Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus. Skåneperspektiv Oktober 2015

Transkript

1 Jämförelseanalys av Sveriges universitetssjukhus Skåneperspektiv Oktober 2015

2 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Universitetssjukvård definieras som de delar av vården som har forskning, utbildning och utveckling som kärnverksamhet tillsammans med vårdproduktion Universitetssjukvård bedrivs till största del inom sju av Sveriges regioner och landsting, med majoriteten av vården förlagd vid våra universitetssjukhus Den del av hälso- och sjukvården som utformas med särskild hänsyn tagen till forskningens och utbildningens behov [ ] betecknas universitetssjukvård och är en gemensam angelägenhet för berörda landsting och universitet. Universitetssjukhusen har en central roll för dagens kliniska forskning och utbildning och är av stor betydelse för universitetssjukvården - ALF-avtalet, 2014 KÄLLA: ALF-avtalet, september

3 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Universitetssjukhusen bedriver sjukvård som på flera sätt skiljer sig från övriga svenska sjukhus Universitetssjukhusens verksamhet kännetecknas av närhet till forskning och aktiv utbildning Universitetssjukhusen svarar för merparten av respektive landstings kliniska forskning och utbildning resurskrävande och tekniskt avancerad vård Universitetssjukhusen är ensamma att inneha flertalet högavancerade diagnostiska och terapeutiska hjälpmedel samling av kompetens kring ovanliga sjukdomar, mindre volymer av vård Universitetssjukhusen är ensamutförare av avancerad sjukvård inom flera kliniska områden tidig introduktion av ny metodik och arbetssätt Universitetssjukhusen skall följa den internationella utvecklingen inom medicinsk forskning, utbildning och hälso- och sjukvård, samt bidra till en evidensbaserad hälso- och sjukvård genom att överföra egna och andras forskningsresultat till praktiskt vård och fortlöpande utvärdera etablerade och nya metoder samt associeras ofta med begreppet högspecialiserad vård Högspecialiserad vård används ofta i relation till universitetssjukhusvården, men saknar en tydlig definition Läkartidningen. 2015;112:DFDD Nya Karolinska Solna mål och verksamhetsinriktning. Rapport mars 2011; LS

4 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Den del av vården som bedrivs vid Sveriges universitetssjukhus utgör en stor del av den totala sjukvårdsbudgeten Övriga sjukvårdskostnader Kostnad för universitetssjukvård Kostnad för universitetssjukhusvård som del av total sjukvårdskostnad per capita SEK = 100% 22% 12% 13% 10% 6% Miljoner invånare per universitetssjukhus 1,4 2,0 2,6 2,1 2,3 KÄLLA: Eurostat, Sjukhusens årsredovisningar 3

5 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Den stora andelen universitetssjukhusvård spelar med stor sannolikhet en roll i Sveriges goda kvalitetsutfall Kostnad och kvalitet i sjukvården; 2014 Länders sjukvårdskostnader i andel av BNP 1 Procent ,12-0,10-0,08-0,06-0,04-0,02 0 0,02 0,04 0,06 0,08 0,10 0,12 0,14 Länders placering i kvalitetsindex Index 1 Totala sjukvårdsutgifter i relation till ländernas bruttonationalprodukt. Senast tillgängliga siffror. 2 Kvalitetsindex efter att effekten av tre folk hälsoindikatorer har tagits bort. Indikatorn är residualen vid en multipel regression där kvalitetsindex är beroende variabel och fetmaförekomst, alkoholkonsumtion, rökning är oberoende variabler. KÄLLA: OECD, WHO och EU, sammanställt av SKL

