En jämförande analys av universitetssjukhusen

Transkript

1 En jämförande analys av universitetssjukhusen Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus September 2013

2 Förord I alla hälso- och sjukvårdssystem pågår, och har gjort så länge, en utveckling där man försöker öka förståelsen kring hur resurserna används. Vad är rätt budget för en klinik? Hur mycket är det rimligt att tertiärvården kostar? Hur mycket dyrare skall det få vara att bedriva basvård vid universitetssjukhus? Är vi effektiva? Alla regioner och landsting har utmaningar med att få till denna transparens. Sjukvården är komplex och lokal data inom en region eller ett landsting är svårare att tolka korrekt vad gäller universitetssjukhusen. Specifikt rör detta kostnader och kvalitet för den vård som dessa institutioner är ensamutförare för. Grundtanken med detta arbete var varit att tvärs SLL, VGR och Region Skåne ta fram ett gemensamt sätt att dela och jämföra data som också sammanställts i en första gemensam benchmarking. Arbetet har genomförts i nära samarbete mellan sjukhusen och har i största möjliga utsträckning justerat för skillnader i redovisning och terminologi. Trots detta bör läsaren vara medveten om att skillnader mellan sjukhusens organisation och struktur påverkar utfallet, och se resultatet i ljuset av dessa skillnader. I många frågor är det svårt att slå fast vad som är rätt eller fel; däremot ger materialet transparens kring skillnaderna mellan universitetssjukhusen och hur respektive sjukhus faller ut i förhållande till varandra. Stockholm, Göteborg och Malmö September 2013 Not: Justering av universitetssjukhusens dataunderlag säkrar en rättvis jämförelse av data mellan sjukhusen och över tid. Dataunderlaget är som följd av dessa justeringar skilt från sjukhusens ordinarie redovisning. En komplettering eller uppdatering av materialet kräver detaljförståelse för de justeringar som gjorts, och bör genomföras som en strukturerad process i samarbete mellan sjukhusen 1

3 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Ekonomi och produktion Personal Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning Sjukhusens organisationsscheman 2

4 Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus Sammanfattning (1/2) Under våren 2013 har Karolinska universitetssjukhuset (Karolinska), Sahlgrenska universitetssjukhuset (SU) och Skånes universitetssjukhus (SUS) arbetat tillsammans för att dela data kring produktion, personal, ekonomi, kvalitet, samt forskning och utbildning. Syftet har varit att skapa en gemensam metodik för att strukturerat jämföra data, lära av varandra och skapa faktaunderlag som är relevanta för universitetssjukhusens unika förutsättningar Benchmarkingarbetet lyfter fram områden där respektive sjukhus ligger bra till i relation till de andra och områden som respektive sjukhus vill arbeta vidare med. Universitetssjukhusen kommer nu att arbeta vidare var för sig med sina respektive förbättringsområden. Det finns också en ambition att fortsätta att bygga starka broar mellan de tre sjukhusen i ett fortsatt gemensamt arbete. Viktiga slutsatser från benchmarkingarbetet inkluderar Karolinska universitetssjukhusets har högst total vårdkostnad per producerad DRG. Kostnaden ligger 6 % högre på Karolinska än på SUS samt 2 % högre på Karolinska än på SU. Skillnaden i total kostnad beror framför allt på olikheter i personalkostnad per enhet producerad vård, där Karolinska ligger 4 % högre än SUS och 5 % högre än SU. Vad gäller externa kostnader ligger Skåne högst En patient som vårdas på SU ligger i genomsnitt på sjukhus en dag längre än motsvarande patient på SUS eller K; en del av detta förklaras av högre andel geriatrisk vård, men det driver inte hela skillnaden Karolinska är läkar- och sjukskötersketätt; sjukhuset bemannar verksamheten med 20 % läkare och 43 % sjuksköterskor, att jämföra med 15 % läkare och 36 % sjuksköterskor på SU och 16 % läkare och 36 % sjuksköterskor på SUS. SU har störst andel övrig personal, 28 %, vilket kan jämföras med 23 % på SUS och 20 % på Karolinska Sahlgrenska ligger högst vad gäller total personalkostnad per läkare närvarande i produktionen;15 % högre än Karolinska och 10 % högre än SUS. Läkarna på SU är dock mer produktiva. Total personalkostnad per sjuksköterska närvarande i produktionen skiljer sig åt mindre; Karolinska ligger 2 % högre än SU och 5.5 % högre än SUS KÄLLA: Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus, september

5 Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus Sammanfattning (2/2) Forts. från föregående sida SU har bättre utfall än rikssnitt på 43 % av Sveriges kommuner och landstings (SKL) öppna jämförelser av kvalitetsindikatorer i hälso- och sjukvården, mot 35 % på Karolinska och 39 % på SUS. SU är också det sjukhus som har bäst utfall på ett antal utvalda kvalitetsindikatorer som är centrala för sjukhusens patientsäkerhet; andel vårdrelaterade infektioner, följsamhet till basala hygien- och klädrutiner samt andel patienter med tryckskador SUS har en lägre beläggningsgrad på sina vårdplatser (90 %), även om beläggningsgraden ökat över tid. K och SU ligger på % beläggningsgrad Karolinska har högst följsamhet mot såväl vårdgaranti som mot kömiljarden (92 % följsamhet till förstabesök inom 60 dagar samt 73 % följsamhet till operation/behandling inom 60 dagar efter första besök Karolinska är det sjukhus som forskar mest. Forskare som är kliniskt aktiva inom K publicerar mer än dubbel så många artiklar som SU eller SUS och artiklarna har i medel högre så kallad journal impact factor. När det gäller genomsnittlig fältnormerad citeringsgrad, ett justerat mått på forskningens kvalitet, så ligger sjukhusen på mer jämförbar nivå; K håller tack vare sina stora volymer, en jämnare kvalitet från år till år, men samtliga sjukhus håller hög kvalitet I materialet används följande förkortningar K, Karolinska för Karolinska Universitetssjukhuset. Förkortningen Karolinska syftar till universitetssjukhuset, medan Karolinska Institutet skrivs ut i sin helhet SU, Sahlgrenska för Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Förkortningen Sahlgrenska syftar till universitetssjukhuset. Sjukhustomten Sahlgrenska respektive Sahlgrenska akademin skrivs ut i sin helhet SUS, Skåne för Skånes Universitetssjukhus. Förkortningen Skåne används för Skånes universitetssjukhus för att tydligt skilja SUS från SU, och syftar då till universitetssjukhuset, inte hela regionen. KÄLLA: Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus, september

6 Varje sjukhus har styrkor och svagheter Karolinska SU Skåne Indikator Hög kostnad/sämre resultat Låg kostnad/bättre resultat EKONOMI Total vårdkostnad per producerad DRG Total personalkostnad per DRG Externa kostnader per DRG SEK SEK SEK Medelvårdtid 5 4 dagar Andel läkare 20 % 14 % PERSONAL KVALITET FoUU Andel sjuksköterskor Kostnad per helårsekvivalent, läkare Kostnad per helårsekvivalent, ssk Utfall öppna jämförelser Utfall valda kvalitetsindikatorer Summerad journal impact factor Bibliometrisk kvalitet 45 % 1,0 0,5 30 % ,0 35 % 0,8 msek 0,4 msek 50 % 120 (index) ,0 Hög kostnad/sämre resultat Låg kostnad/bättre resultat KÄLLA: Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus, september

7 Benchmarkingen identifierar ett antal potentiella arbetsområden för respektive universitetssjukhus Studera personalmix samt läkarnas närvaro i produktionen Begränsa tillväxt i öppenvården/skifta ut öppenvård från sjukhuset Förbättra kvalitet och patientsäkerhet Personalens produktivitet? Minska beläggningsgrad? Arbeta med att förkorta medelvårdtider Se över kostnadsnivå för läkare (kostnad per heltidsekvivalent) Minska andel och kostnad för övrig/ administrativ personal Forskning? Fortsatt skifte av vård? Ytterligare systematisera kvalitetsarbetet Fortsatt fokus på att skifta vård Från sluten till öppen vård (poliklinisering) Ut i andra vårdformer Ytterligare systematisera arbetet med vårdplatser och vårdplatsbeläggning KÄLLA: Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus, september

8 Benchmarkingen leder till naturliga nästa steg vad gäller fortsatt arbete Arbetsområden för respektive universitetssjukhus Teman där sjukhuset har benchmarking-värden mot övriga som ger indikation om förbättringsmöjligheter Ytterligare benchmarking Läkarbemanning; struktur och kostnad för jourlinjer, orsaker till skillnader i frånvaro/närvaro, bemanningsmix bland läkare FoUU-produktivitet; hur ALF/FoU-medel används, sjukhusens utväxling på detta Årlig uppdatering av ekonomi och personal Teman för gemensamt operativt förbättringssamarbete Specialitets- / klinikgemensamma faktagenomgångar och förbättringsarbete Vårdplatshantering och vårdplatsbemanning Poliklinisering; struktur och incitament för skifte av vård samt ersättningssystem som stödjer detta KÄLLA: Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus, september

9 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Ekonomi och produktion Personal Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning Sjukhusens organisationsscheman 8

