Mätning av nattfastans längd

Transkript

1 Mätning av nattfastans längd För omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Leksands kommun natten mellan den 14 och 15 september 2011 Annelie Steinholtz, leg. Dietist Falu kommun Linnéa Wahl, leg. Dietist Leksands kommun Ann-Heléne Willemark, leg. Dietist Borlänge kommun

2 Sammanfattning Nattfasta är tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. Nattfastans längd bör inte överstiga 11 timmar, eftersom detta kan ge negativa konsekvenser såsom dålig sömn, svaghet och undernäring. Borlänge, Falu och Leksands kommun anger i sina riktlinjer för måltider och nutrition inom äldreomsorgens särskilda boenden att nattfastan hos omsorgstagarna inte bör överstiga 11 timmar. Under en natt i september 2011 genomfördes en mätning av nattfastans längd för omsorgstagarna på de tre kommunernas särskilda boenden. Syftet med mätningen var att lyfta nattfastans betydelse samt att undersöka hur kommunernas riktlinjer gällande nattfastan efterföljdes. Totalt undersöktes nattfastans längd för 1116 omsorgstagare. Resultatet visade att 32 % hade en nattfasta som var 11 timmar eller kortare och 59 % hade en nattfasta som översteg 11 timmar. För övriga 10 % var nattfastans längd okänd. Medelvärdet för nattfastans längd var 11,8 timmar och medianen 12,5 timmar. Resultatet visade också att 64 % av omsorgstagarna erbjöds något att äta eller dricka från och med klockan till och med klockan Tre avdelningar som hade ett bra resultat intervjuades om hur de arbetade med nattfastan. Det visade sig finnas flera olika tillvägagångssätt i arbetet med att förkorta nattfastans längd. Vi uppmanar till vidare arbete med att möjliggöra en nattfasta på högst 11 timmar för omsorgstagarna. Vi rekommenderar mätning av nattfastans längd en till två gånger per år som en kvalitetskontroll och som en kontinuerlig påminnelse om betydelsen av nattfastans längd. Författarnas kommentar: Vad man kallar de äldre som bor inom särskilda boendeformer skiljer sig åt i de olika kommunerna (vård- och omsorgstagare, kunder, boende). Vi har valt att genomgående använda begreppet omsorgstagare i rapporten. 1

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 3 Nattfastans betydelse... 3 Undernäring... 3 Sårläkning... 3 Fall... 3 Diabetes... 4 Sömn... 4 Aptit... 4 Förstoppning... 4 Vad behövs för att nattfastan ska brytas?... 4 Syfte med undersökningen... 4 Metod... 5 Resultat... 6 Antal omsorgstagare i mätningen... 6 Nattfastans längd... 6 Alla tre kommuner... 6 Borlänge... 6 Falun... 7 Leksand... 7 Erbjudna mål kväll och natt... 8 Alla tre kommuner... 8 Borlänge... 9 Falun Leksand Samband mellan erbjudna nattmål och nattfasta 11 timmar eller kortare Enheternas resultat Intervjuer Intervju med Ekoxen, plan Intervju med Risholnsgården Intervju med avdelning 6, Edshult Diskussion Avslutningsvis Bilaga 1: Mål som bryter nattfastan Bilaga 2: Mätning av nattfasta den september Bilaga 3: Intervjufrågor Bilaga 4: Enheternas resultat

