och involverar alla yrkesgrupper som arbetar i direkt patientarbete. De flesta aktiviteter har mätpunkter för regelbunden uppföljning och det finns en processledare som följer upp kvaliteten på arbetet och ansvarar för att processerna uppdateras utifrån ny relevant kunskap inom området. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter där samtliga delar i vårdprocessen (gäller ej avdelningsbyte och utslussning) genomförts inom tre månader 47% 80% Åtagande: Samtliga patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom skall erbjudas kontroll hos somatikerkonsult RSK deltar i det landstingsövergripande arbetet med att implementera nationella riktlinjer och vårdprogram där fokus är somatisk sjuklighet hos personer med psykiatrisk diagnos. I Landstinget Sörmland finns också sedan ett år Metabola riktlinjer Förebygga och handlägga metabol risk hos patienter med allvarlig psykisk sjukdom och lokala rutiner för kontroll av metabolt syndrom har implementerats på RSK. För att säkerställa att vården av patienter med diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom håller hög kvalitet har sjukhuset en somatikerkonsult som regelbundet kontrollerar de patienter som har utvecklat diabetes och/eller hjärt-kärlsjukdom samt de patienter som vid screening har en ökad risk för att utveckla metabolt syndrom. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter med diabetes och hjärt-kärlsjukdom som fått erbjudande om kontroll hos somatikerkonsult 100% 100% Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Åtagande: RSK skall via ett uppsökande arbete få ett utökat kontaktnät i regionen. Under 2014 har RSK inlett kontakt med företrädare för Hälsouniversitetet i Linköping för att utvärdera möjligheterna till ett bredare samarbete i utbildnings och forskningsfrågor gällande läkare, psykologer, arbetsterapeuter och sjuksköterskor samt andra grupper inom hälso- och sjukvården. Om kontakten med Hälsouniversitetet efter hand resulterar i ett samverkansavtal förbättras möjligheterna till att etablera ett psykiatriskt kunskapscentrum i Katrineholm. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

80 Process- och förnyelseperspektivet - Övrig analys Arbetet med vårdprocessens implementering fortsätter. Under året har 17 patienter skrivits in där vårdprocessens alla utredningar ska vara genomförda innan årsskiftet. Det betydligt mindre antalet patienter som inkluderats i vårdprocessen till skillnad från föregående år har medfört att andelen patienter där samtliga delar i vårdprocessen genomförts inom fastställd tidsram har ökat markant under hösten. Främsta skälet är ökade psykologresurser samt att beroendehandläggare har anställts. Dessutom har antalet arbetsterapeuter utökats med ytterligare två tjänster till totalt fem. RSK deltar i det arbete inom landstinget som pågår med att ta tillvara de vårdprogram och nationella riktlinjer som finns. Ett flertal lokala vårdprogram har tagits fram som utgör komplement till de nationella riktlinjer som finns inom bland annat missbruk och beroende, neuropsykiatriska tillstånd och sexuellt avvikande beteende. Dessutom finns ett uppdrag utifrån den sk. PRIO-satsningen att identifiera de individer som utsätts för flest tvångsåtgärder och arbeta för att på individnivå minska förekomsten av dessa. Inom PRIO-satsningen ställs också krav på medverkan i nationellt kvalitetsregister och RSK har sedan 2008 rapporterat till det nationella kvalitetsregistret för rättspsykiatrisk vård, RättspsyK. Sedan starten har täckningsgraden i registret för sjukhuset varit 100 %. Två vårdavdelningar deltar i SKL.s satsning Mindre tvång Bättre vård. Ett projekt handlar om att minska förekomsten av självskadebeteende och det andra projektet syftar till att utveckla metoder för att förbättra informationen om tvångsvården till patienten. Miljöperspektivet Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Förvaltningen arbetar med miljöfrågor enligt certifierat miljöledningssystem ISO mot ständiga förbättringar. Målvärdet är inte nedbrutet på förvaltningsnivå. Därför inrapporteras inte dessa indikatorer. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Köptrohet mot upprättade ramavtal Totala mängden avfall Källsorteringsgrad Den totala mängden avfall är 43,6 ton under ,7 ton av totalt 43,6 ton är källsorterat. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

81 Åtagande: Miljöledningssystem enligt ISO skall styra verksamhetens miljöarbete Miljöutbildningen uppnår målet gällande chefer men inte avseende medarbetare. Där måste enhetscheferna ständigt följa upp att nya medarbetare genomför utbildningen och att medarbetare som avslutat sin anställning plockas bort från statistiken. Både arbetet med att kartlägga våra miljöprocesser och vår lokala webbsida med miljöinformation skjuts på framtiden i avvaktan på central styrning. När det gäller miljörond och miljöinformation till patienter ligger ansvaret på enhetsnivå och där har det under 2014 bytts chefer på ett par enheter vilket försvårat rapportering. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Alla enheter skall ha genomfört checklista för miljö - miljörond Ja Efter avvikelse vid intern miljörevision har alla enheter genomfört miljöronden. Andel patienter som erhållit miljöinformation 100% Samtliga patienter på B,C och D enheterna ska ha erhållit informationen. För enhet A föreligger ingen statistik då bägge cheferna slutat under hösten. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Då mycket omfattande om- och tillbyggnad pågår på sjukhuset är det mycket svårt att nå uppsatta mål som har med fastigheter och därtill hörande förbrukning att göra. För fossila utsläpp från transporter saknas statistik. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Elanvändning per total bruttoarea, BRA. 82kWh/m2 98 kwh/m2 Värmeanvändning per total bruttoarea, BRA. Vattenanvändning per total bruttoarea, BRA 134kWh/m liter/m2 112,7 kwh/m2 637 liter/m2 Utsläpp av växthusgaser med fossilt ursprung från transporter Statistik saknas. Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Registrering av samtliga kemikalier vid sjukhuset i Ichemistry är genomförd. Snickeriet har bytt ut sin sprutmålningsutrustning och övergått till mer miljövänliga färger. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

82 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Antal kemikalier som används, kemikalielista Volym kemikalier, kemikalielista 83 st Alla enheter är nu inlagda i systemet. Statistik avseende volym saknas för Miljöperspektivet - Övrig analys Under 2014 har målet varit att erhålla ett mer aktivt miljöarbete med fler aktiviteter på enhetsnivå under året. Ett stort antal aktiviteter, både på enhets- och på sjukhusnivå har fortlöpande pågått under året. Dessa ska leda till ett aktivt och engagerat miljöarbete med högre miljöprestanda. Indikatorer och aktiviteter som pågått under året är följande: Checklista miljö - Miljörond: Har genomförts på alla enheter under året. Miljöinformation till patient: Har delats ut av respektive kontaktperson och dokumenterats för rapportering till miljösamordnare. Källsortering för patientutrymmen: Har påbörjat införas i begränsad form med hänsyn tagen till säkerhetsaspekten. Utsortering och egen kompostering av kaffesump har pågått sen årets början. Ca kg/vecka som slipper transporteras till Eskilstuna. Landstingets nya kemikaliehanteringssystem: Utbildning och införande är genomfört och nya miljöombud ska utbildas under Cykelkampanj till och från jobbet med koppling hälsa - miljö: Genomfördes under våren med gott resultat. Cykelgarage med lånecyklar på järnvägsstationen för pendlare: Medel till upprättande av cykelpool samt inköp av Pendula har beviljats av Hållbarhetsnämnden. Kommunen har upplåtit mark för Pendula vid tågstationen. Under vintern 2015 har det praktiska arbetet påbörjats. Substitution av målarfärger och andra kemikalier på Arbetsterapin: Utrustning för att kunna använda mindre miljöfarliga färger är inköpt och miljövänligare färger används. Utbildning i Eco-driving: Personal med mer än 100 mil i tjänsten per år som tidigare inte gått utbildningen har erbjudits möjlighet till utbildning. Sammantaget så bör alla dessa aktiviteter höja RSK:s miljöprestanda. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

83 Ekonomiperspektivet Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Åtagande: Verka för att kostnadsansvariga har god kostnadskontroll Kostnadsansvariga har god kontroll över kostnaderna. Budgetavvikelsen är 672 tkr på en omsättning drygt 232 mnkr. Med tanke på stora underhållskostnader kopplade till byggnationen som är svåra att beräkna är detta godkänd träffsäkerhet. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr -672 tkr 0 Ekonomiperspektivet - Övrig analys Resultatanalys Resultaträkning - tabell Tkr Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedel Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

84 Resultat och budgetavvikelse Det bokförda resultatet följer väl den nyupprättade budgeten som beslutades om i juni. Budgeten styrde mot ett minusresultat på 17 mnkr. Utfallet blev vid årets slut minus 17,7 mnkr. Osäkerhetsfaktorer under året har varit investeringskostnader och underhållskostnader där även små avvikelser får stora ekonomiska effekter. Verksamhetens intäkter Intäktssidan redovisade ett överskott på drygt 9 mnkr mot budget. Numera budgeteras en viss överbeläggning i intäktsbudgeten. Beläggningen var c:a 116,6 vårdplatser. Stockholms läns landsting utnyttjade 66,2 av sina 60 platser. Gotlands kommun 5,1 av sina 4 platser. Sörmland har i år brutit en lång serie av år med ökad beläggning. De utnyttjade 32,7 av sina 36 vårdplatser. Övriga kunder som står utan ett abonnemangsavtal och därigenom debiteras en högre vårddagskostnad utnyttjade 12,6 platser. Personalkostnader Sjukhuset har under året haft vakanser inom flera personalkategorier vilket generar ett ekonomiskt överskott. Överskottet minskade under december då ny personal besatte de vakanta tjänsterna. Lokalhyror mm Lokalkostnaderna har ökat markant och är knappt 15 mnkr högre än föregående år. Eftersom RSK gör en fördelning mellan investeringar och underhåll på samtlig byggnation löpande belastade underhållskostnaderna redan i år resultatet. Långsiktigt blir resultateffekten densamma som tidigare planerat. Skillnaden är att belastningen på resultatet minskar de kommande åren än tidigare budgeterat. Läkemedel (slutenvård och receptläkemedel) Enligt tidigare rapportering har sänkningen av läkemedelskostnaderna permanentats. Inför året korrigerades budgeten för detta och ligger nu på en lägre nivå än tidigare. Utfallet följer planering och budgeten har hållits inom detta område.. Köp av verksamhet och tjänster Även inom detta område har budgeten minskats. Den största orsaken är att antalet ECTbehandlingar har minskade Utfallet under hösten har ökat mer än budget då en viss ökning av ETC-behandlingarna men fortfarande är utfallet lägre än 2012 och åren innan dess. Övriga kostnader Övriga kostnader gav ett överskott beroende på att de mer omfattande utbildningssatsningarna beräknas komma igång under Investeringar Bygginvesteringarna har under året varit 123,3 mnkr. Investeringarna i etapp 1 har nu sammanräknat uppgått till 137,2 mnkr. Investeringen följer i huvudsak den beräknade planen. Övriga investeringar är följande: Två träningsmaskiner till patientgymmet med ett sammanlagt värde på kr samt en gravyrmaskin till aktivitetsenheten för kr. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

85 Intern kontroll Checklista KSK Ekonomi Område Säkra en rättvisande redovisning Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll 100% Enhetschef Ekonomichef Kommentar Medarbetare Område Systematiskt arbetsmiljöarbete Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll 100% Enhetschef Personalchef Kommentar Patientsäkerhet Område Följsamhet till Basal vårdhygien Genomförande av händelseanalys Genomförande av riskanalys vid större förändring Avvikelsehantering Genomförande av Patientsäkerhetsforum Målnivå 100 % följsamhet vid PPM Händelseanalys genomförs vid avvikning från personal samt vid suicid. I övrigt på uppdrag av förvaltningschef. Riskanalys ska genomföras vid större organisatoriska förändringar Att avvikelserapporten är återkopplad och avslutad inom två månader. Genomföra minst fyra patientsäkerhetsforum per termin Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Enhetschef Kvalitetsansvarig Vid vårens mätning uppnåddes en följsamhet på 64 %. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Händelseanalys har genomförts vid sju tillfällen. Ett tillfälle pga suicid, fem tillfällen till följd av avvikning från personal och vid ett tillfälle pga oväntat dödsfall. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Riskanalys genomfördes inför byggetapp 2. Enhetschef Kvalitetsansvarig Knappt 70 % av alla avvikelserapporter är avslutade inom två månader. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Genomfört enligt målsättning under våren. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

86 Spårbarhet Område Dokumentationsmanual för respektive yrkeskategori Förekomst av uppföljning av vårdplan Förekomst av uppföljning av omvårdnadsplan Rutin för utlämnande av journalkopia Förekomst av korrekt användande av KVÅ-koder Målnivå Aktuell dokumentationsmanual finns för samtliga yrkeskategorier Samtliga patienter ska ha en vårdplan som inte äldre än 6 månader och uppföljning av föregående vårdplan ska finnas Samtliga patienter ska ha en omvårdnadsplan som inte äldre än två månader och uppföljning av föregående omvårdnadsplan ska finnas. Journalkopia ska utlämnas inom fyra arbetsdagar alternativt ska beslut om avslag lämnas inom fyra arbetsdagar. Samtliga KVÅ-koder som finns i baslistan ska användas korrekt. Ansvarig för utförande Namngiven medarbetare Ansvarig för kontroll Kvalitetsansvarig Kommentar Uppfyllt. Revidering pågår för flera av manualerna. Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 97 %. Biträdande enhetschef Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Uppföljning pågår. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Utfall 85 %. Delaktighet Område Patientenkät Dokumentation om patientens delaktighet i vårdplanering i vårdplan Dokumentation om närståendes delaktighet i vårdplanering i Målnivå Att samtliga frågeområden ligger på riksgenomsnitt eller bättre. Samtliga vårdplaner ska innehålla uppgift om patientens delaktighet i vårdplanering. Samtliga vårdplaner ska innehålla uppgift om närståendes delaktighet i Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Enhetschef Kvalitetsansvarig Analys av resultat pågår. Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

87 Område vårdplan Förekomst av eftersamtal vid tvångsåtgärd Erbjudande om stödperson Möjlighet för brukarråd att etablera sig på sjukhuset Tillgänglighet till aktuell lagstiftning Målnivå vårdplanering. Att patienten erbjuds eftersamtal efter utförd tvångsåtgärd. Samtliga patienter som vårdas enligt LRV och LPT ska erbjudas stödperson. Att brukarråd etablerar sig på sjukhuset. Aktuell lagstiftning ska finnas tillgänglig på vårdavdelningen. Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Enhetschef Kvalitetsansvarig Utfall 95 %. Kurator Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Brukarråd upprättat på sjukhuset. Enhetschef Kvalitetsansvarig Kontroll utförd. Samverkan Område Förekomst av vårduppdrag (beskrivning av önskat uppnått resultat) Inskrivning inom tidsgräns Första kontakt med kommun inom två månader från inskrivning Rapportering till remitterande vårdinstans enl fastställt intervall Samverkan med övriga regionvårdsenheter Målnivå Att samtliga patienter som skrivs in har ett vårduppdrag från remitterande vårdinstans vid inskrivning. Patient tagits in för slutenvård inom 7 dagar från det att vårduppdrag/remiss inkommit Inskrivningsmeddelande ska i varje enskilt fall vara kommunen tillhanda inom två månader från inskrivning. Att varje remitterande vårdinstans får rapportering (individnivå) enligt respektive avtal. Deltagande i extern kollegial granskning minst en gång per år. Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Avdelningsläkare Kvalitetsansvarig Utfall 100 % vid planerad inskrivning. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Kurator Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Utfall 100 %. Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Planering pågår för genomförande under detta år. Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

88 Område (extern kollegial granskning) Registrering i nationellt kvalitetsregister Målnivå Samtliga mätpunkter ligger över eller lika med riksgenomsnittet. Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll Kommentar Förvaltningschef Kvalitetsansvarig Tre områden har identifierats där RSK ligger sämre till i förhållande till riksgenomsnitt. Dessa områden är genomförande av tvångsåtgärd, BMI och andel patienter som fått friförmåner indragna. Dessa områden kommer att analyseras ytterligare. Miljö Område Andelen korttidshyrda fordon Minimera tankning av fossilt bränsle i bilpoolen Målnivå Ansvarig för utförande Ansvarig för kontroll 5% Processägare Processägare Kommentar Regionsjukhuset Karsudden, Verksamhetsberättelse (20)

89 Diarienummer: LS-LED Verksamhetsberättelse 2014 Habilitering och hjälpmedel Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