6 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Sverige har det lägsta antalet vårdplatser per invånare, men istället betydligt mer sjukvårdspersonal per vårdplats Vårdplatser samt sjukvårdspersonal per vårdplats, 2013 Vårdplatser/ Läkare/ Sjuksköterskor/ Medelvårdtid invånare 1 vårdplats 2 vårdplats 3 (dagar) Ø 5.6 Ø USA: Japan, USA och Sverige: Danmark, Finland, Japan, Belgien, Sverige: Siffrorna avser professionellt aktiva ssk/läk, vilket inkluderar de utövande men även de som arbetar i sjukvården som chefer, forskare, lärare etc. (detta lägger till 5-10%) 5 Frankrike, Belgien, Sverige: 2012, USA: 2011 Ø 2.7 Ø 10.2 KÄLLA: OECD Health Statistics

7 DEN SVENSKA UNIVERSITETSSJUKHUSVÅRDEN I ETT INTERNATIONELLT PERSPEKTIV Sammanfattningsvis står universitetssjukhusvården inför ett antal gemensamma utmaningar Universitetssjukhusens utmaning ligger i att Leverera balansen av ledande högspecialiserad vård och rätt mängd ickehögspecialiserad vård Samtidigt upprätthålla högsta kvalitet vad gäller kliniskt utfall, forskning, utbildning och utveckling Bästa möjliga kompetensmix och bemanningsmodell Rätt nyttjande av dyr utrustning och lokaler Kostnadseffektiv basvård för akut och elektivt omhändertagande samt för forskning och utbildning av högsta kvalitet Hitta arbetssätt där kostnaden för den icke högspecialiserade vården kan bedrivas med minsta möjliga merkostnad Hitta rätt nivå av finansiering för universitetssjukhusens merkostnader Förbättra kostnadsredovisningen så att forskning, utbildning, utveckling samt kostnader för högspecialiserad vård inte felaktigt redovisas som kostnader för basal vård 6

8 Skånes Universitetssjukhus sammanfattning Ekonomi och verksamhetsvolymer Personal och produktivitet Kvalitet och vårdresultat Negativ utveckling av verksamhetsvolymer (-1,5% årligen), framför allt drivet av minskade volymer inom slutenvården (till följd av minskat antal vårdplatser) Årlig kostnadstillväxt om 1,4% (1.8% justerad) är lägst i gruppen. Tillväxten drivs främst av att personalkostnaderna fortsätter öka, särskilt under 2014 då kostnaderna ökat samtidigt som produktionen minskat Årlig intäktstillväxt om 1,8 % (2,0 % justerad) är lägst i gruppen. Övriga sjukhus har en intäktstillväxt om 3-6% per år i samma period. Vad gäller kostnad per DRG-poäng ligger SUS kring snittet (59tkr). Justerat för skillnader i registreringsmönster har SUS något lägre kostnad per DRG (57 tkr), bland de mer kostnadseffektiva Personalkostnader ökar för samtliga sjukhus, och SUS ligger med 0,7% (1.9% justerad) tillväxt per år lägst i gruppen. Såväl arbetad tid som kostnad per heltidsekvivalent ökar SUS bemanningsmix (läkare och sköterskor) är på jämförbar nivå med övriga sjukhus. Extern personalomsättning är bland de högre i gruppen (10,2%). Sjuksköterskegruppens personalomsättning är högre med 13,1%. Produktivitet (DRG per heltidsekvivalent) är högst på SUS. Även produktivitet justerad för organisationsförändringar är högst för SUS för gruppen Öppna jämförelsers kvalitetsparametrar visar en genomsnittlig nivå strax över riksgenomsnittet, vilket utför medianvärde för gruppen. Beläggningsgraden stiger och ligger 2014 på 93,7%. Tätt kopplat till ökad beläggningsgrad minskar antalet disponibla vårdplatser snabbare än genomsnittet för övriga sjukhus 7