10 BAKGRUND OCH METODIK Stockholm, Västra Götaland och Skåne är Sveriges största sjukvårdsregioner med totalt ~52% av landets invånare Folkmängd: 1,6 miljoner invånare Kostnad 1 hälso- och sjukvård 20: 32,7 miljarder kronor 2 Regional struktur med 4 större regionsjukhus, där Sahlgrenska utgör universitetssjukhus för hela regionen samt regionsjukhus för Göteborgsområdet 6 sjukhus inom universitetssjukhuset: Sahlgrenska sjukhuset, Östra sjukhuset, Drottning Silvias barn- och ungdomssjukhus, Mölndals sjukhus, Högsbo sjukhus och Lillhagsparken Folkmängd: 2,1 miljoner invånare Kostnad 1 hälso- och sjukvård 20: 46,6 miljarder kronor 2 7 sjukhus med akutverksamhet dygnet runt Karolinska universitetssjukhuset med två huvudområden: Huddinge och Solna Folkmängd : 1,25 miljoner invånare Kostnad 1 hälso- och sjukvård 20: 26,0 miljarder kronor 2 10 sjukhus (2012), varav 5 med akutverksamhet dygnet runt 2 sjukhus inom Skåne universitetssjukhus: Lund sjukhus och Malmö sjukhus 1 Nettokostnad, dvs bruttokostnad minus bruttointäkt 2 Exklusive tandvård KÄLLA: SCB; Årsredovisningar 9

11 För att skapa jämförbara dataunderlag har sjukhusens redovisning justerats för viktiga skillnader i struktur och redovisning Organisation Produktionsdata: DRGgruppering Produktionsdata; registrering av besök/vårdtillfälle Skillnad i struktur/redovisning Sjukhusens utbud skiljer sig inom några verksamhetsområden Endast de delar av sjukhusens organisation som ingår i samtliga tre sjukhus verksamheter inkluderas Karolinska grupperar års produktion efter Nord-DRG, medan Sahlgrenska och Skåne har övergått till CCgrupperare för 2012 Registrering av öppenvårdsbesök och vårdtillfällen skiljer sig mellan sjukhusen Genomförd justering, Skåne Psykiatri-, ögonsjukvård, samt ambulansoch prehospital akutsjukvård är exkluderat från SU Region Skånes prehospitala centrum och ögonkliniken är exkluderade från SUS Samtliga verksamheter inkluderade för K Produktionsdata för har (via SKL) grupperats om till 2012 års CC-grupperare 2012 års nationella viktlista har applicerats för Telefonbesök samt delar av öppenvårdsbesöken som ej ingår i ersatt produktion exkluderade för K och SU Klinikvårdtillfällen konverterade till sjukhusvårdtillfällen för Karolinska Jämförbarhet i övriga mätetal Mått för personaldata har olika fördelning/beteckning per sjukhus Vårdplatsredovisningen använder samma begrepp, men data registreras på olika sätt Viss kostnadsredovisning skiljer, framför allt vad gäller internhandel Justering av universitetssjukhusens dataunderlag säkrar en rättvis jämförelse av data mellan sjukhusen och över tid. Dataunderlaget är som följd av dessa justeringar skilt från sjukhusens ordinarie redovisning. En komplettering eller uppdatering av materialet kräver detaljförståelse för de justeringar som gjorts, och bör genomföras som en strukturerad process i samarbete mellan sjukhusen. Detaljerad metodbeskrivning med genomförda justeringar har dokumenterats i separat dokument KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skåne Universitetssjukhus 10

12 BAKGRUND OCH METODIK Nyckeltal, 2012 Kostnader Miljoner SEK Vårdtillfällen Totalt Öppenvårdsbesök, Totalt Helårsarbetare Totalt Universitetssjukhusens jämförbara verksamhet är störst på Karolinska, men SU har den mest omfattande slutenvården Endast produktion, jämförbar verksamhet, helårsarbeten inkl närvaro och frånvaro Vårdplatser Disponibla Not: Nyckeltal representerar den jämförbara verksamheten, efter justeringar för organisation samt med gemensam metodik för registrering av vårdtillfällen enligt nationell viktlista för Kostnader enligt resultaträkning för produktion exklusive FoUU/externa projekt. Vårdtillfällen och besök enligt KPP. Helårsarbetare för produktion exklusive FoUU/externa projekt, närvaro och frånvaro. Totalt antal somatiska vårdplatser på sjukhusen KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus; SKL (KPP-data)

13 BAKGRUND OCH METODIK Stockholms läns demografiska profil skiljer sig från Västra Götaland och Skåne 2012; Miljoner invånare X% = Årlig procentuell tillväxt Åldersfördelning bland befolkningen Befolkning E Stockholms län 100 % = ~ ,2 % 30,3 % 15,5 % 1,95 2,12 2,41 1,8% 1,5% 100 % = ~ Västra Götaland 29,6 % 51,6 % 18,8 % 1,55 1,60 1,69 0,7% 0,7% 100 % = ~ Region Skåne 29,7 % 51,2 % 19,1 % 1,20 1,26 1,35 1,1% 0,8% Sverige totalt 100 % = ~ ,6 % 51,1 % 19,3 % 9,17 9,55 10,20 0,8% 0,8% 0-24 år år 65+ år E KÄLLA: Statistiska centralbyrån; Landstingens och regionernas befolkningsprognoser 12

14 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Ekonomi och produktion Produktion Ekonomi Personal Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning Sjukhusens organisationsscheman 14

15 PRODUKTION Karolinska har en totalt sett större produktion som också växer snabbare, framför allt drivet av öppenvården, som är större och växer snabbare Total produktion , innerfall och ytterfall X % Genomsnittlig årlig förändring DRG poäng per sjukhus Tusen poäng, innerfall och ytterfall ,0% Öppenvård Slutenvård ,4% Karolinska SU Skåne ,2% För sjukhusens jämförbara vårdproduktion är Karolinskas produktion störst, och växer också snabbast Samtliga tre sjukhus ökade sin DRG produktion mellan för att sedan minska mellan SU är det sjukhus vars produktion är mest stabil över tid, med en något mindre andel öppenvård Skåne har den totalt sett minsta vården, som strukturellt ligger mellan Karolinska och SU och även växer någonstans emellan de båda Skillnad i befolkningstillväxt utgör en del av förklaringen till skillnaden mellan sjukhusen. Stockholms län har 1,8% årlig befolkningstillväxt i perioden, medan VGR ligger något lägre med 0,7% tillväxt och Skåne däremellan med 1,1% tillväxt KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus, SKL (KPP data); SCB (befolkningsdata) 15

16 PRODUKTION Skåne ser ut att vara det sjukhus som i störst utsträckning skiftar ut öppenvård från sjukhuset Öppenvård , innerfall och ytterfall DRG-produktion öppenvård DRG-poäng, tusen +2,5% Karolinska 52-1,0% SU ,2% 61 Skåne Öppenvårdsbesök Antal, tusen +4,5% ,4% ,1% Vårdkomplexitet CMI (genomsnittlig DRG vikt per ÖV-besök) -1,9% -0,6% +3,2% 0,066 0,065 0,068 0,065 0,064 0,063 0,055 0,054 0, Not: Vårdkomplexiteten i öppenvården kan påverkas av sjukhusens DRG-registrering, som ffa vid Karolinska optimeras efter SLLs viktlista. Enligt nationell viktlista kan vårdkomplexiteten minska mer än vad som speglar verkligheten 12 X % Genomsnittlig årlig förändring Karolinskas öppenvård ökar snabbare än övriga sjukhus, framför allt drivet av ett ökande antal besök, medan vårdtyngden minskar något. Detta indikerar ev. ett skifte av vård in till sjukhuset SUs öppenvård är stabil, med svagt minskande vårdtyngd men ett relativt konstant antal besök Skånes öppenvård har minskat det senaste året samtidigt som vårdtyngden ökar, vilket tyder på att Skåne skiftar ut öppenvård från sjukhuset KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus, SKL (KPP data) 16

17 PRODUKTION Samtliga sjukhus skiftar slutenvård mot öppenvård; dataunderlaget indikerar att skiftet är störst hos SU och Skåne X % Slutenvård , innerfall och ytterfall DRG produktion slutenvård DRG poäng, tusen +1,5% Karolinska ,0 % SU ,1% Skåne Ytterfall Innerfall Vårdtillfällen Antal, tusen ,2% ,8% ,7% Vårdkomplexitet CMI (genomsnittlig DRG vikt per vårdtillfälle) +1,7% 1,15 1,13 1, ,8% +2,6% 1,08 1,06 1, ,12 1,10 1,15 10 Ytterfall Innerfall 12 Genomsnittlig årlig förändring Slutenvården är lika stor på SU och Karolinska men något mindre i Skåne Produktionen ligger på konstant nivå på SU och Skåne, Karolinska ökar Samtidigt ökar befolkningsunderlaget för samtliga sjukhus, vilket tyder på att en större del av vården utförs som öppenvård. Kvarvarande slutenvård är något tyngre, och har en högre DRG-vikt Skiftet är kraftigast på SU och Skåne, där antal vårdtillfällen minskar också i reella tal KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus, SKL (KPP data) 17

