Nattfastemätning Sörmland 2012 En kartläggning av nattfastan för äldre vid särskilda boenden och på sjukhusen i Sörmland

Transkript

1 Närvård i Sörmland Kommuner Landsting i samverkan Nattfastemätning Sörmland 2012 En kartläggning av nattfastan för äldre vid särskilda boenden och på sjukhusen i Sörmland Nutritionsrådet Sörmland Sida 1

2 Nattfastemätning i Sörmland Inledning Nattfasta brukar beskrivas som tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger nämnvärd energi. I Socialstyrelsens vägledning, Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, rekommenderas att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar, bland annat för att undvika att måltiderna kommer för tätt under dagen och för att motverka undernäring. Enligt en tillsynsåterföring från Socialstyrelsen uppfyllde endast tre av sex besökta demensboenden i Stockholmstrakten rådet om nattfastan. Samtliga fjorton servicehus som besöktes vid samma tillsyn hade längre nattfasta än 11 timmar. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. I Öppna jämförelser som SKL och Socialstyrelsen står bakom är måltidsfördelningen en av kvalitetsindikatorerna. Frågan som ställs i Öppna jämförelser är om verksamheten kan servera måltider över dygnet med spridning enligt rekommendation från Socialstyrelsen. För att täcka näringsbehovet hos äldre med vård- och omsorgsbehov är det viktigt att erbjuda mat vid sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre huvudmåltider och tre mellanmål. Genom att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet ges möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. Socialstyrelsens rekommendation bygger på expertsynpunkter, vilket är den lägsta graden av evidens. Av personer som riskbedömdes i kvalitetsregistret Senior alert på sjukhusen i länet under 2012, bedömdes 71 % vara i riskzonen för undernäring. I länets kommuner riskbedömdes under motsvarande tid personer och av dessa personer bedömdes 60 % ha risk för undernäring. I Sörmland mäts sedan tidigare nattfasta på ett flertal boenden med lite olika metoder. I Sverige genomförs nattfastemätning på enstaka ställen och med lite varierande resultat. Resultaten från dessa mätningar visar att det finns utrymme för förbättringar vad gäller att förkorta nattfastan. Mot bakgrund av resultaten i Öppna jämförelser, Senior alert och Socialstyrelsens rekommendationer föreslog Nutritionsrådet till Länsstyrgruppen att en kartläggning av nattfastan skulle genomföras i Sörmland på samtliga äldreboenden och i landstinget på personer över 65 år. Sida 2

3 Syfte Nutritionsrådet Sörmland genomför på uppdrag av länsstyrgruppen i Sörmland en kartläggning av längden på nattfastan på samtliga äldreboenden och i landstinget hos personer över 65 år. Syftet med kartläggningen är att ge en bild av hur nattfastan ser ut i Sörmland och hur väl man följer Socialstyrelsens rekommendation om att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar. Metod METODVAL Nattfastan kartlades genom att näringsintag från middag till frukost nästa dag noterades för varje person av personalen på särskilda boenden och på landstingets slutenvårdsavdelningar. Till sin hjälp hade personalen en blankett som utarbetats av Nutritionsrådet i samarbete med statistiker från FoU i Sörmland. Se bilaga 1. Ordvalen middag, kvällsmål och frukost kommer från Socialstyrelsens Vägledning; Näring för god vård och omsorg. I kartläggningen definierades nattmål som ett mellanmål som påbörjas före kl Förfrukost definieras som ett mellanmål som påbörjas från kl GENOMFÖRANDE Två versioner av blanketten togs fram, en för äldreboenden och en för sjukhus, för att undvika missförstånd vad gäller olika benämningar, som brukare eller patienter. Varje kommun fick en egen blankett med kommunens namn på och uppgift om vem som var kontaktperson i Nutritionsrådet. På blanketten fanns instruktioner för ifyllandet. Med blanketten följde en bakgrund till nattfastemätningen. Se bilaga 2. Blanketten och bakgrundsinformation förmedlades till kontaktpersoner i kommunerna och relevanta avdelningar i landstinget av Nutritionsrådets medlemmar. Närmast verksamhetsansvarig chef fick också blanketten och ansvarade för att den blev ifylld och returnerad till respektive nutritionsrådsrepresentant för vidarebefordran till statistiker för bearbetning. Datainsamlingen utfördes av vård- och omsorgspersonal. På blanketten noterades tider för matintag, från middag fram till frukost nästföljande dag för varje brukare/patient. Matintag definierades som varje gång brukaren/patienten åt eller drack en mängd av minst 1 dl som innehöll energi. Vatten, te, kaffe eller en matsked av exempelvis äppelmos i samband med medicin skulle inte räknas som matintag. Mätning skedde på valfri dag måndag till torsdag under vecka 42. Mätperioden valdes för att minimera risk för stor frånvaro av ordinarie personal på grund av högtider, helg eller semestrar. Några verksamheter genomförde sin mätning påföljande veckor på grund av missförstånd om tidpunkten. DATABEARBETNING Data från formulären matades in i Excel. En person anställdes för att sköta inmatningen av data tillsammans med en statistiker från FoU i Sörmland. Materialet analyserades i SPSS, en programvara för statistisk analys. Sida 3