9 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Skånes befolkningstillväxt är strax under rikets snitt Sjukvårdsregion Stockholm + Gotland Universitetssjukhus Karolinska Åldersfördelning bland befolkningen, 2014; 100% = antal invånare 100% = % 21.6% 23.7% 17.0% 3.9% Befolkning; miljoner inv. 2,07 2,26 2,40 Årlig befolkningstillväxt E 1.1% 1.1% Västra + Delar av Halland SU 100% = % 20.5% 22.4% 19.9% 5.1% 1,74 1,81 1,92 0.5% 1.0% Södra 100% = Blekinge, Kronoberg, delar av Halland Uppsala-Örebro Skåne 20.4% 22.1% 100% = % 20.4% 5.4% 1,69 1,76 1,87 0.5% 1.0% + Värmland, Västmanland, Gävleborg, Dalarna, Sörmland Akademiska Örebro 31.2% 19.8% 21.1% 22.3% 5.6% 1,96 2,01 2,07 0.4% 0.5% Sydöstra + Jönköping, Kalmar Linköping 100% = % 21.6% 31.2% 21.5% 5.8% 1,00 1,02 1,04 0.4% 0.4% Norra + Norrbotten, Västernorrland, Jämtland NUS 100% = % 31.1% 18.9% 23.0% 5.8% 0,88 0,88 0,89 0.1% 0.2% Sverige totalt 100% = % 22.2% 32.1% 20.3% 5.1% 9,34 9,75 10,20 0.6% 0.8% E 1 Årlig procentuell utveckling KÄLLA: SCB; Tillväxtanalys 8

10 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI SUS är det tredje största universitetssjukhuset sett till DRG-produktion Sjukhusvårdtillfällen somatisk vård, Slutenvård + Öppenvård , innerfall och ytterfall Verksamhetsinnehåll: Öppenvård + Slutenvård 2014 DRG poäng, tusen +1.9% 217 XX% Årlig procentuell utveckling % -1.5% Mottagning Dagvård % % % -0.8% Slutenvård Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Ingen öppenvårdsdata för 2011, Årlig procentuell utveckling Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp övriga besök/dagvård NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 9

11 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI SUS slutenvård har minskat vilket är en effekt av minskat antal vårdtillfällen men relativt konstant vårdkomplexitet Sjukhusvårdtillfällen somatisk slutenvård , innerfall och ytterfall Verksamhetsinnehåll: Slutenvård 2014 DRG poäng, tusental Tillväxt Procent Vårdtillfällen 2014 Antal, tusen Tillväxt Procent -1,1% -2,7% XX% Innerfall Ytterfall Årlig procentuell utveckling Karolinska ,7% ,1% ,0% SU ,0% ,6% ,7% Skåne ,8% ,4% -1,7% Akademiska ,7% Vårdkomplexitet 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/vårdtillfälle) Tillväxt Procent Linköping ,5% ,8% NUS Örebro ,1% -3,1% ,7% +0,3% +2,4% +0,9% Då DRG-systemet inte utgör underlag för SU s ekonomiska ersättning är sjukhusets registrering bristfällig. Om korrekt registrering hade utförts bör såväl CMI som volymer rimligen ligga högre än befintlig data visar ,5% -0,1% ,4% ,6% NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 10

12 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Även öppenvårdsproduktionen minskar Somatisk öppenvård , innerfall och ytterfall Innerfall Verksamhetsinnehåll: Öppenvård 2014 DRG poäng, tusental Tillväxt Procent Besök i öppenvården 2014 Antal, tusen 1, ,573 Tillväxt Procent +2.8% XX% Ytterfall Årlig procentuell utveckling % Karolinska % 1, , % % SU % % % Skåne % % +0.7% Akademiska % Vårdkomplexitet 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/besök) Tillväxt Procent Linköping % % 1 NUS % % +1.8% % Örebro % % % % % 1 Ingen öppenvårdsdata för 2011, Årlig procentuell utveckling Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp övriga besök/dagvård Ø % NOT: Endast somatisk vård inkluderad i DRG-volymen Källa: SKL KPP-data 11