90 Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

91 Inledning Sammanfattande analys Medborgarperspektivet Habilitering- och hjälpmedel-förvaltningens uppdrag är att genom utvecklande, kompenserande och stödjande insatser skapa förutsättningar för självständighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning. Verksamheternas förmåga att leva upp till såväl målgruppens förväntningar samt graden av delaktighet och måluppfyllelse i den individuella planeringen följs kontinuerligt upp. Förvaltningens brukare är huvudsakligen nöjda med de insatser som ges. Delaktigheten vid den individuella planeringen är hög men graden av måluppfyllelse behöver öka ytterligare. Ett värdegrundsarbete pågår inom förvaltningen vilket omfattar förhållningsätt till såväl brukare som medarbetare. Arbetet involverar samtliga medarbetare och har fortgått under hela Nämnden har drift- och kostnadsansvar för landstingets sjukresor till och från vården. Resenärers nöjdhet med erhållna resor följs regelbundet upp via telefonintervjuer. Uppsatta mål nås för tillgänglighet till beställningscentral men inte vad gäller bemötande hos vare sig beställningscentral eller transportörer. Medel tillfördes under början av året för en förstärkt avtalsuppföljning vilket möjliggjort utökad uppföljning avseende exempelvis genomförda chaufförsutbildningar, skärpt kontroll av fordon och förarregister samt skärpt uppföljning av transportörernas interna kontroll. Åtgärder har också vidtagits av beställningscentralen för att öka kompetens hos verksamhetens medarbetare. Årets verksamhetsinriktade bidrag till intresseföreningar inom funktionshinderområdet har fördelats till riktade informationsinsatser, informationsmaterial, läger och fritidsverksamhet samt inköp av utrustning. Rehabilitering i varmt klimat har erbjudits till 57 sörmlänningar varav 18 i öppenvård och resterande heldygnsvård. Merparten är nöjda med erhållen behandling. Personalperspektivet Sjukfrånvaron är fortfarande hög och insatser för att systematiskt se över samt åtgärda arbetsrelaterade orsaker pågår. Inom Habiliteringsverksamheten är det den långa sjukfrånvaron som har ökat. Orsaker till sjukskrivningarna är i de flesta fall av medicinsk karaktär och inte arbetsrelaterad men i ett par fall har sjukskrivningar orsakats av brister i arbetsmiljön. Dessa har identifierats och insatser av olika slag pågår. Förvaltningens arbete med "Arbetsglädje och stolthet" och de identifierade utvecklingsområdena (ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, uppdrag och mål samt hälsofrämjande arbetsplats) har pågått under hela I december samlades alla medarbetare i förvaltningen för att tillsammans summera "Arbetsglädje och Stolthet", engagera och diskutera förvaltningens värdeord delaktighet, respekt och ansvar samt skapa förutsättningar för fortsatt gemensamt arbete för ökad arbetsglädje och stolthet. Medarbetarenkäten är ett sätt att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och för förvaltningen ett viktigt mått på hur arbetet med "Arbetsglädje och Stolthet" fortskrider. Resultatet från 2014 års enkät visar att vi har lyft oss inom alla våra utvecklingsområden (ledarskap, Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

92 målkvalitet och delaktighet) vilket är en glädjande indikator på att vi är på rätt väg. Personalomsättningen är relativt hög inom Habiliteringsverksamheten och rekrytering av psykologer är en fortsatt utmaning men för övriga yrkesgrupper bedöms rekryteringsläget vara gott. Process- och förnyelseperspektivet Verksamheterna inom förvaltningen arbetar ständigt med förbättringar för att utveckla arbetssätt och processer med syfte att tydliggöra de insatser som leder till ökad nytta för brukare. Habiliteringsverksamheten har haft en fortsatt utmaning att klara tillströmningen av ärenden både vad gäller väntetid till nybesök och till utredningar. Detta behöver mötas med effektivt arbetssätt, god samverkan med vårdgrannar och överenskommelser med andra aktörer om vem som har ansvaret. Patientsäkerhet har varit ett fokusområde under året med både genomförd patientsäkerhetsrond och strukturerad journalgranskning. Miljöperspektivet Miljömedvetenheten inom verksamheterna är god. Samarbete sker med förvaltningens miljösamordnare gällande planering av aktiviteter inom miljöområdet. Miljöombud är utsedda inom samtliga verksamheter. Ekonomiperspektivet Sammantaget redovisar verksamheterna inom Habilitering och hjälpmedel ett överskott på 0,6 mnkr. Med en budget på -1,0 mnkr, innebär det en positiv budgetavvikelse på 1,6 mnkr. Det är främst Sjukreseverksamheten som bidrar till detta. Habiliteringsverksamheten uppvisar ett underskott på 1,7 mnkr, huvudsakligen beroende på att många utredningar skickats till extern leverantör, där endast halva kostnaden täckts av de tillfälliga tillgänglighetspengarna. Dessutom har det fria vårdvalet inneburit en kraftigt höjd kostnad. Verksamhetens kostnader har sammantaget ökat med 2,7 % jämfört med året innan. Intäkterna har samtidigt ökat med 1,8 %. Framtidsanalys/ Omvärldsanalys En ny patientlag började gälla första januari Den innebär att stärka och tydliggöra patientens ställning genom att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet. Ett fokusområde är möjligheten att fritt välja utförare av öppen specialiserad vård och primärvård i andra landsting. Det kommer att finnas möjlighet för alla medborgare att söka öppen vård i ett annat landsting och brukare från andra landsting kan söka och erbjudas vård hos bland annat Habiliteringsverksamheten i Sörmland. Hur den nya lagen kommer att påverka verksamheten är svårt att uppskatta i nuläget, men i planering av produktion och kapacitet framöver, måste hänsyn tas till förändrade patientströmmar in och ut ur länet. Hemlandstinget har betalningsansvaret för länets befolkning men vårdansvar för alla som söker sig till verksamheten. Det kommer att bli lika viktigt för Habiliteringsverksamheten att ta hand om och prioritera en utomlänspatient som en inomlänspatient likväl som verksamheten har betalningsansvar för brukare som söker sig till annat landsting. Lagen innebär även ett förtydligat krav på information till patienten vilket innebär ett gemensamt ansvar mellan vårdgivaren, hemlandstinget och vårdlandstinget att försäkra sig om att patienten blivit informerad om bland annat olika behandlingsalternativ, aktuella väntetider, Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

93 vårdgarantin och de hjälpmedel som finns att tillgå. En särskild utmaning med den nya patientlagen är att tillgodose att personer med funktionsnedsättning inte missgynnas. Det är av största vikt att marknadsföra verksamheternas tjänster på hemmaplan och i samverkan med brukarnas nätverk för att säkra attraktionskraften. Ett ökat fokus på brukarens rättigheter visar sig också via ändringar i diskrimineringslagen från första januari Otillgänglighet för personer med funktionsnedsättning blir därmed en diskrimineringsgrund. Enligt regeringsförklaringen i oktober 2014 ska personer med funktionsnedsättning ha möjlighet att verka i vardagen på lika villkor vad gäller delaktighet och tillgänglighet. Det föreslås också att ett nationellt regelverk och ett samlat huvudmannaskap för hjälpmedel ska tas fram. Medelåldern ökar i befolkningen och det gäller även de med funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning har ibland ett tidigt åldrande vilket kan innebära ett ökat behov av insatser från Habiliteringsverksamheten. Den ökade invandringen ställer krav på ökad kunskap inom verksamheterna om andra kulturer. Tolkning via Tolkcentralen för personer med syn- och hörselskador, med andra modersmål, är ett aktuellt utvecklingsområde. Landstinget Sörmlands enkätundersökning "Liv och hälsa ung" utvecklas tillsammans med Folkhälsocentrum till att även omfatta elever i särskola. Målsättningen är att enkäten för särskolan ska införlivas i den ordinarie "Liv och hälsa ung-enkäten". En pilotundersökning "Liv och hälsa ung för alla" har hittills utförts i särskolan och den visar bland annat att barn i särskolan är mindre aktiva på fritiden än andra barn i jämförbar ålder. Tekniska lösningar i vår vardag utvecklas ständigt och tekniken används alltmer för olika vardagsärenden, vilket skapar möjligheter för brukare i form av till exempel stöd på nätet. En utmaning är att bibehålla hög kompetens hos medarbetare inom området, för att de ska kunna vara ett stöd till brukare. Det är också av största vikt att samhällstjänster som digitaliseras är tillgängliga för alla. Förvaltningen samarbetar sedan många år med åtta av länets nio kommuner kring upphandling av tjänster för den särskilda kollektivtrafiken (sjukresor och färdtjänst). Gemensamma upphandlingar av såväl beställningscentral som transportörer har genomförts i syfte att samordna trafiken så att samordningsvinster uppnås. Under 2014 uppdrog landstinget och länets samtliga kommuner åt myndigheten att upphandla nytt avtal för transportörer. Beslut har också fattats att driva beställningscentral i egen regi inom myndigheten. Ställningstagandet att driva beställningscentral i egen regi samt en ökad ambitionsnivå i kravställningen på transportörer kan komma att innebära betydande kostnadsökningar för landstinget Sörmland. Framgent behöver huvudmännen undersöka och ta ställning till kommunernas eventuella överlåtelse av hela ansvaret för färdtjänst och riksfärdtjänst till den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Huruvida landstinget på motsvarande sätt kan överlåta ansvaret för prövning och utbetalning av sjukresor till myndigheten är av juridiska skäl osäkert.. Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

94 Medborgarperspektivet Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Åtagande: Våra insatser/tjänster utgår från brukarens behov och en professionell bedömning. Förvaltningen Habilitering och hjälpmedels uppdrag är att skapa förutsättningar för självständighet och ett aktivt liv för personer med funktionsnedsättning. Det sker genom utvecklande, kompenserande och stödjande insatser. Individens behov ses ur ett helhetsperspektiv, samtidigt som individens möjligheter och styrkor synliggörs och utvecklas. Habiliteringsverksamheten Habiliteringsverksamheten ger insatser till barn, unga och vuxna med varaktiga, medfödda eller förvärvade funktionsnedsättningar inom områdena rörelsehinder, utvecklingsstörning, autismspektrumtillstånd, syn- och hörselnedsättningar samt flerfunktionsnedsättning. Insatser ges av team med olika yrkeskompetenser och i samverkan med de nätverk som finns runt individen. Åtagandet kring enskild individ är oftast långvarigt, även om intensiteten av insatser kan variera över tid. Antalet brukare som får insatser av verksamheten har ökat med 13 % jämfört med Den största ökningen ses för brukare med hörselnedsättning. I syfte att säkerställa att resurser fördelas utifrån målgruppens behov, har en kartläggning och analys av förbrukningsmönster och resursfördelning inletts, i samverkan med den strategiska hälso- och sjukvårdsstaben. Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

95 Brukarnas upplevelse av nytta med de insatser som ges mäts via anonyma enkäter i samband med utvärderingen av föregående plan. Antalet planer som utvärderats under året har nästintill fördubblats jämfört med föregående år. Den upplevda nyttan är hög och närmar sig gradvis målvärdet. Sjukresor Förvaltningen har drift- och kostnadsansvar för sörmlänningarnas sjukresor till och från vården. Tillsammans med åtta av länets kommuner upphandlas gemensamt beställningscentral och transportörer. Mätning av resenärers nöjdhet sker via telefonintervjuer. Två former av telefonintervjuer genomförs, dels en daglig uppringning av fem slumpvis utvalda resenärer, och dels en automatisk kundundersökning som genomförts under våren, där kunden själv väljer om den vill delta. I enkäterna ställs frågor om såväl beställningscentralens som transportörers tillgänglighet och bemötande, se diagram nedan. Målsättning enligt avtal är att medelbetyget 4,7 ska uppnås för bemötande samt 4,2 för tillgänglighet och tidshållning. För beställningscentral nås målet vad gäller tillgänglighet men inte fullt ut för bemötande. För transportörer nås inte målet vare sig tillgänglighet eller bemötande. Åtgärder vidtas löpande för att åtgärda de brister som uppstår. Bland annat lyssnar beställningscentralen månadsvis av fem slumpmässigt utvalda samtal, vid behov sätts kompetenshöjande insats in, en större utbildningssatsning har genomförts för beställningscentralens medarbetare och flera utbildningstillfällen för chaufförer har genomförts. Övrigt stöd inom funktionshinderområdet Nämnden för Habilitering och utbildning har under året fattat beslut om fördelningen av medel för bidrag till intresseföreningar för personer med funktionsnedsättning. Utöver ett generellt bidrag avsätts medel för ett verksamhetsinriktat bidrag. Grundtanken med det verksamhetsinriktade bidraget är att det skall vara ett kompletterande stöd till landstingets insatser eller informations- eller kunskapshöjande aktiviteter i syfte att förändra attityder mot personer med funktionsnedsättning. Av 30 inkomna ansökningar har 25 beviljats till ett belopp om 1058 tkr. Beviljade ansökningar avsåg bland annat riktade informationsinsatser, informationsmaterial, utveckling av webbradio, läger och fritidsverksamhet samt inköp av Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

96 utrustning. Nämnden har under året reviderat riktlinjerna för bidraget så att möjligheten att erhålla bidrag för huvudsakligen sociala aktiviteter begränsats. Nämnden har också under året fattat beslut om riktlinjer för bidrag till personer med funktionsnedsättning. Individbidrag kan erhållas som ett komplement till landstingets verksamhet, i funktionsuppehållande och funktionsstärkande syfte för personer med tidigt förvärvad funktionsnedsättning. Tidigare avsaknad av riktlinjer har medfört svårigheter att göra likvärdiga bedömningar för olika typer av funktionsnedsättningar och aktiviteter. Under året har 57 sörmlänningar beviljats rehabilitering i varmt klimat, varav 18 i öppenvård och resterande i heldygnsvård. Merparten av dessa är kvinnor, 72 %. Även om merparten är nöjda med sin vistelse så finns det synpunkter på erhållen service. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel brukare som vid utvärdering upplever nytta med de insatser som getts (HabV exkl. TolkC). 87,2% 90 % Avser 293 av de 336 brukare som utvärderat sin plan under året. Utfall 2013: 77,5% (138/178) Antal brukare som fått insatser från Habiliteringsverksamheten. Andel sörmlänningar som är nöjda med sina sjukresor st Minst st 4,3 Medelvärd e minst 4,5 av 5 Målvärdet avser helår. Utfall 2013: Andel brukare som är nöjda med erhållen klimatvård. 96,9% 95 % Svarsfrekvens 82 % av de 38 som genomfört resa. Jämförelser med 2013 saknas Åtagande: Våra betalande kunder är nöjda med våra insatser/tjänster utifrån de överenskommelser vi träffat. Åtagande: I våra verksamheter är brukaren delaktig i planering av insatser. Habiliteringsverksamheten Brukarens individuella plan utgör grunden för de insatser som ges. Varje brukare ska så långt det är möjligt vara delaktig i de mål som sätts, samt i de insatser som planeras. Mål och insatser dokumenteras i den individuella planen. Såväl antalet brukare som utvärderar sin plan som känslan av delaktighet i den individuella planeringen ökar inom Habiliteringsverksamheten. Utfallet för upplevelsen av delaktighet är dock osäkert eftersom det är en relativt liten andel brukare som svarar på dessa frågor. Fler metoder och verktyg för att fånga in brukarnas delaktighet behöver därför utvecklas. Redskap för planeringssamtal har tagits fram och workshops har genomförts under hösten för att höja kompetensen kring planeringssamtal och upprättande av individuell plan. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel brukare som upplever delaktighet i den individuella planeringen. 91,3% 88 % Avser 306 av de 335 brukare som utvärderat sin plan under året. Utfall 2013: 87 % (161/185) Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

97 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Åtagande: Våra insatser/tjänster ökar förutsättningarna för livskvalitet och ett aktivt liv. Måluppfyllelse En viktig förutsättning för upplevelsen av god livskvalitet är att brukaren kan och fått vara delaktig vid formulering och planering av mål. För Habiliteringsverksamhetens brukare ligger värderingen av den sammantagna måluppfyllelsen relativt konstant på strax under 80 %. Utmaningen består bland annat i svårigheten att formulera och sätta realistiska mål. Utvecklingsarbete pågår för att stödja såväl brukare som medarbetare med redskap och metoder för en kvalitativ och realistisk målformulering. Merparten av de sörmlänningar som erhållit rehabilitering i varmt klimat anger att behandlingen gett effekt. Kunskapshöjande aktiviteter Nämnden har såsom specialresurs inom området funktionshinder ett särskilt ansvar för kunskapsspridning inom området, såväl till brukaren eller eleven själv som till dess nätverk och angränsande verksamheter. Genom ökad kunskap om funktionsnedsättningar och dess konsekvenser ökar också förutsättningarna för ett bra mottagande och goda insatser till brukarna oavsett aktör. Utbudet av generella insatser i Habiliteringsverksamhetens "Aktivitetskatalog" förbättras för varje år och kvalitativa insatser kan därmed erbjudas till flera vid ett och samma tillfälle. Vid utvärderingar av dessa insatser lyfts bland annat värdet av att såväl fått strategier för att hantera vardagen, glädjen av att klara nya aktiviteter samt värdet av att få träffa andra i samma situation. Verksamheten bidrar också med kunskapsspridning till andra verksamheter om bemötande och stöd i vardagen. Någon systematisk utvärdering av dessa insatser har inte kunnat genomföras. Totalt sett har drygt brukare, anhöriga och personal deltagit vid olika former av generella insatser under året. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel nöjda kursdeltagare vid kunskapshöjande aktiviteter riktade till medarbetare inom andra verksamheter. Andel brukare som vid utvärdering av den individuella planen bedömer att måluppfyllelsen är uppnådd. Andel brukare som upplever att behandlingen vid klimatvård gett effekt. 95 % 77,5% 80 % Avser 258 av de 333 brukare som under året utvärderat sammantagen måluppfyllelse i den individuella planen. Utfall 2013: 78 % (167/214) 93,8% 100 % Svarsfrekvens 78 % av de 39 som erbjudits klimatvård. Utfall motsvarande period 2013 saknas Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

