Diarienummer: LSN-HSF Delårsrapport 2. Länssjukvårdsnämnden. Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Diarienummer: LSN-HSF13-251. Delårsrapport 2. Länssjukvårdsnämnden. Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet"

Transkript

1

2

3 Diarienummer: LSN-HSF Delårsrapport 2 Länssjukvårdsnämnden Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

4 Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse... 6 Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar Samlad analys Personal Produktion Ekonomi Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 2(48)

5 Investeringar Intern kontroll Patientperspektivet Personalperspektivet Miljöperspektivet Ekonomiperspektivet Bilagor Bilaga 1: Arbetade timmar Bilaga 2: Lönekostnadsanalys Bilaga 3: Investeringsspecifikation Bilaga 4: Riktade satsningar Bilaga 5: Tillgänglighet Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 3(48)

6 Inledning Sammanfattande analys Inom Hälso- och sjukvården pågår flera projekt som är ett led i arbetet att bedriver en mer personcentrerad vård. Några exempel är införandet av vårdlotsar, säkra upp utskrivningsprocessen, fast kontaktsjuksköterska inom cancervården samt bättre liv för sjuka äldre. Utveckling av ehälsa pågår inom länssjukvården. Införandet av Mina Vårdkontakter på länets samtliga specialistmottagningar pågår och beräknas vara färdigt under Även arbetet med Nationell patientöversikt och användandet av 1177 fortgår med utbildningar och seminarier. Länsgemensamma vårdöverenskommelser tecknas mellan primärvården och länssjukvården för att tydliggöra vilken vård som ska tillhandahållas på respektive vårdnivå. Under apr-aug har psykiatriska sjukdomar och kvinnosjukdomar blivit reviderade medan för hjärtsjukdomar, kirurgiska sjukdomar, ögonsjukdomar samt sjukdomar inom specialiserad rehabilitering är revidering påbörjad. Inom personalområdet har satsningar på specialistutbildningar fortsatt och rekryteringsinsatser i form av besök på högskolor och deltagande i rekryteringsmässor har genomförts. Under hösten fortsätter även chefsutbildningsprogram för verksamhets- och första linjechefer. Antalet anställda har under 2013 ökat med 45 årsarbetare (1,1 %) jämfört med samma period förgående år. Vi är nu totalt anställda. Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare inom specialiteter såsom anestesi, gynekologi, kirurgi, oftamologi, psykiatri, radiologi, samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Sjukfrånvaron har ökat till 5,4 %. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har utvecklats så att det främst är den längre sjukfrånvaron som har ökat. Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna. Friskvårdsbidraget har införts fr.o.m. juli i år. Förvaltningens arbete med att införa ett ledningssystem har, i enlighet med Socialstyrelsen krav, inriktas på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna vårdprocesser, diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen har prioriterats under året. Inom Hälso- och sjukvården pågår flera förbättringsarbeten. Arbetet med akut förbättring inom akutmottagningarna på Nyköpings lasarett och Mälarsjukhuset ska presenteras under hösten. Där har målet varit att minska slöseri med patienters tid, öka kvalitet och patientsäkerhet samt öka nöjdhet hos medarbetarna. Ett annat förbättringsprojekt som pågår är utveckling av ett mobilt närvårdsteam i södra länsdelen. Arbetet med produktions- och kapacitetsplanering i tre verksamheter har fortsatt tillsammans med varsitt stödteam. Erfarenheterna av piloterna har utmynnat i ett förslag på arbetsmodell för produktionsplanering i länet. Planering pågår för bredinförande av produktion- och kapacitetsplanering i hälso- och sjukvården med start under hösten Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 4(48)

7 Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser. Specialistsjukvården har under senare tid inte nått upp till den målsättning som finns för tillgängligheten. Ett åtgärdsprogram är framtaget på verksamhetsnivå som har koppling till förbättrad tillgänglighet. Avsikten är att uppnå uppsatta mål i verksamhetsplanen för Vårdplatssituationen har förbättrats jämfört med den ansträngda situation som var under början av året. På grund av bamanningssvårigheter av framförallt sjuksköterskor har Nyköpings lasarett fortfarande svårigheter att öppna sina ordinarie vårdplatser. Patientsäkerhetsarbetet forsätter med fokus att under 2013 minska vårdrelaterade infektioner, förbättra följsamhet till basala hygien- och klädregler samt minska förekomsten av trycksår. Arbetet med att introducera riskanalyser i verksamheterna forsätter. Under hösten 2013 kommer förvaltningsledningen genom Utvecklingsenheten (förvaltningens miljöstöd) starta upp ett projekt som innebär att fasa ut miljöskadliga kemikalier. Prognosen efter augusti är -20 mnkr vilket farmförallt beror på högre personal- och utomlänsvårdskostnader. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 4,0 % jämfört med 2012 (LPI 2,5 %). Thomas af Bjur Ordförande Jörgen Striem Hälso- och sjukvårdschef Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 5(48)

8 Medborgarperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Medborgarna får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska bedriva en personcentrerad verksamhet. En central del i Sveriges friskaste län 2025 handlar om att patienterna ska bli mer delaktiga i sin egen vård. Landstinget Sörmland har tagit ett helhetgrepp i frågan om att arbeta mer personcentrerat i och med införandet av Sveriges friskaste län där personcentrerad vård är ett av de åtta olika programområdena. Att arbeta personcentrerat är att följa hälso- och sjukvårdslagen där det tydligt framgår att vården ska bedrivas så att den uppfyller kraven på en god vård, vara av god kvalitet och tillgodose patientens behov av trygghet i vården och behandlingen, vara lätt tillgänglig samt bygga på respekt för patientens självbestämmande och integritet. Detta är ett kontinuerligt löpande arbete som sker i hela landstinget på många olika nivåer. Ett urval av pågående arbeten för den personcentrerade vården är: Införandet av vårdlots som är en metod att stödja patienter med stora vårdbehov. Det är en motiverande och koordinerande tjänst som ska ge patienten ökad förståelse kring sin sjukdoms- och vårdsituation, stöd och möjlighet till självhjälp samt en bättre koordinerad vårdkedja inom landstinget och mellan landsting och kommun. Säker utskrivningsprocess, för att säkra upp hemskrivningen av patienter från vårdavdelningen blir patienten uppringd av en sjuksköterska. Fast kontaktsjuksköterska. Inom cancervården har patienterna en fast kontaktsjuksköterska under pågående behandling Bättre liv. Satsningen på Bättre liv för sjuka äldre arbetar systematiskt med att förbättra vården utifrån ett patientperspektiv för de mest sjuka äldre. Här ligger ett stort fokus på att planera och involvera patienter och personal för att samordna individuella insatser. Valfrihet och rättighetskansli finns inrättat för att ge enskilda patienten korrekt information om valmöjligheter inom vården och vara en lots till vårdgivare där tillgängligheten är god och vårdkvaliteten hög. Patientcafé Under hösten 2013 kommer patienter som vårdas på vårdplatsenheten bjudas in till att delta i ett patientcafé där syftet är att ta tillvara på patienternas erfarenheter av vården. Fortsatta planen framåt är att inventera ytterligare vad som görs i landstinget som är personcentrerat för att nå synergier mellan de olika delarna och att underlätta för patienterna att vara delaktiga i både sin vård men också medskapare av den vård som bedrivs. Patienterfarenhet Patienternas erfarenheter av vården har sedan 2009 studerats via Nationell Patientenkät (NPE). Enkäten genomförs vart annat år inom den specialiserade psykiatriska respektive somatiska öppenvården och slutenvården samt inom primärvården i samtliga landsting / regioner. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 6(48)

9 Under våren 2013 genomfördes NPE på Barn- och ungdomskliniken. Resultatet blir tillgängligt senare under hösten och rapporteras i årsrapporten. Under hösten kommer NPE genomföras på Barn- och ungdomspsykiatriska kliniken i Sörmland samt hela Primärvården. ehälsa Utvecklingen av ehälsa är en framgångsfaktor för att möta framtidens utmaningar inom hälso- och sjukvården. Detta skapar förutsättningar för såväl den personcentrerade vården där var och en kan vara delaktig i sin vård, som för en sammanhållen vårdprocess där de olika huvudmännen kan dela information. Nationell patientöversikt (NPÖ) Under 2013 har fem kliniker av nio avslutats inom NPÖ-projektet och tar nu kontakt vid behov. Nya verksamheter är på gång att startas upp. Nationellt deltar samtliga landsting i NPÖ, men med varierande grad av mängden patientuppgifter. Detta påverkar nyttan med NPÖ och motivationen till användningen av NPÖ. Det är fem kommuner i Sörmland som läser uppgifter i NPÖ, men det är endast Nyköpings kommun som visar patientuppgifter. Mina Vårdkontakter (MVK) Projektet Mina Vårdkontakter startade 2011 och under 2011 och 2012 infördes denna tjänst hos Folktandvården och Habilitering & Hjälpmedel. Införandet av Mina Vårdkontakter vid samtliga Vårdcentraler i länet avslutades i december 2012 och nu pågår införandet på länets samtliga specialistmottagningar inom Hälso- och sjukvårdsförvaltningen. Detta arbete beräknas färdigt under I Mina Vårdkontakter kan invånaren exempelvis förnya recept, se sina bokade tider, avoch omboka besökstid boka ny tid eller förnya hjälpmedel samt kontakta vården. En nationell utveckling av Mina Vårdkontakter med nya möjligheter för invånaren att utföra fler tjänster arbetas fram och implementeras i tjänsten till allmänheten allteftersom nya tjänster kommer Utbredningen gällande användandet av 1177 och RGSwebb fortgår. Sjuksköterskor utbildas kontinuerligt i både primärvård och på sjukhuskliniker. En informationskampanj i media genomfördes inför sommaren för att få ut mer kunskap till vår befolkning om bl a 1177, MVK och vart man vänder sig i vården. I samband med att 1177 och Vårdguiden går samman under hösten 2013 kommer ytterligare en informationskampanj att genomföras till allmänheten. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen som instämmer med att de har tillgång till den vård de behöver Andel i befolkningen som har förtroende för vården 78 % >80% Resultat från Vårdbarometern 59 % 62 % Resultat från Vårdbarometern Andel patienter som PUK 89 >88 PUK-värdet 89 för länets alla Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 7(48)

10 Indikator Utfall Målvärde Kommentar känner sig bemötta på ett respektfullt sätt tre akutmottagningar i NPE kring bemötande är något bättre än förra gången mätningen genomfördes. PUK-värde 2010 = 88. Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Nationella Patientenkäten Andel berörda verksamheter som har en handlingsplan efter Öppna Jämförelser 100 % 6 verksamheter av 30 har en handlingsplan. 3 har ännu ingen handlingsplan och resterande har inte svarat. 100 % 4 av 25 verksamheter har en handlingsplan. 5 har ännu ingen handlingsplan och övriga har inte svarat. Strategiskt mål: Landstingets verksamheter arbetar för att uppnå jämlikhet i hälsa för länets invånare. Åtagande: Jämlikheten ska förbättras genom en ökad grad av standardisering och ökat införande av landstingsgemensamma rutiner. Sjukdomsförebyggande metoder Arbetet med införande av Nationella riktlinjer för sjukdomsförebyggande metoder har påbörjats men ansvaret för uppdraget har flyttats från Hälso- och sjukvårdsförvaltningen till den Strategiska hälso- och sjukvårdsenheten. Hälsofrämjande landsting (HFL) utgör en viktig del för implementeringsarbetet finns i landstinget tillsammans med Rådet för kunskapsstyrning och representanter från HH, HoS, Karsudden och Folktandvården. Det mesta av HFLs arbete utgår från rekommendationerna i riktlinjerna. Bland annat har en sammanhållen journal för levnadsvanor tagits fram av HFL tillsammans med D-data och är under året införd i primärvården och barnmorskesektionen på Kvinnoklinikerna. Landstingsinterna vårdöverenskommelser När det gäller länsgemensamma vårdöverenskommelser mellan primärvård och specialistklinikerna finns det totalt 13 överenskommelser. Överenskommelserna är en del i arbetet med att utveckla en vård på lika villkor för befolkningen i Sörmland och ska förtydliga vem som gör vad på olika vårdnivåer. Dessa överenskommelser gäller under två år och ska sedan revideras. Under april-augusti har psykiatriska sjukdomar och kvinnosjukdomar blivit reviderade, medan för hjärtsjukdomar, kirurgiska sjukdomar, ögonsjukdomar samt sjukdomar inom specialiserad rehabilitering är revidering påbörjad. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel i befolkningen med ett gott självuppskattat hälsotillstånd 69 % >75% Resultat från Vårdbarometern Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 8(48)