4 Bakgrund Nattfasta är tiden mellan kvällens sista mål och påföljande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. Nattfastans längd bör för omsorgstagare inom äldreomsorgen inte överstiga 11 timmar. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser. En spridning av fem till sex måltider över en större del av dygnet som resulterar i en nattfasta på 11 timmar eller kortare, ger omsorgstagaren en större chans att få i sig tillräckligt mycket energi och näring. Detta kan i sin tur förebygga undernäring, underlätta sårläkning, minska risken för fall och ge en högre livskvalitet för omsorgstagarna. I Borlänge och Falu kommuner genomförs en gemensam nattfastemätning för tredje året i rad deltog även Rättviks kommun i mätningen. För Leksands kommun är detta första året som kommunen deltar. Mätningen av nattfastans längd används även som en kvalitetsuppföljning av respektive riktlinjer för kost och nutrition i Borlänge och Falu kommuner. Nattfastans betydelse Mellan dagens måltider samt under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi, får hjärnan och nervsystemet istället energi från ett lager i levern. Detta energilager räcker i cirka 11 timmar nattetid om det är välfyllt vid sänggåendet. När lagret tar slut måste kroppen finna ett annat sätt att förse hjärnan och nervsystemet med energi för att kunna överleva. Då bryts istället kroppens muskel- och fettmassa ned för att omvandlas till energi. På sikt kan muskelnedbrytningen få allvarliga konsekvenser för personer som på grund av hög ålder och/eller kroniska sjukdomar redan har liten muskelmassa. Det är dessutom svårare för äldre människor att återbilda förlorad muskelmassa. En längre period med för lång nattfasta leder då till ökad svaghet och därmed sämre förmåga att röra sig; klä sig, stå, gå, sköta hygienen, äta och genomföra rehabiliterande träning. Detta ger lägre grad av självständighet och ökad vårdtyngd. Undernäring Att under en längre period få i sig mindre mängd näring och energi jämfört med vad kroppen behöver leder till undernäring. Undernäring är vanligt förekommande hos omsorgstagare inom äldreomsorgen. En kortare nattfasta gör att måltiderna kan fördelas över en större del av dygnet. Ju fler måltider som äts under dygnet desto större chans finns att täcka sitt behov av energi och näring. Sårläkning Vid sårläkning är det totala energi- och näringsbehovet förhöjt. Behovet av proteiner ökar kraftigt under sårläkningsprocessen. Vitaminerna A och C samt mineralerna zink och järn har också viktiga funktioner för läkningen. Att måltiderna sprids under dagen samt att nattfastan inte överstiger 11 timmar ökar förutsättningarna för en väl fungerande sårläkning. Fall Det finns samband mellan undernäring och fallolyckor bland äldre människor. Svaga muskler och/eller yrsel på grund av lång nattfasta och undernäring kan öka risken för fall. En undernärd person löper större risk att få en fraktur av ett fall, på grund av mindre mängd skyddande underhudsfett och svagare skelett. Återhämtningen efter ett benbrott tar längre tid hos en undernärd person. 3

5 Diabetes För en person med diabetes kan en lång nattfasta medföra höga blodsockervärden på morgonen. Då är det lätt att tro att personen har ätit för mycket, när det i själva verket kan vara en lång nattfasta som är orsaken. Brist på blodsocker under den första delen av natten gör att kroppen bryter ned muskel- och fettmassa som höjer blodsockret under morgonen. Ett sent kvällsmellanmål kan ge ett jämnare blodsocker och förebygga högt blodsockervärde på morgonen hos personer med diabetes. Sömn Hunger nattetid kan orsaka sömnlöshet. Dementa personer kan även känna oro och rastlöshet på grund av hunger. En god nattsömn kan bidra till ökad ork och vakenhet under dagen. Att begränsa nattfastans längd kan medföra en bättre nattsömn och minska behovet av sömnmedel. Aptit Att äta stimulerar aptiten. En person som sover bättre under natten och därmed orkar mer under dagen, orkar också äta mer. Genom att äta mer ökar sannolikheten att energi- och näringsbehovet tillgodoses. Detta skapar en god spiral av ork och aptit och minskar risken för undernäring. Förstoppning Magens och tarmarnas motorik kan påverkas av att måltiderna fördelas jämnt över dygnet. Det kan ge en positiv effekt på avföringsfrekvensen och bidra till en minskad användning av laxermedel. Vad behövs för att nattfastan ska brytas? Maten eller drycken som bryter nattfastan bör innehålla kolhydrater, eftersom det är kolhydrater som används som främsta energikälla till hjärna och nervsystem. En generell rekommendation är att maten eller drycken ska ge minst 100 kcal i energimängd och innehålla g kolhydrater för att bryta nattfastan. Detta motsvaras exempelvis av ett av följande alternativ: 1 dl fruktyoghurt (fetthalt 2 %) 1,5 dl välling 1,5 dl O boy gjord på mellanmjölk 2 dl nyponsoppa 2,5 dl saft 1banan För fler exempel, se bilaga 1. Syfte med undersökningen Borlänge, Falu och Leksands kommun anger, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer, i sina riktlinjer för måltider och nutrition att nattfastan hos omsorgstagarna inom särskilt boende inte bör överstiga 11 timmar. Syftet med undersökningen var att lyfta nattfastans betydelse för omsorgstagare inom äldreomsorgen. Syftet var även att undersöka hur kommunernas riktlinjer gällande nattfastan efterföljdes. 4