13 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Genom åren har samtliga universitetssjukhus uppvisat negativa resultat Resultat inklusive finansnetto; procent avvikelse från budget >0% 0%-(-)2% <-2% % 0.2% -0.1% -3.5% 0.1% 0.9% -0.1% -0.3% -2.6% -3.4% -0.3% -1.5% 1-2.7% -2.3% -2.9% -4.4% -3.9% -3.5% -1.4% -3.2% 2-2.6% -2.9% -3.0% -3.0% -2.8% -1.0% -3.1% -1.8% 1 Inkl förvaltningsinterna transaktioner (hälsoval) 2 För NUS redovisas budgetavvikelse för somatiska enheter som hör till NUS KÄLLA: Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus 12

14 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI För 2014 ökade SUS:s kostnader med 1,8 procent vilket är lägst i gruppen Intäkter och kostnader totalt XX% Årlig procentuell utveckling % +3.2% +1.8% % +6.1% N/a +4.1% Intäkter Miljarder kronor 16,16 13,79 10,92 2 7,78 5,59 4,44 3 3,87 Total kostnad inkl. finansiella poster Miljarder kronor +4.5% 16, % +1.4% % +5.8% +7.2% +3.7% 13,83 11,05 2 8,12 5,77 4,57 3,94 Resultat exkl. finansiella poster Procent -3,2% -0,2% -1,1% -3,7% -3,2% -3,0% -1,1% Resultat inkl. finansiella poster Procent -3,5% Karolinska -0,3% SU -1,5% Skåne -4,4% Akademiska -3,2% Linköping -3,0% NUS -1,8% Örebro 1 Intäkter + 2% samt kostnader +1.8% inklusive justeringar för organisationsförändringar 3 Externa intäkter (patientavgifter, såld vård etc.) plus NUS andel av landstingets skatter och statsbidrag 2 Exkl. VO primärvård som integrerats i organisationen från år 2014 KÄLLA: Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus 13

15 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI För SUS har kostnaderna, exkl LPI, minskat mer än verksamhetsvolymerna, med trendbrott 2014 Utveckling för totalkostnad och DRG-volymen Indexerat, år 2011 = 100 Totalkostnad justerad för LPI DRG-volym SUS totalkostnad justerad för LPI SUS DRG-volym Årlig procentuell utveckling ,8% +0,7% -1,0% -1,7% LPI har för aktuell tidsperiod varit ~3,0% per år 1 1 Årlig procentuell utveckling för LPI exklusive läkemedelskostnader NOT: Exkluderar NUS öppenvård då den inte rapporterades Metodiken för LPI har uppdaterats vilket leder till siffran 3%, vilket är något högre än tidigare metodik för LPI KÄLLA: SKL KPP-data och Sjukhusspecifik ekonomidata från Sveriges sju universitetssjukhus 14

16 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI SUS har en kostnad per DRG som ligger kring snittet för de jämförda sjukhusen Kostnad per DRG enligt KPP, tusentals kronor, XX% Årlig procentuell utveckling Kostnad per DRG-poäng 2014 SEK, tusen Tillväxt Procent Vårdkomplexitet i Slutenvården 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/vårdtillfälle) Vårdkomplexitet i Öppenvården 2014 CMI (genomsnittlig DRG-vikt/besök) Karolinska 59 +2,2% SU 56 +3,4% Skåne 59 +4,9% Akademiska 4 Linköping 55 +3,9% NUS 59 +7,3% Örebro 4 +4,0% 1 1 Inkluderar jämförbara sjukhus med tillgänglig data för samtliga år 2 Utv redovisas då metod för KPP-allokering förändrats under mättiden vilket påverkar jämförbarhet 3 Årlig procentuell utveckling Örebro och Akademiska redovisar inte öppenvårds- DRG KÄLLA: SKL KPP-data 15