98 Åtagande: Brukare i länet ska erbjudas likvärdiga tjänster. En viktig förutsättning för att uppnå jämlikhet i hälsa är att brukare, oavsett var i länet denne får sina insatser ges likvärdiga möjligheter till ett gott liv. En sammanställning och analys av konsumtionsmönster för verksamhetens målgrupper pågår. I arbetet med att utforma den så kallade insatspyramiden för Habiliteringsverksamheten, som beskriver insatser på såväl generell som specialiserad nivå, går verksamheten igenom metoder och arbetssätt, ny kunskap hämtas in och prövas. Med detta som underlag utformas gemensamma arbetssätt och riktlinjer för verksamheten. Detta utgör grunden för att likvärdiga tjänster ska erbjudas över hela länet. Projektet "Samordnat medicinskt omhändertagande för vuxna med funktionsnedsättning" går från och med 2015 över i ordinarie verksamhet. Fem vårdcentraler i länet har fått tilläggsuppdrag och förstärkta resurser för kvalitativta insatser till målgruppen. Genom satsningen har förutsättningarna för ökad jämlikhet i hälsa kunnat stärkas då det medicinskt omhändertagande förbättras samt bättre kontinuitet och samordning uppnås. En samlad utvärdering av projektet pågår som kommer att presenteras under våren. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Åtagande: Vi är medvetna om människors olikheter och förutsättningar. Därför arbetar vi aktivt för att ingen människa ska diskrimineras. Förvaltningens systematiska arbete med värdegrundsfrågor har fortgått under Värdegrundsarbetet utgår från människovärdesprincipen med värdeorden delaktighet, respekt och ansvar och omfattar verksamheternas förhållningssätt till såväl brukare som medarbetare. I de spelregler som slagits fast ska medarbetare; ha ett respektfullt förhållningssätt till brukare, skapa möjlighet för brukaren att vara aktiv och delaktig i sin utveckling, samt använda sin och andras kunskaper, erfarenheter och olikheter för ökad brukarnytta. Frågor om barns rättigheter samt frågor om våld i nära relationer hålls levande genom diskussioner på arbetsplatsträffar. Stabiliteten och tillgången till språktolkar under året har varit bekymmersam, vilket skapat problem för de alltfler brukare med utomnordisk bakgrund som har behov av Habiliteringsverksamhetens insatser. Upphandling har skett under året och nytt avtal finns from Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

99 Personalperspektivet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel av personalen som är nöjd med sin sysselsättningsgrad Index för Hållbart medarbetarengagemang (HME) 91,6% 100 % Utfall 2013 saknas 78 % 90 % Utfall 2013 saknas Åtagande: Förvaltningen ska arbeta utifrån en sammanhållen personalpolitik där de personalpolitiska grunderna ska vara väl kända. Förvaltningens arbete med "Arbetsglädje och Stolthet" och de identifierade utvecklingsområdena (ledarskap, medarbetarskap, kommunikation, uppdrag och mål samt hälsofrämjande arbetsplats) har pågått under hela I december samlades alla medarbetare i förvaltningen för att tillsammans summera "Arbetsglädje och Stolthet", engagera och diskutera förvaltningens värdeord delaktighet, respekt och ansvar samt skapa förutsättningar för fortsatt gemensamt arbete för ökad arbetsglädje och stolthet. Inom Habiliteringsverksamheten har man under året kunnat öka deltidstjänster med motsvarande 3,1 heltidstjänst, inom ramen för egen budget. Två enhetschefer inom Habiliteringsverksamheten har slutat under året, en tjänst har återbesatts och rekrytering pågår på den andra tjänsten. Tolv medarbetare har avgått med pension. Återbesättning har i stort sett lyckats till alla tjänster. Både inom landstinget centralt och internt inom förvaltningen pågår ett arbete för att se över rekryteringsprocessen. Inom förvaltningen har nya rutiner kring chefsrekrytering tagits fram och har under 2014 testats med bra resultat. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid 87 % Minst 85 % Utfall 2013 saknas 94 % 93 % Utfall 2013 saknas Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

100 Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Åtagande: Förvaltningen arbetar med ständiga förbättringar av arbetsmiljön ur alla dess aspekter enligt författningen om systematiskt arbetsmiljöarbete med särskilt fokus på det hälsofrämjande perspektivet. Hälsofrämjande arbetsplats har varit ett utvecklingsområde inom ramen för "Arbetsglädje och Stolthet". Under 2014 har ett arbete påbörjats vad gäller att identifiera friskvårdsinsatser som erbjuds inom landstinget och vad förvaltningen behöver göra för att lyfta fram och förstärka inom området. Hälsoinspiratörer på alla arbetsplatser har utsetts i syfte att tillsammans med chefer och fackliga ombud främja arbetsmiljön på arbetsplatsen ur alla dess aspekter. En god arbetsmiljö kräver ett gemensamt ansvarstagande från såväl chef som medarbetare. De definierade värdeorden delaktighet, respekt och ansvar som har tagits fram i förvaltningens värdegrundsarbete behöver på ett genuint sätt genomsyra verksamheten. Medarbetarenkäten är ett sätt att arbeta systematiskt med arbetsmiljö och för förvaltningen ett viktigt mått på hur arbetet med "Arbetsglädje och Stolthet" fortskrider. Resultatet från 2014 års enkät visar att vi har lyft oss inom alla våra utvecklingsområden (ledarskap, målkvalitet och delaktighet) vilket är en glädjande indikator på att vi är på rätt väg. Under våren 2015 ska enkäten utvärderas och förbättringsområden ska vaskas fram för att ytterligare stärka de fina resultaten. Sjukfrånvaron fortsätter tyvärr att öka och analys samt åtgärder är påbörjade. Inom Habiliteringsverksamheten är det framförallt de långa sjukskrivningarna som har ökat och flera av dem har en medicinsk bakgrund som ej är arbetsrelaterade. I ett par fall har sjukskrivningar orsakats av brister i arbetsmiljön. Dessa har identifierats och insatser av olika slag pågår. Sjukfrånvaron behöver kontinuerligt analyseras och följas upp för att hela tiden utveckla arbete med rehabilitering och förebyggande av ohälsa. Landstinget har under 2014 infört ett systemstöd i Heroma för sjuktal och rehabilitering som förhoppningsvis kommer att underlätta för chefer att ha bra kontroll över sjukfrånvaron. Användandet av alternativa mötesplatser via video eller telefonkonferenser fortsätter vid de tillfällen då det är möjligt. Syftet är att använda arbetstid på bästa sätt samt minska påfrestning och risker vid bilkörning. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som nyttjat friskvårdsbidraget Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. Andel anställda som haft högst fem sjukdagar under de senaste 12 månaderna. Sparad arbetstid genom att videooch telefonkonferenser används. 60,2% 50 % Utfall 2013 saknas 6,8 % Max 4,5 % Utfall ,3 % 54 % Minst 90 % timmar Utfall 203 saknas 800 h Utfall 2013 saknas Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

101 Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Åtagande: Förvaltningen ska förankra landstingets vision, de strategiska målen och den gemensamma värdegrunden för personalfrågor till sina medarbetare. Under 2014 har en del i förvaltningens värdegrundsarbete varit att på alla arbetsplatser föra diskussioner och arbete utifrån de strategiska målen, uppdrag och mål. Målsättningen är att detta ska resultera i konkreta mål för verksamheten och enheterna samt att alla medarbetare ska se sin del i helheten. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Index för målkvalitet index 62,1 index 70 Utfall 2013 saknas Åtagande: Förvaltningen karaktäriseras av engagemang, arbetsglädje och stolthet. Professionalism, delaktighet samt utvecklingsvilja kännetecknar förvaltningen där ett tydligt och engagerat ledarskap utgör en viktig förutsättning. Under året har förvaltningens samlade ledning genomfört ett ledarutvecklingsprogram i form av "Klart ledarskap". Syftet med utvecklingsprogrammet var att ge ledningen verktyg och förhållningssätt som bidrar till förbättrad kommunikation och ökad arbetsglädje och stolthet i förvaltningen genom att: - Skapa ett gemensamt språk, gemensamma begrepp och ett gemensamt förhållningssätt. - Ge förutsättningar för förvaltningens ledare att utveckla sig själva och sina relationer till kollegor och medarbetare i organisationen. - Ge ledarna förutsättningar att använda verktyg och färdigheter från "Klart ledarskap" vid arbete med värdegrund, förändringsarbete och övrig medarbetarutveckling. Nästa steg är att under 2015 sprida kunskaper från ovanstående ledarutvecklingsprogram till alla medarbetare i förvaltningen. Samtliga chefer inom förvaltningen har även getts möjlighet att få individuell chefscoachning utifrån resultatet av 2013 års medarbetarenkät och chefscoachningen fortsätter även under 2015 utifrån 2014 års resultat. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. 85,5 % Minst 80 % Utfall % Personalperspektivet - Övrig analys Anställda Habiliteringsverksamheten har vid årets slut 159 anställda vilket är en ökning från föregående år med fyra tjänster vilket beror på att man har kunnat återbesätta vakanser. Personalomsättningen är relativt hög inom Habiliteringsverksamheten och det sker både genom pension och att medarbetare väljer att avsluta sin tjänster av olika skäl. Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

102 Återbesättning av de vakanser som har uppstått under året har lyckats med undantag av en sjuksköterska och en psykolog där rekrytering pågår. Ledningskansliet och sjukresor har vid årets slut ökat med två tjänster på grund av tillfällig dubbelbemanning vid överlämning och återbesättning av tjänster. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den sammantagna arbetade tiden har ökat och det är både Habiliteringsverksamheten och Ledningskansliet som står för det genom ökat antal anställda. Den totala frånvaron har också ökat. All frånvaro har ökat förutom frånvaro för utbildning men det är sjukfrånvaron som står för den största ökningen. Kostnaden för den arbetade tiden Den arbetade tiden har ökat och månadslönekostnaden har ökat med 4,2 % mellan åren. Om avräkning sker för 2014 års löneavtal samt en måttfull löneglidning har kostnaderna istället ökat med endast ca 1,3 %. Process- och förnyelseperspektivet Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Åtagande: Förvaltningen arbetar aktivt med ständig förbättring som syftar till att ha kundorienterade, standardiserade och enkla processer Andelen brukare som har en dokumenterad individuell plan inom Habiliteringsverksamheten har ökat. Under kommande år sker en utveckling av statistikuttag från Systeam cross, vilket kommer att möjliggöra bättre och säkra siffror. Hittills har statistiken följts manuellt. Andel väntande som finns inom ramen för den lagstadgade nationella vårdgarantin har varierat under årets månader. Den lägsta tillgängligheten kan ses för juli månad då 66 % av de väntande fick tid till nybesök inom 90 dagar. Synmottagningen samt hörsel- och dövmottagningen har klarat vårdgarantin bäst med besök inom 90 dagar för 94 % respektive 100 % i december. Totalt antal väntande på autismspektrumutredning den 31 december 2014 var 65 personer varav 38 barn. Totalt antal väntande på autismspektrumutredning 1 januari 2014 var 59 personer varav 31 barn Antal genomförda autismutredningar var 31 december 245 stycken varav 55 utförts internt. Antal utredningar fakturerade via fritt vårdval tom december är 62 st. Av dessa var det tio st som stod i Habiliteringsverksamhetens kö och därmed avlastat den. När det gäller väntetider för målgruppen barn med autismspektrumtillstånd är Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

103 tillgängligheten till nybesök inom 30 dagar endast 45 %. För påbörjad utredning/behandling är siffran 87,9%. Några förklaringar till att målen inte nåtts är, att remissen har behövt kompletteras innan besöket kunde bokas in eller att remissen inte har skickats i tid från remittent. Det har också förekommit avbokningar av brukare/närstående och då har inte nytt besök kunnat bokas inom 30 dagar. En åtgärd 2015 är att skapa rutiner för överenskommen tid med brukaren, istället för att erbjuda en tid via kallelser. I slutet av april fattades ett beslut om att prioritera psykologernas arbetsuppgifter för att kunna genomföra flera utredningar internt. I den mån det är möjligt prioriteras utredningar men psykologerna behövs även till andra insatser. Antalet remisser till Habiliteringsverksamheten har ökat totalt med 449 st jämfört med 2013, en ökning med 25 % och det avser hela verksamheten. Den största ökningen ses på Habiliteringsmottagningarna med 227 remisser. Hörsel- och dövmottagningen har haft en ökning med 211 inkommande remisser och Synmottagningen har haft en mindre ökning omfattande elva remisser. Ett grundligt arbete är påbörjat för att utveckla remisshanteringsprocessen bland annat tillsammans med alla remittenter. Uppstramning av remisskriterierna har gjorts och utvärdering av detta kommer att göras Utöver arbetet med kriterierna så behöver rutinerna kring signering av remisserna hos remittenterna stramas upp. I nuläget kan det ta upp till en vecka innan remissen går iväg från remittenten. Habiliteringsverksamhetens interna remissprocess måste också ytterligare genomlysas och eventuella rutiner förändras för att få en så effektiv process som möjligt. En arbetsterapeut har anställts för att i ett projekt "Kognitivt stöd", finansierat med statliga medel, arbeta med remisser från barn- och ungdomspsykiatrin gällande finmotorisk bedömning, kognitiv anpassning och hjälpmedel. Flera enheter inom Habiliteringsverksamheten anger att antalet personer med bakgrund från andra länder har ökat. De språkliga och kulturella aspekterna medför att det krävs fler insatser och att besöken tar längre tid. Sjukresor Innevarande avtal med beställningscentralen Samres är förlängt till Länet har fattat beslut om att därefter driva beställningscentral i egen regi genom Kollektivtrafikmyndighetens försorg. Upphandling av nytt transportörsavtal pågår och samordnas av Kollektivtrafikmyndigheten. Upphandlingen är överprövad och rättsprocess pågår varför tidpunkt för driftstart av nytt avtal är osäkert. De senaste åren har präglats av ett ökat antal avvikelser. Uppföljningar sker fortlöpande med berörda aktörer. Andelen avvikelser sjönk glädjande fram tom augusti månad för att därefter återigen öka, se diagram nedan. Merparten av inkomna synpunkter avser tjänsten som utförs av beställningscentralen och förare samt resornas tidspassning. Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

104 Huvudmännen tillförde i början av året medel för en förstärkt avtalsuppföljning. Den förstärkta avtalsuppföljningen sker på uppdrag av länets avtalsgrupp för samhällsbetalda resor. Förstärkt uppföljning har genomförts avseende fordon, förarregister, fordonsstatus, säkerhet för resenärer, genomförda förarutbildningar samt transportörens internkontroll. Besök och kontroller har genomförts på länets tre sjukhus samt på äldreboenden och dagcenter i länet. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel brukare som har en individuell plan (Habv.exkl. tolkcentralen). Andel brukare som väntat på nybesök mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). Andel genomförda nybesök som väntat mindre än 90 dagar (HabV exkl. TolkC). Andel genomförda nybesök inom området autism som väntat i mindre än 30 dagar. Andel påbörjade fördjupade utredningar/behandlingar inom området autism som väntat mindre än 30 dagar. Andel inkomna klagomål på genomförda sjukresor. 55,2% 65 % Avser 913 av 1655 brukare Helår 2013; 44 % 681 av 1544 brukare 78 % 100 % Avser 189 brukare av totalt 243 December 2013; 80 % 193 av 241 brukare 81% 100% Avser 911 av 1121 totalt antal nybesök Helår 2013; 86% 912 av 1056 totalt antal nybesök 45% 90% Avser 55 av totalt 123 genomförda nybesök 2013; 45% 10 av 22 totalt genomförda nybesök 87,9% 80% Avser 116 av 132 påbörjade utredningar internt och externt 2013; 68% 68 av 100 påbörjade utredningar internt och externt 0,8% Högst 1% Avser 784 inkomna avvikelser på genomförda resor. Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

105 Åtagande: Vår information och våra lokaler är tillgängliga och anpassade för våra målgrupper. Information om Habiliteringsverksamheten på externa webben har uppdaterats i syfte att göra informationen mer tillgänglig och attraktiv för målgrupperna. Informationsmaterial anpassas i möjligaste mån. Ett arbete med att översätta information till andra språk har inletts. Kommunikation och kommunikativ miljö har varit i fokus under året inom Habiliteringsverksamheten. En kommunikationsutbildning har genomförts med alla medarbetare. Handlingsplaner har tagits fram verksamhetsvis och enhetsvis för att förbättra den kommunikativa miljön och planerade åtgärder har vidtagits. Habiliteringsmottagningarna i Nyköping och Eskilstuna har evakuerats till tillfälliga lokaler under året på grund av byte av eller renovering av lokaler. Åtgärder för att göra de tillfälliga lokalerna mottagningsvänliga och med en rimlig arbetsmiljö pågår. Även lokalerna på mottagningen i Katrineholm kommer att behöva förändras och ett avdelningsfunktionsprogram är påbörjat. Åtagande: Vi arbetar systematiskt med kvalitet och utveckling utifrån evidens och beprövad erfarenhet Habiliteringsverksamheten Teamet för Kommunikation, Aktivitet och Lärande för Alla, KoALA, har startat upp sin verksamhet och stöttar enheterna med råd kring kommunikation och kognition. "Ny teknikprodukter" i form av surfplattor och smartphones har installerats på enheterna och riktlinjer kring applikationer kommer att tas fram Införandet av screening för autism och andra utvecklingsavvikelser på BVC har försenats. För att införa screeningen måste den efterföljande kedjan av insatser vara säkerställd i landstinget och också när det gäller överenskommelser med kommunerna. Metod för granskning av journalskrivning har tagits fram och förankrats hos Hälso- och sjukvårdsförvaltningens Patientsäkerhetsenhet. Granskning har genomförts och utfallet från den utgör underlag för en kommande utbildning i journaldokumentation. Patientsäkerhetsrond är genomförd med hjälp av Patientsäkerhetsenheten. Övrigt stöd inom funktionshinderområdet Förvaltningen Habilitering och hjälpmedel bekostar och administrerar olika typer av bidrag till organisationer som verkar för personer med funktionsnedsättningar, samt direkt till individer med funktionsnedsättningar. Under året har riktlinjer tagits fram för det löpande organisationsbidraget till föreningar för personer med funktionsnedsättningar. De framtagna riktlinjerna kompletterar landstingets övergripande riktlinjer för organisationsbidrag. Det finns också ett verksamhetsinriktat bidrag riktat till intresseorganisationer för personer med funktionsnedsättning. Nämnden har under året fattat beslut om reviderade riktlinjer för bidraget, för att begränsa möjligheterna att få stöd till aktiviteter av mest social karaktär. Bidraget ska ges till insatser som är habiliterande eller rehabiliterande och kompletterar landstingets insatser. Bidrag kan också ges till verksamhet av informativ eller utbildande karaktär som syftar till ökad kunskap om funktionsnedsättningar. Utöver ovanstående bidrag finns möjlighet för enskild person eller förening som söker för Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