18 PRODUKTION Vårdtillfällen Antal, tusen Slutenvårdsproduktionen är störst på SU, både vad gäller vårdtillfällen och antal vårddygn, och medelvårdtiden är också störst på SU X % Slutenvård , innerfall och ytterfall Vårddygn Antal, tusen -1,8% Karolinska -3,4% SU 12-4,9% Skåne ,2% Medelvårdtid Vårddygn 4,2 10-1,7% 4,1 4, ,1-1,8%. 99-1,6% 5,0 94 4, ,5-2,7% ,3% 4, Ytterfall Innerfall ,3 12 Genomsnittlig årlig förändring Trots jämförbar DRGproduktion producerar SU flest vårdtillfällen och betydligt fler vårddygn Vårdtyngden är något lägre på SU medan medelvårdtiden ligger högre, vilket indikerar att SU har ett större antal patienter med lång vårdtid men relativt lågt vårdbehov. Detta kan härledas till geriatrik, som på SU står för 0,6 vårddagar i ökad medelvårdtid Samtliga sjukhus minskar medelvårdtider i samma takt; Karolinska har lägst medelvårdtid och relativt sett lågt antal producerade vårddygn KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus, SKL (KPP data) 18

19 Sjukhusens öppenvård har relativt olika struktur, där Sahlgrenska arbetar med teambesök i mycket större utsträckning än Karolinska och Skåne Öppenvård 20, innerfall och ytterfall Fördelning av öppenvårdsbesök Tusentals besök Övrigt Diagnostik Behandling Teambesök 100% = Besök, hälsoprofession Besök, ssk/usk SU arbetar med långt många mer teambesök än övriga sjukhus, för såväl läkare, sköterskor och hälso-professionerna De behandlingar som utförs inom dagvården är ofta medicinska, men även kirurgi, strålbehandling och övriga behandlingar ingår Besök, läkare Karolinska SU Skåne KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus, SKL (KPP data) 19

20 PRODUKTION Vad driver de skillnader vi ser i vårdtyngd och medelvårdtid? Vårdens sammansättning Vårdens sammansättning är relativt lika tvärs sjukhusen Karolinska har en något mer spridd profil av verksamhet tvärs MDC-kapitel Skåne och Karolinska är de sjukhus som i regel har högst vårdkomplexitet inom respektive MDC-kapitel Fördelningen av DRG-vikter är mycket lika tvärs sjukhusen Andel kostnadsytterfall Karolinska har högst andel kostnadsytterfall i slutenvårdsverksamheten, kostnadsmässigt endast något över SU men betydligt över Skåne Kostnadsytterfall driver upp vårdtiden 25% på Karolinska, 23 % på Sahlgrenska men bara 15% för Skåne, utan skillnad i DRGproduktion Andel geriatrisk vård Geriatrisk vård ökar vårdtiden på SU med omkring 13%, från en nivå i linje med övriga sjukhus till betydligt högre än Karolinska och Skåne Karolinska och Skåne vårdar också geriatriska patienter men inte i samma omfattning som SU där egen geriatrisk verksamhet finns KÄLLA: Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus, september

21 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Ekonomi och produktion Produktion Ekonomi Personal Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning Sjukhusens organisationsscheman 21

22 EKONOMI Karolinskas kostnadstillväxt är dubbelt så hög som SU och Skånes Intäkter och kostnader totalt, miljarder kronor, X % Genomsnittlig årlig förändring Intäkter Total kostnad Karolinska SU Skåne +3,8% +2,5% 14,0 14,2 14,6 14,7 15,2 15,3 12,1 12,3 12,5 12,7 12,9,5 +2,9% 9,8 9,8 10,3 10,4 10,3 10,4 +4,3% +2,2% +2,1% Budget Utfall 14,0 14,6 14,6 15,2 15,3 14,0 12,1 12,2 12,3 12,7 12,7 12,8 10,6 9,9 10,3 10,3 10,3 10,8 Samtliga sjukhus har en kontinuerligt ökande kostnadsram Majoriteten av sjukhusens kostnader utgörs av sjukvårdsproduktion, vilket också driver kostnadsökningen Karolinskas kostnadstillväxt är betydligt högre än SU och Skånes, framför allt drivet av ökande personalkostnader Skåne är det sjukhus vars kostnader ligger betydligt över intäkterna; sjukhuset har gjort ett negativt resultat under hela perioden KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus 22

23 EKONOMI Ökade lönekostnader är den största faktorn bakom Karolinskas relativt höga kostnadstillväxt inom område produktion Kostnader för produktion, miljarder kronor, utfall 2012 Kostnadsslag Kostnader, Produktion Karolinska SU 1 Skåne Årlig förändring Andel 4% Årlig förändring Andel 2% Årlig förändring Andel 3% Lönekostnader % 65% % 66% % 64% Övriga personalkostnader 102 5% 1% 153-2% 2% % 1% Materialkostnader % 9% 880 0% 9% % 9% Läkemedel 984 2% 8% 653 2% 7% % 6% Hyror / Lokalhyror Sjukvårdstjänster / Köpt vård 342 6% 3% % 2% % 6% Övriga tjänster & kostnader % % % 12% % 10% Avskrivningar & leasing 285 2% 2% 219 3% 2% % 3% Finansnetto 37-0% 4-0% 04-0% Sjukhusens kostnadsstruktur nära nog identisk, Skåne sticker ut med högre kostnader för sjukvårdstjänster men detta drivs av extern lab-organisation; kostnaden motsvaras delvis av personal på Karolinska och SU Karolinskas produktionskostnadsökning är nästan dubbelt så hög som SU och Skåne drivet främst av ökade personalkostnader samt även ökade material och övriga tjänster & kostnader Not: Hyror borträknade då fastighetsstrukturen per landsting inte är jämförbar KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus 23

24 EKONOMI Karolinska har högst kostnad och snabbast kostnadsökning per producerad DRG Kostnad per DRG enligt KPP, tusentals kronor, endast innerfall, X % Genomsnittlig årlig förändring Kostnad per DRG +3,6% +2,8% +2,0% 41,4 42,5 44,4 42,0 43,6 41,3 40,3 40,4 42,0 5,9% Karolinska är det sjukhus som har högst kostnad per producerad DRG för innerfall; skillnaden är relativt liten i förhållande till SU, medan Skåne ligger lägre Om ytterfall inkluderas ökar kostnaden per DRG för samtliga sjukhus. Inklusive ytterfall ligger Karolinska, som också har högst andel ytterfall, tydligt högre i kostnad än SU. Förhållandet till Skåne förblir ungefär detsamma Karolinska SU Skåne KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus, SKL (KPP-data) 24

25 Fördelningen av kostnad per DRG-poäng mellan öppen- och slutenvård pekar på dyr öppenvård på SU, slutenvården ligger högst på Karolinska Kostnad per DRG enligt KPP, tusentals kronor, endast innerfall, Kostnad per DRG-poäng SEK, tusen, innerfall 41 +3,6% Karolinska 41 +2,8% 42 SU ,0% 40 Skåne 42 Kostnad per DRG-poäng öppenvård SEK, tusen 39 +3,2% ,0% ,5% Kostnad per DRG-poäng slutenvård SEK, tusen, innerfall 43 +4,0% Karolinska 40 +1,8% 40 SU ,7% 42 Skåne X % Genomsnittlig årlig förändring Samtliga sjukhus har en relativt grov nyckel för fördelning av personalkostnad mellan öppenvård och slutenvård, men en nedbrytning ger ändå en indikation om fördelning av kostnad Karolinskas höga kostnad drivs framför allt av högre kostnad inom slutenvården SU har högre kostnad för öppenvården; detta avspeglar lägre volymer inom öppenvården, där varje enskilt besök blir dyrare Skåne har begränsad kostnadsutveckling för slutenvården, medan öppenvården ökar något mer än för övriga sjukhus KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus, SKL (KPP data) 25

26 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Ekonomi och produktion Personal Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning Sjukhusens organisationsscheman 26

27 PERSONAL Personalkostnaden växer för samtliga sjukhus, men Karolinskas tillväxt för personal inom produktion är mer än dubbelt så hög som SU och Skånes Personalkostnad produktion, miljoner kronor, inklusive sociala avgifter, Frånvaro Närvaro Total personalkostnad enligt resultaträkning ,9% Karolinska ,3% SU Tillväxten på SUS hålls nere då flera verksamheter under perioden flyttats till annan förvaltning. Utan dessa verksamheter hade tillväxten varit omkring 3,5% +3,5% ,5% Skåne X % Genomsnittlig årlig förändring Personalkostnaderna ökar för samtliga sjukhus; Karolinska har högst personalkostnadsökning, mer än dubbelt så hög som av SU. Skåne ökar minst Personalkostnaden drivs av antal helårsekvivalenter och lönekostnad per helårsekvivalent; förhållandet dem emellan skiljer mellan sjukhusen och ingen tydlig trend tvärs alla sjukhus kan urskiljas Karolinska har en hög kostnad för frånvaro (19% av totala personalkostnader), medan SU och Skåne ligger något lägre (16 respektive 14%). Detta förklaras till största delen av att Karolinska redovisar jourkompensation som frånvarokostnad; nivån är relativt konstant över tid KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus 27

