Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus. Slutmaterial Oktober 2015

Transkript

1 Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Slutmaterial Oktober 2015

2 Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Sverige sju universitetssjukhus har för första gången genomfört ett gemensamt arbete för att ta fram jämförbara indikatorer kring produktion, personal, ekonomi och vårdkvalitet. Syftet har varit att lära av varandras situation och utmaningar, initiera en dialog mellan sjukhusen och belysa universitetssjukhusens förutsättningar. Materialet utgör ett underlag för utveckling av verksamheten vid respektive sjukhus som nu har möjlighet att arbeta vidare med utgångpunkt i ett faktaunderlag som är relevant för universitetssjukhusens unika förutsättningar Studien har tagit fram en metodik för att strukturerat jämföra sjukhusens data utifrån gemensamma mätetal och definitioner. Arbetet har tagit utgångspunkt i det arbete som Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska universitetssjukhuset och Skånes universitetssjukhus genomförde 2013, med omfattning och metodik anpassad efter samtliga sju sjukhus. Analysen har genomförts under vår och sommar 2015 Universitetssjukhusens uppdrag är tredelat; att bedriva avancerad sjukvård och samtidigt leverera uppdragen kring forskning och utbildning. Denna jämförelse fokuserar i första hand på vårduppdraget. Samtliga sju universitetssjukhus har deltagit i studien; Karolinska universitetssjukhuset, Sahlgrenska sjukhuset, Skånes universitetssjukhus, Akademiska sjukhuset, Universitetssjukhuset i Linköping, Norrlands universitetssjukhus och Universitetssjukhuset Örebro 1

3 Innehåll Den svenska universitetssjukhusvården i ett internationellt perspektiv Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus 2

4 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Universitetssjukvård definieras som de delar av vården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet tillsammans med vårdproduktion Universitetssjukvård bedrivs till största del inom sju av Sveriges regioner och landsting, med majoriteten av vården förlagd vid våra universitetssjukhus Den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn tagen till forskningens och utbildningens behov [ ] betecknas universitetssjukvård och är en gemensam angelägenhet för berörda landsting och universitet. Universitetssjukhusen har en central roll för dagens kliniska forskning och utbildning och är av stor betydelse för universitetssjukvården - ALF-avtalet, 2014 KÄLLA: ALF-avtalet, september

5 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Universitetssjukhusen bedriver sjukvård som på flera sätt skiljer sig från övriga svenska sjukhus Universitetssjukhusens verksamhet kännetecknas av närhet till forskning och aktiv utbildning Universitetssjukhusen svarar för merparten av respektive landstings kliniska forskning och utbildning resurskrävande och tekniskt avancerad vård Universitetssjukhusen är ensamma att inneha flertalet högavancerade diagnostiska och terapeutiska hjälpmedel samling av kompetens kring ovanliga sjukdomar, mindre volymer av vård Universitetssjukhusen är ensamutförare av avancerad sjukvård inom flera kliniska områden tidig introduktion av ny metodik och arbetssätt Universitetssjukhusen skall följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård, samt bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktiskt vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder samt associeras ofta med begreppet högspecialiserad vård Högspecialiserad vård används ofta i relation till universitetssjukhusvården, men saknar en tydlig definition Läkartidningen. 2015;112:DFDD Nya Karolinska Solna mål och verksamhetsinriktning. Rapport mars 2011; LS

6 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Ur ett internationellt perspektiv har Sverige god tillgång på universitetssjukhusvård, och svarar för en relativt stor del av sjukvårdsbudgeten Övriga sjukvårdskostnader Kostnad för universitetssjukvård Kostnad för universitetssjukhusvård som del av total sjukvårdskostnad per capita SEK = 100% 22% 12% 13% 10% 6% Miljoner invånare per universitetssjukhus 1,4 2,0 2,6 2,1 2,3 KÄLLA: Eurostat, Sjukhusens årsredovisningar 5

7 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Den stora andelen universitetssjukhusvård spelar med stor sannolikhet en roll i Sveriges goda kvalitetsutfall Kostnad och kvalitet i sjukvården; 2014 Länders sjukvårdskostnader i andel av BNP 1 Procent ,12-0,10-0,08-0,06-0,04-0,02 0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 Länders placering i kvalitetsindex Index 1 Totala sjukvårdsutgifter i relation till ländernas bruttonationalprodukt. Senast tillgängliga siffror. 2 Kvalitetsindex efter att effekten av tre folk hälsoindikatorer har tagits bort. Indikatorn är residualen vid en multipel regression där kvalitetsindex är beroende variabel och fetmaförekomst, alkoholkonsumtion, rökning är oberoende variabler. KÄLLA: OECD, WHO och EU, sammanställt av SKL