4 Beräkning nattfasta Kvällstid = Middag. Om kvällsmål ätits så är Kvällstid = Kvällsmål Morgontid = Frukost. Om förfrukost ätits så är Morgontid = Förfrukost Nattfasta = Morgontid minus Kvällstid. Om nattmål ätits så är Nattfasta = Längsta tiden av (Morgontid minus Nattmål) och (Nattmål minus Kvällsmål) UNDERSÖKNINGSGRUPP Kartläggningen omfattade alla personer 65 år och äldre som bodde på särskilda äldreboenden eller som var inskrivna på sjukhus i Sörmland vid tidpunkten för mätningen. Uppgifter saknas om hur många platser som var belagda med personer 65 år och äldre i de deltagande kommunerna respektive sjukhusen vid tillfället för mätningen (externt bortfall). Sammanlagt personer 65 år och äldre kom att ingå i kartläggningen. För 295 personer kunde inte fullständiga data erhållas (internt bortfall). För 194 av det interna bortfallet saknades, av okänd anledning, fullständiga data för att beräkning av nattfastans längd skulle vara möjlig att göra. Resterande 101 kunde inte tas med i resultatet av specificerade anledningar: o 61 hade tillgång till egen mat på rummet o 15 fastade inför operation o 6 var på sjukhus del av dygnet o 5 var hemma del av dygnet o 4 sondmatades o 2 kom sent till avdelningen o 2 vårdades i livets slutskede o 1 blev svårt sjuk under natten o 1 avled under natten o 4 av andra anledningar Återstod personer som resultatet baserades på. Resultat Definition av medelvärde; Summan av alla värdena dividerad med antalet värden. Referens NE.se. Definition av medianvärde; det värde för ett ordnat datamaterial som delar materialet i två lika stora delar, dvs. det ligger lika många värden över medianen som under den. Referens NE.se. Sida 4

5 Resultatet visar att drygt 78 % av deltagarna hade en nattfasta som var längre än 11 timmar. Drygt 11 % hade nattfasta längre än 15 timmar. Medianvärdet för nattfastan var 13 timmar och 15 minuter. Nattfastan mättes på sammanlagt arton avdelningar på de tre sjukhusen i landstinget och 69 verksamheter från de nio kommuner. Från Kullbergska sjukhuset deltog tre avdelningar, från Nyköpings lasarett sju avdelningar och från Mälarsjukhuset deltog sju avdelningar samt patienthotellet Althea. Inom landstinget nås gränsvärdet på under 11 timmars nattfasta av två avdelningar på Kullbergska sjukhuset. En avdelning på Mälarsjukhuset redovisade nattfasta längre än 14 timmar. Resultatet visar att medianen för nattfastan i landstinget Sörmland var 12,50 timmar. Medianen för längden på nattfastan i kommunerna ligger mellan 12,38 timmar och 13,75 timmar. Se tabell 1. Flens kommun har ett medianvärde på 12,38 timmar och är den enda kommunen som har ett medianvärde under 13 timmar. Sju verksamheter i länet hade en nattfasta kortare än 11 timmar och elva verksamheter hade en nattfasta längre än 14 timmar. Tabell 1. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Kommun Antal Medel (timmar) Median (timmar) Eskilstuna ,67 13,08 Flen ,74 12,38 Gnesta 92 12,84 13,33 Katrineholm ,22 13,50 Nyköping ,97 13,00 Oxelösund ,44 13,75 Strängnäs ,23 13,50 Trosa ,90 13,50 Vingåker 79 13,66 13,50 Landstinget ,97 12,50 Totalt ,64 13,25 Sida 5