6 Metod Mätningen av nattfastan gjordes på äldreomsorgens särskilda boenden och korttidsplatser i kommunerna Borlänge, Falun och Leksand. Mätningen ägde rum natten mellan den 14 och 15 september Personalen som var i tjänst fyllde i en blankett (bilaga 2) där de angav klockslagen då varje omsorgstagare erbjöds respektive åt eller drack middag, kvällsmellanmål, nattmål och frukost. Enhetscheferna på boendena hade tidigare informerats muntligt och/eller skriftligt av dietisten i respektive kommun om att mätningen skulle äga rum. I samband med informationen fick de blanketterna som personalen skulle fylla i under mätningen. Enhetscheferna ansvarade för att informera aktuell personal om mätningen och hur blanketten skulle fyllas i. I Leksands kommun hade informationen även gått ut till sjuksköterskorna och dietisten hade varit i kontakt med aktuell kvällspersonal på varje boende för att informera om hur formuläret skulle fyllas i. Instruktionerna var att enbart fylla i klockslag då respektive omsorgstagare erbjöds samt åt/drack middag, kvällsmellanmål, nattmål och frukost. Vatten skulle inte registreras. Vad omsorgstagarna åt eller drack och hur mycket skulle inte noteras. Efter den aktuella natten skickades blanketterna tillbaka till respektive dietist för bearbetning. Varje dietist sammanställde resultatet för sin kommun, och därefter sammanställdes resultatet för de tre kommunerna gemensamt. Nattfastan definierades som det längsta tidsintervallet mellan intag av mat eller dryck under natten. Nattfastans längd för varje omsorgstagare beräknades. Därefter beräknades medelvärdet för varje avdelning, enhet, kommun samt de tre kommunerna. För vissa omsorgstagare var nattfastans längd okänd. Detta på grund av att inga eller för få klockslag var registrerade på blanketterna. Även hur många omsorgstagare som erbjöds något att äta eller dricka från och med kl till och med kl , samt från och med kl till och med kl undersöktes. För de omsorgstagare där det registrerats att de åt/drack men inte erbjöds, antogs att tidpunkterna för erbjudande var samma som tidpunkterna för intag. I syfte att hitta framgångsfaktorer intervjuades en enhet per kommun som i mätningen fått ett bra resultat. De faktorer som vi bedömde var relevanta att titta på var om enheten hade tillfredsställande värden för såväl median som medellängd för nattfastan samt om en hög andel av omsorgstagarna blivit erbjudna mat eller dryck kl Ytterligare ett kriterium för Borlänge och Falu kommuner var om enheten förbättrat sitt resultat sedan tidigare mätningar. Intervjuerna genomfördes under december månad genom att varje enhet besöktes gemensamt av dietisterna. Enheterna fick tillgång till de övergripande frågorna (bilaga 3) i god tid innan. Vilka som intervjuades skiljde sig åt mellan kommunerna, i de fall nattpersonalen inte kunde medverka hade de lämnat sina svar skriftligt. 5

7 Resultat Antal omsorgstagare i mätningen Natten mellan den 14 och 15 september 2011 gjordes 1116 stycken registreringar av nattfastans längd. Fördelningen mellan kommunerna var följande: Borlänge 388 stycken, Falun 522 stycken och Leksand 206 stycken. Av dessa 1116 registreringar kunde nattfastan beräknas för 90 % (1005 stycken). 10 % (111 stycken) hade registrerats på ett sådant sätt att det inte var möjligt att beräkna nattfastans längd. Nattfastans längd Alla tre kommuner I de tre kommunerna hade 32 % (352 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 59 % (653 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. Mätningen visade att medelvärdet för nattfastans längd var 11,8 timmar. Medianen var 12,5 timmar, vilket innebar att hälften av omsorgstagarna hade en nattfasta längre än 12,5 timmar och hälften hade en nattfasta kortare än 12,5 timmar. Den kortaste nattfastan var 3 timmar och den längsta var 17,5 timmar. Se figur 1. Figur 1 Borlänge I Borlänge kommun hade 28 % (109 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 60 % (231 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För 12 % (48 stycken) kunde nattfastans längd inte beräknas. (se figur 2). Medelvärdet för nattfastans längd i Borlänge kommun var 11,6 timmar, medianen 12,3 timmar. Den kortaste nattfastan var 3 timmar och den längsta var 17 timmar. 6