8 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Sammanfattningsvis står universitetssjukhusvården inför ett antal gemensamma utmaningar Bästa möjliga kompetensmix och bemanningsmodell Universitetssjukhusens utmaning ligger i att Leverera balansen av ledande högspecialiserad vård och rätt mängd ickehögspecialiserad vård Samtidigt upprätthålla högsta kvalitet vad gäller kliniskt utfall, forskning, utbildning och utveckling Rätt nyttjande av dyr utrustning och lokaler Kostnadseffektiv basvård för akut och elektivt omhändertagande samt för forskning och utbildning av högsta kvalitet Hitta arbetssätt där kostnaden för den icke högspecialiserade vården kan bedrivas med minsta möjliga merkostnad Hitta rätt nivå av finansiering för universitetssjukhusens merkostnader Förbättra kostnadsredovisningen så att forskning, utbildning, utveckling samt kostnader för högspecialiserad vård inte felaktigt redovisas som kostnader för basal vård 7

9 Innehåll Den svenska universitetssjukhusvården i ett internationellt perspektiv Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Ekonomi och verksamhetsvolymer Personal och produktivitet Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning 9

10 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Genom åren har samtliga universitetssjukhus uppvisat negativa resultat Resultat inklusive finansnetto; procent avvikelse från budget >0% 0%-(-)2% <-2% % 0.2% -0.1% -3.5% 0.1% 0.9% -0.1% -0.3% -2.6% -3.4% -0.3% -1.5% 1-2.7% -2.3% -2.9% -4.4% -3.9% -3.5% -1.4% -3.2% 2-2.6% -2.9% -3.0% -3.0% -2.8% -1.0% -3.1% -1.8% 1 Inkl. förvaltningsinterna transaktioner (hälsoval) 2 För NUS redovisas budgetavvikelse för somatiska enheter som hör till NUS KÄLLA: Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus 10

11 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI 2014 visar samtliga universitetssjukhus negativt ekonomiskt resultat och kostnadstillväxten varierar mellan 1-7% per år XX% Intäkter och kostnader totalt Årlig procentuell utveckling % +3.2% +1.8% +3.8% +6.1% N/a +4.1% Intäkter Miljarder kronor 16,16 13,79 10,92 2 7,78 5,59 4,44 3 3,87 Total kostnad inkl. finansiella poster Miljarder kronor +4.5% 16, % +1.4% % +5.8% +7.2% +3.7% 13,83 11,05 2 8,12 5,77 4,57 3,94 Resultat exkl. finansiella poster Procent -3,2% -0,2% -1,1% -3,7% -3,2% -3,0% -1,1% Resultat inkl. finansiella poster Procent -3,5% Karolinska -0,3% SU -1,5% Skåne -4,4% Akademiska -3,2% Linköping -3,0% NUS -1,8% Örebro % inklusive justeringar för organisationsförändringar 2 Exkl. VO primärvård som integrerats i organisationen från år Externa intäkter (patientavgifter, såld vård etc.) plus NUS andel av landstingets skatter och statsbidrag KÄLLA: Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus 11

12 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Befolkningstillväxten är omkring 0.5% per år i större delen av Sverige, men högre i Stockholm och lägre i Norrland Sjukvårdsregion Stockholm + Gotland Västra + Delar av Halland Universitetssjukhus Karolinska SU Åldersfördelning bland befolkningen, 2014; 100% = antal invånare 100% = % 21.6% 23.7% 17.0% 100% = % 20.5% 22.4% 19.9% 3.9% 5.1% Befolkning; miljoner inv. 2,07 2,26 2,40 1,74 1,81 1,92 Årlig befolkningstillväxt E 1.1% 0.5% 1.1% 1.0% Södra 100% = Blekinge, Kronoberg, delar av Halland Uppsala-Örebro Skåne 20.4% 22.1% 100% = % 20.4% 5.4% 1,69 1,76 1,87 0.5% 1.0% + Värmland, Västmanland, Gävleborg, Dalarna, Sörmland Akademiska Örebro 31.2% 19.8% 21.1% 22.3% 5.6% 1,96 2,01 2,07 0.4% 0.5% Sydöstra + Jönköping, Kalmar Linköping 100% = % 21.6% 31.2% 21.5% 5.8% 1,00 1,02 1,04 0.4% 0.4% Norra + Norrbotten, Västernorrland, Jämtland NUS 100% = % 18.9% 21.1% 23.0% 5.8% 0,88 0,88 0,89 0.1% 0.2% Sverige totalt 100% = % 22.2% 32.1% 20.3% 5.1% 9,34 9,75 10,20 0.6% 0.8% E 1 Årlig procentuell utveckling KÄLLA: SCB; Tillväxtanalys 12