6 Figur 1. Visar fördelningen av antal timmar för nattfasta Kartläggningen visar också hur mattiderna fördelades över dygnet. Den vanligaste tiden för servering av middag är mellan kl och 17.00, då närmare personer av de som ingick i mätningen, fick sin middag serverad. Den vanligaste tiden för servering av kvällsmålet är mellan kl och Frukost serveras vanligast mellan kl 8.00 och 9.30 Se figur 2. Drygt hälften av deltagarna hade en nattfasta mer än 13 timmar, det motsvarar till exempel att sista målet för dagen serverades kl och första målet serverades kl nästa dag. En fjärdedel, ca 560 äldre hade en nattfasta på över 14 timmar. Vilket kan beskrivas som att sista målet åts kl och första målet nästa dag åts efter kl Sida 6

7 Antal 1000 Mattider Middag Kvällsmål Nattmål Förfrukost Frukost :00 17:00 18:00 19:00 20:00 21:00 22:00 23:00 00:00 01:00 02:00 03:00 04:00 05:00 06:00 07:00 08:00 09:00 10:00 Figur 2. Visar mattidernas fördelning över dygnet. Lunchen ej medräknad. Resultatet från kartläggningen visar att flertalet får sitt kvällsmål serverat två timmar efter middagen vilket kan beskrivas som middag kl och kvällsmål kl Se figur 3. Tid mellan middag och kvällsmål Antal ,5 1 1,5 2 2,5 3 3,5 4 4,5 Timmar Figur 3. Visar tiden mellan middag och kvällsmål. Sida 7

8 RESULTAT PER KOMMUN Sammanlagt deltog 63 särskilda boenden och fyra korttidsboenden. Trettioen boenden hade nattfasta på över 13 timmar och tjugo boenden hade nattfasta på timmar. I nio av boendena i kartläggningen var nattfastan timmar. På de fyra korttidsboenden som ingår varierar medianvärdet på nattfastan mellan 12,21 och 13,50 timmar. Eskilstuna Marielunds gruppboende i Eskilstuna har ett medianvärde på 11,67 timmar. Mätningen på Ekebo visar ett medianvärde på över 15 timmar. Se tabell 2. Tabell 2. Eskilstuna. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Solåsen 25 13,77 13,67 Trumslagargården 70 12,18 12,50 Skogsgläntan 27 12,76 12,75 Lagersbergsgården ,93 13,33 Ärlagården 18 13,19 13,38 Korttidsboende 28 11,63 12,21 Djurgården 58 11,31 12,21 Ekebo 24 14,34 15,33 Marielunds äldreboende 18 12,34 12,88 Marielunds gruppboende 18 11,37 11,67 Spångagården 48 12,21 12,96 Snäckberget 10 13,39 13,46 Tunagården ,30 14,00 Eskilstuna ,67 13,08 Sida 8

9 Flen Flens kommun är den kommun som ligger närmast Socialstyrelsens föreslagna gräns på 11 timmar. De har i genomsnitt 11,74 timmars nattfasta. Medianvärdet visar att hälften av deltagarna i mätningen har kortare nattfasta än timmar. Heden, Grönviken och Slottsängen ligger mellan 8,17 och 8,75 timmar. Se tabell 3. Tabell 3. Flen. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Heden 9 10,19 8,75 Åsen 17 14,17 15,00 Drejskivan 26 13,50 13,79 Grönviken 8 8,59 8,21 Solviken 19 12,70 12,08 Slottsängen 23 8,88 8,50 Flen ,74 12,38 Gnesta Gnesta kommun redovisar ett resultat där medianvärdet ligger strax över 13 timmar. Se tabell 4. Tabell 4. Gnesta. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Ekhagen 29 12,23 13,00 Frustuna 38 13,50 13,79 Liljedahlshemmet 25 12,55 12,50 Gnesta 92 12,84 13,33 Sida 9

10 Katrineholm Boendet Pantern och Vallgården i Valla uppvisar ett medianvärde på 11,75 timmar. På Karlslund visar mätningen att längden på nattfastan har en median på 15 timmar. Se tabell 5. Tabell 5. Katrineholm. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Pantern 15 12,02 11,75 Almgården, Julita 20 12,74 13,00 Norrgläntan 38 13,37 13,50 Malmgården, Sköldinge 12 13,00 13,88 Vallgården, Valla 18 11,63 11,75 Lövåsens korttids 18 13,01 13,50 Yngaregården 27 13,74 13,50 Strandgården 44 13,42 13,50 Igelkotten 23 13,71 14,00 Furuliden 30 13,43 14,00 Bomstugan 7 13,04 14,00 Hagtorp 9 13,52 13,33 Stensätter 8 13,82 13,50 Karlslund 8 14,46 15,00 Nyäng 9 13,15 12,92 Katrineholm ,22 13,50 Sida 10