11 Strategiskt mål: Landstingets verksamheter bedriver ett aktivt arbete i syfte att vara ett öppet landsting för alla oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder eller social tillhörighet. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska genom olika aktiviteter såväl på förvaltningsnivå som verksamhetsnivå uppnå en likvärdig behandling för alla patienter. Ett landstingövergripande arbete kring mänskliga rättigheter har bedrivits under 2013 där Hälso- och sjukvårdsförvaltningen medverkat i styrgruppen. Arbetet har resulterat i en rapport som har överlämnats till landstingsdirektören. Landstinget Sörmland ingår både i styrgruppen och i beredningsgruppen i Adlons MIG projekt (8 olika landsting) för asylsökande. Projektets mål är att förbättra och öka antalet hälsoundersökningar för asylsökande och andra flyktingar. Detta genom att ta fram kallelser på 5 olika språk och en ny checklista för hälsoundersökningarna utifrån Socialstyrelsens föreskrifter och allmänna råd. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 9(48)

12 Personalperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget är en attraktiv arbetsgivare med kompetenta och engagerade medarbetare. Åtagande: Hälso- och sjukvården skall vara en attraktiv arbetsgivare och genom olika aktiviteter bidra till att medarbetarnas kompetens utvecklas i en organisation som systematiskt tillvaratar och utvecklar kompetens. Intresset för specialistutbildning för sjuksköterskor och möjligheten att få studieförmån är stort. Ungefär 65 personer har visat intresse inför höstterminen personer har kunnat erbjudas studieförmån. Studierna som kommer att bedrivas i varierande omfattning är inom områdena: Anestesi, Operation, IVA, Barn och Ungdom, Barnmorska, Distrikt, Onkologi- och Strålbehandling, Akutsjukvård samt Psykiatri. Även under hösten 2013 finns möjligheten för undersköterskor att delta i handledarutbildning inom ramen för Vård- och omsorgscollege i Eskilstuna. Utbildningen omfattar Vårdpedagogik och handledning 100 p. I juni examinerades 37 nyutbildade medicinska sekreterare från den första 2-åriga YHutbildningen. 34 av dessa är nu anställda i Landstinget Sörmland på vikariat och fasta tjänster. En utbildningsomgång påbörjar nu sitt andra och sista år på utbildningen och ytterligare en ny utbildning startar nu i höst. Rekryteringsinsatser Under våren genomfördes besök på högskolor för både läkar- och sjuksköterskeutbildningar och inbjudan har skett till särskilda informationsträffar för sjuksköterskestudenter. Fortsatta besök på högskolor för både läkar- och sjuksköterskeutbildningar planeras in under hösten. Likaså planeras särskilda informationsträffar för sjuksköterskestudenter. I och med den extra resurs som avsatts för rekrytering av sjuksköterskor planeras också regelbunden närvaro på högskolorna i länet och informationsbrev till samtliga sjuksköterskestudenter. Ytterligare rekryteringsinsatser med hjälp av MediCarrera har påbörjats inom olika läkarspecialiteter bland annat psykiatri och kvinnosjukvård. Intervjuer har skett för andra specialiteter också. Det långsiktiga rekryteringsarbetet fortsätter också med inriktning mot de svenska studenter som går läkarutbildning utomlands. Under sommaren anställdes ca 10 läkarassistenter. Landstinget Sörmland deltog även i år i de konferensdagar som SKL ordnade för studenter med ett eller två år kvar i sin utbildning I mars deltog vi i rekryteringsmässa i Utrecht Holland. Intresset för sommarpraktik var stort även i år. Antalet sökande var ca 500 och 73 gymnasieungdomar i årskurs 2 kunde erbjudas plats med förhoppning om att väcka intresse för utbildning och framtida jobb inom sjukvården. Chefsutbildningsprogrammet för verksamhets- och första linjechefer fortsätter under hösten med ytterligare fyra av totalt nio utbildningstillfällen för den grupp med 26 Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 10(48)

13 deltagare som startade i våras. Ytterligare en grupp med 25 deltagare startar i oktober. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som utifrån verksamhetens behov har en individuell kompetensutvecklings plan. Andelen chefer/ledare som har en individuell kompetensutvecklings plan för chefs- /ledarrollen. Andelen medarbetare som skulle rekommendera andra att söka till arbetsplatsen Andelen utannonserade tjänster som avser heltid Andelen visstidsanställd personal 50 % Rapporteras i årsrapporten 50 % Rapporteras i årsrapporten Minst 75 % 89 % 90 % 12 % <10 % Resultat redovisas efter genomförande av medarbetarenkäten Strategiskt mål: Landstingets personal upplever en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar för att personalen skall uppleva en god arbetsmiljö som bidrar till personlig utveckling, delaktighet och arbetsglädje. Återkoppling av medarbetarenkätens resultat har pågått under Handlingsplaner har tagits fram för att utveckla en mer hälsosam arbetsplats samt att utveckla och förbättra arbetsplatsernas verksamhet och arbetsmiljö. Nätverksträffar fortsätter att planeras för de ergonomiombud som utbildades Utbildning i ergonomi, brand och säkerhet för semestervikarier har genomförts i juni Friskvårdsinsatser bedrivs som tidigare i första hand via fritidsföreningarna. Friskvårdsbidraget har införts from 1 juli En utveckling av hälsofrämjande koncept med friskvårdsbidrag och hälsoutvecklare sker tillsammans med Personalutvecklingsenheten på Landstingets ledningsstab. Sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna har utvecklats på så sätt att det är den längre sjukfrånvaron som har ökat. Den korta sjukfrånvaron under 14 dagar har minskat från 6,1 dagar per anställd till 6,0 dagar vilket är en minskning med 0,1 dagar per anställd. Sjukfrånvaron som är längre än 14 dagar har ökat från 10,3 dagar per anställd Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 11(48)

14 till 11,5 dagar per anställd som innebär en ökning med 1,2 dagar per anställd. Andelen långtidsjuka har ökat från 1,8 % till 2,1 % vilket är en förändring med 0,3 procentenheter. Det innebär att sjukfrånvaron under de senaste 12 månaderna totalt har ökat från 16,4 dagar per anställd till 17,5 dagar per anställd, en ökning med 1,1 dagar. Andel sjuktid av ordinarie tid har ökat från 5,0 % till 5,4 % jämfört samma tid förra året vilket motsvarar en förändring på 0,4 procentenheter. Från målsättningen på 4,5 % skiljer det 0,9 procentenheter. Samspelet mellan olika faktorer som påverkar sjukfrånvaron är komplext och varierar mellan olika typer av verksamheter i förvaltningen. Fortsatt fokus på sjukfrånvarons utveckling sker under 2013, där sjukfrånvaron följs upp i ordinarie uppföljningar med respektive verksamheter. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Sjukfrånvarotid i relation till ordinarie arbetstid. 5,4 % Max 4,5 % Sjukfrånvaron har ökat från 5,2 % delår 1 till 5,4 % delår 2. Motsvarande tid förra året var sjukfrånvaron 5,0 %. Strategiskt mål: Landstingets personal deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten och ser sin roll i helheten. Åtagande: Hälso- och sjukvården arbetar systematiskt med förbättringsarbete i syfte att utveckla bl a vårdprocesser och vårdkedjor, i detta arbete är personalens delaktighet en förutsättning. Förbättringsarbetet fortgår och processledare har införts för flera större vårdprocesser. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andelen medarbetare som upplever att de Minst 75 % Resultatet redovisas efter genomförande av Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 12(48)

15 Indikator Utfall Målvärde Kommentar deltar aktivt i utvecklingen av verksamheten. medarbetarenkäten Andelen medarbetare som genomfört utbildning i sekretess och tystnadsplikt i ELLSA Andelen medarbetare som genomfört utbildning i behörighet och dataintrång i ELLSA Andelen medarbetare som varit anställda i mer än ett år och som haft medarbetarsamtal med sin närmaste chef under den senaste 12- månadersperioden 84 % 100 % Andelen medarbetare som genomfört utbildningen har ökat från 79 % delår 1 till 84 % delår 2. Alla medarbetare på fyra kliniker har genomfört utbildningen och 20 kliniker är nära målet. Resterande har en bit kvar. 74 % 100 % Andelen medarbetare som genomfört utbildningen har ökat från 66 % delår 1 till 74 % delår 2. Tre kliniker har klarat målet att alla medarbetare har genomfört utbildningen. Åtta kliniker är nära målet. Resterande har en bit kvar. 100 % Rapporteras i årsrapporten Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 13(48)

16 Process- och förnyelseperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver, genom tydlig ledning och styrning, ett kontinuerligt och systematiskt kvalitetsarbete med effektivitet, kvalitet, långsiktighet och tillgänglighet som ledord. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska införa ett samlat ledningssystem för kvalitet, som ska ge en ökad tydlighet när det gäller ansvar på alla nivåer, dokumenterade rutiner för kvalitetsområden samt systematisk egenkontroll, uppföljning och återföring av resultat Ledningssystem Förvaltningens arbete med att införa ett Ledningssystem har, i enlighet med Socialstyrelsen krav, inriktas på att identifiera, beskriva och fastställa de processer som behövs för att säkra verksamhetens kvalitet. Allmänna vårdprocessen, diabetesprocessen och hjärtsviktsprocessen har prioriterats under året. Vad gäller stödprocesser har arbetet fokuserats på patientsäkerhet, ekonomi och personal. Tre övergripande ledningsprocesser har identifierats: planeringsprocessen, uppföljningsprocessen och utvecklingsprocessen. Processarbete Processorganisationen skiljer sig från projektorganisationen bland annat genom att den arbetar med ständiga förbättringar dvs. det finns inget slutdatum för arbetet som i ett projekt. Processutveckling innebär att förbättringsarbetet sker utifrån patientflödet, över verksamhetsgränser. Arbetet startades våren 2012 med utbildning av dem som ska leda arbetet. Förlossningsprocessen För att ge jämlik vård har länsgemensamma PM utarbetats inkl. skriftliga patientinstruktioner. Inom båda kvinnoklinikerna och i processgruppen har mätningar mot satta mål börjat följas. Resultaten visas upp bl.a. i personalrummen. För att t.ex. sänka andelen kejsarsnitt krävs det att vårdkedjan är lika på båda sjukhusen, konsekvent samt att kunskapsnivå hos läkare och barnmorskor likriktas. Som en del i det arbetet kommer praktisk handledning att genomföras. Gruppen har påbörjat arbetet med mödravården i syfte att komma överens om gemensamma checklistor för inskrivning av gravida kvinnor samt hälsoenkät. Hjärtsvikt Resultatmått för behandling av hjärtsviktspatienter är att 90 % av patienterna ska ha adekvat farmakologisk och icke-farmakologisk behandling. För att uppnå detta arbetar processgruppen med att införa standardvårdplan (SVP) hjärtsvikt på länets tre sjukhus. Ett viktigt icke-farmakologiskt mål är att fler hjärtsviktspatienter ska delta i fysisk träning. Under våren har rutin för träning med hjärtsviktspatienter arbetats fram liksom patientinformation om fysiskträning. Kontaktpersoner finns nu inom slutenvården på varje sjukhus för att underlätta informationsflödet mellan primärvården och slutenvården angående träning av patienter. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 14(48)

17 Samtliga patienter ska vara nöjda/mycket nöjda med kvalitet och tillgänglighet till hjärtsviktsvården inom Landstinget Sörmland. En patientenkät ang. hjärtsviktsvården har tagits fram och pilottest pågår. Processledaren samt verksamhetschefen på medicinkliniken MSE var inbjudna till RiksSvikts årsmöte för att presentera hjärtsviktsprocessens arbete. Det väckte stort intresse och verksamhetschefen valdes in i registrets styrgrupp. ADHD Nuvarande processer på samtliga vuxenpsykiatriska mottagningar är kartlagda och hur ett börläge från kontakt/remiss till diagnos bör se ut är klarlagt och åtgärder är identifierade. Inom psykologgruppen pågår arbete med val av bedömningsinstrument och utlåtandemall vid ADHD utredning. Köerna till psykologutredning är fortfarande ojämnt i länet och registreringen i kvalitetsregister har stor förbättringspotential. Prostatacancer Ledtiderna från remiss om misstänkt prostatacancer till behandling är i dag för långa. Test för att korta ledtiden har pågått under våren. Vidtagna åtgärder är dock inte tillräckliga och ytterligare åtgärder behöver göras för att målen ska nås. Utskickad enkät rörande patienternas upplevesle av hur vårdkedjan fungerar har skett men bearbetning av svaren är ännu inte klar. Målet är att skapa ett snabbspår för diagnosticering av prostatacancer. Colorektalcancer Arbetet med colorektalcancerprocessen fortskrider enligt plan. Remissen från kirurger till onkologkliniken har standardiserats så att rätt uppgifter ingår vid remittering och ingen fördröjning sker på grund av otillräckliga uppgifter i remissen. Gruppen arbetar med en handbok för läkare och sjuksköterskor avseende hela vårdkedjan för patienter med colorektalcancer. De arbetar även med min vårdplan så att den anpassas till Sörmland. Tillsammans med linjeorganisationen arbetar de med att ha tillgång till tillräckligt med operationsresurser för colorektala cancerpatienter. Njurprocessen Processen för inläggning av AV-fistlar är kartlagd, problemområden är identifierade och idéer till lösningar framtagna. Regelbunden fistelrond och hantering av tveksamma ultraljudssvar inför fistelanläggning har testats och är nu etablerad. Testet med återkommande operationstider fredagar för fistelanläggning har fallit väl ut och rutin ska skrivas och permanentas. Hittills i år har fler fisteloperationer utförts än under hela förra året. Stroke Arbete med att korta tiden från ankomst till sjukhus till behandling fortsätter liksom att säkra att alla patienter med misstänkt stroke får vård på strokeenhet. Målet är att alla strokepatienter i behov av trombolysbehandling ska få det inom 40 minuter. Aktiviteter för att nå målet med 40 min från dörr till behandlingsstart på MSE har föreslagits och genomförd riskbedömning ligger också till grund för den fortsatta planeringen av testen. Arbetet med att påverka inflödet till strokeenhet pågår så att fler patienter vårdas på Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 15(48)