28 PERSONAL Den totala personalkostnaden (närvaro och frånvaro) per närvarande heltidsekvivalent är något högre för Karolinska än för övriga sjukhus Personal och personalkostnad produktion , exklusive sociala avgifter Personalkostnad Total närvaro & frånvaro, miljarder SEK 5,2 +4,9% 5,5 5,7 +2,2% +3,5% +1,5% 4,1 4,3 4,3 3,8 4,0 4, Karolinska SU Skåne Antal heltidsekvivalenter Närvaro, tusental +2,2% 10,6,1, ,7% , ,1% 8,7 +2,3% 490 8, ,7 Total personalkostnad per närvarande heltidsekvivalent SEK, tusental 444-2,5% 8,8 +4,1% 453 8, Karolinska SU Skåne X % Genomsnittlig årlig förändring Karolinska har högst total personalkostnad per heltidsekvivalent, drivet av dyr personalmix med relativt sett stor andel frånvaro, men låg lönekostnad per anställd (ffa läkare) Skåne ökar total personalkostnad minst, men kostnad per heltidsekvivalent ökar. Denna effekt drivs delvis av att verksamheter flyttats från sjukhuset till andra förvaltningar. Totalt sett har dock Skåne lägst kostnad per heltidsekvivalent, främst drivet av låg andel frånvaro SU har ett konstant antal helårsekvivalenter och lönekostnaden ökar i rimlig takt KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus 28

29 PERSONAL Personalkostnad produktion 2012, tusentals kronor, exklusive sociala avgifter Personalkostnad per personalgrupp varierar tvärs sjukhusen; vilket sjukhus som ligger högst beror också på om närvaro räknas in eller ej Total personalkostnad per närvarande heltidsekvivalent Läkare % SU har högst kostnad per läkare, medan Karolinska ligger lägst Sjuksköterskor % Kostnad per sjuksköterska är relativt jämn, men Karolinska ligger något högre Undersköterskor % SU har högst kostnad per undersköterska Övrig personal 439 Karolinska 434 SU 408 Skåne +7% Karolinska har högst kostnad per övrigt personal, men också mycket låg andel övrig personal KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus 29

30 PERSONAL Personalsammansättningen påverkar också den totala personalkostnaden; Karolinska sticker ut med hög andel läkare och liten andel övrig personal Personal och personalkostnad produktion 2012, närvaro och frånvaro, exklusive sociala avgifter Personalens fördelning mellan yrkesgrupper Heltidsekvivalenter 100% = Läkare SSK USK Övrig personal Karolinska SU Skåne 100% = Personalkostnader, miljoner SEK exklusive sociala avgifter Karolinska SU Skåne Karolinska har en hög andel läkare och sjuksköterskor men något lägre del undersköterskor och övrig personal SU har högre andel undersköterskor och övrig personal och något färre sjuksköterskor och läkare Skåne har ungefär samma fördelning som SU; något fler läkare och något mindre andel övrig personal Personalkostnaden är mer jämnt fördelad; Karolinskas låga kostnader per närvarande läkare jämnar ut något KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus 30

31 Karolinska har högst och ökande personalomsättning Personalomsättning totalt, hela sjukhusen, Personalomsättning Procent 9,0 10,4 10,7 6,4 7,3 7,3 7,8 7,8 7,6 Karolinska har högre personalomsättning än övriga sjukhus Detta är relativt naturligt då vårdpersonal har större möjlighet att byta arbetsgivare inom Stockholm än inom Göteborg eller Malmö/Lund, där ett byte ofta innebär flytt till annan ort Hela SLL ligger på samma nivå som Karolinska Karolinska SU Skåne KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus 31

32 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Ekonomi och produktion Personal Kvalitet och vårdresultat Kvalitetsarbete och kvalitetsindikatorer Strukturerad journalgranskning Vårdplatser och beläggningsgrad Tillgänglighet Forskning och utbildning Sjukhusens organisationsscheman 32

33 Arbetet kring kvalitet har syftat till att förstå hur sjukhusen arbetar med kvalitet och har huvudsakligen berört fyra områden Kvalitetsarbete och utvalda indikatorer Målsättning Lyfta fram skillnader i organisation och arbetssätt för kvalitetsarbetet Öka förståelsen vad som ligger bakom skillnader i utfall för ett fåtal etablerade sjukhusövergripande indikatorer (vårdrelaterade infektioner, BHK, fall- /tryckskador/nutrition) Beskriva hur respektive sjukhus arbetar med strukturerad journalgranskning Metodik och frekvens vid journalgranskning Hur återkopplas resultat från granskning till konkreta åtgärder i verksamheten Vårdplatser och beläggning Beskriva hur respektive sjukhus arbetar med vårdplatsfördelning samt optimering av nyttjandegrad och vårdplatsfördelning Strukturerad journalgranskning Tillgänglighet Beskriva hur respektive sjukhus arbetar med att förbättra tillgänglighet samt vilka framgångsfaktorer som finns Jämför utfallet med etablerade mått (utfall av vårdgarantin och kö-miljarden) KÄLLA: Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus, september

34 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Ekonomi och produktion Personal Kvalitet och vårdresultat Kvalitetsarbete och kvalitetsindikatorer Strukturerad journalgranskning Vårdplatser och beläggningsgrad Tillgänglighet Forskning och utbildning Sjukhusens organisationsscheman 34

35 Kvalitetsarbete Sjukhusens kvalitetsarbete fokuserar på samma områden, men skiljer sig åt vad gäller struktur och omfattning Gemensamt för universitetssjukhusen Sahlgrenska universitetssjukhuset Skånes universitetssjukhus Karolinska universitetssjukhuset Huvudansvar för kvalitetsarbete inom linjen; yttersta ansvar hos verksamhetschefer Etablerade strukturer för utbildning, uppföljning och nätverk för kvalitetsfrågor Central enhet som koordinerar och utvecklar arbetet tvärs sjukhuset Ansvar i linjen; uttalat på varje nivå (sjukhusdirektör, områdeschef, verksamhetschef, enhetschef) Regelbunden uppföljning och diskussion i sjukhusledningen med resultat och åtgärdskrav via linjen Tydlig stödfunktion på respektive nivå (utsedd person) och stödgrupp/nätverk för informationsutbyte och förbättringsarbete tvärs organisationen Centralt arbete fokuserat på utbildning och uppföljning Relativt stor frihetsgrad för hur arbetet organiseras per verksamhet Utfall av kvalitetsindikatorer följs ej upp på sjukhusnivå Bristande fokus ; hög arbetsbelastning, personalomsättning i verksamheten, centralisering av serviceverksamhet etc. upplevs ta fokus från kvalitetsarbetet Huvudfokus i kvalitet- och patientsäkerhetsarbetet utgörs av Karolinskas flödesarbete, som kompletteras av kvalitet- och patientsäkerhetsorganisationen Väl etablerad struktur på landstings- och sjukhusnivå, samt pågående arbete med att bygga upp struktur med uttalat ansvar för per verksamhet (infektionsansvarig läkare, hygienombud etc.) KÄLLA: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Skånes Universitetssjukhus 35

36 Kvalitetsarbete Skånes universitetssjukhus Hög arbetsbelastning har lett till minskat fokus på kvalitetsutvecklingsarbete vid SUS Utbildning Uppföljning Utmaningar Beskrivning Sjukhusövergripande riktlinjer för att säkerställa att alla kliniker mäter och rapporterar kvalitetsindikatorer enligt samma metodik Kompetenskrav finns som innebär att all vårdpersonal och läkare skall genomgå en nätbaserad utbildning och klara ett kunskapsprov Nätverk för utbyte av best practice tvärs kliniker (2-3 ggr per termin) Föreläsningar anordnas av Staben för verksamhetsutveckling Resultat från mätningar publiceras på SUS intranät Verksamhetschefer ansvarar för att följa upp och driva förbättringsarbete inom sin verksamhet Extra stöd kan ges av Staben för verksamhetsutveckling till kliniker med dålig följsamhet Hög arbetsbelastning och utmanande bemanningssituation gör att det är svårt att få tillräckligt fokus på kvalitetsutvecklingsarbete Hög personalomsättning gör det utmanande att bibehålla kunskapsnivån i organisationen breddutbildning utfördes vid införande av riktlinjer men en stor del av personalen har ersatts sedan dess Centraliserad serviceverksamhet (tvätt/städ/lokaler) upplevs ha en negativ inverkan på vårdkvalitén motparten har blivit mer otydlig vilket gjort det svårare att åtgärda sånt som inte funkar Färre vårdplatser har lett till högre patienttäthet och högre andel utlokaliserade patienter Utfall av kvalitetsindikatorer följs ej upp på sjukhusledningsnivå Mycket av ansvaret kring för uppföljning av indikatorer och kvalitetsutveckling ligger på verksamhetschefer Hög arbetsbelastning ute i verksamheten gör att det i dagsläget upplevs som att fokus kring kvalitetsutvecklingsarbete har minskat Vi jobbar mycket med att ta fram rutin, information och utbildningspaket centralt men det finns ingen ute i verksamheten som tar emot bollen Personalen signalerar att de inte alltid har tid att följa de rutiner som finns KÄLLA: Skånes Universitetssjukhus 36