11 Nyköping Tre boenden i Nyköping har medianvärden under 11 timmar. Kortast nattfasta har man på Betelhemmet med 9,75 timmar. På Kvarnen och Hållet visar mätningen att mer än hälften av de boende har kortare nattfasta än 11 timmar. Se tabell 6. Tabell 6. Nyköping. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Arken ,89 12,83 Mariebergsgården 13 14,22 14,08 Rosenkällagården 27 11,52 13,17 Fruängskällan 67 12,03 12,75 Lundagården 27 12,02 13,33 Arnö kb 17 12,63 13,25 Hållet 37 11,09 10,75 Väverskan 32 12,29 13,00 Kvarnen 16 10,93 10,75 Rönnliden 17 12,57 14,00 Björngården 27 12,00 12,50 Betelhemmet 9 10,32 9,75 S:t Anna 57 11,83 12,50 Riggargatan 4A 12 14,32 14,58 Nyköping ,97 13,00 Sida 11

12 Oxelösund Kartläggningen i Oxelösund visar att de tre deltagande boendena uppvisar ett medianvärde på längden för nattfastan på mellan 13,50 och 14,00 timmar. Se tabell 7. Tabell 7. Oxelösund. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Björntorp 80 13,33 13,50 Sjötångens äldreboende 42 13,61 14,00 Sundanvägen ,56 13,75 Oxelösund ,44 13,75 Strängnäs I Strängnäs kommun fördelar sig medianvärdet på de sju boendena mellan 13,00 och 13,75 timmar. Se tabell 8. Tabell 8. Strängnäs. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Isabellagården 40 13,12 13,21 Mariagården 28 13,07 13,50 Kristinagården 62 13,35 13,75 Hammargården 33 12,88 13,00 Solvändan 29 13,28 13,50 Sictoniagården 30 13,11 13,75 Thomasgården 31 13,68 13,67 Strängnäs ,23 13,50 Sida 12

13 Trosa I Trosa kommun är det Ängsgården som uppvisar kortast nattfasta med en median på 10,25 timmar. Se tabell 9. Tabell 9. Trosa. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Trosagården 49 13,71 13,83 Ängsgården 20 11,28 10,25 H-G 40 12,70 13,50 Trosa ,90 13,50 Vingåker Tre boenden i Vingåker deltog i kartläggningen och uppvisar medianvärden som ligger på mellan 13,00 timmar och 13,92 timmar. Se tabell 10. Tabell 10. Vingåker. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Humlegården 56 14,08 13,92 Nordangård 17 12,82 13,00 Korttids 6 12,15 13,13 Vingåker 79 13,66 13,50 RESULTAT LANDSTINGET På Kullbergska sjukhuset är medianvärdet för nattfastan 10,25 timmar. Avdelning 2A har det lägsta värdet av de deltagande avdelningarna i landstinget med medianen 8,88 timmar. På avdelning 10, Nyköpings lasarett har mer än hälften av patienterna vid mätningstillfället en nattfasta som är kortare än 11 timmar. På Mälarsjukhuset är det två avdelningar med medianvärde under 12 timmar och en avdelning som har medianvärdet 14,92 timmar. Se tabell 11. Sida 13

14 Tabell 11. Landstinget. Nattfastans längd i timmar (Angivet som decimaltal) Boende Antal Medel (timmar) Median (timmar) Kullbergska sjukhuset 45 10,54 10,25 Avd ,76 9,75 Avd 2A 12 8,99 8,88 Avd 2B 17 13,31 13,33 Nyköpings lasarett 76 12,19 12,29 Avd ,38 11,50 Avd ,77 12,92 Avd ,36 12,25 Avd ,98 12,71 Avd ,85 12,50 Avd ,50 10,67 Korttidsavd. 6 11,53 11,42 Mälarsjukhuset ,45 12,75 AVA 9 13,81 13,00 Avd ,81 13,00 HIA 11 11,02 12,50 Althea 8 11,29 11,50 Avd. 17 Ortoped 16 11,14 11,88 18GOR 12 13,44 12,92 Avd ,01 14,92 Avd ,46 13,08 Landstinget ,97 12,50 Sida 14