17 VERKSAMHETSVOLYMER OCH EKONOMI Justerat för registreringseffekter är SUS:s kostnad per DRG lägre Kostnad per DRG inklusive registreringseffekjustering, tusentals kronor, 2014 Kostnad per DRG-poäng 2014 N/a Registreringseffekt justering: För slutenvård respektive öppenvård definieras på MDC-nivå ett medel-drg Medel-DRG appliceras på respektive MDC-volymer för slutenvård respektive öppenvård per sjukhus Kostnad per DRG-poäng Registreringseffektjusterat 2014 Allokerade totalkostnader N/a till KPP fördelas på 1 producerade case-mix justerade DRG N/a 2 N/a 2 1 Örebro redovisar inte öppenvårds-drg 2 Akademiska redovisar inte öppenvårds-drg KÄLLA: SKL KPP-data 16

18 Skånes Universitetssjukhus sammanfattning Ekonomi och verksamhetsvolymer Negativ utveckling av verksamhetsvolymer (-1,5% årligen), framför allt drivet av minskade volymer inom slutenvården (till följd av minskat antal vårdplatser) Årlig kostnadstillväxt om 1,4% (1.8% justerad) är lägst i gruppen. Tillväxten drivs främst av att personalkostnaderna fortsätter öka, särskilt under 2014 då kostnaderna ökat samtidigt som produktionen minskat Årlig intäktstillväxt om 1,8 % (2,0 % justerad) är lägst i gruppen. Övriga sjukhus har en intäktstillväxt om 3-6% per år i samma period. Vad gäller kostnad per DRG-poäng ligger SUS kring snittet (59tkr). Justerat för skillnader i registreringsmönster har SUS något lägre kostnad per DRG (57 tkr), bland de mer kostnadseffektiva Personal och produktivitet Kvalitet och vårdresultat Personalkostnader ökar för samtliga sjukhus, och SUS ligger med 0,7% (1.9% justerad) tillväxt per år lägst i gruppen. Såväl arbetad tid som kostnad per heltidsekvivalent ökar SUS bemanningsmix (läkare och sköterskor) är på jämförbar nivå med övriga sjukhus. Extern personalomsättning är bland de högre i gruppen (10,2%). Sjuksköterskegruppens personalomsättning är högre med 13,1%. Produktivitet (DRG per heltidsekvivalent) är högst på SUS. Även produktivitet justerad för organisationsförändringar är högst för SUS för gruppen Öppna jämförelsers kvalitetsparametrar visar en genomsnittlig nivå strax över riksgenomsnittet, vilket utför medianvärde för gruppen. Beläggningsgraden stiger och ligger 2014 på 93,7%. Tätt kopplat till ökad beläggningsgrad minskar antalet disponibla vårdplatser snabbare än genomsnittet för övriga sjukhus 17

19 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Personalkostnaden växer för samtliga sjukhus SUS:s tillväxt har varit lägst i gruppen Total personalkostnad, miljarder kronor, inklusive sociala avgifter, 2014 Total personalkostnad enligt resultaträkning X % Årlig procentuell utveckling ,7% +4,2% +0,7% 1 +4,9% +5,6% +9,4% +4,2% 9,35 18% 8,31 16% 6,18 (6,51) 2 Frånvaro Närvaro 82% 84% 15% 85% 4,57 16% 84% 3,15 17% 83% 2,76 16% 84% 2,07 13% 87% Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Årlig procentuell utveckling 1.8% justerad för organisationsförändringar, exklusive personal i andra förvaltningar 2 Justerad för organisationsförändringar, inklusive personal i andra förvaltningar KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 18

20 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET SUS:s bemanningsmix sett till läkare i förhållande till sköterskor är i linje med övriga i gruppen Personal somatisk produktion 2014, närvaro Personalmix Exempel akutsjukhus 2 Antal SSK och USK/ läkare USK SSK 2,6 0,9 1,7 3,1 1,2 1,9 3,0 1,2 1,9 3,0 1,3 1,7 3,3 1,2 2,0 3,5 2,8 1,0 1,0 2,5 1,8 3,9 1,1 2,8 SSK/ USK: 1,9 1,6 1,6 1,4 1,6 1,8 2,4 2,4 0,36 0,40 0,36 Antal vårdadminstratör / läkare 1 0,21 0,15 0,25 0,26 Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Medicinska sekreterare och övrig vårdnära administrativ personal 2 Anger antal anställda jmf heltidsekvivalenter KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 19