18 strokeenhet. Ett antal tester pågår där ökad patientmedverkan är en del. Pågående förbättringsarbete Akut förbättring Arbetet med Akut förbättring (som leds av Sveriges kommuner och landsting) startade hösten 2012 och pågår tom hösten Det är ett nationellt förbättringsarbete där 27st akutmottagningarna deltar, däribland de från NLN och MSE. Arbetet har tre stora målområdena; minska slöseri med patienters tid, öka kvalitet och patientsäkerhet samt öka nöjdhet hos medarbetare. De båda akutmottagningarna har brutit ned dessa målområden till mer konkreta mål. Fokus har varit på att testa många olika idéer som leder till målen. Arbetet med olika tester har fortsatt. Båda akutmottagningarna har börjat med en enkät till medarbetarna. Nu pågår förberedelser för slutkonferensen i oktober där arbetet ska presenteras i form av en poster och ett anförande. Malignt melanom Under våren 2013 startade en arbetsgrupp med berörda professioner och verksamheter ett arbete att kartlägga flödet för patienten med malignt melanom. I juni var kartläggningen klar, den visar på ett antal förbättringsområden. Dessa ska arbetsgruppen hantera under hösten Mobilt närvårdsteam Uppdraget att utveckla former för mobilt närvårdsteam i södra länsdelen startade i april 2013, de förslag som testas här kan sen komma att spridas till resten av länet. I uppdraget ingår det att samarbetet mellan mobilt närvårdsteam, kommunernas hemsjukvård, ambulanssjukvården och primärvården ska förstärkas och utvecklas. En arbetsgrupp med alla berörda verksamheter är sammansatt och ett första möte har genomförts. Ett test mot Trosa kommun tillsammans med ambulanssjukvården och Trosa vårdcentral planeras. Produktionsplanering Det är patienternas vårdbehov som skall styra produktionen. Produktionsplanen baseras på ett framtida behov, som fångas i prognoser utifrån tidigare mönster och analyser. Under våren 2013 har arbetet med tre piloter (Barnkliniken, Ögonkliniken och Trosa Vårdcentral) fortsatt med att produktions- och kapacitetplanera tillsammans med stödteam, bestående av representanter från utvecklingsenheten och ekonomienheten. Erfarenheterna av piloterna har utmynnat i ett förslag på arbetsmodell för produktionsplanering i länet. Planering pågår för bredinförande av produktion- och kapacitetsplanering i hälso- och sjukvården med start under hösten Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Vårdgarantin gäller som tidigare, däremot har villkoren för att få del av kömiljarden skärpts, vilket beaktas i det pågående arbetet med att förbättra tillgängligheten. Specialistsjukvården har under senare tid inte nått upp till den målsättningen som finns för tillgängligheten. Även i jämförelse med många andra landsting har Sörmland en sämre tillgänglighet inom flera områden. Med anledning av detta har Hälso- och sjukvården kraftsamlat kring åtgärder för att förbättra tillgängligheten. Arbetet bedrivs samordnat med redan pågående arbeten som har koppling till Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 16(48)

19 förbättrad tillgänglighet. Avsikten är att långsiktigt och uthålligt uppnå det mål som finns i verksamhetsplanen, att minst 80 % av patienter kommer till nybesök och behandling inom 60 dagar. Även om målen som helhet ännu inte uppnåtts går det att se förbättringar och att målen uppnås inom flera delområden. Den länsgemensamma Operationsstyrelsen har fattat beslut om en produktionsplan för den planerade operationsverksamheten. I Operationsstyrelsen görs en regelbunden uppföljning av hur utvecklingen av respektive kliniks väntetider ser ut varje månad. Länets operationsplanerare träffas några gånger per termin under ledning av Lopen (Länsgemensamma operationsenheten). Det har bl.a. lett till förbättrade rutiner för hur ledig operationsresurs ska förmedlas så att någon annan klinik kan utnyttja den. Rutiner har tagits fram för hur dokumentationen, bl.a. i journalsystemet, ska skötas när det gäller patienter som skickas till ett annat sjukhus i länet för operation. Även rutiner kring läkemedelshantering inför operation har tagits fram. För att öka möjligheten att få patienter att acceptera hänvisning till annat sjukhus har kallelserna till mottagningarna justerats så att det redan där står att patienten kan bli kallad till annat sjukhus vid operation. De 18 diagnoser som innehåller flest väntande mer än 90 dagar har identifierats och Valfrihetskansliet har hjälpt till med kontakt med möjliga vårdgivare att remittera patienter till. Extra mottagningar på kvällar (och i något fall på lördagar) genomförs på flera kliniker och på flera kliniker med brist på specialistkompetenta läkare anlitas hyrläkare för att förbättra tillgängligheten. Vårdplatser Under början av året hade sjukhusen i länet en mycket ansträngd vårdplatssituation. En av orsakerna var att vårdplatser på Mälarsjukhuset (MSE) och på Nyköpings lasarett (NLN) var stängda på grund av brist på sjuksköterskor. Ett arbete med att öppna de stängda vårdplatserna innan 12 april inleddes i slutet av februari efter beslut på chefsmöte. Vårdplatserna kunde öppnas enligt planering, men ett antal platser fick återigen reduceras på Nyköpings lasarett på grund av bemanningssvårigheter. Efter sommarens planerade neddragning av vårdplatser har Mälarsjukhuset och Kullbergska sjukhuset öppnat sina ordinarie vårdplatser. Nyköpings lasarett har svårighet att öppna vårdplatserna efter sommarneddragningen, vilket fortfarande beror på bemanningssvårigheter. Ett arbete för att höja tillgängligheten av vårdplatser och möjliggöra produktion pågår, arbetet omfattar såväl bemanning som rekrytering. Sommaranalys Sommarperioden är alltid skör och sårbar inom hälso- och sjukvården och de senaste åren har utvärderingarna visat på stora variationer hur verksamheterna upplevt sommaren, både mellan olika verksamheter och mellan olika år. För sommaren 2013 visar rapporterna från i stort sett alla enheter att verksamheten fungerat bra. Flera verksamheter har dock rapporterat att situationen var besvärlig under två veckor i början av sommaren p.g.a. vårdplatsbrist. Efter att fler vårdplatser öppnades fungerade sommaren i stort sett enligt plan. De flesta enheterna har haft en bra bemanningssituation under 2013 men några enheter har upplevt en bristsituation, främst inom sjuksköterskebemanningen. Ett fåtal verksamheter har också fått använda sig av övertid eller inhyrd personal för att lösa beman- Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 17(48)

20 ningen vissa perioder. Periodvis har trycket på vårdenheterna varit högt. Beläggningen på vårdavdelningarna har varit hög med vissa toppar som skapat vårdplatsbrist särskilt i början av sommaren. Vårdplatskoordineringen har fungerat mycket bra på alla tre sjukhus. Kommunernas hemtagning av medicinskt färdigbehandlade patienter har också, med några enstaka undantag, fungerat bra i sommar. Nationella riktlinjer Under våren 2013 publicerades de preliminära cancerriktlinjerna för bröst-prostata- och tjock- och ändtarmcancer i samband med det lämnade Uppsala/Örebroregionen sitt yttrande på riktlinjen till Socialstyrelsen. Riktlinjen för rörelseorganenssjukdomar behandlades av LS i januari, under våren genomfördes en förnyad GAP- och konsekvens med verksamhetsföreträdare med förslag till beslut för att leva upp till de rekommendationer som Samverkansnämnden har föreslagit. Under sommaren publicerades nationellt kunskapsstöd för god palliativ vård i livets slutskede, som innehåller vägledning, rekommendationer och indikatorer för stöd för styrning och ledning. Rådet för kunskapsstyrning har under de senaste åren arbetat fram ett standardiserat sätt att ta emot nationella riktlinjer och implementera dem. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel patienter som lämnar akutmottagningen inom fyra timmar Andel mångbesökare på akutmottagningarna Andel återinskrivna inom 30 dagar Andel undvikbar slutenvård Andel trombolysbehandlade strokepatienter som fått injektion inom 40 minuter Andel utskrivningar från vårdavdelningar 62 % >80 % I jämförelse med förgående år har andelen patienter som lämnat akutmottagningen inom 4 timmar minskat. I snitt under 2012 var utfallet 68 %. 8,6 % 4,3 % Målet att minska andelen mångbesökare med 50 % ger ett målvärde på 4,3 % eftersom utfallet 2012 slutade på 8,5 %. 15,6 % 14 % Andel återinskrivna inom 30 dagar var 15,6 % 2012 vilket efter en minskning med 10 % ger ett målvärde på 14 % ,4 % 10 % Andelen undvikbar slutenvård var ,7 % vilket efter en minskning med 10 % ger ett målvärde för 2013 på 10 %. 49 % 75 % Varierar mellan sjukhusen. Mediantiden minuter. 22 % 50 % Andelen utskrivna före kl 12 från vårdavdelningar var 21 % Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 18(48)

21 Indikator Utfall Målvärde Kommentar före klockan Andel patienter som fått nybesök inom 60 dagar, kömiljard Andel patienter som fått behandling inom 60 dagar, kömiljard Följsamhet till av Läkemedelskommittén rekommenderade läkemedel Andel patienter som fått nybesök inom 90 dagar, vårdgaranti Andel patienter som fått behandling inom 90 dagar, vårdgaranti 63 % Minst 80 % I genomsnitt jan-aug är andelen väntande på nybesök 63 %. 52 % Minst 80 % I genomsnitt jan-aug var andelen väntande på behandling 52 %. Rapporteras i årsrapporten 82 % 100 % I genomsnitt jan-aug var andelen väntande på nybesök 82 %. 77 % 100 % I genomsnitt jan-aug var andelen väntande på behandling 77 %. Åtagande: Hälso- och sjukvårdens verksamhet ska bedrivas med god säkerhet. Patientsäkerhetsronder Patientsäkerhetsronder skall genomföras med samtliga verksamheter med deltagande från patientsäkerhetsenheten, chefsläkarna och divisionscheferna. Målet är att få en kontinuerlig dialog kring och uppföljning av patientsäkerhetsarbetet inom varje verksamhet. Under våren har elva patientsäkerhetsronder genomförts och till hösten kvarstår tolv ronder som påbörjas i slutet av augusti och avslutas i december. Händelse- och riskanalyser Hälso- och sjukvården har sedan ett par år utvecklade arbetsmodeller för händelse- och riskanalys. Händelseanalyser genomförs bl.a. på Lex Maria-ärenden i samarbete med chefsläkarna. Arbetet med att föra ut resultaten av händelseanalyser och att följa upp vidtagna åtgärder skall utvecklas. Under våren genomfördes tolv händelseanalyser dock är inte alla analyser Lex Maria anmälningar utan några analyser genomförs för att se om det ska bli en Lex Maria. Arbetet med att introducera riskanalyser i alla verksamheter fortsätter och arbetet med har kommit igång ordentligt. Under våren genomfördes tjugotvå analyser och tre analyser är inplanerade till september. Vid tre av analyserna deltog även personal från personalutvecklingsenheten vilket upplevdes mycket bra då patientsäkerhetsrisker och arbetsmiljörisker ofta hänger ihop. Detta har uppmärksammats även nationellt. Där förespråkas samarbetet med båda perspektiven i analysen. Vårdrelaterade infektioner Ett arbete för att minska vårdrelaterade infektioner (VRI) har pågått sedan 2008 och punktprevalensmätningar (PPM) genomförs två gånger per år. VRI har successivt minskat i Sörmland, men vid mätning hösten 2012 sågs en ökning från 7,2 % till 10,4%. En analys av resultatet talar för att ökningen har ett samband med en period av ökande bekymmer med överbeläggningar veckorna före och under mätningen. Att minska Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 19(48)