13 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Sjukhusens somatiska DRG-produktion utgör ett mått på sjukhusens inbördes storlek, men utgör endast en del av den totala verksamheten Sjukhusvårdtillfällen somatisk vård, Slutenvård + Öppenvård , innerfall och ytterfall Verksamhetsinnehåll: Öppenvård + Slutenvård 2014 DRG poäng, tusen +1.9% 217 XX% Årlig procentuell utveckling % -1.5% Mottagning Dagvård % % % -0.8% Slutenvård Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Ingen öppenvårdsdata för 2011, Årlig procentuell utveckling Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp. övriga besök/dagvård NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 13

14 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI En gemensamt trend är att samtliga sjukhus skiftar somatisk slutenvård mot öppenvård, vilket ger ökad vårdkomplexitet och minskat antal vårdtillfällen Sjukhusvårdtillfällen somatisk slutenvård , innerfall och ytterfall Verksamhetsinnehåll: Slutenvård 2014 DRG poäng, tusental Tillväxt Procent Vårdtillfällen 2014 Antal, tusen Tillväxt Procent -1,1% -2,7% XX% Innerfall Ytterfall Årlig procentuell utveckling Karolinska ,7% ,1% ,0% SU ,0% ,6% ,7% Skåne ,8% ,4% -1,7% Akademiska ,7% Vårdkomplexitet 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/vårdtillfälle) Tillväxt Procent Linköping NUS Örebro ,5% -1,1% -3,1% ,8% +1,7% +0,3% +2,4% +0,9% Då DRG-systemet inte utgör underlag för SU s ekonomiska ersättning är sjukhusets registrering bristfällig. Om korrekt registrering hade utförts bör såväl CMI som volymer rimligen ligga högre än befintlig data visar -0,1% ,5% +0,4% ,6% NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 14

15 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Inom den somatiska öppenvården ökar också vårdkomplexiteten, medan trenden vad gäller volymer varierar mellan sjukhusen Somatisk öppenvård , innerfall och ytterfall Verksamhetsinnehåll: Öppenvård 2014 DRG poäng, tusental Tillväxt Procent Besök i öppenvården 2014 Antal, tusen 1, , Tillväxt Procent +2.8% +2.0% XX% Innerfall Ytterfall Årlig procentuell utveckling Karolinska % 1, , % % SU % % % Skåne % % +0.7% Akademiska % Vårdkomplexitet 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/besök) Tillväxt Procent Linköping % % 1 NUS % % +1.8% % Örebro % % % % % 1 Ingen öppenvårdsdata för 2011, Årlig procentuell utveckling Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp. övriga besök/dagvård Ø % NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 15

16 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Kostnad per producerad DRG varierar mellan SEK, med en årlig tillväxttakt som på total nivå uppgår till +4,0% Kostnad per DRG enligt KPP, somatisk vård, tusentals kronor, XX% Årlig procentuell utveckling Kostnad per DRG-poäng 2014 SEK, tusen Tillväxt Procent Vårdkomplexitet i Slutenvården 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/vårdtillfälle) Vårdkomplexitet i Öppenvården 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/besök) Karolinska 59 +2,2% SU 56 +3,4% Skåne 59 +4,9% Akademiska 4 Linköping 55 +3,9% NUS 59 +7,3% Örebro 4 +4,0% 1 1 Inkluderar jämförbara sjukhus med tillgänglig data för samtliga år 2 Utv redovisas då metod för KPP-allokering förändrats under mättiden vilket påverkar jämförbarhet 3 Årlig procentuell utveckling Örebro och Akademiska redovisar inte öppenvårds- DRG NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 16