8 Figur 2 Falun I Falu kommun hade 30 % (155 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 58 % (307 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För 11 % (60 stycken) kunde nattfastans längd inte beräknas (se figur 3). Medelvärdet för nattfastans längd i Falu kommun var 12,1 timmar och medianen 12,7 timmar. Den kortaste nattfastan var 5 timmar och den längsta var 17,5 timmar. Figur 3 Leksand I Leksands kommun hade 43 % (88 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 56 % (115 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För 1 % (3 stycken) kunde nattfastan inte beräknas. Se figur 4. Medelvärdet för nattfastans längd i Rättviks kommun var 11,5 timmar. Medianen var 12,3 timmar. Den kortaste nattfastan var 5 timmar och den längsta 16,8 timmar. 7

9 Figur 4 Erbjudna mål kväll och natt Alla tre kommuner I alla tre kommuner erbjöds 76 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka (förutom vatten) från och med kl till och med kl % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka (förutom vatten) från och med kl till och med kl Se figur 5 och 6. Figur 5 8

10 Figur 6 Borlänge I Borlänge kommun erbjöds 73 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl (se figur 7 och 8). Figur 7 9

11 Figur 8 Falun I Falu kommun erbjöds 77 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl (se figur 9 och 10). Figur 1 10

12 Figur 10 Leksand I Leksands kommun erbjöds 57 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl (se figur 11 och 12). Figur 2 11

13 Figur 3 Samband mellan erbjudna nattmål och nattfasta 11 timmar eller kortare Ett samband mellan erbjudna nattmål och en nattfasta som var 11 timmar eller kortare kunde noteras med en korrelationskoefficient på 0,722 (se figur 13). Figur 4 Enheternas resultat En sammanställning av enheternas resultat visas i bilaga 4. 12

14 Intervjuer Intervju med Ekoxen, plan 2 Personalen på Ekoxen plan 2 i Borlänge kommun börjar intervjun med att säga att de hade tur som fick ett så bra resultat vid årets nattfastemätning. De tror att omsorgstagarna generellt har en längre nattfasta men just den natten som mättes var det många som åt kvällsmålet samt var vakna/vaknade tidigt och därmed kunde erbjudas något att äta och/eller dricka. På avdelningen bor sju omsorgstagare med demenssjukdom. Under dagen och kvällen arbetar två personal per skift. Nattetid delar två personal på ansvaret för de boende på Ekoxens fyra våningsplan, totalt 27 omsorgstagare. Personalen gör inga särskilda förberedelser inför natten i syfte att förkorta nattfastan. Fil och yoghurt finns alltid i kylen om någon omsorgstagare vill ha. Avdelningen har inga speciella rutiner för nattfastan då den ena natten inte är lik den andra. Personalen säger att de inte vill väcka någon för att de ska kunna äta då risken finns att alla omsorgstagare är uppe. De uppger även att omsorgstagarna lätt vänder på dygnet. Om någon vaknar brukar personalen först försöka få dem att somna om ett par gånger innan de blir för vakna och pigga. Om omsorgstagarna inte kommer till ro erbjuds de något att äta som exempelvis yoghurt, mjölk/kaffe/te och smörgås. Personalen rapporterar muntligt och skriftligt i SoL-pärmen mellan de olika skiften, och då tar de även upp hur omsorgstagarna ätit. Detta ser de som ett sätt att lyckas med att förkorta nattfastan. Andra framgångsfaktorer är, enligt de intervjuade, att nattpersonalen är aktiva med att erbjuda de som är vakna något att äta samt att ingen omsorgstagare lägger sig för natten förrän efter att de ätit kvällsfika klockan 19. Nattpersonalen erbjuder även morgonfika till de omsorgstagare som är morgonpigga. Intervju med Risholnsgården På Risholnsgården i Falu Kommun arbetar två nattpersonal på 20 omsorgstagare. Sedan förra årets mätning har man arbetat aktivt för att förbättra nattfastan. En av förändringarna har handlat om att nattpersonalen inte längre tar upp de boende eller påbörjar morgonbestyren, vilket tidigare kunde ske redan vid halv fem på morgonen. Då upplevde man att fokus låg på att få upp så många av de äldre så tidigt som möjligt, jämfört med idag då de äldre istället kan serveras kaffe och smörgås på sängkanten. Enhetschef Rose-Marie Ring poängterar att det är en ledningsfråga att all personal, oavsett när på dygnet man arbetar, har samma syn på vad som är viktigt och vad som skall vara fokus i verksamheten. Alla boenden serveras kvällsfika vid kl och de som är uppe kan även erbjudas något att äta framför tv:n senare på kvällen, t.ex. smörgås eller lite ostbågar. Det är ofta en mysig stund och det sociala umgänget framför tv:n kan stimulera aptiten, menar personalen. Kvällspersonalen förbereder inget särskilt att äta inför natten men de rapporterar till nattpersonalen om någon boende inte ätit. Man väcker inga boenden bara för att erbjuda mat eller dryck men de som vaknar under natten erbjuds alltid något att äta och dricka. Nattpersonalen har dessutom en mellanmålsvagn med flera olika alternativ med sig, t.ex. 13