22 antalet VRI är ett prioriterat område Resultatet från mätningen våren 2013 blev 5,2 %, det lägsta värde sedan mätningarna startade 2008 och ett av de bättre resultaten i landet. Basala klädregler och hygienrutiner För att stärka arbetet för att minska VRI har återkommande observationsstudier av följsamhet till basala klädregler och hygienrutiner (BHK) införts. En arbetsgrupp bestående av representantar från Smittskydd/Vårdhygien och Patientsäkerhetsenheten finns som arbetar med frågan. En handlingsplan är framtagen och arbetas efter. Trycksår Sedan hösten 2011 har mätningar av trycksår ogenomförts i Sörmland. Under 2013 planeras utbildningar i förebyggande av trycksår och det har tagits fram en handlingsplan för att minska förekomsten av trycksår. Utbildningarna är planerade till september 2013, två utbildningstillfällen på KSK, NLN och MSE. Totalt blir det sex stycken tillfällen som vänder sig till hälso- och sjukvårdspersonal. Vid den senaste mätningen, våren 2013, hade färre patienter trycksår och de trycksår som numer hittas är av lägre kategori än vid de första mätningarna. SBAR SBAR (Situation Bakgrund - Aktuellt tillstånd - Rekommendation) är ett verktyg för strukturerad kommunikation i patientarbetet och som rätt använt ökar patientsäkerheten. Som ett stöd i det fortsatta införandet har Hälso- och sjukvårdschefen 2012 beslutat att, där så är tillämpligt, all kommunikation inom vården i Landstiget Sörmland skall ske enligt SBAR. Under 2013 kommer i första hand introduktion av SBAR att rikta sig mot nya sköterskor och AT-läkare. Strukturerad journalgranskning Strukturerad journalgranskning enligt metoden Modifierad markörbaserad journalgranskning (tidigare kallad GTT) för att spåra vårdskador har genomförts i mindre skala på samtliga sjukhus under 2012 och arbetet har fortsatt på alla tre sjukhus varje månad under Ingen analys av det hitintills granskade journalerna har genomförts. Analysarbetet kommer att starta under hösten då det finns mer insamlat material att analysera. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Andel vårdrelaterade infektioner Följsamhet till basala hygienrutiner och klädregler 5,2 % < 7 % Mätning genomförd under vecka 12 och utfallet avser den somatiska vården. Resultatet är en stor förbättring mot förgående mätning, HT 2012 var resultatet 10,4 %. Nationellt är bara Gotland bättre och genomsnittet för riket ligger på 9 %. 65 % 100 % Slutenvård och öppenvård inkl primärvården. Mätningar genomfördes under vecka 12 och resultatet baseras på 728 Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 20(48)

23 Indikator Utfall Målvärde Kommentar observationer. Resultatet visar på en förbättring jmf med HT 2012 då följsamheten var 54 %. Andel patienter med trycksår 15 % < 6 % Ligger på samma nivå som hösten Det är fortfarande långt kvar till målet. Strategiskt mål: Landstinget utgör en aktiv part i en regional utveckling som är ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården i Sörmland samverkar med andra aktörer i utveckling av vården på nationell, regional och kommunal nivå Under 2013 skall väsentliga steg mot ett brett användande av Nationella patientöversikten (NPÖ) tas. En plan har tagits fram för att landstinget skall bli såväl givare som mottagare av information. I ett första steg kan nu Ögonkliniken i Sörmland kommunicera med sin motsvarighet i Örebro. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 21(48)

24 Miljöperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget bedriver ett effektivt miljöarbete. Åtagande: Landstingets verksamheters köptrohet mot ramavtal ska minst vara 95 % Statistiken för "följsamhet till ramavtal" ger inte en rättvisande bild om verksamheterna följer ramavtal. Systemet som ligger till grund för statistiken är inte tillräcklig för att redovisa följsamheten. Flertal verksamheter anger att de följer ramavtal i de fall DLL har ett upprättat ramavtal. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Köptrohet till landstingets ramavtal > 95 % Indikatorn mäts vid årets slut. Strategiskt mål: Landstinget fokuserar på att minimera negativ klimatpåverkan. Åtagande: Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor med personbil ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Projektet Cero som syftar till att minska transporter har inte kommit igång som planerat. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Utsläpp av koldioxid från tjänsteresor ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Antal distansmöten ska öka med 20 % Summan av antalet körda kilometrar av behovsbilar delår 2 är km med reservation för bristfällig rapportering av körda km. Summan av körda kilometrar i hyrbilar är km. Detta inkluderar hela hälso- och sjukvårdsförvaltningen då den inrapporterade statistiken inte är redovisad per nämnd. Statistik tas fram till nästa uppföljning. I dagsläget ger statistiken inte en rättvisande bild då tvåpartssamtal i telefon samt konferenssamtal genom digital telefon även är distansmöten vilka inte visas i statistiken. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 22(48)

25 Åtagande: Förbrukningen av fossila bränslen ska minska med 25 %, utgångsvärdet 2008, för landstingets leasade och korttidshyrda fordon samt varu- och persontransporter, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Se kommentar till åtagandet ovan. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Förbrukning av fossila bränslen ska minska med 25 % från utgångsvärde 2008 Ingen uppgift på utfall. Åtagande: 95 % av landstingets leasade och korttidshyrda fordon ska vara miljöfordon, enligt den statliga miljöbilsdefinitionen, undantaget ambulanser, vissa arbetsfordon och lastbilar. Minskningen från delår 1 kan bero på att nyinköpta bilar inte lever upp till miljöbilskravet som skärptes vid årsskiftet 2012/2013. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Miljöklassade fordon i landstinget ska vara minst 95 % 69 % minst 95 % Av länssjukvårdens totalt 80 bilar är 55 st miljöbilar. Minskningen från delår 1 kan bero på att nyinköpta bilar inte lever upp till miljöbilskravet som skärptes vid årsskiftet 2012/2013. Strategiskt mål: Landstinget säkerställer att de kemikalier och läkemedel som används ger minsta möjliga miljöpåverkan. Åtagande: Användningen av miljöskadliga kemikalier ska minska med 10 % Ett projekt som syftar till att fasa ut skadliga kemikalier har startats under hösten. Ett antal verksamheter ska kemikalieinventeras och de kemikalier som inte redan är miljögranskade ska granskas. Därefter ska möjlighet till substitution av miljöskadliga kemikalier utvärderas och en eventuell substitution ska ske i dialog med verksamheterna. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Användning av miljöskadliga kemikalier ska minska Ett projekt kring utfasning av kemikalier har startats upp under hösten Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 23(48)

26 Ekonomiperspektivet - Analys måluppfyllelse Strategiskt mål: Landstinget uppnår och behåller en ekonomi i balans som är långsiktigt ekonomiskt hållbar. Åtagande: Hälso- och sjukvården ska leda och styra verksamheten så att en stabil ekonomisk utveckling kan uppnås och bibehållas. Det långsiktiga målet är att soliditeten successivt ska öka. Den ekonomiska utvecklingen för hälso- och sjukvården har under senaste decenniet legat mellan 1 och 2 % över LPI (landstingsprisindex). Det gäller landstingets samlade hälso- och sjukvård, men då Hälso- och sjukvårdsförvaltningen (HSF) utgör en så stor andel av den så bedömer vi det relevant att analysera resultatutvecklingen utifrån den utgångspunkten. Utgångsläget inför 2013, d v s resultatet 2012, var -7,4 mnkr. En förstärkt intäkt på 245 mnkr 2012 till HSF samt lägre kostnadsökning jämfört med året innan, möjliggjorde den positiva resultatutvecklingen. För att HSF ska klara det ekonomiska kravet 2013 (0-resultat) måste kostnaderna vara lägre än LPI (2,5 % 2013). Detta förutsätter också att intäkterna ökar i takt med LPI. Det fordrar i realiteten att förvaltningen måste effektivisera ca 2 % 2013 i jämförelse med det senaste decenniet. Prognosen för 2013 är -20 mnkr. Den underliggande kostnadsutvecklingen är efter augusti -60 mnkr. Det betyder att kostnaderna måste minska med 40 mnkr under de fyra sista månaderna. De åtgärder som planerades inför 2013 har inte fått avsedd effekt. Samtidigt pekar resultaten för tillgängligheten mot att målen för kömiljarden inte kommer uppnås. Dessa två omständigheter har föranlett hälso- och sjukvårdsledningen att skärpa kraven på genomförande av åtgärdsplaner för såväl ekonomi som tillgänglighet. Divisionerna har fått reviderade resultatmål och utifrån dessa är åtgärdsplaner för både ekonomi och tillgänglighet framtagna. De kommer följas upp löpande i samband med de månatliga uppföljningsmötena. Indikator Utfall Målvärde Kommentar Avvikelse mot budgeterat resultat i tkr tkr 0 Helårsprognosen är efter augusti -20 mnkr. Periodresultatet efter mars är - 9,8 mnkr. Förgående år samma period var resultatet 20,6 mnkr. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 24(48)

27 Samlad analys Personal Anställda Antalet anställda (tillsvidareanställda och visstidsanställda) har ökat med 35 personer eller 45 årsarbetare i jämförelse med förgående år, vi är nu totalt anställda. Den högre ökningen av årsarbetare innebär att fler anställa har erhållet heltid. Tillsvidareanställda har ökat med 6 personer samtidigt som visstidsanställda har ökat med 29. Det är främst undersköterskor som står för ökningen. Vakanta tjänster finns inom vissa grupper av specialistläkare inom specialiteter såsom anestesi, gynekologi, kirurgi, oftamologi, psykiatri, radiologi, samt vissa internmedicinska subspecialiteter och inom några grupper av specialistsjuksköterskor och allmänsjuksköterskor. För att upprätthålla verksamheten anlitas inhyrd personal inom dessa områden. Arbetade timmar och frånvarotimmar Den arbetade tiden har i jämförelse med samma period föregående år ökat med timmar eller 0,2 % motsvarande 8 årsarbetare. Av den arbetade tiden har 95 % utförts av månadsanställd personal, 4 % av timavlönad samt resterade 1 % av inhyrd personal. De timavlönade motsvarar 130 årsarbetare medan den inhyrda tiden motsvarar 48 årsarbetare. Frånvarotiden har minskat med timmar (1,7 %), det är främst övrig ledighet utan lön, samt kompensationsledighet som minskat. Sjukfrånvarotiden motsvarar 247 årsarbetare och visar på en ökning med timmar motsvarande14 årsarbetare. Kostnader för den arbetade tiden Den totala kostnaden för personalen uppgår till mnkr. Lönekostnaden har totalt ökat med 5,95 % jämfört med föregående år. Kostnaden för varje arbetad timme uppgår till 376 kr. Den enskilt största posten inom personalkostnader är månadslön som ökat med 3,76 %. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 25(48)

28 Nya avtal varav nya avtal 3,21 % varav individuell förändring utöver avtal 0,91 % varav löneförändring p.g.a. personalomsättning -1,32 % varav volymförändring 0,96 % Kostnadsökningen följer de planerade nya avtalen för 2013 som har utbetalats hittills, under hösten kommer Vision, SSR, Läkarföreningen och kommunals löneöversyn utbetalas. Individuell förändring utöver avtal Den vanligaste löneförändring utöver avtal är t ex att ST-läkare blir Specialistläkare. Löneförändring p.g.a. personalomsättning Löneförändring p.g.a. personalomsättning brukar vara kring noll och ofta svagt negativ, vilket betyder att nytillträdd personal fått en något lägre lön än den avgående, t ex generationsväxling. Volymförändring Kostnadsvolymen har ökat enligt lönekostnadsanalysen med 0,96 % motsvarande 8,3 mnkr. Den arbetade tiden har ökat med 0,44 % motsvarande timmar. Det arbetade tiden har främst ökat för undersköterskor och inhyrd personal samt även administrativ personal. Samtidigt som den har minskat kraftigt för sjuksköterskor. Inhyrd personal Kostnaden för inhyrd personal har ökat med 64,98 % motsvarande 21,6 mnkr. På läkarsidan och i viss mån sjuksköterskesidan, är nyttjandet av inhyrd personal ett sätt att klara kompetensförsörjningen här och nu. Timlön och övertid Timtidskostnaden har ökat med 4,21 % motsvarande 1,2 mnkr och övertidskostnaden har ökat med 28,14 % motsvarande 6,9 mnkr. Jourkostnad Jourkostnaden har ökat med 11,37 % motsvarande 3,8 mnkr, kostnadsökningen beror till stor del på vakanta läkartjänster. OB-tillägg Kostnaden för OB-tillägg ökade med 1,06 %, ökningen beror på nytt avtal from med 2,5 %. Lönekostnad ej arbetad tid Lönekostnad ej arbetad tid, d v s sjuklönekostnaden har ökat med 8,67 % motsvarande 1,7 mnkr. Rekryteringskostnader Rekryteringskostnader 2,9 mnkr, samma nivå som föregående år. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 26(48)