17 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Uppsala och Örebro län följer endast DRG för slutenvården Kostnad per DRG enligt KPP, somatisk vård, tusentals kronor, BACKUP Kostnader som inkluderas i KPPredovisning för SUS tycks skilja sig mycket över åren varför utveckling över tid bör tolkas med försiktighet Slutenvården: Kostnad per DRG-poäng 2014 SEK, tusen Tillväxt Procentenheter +1.3% +3.8% +6.5% X% Årlig procentuell utveckling % Kostnad per DRG-poäng 2014 SEK, tusen Tillväxt Procent % +6.2% % % % 4.9% % % Öppenvården: Kostnad per DRG-poäng SEK, tusen Tillväxt Procent % % % % % % +3.9% % 2 1 KPP-data från Öppenvård från Akademiska och Örebro har för dålig kvalitet för att inkluderas i jämförelsen 2 Årlig procentuell utveckling beräknad för perioden NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 17

18 Innehåll Den svenska universitetssjukhusvården i ett internationellt perspektiv Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Ekonomi och verksamhetsvolymer Personal och produktivitet Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning 18

19 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Personalkostnaden växer för samtliga sjukhus och andelen frånvarotid är större vid de större sjukhusen Total personalkostnad, psykiatri och somatik, miljarder kronor, inklusive sociala avgifter, 2014 Total personalkostnad enligt resultaträkning X % Årlig procentuell utveckling Frånvaro Närvaro +4,7% +4,2% +0,7% 1 +4,9% +5,6% +9,4% +4,2% 9,35 18% 8,31 16% 6,18 (6,51) 2 82% 84% 15% 85% 4,57 16% 84% 3,15 17% 83% 2,76 16% 84% 2,07 13% 87% Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Årlig procentuell utveckling 1.8% justerad för organisationsförändringar, exklusive personal i andra förvaltningar 2 Justerad för organisationsförändringar, inklusive personal i andra förvaltningar KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 19

20 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Skillnaden i antal sjuksköterskor, undersköterskor och vårdadministratörer i förhållande till läkare skiljer sig markant mellan sjukhusen Personal somatisk produktion 2014, närvaro Personalmix Exempel akutsjukhus 2 Antal SSK och USK/ läkare USK SSK 2,6 0,9 1,7 3,1 1,2 1,9 3,0 1,2 1,9 3,0 1,3 1,7 3,3 1,2 2,0 3,5 2,8 1,0 1,0 2,5 1,8 3,9 1,1 2,8 SSK/ USK: 1,9 1,6 1,6 1,4 1,6 1,8 2,4 2,4 0,36 0,40 0,36 Antal vårdadminstratör / läkare 1 0,21 0,15 0,25 0,26 Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Medicinska sekreterare och övrig vårdnära administrativ personal 2 Anger antal anställda jmf heltidsekvivalenter KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 20

21 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Andel ST och AT-läkare i förhållande till det totala antalet läkare skiljer sig 2014, total personal, anställda med >10% sysselsättningsgrad ST-läkare/vik. efter leg. per sjukhus Andel av totalt antal läkare, procent AT-läkare/vik. innan leg. per sjukhus Andel av totalt antal läkare, procent Antal STläkare Antal ATläkare Antal läkare totalt Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro NOT: Inkluderar både visstidsanställda och tillsvidareanställda med >10% sysselsättningsgrad 1 AT-läkare ingår ej i Linköpings personalregister utan kostandsförs centralt, manuell justering med +58 AT-läkare för 2014 KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 21

22 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Övriga nyckeltal styrker produktivitetsskillnader 2014, somatisk produktion, närvaro, helårsarbetare Produktivitetsmått DRG / Heltidsekvivalent närvaro totalt 22,7 (21,5) 2 19,4 18,2 19,1 17,6 n/a 1 18,0 Ø 19,2 DRG/ Heltidsekvivalent närvaro läkare 120,0 (115,7) 2 99,6 101,8 109,4 106,6 90,4 n/a 1 Ø 104,6 DRG/ Heltidsekvivalent närvaro SSK & USK 38,4 n/a 1 39,6 (39,5) 2 33,6 33,6 32,1 29,5 Ø 34,5 Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 3 1 Nyckeltal ej redovisat då Sahlgrenskas data för arbetade timmar ej kunnat kvalitetssäkras 2 Siffror inom parantes justerat för organisationsförändringar, inklusive personal i andra förvaltningar 3 Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp. övriga besök/dagvård NOT: Inkluderar ej inhyrd personal KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata, SKL KPP-data 22