106 enskild person, att erhålla så kallat individ- och föreningsbidrag. Riktlinjer har saknats för bidraget tidigare och ett behov av tydliga kriterier och likvärdiga bedömningar har gjort att riktlinjer har utarbetas och nämnden har under året fattat beslut om att de ska gälla. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Antal nya behovsområden för vilka generella respektive riktade insatser definierats.(habv) 1 st 4 st Insatser för personer med synnedsättning har definierats och beskrivits yrkesspecifikt och verksamhetsgemensamt. Förändringar i stödet kring verksamhetsutveckling och andra prioriteringar har gjort att inte fler behovsområden definierats och beskrivits. Helår 2013; 4 st Åtagande: Vi styr och leder verksamheten för att möta framtidens krav och utmaningar. Ett arbete med produktions- och kapacitetsplanering är påbörjat, i första hand gällande utredningsprocessen. Inflödet av ärenden och vilken kapacitet, i form av bokningsbara tider, som krävs för att möta inflödet och undvika för långa väntetider kartläggs. Därefter kommer det att planeras hur behovet av insatser ska kunna mötas med befintliga personella resurser, eventuellt genom nya arbetssätt. Ambitionen är också att utveckla och använda informationen från olika nationella kvalitetsregister inom habiliteringsområdet, som ett av flera underlag i verksamhetsplanering. En arbetsgrupp med fokus på föräldrastöd har startats upp i oktober Syftet är att förbättra föräldrastödsinsatserna och upprätta ett basutbud av insatser samt att definiera vilka fördjupade föräldrastödsinsatser som Habiliteringsverksamheten ska erbjuda. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Åtagande: Vi initierar och deltar aktivt i samverkan för utveckling på olika nivåer. Förvaltningen Habilitering och hjälpmedel deltar i övergripande samverkan både inom regionen, närvården i Sörmland och med olika specialistkliniker på sjukhusen samt med primärvården. Utvecklad samverkan finns för individärenden. En inventering av samverkansforum med Försäkringskassan pågår. Samarbetet med kommunerna i arbetet med intensivträning av små barn med autism har varit i fokus då frågetecken finns kring ansvarsfördelning. En workshop är planerad våren 2015 där företrädare för politik och skolchefer bjuds in för att diskutera samverkan inför införandet av metoder för tidig upptäckt. En fördjupad analys har genomförts med anledning av landstingsstyrelsens inriktningsbeslut att fördela landstingets ansvar och uppdrag för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik utifrån ålder. Analysen påvisar att föreslagen förändring utgår från organisationens behov av förnyad struktur snarare än utifrån barns behov och rättigheter. Barn och ungdomar mår bäst av att möta ett tvärprofessionellt team i Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

107 sammanhållen vårdkedja där behov snarare än diagnos och ålder är utgångspunkten. Ingående verksamheter föreslår istället en strukturerad samverkan för barn och unga med neuropsykiatrisk problematik. Syftet är att skapa ett multiprofessionellt mottagande för bedömning och utredning i samverkan mellan ingående specialistverksamheter. En processledare kommer att anställas för att tillsammans med berörda ta fram hur ett strukturerat samarbete ska se ut för neuropsykiatriska utredningar. Tolktjänstutredningen har återigen aktualiserats med tillsättning av en arbetsgrupp med uppdrag av Regeringskansliet. Arbetsgruppen ska lämna förslag som krävs för att åstadkomma en ändamålsenlig, brukarorienterad och kostnadseffektiv tolktjänst. Uppdraget ska redovisas senast februari 2015 i form av en departementspromemoria. Åtagande: Vi arbetar aktivt för att marknadsföra och tydliggöra verksamhetens uppdrag. Utveckling av informationsinsatser till brukare med nätverk samt andra som möter personer med funktionsnedsättning pågår inom Habilteringsverksamheten. Kunskapshöjande aktiviteter till andra personer, intresseföreningar och verksamheter som möter personer med funktionsnedsättningar har skett på olika sätt. Fokus har varit information och kunskap om funktionshinder och dess konsekvenser i vardagen, förhållningssätt och bemötande samt om verksamheten och dess utbud av möjliga insatser. Tolkcentralen har informerat om tolktjänsten både internt inom verksamheten och inom landstinget samt till myndigheter. Process- och förnyelseperspektivet - Övrig analys Verksamhet Avvikelser Registrerade avvikelser i landstingets avvikelsehanteringssystem Synergi 500 som Habiliteringsverksamheten, Sjukreseenheten eller Ledningskansliet HH ansvarar för. Antal avvikelser Habiliteringsverksamheten Sjukreseenheten Ledningskansliet 1 1 Totalt 304 Totalt 252 Habiliteringsverksamheten har avvikelser främst inom området informationshantering. En ökning av antalet registreringar har skett på grund av att verksamheten arbetat med att öka benägenheten att registrera avvikelser i Synergi 500. Sjukreseenheten har en ökning av avvikelser mot Avvikelserna handlar till största delen om informationshantering. Lämpliga åtgärder är vidtagna för registrerade avvikelser. Patientnämnd Rapport från patientnämnden visar 13 stycken ärenden för Habiliteringsverksamheten och Sjukreseenheten under Fem ärenden avser Habiliteringsverksamheten och resterande Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

108 åtta ärenden avser sjukresor. Samtliga ärenden är utredda och åtgärder är vidtagna. Miljöperspektivet Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett hållbart och effektivt miljöarbete Åtagande: Förvaltningen bedriver ett effektivt miljöarbete genom att följa aktuellt miljöledningssystem Förvaltningens ledningsgrupp har genomgått utbildning i lagkunskap inom miljöområdet med hjälp av miljösamordnaren. Samarbetet med miljösamordnaren är etablerat. Vid extern miljörevision, som genomförts inom Habiliteringsverksamheten, gjordes två noteringar. Den ena gällde rapportering av miljöavvikelser och den andra att miljöpolicyn ska anslås. Åtgärder är vidtagna. Utsedda miljöombud finns inom verksamheterna och de har under året arbetat med information, uppföljning av onödig elanvändning samt övergång till nytt kemikaliehanteringssystem. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med klimatpåverkande miljöaspekter Alternativa mötesformer används som tidigare i möjligaste mån inom hela förvaltningen och antal sparade mil har ökat sedan Samåkning och användning av allmänna kommunikationer är etablerat inom Habiliteringsverksamheten när det fungerar avseende tid och plats. Kravspecifikation upprättas vid förändring av bilavtal. Kraven innefattar både miljöpåverkande aspekter och de ergonomiska förutsättningar som krävs för handhavande och transport av tekniska hjälpmedel. Dessa aspekter sammanfaller inte alltid och ett påverkansarbete måste ske på lång sikt. Två elcyklar erhölls sent under våren från Miljöenheten. De har placerats på Tolkcentralen samt på Habiliteringsmottagningen i Eskilstuna och används av medarbetarna vid tjänsteuppdrag inom rimligt avstånd. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sparade mil vid genomförda telefon- och videokonferenser mil mil Helår 2013, 1772 mil Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

109 Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Åtagande: Förvaltningen arbetar kontinuerligt och systematiskt med att förebygga och minska miljöpåverkan vid användning av kemikalier och läkemedel Kemikalieförteckning finns på alla enheter. Produktblad och säkerhetsblad finns i anknytning till kemikaliska produkter. Miljöombuden inom Habiliteringsverksamheten har erhållit information om det kommande kemikaliehanteringssystemet. Införandet har påbörjats under hösten Indikator Utfall Målvärde Kommentar Antal kemikalier som används, kemikalielista Volym kemikalier, kemikalielista Kemikalielista finns Kemikalielista finns Ekonomiperspektivet Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Åtagande: Nämnden har en stabil ekonomi med en ändamålsenlig användning av resurser. Habilitering och hjälpmedel redovisar ett positivt resultat på 0,6 mnkr för Med en budget på -1,0 mnkr, innebär det en positiv budgetavvikelse på 1,6 mnkr. Det är framför allt sjukreseverksamheten som bidrar till detta. Hög kostnadsmedvetenhet hos alla medarbetare är en framgångsfaktor för att uppnå en stabil ekonomi. Genomgång av ekonomiskt resultat sker kontinuerligt i olika sammanhang. Prestationsmedel har under året utbetalats månadsvis inom Habiliteringsverksamheten, vilket skapat ett större intresse och engagemang för hur det gått för den egna verksamheten. Dessa medel används för att stimulera arbetet i önskad riktning gällande måluppfyllelse för väntetider, andel habiliteringsplaner och vid införandet av nya metoder för att förbättra för brukarna. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr 0 Utfall 2913: tkr Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

110 Ekonomiperspektivet - Övrig analys Resultatanalys Resultaträkning - tabell Tkr Utfall 2014 Utfall 2013 Budget 2014 Verksamhetens intäkter Anslag Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Resultat och budgetavvikelse Det samlade resultatet fördelar sig på följande sätt (mnkr): Habiliteringsverksamheten -1,7 Sjukreseverksamheten +1,7 Förvaltningsgemensamt inkl kansliet -0,1 Stöd till funktionshindrade +0,7 Habiliteringsverksamheten Ett flertal över- och underskott bidrar till det samlade resultatet på -1,7 mnkr. Verksamheten har erhållit obudgeterade "tillgänglighetspengar" på 2,0 mnkr. Det har bidragit till att 81 utredningar kunnat skickas till extern leverantör under hösten. På intäktssidan har också återbetalning skett från HMC avseende hjälpmedelskostnader Personalkostnaderna står för ett överskott på 1,7 mnkr beroende på ett antal vakanta tjänster under del av året. Dessa överskott uppvägs av ett större underskott när det gäller de brukarnära kostnaderna under rubriken "Köpt verksamhet". Framför allt beror underskottet på att 174 utredningar Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

111 skickats till extern leverantör, varav endast hälften kunnat finansieras av "tillgänglighetspengarna". Kostnaden för fritt vårdval har belastat verksamheten med totalt 1,8 mnkr, vilket inte ryms inom budgetram. Hjälpmedelskostnaderna har minskat kraftigt på grund av att Hjälpmedelscentralens nya prismodell fått genomslag. Kostnaden för övriga hjälpmedel, t ex ortopedtekniska och gastrotekniska, ökar, vilket framgår i nedanstående bild. Slutligen har även kostnaden för språktolkning ökat kraftigt. Delvis kan detta bero på att landstinget varit avtalslösa under del av året, men dessutom har efterfrågan på tjänsterna ökat. Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

112 Sjukreseverksamheten Sjukreseverksamhetens överskott beror fullt ut på högre intäkter från Länssjukvården för patienttransporter, vilka i sin tur beror på att man i ökad omfattning skickar/hänvisar patienter till vård utanför länet utifrån vårdgarantin. För tredje året i rad minskar antalet sjukresor något. Samtidigt fortsätter kostnaden per sjukresa att öka. Stöd till funktionshindrade Specifika individ och föreningsbidrag står för det huvudsakliga överskottet. Fr o m halvårsskiftet ändrades regelverket kring glasögonbidrag. Tidigare hade man rätt till bidrag upp till åtta års ålder. Numera finns rätten till och med det år man fyller 19. Inför 2014 höjdes därför budgetramen för detta genom att göra motsvarande reducering av ramen för specifika individ och föreningsbidrag. Fr o m 2015 höjs budgetramen för glasögonbidrag ytterligare för att möta helårseffekten. Även denna gång med hjälp av en reducerad ram för specifika individ och föreningsbidrag. Verksamhetens intäkter Intäkterna blev 6,2 mnkr högre än budgeterat. Som beskrivits ovan är det Habiliteringsverksamheten och Sjukreseverksamheten som bidragit till detta. Personalkostnader Personalkostnadernas redovisade överskott på 2,0 mnkr kommer sig av vakanserna inom Habiliteringsverksamheten. Lokalhyror mm Även underskottet avseende lokalkostnader härrör från Habiliteringsverksamheten och beror på obudgeterade kostnader för städtjänster. Detta vägs dock upp av motsvarande överskott på personalkostnader. Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

113 Köp av verksamhet och tjänster Underskottet på 7,5 mnkr står Habiliteringsverksamheten för, som beskrivits ovan. Stort antal utredningar som skickats till extern leverantör, som endast delvis täcktes av tillgänglighetspengarna är en förklaring. Kostnaden för det fria vårdvalet är en annan. Övriga kostnader Habiliteringsverksamheten redovisar här ett överskott, då inte hela budgeten för prestationsersättning förbrukades. Investeringar Av årets investeringsram på 1,4 mnkr disponerades 0,3. Planerade investeringar på Norra enheten blev inte aktuella under året. Intern kontroll Internkontroll utgör en del i förvaltningens kvalitetsarbete med ständiga förbättringar där åtaganden och indikatorer i verksamhetsplanen också ingår. Syftet med internkontroll är att säkerställa att rutiner finns och är relevanta, samt att de följs. Internkontrollen syftar inte till att bedöma måluppfyllelse, utan att bedöma tillförlitlighet och säkerhet i det arbetssätt som tillämpas för att nå verksamhetens mål. Metod De övergripande perspektiven i landstingets budget utgör basen för valda kontrollområden. Förvaltningens samlade ledningsfunktion medverkar i urval och formulering av kontrollområden. För att prioritera mellan tänkbara kontrollområden har en bedömning och riskanalys gjorts. Vad avser miljöperspektivet sker kontrollarbetet i miljöledningssystemet med interna revisioner som då ersätter internkontrollen. För genomförandet av kontrollen engageras förvaltningens enhetschefer som genomför granskningen utanför sina egna verksamheter. Detta arbetssätt är på ett framgångsrikt sätt etablerat inom förvaltningen sedan flera år. Uppföljning Internkontrollplan 2014 Medborgarperspektivet 1. Vilken tillgänglighet per telefon säger vi oss ha, inklusive klämdagar och ledigheter? Lever vi upp till våra utfästelser? Internkontrollen avser Habiliteringsverksamheten, södra enheten Resultat Habiliteringsverksamheten södra enheten: Det är inte 100 % säkert att man når en person när man ringer till enheten på telefontid utan man kan mötas av en telefonsvarare i enstaka fall. Åtgärd Habiliteringsverksamheten: Mätning av inkomna och missade samtal under telefontid för att få en uppfattning om eventuella missade samtal. Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

114 2. Är verksamhetens riktlinjer för hur dokumentation ska ske avseende brukare/elev, samt signering av dessa kända? Följs riktlinjerna? Internkontrollen avser Habiliteringsverksamheten norra 1. Resultat Habiliteringsverksamheten norra 1: Verksamhetens riktlinjer för dokumentation är inte kända men det finns inarbetade rutiner. Riktlinjer avseende signering av journalanteckningar är inte kända och följs inte. Åtgärd Habiliteringsverksamheten: Verksamhetens riktlinjer bör lyftas fram och införlivas i verksamheten igen. Personalperspektivet Vilken metodik används för att inventera och planera medarbetares och verksamheters kompetensbehov? Hur används resultatet för ledning och styrning? Internkontrollen avser Habiliteringsverksamheten norra enheten 2. Resultat Habiliteringsverksamheten norra enheten 2: Habiliteringsverksamheten arbetar med kompetensutveckling och kompetensplaner men är inte klar med modellen. Åtgärd Habiliteringsverksamheten norra 2: Fortsätta ta fram modell, ett förbättringsområde kan vara att utgå från teamets behov istället för per yrkesgrupp. Process- och förnyelseperspektivet Är den metodik som finns för att dokumentera, prioritera, kommunicera pågående utvecklingsarbete ändamålsenlig? Internkontrollen avser HH ledningsgrupp. Resultat HH ledningsgrupp: Avsaknad av rutin för planering och uppföljning av utvecklingsområden. Åtgärd HH ledningsgrupp: Handlingsplan med prioritering av utvecklingsområden tas fram. Ekonomiperspektivet Hur säkerställs att vi tar ut avgifter från brukare i enlighet med LF beslut? Internkontrollen avser Habiliteringsverksamheten, Syncentralen Resultat Habiliteringsverksamheten Syncentralen: Rutiner finns och följs. Åtgärd Habiliteringsverksamheten Syncentralen: Ingen åtgärd Nämnden för Habilitering och Utbildning, Verksamhetsberättelse (26)