21 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Personalsammansättningen påverkar också distributionen av personalkostnader Personal och personalkostnad somatisk produktion 2014, närvaro och frånvaro, inklusive sociala avgifter Personalens fördelning mellan yrkesgrupper Heltidsekvivalenter, närvaro SSK USK 100% = Läkare Övrig personal Exempel akutsjukhus Procent av antal anställda 1 Läkare 16 Personalkostnader, miljoner SEK inklusive sociala avgifter 100% = Läkare SSK USK Övrig personal SSK USK Övrig personal Karolinska Sahlgrenska Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 OBS! Anger antal anställda jmf heltidsekvivalenter för typiska akutsjukhus KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 20

22 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET SUS:s externa personalomsättning är näst högst i gruppen Personalomsättning total, Personalomsättning 1 Procent Årlig procentuell utveckling Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro XX% 1 Andel unika tillsvidareanställda individer som är anställda vid en punktmätning, men sedan inte längre är tillsvidareanställda på samma sjukhus vid nästa mätning (som är ett kalenderår senare) NOT: Endast tillsvidareanställda eller ekvivalenta tjänster inkluderade KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 21

23 Detaljhandel livsmedel Produktionsindustri PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Så är även fallet på sjuksköterskesidan Personalomsättning total, Personalomsättning sjuksköterskor ,1 16,2 13,1 Exempel personalomsättning i andra branscher Procent, ,5 8,9 9,7 7,8 8,9 6,9 8,2 6,7 7, N/a N/a Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Andel unika tillsvidareanställda individer som är anställda vid en punktmätning, men sedan inte längre är tillsvidareanställda på samma sjukhus vid nästa mätning (som är ett kalenderår senare) NOT: Endast tillsvidareanställda eller ekvivalenta tjänster inkluderade KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata från Sveriges sju universitetssjukhus 22

24 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET SUS har högst produktivitet sett till alla medarbetare, så väl sjuksköterskor som till läkare 2014, somatisk produktion, närvaro, helårsarbetare Produktivitetsmått DRG / Heltidsekvivalent närvaro totalt 22,7 (21,5) 2 19,4 18,2 19,1 17,6 n/a 1 18,0 Ø 19,2 DRG/ Heltidsekvivalent närvaro läkare 120,0 (115,7) 2 99,6 101,8 109,4 106,6 90,4 n/a 1 Ø 104,6 DRG/ Heltidsekvivalent närvaro SSK & USK 38,4 n/a 1 39,6 (39,5) 2 33,6 33,6 32,1 29,5 Ø 34,5 Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 3 1 Nyckeltal ej redovisat då Sahlgrenskas data för arbetade timmar ej kunnat kvalitetssäkras 2 Siffror inom parantes justerat för organisationsförändringar, inklusive personal i andra förvaltningar 3 Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp övriga besök/dagvård NOT: Inkluderar ej inhyrd personal KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata, SKL KPP-data 23

25 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Antal vårdtillfällen, besök och vårddygn i relation till personalmassa är högst för SUS 2014, produktion, närvaro, helårsarbetare Produktivitetsmått Vårdtillfällen/ Heltidsekvivalent närvaro totalt 8,4 n/a 1 11,9 (11,3) 2 9,6 9,2 9,5 10,9 Ø 9,9 Besök/ Heltidsekvivalent närvaro totalt 139,3 155,2 (146,8) 2 106,1 142,4 110,7 114,5 Ø 128,0 n/a 1 Vårddagar / SSK & USK heltidsekvivalent närvaro 81,0 n/a 1 108,4 (108,1) 2 94,2 76,2 91,4 94,4 Ø 90,9 Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro 1 Nyckeltal ej redovisat då Sahlgrenskas data för arbetade timmar ej kunnat kvalitetssäkras 2 Siffror inom parantes justerat för organisationsförändringar, inklusive personal i andra förvaltningar 3 Beräknade DRG-ekvivalenter, antaget samma snittvikt som medeltal för Linköping och NUS fördelat på läkarbesök/dagvård resp övriga besök/dagvård KÄLLA: Sjukhusspecifik personaldata, SKL KPP-data 24