29 Övriga personalkostnader Övriga personalkostnader har minskat med -6,48 %, motsvarande 1,6 mnkr. Det är kostnader för personaltrivsel, särskild avtalspension och kurs/utbildning samt konferensavgifter som har minskat. Produktion Tillgänglighet Hälso- och sjukvård i rimlig tid innebär att ingen patient ska behöva vänta oskälig tid på vårdinsatser, som patienten har behov av. Andelen genomförda och väntande till nybesök och behandling inom både vårdgarantin och kömiljarden har efter nedgången kring årsskiftet successivt förbättrats fram till sommarmånaderna. Arbetet med att förbättra tillgängligheten pågår inom hela förvaltningen. Hittills under 2013 har antalet skickade remisser inom vårdgarantin ökat framförallt inom Division Kirurgi. Vårdgaranti I augusti hade 75 % av andelen patienter väntat på nybesök 90 dagar eller kortare. Samma period föregående år var siffran 71 %. I augusti hade 66 % av andelen patienter väntat på behandling 90 dagar eller kortare. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 27(48)

30 Föregående år samma period var siffran 60 %. I värdet för rullande 12 kan vi se att andelen väntande på behandling inom 90 dagar ökar i slutet av mätperioden och ligger på 78 % efter augusti. Kömiljarden Kömiljardöverenskommelsen 2013 innebär ändrade regler för landstingen för att få ta del av medlen. Förändringen innebär att vi först måste uppnå minst 70 % som väntat 60 dagar eller kortare, dessutom måste genomförda nybesök/behandlingar också vara minst 70 % inom 60 dagar. Nedan presenteras dels resultatet för andelen väntande inom 60 dagar där Länssjukvårdens mål för 2013 är satt till 80 % och dels väntande i kombination med antal genomförda där båda parametrarna måste uppnå minst 70 % för att Länssjukvården ska få del av statliga medel. I mätningarna inom kömiljarden efter augusti hade 54 % väntat på nybesök 60 dagar eller kortare. Föregående år samma period var siffran 51 %. Diagrammet visar att 65 % av nybesöken i augusti genomfördes inom 60 dagar och att 54 % av antal väntande till nybesök hade väntat 60 dagar eller kortare. Vi har fortfarande en bit kvar till att nå målet för att få ta del av de statliga medlen för kömiljarden. Om vi hade genomfört ytterligare 180 nybesök inom 60 dagar och dessutom haft Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 28(48)

31 färre väntande på nybesök över 60 dagar hade förvaltningen klarat målet i augusti. 38 % hade efter augusti väntat på behandling 60 dagar eller kortare. Föregående år samma period var siffran 33 %. Hälso- och sjukvården uppnådde i augusti 43 % genomförda behandlingar inom 60 dagar och 38 % hade väntat på behandling 60 dagar eller kortare. Här är det fortfarande en bit kvar till målet 70 % för båda parametrarna som krävs för att få ta del av medlen från kömiljarden. Kömiljonen Kömiljonen är en särskild tillgänglighetssatsning för barn och unga med psykisk ohälsa. Målet är att minst 90 % av barn och unga med psykisk ohälsa har fått en första bedömning inom 30 dagar och att minst 80 % har påbörjat en fördjupad utredning/behandling inom 30 dagar. Under 2013 har Sörmland inkl. Habiliteringsverksamheten uppnått båda målen alla månader förutom i augusti. I augusti hade 88 % fått en första bedömning inom 30 dagar och 98 % hade påbörjat en fördjupad utredning/behandling. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 29(48)

32 Beläggning Beläggningssiffrorna är hämtade ur Vårdplatslistan och överensstämmer med vad vi från och med september 2012 rapporterar in till Socialstyrelsen. Beläggningen är ställd i relation till disponibla vårdplatser. Siffrorna bygger än så länge på manuell registrering. Beläggningen har varierat mellan 81 % % i länet under I augusti var beläggningsgraden totalt i länet 92 %. I och med den planerade sommarreduceringen har antalet öppna vårdplatser varit färre. Beläggningen har i augusti varit något högre på samtliga sjukhus i länet i jämförelse med samma månad förgående år. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 30(48)

33 Öppenvård Besöksvolymen för läkarbesök har t.o.m. augusti ökat med 2,2 % i jämförelse med Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 31(48)

34 samma period förgående år. Övriga besök har för samma period minskat med 2,8 % i jämförelse med förgående år. I medelvärdet för rullande 12 har antalet läkarbesök per 1000 invånare legat runt 90 de senaste 24 månaderna medan besök till övriga vårdkategorier har minskat från som mest 135 besök per 1000 invånare till 129 besök i augusti Slutenvård Avslutat vårdtillfälle är det mått som används för att mäta vårdtillfällen. Under perioden jan-aug har antalet vårdtillfällen minskat med (5,5 %) i jämförelse med samma period förgående år. Medelvårdtiden i augusti var 4,4 dagar vilket är lägre än tidigare månader under året. I jämförelse med samma månad förgående år är medelvårdtiden 0,3 dagar (7,7 %) högre. Efter sommarmånaderna 2012 har medelvårdtiden ökat i princip varje månad vilket innebär att medelvärdet för rullande 12 har ökat till 4,7 dagar efter augusti. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 32(48)

35 DRG-vikt är ett mått som används nationellt på produktionsvolym. Det ger också en bild av hur tung vård som producerats. Ju högre vikten är desto mer och tyngre vård har producerats. I DRG-registreringen ligger ca en månads eftersläpning i förhållande till månadsrapporteringen. Det beror på att alla steg runt en patient ska vara klar innan den kan färdigsigneras. Därför har vi valt att rapportera med en månads eftersläpning. Medelvärdet för rullande 12 månader har minskat med 1,8 % efter augusti i jämförelse med samma månad förgående år, det motsvarer en DRG-vikt som är 106 lägre. Medelvärdet för rullande 12 månader för andel återinskrivna inom 30 dagar ligger efter augusti på 15,5 % och i augusti månad var andelen återinskrivna 15,9 %. Trenden pekar mot en minskning av andelen återinskrivna även om sommarmånaderna ligger högre än övriga månader under året. Andelen återinskrivna patienter är högst inom onkologi och psykiatri. Totalt under 2013 jan-aug var det 9,2 % (361 st) av antal återinskrivna som var planerade, för onkologen är motsvarande siffra 50 %. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 33(48)

36 Ekonomi Resultatet t.o.m. augusti 2013 slutade på -9,8 mnkr (varav 22,8 mnkr avser löneöversynen). Föregående år samma period var resultatet 20,6 mnkr. Länssjukvårdens kostnader har ökat med 4,0 % (varav 0,7 % är en effekt av löneöversynen) jämfört med 2012 (LPI 2,5 %) slutade HSFs resultat för Länssjukvården på 7,4 mnkr trots att intäkterna ökade med 8,0 % och att kostnaderna ökade med 2,1 %, vilket är lägre än LPI. En förutsättning för att klara 0-resultat under 2013 är att intäkterna ökar med LPI eller mer samt att kostnadsökningen inte överstiger LPI. Prognosen efter augusti ligger kvar på -20 mnkr. Det är farmförallt högre personal- och utomlänsvårdskostnader som genererar den negativa avvikelsen mot budget. Diagrammet visar resultatet (kostnader minus intäkter) per månad. Kurvan påverkas av hur såväl kostnader som intäkter periodiseras. Uppdragsersättningens utbetalning per månad är periodiserad enligt en nyckel baserad på länssjukvårdens kostnadsbudget. Om resultatet för 2013 jämförs med resultatet för 2012 och det justerade resultatet för 2011 så ser vi att resultatet 2013 efter åtta månader följer det justerade resultatet för Det justerade resultatet 2011 skulle ha slutat på -19,2 mnkr med en högre uppdragsersättning. Känslighetsanalys 0-resultat för 2013 är ett ambitiöst mål och en stor utmaning. Det förutsättar att Divisionerna klarar sina budgetmål Kostnaderna (förutom landstingets särskilda satsning på löneöversyn) inte ökar mer än LPI samt att intäkterna ökar med minst LPI Tillgänglighetsmålen uppnås utan nämnvärda kostnadsökningar, d v s genom effektivare produktions- och kapacitetsplanering HoS även får täckning för den ofinansierade delen i löneöversynen. Ersättning på 38 mnkr täcker inte kostnaderna som är beräknade till 41 mnkr. Beroende på hur icke utnyttjande avropsmedel för 2013 hanteras i bokslutet kommer årsresultatet att påverkas för HoS. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 34(48)

37 Ytterligare faktorer som kan påverka resultatet är De totala intäkterna för särskilda stimulansbidrag Om de nationella målen inom den s.k. Kömiljarden uppnås kan prestationsersättning på 1 mnkr per mål (nybesök resp. behandling) erhållas och förbättra resultatet. Att utvecklingen av utomlänsvårdskostnaderna hålls på en stabil nivå. Nya dyra utomlänspatienter som vi ännu inte vet om kan få stor påverkan på kostnadsutvecklingen. När förändrad nivå av högkostnadsskyddet nu får effekt förväntas patientintäkterna öka och kostnaden för receptläkemedel att minska. Diagrammet visar dels den underliggande resultatutvecklingen uppräknat till helår, dels budgetmålet och till sist prognosen. Den underliggande resultatutvecklingen är en bedömning utifrån hur resultatutvecklingen ser ut efter åtta månader om inte handlingsplaner och åtgärder får förväntad effekt. Kravet är ett 0-resultat i årets budget. Förvaltningens prognos är -20 mnkr (exkl. löneöversynen), baserat på divisionschefernas prognos för sina verksamheter. Den underliggande resultatutvecklingen pekar för närvarande mot -60 mnkr Försämringen med 3 mnkr avser den ofinansierade delen av löneöversynen. Ingen hänsyn har tagits till de intäkter vi får för särskilda satsningar eftersom det fortfarand är osäkert hur mycket det blir på totalen. De medel som per augusti är säkra bedömer vi till 20 mnkr som i så fall förbättrar resultatet. Analys resultat Intäkter Intäktsutvecklingen är t.o.m. augusti 3,1 % högre i jämförelse med samma period förgående år. Intäktsprognosen för 2013 är efter augusti 2,7 % högre i jämförelse med budget. En stor del av intäktsökningen beror på obudgeterade intäkter för bl.a. forskning- och projektanställningar som ska täcka motsvarande obudgeterade personalkostnader samt finansiering av 2013 års löneöversyn utöver budget och särskilda satsningar. Även intäkter för rehabkoordinatorer och ytterligare effekter i och med ökning av högkostnadsskyddet bidrar till intäktsökningen. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 35(48)

38 Kostnader Kostnadsutvecklingen för samtliga kostnadsslag är ackumulerat t.o.m. augusti 4,0 % i jämförelse med samma period förgående år. Diagrammet visar att kostnaderna per månad samt rullande medelvärde för såväl utfall som budget. Diagrammet visar att utfallskurvan ligger över budget vilket motsvarar en budgetavvikelse på 3,3 % ackumulerat jan-aug. Det är framförallt personal och utomlänskostnader som under de senaste månaderna har varit högre än budget vilket resulterar i ett gap mellan utfall och budget. Kostnaden per DRG-vikt i medelvärde för rullande 12 har i jämförelse med juli förgående år ökat med 4,3 % vilket motsvarar en kostnadsökning på kr per DRGvikt. Det kan konstateras att kostnaden per DRG-vikt ökar medan DRG-vikten ligger kvar på ungefär samma nivå vilket innebär att kostnaderna ökar mer än DRG-vikten. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 36(48)

39 Personalkostnader De totala personalkostnaderna för perioden jan-aug har ökat med 6,7 % (varav 1,7 % avser lönöversynen utöver budget) jämfört med förgående år. Prognosen ligger efter augusti oförändrat på mnkr. I den negativa budgetavvikelsen ingår kostnader som finansieras med särskilda intäkter för t.ex. forskning och projektanställningar samt genomförd löneöversyn. Del av underskott mot budget motsvarande 22 mnkr (0,9 %) avser inhyrd personal samt kostnader för timanställda, övertid och jour som beräknas bli högre bl.a. till följd av brist på personal som i sin tur leder till dyrare tillfälliga lösningar. Under 2012 ökade kostnaderna för inhyrd personal succesivt med kraftiga toppar i slutet av förra året. De första månaderna 2013 dämpades kostnadsutvecklingen något för att därefter återigen öka. Det är fortfarande vakanta läkar- och sjukskötersketjänster som är en stor del av förklaringen till att inhyrd personal måste anlitas. Kostnaden för inhyrd personal under perioden jan aug innevarande år ligger på 55 mnkr. Samma period föregående år var kostnaden 33 mnkr. Ökningen består både av läkare och sjuksköterskor. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 37(48)