15 yoghurt, kräm, blåbärssoppa, smörgåsar och kaffe et c. Det finns två särskilt köksansvariga som ser till att beställa hem det som behövs finnas för att nattpersonalen ska kunna erbjuda olika typer av enkla mellanmål. Detta är också en framgångsfaktor menar man. Nattpersonalen på Risholnsgården poängterar att det viktigaste är att man lär känna de boende och just deras personliga önskemål, samt att man tänker på hur man erbjuder. Istället för att fråga om någon vill ha något att äta kan det vara bättre att visa på vad man kan erbjuda eller att inte formulera erbjudandet som en fråga. I något fall ställer man helt enkelt bara in en tallrik yoghurt eller en smörgås utan att säga något, eftersom man har upptäckt att den boende faktiskt äter trots att denne alltid tackar nej om man erbjuder. Risholnsgården använder planeringsverktyget TES och detta har visat sig vara ett användbart verktyg i arbetet med nattfastan, t.ex. vid introduktion av vikarier: här finns detaljerade personliga insatsscheman där de äldres preferenser och önskemål finns beskrivna. En av nattpersonalen har dessutom varit med och formulerat dessa, vilket gör att även nattperspektivet finns med i TES. Risholnsgårdens bästa råd är: Använd mellanmålsvagn. Förbered genom att ställa på olika alternativ som de äldre brukar vilja ha. Då finns allt nära till hands och det går enkelt att servera något ätbart. Personligt bemötande! Lär dig hur olika personer vill ha det och ta reda på hur man erbjuder på ett sådant sätt att den äldre tar emot mat och dryck. Man kan behöva tänka på detta även när det gäller personer som inte är dementa. Var noga och detaljerad i den personliga planeringen, t.ex. insatsschemat i TES, så att annan personal också kan läsa sig till hur en viss person vill ha det, t.ex. när det gäller mellanmålen nattetid. Intervju med avdelning 6, Edshult Nattetid arbetar tre personal på två plan, men dag och kväll arbetar alltid två personal på avdelningen då många av omsorgstagarna har stora omvårdnadsbehov. Mellan serveras alla omsorgstagare hemmagjord näringsdryck. Denna serveras även nattetid till dem som har behov, exempelvis på grund av specifika sjukdomstillstånd. Alla som är vakna (eller väcks, som vid byte av inkontinensskydd) erbjuds också näringsdrycken. Personalen poängterar betydelsen av planering, uppföljning och rapportering kring näringsintaget, exempelvis genom noggranna insatskort och individuella vårdplaner för varje omsorgstagare. Ytterligare framgångsfaktorer som nämns under intervjun är hög personalkontinuitet vilket gör att man snabbt upptäcker om någon omsorgstagare äter sämre och en samsyn kring omvårdnaden så att alla arbetar mot samma mål. Vidare nämns bemötandet som en avgörande faktor vid erbjudande om mat och dryck; likaså vikten av att de äldre ges möjlighet att äta och dricka många gånger under dygnet. Mat och dryck samt Säröbomber (hemgjord näringsdryck) och näringsberikad mat erbjuds därför även mellan måltiderna. Personalens råd till andra avdelningar som vill arbeta med att begränsa nattfastans längd är Strukturera, planera och följ upp alla boende. 14