115

116

117

118

119

120

121

122

123

124

125

126

127 Diarienummer: LS-LED Verksamhetsberättelse 2014 Beställaren Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

128 Innehåll Inledning... 3 Ekonomi... 3 Länssjukvården... 4 Medborgarperspektivet... 4 Process- och förnyelseperspektivet... 7 Övrig hälso- och sjukvård Ekonomiperspektivet Hälsoval Medborgarperspektivet Process- och förnyelseperspektivet Tandvård Medborgarperspektivet Personalperspektivet Process- och förnyelseperspektivet Ekonomiperspektivet Regional verksamhet Medborgarperspektivet Process- och förnyelseperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Bilaga 1. Uppföljning Framtidens hälso- och sjukvård Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

129 Inledning Sedan 2010 hanteras huvuddelen av landstingets resurser av landstingsstyrelsen (LS). LS svarar för beställning av landstingets hälso- och sjukvård, tandvård och regional verksamhet. Från och med år 2015 kommer beställaren att upphöra och verksamheterna som ingår i dagsläget kommer i huvudsak att återfinnas under landstingsstyrelsens övriga verksamheter. I beslut LS 206/10, Landstingsstyrelsens beställarbudget, har konkretiserats vad som ingår i LS beställning. Årsredovisningens innehåll återkopplar till 2014-års budget. Ekonomi Nedan redovisas utfall och budget för de delområden som specificerats i Landstingsstyrelsens beställarbudget Landstingsstyrelsens beställarbudget tkr Utfall 2014 Budget 2014 Budgetavvikelse Hälso- och sjukvård Länssjukvårdsnämnden Privata vårdgivare Rättpsykiatrisk vård Framtidens hälso- och sjukvård Hälso- och sjukvård o tandvård för asylsökande Spec destinerat statsbidrag för asylsökande Tillgänglighet (för avrop) Sjukskrivningsmiljarden statsbidrag Sjukskrivningsmiljarden inkl RAR Samverkansnämnden* Nationell e-hälsa Versionsbyte Systeam Cross HPV-vaccin Nationella kvalitetsregistret för V o O IT-stöd, dokumenthantering EDIL Vårnäs Klinisk behandlingsforskning FoU i Sörmland Organisationsbidrag HoS Receptläkemedel, central del Löt bassäng Bidrag till Stockholm-Uppsala Life Science Tobiasregistret Övrigt Summa Hälso- och sjukvård Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

130 Hälsoval Tandvård Regional verksamhet Bidrag regionförbundet Sörmlandsturism AB Kollektivtrafik Organisationsbidrag reg Interkommunal ersättning Summa Regional verksamhet TOTALT LS beställarverksamhet redovisar ett samlat överskott på tkr varav delområdena Hälsooch sjukvård tkr, Hälsoval tkr, Tandvård tkr och Regional verksamhet tkr. Överskottet för beställarens olika delar beror på olika faktorer. En starkt bidragande faktor för hälso- och sjukvården är outnyttjade medel inom privata vårdgivare där det blev närmare tkri avvikelse. Dessutom blev inte de medel som avsatts för framtidens hälso- och sjukvård fullt utnyttjade under året. Vad gäller hälsoval så är orsaken främst att ST-läkare inte har anställts i den takt som budgeterats. Tandvårdens avvikelse står till största delen landstingets tandvårdsstöd för vuxna för. Det beror på det låga antalet personer som fått läkarintyg om funktionsnedsättning. Länssjukvården Medborgarperspektivet Uppföljningen av Beställarbudgetens har sitt fokus på aktuella områden som är angelägna utifrån patient- och befolkningsperspektivet. För år 2014 ligger detta fokus inom medborgarperspektivet på patientnöjdhet. Beställarbudgetens indikatorer har valts ut utifrån områden med förbättringspotential och där utvecklingsarbete påbörjats. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen patienter som i Nationella patientenkäten har gett helhetsomdömet gott Se nedan PUK över riksgenom snittet Mäts i måttet patientupplevd kvalitet. Andel patienter som i Nationella patientenkäten anser sig bemötta på ett respektfullt sätt Se nedan PUK över riksgenom snittet Mäts i måttet patientupplevd kvalitet. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

131 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen patienter som i Nationella patientenkäten bedömer sin delaktighet i vården som god Se nedan PUK över riksgenom snittet Mäts i måttet patientupplevd kvalitet. Andel i befolkningen som i Vårdbarometern instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver Andel i befolkningen som i Vårdbarometern har förtroende för hälso- och sjukvården Andel i befolkningen i Vårdbarometern med ett gott självskattat hälsotillstånd 75 % >79 % Målvärdet är högre än riksgenomsnittet. 59 % >54 % Målvärdet är högre än riksgenomsnittet. 70 % >72 % Målvärdet är högre än riksgenomsnittet. Vårdbarometern Den nationella undersökningen mäter medborgarnas attityder till, kunskaper om och förväntningar på den svenska hälso- och sjukvården. Andelen som anser att de har tillgång till den vård de behöver är högre 2014 jämfört med 2013 men fortfarande lägre än Sörmland har lägre värde än i riket för både män och kvinnor. Andel som anser sig ha tillgång till den sjukvård de behöver % Kvinnor Sörmland Kvinnor Riket Män Sörmland Män Riket Drygt 60 procent av sörmlänningarna instämmer helt eller delvis i påståendet I mitt landsting är väntetider till besök på vårdcentral rimliga. Denna andel har varit ungefär densamma de senaste åren och ligger i nivå med riksgenomsnittet. Det är dock knappt fyra av tio som instämmer i påståendet I mitt landsting är väntetider till besök och behandling på sjukhus rimliga, vilket är som tidigare år. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

132 Vårdbarometern visar att från 2010 till 2012 var andelen med förtroende för hälso- och sjukvården stabil. År 2013 sjönk andelen men 2014 har den ökat något igen. Ungefär sex av tio bland de svarande i Sörmland säger att de har mycket eller ganska stort förtroende för hälsooch sjukvården vilket är något lägre än i riket. Ungefär två tredjedelar av sörmlänningarna har mycket eller ganska stort förtroende för vårdcentraler respektive sjukhus. I de flesta andra landsting/regioner är andelen högre. Denna andel har ökat från 2013 till Ökningen har varit större i Sörmland än i riket. När det gäller förtroende för sjukhus ligger ändå Sörmland fortfarande sämre till än riket Andel som har förtroende för hälso- och sjukvården % Kvinnor Sörmland Kvinnor Riket Män Sörmland Män Riket Patientenkät Under våren har den nationella patientenkäten genomförts för den specialiserade vården inom psykiatrisk och somatisk öppen- och slutenvård. Mätningarna berör flera områden däribland bemötande, delaktighet och helhetsintryck vilka utgör indikatorer för medborgarperspektivet. Resultaten för den somatiska öppen- och slutenvården i Sörmland är i varierande grad lägre än riksgenomsnittet för flera områden i enkäten. Totalt sett uppnås inte målnivån för någon av de tre indikatorerna för patientenkäten. Målet var att resultatet för Sörmland skulle vara högre än rikets resultat. I jämförelse mellan kvinnor och mäns svar så hade kvinnor generellt ett lägre PUK värde än män inom den somatiska vården. Det var mindre skillnader mellan könen för den psykiatriska öppenvården men för den psykiatriska slutenvården var det betydligt större skillnader i nöjdhet. Tabell över både kvinnors och mäns PUK-värden för somatisk öppen- och slutenvård samt psykiatrisk öppen- och slutenvård för nationella patientenkäten 2014 Somatisk öppenvård Somatisk slutenvård Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Indikator DLL Riket DLL Riket DLL Riket DLL Riket Helhetsintryck Bemötande Delaktighet Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

133 Tabell över kvinnors respektive mäns PUK-värden för somatisk öppen- och slutenvård samt psykiatrisk öppen- och slutenvård för nationella patientenkäten 2014 Somatisk öppenvård Somatisk slutenvård Psykiatrisk öppenvård Psykiatrisk slutenvård Indikator kv m kv m kv m kv m Helhetsintryck Bemötande Delaktighet Process- och förnyelseperspektivet Uppföljningen av Beställarbudgetens har sitt fokus på aktuella områden som är angelägna utifrån patient- och befolkningsperspektivet. För år 2014 ligger detta fokus på inom processoch förnyelseperspektivet på tillgänglighet och vårdplatssituationen. Beställarbudgetens indikatorer har valts ut utifrån områden med förbättringspotential och där utvecklingsarbete påbörjats. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel primärvårdsbesök av totala besök (täckningsgrad). Antibiotikaförskrivning inom öppenvården beräknat i antal recept per 1000 invånare. Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar 54 % 55 % % >80 % I jämförelse med föregående år då utfallet var 63 % har andelen minskat. Andel mångbesökare på akutmottagningarna 8 % 5 % Utfallet i samma nivå med föregående år. Andel återinskrivna inom 30 dagar 15 % 14 % Andel är samma som föregående år. Andel undvikbar slutenvård 11 % 10 % Andel är samma som föregående år. Andel uppnådda processmål. 100 % 100 % Alla tio vårdprocesser har tagit fram 3 KPI:er som regelbundet mäts och följs upp. Andel utskrivningar från vårdavdelningar före klockan % 50 % I jämförelse med föregående år då utfallet var 22 % har andelen minskat. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

134 Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som har väntat 60 dagar eller kortare för första besök inom planerad specialiserad vård. 74 % 70 % HSF har under 2014 klarat målet för kömiljarden (70 %) alla månader utom i jul, aug och sep. I mars var både andel väntande och genomförda över 80 %. Jämfört med förgående har både andel väntande och genomförda inom 60 dgr varit högre varje månad under Andel patienter som, efter beslut om behandling, har väntat 60 dagar eller kortare inom planerad specialiserad vård. Andel indikatorer i öppna jämförelser som är lika med eller bättre än riket. Andel verksamheter som arbetat fram en rutin för anmälningsplikt. Andel vårdenheter som erbjuder invånare att direktboka tid via Mina Vårdkontakter. Andel vårdenheter som erbjuder minst tre tjänster via Mina Vårdkontakter. 73 % 70 % HSF har under 2014 klarat målet för kömiljarden (70 %) i okt, nov och dec. Jämfört med förgående har både andel väntande och genomförda inom 60 dgr varit högre varje månad under Utfall dec %. 46 % >54 % I Öppna jämförelser för år har, Socialstyrelsens och Sveriges kommuner och landstings (SKL) jämförande sammanställning av landstingens medicinska resultat, fick Sjukvården i Sörmland både bra och mindre bra resultat. Hjärt- och diabetesvård hamnar högt och få andel patienter drabbas av trycksår. Utmaningar att arbeta med är bland annat väntetider till cancervård. 57 % 100 % 12 av 21 inrapporterade verksamheter har en rutin. 13 % 50 % 17 av 133 mottagningar har direktbokning av tid via MVK. 100 % 100 % Samtliga aktuella enheter erbjuder minst tre tjänster. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

135 Tillgänglighet Totalt har 53 mnkr prognostiserats för kort- och långsiktiga satsningar på tillgängligheten inom den hälso- och sjukvård som bedrivs av länssjukvårdsnämnden. Satsningar för att förbättra tillgängligheten har fortsatt under Tillgängligheten till både nybesök och behandling har förbättrats och visar att verksamheternas ansträngningar har givit resultat. Under året har målet på 70 % indikatorn nybesök uppnåtts alla månader utom under sommarmånaderna juli, augusti och september. Från och med oktober har även målet på 70 % för indikatorn för behandling uppnåtts. Kriterierna för att få del av kömiljarden för nybesök uppnåddes under nio månader och för behandling under årets sista tre månader. Kömiljardsöverenskommelsen innebär att andel genomförda nybesök/behandlingar ska vara minst 70 % inom 60 dagar. Ett grundkrav för att få del av medlen är även att andelen väntande på nybesök/behandling ska vara minst 70 % inom 60 dagar. Ytterliggare medel utgår om nivån uppgår till 80 %. 100% 90% 80% 70% 60% Kömiljarden (inom 60 dagar) nybesök specialistvården Andel patienter som väntat <60 dagar bland de med genomfört Nybesök (prestionskrav 2013-) Grundkraven uppfyllda 50% 40% Målnivå 1 (70%) 30% 20% 10% målnivå 2 (80%) 0% I mätningarna inom kömiljarden efter december hade 74 % väntat på nybesök 60 dagar eller kortare. Föregående år var siffran 83 %. Av de som fått nybesök i december hade dock 81% väntat mindre än 60 dagar. Diagrammet visar att hälso- och sjukvården klarade målet för nybesök alla månader utom i juli, augusti och september för att få del av de statliga medlen. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

136 % 90% 80% 70% 60% Kömiljarden (inom 60 dagar), behandling specialistvården Andel patienter som väntat <60 dagar bland de med genomförda Behandlingar (prestionskravet 2013-) Grundkraven uppfyllda 50% 40% 30% 20% 10% Målnivå 1 (70%) Målnivå 2 (80%) 0% I december hade 73 % väntat på behandling 60 dagar eller kortare. Föregående år var utfallet 63 %. Av de som fått en behandling i december hade dock 73% väntat mindre än 60 dagar. Kömiljarden har uppnåtts i oktober, november och december. Landstinget fick därmed del av statliga medel för tre månader. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

137 Antal väntande mer än 90 dagar för nybesök Nybesök 2013 Nybesök Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec I december hade 91 % av andelen patienter väntat på nybesök 90 dagar eller kortare. Föregående år i december var utfallet 94 %. Antal väntande mer än 90 dagar för behandling Jan Feb Mar Apr Maj Jun Jul Aug Sep Okt Nov Dec Behandling 2013 Behandling 2014 Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

138 I november hade 91 % av patienterna väntat på behandling 90 dagar eller kortare. Föregående år samma period var utfallet 89 %. Utmaningarna för att uppnå målen för att tillgänglighet till behandling har varit flera. Framför allt är det svårigheter att rekrytera personal till vårdavdelningar och till operationsavdelningar men också brist på vårdgivare att remittera till. En stor andel väntande patienter har valt invänta vård i Landstinget Sörmland istället för att remitteras till annan vårdgivare utanför länet. Viktigt för att på lång sikt förbättra tillgängligheten och tillgodose sörmlänningarnas behov är det fortsatta arbetet med produktions- och kapacitetsplaneringen av hälso- och sjukvården. Syftet med detta arbete är att ge verksamheterna en bra översyn över produktion/efterfrågan och tillgänglig kapacitet. Arbetet med produktions- och kapacitetsplaneringen är igång på alla opererande kliniker. Vårdplatser Vårdplatssituationen har under 2014 fortsatt varit ansträngd. I början av året var det Nyköpings lasarett som hade svårast att bemanna vårdplatserna och efter sommaren har både Mälarsjukhuset och Nyköpings lasarett haft stora problem att upprätthålla vårdplatser enligt planering. Efter den planerade sommarreduceringen av vårdplatser kunde inte alla platser öppnas igen i den omfattning som var planerat. Orsaken till stängda vårdplatser är bl. a. sjuksköterskebrist. Beläggningen på vårdavdelningarna har periodvis varit hög med både överbeläggningar och utlokaliserade patienter som följd. Ett intensivt arbete för att lösa situationen med stängda vårdplatserna har pågått under hela året. För att kunna hålla vårdplatser öppna har bemanningsföretag anlitats och en särskild resurs för att rekrytera sjuksköterskor finns inom landstinget. För att kunna erbjuda fler antal vårdplatser för planerade operationer i Nyköping inom kirurgi och ortopedi har vårdplatsenheten i Nyköping fortsatt med sin planering och genomförande tillsammans med klinikerna. På Kullbergska sjukhuset har 5 extra vårdplatser kunnat öppnas för elektiva operationer inom ortopedi. Beläggningen har under 2014 varierat mellan 86 % och 105 % i snitt per månad. Beläggningsgraden har under 2014 varit högre på samtliga sjukhus i länet jämfört med föregående år vilket kan avläsas i värdet för rullande 12 månader. En förklaring till den höga beläggningsgraden jämfört med förgående år är att antal disponibla vårdplatser har varit färre. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

139 Under 2014 har antal överbeläggningar i Sörmland varit högre än riket och även högre jämfört med förgående år. Antal utlokaliserade ligger fortfarande högre än riket och det är framförallt Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset som har haft många utlokaliserade. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

140 Nyckeltal för vårdproduktion Besöksvolymen för läkarbesök har under 2014 ökat med 2,1 % och övriga besök har ökat med 1,5 % i jämförelse med samma period föregående år. I medelvärdet för rullande 12 har antalet läkarbesök per 1000 invånare ökat och ligger efter december på 93. Även besök till övriga vårdkategorier har i medelvärde för rullande 12 månader ökat till 131 besök per 1000 invånare efter december Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

141 Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. Under 2014 har antalet vårdtillfällen minskat med 183 (0,5 %) i jämförelse med föregående år. Medelvärdet för rullande 12 månader visar att antalet vårdtillfällen efter december har minskat med 0,5 % jämfört med motsvarande period föregående år. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

142 Medelvårdtiden i december var 4,8 dagar. I jämförelse med samma månad föregående år ligger medelvårdtiden för rullande 12 månader 0,4 % högre. Även medelvärdet för rullande 12 månader slutade på 4,8 dagar. DRG-vikt är ett mått som används nationellt på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. Medelvärdet för rullande 12 månader har minskat med 2,2 % efter november i jämförelse med samma månad föregående år, det motsvarar en DRG-vikt som är 128 lägre. Kostnaden per DRG-vikt i medelvärde för rullande 12 har i jämförelse föregående år ökat med 5,0 % vilket motsvarar en kostnadsökning på kr per DRG-vikt. Det kan konstateras att kostnaden per DRG-vikt ökar medan DRG-vikten har minskat något vilket innebär att kostnaderna ökar mer än DRG-vikten. Kostnaderna per DRG ökar kontinuerligt i hela landet och diagrammet visar inte prisjusterade/indexerade kostnader. Det finns även en Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