23 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Skillnaden i produktivitet med urval akut/länssjukhus och ett urval akut/länssjukhus är ca 15 procent Vårdkomplexitet slutenvård Vårdkomplexitet öppenvård DRG/årsarbetare Universitetssjukhus Akut/länssjukhus % +19% +17% KÄLLA: Teamanalys, universitetssjukhusen, SLL benchmarking 23

24 Innehåll Den svenska universitetssjukhusvården i ett internationellt perspektiv Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Ekonomi och verksamhetsvolymer Personal och produktivitet Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning 24

25 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Enligt Öppna jämförelser är universitetssjukhusens kvalitet något bättre än riksgenomsnittet Karolinska Genomsnittligt indexvärde 1 Riksgenomsnitt är satt till värdet 0,5 Värde: 0.48 n = 79 Områden klart bättre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.75 Cancer Områden klart sämre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.25 Graviditet/förlossning /neonatal Hälsoinriktad sjukvård Kirurgisk vård Ortopedisk vård SU Värde: 0.56 n = 81 Diabetesvård Kirurgisk vård Skåne Värde: 0.58 n = 77 Hjärtsjukvård Akademiska Värde: 0.59 n = 80 Cancer Diabetesvård Intensivvård Hälsoinriktad sjukvård Strokevård Linköping Värde: 0.62 n = 79 Ortopedisk sjukvård Strokevård Kirurgisk vård NUS Värde: 0.73 n = 77 Ortopedisk sjukvård Diabetesvård Hjärtsjukvård Kirurgisk vård Kvinnosjukvård Strokevård Örebro Värde: 0.49 n = 78 Diabetesvård Graviditet/förlossning /Neonatal Kirurgisk vård Hälsoinriktad sjukvård 1 Riksgenomsnittet definierat som index 100. Indexvärde inom intervallet har givits indexvärdet 0.5 (prestationen ligger på samma nivå som rikssnittet). Parametrar med bättre index har givits indexvärde 1, de med sämre index har givits indexvärde 0. 2 Indexvärde för rikssnitt ligger på 0.57, vilket beror på att index är baserat på medelvärdet för parametern, medan indexvärdet är diskret och baserat på 3 poängsättningar (0, 0.5, 1) KÄLLA: Öppna Jämförelser

26 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Den övergripande trenden visar nedgång i vårdrelaterade infektioner Förekomst av vårdrelaterade infektioner 1 %, , Årlig procentuell utveckling Karolinska SU Skåne 2 Akademiska Linköping NUS Örebro Fem av sju sjukhus har förbättrat sina resultat från 2008 till senaste mätningen VT 2014 i en mätning som generellt indikerar en positiv utvecklingstrend NUS och Karolinska visar de mest konsekventa förbättringsresultaten i mätningen med stabil förbättring över åren 1 Baserat på HT mätningar för , genomsnitt av HT och VT mätningar 2013 och VT mätning för För baserat på genomsnittet för Lund och Malmö KÄLLA: SKL, punktprevalensmätning VRI 26

27 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Som mest uppgår andelen patienter som har trycksår under inneliggande vård till 16 procent Andel med kategori 2 till 4 som allvarligaste trycksåret Andel med kategori 1 som allvarligaste trycksåret Fördelning av patienter med trycksår kategori 1-4 vid universitetssjukhusen Andel patienter med trycksår kategori 1-4 vid punktprevalensmätning april 2015, % av totalt antal patienter 16.4% 15.0% 12.5% 12.8% 13.1% 14.0% 12.9% 10.4% 5.1% 7.4% 6.0% 6.9% 6.6% 6.8% 5.9% 6.2% 8.9% 7.7% 6.3% Karolinska 1 Sahlgrenska 2 Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 För Karolinska presenteras bara aggregerad data 2 Sammanvägd data, baserat på de 6 områden som rapporterar vid Sahlgrenska Universitetssjukhuset KÄLLA: SKL, punktprevalensmätning av trycksår, april