37 Kvalitetsarbete Sahlgrenska Universitetssjukhuset Jämförelsevis tydlig struktur kring kvalitetsutveckling samt uppföljning på sjukhusledningsnivå ger ökat fokus på SU Stödgrupp Verksamhetsområdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Områdets grupp för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Stödfunktion Kvalitets- och patientsäkerhetsombud Verksamhetsutvecklare Utvecklingschef/ utvecklingsledare Linjeorganisation Enhetschef Verksamhetschef Områdeschef Staben för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet redovisar till sjukhusledningen VRI och BHK följs upp månadsvis Tryckskador följs upp årsvis Resultat och krav på åtgärder återkopplas från sjukhusledning till chefer vid respektive område, verksamhetsområdeoch enhet Tydlig motpart finns i form av stödfunktion på varje nivå som har ansvar för kvalitetsutveckling Funktionsgruppen för kvalitetsutveckling och patientsäkerhet Kvalitetsdirektör Enheterna för kvalitetsutveckling resp. patientsäkerhet Sjukhusdirektör För varje stödfunktionsnivå finns en stödgrupp, ett nätverk, för informationsutbyte och förbättringsarbete tvärs enheter, verksamhetsområden, och områden KÄLLA: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 37

38 Karolinskas kvalitetsarbete tar utgångspunkt i sjukhusets verksamhetsplan där säker vård och vård i rätt tid är centrala målsättningar Karolinskas kvalitetsarbete tar utgångspunkt i sjukhusets verksamhetsplan med långsiktiga mål för 2015 Säker vård Rätt vård i tid Hållbar kostnadsutveckling med ändrat uppdrag Halvera antalet vårdskador Minst 80% av verksamheten arbetar systematiskt enligt sjukhusets flödesprinciper Över riksgenomsnittet vad gäller vårdresultat Uppfyller vårdgarantin och flödesmålen Patientnöjdhet högre än 75% avseende delaktighet Forskning och utbildning integrerad med vården Produktionen anpassad till uppdraget med ekonomi i balans Rätt kompetens i rätt tid på rätt plats För att uppnå målen arbetar sjukhuset med system för lärande, ständig förbättring och långsiktig hållbarhet Sjukhuset fokuserar genom flödearbetet på arbetssätt för att förbättra resultat Q Patientflödet Värde för patienten Värderingar Principer Gemensamma grundvärderingar Sätt att tänka Medarbetare 1:a linjechef Arbetssätt Sätt att göra Verksamhetschef Divisionschef Sjukhusdirektör Staber Q Säkerhet Kvalitet Arbetsmiljö Resultat Utfall av vilka arbetssätt vi väljer och hur väl de används Patientnöjdhet Ledtider Ekonomi KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset 38

39 Kvalitetsarbete Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska kompletterar flödesarbetet med åtgärdsplaner för förbättringsarbete inom patientsäkerhet kring viktiga teman Åtgärdsplan mot vårdrelaterade infektioner (VRI) Huvudansvar för kvalitetsarbetet via linjen, med verksamhetschefer som ytterst ansvariga Supportstruktur på varje nivå; landstingets hygienråd, sjukhusets Kvalitet och patientsäkerhet, infektionsansvarig läkare och hygienombud per klinik under uppbyggnad Hög respons på sjukhuset; resultat av konsekvent arbete under många år där kvalitet behållits som fokusområde Hög andel patienter med riskfaktorer upplevs som främsta utmaning SYFTE AKTIVITET TIDPLAN ANSVARIG UTVÄRDERING Kunskap om förekomst av VRI Förbättrad städning Kvalitetssäkring av den vårdhygieniska standarden Klinikansvar Arbeta för kvalitetssäkrad antibiotikaförskrivning Fokus på slangar Innovation mot infektion Lyfta bra resultat Kvalitetsarbetet struktureras efter tydlig åtgärdsplan med årliga fokusområden Viktiga teman arbetas igenom för tydlig åtgärdsplan och uppföljning, t ex Handelsplan för förbättrad städning i samarbete med underleverantör; förbättring av avtal, sjukhuset utbildar leverantörens personal i vårdhygien Fokus på riskpatienter/områden såsom urinvägskatetrar (2013), centrala venkatetrar (2014) Samtliga fokusområden inom åtgärdsplanen preciserade med aktiviteter, tidplan, ansvariga personer och metod för utvärdering KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset 39

40 Kvalitet öppna jämförelser Alla sjukhusen har både höga och låga utfall för öppna jämförelser, men SU har störst antal indikatorer som ligger bättre än rikssnitt Kvalitetsindikatorer inom öppna jämförelser, 2012 Indikatorer där högt utfall är bra Procent i relation till rikssnitt Karolinska SU Skåne 25 av 46 indikatorer över rikssnitt 35 av 55 indikatorer över rikssnitt 30 av 52 indikatorer över rikssnitt Indikatorer där lågt utfall är bra Procent i relation till rikssnitt Karolinska SU 10 av 54 indikatorer under rikssnitt 12 av 55 indikatorer under rikssnitt Skåne 8 av 45 indikatorer under rikssnitt Majoriteten av indikatorer med sämre utfall är relaterade till IVA, där det är naturligt att universitetssjukhusen har sämre utfall är rikssnittet KÄLLA: SKL Öppna jämförelser 40

41 Övergripande Kvalitetsindikatorer VRI SU som har den mest rigorösa kvalitetsuppföljningen har starka resultat på flera kvalitetsindikatorer, bland annat lägst andel vårdrelaterade infektioner Punktprevalensmätning av vårdrelaterade infektioner, Andel vårdrelaterade infektioner Procent 14.2% 13.9% 13.9% 12.5% 12.8% 12.0% 12.2% 12.0%.5%.2%.2%.1%.2% 9.9% 10.0% 10.3% 9.5% 10.0% VT10 HT10 VT HT Karolinska VT12 HT12 VT10 HT10 VT SU HT VT12 HT12 VT10 HT10 VT Skåne HT VT12 HT12 SU har konsekvent lägst andel vårdrelaterade infektioner i alla mätningar Karolinska ligger högst i 5 av 6 mätningar Möjlig koppling mellan Karolinskas höga andel VRI och låg följsamhet till BHK då resultat på VRI och BHK mätningarna uppvisar negativ korrelation KÄLLA: SKL punktprevalensmätningar

42 Övergripande Kvalitetsindikatorer BHK Karolinska har lägre följsamhet till basala hygienregler och klädrutiner än SU och Skåne Punktprevalensmätning av basala hygienregler och klädrutiner 1, hösten 2012 Följsamhet till basala hygienregler och klädrutiner i SKLs punktprevalensmätningar 1 hösten 2012 Procent 60.0% Karolinska 78.3% SU 72.2% Skåne Rikssnitt regionsjukhus 71.0% Karolinska har en lägre följsamhet till BHK än SU och SUS, och även lägre än rikssnittet för regionsjukhus på 71% Karolinskas låga följsamhet kan vara en av flera bidragande orsaker till sjukhusets höga andel vårdrelaterade infektioner Samtidigt arbetar Karolinska med striktare klädrutiner än SKLs krav, vilket kan påverka resultatet i förhållande till övriga sjukhus 1 SKLs punktprevalensmätning av basala hygienrutiner och klädregler vecka Karolinska n=1638, SU n=1007, Skåne n=1473 KÄLLA: SKL punktprevalensmätning

43 Övergripande Kvalitetsindikatorer Tryckskador SUS har högre andel patienter med tryckskador än Karolinska och SU Punktprevalensmätning av tryckskador 1, våren 2013 Kategori 4. Djupt sår/nekros Kategori 3. Sår (genom alla hudlager) Kategori 2. Blåsa/avskavning av hud Kategori 1. Hudrodnad (bleknar ej vid tryck) Endast aggregerad data, innehåller inte uppgift om katego Andel patienter med tryckskador Procent, våren 2013 Karolinska % SU % SU ligger lägst också vad gäller andel patienter med tryckskador SUS har högre andel patienter med tryckskador än Karolinska och SUS SUS SKLs punktprevalensmätning av trycksår v Karolinskas mätning finns ej tillgänglig per kategori 1-4 KÄLLA: SKL punktprevalensmätning

44 Kvalitetsarbete Framgångsfaktorer i kvalitetsarbetet Tydlig struktur och ansvar för kvalitetsfrågor; i linjen men med tydliga ansvarspersoner på varje nivå i verksamheten Fokus från sjukhusledning med regelbunden rapportering och diskussion Långsiktigt, konsekvent arbete; fokusområde under lång tid med uthållighet, tålamod och medvetandegörande som ledord Starkt supportnätverk för arbetet på respektive nivå Extra viktigt att upprätthålla fokus i tider med starkt tryck från annat håll, t ex ekonomi KÄLLA: Benchmarking mellan Sveriges tre största universitetssjukhus, september

45 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Ekonomi och produktion Personal Kvalitet och vårdresultat Kvalitetsarbete och kvalitetsindikatorer Strukturerad journalgranskning Vårdplatser och beläggningsgrad Tillgänglighet Forskning och utbildning Sjukhusens organisationsscheman 45