143 eftersläpning i registreringen vilket medför att de senaste månadernas kostnader kan framstå som något högre än de i verkligheten är. Ekonomiperspektivet Länssjukvårdsnämnden ersätts för sin verksamhet år 2014 med en fast ersättning, s.k. grundram, på 4 744,8 mnkr. Detta medför för landstingsstyrelsen, att det ekonomiska utfallet vad avser denna del helt följer budget. Under år 2013 avsattes medel för nedan specificerade satsningar som särskilda avrop. Inför år 2014 ingår medlen i grundramen för länssjukvårdsnämnden. Satsningarna nedan ska särskilt avrapporteras i delårsrapporterna samt årsredovisningen under planperioden: Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

144 Ökade driftkostnader vid investeringar Då kommande investeringar påverkar driftskostnaderna för de fastigheter där Länssjukvårdsnämnden bedriver verksamhet har därför grundramen förstärkts med 20 mnkr. På sjukhusen har det varit fortsatt aktivitet i programgrupperna inför ny- och ombyggnationer. Mycket planering krävs också inför kommande evakueringar och omflyttningar. Projektledare är anställda och utvalda personer arbetar i projektet vilkas tjänster ersätts under tiden. Arbete pågår och har till viss del genomförts med att bygga upp och utrusta ett antal provrum på länets sjukhus. Mobilt psykiatriskt team För att införa ett mobilt psykiatriskt team för personer i behov av psykiatrisk vård en flexibel och patientnära vård i trygg hemmiljö har grundramen förstärkts med 14 mnkr. Inom psykiatrin finns nu två mobila team igång för personer med behov av psykiatrisk vård. Teamen utgår från Nyköping respektive Katrineholm och är verksamma dag- och kvällstid samt helger. Teamen ska stötta patienter som har behov av mer än vad den psykiatriska öppenvården kan erbjuda, men inte har behov av inläggning på sjukhus, för att erbjuda en flexibel och patientnära vård i trygg hemmiljö. Teamen rapporteras nu ha många ärenden och har siktat in sig på patienter som bor långt från sjukhusen. En stor grupp är 90-talister där satsningar görs för att hitta alternativ till inläggning för nya patienter. En utvärdering av teamet pågår. Ambulanssjukvården För att förstärka utvecklingen av landstingets ambulanssjukvård har grundramen förstärks med 10 mnkr. Fem sjuksköterskor har rekryterats för att utöka bemanningen i södra länsdelen och utryckningsfordonet kallat Single responder är i drift. Upphandling av flerbårsambulans är genomförd, byggnation och färdigställande av dessa kommer ske inom kort. Kvälls- och helgöppna mottagningar För att förbättra tillgängligheten inom barn- och ungdomsmedicin och cancerbehandling har grundramen förstärkts med 6 mnkr. Arbetet med att kunna erbjuda kvälls- och helgöppna mottagningar för planerade och akuta besök på barn- och ungdomsmedicin fortgår. Akuta besök har ännu inte kunnat erbjudas i Nyköping. Utökningen av tider för besök har lett till en ökning av totala antalet barn- och ungdomsmedicinska besök. De patienter som hittills kunnat erbjudas sådana besök rapporteras vara mycket nöjda. Onkologimottagningen i Eskilstuna erbjuder idag cytostatika- och strålbehandling före och efter kontorstid. Patienterna uppger att de i första hand vill ha tider på fm och tidig em. Införande av KPP För att stimulera utvecklingen av KPP- införandet inom länssjukvårdens verksamheter har grundramen förstärkts med 2 mnkr. Arbetet med att införa KPP (Kostnad Per Patient) i Hälsooch sjukvården har påbörjats med vuxenpsykiatrin som utgör en pilot för införandet. Läketrädgårdar För att starta en s.k. läketrädgård i den norra delen av länet har grundramen förstärkts med 2 mnkr. Planeringen pågår av en trädgård förlagd till Lagersbergs säteri i Eskilstuna. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

145 Direktinskrivning av äldre som söker akut För att öka kvalitén och omhändertagandet i den akuta vården för äldre multisjuka patienter som söker akut vård har grundramen förstärkts med 1 mnkr. Medicinkliniken på Kullbergska sjukhuset har på försök infört direktinläggning för äldre strokepatienter. Upplevelsen från patienter som skrivits in snabbare rapporteras vara mycket positiv och personalen upplever att det är ett bra och effektivt sätt att arbeta. Övrig hälso- och sjukvård Ekonomiperspektivet Nedan listas ett antal som verksamheter som bedrivs inom ramen för landstinget samt avtal som landstinget följer. Dessutom rapporteras om de satsningar som Landstinget Sörmland har beslutat om. Privata vårdgivare Privata vårdgivare avser de enskilda vårdgivare som driver verksamhet enligt etableringslagarna eller via vårdavtal och hanteras inom Enheten för Hälsoval. Den verksamhet som bedrivs av privata vårdgivare har sin givna del i sjukvårdssystemet och fluktuationer i specialiteter och antal påverkar övrig hälso- och sjukvård. Villkoren för att bedriva vård enligt med etablering regleras i Lag om Läkarvårdsersättning samt Lag om ersättning för sjukgymnastik. Ett antal sjukgymnaster och läkare som uppnått pensionsålder har aviserat att de tänker sälja sina etableringar. Under året har en sjukgymnastetablering och en allmänläkaretablering överlåtits genom försäljning. Nedanstående tabell visar antalet vårdgivare och besök eller åtgärder (inklusive telefonkontakter) inom olika specialiteter. Specialitet Etableringsrätt Upphandlade avtal (LOU) Antal 2014 Antal 2013 Antal 2012 Allmänmedicin Psykiatri Gynekologi Mödrahälsovård Ortopedi * Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

146 Kirurgi/Urologi 1 0, ÖNH Barn/Ungdom 1 0, Sjukgymnastik Psykoterapi Kiropraktik/naprapati Distanstolkning ekokardiografi Dyslexiutredningar Utprovning av hörapparat * Inkluderar tillgänglighetssatsningar under hösten 2013 (AFA) Budgetramen för beställning av privata vårdgivare 2014 är tkr. Det ekonomiska resultatet för hela 2014 ger ett överskott i förhållande till budget på tkr. Detta beror främst på att beslutade upphandlingar inte får full helårseffekt 2014 samt att vissa vårdgivare som arbetar enligt etableringslagarna inte producerar upp till det ekonomiska tak man har rätt till. Ovanstående gör också att kostnaderna för förskrivna läkemedel inte når budgeterad nivå. Under 2014 har upphandling av kiropraktik och naprapati genomförts i två omgångar. Vid årsskiftet hade 18 avtal tecknats till ett sammanlagt årligt värde av tkr. Under 2014 genomfördes även upphandling av dyslexiutredningar till ett årligt värde av 480 tkr och utprovning av hörapparat till ett årligt värde av tkr Rättpsykiatrisk vård Landstinget är huvudman för den rättspsykiatriska vården som bedrivs på Regionsjukhuset Karsudden. Av sjukhusets vårdplatser avser 36 platser landstingets patienter. Ersättningen utgår per vårddygn och plats. Det förekommer att landstinget patienter även vårdas av andra vårdgivare. Den rättspsykiatriska vården vid Regionsjukhuset Karsudden har under årets präglats av fortsatt hög beläggning och ett intensivt byggarbete där stommen till den nya vårdbyggnaden har börjat ta form. Årsresultatet visar ett underskott på tkr från budget vilket beror på svårigheten att estimera kostnader för rättspsykiatrisk vård utomläns. Framtidens hälso- och sjukvård Landstingsstyrelsen har beviljat olika delprojekt inom framtidens hälso- och sjukvård enligt nedan. En kort beskrivning av respektive delprojekt går att finna i bilagan längst bak i dokumentet. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

147 Tkr Utfall 2014 Framtidens hälso- och sjukvård Utvärdering mobila team inom psyk Konsultstöd för ledningsgruppsutveckling Försöksverksamhet vårdlotsar MSE Projektledare utveckling närsjukhus Katrineholm 300 satsn tillgänglighet FHoS Rökning 216 Barnfetma 211 Projektledare deltid UPP Pilotprojekt personcentrerad vård 537 Avlastning av vårdpersonal, kartläggning av administration En tjänst som samordnare samt marknadsföringskativiteter 458 i rekryteringssyfte KULT-tjänster till hälso- och sjukvården 819 Införa ledningssystem för kvalitet 755 Omvärldsbevakning, seminarier, kommunikation mm Satsning bättre utdata E-stelle Framtidens hälso- och sjukvård totalt Totalt sett kan sägas att under detta år har medel som avsatts för framtidens hälso- och sjukvård använts i högre utsträckning än under året innan tkr har använts av de tkr som fanns tillgängliga, att jämföra med året innan då ca tkr användes totalt under året. Anledningen till att inte hela det budgeterade beloppet har förbrukats är att de olika har beviljats vid olika tidpunkter under året och har därmed kommit olika långt. Hälso- och sjukvård samt tandvård för asylsökande Det har under hela 2014 varit en stor ökning av antalet inskrivna asylsökande i Sörmland. Vi har nu ca 3100 inskrivna hade vi 2077 inskrivna och inskrivna. Under året har Migrationsverket öppnat flera anläggningsboende typ hotell, vandrarhem och värdshus i länet för att kunna erbjuda boende till alla. Det ökade antalet asylsökande har inneburit ett mycket stort och hårt tryck på många av våra verksamheter i landstinget. Med ökande antal besök och kostnader både internt och för utomlänsvården. Det är svårt att planera för denna verksamhet då med bara någon dags varsel kan Migrationsverket öppna ett nytt boende beroende på hur stort deras behov av platser är. Många av de asylsökande har både fysiska och psykiska problem som de under lång tid inte har kunnat få hjälp för och har då stora och kostnadskrävande vårdbehov när de kommer hit. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

148 Alla asylsökande och papperslösa ska erbjudas en hälsoundersökning med provtagning. Därför har ett mobilt team med tre sjuksköterskor startat hösten De åker ut till våra boende och utför hälsoundersökningarna för att avlasta vårdcentralerna. Tolkkostnaderna har stigit mycket. Både pga det ökade behovet av tolk och att LT har varit avtalslösa under 2014 med ca 3 gånger så höga priser som innan. Intäkterna för schablonersättningarna från Migrationsverket har ökat eftersom antalet asylsökande har ökat. Kostnaderna för den utökade rätten till vård som är beslutad i Sörmland (beslut 152:11) ersätts inte av Migrationsverket. Många av de asylsökande är svårt sjuka och har behov av vård direkt när de kommit. För de med kostnadskrävande vård över kronor per diagnos eller vårdtillfälle betalar Migrationsverket överstigande kostnad. Vi har även flera som fått uppehållstillstånd med ett varaktigt behov av vård över minst 3 år och kostnader på över kronor per år som vi fakturerar Migrationsverket. Dessa är svårare att hitta då det krävs att verksamheterna reagerar och meddelar om dem. Sjukskrivningsmiljarden Insatserna inom sjukskrivningsprocessen inkluderar främst överenskommelsen om en kvalitetssäker och effektiv sjukskrivningsprocess s.k. Sjukskrivningsmiljarden och Rehabiliteringsgarantin. Landstingets handlingsplan bygger på denna överenskommelse och innebär fortsatt arbete/insatser för att minska sjukfrånvaron och förbättra sjukskrivningsprocessen för invånarna i Sörmland. Sjukskrivningsmiljarden består av en fast och en rörlig del (befolkningsrelaterad). Ersättning för den rörliga delen baseras på minskat antal sjukpenningdagar i egna landstinget. Ersättning för den fasta delen (villkor att uppfylla) uppgår till knappt 15 mnkr vilket bygger på att samtliga villkor inom den fasta delen är godkända. Rehabiliteringsgarantin innefattar behandlingsinsatser för personer i åldern år med icke specificerad smärta i rygg, nacke och axlar och/eller lindrig eller medelsvår ångest, depression eller stressrelaterad psykisk ohälsa. Efter utredning och bedömning ska vårdenheten, då det bedöms vara rätt insats, erbjuda rehabiliteringsaktiviteter. Då sjukskrivningarna ökar, framförallt den psykiska ohälsan, har planeringen påbörjats av insatser i syfte att bromsa antalet sjukskrivningar. Ett arbete har pågått under året för att kunna mäta om sjukskrivningsprocessen är jämställd. Flertalet informations- och utbildningsinsatser har genomförts inom hälso- och sjukvården under första kvartalet och planering genomförts för utbildning, s.k koordinatrokörkort, till rehabkoordinatorer och rådgivningssköterskor. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

149 Kostnaderna för sjukskrivningsmiljarden var under året enligt budget medan redovisningen av statsbidraget lämnar ett underskott på närmare tkr. Detta beror på att en bedömning görs i slutet av året av hur utfallet blir på årsbasis. Föregående år var bedömnigen för optimistisk vilket påverkar siffrorna för 2014 negativt. Under 2014 gjordes en mycket försiktig bedömning av sjukskrivningsmiljardens utfall gällande statbidragen. Vid årsskiftet var totalt sjukskrivna i åldern år registrerade i landstingets system, 36 procent av dem var män och 64 procent kvinnor. Hälften av alla sjukskrivs på vårdcentral, en sjättedel inom psykiatrin och en tredjedel på övriga kliniker. Sjukskrivna , fördelat på verksamhet (16-67 år) Kvinnor Män Totalt Andel (%) Vårdcentral % Psykiatri % Övriga kliniker % Totalt % Tabell 3, källa: uppgifterna är hämtade ur Landstingets system Eyedoc Samverkansnämnden Landstingen i Uppsala- Örebro sjukvårdsregion finansierar för närvarande solidariskt följande regionala organisationer: - Regionalt cancercentrum - Arbets- och miljömedicin i Örebro - Hornhinnebanken i Örebro - Samverkansnämndens kanslifunktion - Regionala forskningsrådet - Konsultations- och distansstöd Verksamheten visar ett underskott uppgående till 429 tkr vilket beror på att Samverkansnämndens budgetbeslut togs senare än landstingets. Nationell e-hälsa Budgeten för Landstinget Sörmland på tkr baseras på den nationella handlingsplanen för ehälsa samt CeHis verksamhetsplan för LS beslutade att ställa sig bakom dessa planer och finansieringen för 2013 i 211/12. De budgeterade medlen är avsatta för att täcka Landstinget Sörmlands bidrag till INERA och utfallet uppgår till det budgeterade. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

150 Versionsbyte System Cross Det är en avsevärd fördröjning i projektet för versionsbyte av System Cross. Skälet till detta är att väsentliga delar av programmets uppdrag ej kunnat genomföras i enlighet med det programdirektiv som föreligger. Orsakerna ligger utanför programmets kontroll och handlar om brister i produkten. Detta innebär för 2014 att utfallet uppgår till tkr och redovisat överskott till tkr. Fortsatt breddinförande med start Kullbergska sjukhusets mottagningar och delar av primärvården startade i april Till följd av brister i produkten och vissa prestandaproblem har införandet fördröjts. Det fortsatta breddinförandet på länets övriga sjukhus och HHförvaltningen påverkas i och med detta och sannolikt är att införandet istället blir klart under HPV-vaccinationer Sörmland har överlag vaccinerat i lägre utsträckning än riket i övrigt och har arbetat med informationsinsatser för att öka andelen vaccinerade. Den totala kostnaden för HPVvaccinationer uppgick under året till tkr vilket genererar ett överskott med tkr gentemot budget. Nationella kvalitetsregistret för Vård och Omsorg Överenskommelse mellan Sveriges kommuner och Landsting (SKL) och Staten om utveckling och finansiering av nationella kvalitetsregister för vård och omsorg under åren Utfallet uppgår till tkr vilket är enligt budget. IT- stöd, dokumenthantering EDIL Det är ca 50 kliniker och vårdcentraler som ska arbeta i EDIL. Under hösten 2014 producerades utbildningsmaterial och e-utbildningar. Nya diarienummerserier för respektive klinik och vårdcentral skapades och aktiverades från och med årsskiftet 2014/2015. Under våren 2015 startar stormöten för berörda med information kring hanteringen av allmänna handlingar. Därefter sker utbildningar i EDIL för de personer inom hälso- och sjukvården som ska registrera handlingar. Utfallet för helåret uppgår till tkr vilket är i enlighet med budget. Vårnäs Landstinget bidrar till avgiftningsverksamheten vid Vårnäs med tkr vilket motsvarar budget och är oförändrat jämfört med föregående år. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