28 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Patienterna anger liknande helhetsintryck för samtliga sjukhus undantaget akutmottagningarna där variationen är stor Resultat i nationella patientenkäten 2014 eller 2013 Dimension helhetsintryck % medelvärde per sjukhus Slutenvård 2014 Öppenvård 2014 Akutmottagningarna 2014 Barnsjukvården 2013 Slutenvård XX Bättre än genomsnittet Förändring i procentenheter från 2 år tidigare Barnsjukvården 2013 Öppenvård Karolinska SU N/A Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro Ø 79 Ø 80 Ø 70 Ø 76 Snittet för akutmottagningar ligger generellt lägst, men har även förbättrats mest sedan föregående patientenkät Samtliga sjukhus levererar goda resultat för helhetsintryck över samtliga områden Barnsjukvården är den enda dimension där resultaten generellt har försämrats sedan föregående enkätundersökning Ø 77 KÄLLA: Nationella Patientenkäten 2014 och 2012 Not: Genomsnittet baserat samtliga kliniker i mätningen (n=80) 28

29 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Skillnaden i följsamhet till nationella vårdgarantin och kömiljarden är stor sjukhusen emellan 0-30 dagar Följsamhet mot den nationella vårdgarantin, mätning December 2014 Jämförelse av tillgänglighet för respektive sjukhus Följsamhet mot vårdgarantin dagar dagar Nybesök i den specialiserade vården inom 90 dagar Andel i procent Operation/Åtgärd inom 90 dagar efter beslut Andel i procent Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro Rikssnitt: 87% Rikssnitt: 85% KÄLLA: SKL Väntetider i vården, mätning December

30 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Sex av sju sjukhus reducerar antalet vårdplatser Disponibla vårdplatser, 2014, Somatisk vård XX% Årlig procentuell utveckling 2011/ % % % % 675 0% 432-1% 441-3% 462 NOT: Exkluderar Intensivvård och förlossningsvård; NUS, K och Örebro , Akademiska och Sahlgrenska , Linköping KÄLLA: Sjukhusspecifik beläggningsdata från Sveriges sju universitetssjukhus 30

31 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Samtliga universitetssjukhus uppvisar en trend av stigande beläggningsgrad Beläggningsgrad, 2014, Somatisk vård, Procent XX Genomsnittlig årlig förändring +1,8% +0,7% +2,8% +1,8% +0,7% +1,5% +0,8% 101,6 95,4 93,7 97,4 93,2 95,3 91, Socialstyrelsen (2012) har sammanställt rapporter som visar att vid 90% beläggningsgrad minskar risken för överbeläggning och produktiviteten ökar NOT: Exkluderar Intensivvård och förlossningsvård; NUS, K och Örebro , Akademiska och Sahlgrenska , Linköping och Skåne KÄLLA: Sjukhusspecifik beläggningsdata från Sveriges sju universitetssjukhus 31

32 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Sverige har det lägsta antalet vårdplatser per invånare, men istället betydligt mer sjukvårdspersonal per vårdplats Vårdplatser samt sjukvårdspersonal per vårdplats, 2013 Vårdplatser/ Läkare/ Sjuksköterskor/ Medelvårdtid invånare 1 vårdplats 2 vårdplats 3 (dagar) Ø 5.6 Ø USA: Japan, USA och Sverige: Danmark, Finland, Japan, Belgien, Sverige: Siffrorna avser professionellt aktiva ssk/läk, vilket inkluderar de utövande men även de som arbetar i sjukvården som chefer, forskare, lärare etc. (detta lägger till 5-10%) 5 Frankrike, Belgien, Sverige: 2012, USA: 2011 Ø 2.7 Ø 10.2 KÄLLA: OECD Health Statistics

33 Innehåll Den svenska universitetssjukhusvården i ett internationellt perspektiv Jämförande analys av Sveriges universitetssjukhus Ekonomi och verksamhetsvolymer Personal och produktivitet Kvalitet och vårdresultat Forskning och utbildning 33