46 Strukturerad Journalgranskning Arbetssätt för strukturerad journalgranskning är relativt lika, men omfattningen skiljer sig mellan sjukhusen Karolinska SU Skåne Syfte Hitta skador och vårdskador Skapa systematiskt/organiserat sätt att ompröva resultat Ge utrymme för resonemang Verksamheten skall lära sig själv om sig själv med avsikt att förbättra kvalitet och patientsäkerhet Frekvens 20 journaler per månad per klinik 40 journaler granskas centralt för rapportering till SKL journaler per månad per verksamhetsområde 40 journaler granskas centralt för rapportering till SKL journaler per månad per klinik 40 journaler granskas centralt för rapportering till SKL Granskare Granskningsteam på varje klinik, minst 1 ssk och 1 läkare, ofta fler ssk involverade Kvalitet och patientsäkerhet genomför central granskning (2 ssk, 1 överläkare) Respektive verksamhetsområde granskar sig själva 2 granskare (sjuksköterskor), 1 chefläkare för central granskning Respektive verksamhetsområde granskar sig själva 6 granskare (sjuksköterskor), 2 chefläkare för central granskning Rapportering och uppföljning Resultat sammanställs inom kvalitet och patientsäkerhet och rapporteras till LG via kvalitetsbokslutet Nätverksträffar följer upp arbetssätt och till viss del resultat Resultat rapporteras till LG på årsbasis Uppföljning av resultat och åtgärder sker månatligen på områdesnivå till Kvalitetsstrategiska avdelningen Ingen särskild resultatuppföljning sker i linjen Det är upp till respektive verksamhetschef att agera på resultat av journalgranskningen KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes universitetssjukhus 46

47 Strukturerad Journalgranskning Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska genomför det mest utbredda arbetet med strukturerad journalgranskning med samtliga kliniker involverade Granskningsteamen är oftast positiva arbetet ses som relevant, intressant, roligt Det viktiga är att aktivt jobba med resultatet, helst med ett flerårsperspektiv Vi försöker förmedla bilden av paradigmskifte, men även om medarbetarna är mycket positiva gör de kanske inte vågen riktigt ännu Början på en kulturrevolution av omprövning och strukturerad uppföljning Ingår sedan 20 som del av vårdavtalet för alla kliniker med vuxen slutenvård - sedan 2012 arbetar samtliga kliniker inom sjukhuset med markörbaserad journalgranskning IT-verktyg för att automatiskt söka ut triggerord underlättar arbetet En framgångsfaktor har varit att välja patienter utifrån specifikt urval; t ex avlidna patienter KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset 47

48 Strukturerad Journalgranskning Karolinska Universitetssjukhuset Karolinska är det sjukhus som granskar flest journaler; under 2012 står vårdrelaterade infektioner för 30% av identifierade skador Skador identifierade vid strukturerad journalgranskning, 2012 Andel skador per skadegrupp Procent, 2012 Vårdrelaterade infektioner Kirurgiska skador Fall/fraktur Läkemedelsrelaterade Trycksår Blödning (även ej postop.) Trombos/emboli Allergisk reaktion Övrigt 20 Totalt antal skador: Fördelning av skador inom gruppen vårdrelaterade infektioner Procent, 2012 Postoperativ sårinfektion UVI Specifika vårdrelaterade infektioner Sepsis CVK-infektion Annan infektion 16 Totalt antal infektioner: ~ Karolinska är det sjukhus som granskar flest journaler och därmed identifierar störst antal vårdskador Resultatet omfattar 3148 granskade vårdtillfällen från slumpmässigt utvalda journaler från samtliga verksamheter under 2012 Vårdrelaterade infektioner stod för 30% av vårdskadorna på Karolinska under skador hittats varav 187 bedömdes som vårdskador 1 Annat avser Trombos/embol, Duraläckage efter LP, Strålskada, Allergisk reaktion, Hudskada, Nervskada efter punktion KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset 48

49 Strukturerad Journalgranskning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Introduktion av markörsbaserad journalgranskning nämns som ett paradigmskifte i kvalitetsutvecklingsarbetet på SU Arbetet med journalgranskning har verkligen täckt en blindspot för oss. Det är ett utmärkt komplement till vårt normala avvikelsesystem Ett paradigmskifte! En kulturrevolution! Markörbaserad är ett helt nytt sätt att analysera vår verksamhet. Med hjälp av det hittar vi mycket vi annars inte skulle hitta Sedan 20 jobbar alla verksamhetsområden på SU med markörbaserad journalgranskning Tanken är att respektive verksamhet skall lära sig själv om sig själv med avsikt att förbättra kvalitet och patientsäkerhet Arbetet beskrivs som ett paradigmskifte och utgör en viktig dimension i kvalitetsutvecklingsarbetet KÄLLA: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 49

50 Strukturerad Journalgranskning Sahlgrenska Universitetssjukhuset Vårdrelaterade infektioner står för >40% av antal skador på SU under 2012 Skador identifierade vid strukturerad journalgranskning, 2012 Andel skador per skadegrupp av totala antalet skador, %, 2012 Vårdrelaterade infektioner Läkemedelsrelaterad skada Neurologisk skada Trycksår Beskrivning Annat 1 Blåsöverfyllnad Antal skador 9 2 Antal vårdskador 4 2 Vårdrelaterade infektioner stod för >40% av vårdskadorna på SU under 2012 Kirurgiska skador Blåsöverfyllnad 18 Annat Kirurgiska skador Läkemedelsrelaterad skada Totala antalet skador var 49 st, varav andelen vårdskador utgjorde 67,3% Neurologisk skada Trycksår kategori 2-4 Vårdrelaterade infektioner Resultatet omfattar 240 granskade vårdtillfällen från slumpmässigt utvalda journaler från samtliga verksamheter under 2012 Totalt antal skador: 49 KÄLLA: Sahlgrenska Universitetssjukhuset 1 Annat avser Trombos/embol, Duraläckage efter LP, Strålskada, Allergisk reaktion, Hudskada, Nervskada efter punktion 50

51 Strukturerad Journalgranskning Skånes universitetssjukhus Journalgranskning anses vara ett effektivt verktyg för att upptäcka och förebygga vårdskador vid SUS Det är mer givande än att gräva i avvikelsesystem. Man hittar ibland rejäla vårdskador som ej tas upp i avvikelsehanteringen Genom journalgranskning kan vi förbättra sättet vi dokumenterar, vi upptäcker var dokumentation brister samt var vi dubbeldokumenterar Det är mycket mer effektivt med riktad journalgranskning man hittar så lite med randomiserad journalgranskning Mycket bra komplement till vårt avvikelsesystem, speciellt riktad journalgranskning Journal granskning infördes 2007 i Lund Sedan 20 sker journalgranskning på nästan alla kliniknivå Journalgranskning anses vara ett effektivare verktyg för att upptäcka och förebygga vårdskador än deras avvikelsesystem Riktad journalgranking anses mycket effektivare än randomiserad KÄLLA: Skånes Universitetssjukhus 51

52 Strukturerad Journalgranskning Skånes universitetssjukhus Vårdrelaterade infektioner och läkemedelsskador stod tillsammans för >40% av antal skador på SUS under 2012 Skador identifierade vid strukturerad journalgranskning, 2012 Andel skador per skadegrupp av totala antalet skador, %, 2012 Vårdrelaterade infektioner Läkemedelsrelaterad skada Kirurgiska skador Fallskada Annat Beskrivning Annat 1 Kirurgiska skador Antal skador 5 1 Antal vårdskador 1 0 Vårdrelaterade infektioner och läkemdeslsskador stod tillsammans för >40% av vårdskadorna på SUS under Läkemedelsrelaterad skada Fallskada Totala antalet skador var 14 st, varav andelen vårdskador 3 st Vårdrelaterade infektioner 3 1 Resultatet omfattar 240 granskade vårdtillfällen från slumpmässigt utvalda journaler från samtliga verksamheter under 2012 Totalt antal skador: 14 1 Annat avser Allergisk reaktion, blödning, inte i samband med operation, Trombos/emboli, Hudskada eller ytlig kärlskada, Anestesirelaterad skada, Medicintakniskt orsakad skada, Postpartumskada/obstetrisk skada, Övriga skador KÄLLA: Skånes Universitetssjukhus 52

53 Innehåll Sammanfattning Bakgrund Ekonomi och produktion Personal Kvalitet och vårdresultat Kvalitetsarbete och kvalitetsindikatorer Strukturerad journalgranskning Vårdplatser och beläggningsgrad Tillgänglighet Forskning och utbildning Sjukhusens organisationsscheman 53

54 Vårdplatser och beläggning Samtliga sjukhus effektiviserar vårdarbetet och minkar successivt antalet vårdplatser Vårdplatser och beläggningsgrad, Karolinska Sahlgrenska Skåne X % Fastställda Disponibla Genomsnittlig årlig förändring Vårdplatser, antal Beläggningsgrad, procent ,6% ,0% ,1% ,7% ,4% Utfallet på vårdplatser och beläggningsgrad är starkt beroende av metodik och tidpunkt för mätning, men oavsett metodik ligger SUS relativt sett lägre i förhållande till Karolinska och Sahlgrenska Not: Beläggningsgrad kl 08 för Karolinska, timvis mätning för Sahlgrenska samt kl 06 för SUS. SUS data inkluderar inte Kvinnokliniken då deras data inte anses tillförlitlig. Skånes universitetssjukhus registrerar inte fastställda vårdplatser tillförlitligt och saknar data från Karolinskas data inklusive vuxen och barn (Astrid Lindgrens barnsjukhus). KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus 54