151 Klinisk behandlingsforskning För 2014 har 1400 tkr budgeterats och använts för finansiering av klinisk behandlingsforskning enligt rekommendation från SKL. Landstingsstyrelsen beslut går att finna i LS-LED FoU i Sörmland Landstinget Sörmland deltar tillsammans med länets kommuner i FoU Sörmland kommuner och landsting i samverkan som är en länsgemensam resurs för kommunernas och landstingets olika verksamheter för äldre och vuxna med funktionsnedsättning. Landstinget Sörmland finansierar verksamheten med 4 kr per invånare. Utfallet genererar ett mindre överskott på 58 tkr Organisationsbidrag Hälso- och Sjukvård Organisationsbidrag avsätts till organisationer som arbetar offerstödjande och drogförebyggande. Ett överskott redovisas med 270 tkr vilket främst beror på att alla föreningar inte har rekvirerat sina bidrag fullt ut. Receptläkemedel, central del Receptläkemedel avser tandläkares förskrivning inom subventionen. Utfallet är i nivå med budgeterat belopp. Sjukgymnastik Löt Landstinget Sörmland betalar för bassängen Löt vilken används av intresseföreningar som bedriver rehabilitering. Utfallet genererar ett mindre överskott uppgående till 40 tkr. Bidrag till Stockholm-Uppsala Life Science Life science är ett samlingsbegrepp för forskning och utveckling inom områdena läkemedel, bioteknologi och medicinsk teknik. Stockholm-Uppsala Life Science (SULS) är en ideell förening med uppgift att främja utvecklingen av life science-sektorn i regionen. SULS uppdrag är att genom internationell marknadsföring öka kännedom och intresse för Stockholm- Uppsalaregionens life science-verksamheter för att därigenom attrahera nya samt bevara existerande verksamheter. Landstingets Sörmlands bidrag för 2014 uppgick till 300 tkr vilket motsvarar budget och bidragen tidigare år. Tobias Registret och biobanken för navelsträngsblod Tobiasregistret är Sveriges nationella register för friska givare av blodbildande stamceller. Biobanken för navelsträngsblod finns vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Västra Götalandsregionen. I navelsträngsblod finns stamceller som är särskilt lämpade för benmärgstransplantation. I utfallet för de båda posterna ingår även både fakturor för 2013 och Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

152 Övrigt Inom denna post ingår framförallt kostnader kopplade till SOS Ambulans och larmcentralen. Ambulansen har fått kostnadstäckning för de resurser som har lagts ned i frågan. Hälsoval Hälsoval är landstingets beställarfunktion för primärvård i Sörmland. I uppdraget ingår att skriva avtal för etablering av vårdcentraler, följa upp skrivna avtal med fokus på kvalitet, kompetensnivå, bemötande. Under 2014 har Hälsoval arbetat fram en ny struktur för avtalsuppföljning. Detta innebär att all uppföljning numera sker i Landstingets planerings- och uppföljningsverktyg PLUSS. Medborgarperspektivet Syftet är att uppnå bästa möjliga hälsa i befolkningen, att stärka patientens ställning, att öka tillgängligheten, att ge hälso- och sjukvård med god kvalitet, att tillgodose en hög patientsäkerhet samt att främja kostnadseffektivitet. I Hälsoval Sörmland har medborgarna möjlighet att fritt välja vårdenhet inom länet. Under 2014 har avtal med näraliggande landsting gett invånarna rätt att lista sig på vårdcentral i varandras landsting. Vid årsskiftet hade 866 sörmlänningar utnyttjat den möjligheten. Från 2015 gäller en ny patientlag där denna rättighet finns inskriven. Med anledning av detta har de ovan nämnda avtalen sagts upp. Antalet listade har sedan starten av Hälsoval ökat från till personer dvs med drygt personer. Förra året ökade invandringen av ensamkommande flyktingbarn och anhöriga. Även i år är nivån högre än tidigare år. Detta utgör en stor utmaning främst för vårdcentralerna i de västra och norra länsdelarna. Den budgeterade satsningen på asylsökande (1000 tkr) har effektuerats genom start av en mobil flyktingmottagning som utför hälsoundersökningar på nyanlända. Dessutom får vårdcentralerna en utökad socioekonomisk ersättning utifrån antalet utomeuropeiskt födda. Den budgeterade satsningen på dietister i primärvården (5000 tkr) har medfört att det nu finns dietister kopplade till samtliga länets 26 vårdcentraler. Den budgeterade satsningen på höjning av besökstak för de perifera vårdcentralerna har medfört att färre vårdcentraler nådde besökstaket under Andra året av tre i budgetsatsningen på ST-läkare (7000 tkr) har resulterat i att antalet ST-läkare ökat. Följande bild visar utfallet i primärvården de senaste åren. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

153 70 60 Antal ST-läkare i primärvården Uppföljning av indikatorer Indikator Utfall Måltal Andel invånare som utnyttjat vårdvalet genom aktiv listning. 45 % (42%) 100 % sörmlänningar har tom december 2014 aktivt valt vårdcentral. Detta utgör 45 % av befolkningen. Målsättningen på sikt är att alla sörmlänningar ska göra ett aktivt val av vårdcentral. Andelen sörmlänningar som är listade på privata vårdcentraler är 28 %. Process- och förnyelseperspektivet Ett av målen med Hälsoval är att öka tillgängligheten. Antalet vårdcentraler har sedan starten av Hälsoval ökat från 21 till 26 och antalet privata vårdcentraler från två till nio. Antalet besök i primärvården har under samma tid ökat med drygt Nedanstående tabell visar att utvecklingen vad gäller antalet besök i primärvården är fortsatt stigande Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

154 Antal besök i primärvården Enligt Hälsovals regelbok finns ett tak för prestationsersättning på 2,3 besök per tusen listade. Detta visar sig missgynna de perifera vårdcentralerna som i högre grad tar hand om sina listade höjes besökstaket för de perifera vårdcentralerna. Nedanstående bild visar vilka vårdcentraler som överskrider besökstaket. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

155 Besökstak ,3% Kod Namn Tak Besök i år % av årstak Avvikelse fr årstak VBA Bagaregatans Vårdcentral ,1% -4,1% VCF Vårdcentralen Centrum Flen ,3% -0,3% VCI Vårdcentralen City ,9% 24,0% VEB Vårdcentralen Achima Care Eskilstuna ,3% 5,6% VEK Ekensbergs Vårdcentral ,1% -3,2% VFA Vårdcentralen Familjedoktorerna ,4% 19,5% VFE Vårdcentralen Fristaden ,4% 10,6% VFL Flens Vårdcentral ,0% 4,9% VFR Fröslunda Vårdcentral ,9% 16,1% VGN Gnesta Vårdcentral ,8% 6,1% VKB Vårdcentralen Kyrkbacken ,9% 2,0% VLA Åsidans Vårdcentral ,2% 2,7% VMA Malmköpings Vårdcentral ,3% -0,3% VMF Mariefreds Vårdcentral ,0% -5,0% VNA Nävertorps Vårdcentral ,0% 3,9% VNO Vårdcentralen Linden ,9% 4,0% VOX Oxelösunds Vårdcentral ,4% -10,5% VSF Vårdcentralen Stadsfjärden ,2% 4,7% VSK Skiftinge Vårdcentral ,0% 1,0% VSM Vårdcentralen Smeden ,4% 6,6% VST Strängnäs Vårdcentral ,1% 3,9% VTO Torshälla Vårdcentral ,0% 16,0% VTR Trosa Vårdcentral ,9% 16,1% VTU Tunafors Vårdcentral ,5% 10,5% VVI Vårdcentralen Vingåker ,8% 4,2% VVV Vårdcentralen Vår Vårdcentral ,8% 10,2% Totalt ,2% Årsandel tom dec 100,0% Landstingets vision är att bli Sveriges friskaste landsting Ett viktigt steg är att arbeta hälsofrämjande bl a genom uppföljning av levnadsvanor. Detta innebär att områdena alkoholoch tobaksbruk, fysisk aktivitet samt matvanor/viktminskning följs upp och registreras på individnivå. Till registeringen är kopplad en ekonomisk ersättning och förhoppningen är att arbetet inom detta område ska intensifieras och på sikt ge en friskare befolkning. Följande bild visar utveckling vad gäller arbetet med levnadsvanor. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

156 Arbete med levnadsvanor i primärvården Åtgärder tobak Åtgärder alkohol Åtgärder fysisk aktivitet Åtgärder kost För att ytterligare förstärka det hälsofrämjande arbetet startades 2014 Sörmlands Hälsoprogram. Det är en modell för preventivt hälsoarbete med syftet att stödja individen till mer hälsosamma levnadsvanor för att påverka viktiga riskfaktorer bakom t ex hjärtinfarkter, slaganfall och diabetes samt att motverka att ohälsobeteenden och risksymtom mognar till sjukdom. Detta görs genom att årligen bjuda in länets alla 40-, 50- och 60-åringar till provtagning och individuellt hälsosamtal. Under 2014 har hälsoprogram genomförts. Detta är 45,6 % av alla i målgruppen. HPV-vaccinationen är en del i Hälsovals uppdrag till länets vårdcentraler och avser de flickor som inte tidigare vaccinerats i skolhälsovården. HPV-vaccinationen av flickor fortsätter och under 2014 vaccinerade primärvården 330 flickor. Motsvarande siffra föregående år var Det minskade antalet beror på att antalet flickor i den sk catchup-gruppen, med åren, också minskat. Totalt sett ligger vaccinationsgraden i Sörmland under rikssnittet och under året har Hälsoval finansierat informationsinsatser, bl a på länets biografer, för att öka andelen vaccinerade. Medicinska komplikationer till följd av olämplig läkemedelsanvändning är ett stort hälsoproblem, speciellt bland äldre. Primärvården förskriver mycket av de läkemedel som konsumeras. Under ledning av läkemedelskommittén pågår ett arbete med att förändra förskrivningsmönstret. Nedanstående bild visar att detta arbete gett resultat. Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

157 Antibiotikaresistens är ett stort problem i samhället. Inom den sörmländska sjukvården arbetas intensivt med att minska förskrivningen av antibiotika. Följande diagram visar att utvecklingen i nom primärvården är på väg åt rätt håll Antibiotikaribba (kurer/tusen listade) Mål Utfall Beställaren, Verksamhetsberättelse (49)

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06 Politisk viljeinriktning för Vård och insatser vid depression, ångest och schizofreni i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Nationella utvärdering 2013 Antagen av Samverkansnämnden 2013-12-06

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015

Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Handlingsplan för ett införande av standardiserat vårdförlopp i cancervården 2015 Bilaga till beslutsunderlag för Region Jönköpings län att införa standardiserat vårdförlopp i cancervården enligt överenskommelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna

Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården Dalarna BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Hälso- och sjukvårdsenhet Dnr LD15/00372 Uppdnr 994 2015-02-16 Landstingsstyrelsen Verksamhetsplan 2015 Hälso-och sjukvården

Läs mer

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012

ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT. Målrelaterad ersättning inom specialistvården. Nätverkskonferensen 2012 ERSÄTTNINGSSYSTEM FÖR RESULTAT Målrelaterad ersättning inom specialistvården Nätverkskonferensen 2012 kerstin.petren@lul.se niklas.rommel@lul.se LANDSTINGET I UPPSALA LÄN 2012 Uppsala medelstort landsting:

Läs mer

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013

Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Överbeläggningar och utlokaliseringar augusti 2013 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 2012 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för att mäta överbeläggningar

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland

Kvalitetsbokslut 2014. Ögonkliniken Sörmland Kvalitetsbokslut 2014 Ögonkliniken Sörmland Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 5 Tillgänglighet... 5 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län

Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Genomförandeplan 2010 för implementering av de nationella riktlinjerna för missbruks- och beroendevården i Västernorrlands län Bakgrund Regeringen har den 24 april 2008 träffat en överenskommelse med Sveriges

Läs mer

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare

1 Anförande 2010-12-17 Erik Jansson. Herr ordförande och presidium, fullmäktigekamrater och åhörare Herr ordförande och presidium, 1 fullmäktigekamrater och åhörare Ökad tillgänglighet och starkare ställning för patienten är ledord som styr inriktningen av hälso- och sjukvårdens framtida utveckling.

Läs mer

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar

Delprojektplan. Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar P R O J E K T N A M N U T G Å V A D A T U M D I A R I E N R Delprojektplan Vårdplanering med hjälp av tekniska lösningar Syfte: Skapa möjligheten att använda tekniska lösningar som ett komplement vid vårdplaneringar

Läs mer

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting

Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting Exempel på prioriteringsarbete inom Stockholms läns landsting 7:e Nationella Prioriteringskonferensen Gävle oktober 2013 Ann Fjellner senior medicinsk rådgivare Historik Stockholms läns landsting började

Läs mer

Hälsofrämjande arbetsplatser

Hälsofrämjande arbetsplatser Utveckling av Hälsofrämjande arbetsplatser vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset INTENTIONER AKTIVITETER ERFARENHETER CHARLOTTA NORDBERG HR-STRATEG SALUS 12-13 november 2012, C Nordberg Agenda Kort presentation

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse.

Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Patientsäkerhetsberättelse Sammanfattning Patientsäkerhetslagen, SFS 2010:659 ställer krav på att vårdgivaren varje år upprättar en patientsäkerhetsberättelse. Det här är patientsäkerhetsberättelsen för

Läs mer

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta:

Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Prestationsmål 2013 Årligen kommer nya prestationsmål från SKL och Socialdepartementet. För mätperioden 1/9-2012 till 30/9 2013 gäller detta: Optimal läkemedelsbehandling: Minskning av olämpliga läkemedel

Läs mer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer

Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Kvalitetsledningssystem för Socialnämnden i Timrå kommun Utgångspunkter, ansvar och processer Upprättad 2013-12-18 2(5) Kvalitetsledningssystem i Timrå Bakgrund Socialtjänstlagen (SoL) 3 kap 3 säger insatserna

Läs mer

Mål och inriktning 2014

Mål och inriktning 2014 Förslag Mål och inriktning 2014 Driftnämnden öppen specialiserad vård Hälsa och funktionsstöd I detta dokument redovisas driftnämndens mål och inriktningar för att genomföra det uppdrag för 2014 som nämnden

Läs mer

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa

Dålig psykisk hälsa är vanligare bland förtidspensionärer, arbetslösa och studerande än bland personer som arbetar. Andelen med dålig psykisk hälsa Referat av föredrag från konferens 110412 i Lund arrangerad av Schizofreniföreningen i Skåne i samarbete med Vuxenskolan i Skåne. Anders Åkesson (Mp) Regionråd, vice ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden

Läs mer

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015

Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 2015 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter januari 215 Mätning av överbeläggningar och utlokaliserade patienter Sedan hösten 212 använder alla landsting och regioner en gemensam metod för

Läs mer

Diarienummer: LS-LED15-0855 Landstingsstyrelsen Sammanfattning delår 2 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehåll Inledning... 3 Resultaträkning... 4 Investeringsutfall...

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013

Växjö kommun. Medarbetarundersökning 2013. Genomförd av CMA Research AB November 2013 Växjö kommun Medarbetarundersökning 2013 Genomförd av CMA Research AB November 2013 Läsanvisning och innehållsförteckning I denna rapport redovisas resultatet från medarbetarundersökningen 2013. För varje

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida

Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida Patientsäkerhetsberättelse för Norrköping Psykiatri Nytida År 2014 Datum och ansvarig för innehållet 2015-03-19 Fredric Tesell Sammanfattning Norrköping Psykiatri bedriver omsorg för personer med bl.a.

Läs mer

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått

Ledningssystem. för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset. Mål uppnått 1 Ledningssystem för kvalitets- och patientsäkerhetsarbete inom vårdplatsenheten, Mälarsjukhuset Mål ej uppnått Mål Mål uppnått Egenkontroll Uppföljning Orsaksanalys Genomförande Planering Styrdokument

Läs mer

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL

Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp. Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Kunskapsstyrning Strama som nationell kompetensgrupp Bodil Klintberg Samordnare kunskapsstyrning hälso- och sjukvården, SKL Historik Vi har nu ganska länge vetat att vi måste jobba hårt för att sluta gapet

Läs mer

Introduktion och innehåll

Introduktion och innehåll UPPLAGA 3/2012 Vårdgaranti vad handlar det om egentligen? Detta är en utbildning som riktar sig till dig som är vårdpersonal inom Västra Götalandsregionen och som dagligen möter patienter i ditt arbete.