34 Forskning och utbildning Universitetssjukhusens uppdrag är tredelat; att bedriva avancerad sjukvård och samtidigt leverera uppdragen kring forskning och utbildning. Forskningen bedrivs i samarbete mellan universitetssjukhus och universitet, och ett stort antal forskare har delade tjänster mellan forskning och klinisk verksamhet För att rättvist analysera sjukhusens forskningsproduktion behöver de publikationer som tillskrivs sjukhusen, snarare än universiteten, jämföras. Att identifiera och analysera dessa har visat sig vara mycket arbetskrävande för respektive sjukhus, som därmed gemensamt kommit överens om att inte fokusera på forskningsresultat inom ramen för detta arbete Som bakgrund till utfall kring ekonomi, produktion och vårdkvalitet kan man konstatera att Sverige håller mycket hög internationell nivå inom medicinsk forskning, och den stora majoriteten av denna forskning utförs vid Sveriges universitetssjukhus Tidigare jämförelser, bland annat Vetenskapsrådets underlag för ALF-fördelning, pekar på att Karolinska universitetssjukhuset har den största forskningsproduktionen och även håller högst nivå vad gäller citeringar och tidskriftsimpact Övriga sjukhus håller en jämn, hög nivå på såväl volym som kvalitet inom forskningsproduktionen och tillväxttakten inom såväl fältnormerad citeringsgrad som fältnormerad tidskriftsimpact växer snabbare än sjukhusens vårdproduktion Där man tidigare publicerat en stor mängd forskning i universitetssjukhusens namn, väljer sedan ett par år tillbaka att i allt större utsträckning att publicera arbeten endast i universitetens namn, också i de fall sjukhuset medarbetare stått för en väsentlig del av arbetet. För att rättvist återspegla universitetssjukhusens forskningsproduktion behöver sjukhusen därför själva årligen följa upp och redovisa sin forskningsproduktion 34

35 FORSKNING OCH UTBILDNING I en internationell jämförelse på landsnivå av medicinsk forskning placerar sig Sverige över genomsnittet på flera indikatorer Vetenskapliga indikatorer för medicinsk forskning i ett urval av länder, 2014 Citeringar per dokument 1 Citerbara dokument/ invånare Citeringar/ invånare Vetenskaplig produktivitet och effekt h index , Ø 0.79 Ø 69 Ø 71 Ø Genomsnittligt antal citeringar per dokument (inklusive artiklar, recensioner och konferenspapper) som publicerats under året 2 H-index är en kvantitativ mätare som beskriver forskares publiceringsaktivitet och publikationernas betydelse. Siffran uttrycker en tidskrifts antal artiklar (h) som har fått åtminstone h citeringar. Måttet används ursprungligen för att beskriva individuella forskare men har anpassats för att kunna göra jämförelser mellan länder. KÄLLA: The SCImago Journal & Country Rank; United Nations Population Division 35

36 FORSKNING OCH UTBILDNING Förändringen i antal avlagda doktorsavhandlingar i klinisk medicin varierar mellan -12,3 till +8,3% mellan de tre senaste åren XX% Antal doktorsexamina inom klinisk medicin vid respektive universitet, 2014 helår Årlig procentuell utveckling, Antal doktorsexamina Förändring Procent Karolinska % SU Skåne % 8.0% Akademiska % Linköping NUS % -12.3% Örebro 9-3.5% % KÄLLA: Universitetskanslersämbetet 36

37 FORSKNING OCH UTBILDNING Antal nybörjare vid yrkesexamensprogrammen har ökat med ~ % per år sedan 2011, och samtliga universitet har förhållandevis jämnstora intag Antal nybörjare vid yrkesexamensprogrammen vid respektive universitet, 2014 helår XX% Årlig procentuell utveckling, Läkarexamen Tillväxt Procent Sjuksköterskeexamen Tillväxt Procent Spec. sjusköterska 1 Tillväxt Procent Karolinska 323 2,4% 296-1,7% 570 1,3% SU 257 1,7% 227 6,3% ,9% Skåne 235-0,3% ,3% ,1% Akademiska 218 5,4% 263 7,8% 185 0,9% Linköping 222 5,5% 273-3,9% 125 4,7% NUS 226-3,0% 328 3,6% 202 5,9% Örebro 128-1,3% 212 9,2% 102-5,8% 230 1,5% 284 2,4% 238 2,5% Karolinska Institutet har förhållandevis stort antal utbildningsplatser för specialistsjuksköterskeutbildning i förhållande till övriga universitetssjukhus Lunds universitet har förhållandevis få nybörjarplatser för sjuksköterskor En förhållandevis jämn fördelning av utbildningsplatser indikerar ett relativt större utbildningsuppdrag på de mindre universitetssjukhusen 1 Inkl. Barnmorskeexamen och Röntgensjuksköterskeexamen 2 Lunds universitet och Malmö högskola KÄLLA: Universitetskanslersämbetet 37