16 Samverka mot samma mål. Fyll på näring regelbundet, äldre tycker om att man fikar tillsammans. Skapa pedagogiska måltider på kvällen, det ska vara trevligt. Arbeta för en god vårdpedagogik med en sund och medmänsklig människosyn. Lägg ribban för vad god omvårdnad verkligen betyder i den här arbetsgruppen. Tillgodose boendes behov vad det gäller mat och dryck. Vi kan inte tvinga någon att äta och dricka men vi kan, skall, bör erbjuda ofta och vid upprepade tillfällen. Om någon vill ha eller önskar annan måltidsdryck så ordna det. Anhöriga/god man eller den boende kan själv köpa in det som önskas. Om någon önskar något särskilt att äta eller dricka på natten kan man skriva det i en omvårdnadsplanering. Diskussion Vad säger då årets resultat om hur framgångsrik man är med att begränsa nattfastans längd? I det kommunövergripande resultat är det 32% av omsorgstagarna som har en nattfasta som understiger elva timmar. När det gäller erbjudande om mat eller dryck har 64% av omsorgstagarna fått möjlighet att äta eller dricka. Hälften har alltså tackat nej eller av annan anledning inte ätit/druckit. Det är naturligtvis önskvärt att ingen omsorgstagare har en nattfasta som överstiger elva timmar. Men som personal kan vi aldrig tvinga i någon mat eller dryck. Däremot är vår uppgift att se till att alla omsorgstagare ges möjlighet till en begränsad nattfasta. Detta kan ske på olika sätt, men en bidragande faktor är sannolikt sättet vi erbjuder på. Detta nämner också två av de intervjuande enheterna. Vad vi kan utläsa av resultatet är just att det finns ett samband mellan nattfastans medellängd på enheten och andelen omsorgstagare som erbjudits mål nattetid (se figur 13). Två av enheterna poängterar att de inte väcker någon för att ge mat eller dryck. Trots detta har alltså bägge enheterna lyckats bra. Den ena enheten genom att servera en tidig förfrukost till de individer som vaknade tidigt. Den andra enheten arbetade mer strukturerat genom att erbjuda alla som var vakna under natten vilket underlättades av att olika alternativ fanns förberedda på en mellanmålsvagn. Det är intressant att notera att en av enheterna som gjort ett bra resultat menade att detta snarast var en tillfällighet då man inte medvetet arbetar för att förkorta nattfastan. Trots detta har man alltså lyckats, vilket till stor del har att göra med tidpunkterna för de olika måltiderna. Framgångsfaktorn har i det här fallet legat i att både kvällsmål och morgonmål/förfrukost serverats med lagom intervall, snarare än att omsorgstagarna serverats mat eller dryck nattetid. Samtliga enheter menar också att det är viktigt att kommunicera mellan olika skift, exempelvis genom att kvällspersonalen rapporterar över vilka som ätit dåligt. Värt att notera är att alla tre enheter som valdes ut som goda exempel är demensboenden. En bidragande orsak till att de presterat goda resultat kan vara att dessa är mer medvetna om bemötandets betydelse vid erbjudande om mellanmål. 15

17 Avslutningsvis Att begränsa nattfastans längd är ett ständigt pågående arbete där vi kan se att regelbundna mätningar ger ett förbättrat resultat. Avslutningsvis vill vi därför rekommendera att liknande mätningar även fortsättningsvis görs regelbundet så att personalen påminns om vikten av detta arbete samt för att vi även framöver kan följa och utvärdera utvecklingen av detta arbete. 16

18 Bilaga 1: Mål som bryter nattfastan Maten eller drycken som bryter nattfastan bör innehålla minst 100 kcal och g kolhydrat. Det motsvaras till exempel av ett av följande alternativ: 1 portion Sängfösare ½ dl fet yoghurt ½ dl puré av frukt eller bär ½ msk socker 1 tsk rapsolja 1 portion Morgondrink från Rättvik 1 dl fet yoghurt 1 msk rapsolja 1 msk katrinplommonpuré 1 dl fruktyoghurt med fetthalt 2 % 1,5 dl välling 1,5 dl O boy gjord på mellanmjölk 2 dl naturell standardyoghurt eller standardfilmjölk 2 dl nyponsoppa 2,5 dl saft 1 banan 1 smörgåsrån med bregott och ost + 1 dl mellanmjölk (1 dl saft) 17