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård

Uppdragsbeskrivning för bröst-, prostata-, tjocktarms- och ändtarmscancervård BESLUTSUNDERLAG Landstingsstyrelsen Central förvaltning Datum 2015-02-16 Sida 1 (3) Ledningsenhet C-fv Dnr LD14/03577 Uppdnr 947 2015-02-02 Landstingsstyrelsens arbetsutskott 2015-02-16 Landstingsstyrelsen

Läs mer

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete

Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Att följa nationella riktlinjer på ledningsnivå ett utvecklingsarbete Nätverk Uppdrag Hälsa 7 maj 2010 U/Ö-regionen 2009/2010 Gunilla Esbjörn/Maj Halth UPPDRAGET att sammanställa och göra en första bearbetning

Läs mer

Beredningen för integritetsfrågor

Beredningen för integritetsfrågor Beredningen för integritetsfrågor Lie Lindström Handläggare 040-675 38 32 Lie.Lindstrom@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2013-08-28 Dnr 1201732 1 (5) Beredningen för integritetsfrågor Patientens direktåtkomst

Läs mer

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa

Handlingsplan psykiatrisk ohälsa SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sida Socialberedningen Sammanträdesdatum 2014-11-12 64/71 44./. Bilaga. Handlingsplan psykiatrisk ohälsa I Norrbottens län finns sedan hösten 2013 en överenskommelse om samarbete

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar

Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Socialstyrelsens nationella riktlinjer den nationella modellen för prioriteringar Nätverket Hälsa och Demokrati samt Uppdrag Hälsa 2015-04-17 Maria Branting 2015-04-22 15 nationella riktlinjer Astma och

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017

Beskrivning av mått och mål i budget 2015. med fl erårsplan 2016-2017 Beskrivning av mått och mål i budget 2015 med fl erårsplan 2016-2017 Perspektiv: Medborgare Kronobergarna har en god hälsa Ohälsotal Ansvarig: Pia Andersen, avdelningen Definition: Antal utbetalda hela

Läs mer

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen

Närståendepolicy Psykiatrin antar utmaningen Närståendepolicy Policy för närståendes delaktighet i vuxenpsykiatrisk vård Psykiatrin antar utmaningen Under de senaste tjugofem åren har det pågått ett målmedvetet arbete med att minska den psykiatriska

Läs mer

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre

Aktivitet och status O = EJ PÅBÖRJAT O = PÅGÅR O = KLART O Pilot förstärkt samarbete i öppenvård för sjuka äldre Bilaga 1 till Gemensam handlingsplan Bättre liv för sjuka äldre Aktivitetsplan Bättre liv för sjuka äldre Mätperiod enligt överenskommelsen mellan SKL och staten för : 131001 140930 Resultat för åldersgruppen

Läs mer

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker

Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker Socialdemokraterna i Stockholms läns landsting Vi kan inte vänta med att göra vården ren, fräsch och säker På senare år har problemen med bristande städning i vården uppmärksammats allt mer. Patienter

Läs mer

Personalpolitiskt program

Personalpolitiskt program Personalpolitiskt program Antaget av kommunfullmäktige 2015-03-24 dnr KS/2014:166 Dokumentansvarig: Personalchef Mjölby en hållbar kommun Mjölby kommun är en hållbar kommun som skapar utrymme för att både

Läs mer

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm

Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm 2014-10-17 1 FHS Programkontor SLL Arbetsmaterial endast för diskussion Morgondagens nätverkssjukvård i Stockholm Henrik Gaunitz Programdirektör vid Programkontoret för Framtidens hälso- och sjukvård,

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Trend Vårdbarometern 2010-2014

Trend Vårdbarometern 2010-2014 Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som patient? Ja 63% 64% 64% 66% 67% Nej 37% 36% 36% 34% 33% Har du någon gång under de senaste 6 månaderna besökt sjukvården som medföljande

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12

Ledningssystem för kvalitet enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 1(9) enligt SOSFS 2006:11 och SOSFS 2005:12 Inledning Socialstyrelsen har angett föreskrifter och allmänna råd för hur kommunerna ska inrätta ledningssystem för kvalitet i verksamheter enligt SoL, LVU,

Läs mer

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland.

Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården i Östergötland. Frågor och svar om hälso- och sjukvården! Vad tycker ni socialdemokrater är viktigast med sjukvården i framtiden? Vi socialdemokrater i Östergötland

Läs mer

Verksamhetsplan med budget 2015-2017

Verksamhetsplan med budget 2015-2017 Diarienummer: PVN-HSF14-137 Verksamhetsplan med budget 2015-2017 Primärvårdsnämnden 2015 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag

Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag 2012-12-10 Kontaktsjuksköterska beslutsunderlag Ett deluppdrag inom projektet Cancerstrategi Gävleborg UPPDRAGiL Landstinget Gävleborg Mall-ID 120920 Uppdragsdirektiv Innehållsförteckning 1 Grundläggande

Läs mer

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling

SOSFS 2005:12 (M) Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården. Socialstyrelsens författningssamling SOSFS (M) frfattningssam lingföreskrifter Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Socialstyrelsens författningssamling I Socialstyrelsens författningssamling (SOSFS) publiceras

Läs mer

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass

STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass SOCIALDEMOKRATERNA I STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING STOCKHOLM 2010-09-08 Tio steg mot en äldresjukvård i världsklass 2 (10) TIO STEG MOT EN ÄLDRESJUKVÅRD I VÄRLDSKLASS Befolkningen inom Stockholms läns landsting

Läs mer

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län:

Bakgrund Inspektionen för vård och omsorg har under veckorna 24 och 25 granskat följande sjukhus inom Stockholms län: Tg1 2013 v 2.1 BESLUT 2013-07-02 Dnr 8.5-28479/2013-1 1(6) Regionala tillsynsavdelningen Öst Astrid Hessling astrid.hessling@ivo.se Danderyds Sjukhus AB Chefläkaren 182 88 Stockholm Den 1 juni 2013 tog

Läs mer

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse

Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. 2011-05-20. vårdöverenskommelse Hälso- och sjukvård Länsgemensam 1.0 Vårdöverenskommelse vårdöverenskommelse Primärvård och Ögon Utfärdande förvaltning: Sökord: Giltig fr.o.m. Hälso- och sjukvård Samverksansdokument, 2011-05-20 vårdöverenskommelse

Läs mer

Personalpolitiskt Program

Personalpolitiskt Program Personalpolitiskt Program Landskrona kommuns personalpolitiska målsättning Kommunens personalpolitik är ett strategiskt medel för att kunna ge kommunens invånare omvårdnad, utbildning och övrig samhällsservice

Läs mer

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy

Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Med engagemang och ansvar ger vi varje dag service med god kvalitet till Malmöborna. Personalpolicy Innehåll

Läs mer

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012

Uppdragsdirektiv. Delprojekt Vårdplanering/Informationsöverföring. Värdig ÄldreVård 2012 Delprojekt Värdig ÄldreVård 2012 2(8) 1. GRUNDLÄGGANDE INFORMATION... 3 1.1. BAKGRUND... 3 1.2. IDÉ... 4 1.3. SYFTE... 4 2. MÅL... 4 2.1. UPPDRAGSMÅL... 4 2.2. EFFEKTMÅL... 4 3. KRAV PÅ UPPDRAGET... 4

Läs mer

26 punkter för ett bättre Västra Götaland

26 punkter för ett bättre Västra Götaland 26 punkter för ett bättre Västra Götaland Västra Götalandsregionen Kristdemokraterna vill arbeta för ett Västra Götaland med stark tillväxt där alla känner trygghet. Vår vision för hälso- och sjukvården

Läs mer

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014

Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning 2012-2014 Handläggare Datum Ärendebeteckning Ingela Möller 2012-09-05 Avtal 0480 450885 Samverkansöverenskommelse mellan Landstinget i Kalmar län och Kalmar kommun kring personer med psykisk funktionsnedsättning

Läs mer

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv

Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Capio S:t Görans Sjukhus ur ett flödesperspektiv Samverkansnämnden Stockholm Gotland 13 november 2009 PA Dahlberg vvd, chefläkare Agenda Introduktion till Capio S:t Görans Sjukhus och resultat av förbättringsarbetet

Läs mer

Mångfald och valfrihet för alla

Mångfald och valfrihet för alla Mångfald och valfrihet för alla Vårdval, tillgänglighet och jobbmöjligheter Skåne 1 Rätt att välja som patient Före maj 2009 kunde du få gå till annan vårdcentral än den som du bodde närmast men vårdcentralerna

Läs mer

Linköpings personalpolitiska program

Linköpings personalpolitiska program Linköpings personalpolitiska program Fastställd av kommunfullmäktige i april 2012 Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland både

Läs mer

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården.

SKL:s Dnr 14/6942. Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården. SKL:s Dnr 14/6942 Mall för redovisning av landstingens handlingsplaner för införande av standardiserade vårdförlopp i cancervården September 2015 Redovisningarna ska vara Socialdepartementet tillhanda

Läs mer

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården

Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Ledningssystem för kvalitet och patientsäkerhet i hälso- och sjukvården Birgitta Boqvist Patientsäkerhetssamordnare Norrbottens läns landsting Norrbotten Kiruna Gällivare Pajala Landstinget är länets största

Läs mer

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM

LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM LINKÖPINGS PERSONALPOLITISKA PROGRAM 2 >> Hos oss finns Sveriges viktigaste jobb >> Linköping där idéer blir verklighet Linköpings kommun är en av regionens största arbetsgivare och har en bredd bland

Läs mer

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!?

Undrar vad som händer sen? Hur ska jag komma dit? Vårdkedjan. Resvägar. Meddelar du distriktssköterskan? Cytostatika låter farligt!? Undrar vad som händer sen? Vårdkedjan Hur ska jag komma dit? Resvägar Cytostatika låter farligt!? Information Meddelar du distriktssköterskan? Kommunikation Mer patientfokuserad och sammanhållen cancervård

Läs mer

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa

Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Karlskoga lasaretts kvalitetsresa Sjukhusdirektör Lena Adolfsson lena.adolfsson@orebroll.se Kvalitets- och utvecklingschef Ing-Marie Larsson ing-marie.larsson@orebroll.se Karlskoga lasarett ett av tre

Läs mer

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut?

Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld. Nationell tillsyn 2012-2013. Hur ser det ut? Våldsutsatta kvinnor och barn som bevittnat våld Nationell tillsyn 2012-2013 - kommunernas, hälso- och sjukvårdens och kvinnojourernas arbete - Hur ser det ut? Ingrid Andersson Inspektionen för vård och

Läs mer

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren

BESLUT. Nationell tillsyn av hälso- och sjukvården vid Region Halland sommaren /(\ BESLUT inspektionen för värd och omsorg 2014-10-29 nr 8.5-13098/2014 1(5) Avdelning sydväst Lisbeth Abrahamsson lisbeth.abrahamsson@ivo.se Region Halland Box 517 301 80 Halmstad Vårdgivare Region Halland

Läs mer

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad

1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 Vårdguiden och införande av e-tjänster Anna Strömblad 1177 och Vårdguiden - två starka varumärken Våra invånartjänster tidigare Invånartjänster med 1177 Vårdguiden Invånartjänster medverkar till

Läs mer

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre

Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Projekt Multi7 -bättre liv för sjuka äldre Samarbete mellan Umeå kommun och Västerbottens läns landsting. Bättre liv för sjuka äldre Kan vi höja kvaliteten i vård och omsorg och samtidigt göra den mer

Läs mer

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014

www.pwc.se Revisionsrapport PRIO-psykisk ohälsa Margaretha Larsson Landstinget Gävleborg februari 2014 www.pwc.se Revisionsrapport Margaretha Larsson PRIO-psykisk ohälsa Landstinget Gävleborg PRIO-psykisk ohälsa Innehållsförteckning 1. Inledning... 2 1.1. Bakgrund... 2 1.2. Revisionsfråga... 2 1.2.1. Revisionskriterier...

Läs mer

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE

En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE En god och rättvis vård för alla i Blekinge. Socialdemokraterna BLEKINGE EN GOD OCH RÄTTVIS VÅRD FÖR ALLA Alla medborgare och patienter ska känna trygghet i att de alltid får den bästa vården, oavsett

Läs mer

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete

Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete 01-0- Checklista - självgranskning av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete Av SOSFS 011:9 framgår att verksamhet inom hälso- och sjukvård ska bedriva kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete.

Läs mer

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion

SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion SAMMANFATTANDE BEDÖMNING ST-SPUR-inspektion Inspektionsdatum: 2015-02-14 Skaraborgs Sjukhus Skövde Medicinkliniken Sjukhus Ort Klinik Ola Ohlsson och Bengt Sallerfors Inspektörer Gradering A B C D Socialstyrelsens

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Särtryck Kvalitetsbokslut med fokus på Habilitering & Hälsa Heide Benser/Image Source/All Over Press Stockholms läns sjukvårdsområde Hälso- och sjukvård i landstingets regi Heide Benser/Image Source/All

Läs mer

Ronneby kommuns personalpolitik

Ronneby kommuns personalpolitik Ronneby kommuns personalpolitik Bakgrund Att arbeta i Ronneby kommun är ett välfärdsarbete. Vårt främsta uppdrag är att ge god service till våra medborgare. Det är därför en viktig samhällsfråga att kommunen

Läs mer

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat

Kunskapsunderlag Mätsystem Stöd till förbättring Ej kategoriserat Dokumentation från regional konferens kroniska sjukdomar (Västervik, Gränsö 13-14 november) Dokumentation har fördelats mellan Kunskapsunderlag, Mätsystem och Stöd till förbättring, men inte på MIKRO (Vårdteam/klinik),

Läs mer

Landstinget Västernorrlands utmaningar

Landstinget Västernorrlands utmaningar Fempunktsprogrammet Landstinget Västernorrlands utmaningar Landstinget i Västernorrland har under senare år genomgått en rad förändringar. Det har bland annat gällt förändringar i organisation, i lednings-

Läs mer

Projektplan Samordnad vårdplanering

Projektplan Samordnad vårdplanering 1 Projektplan Samordnad vårdplanering Enligt lagstiftningen har regionen och kommunen en skyldighet att erbjuda patienterna en trygg och säker vård efter utskrivning från regionens slutna hälso- och sjukvård

Läs mer

Verksamhetsplan 2014

Verksamhetsplan 2014 Verksamhetsplan 2014 Habilitering & Hälsa E-post: habilitering@sll.se Telefon: 08-123 350 00 Habiliteringschef Carina Hjelm Datum: 2014-01-24 Diarienummer SLSO 2014-280 Värdegrund Verksamhetsbeskrivning

Läs mer

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21

Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Monica Jonsson Vård- och omsorgstrateg Regionförbundet 018-182109, 0703-402109 monica.jonsson@regionuppsala.se Tjänstemannaberedning Kommun och Landsting i Uppsala län Protokoll från mötet 2012-09-21 Närvarande:

Läs mer

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11

Dnr KK12/384 POLICY. Personalpolicy. för Nyköpings kommun. Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 POLICY Personalpolicy för Nyköpings kommun Antagen av Kommunfullmäktige 2012 12 11 Dnr KK12/384 2/6 Personalpolitisk viljeinriktning Nyköpings kommun är en attraktiv arbetsgivare som behåller

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén

Patientsäkerhetsberättelse för. Falkenberg LSS 2, Nytida AB. År 2014. 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Patientsäkerhetsberättelse för Falkenberg LSS 2, Nytida AB År 2014 2015-01-10 Annika Hoffsten Hultén Detta underlag till patientsäkerhetsberättelse utgör en bilaga till vårdgivarens patientsäkerhetsberättelse.

Läs mer

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009

Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Genomförandeplan med gemensamma riktlinjer för kommun och landsting angående missbruks-och beroendevården i Haparanda 2009 Sammanfattning Detta bygger på av socialstyrelsen 2007 utfärdade nationella riktlinjerna

Läs mer

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret

Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret sid 1 (7) Jämställdhets- och mångfaldsplan 2013-2014 för kommunledningskontoret Postadress: Kommunledningskontoret, 651 84 Karlstad Besöksadress: Tage Erlanderg 8 www.karlstad.se Tel: 054-540 00 00 Fax:

Läs mer

Specialiserade överviktsmottagningar

Specialiserade överviktsmottagningar Underlag Specialiserade överviktsmottagningar Bakgrund Fetma utgör ett stort hot för folkhälsan. Med fetma följer en ökad risk för psykisk ohälsa, ökad sjuklighet och för tidig död. Övervikt/fetma brukar

Läs mer

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET

TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET VG PRIMÄRVÅRD EN DEL AV DET GODA LIVET V ä s t r a G ö ta l a n d s r e g i o n e n s e g e n v å r d v a l s m o d e l l TRYGGHET, TILLGÄNGLIGHET OCH KVALITET GRUNDTANKARNA BAKOM VÅR NYA VÅRDVALSMODELL

Läs mer

2010-03-25 Vårt dnr 09/5304 Överenskommelse mellan kommunerna och landstinget i Sörmlands län och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) om stöd till ett långsiktigt förbättringsarbete för de mest sjuka

Läs mer

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri

Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri MOTION 2010-08-23 Motion av Raymond Wigg och Helene Sigfridsson (MP) om resurser för att utveckla en hälsofrämjande psykiatri I Sverige gör vi i allmänhet stor skillnad mellan psykisk och fysisk ohälsa.

Läs mer

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator?

Inför start. 3. Finns en avskild arbetsstation/arbetsplats med telefon och dator? Inför start Inför start av att etablera en tydlig utskrivningsprocess kan följande frågor vara bra att diskutera och ta ställning till. Frågorna handlar om hur arbetet ska organiseras och vilka kompetenser

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB

Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB Patientsäkerhetsberättelse Ledarskapsutveckling i Norden AB År 2013 2014-02-09 Helene Stolt Psykoterapeut, socionom Verksamhetsansvarig Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting Verksamhetens

Läs mer

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET

Vård- och omsorgsnämndens. Uppdragsplan 2015. Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Vård- och omsorgsnämndens Uppdragsplan 2015 Dnr VON 2015/0058 VÅRD- OCH OMSORGSKONTORET Uppdragsplan för vård- och omsorgsnämnden 2015 Inledning Vård- och omsorgsnämnden vill med uppdragsplanen för 2015

Läs mer

Dokumentation i vården

Dokumentation i vården Dokumentation i vården VISION landstingskonferens Malmö 150520 Göran Stiernstedt Uppdrag Nationell samordnare till utgången av 2015 Samordnaren ska: Ge förslag på åtgärder som kan vidtas på nationell,

Läs mer

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA

UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA BIL 1 2012-04-25 LD11/02518 UPPDRAGSBESKRIVNING FÖR SJUKDOMSFÖREBYGGANDE METODER INOM LANDSTINGET DALARNA Sammanfattning av uppdragen Upprätta långsiktig plan för varaktig tillämpning av riktlinjerna Kartläggning

Läs mer