55 Vårdplatser och beläggning SU har relativt hög andel överbeläggningar medan Karolinska och SUS i större utsträckning utlokaliserar patienter Överbeläggningar och utlokaliseringar, Andel överbeläggningar Procent, Andel utlokaliserade patienter Procent, Karolinska SU Skåne Trots relativt låg beläggningsgrad har Skåne hög andel utlokaliserade patienter SU väljer att överbelägga istället för utlokalisera patienter vilket är en benägenhet som finns i hela VGR. En del vårdavdelningar har tom platser (ej fastställda/ bemannade) som används vid överbeläggning som medveten strategi för att undvika utlokaliseringar KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset; Sahlgrenska Universitetssjukhuset; Skånes Universitetssjukhus 55

56 Vårdplatser och beläggning Karolinska arbetar mer centraliserat med vårdplatsfördelning och uppföljning/hantering av beläggning än övriga sjukhus Arbetssätt kring vårdplatser och beläggningsgrad Karolinska universitetssjukhuset Sahlgrenska universitetssjukhuset Skånes universitetssjukhus Antal och fördelning av fastställda vårdplatser beslutas årligen i LG Vårdplatsarbetet sker enligt årshjul; utvärdering och förslag till omfördelning av vårdplatser sker tre gånger per år Vårdplatssituationen följs upp dagligen och sammanställs varje månad. Styrning och omfördelning av antal disponibla vårdplatser sker i stor utsträckning centralt Områden med ansträngd vårdplatssituation kan få särskilt stöd i form av extra resurser för att säkerställa att fastställda vårdplatser kan öppnas Fastställda vårdplatser bestäms lokalt i större utsträckning; varje klinik bestämmer antal utifrån budget och uppdrag, sjukhusledningen fattar slutgiltigt beslut Vårdplatssituationen följs upp månatligen Arbete med att förbättra vårdplatssituationen fokuserar främst på att förbättra patientflödet genom att minska inflödet, minska medelvårdtiden, samt öka antalet vårdplatser Hög frihet för respektive klinik att själv bestämma antal vårdplatser utifrån budget och uppdrag; budgeterade vårdplatser används snarare än fastställda Vårdplatssituationen följs upp månatligen; särskild sommar- och vinterplanering koordineras centralt för att hantera perioder med reducerad kapacitet Områden med ansträngd vårdplatssituation följs upp genom måldatum för utskrivning, samt uppföljning av följsamhet mot måldatum med hjälp av pulstavlor. Gastrocentrum har har på så vis kortat medelvårdtiden från 8 dagar till 5 dagar KÄLLA: Sahlgrenska universitetssjukhuset, Karolinska universitetssjukhuset, Skånes Universitetssjukhus 56

57 Vårdplatser och beläggning Karolinska Universitetssjukhuset Vårdplatsarbetet på Karolinska sker enligt ett årshjul Årshjul för vårdplatsarbetet på Karolinska Årsredovisning av VPL. Förändring av antalet fastställda VPL efter LGbeslut 1/1 Vårdplatskoordinat orer Akutkliniken Huddinge och Solna Vårdplatsmöten Huddinge & Solna Planering Jul/ Nyår/Trettonhelgen Utvärdering av Sommaren Oct Sep Nov Aug Dec Jul Jan Jun Feb May Mar Apr Vårdplatssamordnare rapporterar dagligen kl & kl Lediga vårdplatser, överbeläggningar, utlokaliserade & beläggnings% Utvärdering Jul/Nyår/Trettonhelg Sommarplanering Prio-råd förslag till vpl-förändring mars-juni-sep-dec Nationell mätning Rapporteras 15 i varje månad till SKL Sommarkommissionsmöten vb under året, varje tisdag under sommaren Månadssammanställning av vårdplatsläget Antal och fördelning av fastställda vårdplatser beslutas årligen i LG Utvärdering och förslag till omfördelning av vårdplatser sker i mars, samt efter sommar och Jul/Nyår/Trettonhelg Uppföljning av vårdplatssituation sker dagligen kl samt kl per vårdavdelning, samma data sammanställs månatligen och rapporteras centralt Nationell mätning kl rapporteras den 15:e varje månad till SKL KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset 57