40 Utomlänsvård Kostnadsutvecklingen mellan 2012 och 2013 för perioden jan-aug är 5,2 %. Medelvärdet för rullande 12 månader visar på en ökning med 10,5 % efter augusti. Årsprognosen bedöms hamna på 640 mnkr vilket innebär en negativ budgetavvikelse på 99 mnkr. Med start 2013 har ny rutin införts för uppbokning av utomlänsvårdskostnaderna varför jämförelse med förgående år inte är helt jämförbart. Antalet remisser har för perioden jan-aug ökat med 403 (8,9 %) i jämförelse med samma period förgående år. Det är remisstypen inom vårdgarantin som ökar mest medan fritt vårdval minskar. Det är farmförallt division kirurgi som står för ökningen av antalet remisser. Labkostnader Labkostnaderna har under perioden jan-aug ökat med 11,1 mnkr (7,1 %) i jämförelse med förgående år. Kostnaderna omfattar all sjukvårdsverksamhet i Sörmland, även privata vårdcentraler och privata vårdgivare. Försäljningen av dessa tjänster innebär en intäkt på 43,0 mnkr t.o.m. augusti, vilket betyder att Länssjukvårdens nettokostnad för lab slutade på -123,9 mnkr. En stor del av ökningen mellan åren beror på förändringar i faktureringen från Unilabs vilket innebär att perioden är belastad med labkostnader för nio dagar mer i jämförelse med förgående år (5,3 mnkr). Årsprognosen beräknas efter juli till 3 mnkr högre än budget till följd av ökad förbrukningstakt samt att årets totala fakturaperiod kommer bli 4 dagar längre. Det nya avtalet som börjar gälla från oktober ska på sikt minska Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 38(48)

41 kostnaderna. Övriga verksamhetsanknutna tjänster I posten övriga verksamhetsanknutna tjänster ingår bl.a. kostnader för patientkost, tvätt, språktolk och dosdispensering. Kostnaderna för perioden jan-aug har ökat marginellt med 0,1 mnkr (0,1 %) i jämförelse med samma period förgående år. Det nya tvättavtalet genererar lägre kostnader under 2013 medan kostnaderna för sjukvård för asylsökande beräknas bli högre. Prognosen ligger efter augusti kvar på 97 mnkr vilket innebär en prognosförbättring mot budget med 3,4 mnkr. Läkemedel Prognosen för läkemedel är justerad upp efter augusti månad till 741 mnkr och den positiva budgetavvikelsen är 28 mnkr. Den förbättrade prognosen mot budget beror på effekter av patentutgångar och högre egenavgifter p.g.a. att högkostnadsskyddet för läkemedel inom förmånen höjts från årsskiftet 2011/2012, nytt avtal för läkemedel på rekvisition samt mer läkemedelsrabatt. Kostnadsutvecklingen är positiv mellan åren d.v.s. kostnaderna har minskat med 17,4 mnkr (3,4 %). Det är kostnaderna för receptläkemedel som har minskat medan övriga läkemedelskostnader har ökat jämfört med samma period förgående år. Lokalkostnader I posten lokalkostnaderna ingår bl.a. kostnader för lokalhyror, energi, städning samt kostnader för lokalanpassningar. Jämfört med samma period förgående år har kostnaderna ökat med 0,9 % och i jämförelse mot budget ligger lokalkostnaderna 4,3 % lägre. Hyresökningar till följd av ombyggnationer samt kostnader för lokalanpassningar är kostnader som inte kommer jämnt över året. Prognosen efter augusti är 280 mnkr vilket är en förbättring med 3,5 mnkr i jämförelse med budget. Det är försenade ombyggnationer som är anledningen till prognosförbättringen. Övriga kostnader Under perioden jan-aug har övriga kostnader ökat med 3,9 % i jämförelse med samma period förgående år. Kostnaderna t.o.m. augusti för medicinskt material har ökat med 4,6 % i jämförelse med samma period förgående år. Det är fortfarande kostnader för proteser/implantat/osteosyntes, stimulatorer och sterilt material som har ökat medan Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 39(48)

42 IVA/anestesimaterial och infusions/injektionsmaterial har minskat. Prognosen för övriga kostnader beräknas efter augusti sluta på 585 mnkr vilket är en förbättring med 3 mnkr i jämförelse med budget. Övriga kostnader fördelar sig enligt tabellen nedan. Länssjukvården Perioden Helår Tkr Verksamhetens intäkter Uppdragsersättning/Lands tingsbidrag Patientavgifter och andra avgifter Utfall 2013 Utfall 2012 Budget 2013 Prognos 2013 Utfall Övriga intäkter Summa verksamhetens intäkter Verksamhetens kostnader Personalkostnader Köpt verksamhet Läkemedelskostnader Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 40(48)

43 Länssjukvården Perioden Helår Lokalkostnader Övriga kostnader Avskrivningar Summa verksamhetens kostnader Finansiella intäkter Finansiella kostnader Årets resultat Divisionsresultat Resultatet på -21,6 mnkr inom HoS gemensamt avser i huvudsak kostnader för den ofinansierade delen i lönesatsningen. Inom Hälso- och sjukvårdsledningen gemensamt har vi ett positivt resultat på 16,1 mnkr p.g.a. vakanta tjänster och ännu outnyttjade medel för utvecklingsarbete som en följd av försenade konsultupphandlingar. Division Kirurgi Antalet läkarbesök, både ny- och återbesök uppvisar en marginell ökning jämfört med samma tid Det totala antalet planerade operationer har minskat något jämfört med samma tid Antalet strykningar på operationsdagen och andelen akuta operationer är högre jämfört med Bakomliggande orsak till den minskade planerade operationsproduktionen är framförallt vårdplatsbrits. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 41(48)

44 Tillgängligheten till både nybesök och behandling ökar successivt, men ökningstakten är låg. Alla verksamheter har planer för aktiviteter för förbättrad tillgänglighet, där målet är betydligt kortare köer innan året är slut. Produktions- och kapacitetsplanering av mottagningsverksamheten är startad på några kliniker och fler kommer igång under hösten. Det externa resultatet efter augusti för Division Kirurgi är - 22 mnkr. Detta är en förbättring med ca 8 mnkr jämfört med juli, vilket förklaras av lägre utomlänskostnader under sommaren samt minskad produktion. Prognosen bedöms till -25 mnkr. Alla verksamheter har presenterat åtgärdsplaner för att bromsa kostnadsutvecklingen. Det är främst personalkostnaderna i form av inhyrd personal och övertidskostnader som påverkar negativt. Även kostnaderna för utomlänsvården har ökat till följd av ökad remittering inom både den högspecialiserade vården och inom vårdgarantin. Division Medicin Tillgängligheten har sjunkit något under sommaren, vilket beror på minskad produktion. Tre av verksamheterna når målen för väntande och 2 verksamheter når målen för genomförda nybesök. Medelvårdtiden ligger något högre än förgående år, medan vårdtillfällena är färre än förgående år. Minskningen på den arbetade tiden är större än minskningen på antalet årsarbetare. Det kan vara en konsekvens av ökad frånvaro. Kostnaden har inte minskat i samma utsträckning p.g.a. högre kostnader för kontanta joursersättningar, sjuklönekostnader och i vissa fall kostnader för inhyrd personal. Sjukfrånvaron är fortfarande under målet, men trenden är att den fortsätter att öka. Personal och utomlänsvård genererar de största underskotten. Antalet remisser har minskat jämfört med förgående år. Kostnadsutvecklingen på divisionen är -0,7 % mindre än LPI (2,5 %). Divisionens årprognos är -7 mkr, vilket sammanfaller med det resultatkrav divisionen har. Samtliga verksamheter rapporterar att det är möjligt att avsluta året i balans. Det är främst arbetet med utomlänsvård, intäkter av ökad tillgänglighet och minskande av inhyrd personal/bemanning som kommer att minska underskottet. Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 42(48)

45 Division Psykiatri Produktionen i slutenvården visar en ökning i antalet vårdtillfällen vilket får som konsekvens att medelvårdtiderna minskar. Antal väntande på nybesök inom vårdgarantin har förbättrats något efter nedgång under sommaren. För väntande och genomförda inom kömiljarden är det framförallt vuxenpsykiatrin som inte når upp till målsättningen. Under 2013 har BUP uppnått båda målen för kömiljonen alla månader förutom i augusti då andel väntande på nybesök var strax under målet. Antalet årsarbetare visar en svag ökning beroende på till största delen att antalet projekt och projektanställda är fler i år jämfört med förra året. Det externa resultatet är 2,5 mnkr och prognosen vi årets slut bedöms sluta på 4 mnkr vid årets slut. Division Medicinsk Service Beläggningen har varierat mellan 81 % % i länet hittills under I och med den planerade sommarreduceringen har antalet öppna vårdplatser varit färre. Nyköpings lasarett har efter sommaren inte kunnat öppna all ordinarie vårdplatser p.g.a. bemanningssvårigheter av framförallt sjuksköterskor. Arbetet med att bemanna och rekrytera sjuksköterskor fortsätter inom divisionen. Det har även varit svårigheter att få tag på hyrsjuksköterskor vilket har inneburit högre övertidsuttag för den egna personalen. Sjukfrånvaron är fortsatt högre än målet på 4,5 % vilket har inneburit att översyn genomförs på de kliniker där den är som högst. Resultatet är fortsatt positivt och totalkostnadsökningen är 4,2 % efter augusti. För att klinikerna ska kunna bedriva sin verksamhet har hyrpersonal använts i stor omfattning Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 43(48)

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011

FÖRSLAG. 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet FÖRSLAG DATUM DIARIENR 2010-09-20 KN-KUS10-004 28 Åtagande styrtal 2011 Nämnden för kultur, utbildning och friluftsverksamhet beslut 1. Nämnden för

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad.

Hälso- och sjukvårdsnämnden. Hälso- och sjukvårdsnämnden; Paragrafen förklarades omedelbart justerad. Hälso- och sjukvårdsnämnden FÖRSLAG DATUM 2010-10-27 74 Styrtal till budget 2011 - Hälso- och sjukvården Beslut Hälso- och sjukvårdsnämnden; 1. Antar hälso- och sjukvårdens förslag på styrtal till budget

Läs mer

Verksamhetsberättelse 2013 för Länssjukvården. Arbetsutskottets förslag till beslut

Verksamhetsberättelse 2013 för Länssjukvården. Arbetsutskottets förslag till beslut Länssjukvårdsnämnden FÖRSLAG D A T U M D I A R I E N R 2014-02-26 LSN-HSF14-095 4 Verksamhetsberättelse 2013 för Länssjukvården Arbetsutskottets förslag till beslut 1. Länssjukvårdsnämnden godkänner Länssjukvårdens

Läs mer

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018

Landstingsfullmäktiges mätplan 2018 Landstingsfullmäktiges mätplan Om mätplanen Utgår strikt från landstingsplan Avser uppföljningen till landstingsfullmäktige Innehåller främst resultatmått (visar resultatet av insatser) Innehåller även

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ögonkliniken Sörmland 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Landstingsstyrelsens beslut

Landstingsstyrelsens beslut Landstingsstyrelsen PROTOKOLL DATUM DIARIENR 2010-08-31 LS-LED10-447 145 Styrtal 2010 för hälso- och sjukvården. Revidering Landstingsstyrelsens beslut 1. Landstingsstyrelsen fastställer de reviderade

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Nävertorp Katrineholm 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens

Läs mer

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet

Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet BILAGA TILL GRANSKNINGSRAPPORT DNR: 31 2013 0103 Bilaga 4. Överenskommelser om en förbättrad patientsäkerhet Patientsäkerhet har staten gett tillräckliga förutsättningar för en hög patientsäkerhet? (RiR

Läs mer

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT

GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT GRANSKNING AV LANDSTINGET SÖRMLANDS DELÅRSRAPPORT 2013-08-31 BAKGRUND Revisorerna ska enligt kommunallagen bedöma om resultatet i den lagstadgade delårsrapporten är förenligt med de av fullmäktige fastställda

Läs mer

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013

Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Rapport PunktPrevalensMätning av VårdRelaterade Infektioner PPM-VRI 16 oktober 2013 Vårdrelaterade infektioner Andelen infektioner i landet sjunker till 8,7 procent i den senaste mätningen av vårdrelaterade

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ögonkliniken Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård

Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Politisk viljeinriktning för Palliativ vård i Uppsala-Örebroregionen baserade på Socialstyrelsens Kunskapsstöd för god palliativ vård Antagen av Samverkansnämnden 2013-10-04 Samverkansnämnden rekommenderar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge

Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 1 Patientsäkerhetsberättelsen år 2014 Landstinget Blekinge 2 3 Smittskydd (2) Vårdhygien (3) Patientsäkerhetsavdelningen Läkemedelskommitté (1,5) Läkemedelssektion (4) STRAMA (0,3) Patientsäkerhetssamordnare

Läs mer

Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod

Nämnd/förvaltning: Hälso- sjukvården - Primärvården. Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Perspektiv/Mål Åtagande Styrtal Måltal Mätmetod Medborgare (patient, kund) Mål 1. Medborgare får tjänster av god kvalitet, känner sig delaktiga och blir respektfullt bemötta Primärvården ska bedriva patientfokuserad

Läs mer

Stockholmsvården i korthet

Stockholmsvården i korthet 1 Stockholmsvården i korthet 2 Ett vanligt dygn i 86 000 personer besöker 1177 Vårdguiden på nätet Cirka 1 500 patienter besöker en akutmottagning 12 300 patienter tas emot på husläkarmottagningar och

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Akutkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Ortopedkliniken NLN 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

Ekonomiskt utfall och prognos

Ekonomiskt utfall och prognos 1 Ekonomiskt utfall och prognos Utfall per augusti +62,6 mnkr +51,5 mnkr i förhållande till budget Prognos +1,4 mnkr -15,3 mnkr i förhållande till budget Finansiella intäkter och AFA genererar positivt

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE

Kvalitetsbokslut 2014. Vårdplatsenheten MSE Kvalitetsbokslut 2014 Vårdplatsenheten MSE Innehållsförteckning Inledning... 3 Vår verksamhet... 4 Trygga patienter... 5 Patienterfarenheter... 5 Smidig resa genom vården... 7 Tillgänglighet... 7 Patientsäkerhetsresultat...