15 Diskussion NATTFASTANS LÄNGD Nästan 80 % av deltagarna hade en lång nattfasta. En oacceptabelt lång nattfasta med tanke på att 60-70% av målgruppen är undernärda eller har risk för undernäring. Det finns verksamheter som har omkring 11 timmars nattfasta, det finns även de som har kortare än så. Därför borde det gå att få ned nattfastan till gagn för brukare/patients närings- och hälsotillstånd. Lång nattfasta räknas som en riskfaktor för undernäring och resultatet skulle kunna innebära att personer med nedsatt aptit i särskilda boenden och på länets sjukhus inte får i sig sitt fulla energi- och näringsbehov. Åtgärder för att lösa problemet bör till att börja med sättas in hos de brukare/patienter som vid riskbedömning är undernärda eller har risk för undernäring. Problemet kan belysas från några olika perspektiv. Här finns utrymme för förbättringsarbete på den enskilda avdelningen. I personalgruppen finns troligtvis många goda idéer att fånga upp hur man ska kunna minska tiden för nattfasta för den enskilde brukaren. MÅLTIDSSPRIDNING Kartläggningen visar att tiden mellan middag och kvällsmål i vissa fall är mindre än en timme. Det kan tyda på dålig tidsanpassning mellan middag, kvällsmål, förfrukost och frukost. När kvällsmålet serveras alltför snart efter middagen kan det hända att brukaren tackar nej och nattfastan blir lång. Den långa nattfastan kan också bero på att frukosten serveras sent på morgonen. Servering av förfrukost är en möjlighet för att korta nattfastan. Analysen av resultaten från äldreboenden och avdelningar inom slutenvården som har kortare nattfasta än 11 timmar, visar att på dessa ställen serveras det nattmål och/eller förfrukost i högre utsträckning. På så vis får man en utjämnande effekt på spridningen av måltiderna över dygnet. Det är inte uteslutet att fler ställen också har denna spridning, men det har inte redovisats i kartläggningen. STRUKTURELLA HINDER Arbetstider, schemaläggning eller andra icke mat-relaterade arbetsuppgifter som omvårdnadspersonalen har att genomföra kan vara orsaker till den täta måltidsordningen på kvällen och blir då ett hinder för att åstadkomma en större spridning. Lokala arbetssätt där kvällsmålen ska vara avklarade innan nattpersonalen träder i tjänst kan vara ett skäl till att vare sig kvällsmål eller förfrukost inte serveras efter ett visst klockslag. En lösning kan vara att det finns ett antal färdiga kvällsmål i kylskåpet att servera till de brukare som har risk för undernäring. En annan lösning kan vara att omdefiniera nattpersonalens uppdrag. Köken som levererar maten kan ha arbetstider/öppettider som begränsar möjligheten att få större spridning på måltiderna. Vanligtvis levererar köken lunch och middag och ibland även frukost. Mellanmål och kvällsmål, och ibland frukost, iordningställs av boendets/avdelningens personal. BEMÖTANDE & SERVICE ATTITYDER & KUNSKAP Hur och när erbjuds kvällsmål, nattmål, förfrukost? Exempel från andra verksamheter visar att det är av betydelse för den enskilde brukaren hur frågan ställs. Ingen vill vara till besvär och då tackar man kanske nej till något att äta fast man är lite sugen. Det Sida 15