58 Vecka Kommentar/Motivering till förslag A-Divisionen Fast 2012 Uppdaterad /CN K41/43 KAVA Huddinge OK: Mål att ha öppet fullt helger om rekryter ing OK M81/83 MAVA Huddinge OK: Mål att ha öppet fullt helger om rekryter ing OK IVA Huddinge OK AVA1+2 Solna OK IMASolna OK IMA stängt v CIVA Solna 13 OK Summa / divis ion: AKUTDIVISIONEN ÖKAT 2 FASTST VPL Vecka Kommentar/Motivering till förslag Öppna vpl / vecka A-Divisionen Fast 2012 Uppdaterad /CN K41/43 KAVA Huddinge OK: Mål att ha öppet fullt helger om rekryter ing OK Huvuddivisionen Sammanställning lediga vpl /ö-bel/sat kl 16: sept 20 Totalt H + S perdag H + S Solna fast disp Lvpl ö-bel Huddinge fast disp L vpl ö-bel sat L vpl ö-bel sat L-Ö+S lediga sat ÖNH A16A 16B B82 ÖNH ORT A22A 25A ORT K81 K BR/PLA A23A Sammanställning lediga vpl /ö-bel/sat kl 16: sept 20 Totalt H + S perdag H + S ÖAK K GA A24A,B E Solna33-4 fast 63 GA disp K72 Lvpl K7 K74 ö-bel 1680Huddinge fast 26 disp 73 L vpl -29 ö-bel 89 sat45 L vpl ö-bel 1.5 sat 3L-Ö+S lediga sat ÖNH A16A 16B IMA K B82 ÖNH Geriatrik en Huddinge M81/83 6MAVA 6Huddinge Mycket 35 osäkert hur många 35 vpl 35 de kommer 35 att 35ha öppet OK: Mål att ha öppet fullt helger om rekryter ing OK R81 Neurolog Huddinge IVA Huddinge OK OK R82+NAVE Ne urolog Huddinge AVA Solna OK 32-4 vpl 34 = NAVE OK R84+ NAVA Huddinge IMASolna OK 5-6 vpl 5 = NAVA OK IMA stängt v R18 Neurolog Solna CIVA 10 Solna OK OK R15/19 Neurolog Solna Summa 18 / divis 18 ion: OK- 127 varav NAVE-platser En 125 avd under 125 sommaren AKUTDIVISIONEN ÖKAT 2 FASTST VPL R13 Neurokir Solna(NIMA) OK Intermediär avd Öppna vpl / vecka R14 Neurokir Solna OK. Endast öppet för strålknivspatienter Huvuddivisionen R16 Neurokir Solna OK. Geriatrik en Huddinge Mycket osäkert hur många vpl de kommer att ha öppet NIVA Solna OK R81 Neurolog Huddinge OK B82 ÖNH Huddinge OK R82+NAVE Ne urolog Huddinge OK - 4 vpl = NAVE A16b ÖNH Solna vpl helger R84+ NAVA Huddinge OK - 6 vpl = NAVA Summa / division: HUVUDDIVISIONEN HAR MINSKAT FASTST VPL R18 Neurolog Solna OK Öppna vpl / vecka R15/19 Neurolog Solna OK- varav 6 NAVE-platser. En avd under sommaren MK 1-divisionen R13 Neurokir Solna(NIMA) OK Intermediär avd K44 IM A Huddinge R14 Neurokir 6 6Solna OK OK. Endast öppet för strålknivspatienter K71/73 Huddinge R16 Neurokir 0 0Solna OK OK. K72 Huddinge NIVA 17 Solna OK OK K74 Huddinge B82 ÖNH 18 Huddinge OK OK A24a Solna A16b 17 ÖNH Solna OK vpl helger A24b Solna Summa / division: OK HUVUDDIVISIONEN HAR MINSKAT FASTST VPL E14 Solna Öppna 0 vpl / vecka OK A23a Bröst Solna (he lgöppet) OK Slås ihop med E13 v vpl alla dagar. MK 1-divisionen E13 Plastik Solna OK K44 IM A Huddinge OK D14 Njurmed Solna OK. Stänger 26/6 Öppnar 24/7 K71/73 Huddinge OK D14 Endo Solna OK K72 Huddinge OK M 61/63 Njur/Endo Huddinge OK K74 Huddinge OK K 87/89 Transpl Huddinge OK. V vpl helger v vpl- helger A24a Solna OK Summa / division: MK1 MINSKAT 4 FASTST VPL A24b Solna OK Öppna vpl / vecka E14 Solna OK MK 2-Divisionen A23a Bröst Solna (he lgöppet) OK Slås ihop med E13 v vpl alla dagar. D26 Reumatolog Solna E13 Plastik 12 Solna OK vpl 18 helger OK K81-83 Ortoped Huddinge D14 Njurmed Solna OK vpl 10 helger OK. Stänger 26/6 Öppnar 24/7 A22a A25a Ortoped Solna D14 Endo 20 Solna OK vpl 5 helger OK K67 Gyn Huddinge M 61/63 10 Njur/Endo 10 Huddinge Saknar ssk för 24 att kunna 24 ha vpl 24 öppna. 14 Rekryt 14 pg OK C24 Gyn Solna K 87/89 15 Transpl 15 Huddinge OK OK. V vpl helger v vpl- helger C13+ C23 BB+ förlos s Solna Summa 43 / division: OK MK1 MINSKAT 4 FASTST VPL K M88 BB Huddinge Öppna 47 vpl / 47 vecka OK Infektion Huddinge OK MK 2-Divisionen B13 Inf/ Hud Solna OK D26 Reumatolog Solna OK- 10 vpl helger B24 / B 34 Inf Solna OK K81-83 Ortoped Huddinge OK- 18 vpl helger K66 Urolog Huddinge OK A22a A25a Ortoped Solna OK- 15 vpl helger A25b Urolog Solna OK 12 vpl helger K67 Gyn Huddinge Saknar 12 ssk för att kunna ha 10 vpl öppna. Rekryt pg Summa / division: MK2-DIVISIONEN MINSKAT 10 FASTST VPL C24 Gyn Solna OK Öppna vpl / vecka C13+ C23 BB+ förlos s Solna OK ONK/THORAX K M BB Huddinge OK B15 Hematolog Solna Infektion Huddinge OK OK M71-73 Hematolog Huddinge B13 Inf/ 20Hud 20 Solna OK OK B87 Cas t Huddinge B24 / B 834 Inf 8Solna OK OK Avd 21 Onk olog SÖS K66 Urolog 16 Huddinge OK vpl helger OK P14/51/54 Onk olog Solna A25b 36 Urolog 36 Solna OK vpl helger OK 12 vpl helger M82 Kar diolog Huddinge Summa / division: OK MK2-DIVISIONEN MINSKAT 10 FASTST VPL M84 Kar diolog Huddinge Öppna 0 vpl / vecka Stängt v HIA Huddinge HIA -platser och 2 eftervårdsplatser ONK/THORAX N25 HIA Solna OK B15 Hematolog Solna OK N22/N26 Lungme dicin Solna N26 stängd M71-73 Hematolog Huddinge OK K84 Lungmedicin Huddinge B87 Cas t Huddinge OK C14 Kärlkir Solna OK Avd 21 Onk olog SÖS OK 13 vpl helger N13/23 Thorax Solna OK P14/51/54 Onk olog Solna OK 24 vpl helger N14/24 THIVA OK M82 Kar diolog Huddinge OK Summa / divis ion: ONK/THORAX ÖKAT 3 FASTST VPL M84 Kar diolog Huddinge Stängt v Öppna vpl / vecka HIA 199 Huddinge HIA -platser och 2 eftervårdsplatser Planering N HIA Solna Medel vpl/v 18 färre 18 mot 20:s 18 utfall OK Utfall N22/N26 910Lungme 901 dicin 936Solna N26 stängd K84 Lungmedicin Huddinge Förslag vpl/ vecka C Kärlkir 1052 Solna OK 2/28/2013 N13/23 Thorax Solna OK N14/24 THIVA OK UROLOG A25B 840 ORT 728 A22A 97 25A UROLOG K ORT K81 612K BR/PLA A23A Sammanställning lediga vpl /ö-bel/sat kl 16: sept 20 Totalt H + S perdag H + S IMA ÖAK K AVA GA 410 A24A,B 170 E Solna MAVA M fast 63 disp 1050 GA K72 Lvpl 771 K7 K74 ö-bel Huddinge fast 26 disp L vpl.3-29ö-bel 89 sat45 L vpl ö-bel 1.5 sat 3L-Ö+S lediga sat AVA ÖNH KAVA A16A K41-16B K IMA K B82 ÖNH HUD&INF B UROLOG 660 A25B ORT 728 A22A 97 25A UROLOG K ORT K K HEMA B BR/PLA HEMA A23A M INF B24 B IMA IN 150 I52 I54 80I6 I ÖAK 25K AVA GA 410 A24A,B 170 E MAVA M GA K K7 K AVA KAVA K41- K IMA K GYN C14 C GYN K BB C13 C HUD&INF B UROLOG BBK A25B 49K UROLOG 283 K HEMA B HEMA M INF B24 B IMA IN 150 I52 I54 80I6 I ENDO/NJUR D AVA ENDO/NJ 1 K MAVA 2 M AVA KAVA K41- K GYN C14 C GYN K REUMA D BB 344 C13 C HUD&INF REUMA 1560 B13 55 R BBK K HEMA B HEMA M INF B24 B IN I52 I54 I6 I PLAST E ENDO/NJUR D ENDO/NJ K GERIAT B GYN B81 C14 B8 C24 R7 R GYN K NEUKIR R REUMA 1470 D BB C C REUMA 55 R BBK K HJÄRTAVD N PLAST 430 E ENDO/NJUR KARDIO M82-84 D ENDO/NJ K LUNGMED N LUNGMED K GERIAT 600 B THORAX N13/ B81 B8 R7 R HIA N NEUKIR 540 R REUMA 1470 HIA D REUMA R KÄRLKIR C HJÄRTAVD N PLAST TRANSP 430 E13 91K KARDIO M LUNGMED N CAST B LUNGMED 300 K GERIAT 600 B ONK14,51,54, THORAX 1960 N13/ B81 B8 R7 53R HIA N NEUKIR 540 R HIA NEU R15,18, NEUR R KÄRLKIR C CIVA + F HJÄRTAVD IVA N TRANSP K KARDIO M NIVA LUNGMED N CAST B LUNGMED 300 K THIVA 450 ONK14,51, , THORAX 1960 N13/ HIA N HIA SUMMERING NEU R15,18, NEUR R KÄRLKIR C Fasställda vpl Fasställda vpl Disponibla vpl CIVA F Disponibla vpl IVA TRANSP 360K Lediga vpl NIVA Lediga 270 CAST B vpl Överbeläggn THIVA ONK14,51,54 Överbeläggn , Satelliter 253 Satelliter Beläggning SUMMERING NEU R15,18, NEUR R % Fasställda vpl Fasställda vpl Disponibla vpl CIVA F Disponibla vpl IVA Lediga vpl NIVA Lediga 270 vpl Överbeläggn THIVA Överbeläggn Satelliter 253 Satelliter Beläggning SUMMERING 90% Fasställda vpl Fasställda vpl Disponibla vpl Disponibla vpl Lediga vpl 2404 Lediga vpl Överbeläggn -301 Överbeläggn Satelliter 253 Satelliter Beläggning 90% Plan vpl/ vecka Summa 954/ divis 987ion: /27/ ONK/THORAX ÖKAT 3 FASTST VPL Öppna vpl / vecka DIFF PLAN MOTT FÖRSLAG Planering Medel 89 vpl/v färre mot 20:s utfall Utfall Förslag vpl/ vecka /28/2013 Plan vpl/ vecka /27/2013 DIFF PLAN MOTT FÖRSLAG Vårdplatser och beläggning Karolinska Universitetssjukhuset En särskild projektgrupp Vårdplatser i balans infördes 2012 för att säkerställa optimal nyttjandegrad av fastställda vårdplatser Årsredovisning av vårdplatssituation samt handlingsplan för kommande år sammanställs årligen Separat plan görs för antal fastställda vårdplatser under perioder med reducerad bemanning (sommar samt Jul/Nyår/Trettonhelgen) Årsredovisning Handlingsplan Sommarplan Sommarplan 2013 Sommarplan 2013 Plan för Jul /Nyår /Trettonhelgen Utvärdering av vårdplatssituation samt förslag till omfördelning av fastställda vårdplatser sker efter varje period Uppföljning av vårdplatssituation sker kontinuerligt, särskilt stöd ges till vårdavdelningar vid behov för att säkerställa nyttjandegrad av fastställda vårdplatser Analys av vårdplatssituation Daglig uppföljning Månatlig uppföljning Icke utnyttjad kapacitet 18 C Neurokirurgen (R13-16) ÖNH* 17 B 16 Neurologen Ortopeden KK Gyn Urologen Onkologen 10 9 Thorax (N13/23) Gastrocentrum (A24A,B E14, K72, K73, K74) 8 D Akutklinikerna (AVA 1, MAVA M81-83) Lung Allergi A 7 Infektion Transplantation KK BB Hjärtkliniken (N15, M82-84) 6 5 ANOPIVA Geriatriken Akutklinikerna Hjärtkliniken 4 (N25, (AVA HIA) 2, KAVA K41-K43) Reumatologen Gastrocentrum IMA 3 Thorax (THIVA) Endokrin/Njurmedicin Bröst o Endokrin 2 Plastikkirurgen Hematologen Neurokirurgen Akutkliniken Kärlkirurgen (IMA) (NIVA) Stamcellstransplantation 1 Gastrocentrum (K87-89) Hud och Infektion Underkapacitet Projekt " Vårdplatser i balans" kl 08:00 Mars 2013 Mars Fastställda vpl Disponibla vpl Diff fastst / Disp Ö-bel Utlok Beläggning % % % Mars Fastställda vpl Disponibla vpl Diff fastst / Disp Ö-bel Utlok Beläggning % % % % % % % Mars Fastställda vpl Disponibla vpl Diff fastst / Disp Ö-bel Utlok Beläggning % % % % % % % Mars Fastställda vpl Disponibla vpl Diff fastst / Disp Ö-bel Utlok Beläggning % % % % % % % Mars Fastställda vpl Disponibla vpl Diff fastst / Disp Ö-bel Utlok Beläggning % % % % % % % Medel % Vard % Helger % KÄLLA: Karolinska Universitetssjukhuset 58