26 PERSONAL OCH PRODUKTIVITET Skillnaden i produktivitet med urval akut/länssjukhus och ett urval akut/länssjukhus är ca 15 procent Vårdkomplexitet slutenvård Vårdkomplexitet öppenvård DRG/årsarbetare Universitetssjukhus Akut/länssjukhus % +19% +17% KÄLLA: Teamanalys, universitetssjukhusen, SLL benchmarking 25

27 Skånes Universitetssjukhus sammanfattning Ekonomi och verksamhetsvolymer Negativ utveckling av verksamhetsvolymer (-1,5% årligen), framför allt drivet av minskade volymer inom slutenvården (till följd av minskat antal vårdplatser) Årlig kostnadstillväxt om 1,4% (1.8% justerad) är lägst i gruppen. Tillväxten drivs främst av att personalkostnaderna fortsätter öka, särskilt under 2014 då kostnaderna ökat samtidigt som produktionen minskat Årlig intäktstillväxt om 1,8 % (2,0 % justerad) är lägst i gruppen. Övriga sjukhus har en intäktstillväxt om 3-6% per år i samma period. Vad gäller kostnad per DRG-poäng ligger SUS kring snittet (59tkr). Justerat för skillnader i registreringsmönster har SUS något lägre kostnad per DRG (57 tkr), bland de mer kostnadseffektiva Personal och produktivitet Kvalitet och vårdresultat Personalkostnader ökar för samtliga sjukhus, och SUS ligger med 0,7% (1.9% justerad) tillväxt per år lägst i gruppen. Såväl arbetad tid som kostnad per heltidsekvivalent ökar SUS bemanningsmix (läkare och sköterskor) är på jämförbar nivå med övriga sjukhus. Extern personalomsättning är bland de högre i gruppen (10,2%). Sjuksköterskegruppens personalomsättning är högre med 13,1%. Produktivitet (DRG per heltidsekvivalent) är högst på SUS. Även produktivitet justerad för organisationsförändringar är högst för SUS för gruppen Öppna jämförelsers kvalitetsparametrar visar en genomsnittlig nivå strax över riksgenomsnittet, vilket utför medianvärde för gruppen. Beläggningsgraden stiger och ligger 2014 på 93,7%. Tätt kopplat till ökad beläggningsgrad minskar antalet disponibla vårdplatser snabbare än genomsnittet för övriga sjukhus 26

28 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Enligt Öppna jämförelser har SUS vårdkvalitet straxt över riksgenomsnittet, och utgör median för universitetssjukhusen Karolinska Genomsnittligt indexvärde 1 Riksgenomsnitt är satt till värdet 0,5 Värde: 0.48 n = 79 Områden klart bättre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.75 Cancer Områden klart sämre än rikssnitt Genomsnittligt indexvärde 0.25 Graviditet/förlossning /neonatal Hälsoinriktad sjukvård Kirurgisk vård Ortopedisk vård SU Värde: 0.56 n = 81 Diabetesvård Kirurgisk vård Skåne Värde: 0.58 n = 77 Hjärtsjukvård Akademiska Värde: 0.59 n = 80 Cancer Diabetesvård Intensivvård Hälsoinriktad sjukvård Strokevård Linköping Värde: 0.62 n = 79 Ortopedisk sjukvård Strokevård Kirurgisk vård NUS Värde: 0.73 n = 77 Ortopedisk sjukvård Diabetesvård Hjärtsjukvård Kirurgisk vård Kvinnosjukvård Strokevård Örebro Värde: 0.49 n = 78 Diabetesvård Graviditet/förlossning /Neonatal Kirurgisk vård Hälsoinriktad sjukvård 1 Riksgenomsnittet definierat som index 100. Indexvärde inom intervallet har givits indexvärdet 0.5 (prestationen ligger på samma nivå som rikssnittet). Parametrar med bättre index har givits indexvärde 1, de med sämre index har givits indexvärde 0. 2 Indexvärde för rikssnitt ligger på 0.57, vilket beror på att index är baserat på medelvärdet för parametern, medan indexvärdet är diskret och baserat på 3 poängsättningar (0, 0.5, 1) KÄLLA: Öppna Jämförelser