16 här är erfarenheter från Växjö kommun som genomförde förändringar i hur de erbjöd mellanmål: På ett par boenden slutade man fråga och började presentera färdiga mellanmål, vilket ledde till att nästan alla nappade. Något kostombud upplevde att det berodde på att omsorgstagarna inte kände att de var till besvär när personalen, som de vet har så mycket att göra, inte behövde gå en extra runda för att hämta mellanmål. Det kan också ha betydelse när frågan ställs. Är middagen precis avslutad när frågan om kvällsmål ställs är det troligt att brukaren tackar nej. Här är en berättelse som vittnar om betydelsen av när man erbjuder mellanmål: En anhörig till en man som vårdades vid ett sjukhus i Sörmland berättade att när vårdpersonal kom och tog brickan efter middagen tillfrågades han om fika. Mannen som var mätt avböjde fikat eftersom han trodde den skulle serveras då, precis efter maten. Senare visade det sig att han kl 17 sa nej till kvällsmålet kl 20. Han kom underfund med rutinen för avdelningen efter några dagar och tackade då ja, eftersom han önskade fika/kvällsmål. Attityder och kunskap hos såväl omvårdnadspersonal, chefer och kökspersonal kan påverka måltidsordning och måltidsmiljö och matglädje hos brukare/patient. Att i varje situation ha brukarens perspektiv kan vara ett sätt att förändra attityden hos de olika personalgrupper som är involverade i måltiderna. Gemensamma planerings- och utbildningsdagar om undernäring hos äldre där man tillsammans i teamet gör en handlingsplan för hur man ska motverka undernäring kan vara en framgångsrik väg i arbetet med att minska nattfastan. METODDISKUSSION Metoden som användes gav en hög svarsfrekvens och ett stort material att bearbeta. Kartläggningen ger svar på hur det faktiskt såg ut i länet vid tillfället för mätningen. Kunskap saknas dock om vilka boenden som faktiskt inte deltog. Önskvärt hade varit att veta i ett tidigt skede av databearbetningen vilka avdelningar/boenden som inte deltog. Trots både muntlig och skriftlig information om hur blanketten skulle fyllas i så fick ett antal blanketter exkluderas på grund av att de var felaktigt ifyllda. På blanketten saknades möjlighet att fylla i uppgifter om hur många platser/lägenheter som var belagda/uthyrda till personer 65 år och äldre det dygnet mätningen pågick. Detta hade kunnat ge besked om det externa bortfallet. Det hade varit av värde med ytterligare information om brukarens/patientens nutritionsstatus i form av MNA (Mini Nutritional Assessment, används i Senior alert), BMI och viktnedgång senaste 3 månaderna för att närmare studera nattfastan i relation till undernäringsparametrar. FÖRSLAG PÅ ÅTGÄRDER Varje boende/avdelningar behöver analysera och välja den åtgärd som kan ge bäst resultat vid det boende/avdelningar. Det finns flera åtgärder som man kan göra för att minska nattfastan och att skjuta på kvällsmålet kan vara en av åtgärderna. Sida 16

17 TIPS för att förbättra måltidsordning och korta nattfastan: Slutsats Skapa rutiner/arbetssätt som implementeras i befintliga ledningssystem Erbjuda mellanmål (kvällsmål, nattmål, förfrukost) i större utsträckning. Mellanmål erbjudas i färdigt format. Mellanmål erbjuds först när den ska förtäras. Kvällsmålet senareläggs, bör serveras ca 3 timmar efter middagen. Kvällsmålets tidpunkt beaktas efter nattfastans längd, när middag och frukost serveras. Individuell vårdplan för brukare/patienter riskbedömda med resultatet undernäring respektive risk för undernäring. Närmare samarbete mellan avdelning och kök angående åtgärder för personer med risk för undernäring. Skapa forum för idéer till förbättringar med all personal, både avdelning och kök, kostkonsulent, dietist. Se över arbetstider, schemaläggning, rutiner, arbetsuppgifter för omvårdnadspersonal. Se över arbetstider/öppettider och rutiner för kökspersonal/köken. Fortsätta med lokala mätningar 1-2 ggr/år för att förbättra nattfastan. Presentera resultaten synligt för all personal. Engagera personalen i utvecklingen av kvaliteten på måltider och matsituationer. Total nattfastemätning vartannat år på initiativ av Länsstyrgruppen/ Nutritionsrådet. Nattfastan är för det stora flertalet mycket längre än Socialstyrelsens rekommendation om 11 timmar. Kvällsfikat äts för snart efter middagen. Om kvällsfikat kan ätas senare och om nattmål kan utökas minskar nattfastan och måltidsordningen förbättras. Tack Stort tack till all omvårdnadspersonal med chefer som bidragit till kartläggning av Nattfastan i Sörmland. Stort tack till Hans Eriksson vid FoU Sörmland och hans medarbetare för datainmatningen. Sida 17

18 Nutritionsrådets medlemmar Helena Dahlstedt, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Vingåkers kommun Annika Jansson, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Nyköpings kommun Rose-Marie Hedlund, Chefsdietist Landstinget Sörmland Kerstin Tibbling, Kost- och städchef, Trosa kommun Sandra Thyrstedt, Produktansvarig kost, Landstinget Sörmland Anita Segring, Utvecklingsledare, FoU Sörmland Ann-Britt Sundin, Medicinskt ansvarig sjuksköterska, Flens kommun, Sara Svensson, Nutritionsansvarig dietist, Katrineholms kommun Per Swärd, Kostchef, Flens kommun Gisela Wallin, Dietist, Eskilstuna kommun Lina Österblom, Enhetschef, Strängnäs kommun Sida 18