Läs mer

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL)

Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) Är en arbetsgivar- och intresseorganisation. Driver våra medlemmars intressen och erbjuder dem stöd och service. Våra medlemmar Alla 290 kommuner. 21 landsting/regioner

Läs mer

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017

Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Presentation av rapport inom patientsäkerhetsområdet 2017 Socialstyrelsens rapporter inom patientsäkerhetsområdet I Socialstyrelsen rapporter om patientsäkerhet beskriver vi utvecklingen av patientsäkerheten

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Diarienummer: LOGGA Patientsäkerhetsberättelse År 2014 Rådjurstigens gruppboende Datum och ansvarig för innehållet 150212 Lennart Sandström Mallen är framtagen av Sveriges Kommuner och Landsting (reviderad

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG

Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Patiensäkerhetsberättelse TANDVÅRDSCENTRUM 2018-02-01 ANNIKA KAHLMETER/ GULL-BRITT FOGELBERG Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet...

Läs mer

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor

för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor för 3. Mer tid med patienter och mindre till administration. - Låt personalen lägga mer tid på patienter och mindre tid på prislistor Sammanfattning Mycket av det Alliansen har gjort vad gäller valfrihet

Läs mer

Bokslutskommuniké 2016

Bokslutskommuniké 2016 Bokslutskommuniké 2016 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2017.

Läs mer

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND

INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND INRIKTNINGSDOKUMENT FO R PRIMÄ RVÄ RDEN I LÄNDSTINGET SO RMLÄND Detta dokument baseras på Landstingets strategiska mål, som beslutas av Landstingsfullmäktige i landstingsbudgeten och som är styrande för

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör

Kvalitet och patientsäkerhet. Magnus Persson, utvecklingsdirektör Kvalitet och patientsäkerhet Magnus Persson, utvecklingsdirektör Landstingets fokusområden Mål: Sveriges bästa kvalitet, säkerhet och tillgänglighet I vårt fokus: Bra bemötande och delaktighet Främja hälsa

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Flen

Kvalitetsbokslut VC Flen Kvalitetsbokslut 2011 VC Flen Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 5 Organisation / Kompetens... 6 Verksamhetens uppdrag... 7 Måluppfyllelse... 8 Tillgänglighet... 9 Medicinska resultat...

Läs mer

Till Hälso och sjukvårdsnämnden

Till Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvård DATUM DIARIENR 2010-04-05 HN-HOS10-123 Till Hälso och sjukvårdsnämnden RAPPORT åtgärder vidtagna i samband med Lex Maria-ärende samt beskrivning av aktuella generella åtgärder inom

Läs mer

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan

Mätplan 2017 Inledning Förändringar jämfört med 2016 års mätplan Mätplan Inledning Mätplan för utgår strikt från Landstingsplan och avser uppföljningen till Landstingsfullmäktige. Så långt det är möjligt föreslås i första hand resultatmått, d.v.s. mått som visar resultatet

Läs mer

Budgetunderlag 2014-2016 PVN

Budgetunderlag 2014-2016 PVN Hälso- och sjukvårdsförvaltningen D A T U M D I A R I E N R 2013-03-08 PVN-HSF13-029 Budgetunderlag 2014-2016 PVN Nämndens reaktion på budgetramen I anvisningarna till budgetunderlaget står att landstinget

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2012-11-09 Dnr 5.2-42980/2012 1(6) Patientsäkerhetssatsning 2012 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund Staten och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) har träffat en överenskommelse, Patientsäkerhetssatsning

Läs mer

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018

Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 2017-11-28 Bilaga Uppföljning Region Skånes uppdrag för hälso- och sjukvård 2018 Denna bilaga beskriver övergripande mål till årets prioriterade område i Region Skånes uppdrag. Till varje övergripande

Läs mer

Diarienummer: LS-LED15-0227 Verksamhetsberättelse 2014 Länssjukvårdsnämnden Helår 2014 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse

Läs mer

Diarienummer: LS-LED15-0227 Verksamhetsberättelse 2014 Länssjukvårdsnämnden Helår 2014 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Länssjukvårdsnämnden, Verksamhetsberättelse

Läs mer

Diarienummer: PVN-HSF Delårsrapport 2. Primärvårdsnämnden. Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Diarienummer: PVN-HSF Delårsrapport 2. Primärvårdsnämnden. Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Diarienummer: PVN-HSF13-067 Delårsrapport 2 Primärvårdsnämnden Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 4 Sammanfattande analys... 4 Medborgarperspektivet

Läs mer

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning

Patientens rätt till fast vårdkontakt verksamhetschefens ansvar för patientens trygghet, kontinuitet och samordning Meddelandeblad Mottagare: Kommuner: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, socialtjänst och LSS, Landsting: nämnder med ansvar för verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård

Läs mer

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen

Standardiserad utskrivningsprocess. - startar på akutmottagningen Standardiserad utskrivningsprocess - startar på akutmottagningen Landstinget i Värmland Befolkningsmängd Värmland 275 904 Tre akutsjukhus Karlstad, Arvika och Torsby 30 vårdcentraler i länet Standardiserad

Läs mer

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015

Hälso och sjukvårdsnämnden Balanserat styrkort 2015 1 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Fastställt i Hälso och sjukvårdsnämnden 2014 05 22 Dnr 14HSN372 Hälso och sjukvårdsnämnden 2 (6) Hälso och sjukvårdsnämnden Hälso- och sjukvårdsnämnden (HSN) är ansvarig

Läs mer

PPM mätningar 2019 Närsjukvården

PPM mätningar 2019 Närsjukvården PPM mätningar 2019 Närsjukvården Sammanfattande rapport över vårens PPMmätningar, samt 2018 års journalgranskning i Närsjukvården Region Norrbotten. PPM 2019 Närsjukvården Piteå Lu/Bo Kalix Gällivare Kiruna

Läs mer

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015

Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Presentation av Lägesrapport inom patientsäkerhetsområdet 2015 Socialstyrelsens lägesrapporter om patientsäkerhet Socialstyrelsen tar fram lägesrapporter på uppdrag av regeringen. De årliga rapporterna

Läs mer

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF

Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM MAGNUS FRITHIOF Patiensäkerhetsberättelse PSYKIATRICENTRUM 171227 MAGNUS FRITHIOF Innehållsförteckning Sammanfattning... 2 Övergripande mål och strategier... 3 Organisatoriskt ansvar för patientsäkerhetsarbetet... 3 Struktur

Läs mer

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre.

Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Handlingsplan för långsiktigt hållbar struktur för ledning i samverkan för de mest sjuka äldre. Introduktion I Sörmland har en väl fungerande samverkan utvecklats mellan Landstiget och länets 9 kommuner.

Läs mer

Nationellt ramverk för patientsäkerhet

Nationellt ramverk för patientsäkerhet Nationellt ramverk för patientsäkerhet Bakgrund SKL har tillsammans med landsting och kommuner tagit fram ett nationellt ramverk för strategiskt patientsäkerhetsarbete. Målet med det nationella ramverket

Läs mer

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012

Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 Resultatredovisning av, de av VOHJS fastställda målen för 2012 1. Hemsjukvård Insatserna för patienter i hemsjukvården ska vara sammanhållna för att skapa en trygg vård i hemmet. För att nå det ska samordnade

Läs mer

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan

Patientsäkerhetskultur - Handlingsplan Att mäta patientsäkerhetskulturen ger kunskap om medarbetarnas uppfattning om faktorer av betydelse för patientsäkerheten. Forskning inom så kallade HRO-organisationer (High Reliability Organizations)visar

Läs mer

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall

Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall 2013-11-12 Dnr 5.3-16761/2013 1(6) Avdelningen för utvärdering och analys Anna-Karin Alvén anna-karin.alven@socialstyrelsen.se Patientsäkerhetssatsning 2013 uppföljning och samlad bedömning av utfall Bakgrund

Läs mer

Delårsrapport 2. Länssjukvårdsnämnden Delår Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet

Delårsrapport 2. Länssjukvårdsnämnden Delår Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Diarienummer: LSN-HSF14-499 Delårsrapport 2 Länssjukvårdsnämnden Delår 2 2014 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Länssjukvårdsnämnden, Delårsrapport 2 2(61) Innehållsförteckning

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Oxelösund 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3

Läs mer

Kvalitetsbokslut Ögonkliniken

Kvalitetsbokslut Ögonkliniken Kvalitetsbokslut 2011 Ögonkliniken Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska resultat...

Läs mer

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014

Bättre liv. Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen. FÖr SJUKA Äldre 2014 KorTVerSIoN AV HANdlINGSPlANeN riktad TIll KoMMUNerNA I KroNoBerGS län Bättre liv Det primära målet med arbetet utifrån handlingsplanen är att uppnå ett bättre liv för de mest sjuka äldre i Kronobergs

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre

Bättre liv för sjuka äldre Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan 2014 Uppsala län Bättre liv för sjuka äldre 2014 Övergripande mål och resultat Det här vill vi uppnå Bilaga Så här mäter vi förbättringar Sammanhållen vård och

Läs mer

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län

Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Kvalitets- och patientsäkerhetsarbete i Landstinget i Kalmar Län Landstingsstyrelsen 2012-02-08 Arbetsplats X, 2011-07-04, Namn Efternamn, www.ltkalmar.se Svensk sjukvård i världsklass Svensk sjukvård

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören

Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören Hälso- och sjukvårdsnämndens uppdrag till landstingsdirektören inför 2008 Hälso- och sjukvårdsnämnden ger följande uppdrag till landstingsdirektören som ytterst ansvarig tjänsteman för hälso- och sjukvården.

Läs mer

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen

Framtidens hemsjukvård i Halland. Slutrapport till Kommunberedningen Framtidens hemsjukvård i Halland Slutrapport till Kommunberedningen 130313 Syfte Skapa en enhetlig och för patienten optimal och sammanhållen hemsjukvård. Modellen ska skapa förutsättningar för en resurseffektiv

Läs mer

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013

FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R VOHJS HU-HOH Beslutsunderlag 1. Patientsäkerhetsberättelse 2013 Gemensam nämnd för vård och omsorg och hjälpmedel FÖRSLAG H A N D L Ä G G A R E D A T U M D I A R I E N R 2014-04-04 VOHJS14-021 HU-HOH13-052 12 Patientsäkerhetsberättelse 2013 för Hjälpmedelscentralen

Läs mer

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad

HSNS Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad HSNS 2018-00072 Mål och inriktning 2019 södra hälso- och sjukvårdsnämnden beslutad 2018-06-20 1 (6) Bakgrund Hälso- och sjukvårdsnämndens mål och inriktning är utgångspunkten för nämndens beställningsarbete

Läs mer

Fast vårdkontakt vid somatisk vård

Fast vårdkontakt vid somatisk vård Riktlinje Process: 3.0.2 RGK Styra Område: Vård i livets slut Faktaägare: Pär Lindgren, chefläkare Fastställd av: Per-Henrik Nilsson, hälso- och sjukvårdsdirektör Revisions nr: 1 Gäller för: Region Kronoberg

Läs mer

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014

Bättre liv för sjuka äldre Handlingsplan för regional utveckling 2013-2014 Struktur Aktivitet Tidplan Roller och ansvar Uppföljning Styrning och ledning Utvecklingsarbetet om Bättre liv för sjuka äldre ska förankras i de strukturer för styrning, ledning och samverkan som finns

Läs mer

Bokslutskommuniké 2017

Bokslutskommuniké 2017 Bokslutskommuniké 2017 Uppgifterna i bokslutskommunikén är preliminära och kan komma att ändras i den slutliga årsredovisningen. Landstingsfullmäktige behandlar den slutliga årsredovisningen i april 2018.