29 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Precis som för övriga sjukhus har antalet vårdplatser minskat Disponibla vårdplatser, 2014, Somatisk vård XX% Årlig procentuell utveckling 2011/ % % % % 675 0% 432-1% 441-3% 462 NOT: Exkluderar Intensivvård och förlossningsvård; NUS, K och Örebro utv, Akademiska och Sahlgrenska utv, Linköping utv. KÄLLA: Sjukhusspecifik beläggningsdata från Sveriges sju universitetssjukhus 28

30 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Den övergripande trenden visar nedgång i vårdrelaterade infektioner Förekomst av vårdrelaterade infektioner 1 %, , Årlig procentuell utveckling Karolinska SU Skåne 2 Akademiska Linköping NUS Örebro Fem av sju sjukhus har förbättrat sina resultat från 2008 till senaste mätningen VT 2014 i en mätning som generellt indikerar en positiv utvecklingstrend NUS och Karolinska visar de mest konsekventa förbättringsresultaten i mätningen med stabil förbättring över åren 1 Baserat på HT mätningar för , genomsnitt av HT och VT mätningar 2013 och VT mätning för För baserat på genomsnittet för Lund och Malmö KÄLLA: SKL, punktprevalensmätning VRI 29

31 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Samtliga universitetssjukhus uppvisar en trend av stigande beläggningsgrad Beläggningsgrad, 2014, Somatisk vård, Procent XX Genomsnittlig årlig förändring +1,8% +0,7% +2,8% +1,8% +0,7% +1,5% +0,8% 101,6 95,4 93,7 97,4 93,2 95,3 91, Socialstyrelsen (2012) har sammanställt rapporter som visar att vid 90% beläggningsgrad minskar risken för överbeläggning och produktiviteten ökar NOT: Exkluderar Intensivvård och förlossningsvård; NUS, K och Örebro , Akademiska och Sahlgrenska , Linköping och Skåne KÄLLA: Sjukhusspecifik beläggningsdata från Sveriges sju universitetssjukhus 30

32 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT Trots ökad beläggningsgrad har antalet utlokaliserade patienter minskat på SUS 2014, Somatisk vård, Procent XX Genomsnittlig årlig förändring, procentenhet +1,0% +0,1% +0,8% +0,2% +0,3% +0,4% 8,5 Andel överbeläggningar 3,9 2,7 5,0 N/a 1,9 3,5 +1,1% +0,0% -0.4% +0,1% +0,1% 9,9 Andel utlokaliserade patienter 0,8 1,2 1,6 N/a N/a 1,0 Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro NOT: Exkluderar Intensivvård och förlossningsvård; NUS, K och Örebro , Akademiska och Sahlgrenska , Linköping KÄLLA: Sjukhusspecifik beläggningsdata från Sveriges sju universitetssjukhus 31

33 KVALITET OCH VÅRDRESULTAT SUS följsamhet till nationella vårdgarantin och kömiljarden är under rikssnittet Följsamhet mot den nationella vårdgarantin, mätning December dagar dagar Jämförelse av tillgänglighet för respektive sjukhus dagar Följsamhet mot vårdgarantin Nybesök i den specialiserade vården inom 90 dagar Andel i procent Operation/Åtgärd inom 90 dagar efter beslut Andel i procent Karolinska SU Skåne Akademiska Linköping NUS Örebro Rikssnitt: 87% Rikssnitt: 85% KÄLLA: SKL Väntetider i vården, mätning December