19 Bilaga 2: Mätning av nattfasta den september 2011 Enhet: Avdelning: Fyll i tabellen på följande sätt: 1. Skriv in initialerna på alla omsorgstagare på avdelningen. 2. Skriv i vilka klockslag varje omsorgstagare erbjuds samt äter eller dricker vid respektive måltid. Om omsorgstagaren erbjuds, äter eller dricker nattmål flera gånger under natten ska alla gånger skrivas i. Observera att vatten inte räknas och således inte ska registreras. Initialer Exempel: K.o. Middag (onsdag 14/9) Erbjuds kl. Äter / dricker kl. Kvällsmellanmål (onsdag 14/9) Erbjuds kl. Äter / dricker kl. Nattmål = allt mellan kvällsmellanmål och frukost Erbjuds kl Äter / dricker kl Frukost (torsdag 15/9) Erbjuds kl. Äter / dricker kl Kommentarer: 18

20 Bilaga 3: Intervjufrågor Beskriv hur ni arbetar med nattfastan Finns det skriftliga rutiner för måltidsrutinerna på er avd? Vilken bemanning har ni morgon/natt/kväll per omsorgstagare? Vad tror ni att det beror på att ni lyckas bra när många andra uppger att det inte går pga mkt att göra, få personal, omsorgstagare tackar nej/sover? Vilket råd vill ni ge till andra avd/enheter som vill arbeta med att korta nattfastan? 19

21 Bilaga 4: Enheternas resultat Kommun Enhet och antal Omsorgstagare Nattfastans längd Medel Median Min Max 11h >11h okänd kl Erbjöds kl Falun Bjursåsgården 22 12,5 12,6 9,8 15,3 32% 68% 0% 91% 73% Falun Daljunkaregården 38 13,6 13,4 9,8 16,5 5% 95% 0% 92% 58% Falun Gruvrisgården 20 12,4 13 6,3 16,3 25% 70% 15% 67% 57% Falun Herrhagsgården ,6 5,3 17,5 38% 61% 5% 60% 58% Falun Kopparlunden 20 85% 53% 90% Falun Korsnäsgården 32 12,2 12,5 7,8 16,5 34% 66% 6% 94% 69% Falun Källegården 37 10,9 10,5 5,8 15,3 54% 41% 5% 92% 84% Falun Lustigknopp 33 11,4 10,8 6, % 49% 0% 39% 97% Falun Lyssfallet 30 12,5 13,4 7,5 16,6 33% 67% 0% 67% 47% Falun Norshöjden 63 13,1 14 6,3 16,5 13% 87% 6% 81% 27% Falun Risholnsgården 20 9,8 9,8 5,3 13,3 80% 15% 5% 95% 100% Falun Skoghem 39 10, ,5 38% 62% 0% 100% 77% Falun Smedjan ,3 5 17,5 24% 73% 6% 78% 48% Falun Sollunden % 100% 60% Falun Örjesbogården 28 11, % 54% 18% 71% 54% Borlänge Ekoxen 27 10,4 11,8 5 12,8 33% 56% 11% 100% 50% Borlänge Gläntan 16 11,3 11,6 7,8 13,3 44% 56% 0% 100% 67% Borlänge Hagagården 17 9,9 9,8 6, % 29% 0% 88% 52% Borlänge Hessegården 54 11,9 12,8 5 15,8 24% 61% 15% 56% 82% Borlänge Hällsjöhemmet ,8 5 13,3 49% 46% 6% 100% 95% plan 2 Borlänge Hällsjöhemmet plan ,6 12,5 4,5 15,3 30% 70% 0% 94% 57% Borlänge Hällsjöhemmet plan ,9 12,5 8 13,3 29% 71% 0% 97% 48% Borlänge Tunagården 57 12,6 12,8 3,8 14,8 4% 42% 54% 51% 51% Borlänge Utsikten 22 9,3 9, % 32% 0% 91% 59% Borlänge Åkershem 92 13,1 13,1 6, % 82% 3% 50% 59% Leksand Björkbacken 23 10,6 10,9 5,8 14,3 61% 39% 0% 78% 53% Leksand Edshult ,3 11,3 6 16,5 46% 50% 4% 58% 38% Leksand Edshult ,9 12,8 7,8 16,8 46% 54% 0% 60% 46% Leksand Limsjögården , ,3 51% 49% 0% 95% 91% Leksand Limsjögården ,5 12,8 7 12,8 30% 70% 0% 100% 56% Leksand Solhem 32 11, ,8 31% 66% 3% 78% 50% Leksand Tibble 36 12,2 12,5 8,5 15,5 33% 64% 3% 81% 53% 20