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Vårdcentralen Bagaregatan Nyköping 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag...

Läs mer

Kvalitetsbokslut VC Linden Katrineholm

Kvalitetsbokslut VC Linden Katrineholm Kvalitetsbokslut 2011 VC Linden Katrineholm Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 4 Organisation / Kompetens... 5 Verksamhetens uppdrag... 6 Måluppfyllelse... 7 Tillgänglighet... 8 Medicinska

Läs mer

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF:

ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: ENHETENS NAMN OCH ANSVARIG CHEF: Formulär för kvalitetsuppföljning av verksamheten Fyll i formuläret så korrekt och sanningsenligt som möjligt. Syftet är inte bara att kvalitetssäkra verksamheten utan

Läs mer

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård

Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvård 1(6) Patientsäkerhetsplan 2014 Division Närsjukvå Bakgrund Patientsäkerhetslagen 2010: 659 ställer krav på en hög säkerhet inom varje våverksamhet. Division Närsjukvås patientsäkerhetsplan har patientmedverkan

Läs mer

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar

Tidig planering för säker och trygg vård i sommar PM 2015-04-17 1 (5) Sommarplaneringen i vården 2015 Tidig planering för säker och trygg vård i sommar För att få en bild av hur planeringen av vården och bemanningen av vårdpersonal ser ut inför sommaren

Läs mer

VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk

VERKSAMHETSPLAN Våra fem servicelöften. Hörsel Syn Tolk Hörsel Syn Tolk VERKSAMHETSPLAN 2017-2018 Våra fem servicelöften 1. Det är lätt att få kontakt med oss. Vår information är korrekt och lätt att förstå. 2. Våra väntrum erbjuder möjlighet till personlig

Läs mer

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge

Bokslut 2014 Landstinget Blekinge Bokslut 2014 Landstinget Blekinge 1 2 Resultat 2014 Årets resultat + 49,2 mnkr Nettokostnadsutveckling 4,0 % 3 Engångskostnader 2014 Nedskrivningar fastigheter 48,6 mnkr Komponentredovisning 20,6 mnkr

Läs mer

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård

Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Gemensam riktlinje om utskrivningar från sluten hälsooch sjukvård Innehållsförteckning 1. Om riktlinjen... 2 2. Avvikelser... 2 3. Utskrivningsprocessen... 3 3.1 Vårdbegäran... 3 3.2 Inskrivningsmeddelande...

Läs mer

Förändringar i styrtal - Karsudden.

Förändringar i styrtal - Karsudden. Förändringar i styrtal - Karsudden. som togs bort inför budget 2012 Att bedriva evidensbaserad behandling riktad mot riskbeteende. Att bedriva evidensbaserad vård riktad mot riskbeteende under öppenvårdsförhållanden.

Läs mer

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa

Kvalitet och patientsäkerhet. Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Kvalitet och patientsäkerhet Krister Björkegren, utvecklingsdirektör Sofia Barakat, enhetschef Hälsoval och Folkhälsa Varje dag lite bättre Sveriges bästa kvalitet och säkraste hälso- och sjukvård 2014

Läs mer

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa

Nationell överenskommelse Psykisk hälsa Styrande måldokument Överenskommelse Sida 1 (6) Nationell överenskommelse 2018 - Psykisk hälsa Sida 2 (6) Bakgrund Psykisk hälsa har de senaste åren varit en av statens mest prioriterade områden inom hälso-

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna

Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna Patientsäkerhetsberättelse för Ortopedspecialisterna År 2016 Diarienummer: RS160656 2017-01-15 Patrick Överli, verksamhetschef PATIENTSÄKERHETSBERÄTTELSE/2017-01-15/PÖ 1. Verksamhetens mål för patientsäkerhetsarbetet

Läs mer

Delårsrapport 2 - förhandsrapport (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen)

Delårsrapport 2 - förhandsrapport (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) Delårsrapport 2 - förhandsrapport (Hälso- och sjukvårdsförvaltningen) Huvuddelarna Aktuella händelser Status på mål och indikatorer (utdrag) Nämndens uppdrag Förvaltningens aktiviteter Ekonomi Framtida

Läs mer

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND

KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND DATUM DIARIENR 1999-03-26 VOS 99223 KVALITETSPOLICY FÖR HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN I LANDSTINGET SÖRMLAND Inledning Denna policy utgör en gemensam grund för att beskriva, följa upp och utveckla kvaliteten,

Läs mer

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet

Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård. Presentation av det gemensamma arbetet Samverkan vid utskrivning från sluten hälso- och sjukvård Presentation av det gemensamma arbetet 2017 Ny lag som reglerar övergången mellan vårdgivare Den 1 januari 2018 träder en ny lag om samverkan vid

Läs mer

Resultat per september inklusive uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans 2016

Resultat per september inklusive uppföljning av åtgärdsplan för ekonomi i balans 2016 Ärende 4 1 (5) Tjänsteutlåtande Datum 2016-10-19 Diarienummer Al 6-2016, AL 18-2016 Alingsås lasarett Handläggare: Maria Gabrielsson Fredrikson Telefon: 0709-36 92 50 E-post: maria.gabrielsson-fredrikson@vgregion.se

Läs mer

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet

Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv. Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Patientsäkerhet aktuellt arbete i Socialstyrelsens perspektiv Axana Haggar, utredare Enheten för patientsäkerhet Socialstyrelsen är en kunskapsmyndighet som arbetar för att alla ska få tillgång till en

Läs mer

Södra Älvsborgs Sjukhus

Södra Älvsborgs Sjukhus Kort fakta om SÄS En del av Västra Götalandsregionen Ett av tre stora länssjukhus med alla medicinska specialiteter Ett komplett akutsjukhus i Borås och Skene och med ett flertal öppenvårdsmottagningar

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB

Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB Patientsäkerhetsberättelse för Läkarhuset Roslunda AB År 2014 Datum 2015-03-01 Camilla Nilsson, verksamhetschef Innehållsförteckning Inledning 3 Struktur för inrapportering, uppföljning och utvärdering

Läs mer

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret

Utvecklingsplan för god och jämlik vård. Revisionspromemoria. LANDSTINGETS REVISORER Revisionskontoret Utvecklingsplan för god och jämlik vård Revisionspromemoria LANDSTINGETS REVISORER 2014-04-09 14REV9 2(7) Sammanfattning Hälso- och sjukvårdsnämnden beslutade i december 2011 om en utvecklingsplan för

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48

Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Rolf Samuelsson Ordförandens förslag Diarienummer Socialnämndens ordförande 2014-02-17 SN-2014/48 Socialnämnden Patientsäkerhetsberättelse för år 2013 SN-2014/48 Förslag till beslut Socialnämnden beslutar

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande

Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Datum 2019-02-28 Hälso- och sjukvårdsnämndens yttrande Utifrån regionstyrelsens budgetplanering 2020 och inför beslut om verksamhetsplan och budget 2020-22 Regionstyrelsens beslut 2019-02-07 Inledning

Läs mer

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen

Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Balanserat styrkort 2016 Landstingsstyrelsen Fastställt i Landstingsstyrelsen 2015-05-13 Dnr 15LS1947 BALANSERAT STYRKORT 2016 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstinget använder balanserad styrning/balanserat styrkort

Läs mer

Diarienummer: LS-LED13-339 Delårsrapport 1, 2013 Landstinget Sörmland Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Inledning Medborgarperspektivet Nedan sammanfattas delårsrapporten.

Läs mer

Framtidens primärvård

Framtidens primärvård Framtidens primärvård Strukturerad vårddokumentation checklistor för evidens och vårdprogram dela information patienten dela information med andra vårdgivare överföring till kvalitetsregister verksamhetsuppföljning

Läs mer

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning

Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Nationellt kunskapsstöd för palliativ vård i livets slutskede Vägledning, rekommendationer och indikatorer Stöd för ledning och styrning Socialstyrelsens bedömningar och centrala rekommendationer 2011

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012

Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 Patientsäkerhetsberättelse för Fysiocenter Odenplan / Praktikertjänst AB 2012 20130301 och ansvarig för innehållet ---------------------------------- Robin Wakeham Leg. Sjukgymnast Verksamhetschef Fysiocenter

Läs mer

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013

HANDLINGSPLAN - Öppna jämförelser, 2013 Inledning Varje division i Skånevård Kryh har utarbetat ett måldokument med en tillhörande aktivitetsplan. I aktivitetsplanerna beskrivs bland annat åtgärder för att nå målen och vem som är ansvarig. Samtliga

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2013

Kvalitetsbokslut 2013 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2013 Medicinkliniken KSK 2013 Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Verksamhetens uppdrag... 3 Organisation...

Läs mer

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5)

BESLUT. inspektionenförvård och omsorg Dnr / (5) TgK1 2017v 1.2 gamma,a. _ gmwwa&,-:szgavw~ w, BESLUT inspektionenförvård och omsorg 2017 11-08 Dnr 8.5-8459/2017-10 1(5) Ert dnr STS-2017-084 Södertälje Sjukhus AB Chefläkaren 152 86 SÖDERTÄLJE Vårdgivare

Läs mer

Kvalitetsbokslut 2012

Kvalitetsbokslut 2012 Diarienummer: Kvalitetsbokslut 2012 Ortopedkliniken NLN Ett öppet och hållbart landsting för jämlik hälsa, mångfald och valfrihet Innehållsförteckning Inledning... 3 Faktaruta... 3 Organisation / Kompetens...

Läs mer

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete

Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Strategi Program Plan Policy Riktlinjer Regler Plan Ledningssystem för kvalitetsarbete Arbetslivsnämnden, Individ- och familjeomsorgsnämnden, Sociala omsorgsnämnden och Vård- och äldrenämnden Borås Stads

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse

Patientsäkerhetsberättelse Patientsäkerhetsberättelse för Långskeppets socialpsykiatriska boende, särskild boende År 2011 Datum och ansvarig för innehållet 2012-04-13 Jaana Wollsten 1 Innehållsförteckning Sammanfattning 3 Övergripande

Läs mer

Patientsäkerhetsöverenskommelsen

Patientsäkerhetsöverenskommelsen Patientsäkerhetsöverenskommelsen 2014 PPM VRI 2008-2014 PunktPrevalensMätning Vårdrelaterade infektioner PPM-VRI 2008-2014 Somatisk slutenvård, OBSplatser och vuxenspsykiatri 14,0 12,0 10,0 8,0 6,0 NLL

Läs mer

Patientsäkerhetsfrågor

Patientsäkerhetsfrågor Patientsäkerhetsfrågor I världen Inom EU I Sverige - Ny föreskrift SOSFS 2005:12 - Handbok i risk- och händelseanalys - Förbättringsprojekten VRISS I och II - Uppdraget från 2003 års kongress - Förbättringsprojekt

Läs mer

Skattekronans fördelning: 10,77 kr

Skattekronans fördelning: 10,77 kr Skattekronans fördelning: 10,77 kr Kultur, utbildning och friluftsliv (0,16kr) Habilitering o hjälpmedel (0,21kr) Tandvård (0,30kr) Läkemedel (1,37kr) Kollektivtrafik och övrig reg verk (0,63kr) Politisk

Läs mer

Gemensam värdegrund för. personalfrågor

Gemensam värdegrund för. personalfrågor Gemensam värdegrund för personalfrågor Det öppna landstinget för jämlik hälsa och levande kultur i en hållbar, livskraftig region Landstingets vision Värdegrunden utgår från Landstinget Sörmlands vision

Läs mer

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag

Datum 2015-09-15 Dnr 1502570. Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Personalnämnden Ann-Sofi Bennheden HR-direktör Ann-Sofi.Bennheden@skane.se BESLUTSFÖRSLAG Datum 2015-09-15 Dnr 1502570 1 (5) Personalnämnden Strategi - Begränsa beroendet av bemanningsföretag Ordförandens

Läs mer

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6)

Patientsäkerhetsberättelse Postiljonen vård och omsorgsboende, egen regi. Postiljonen vård- och omsorgsboende. Dnr: /2019 Sid 1 (6) Postiljonen vård- och omsorgsboende Dnr: 1.6-164/2019 Sid 1 (6) Ansvarig för upprättande och innehåll: Patrik Mill, verksamhetschef med hälso- och sjukvårdsansvar Postiljonen vård och omsorgsboende, egen

Läs mer

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014

I huvudet på SKL. Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 I huvudet på SKL Marie Källman SFVH Höstmöte 22 oktober 2014 Sveriges Kommuner och Landsting Överenskommelser mellan SKL och regeringen Evidensbaserad praktik för god kvalitet inom socialtjänsten 2014

Läs mer