Mätning av nattfastans längd

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Mätning av nattfastans längd"

Transkript

1 Mätning av nattfastans längd För omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Leksands kommun natten mellan den 14 och 15 september 2011 Annelie Steinholtz, leg. Dietist Falu kommun Linnéa Wahl, leg. Dietist Leksands kommun Ann-Heléne Willemark, leg. Dietist Borlänge kommun

2 Sammanfattning Nattfasta är tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. Nattfastans längd bör inte överstiga 11 timmar, eftersom detta kan ge negativa konsekvenser såsom dålig sömn, svaghet och undernäring. Borlänge, Falu och Leksands kommun anger i sina riktlinjer för måltider och nutrition inom äldreomsorgens särskilda boenden att nattfastan hos omsorgstagarna inte bör överstiga 11 timmar. Under en natt i september 2011 genomfördes en mätning av nattfastans längd för omsorgstagarna på de tre kommunernas särskilda boenden. Syftet med mätningen var att lyfta nattfastans betydelse samt att undersöka hur kommunernas riktlinjer gällande nattfastan efterföljdes. Totalt undersöktes nattfastans längd för 1116 omsorgstagare. Resultatet visade att 32 % hade en nattfasta som var 11 timmar eller kortare och 59 % hade en nattfasta som översteg 11 timmar. För övriga 10 % var nattfastans längd okänd. Medelvärdet för nattfastans längd var 11,8 timmar och medianen 12,5 timmar. Resultatet visade också att 64 % av omsorgstagarna erbjöds något att äta eller dricka från och med klockan till och med klockan Tre avdelningar som hade ett bra resultat intervjuades om hur de arbetade med nattfastan. Det visade sig finnas flera olika tillvägagångssätt i arbetet med att förkorta nattfastans längd. Vi uppmanar till vidare arbete med att möjliggöra en nattfasta på högst 11 timmar för omsorgstagarna. Vi rekommenderar mätning av nattfastans längd en till två gånger per år som en kvalitetskontroll och som en kontinuerlig påminnelse om betydelsen av nattfastans längd. Författarnas kommentar: Vad man kallar de äldre som bor inom särskilda boendeformer skiljer sig åt i de olika kommunerna (vård- och omsorgstagare, kunder, boende). Vi har valt att genomgående använda begreppet omsorgstagare i rapporten. 1

3 Innehåll Sammanfattning... 1 Bakgrund... 3 Nattfastans betydelse... 3 Undernäring... 3 Sårläkning... 3 Fall... 3 Diabetes... 4 Sömn... 4 Aptit... 4 Förstoppning... 4 Vad behövs för att nattfastan ska brytas?... 4 Syfte med undersökningen... 4 Metod... 5 Resultat... 6 Antal omsorgstagare i mätningen... 6 Nattfastans längd... 6 Alla tre kommuner... 6 Borlänge... 6 Falun... 7 Leksand... 7 Erbjudna mål kväll och natt... 8 Alla tre kommuner... 8 Borlänge... 9 Falun Leksand Samband mellan erbjudna nattmål och nattfasta 11 timmar eller kortare Enheternas resultat Intervjuer Intervju med Ekoxen, plan Intervju med Risholnsgården Intervju med avdelning 6, Edshult Diskussion Avslutningsvis Bilaga 1: Mål som bryter nattfastan Bilaga 2: Mätning av nattfasta den september Bilaga 3: Intervjufrågor Bilaga 4: Enheternas resultat

4 Bakgrund Nattfasta är tiden mellan kvällens sista mål och påföljande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi. Nattfastans längd bör för omsorgstagare inom äldreomsorgen inte överstiga 11 timmar. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser. En spridning av fem till sex måltider över en större del av dygnet som resulterar i en nattfasta på 11 timmar eller kortare, ger omsorgstagaren en större chans att få i sig tillräckligt mycket energi och näring. Detta kan i sin tur förebygga undernäring, underlätta sårläkning, minska risken för fall och ge en högre livskvalitet för omsorgstagarna. I Borlänge och Falu kommuner genomförs en gemensam nattfastemätning för tredje året i rad deltog även Rättviks kommun i mätningen. För Leksands kommun är detta första året som kommunen deltar. Mätningen av nattfastans längd används även som en kvalitetsuppföljning av respektive riktlinjer för kost och nutrition i Borlänge och Falu kommuner. Nattfastans betydelse Mellan dagens måltider samt under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger energi, får hjärnan och nervsystemet istället energi från ett lager i levern. Detta energilager räcker i cirka 11 timmar nattetid om det är välfyllt vid sänggåendet. När lagret tar slut måste kroppen finna ett annat sätt att förse hjärnan och nervsystemet med energi för att kunna överleva. Då bryts istället kroppens muskel- och fettmassa ned för att omvandlas till energi. På sikt kan muskelnedbrytningen få allvarliga konsekvenser för personer som på grund av hög ålder och/eller kroniska sjukdomar redan har liten muskelmassa. Det är dessutom svårare för äldre människor att återbilda förlorad muskelmassa. En längre period med för lång nattfasta leder då till ökad svaghet och därmed sämre förmåga att röra sig; klä sig, stå, gå, sköta hygienen, äta och genomföra rehabiliterande träning. Detta ger lägre grad av självständighet och ökad vårdtyngd. Undernäring Att under en längre period få i sig mindre mängd näring och energi jämfört med vad kroppen behöver leder till undernäring. Undernäring är vanligt förekommande hos omsorgstagare inom äldreomsorgen. En kortare nattfasta gör att måltiderna kan fördelas över en större del av dygnet. Ju fler måltider som äts under dygnet desto större chans finns att täcka sitt behov av energi och näring. Sårläkning Vid sårläkning är det totala energi- och näringsbehovet förhöjt. Behovet av proteiner ökar kraftigt under sårläkningsprocessen. Vitaminerna A och C samt mineralerna zink och järn har också viktiga funktioner för läkningen. Att måltiderna sprids under dagen samt att nattfastan inte överstiger 11 timmar ökar förutsättningarna för en väl fungerande sårläkning. Fall Det finns samband mellan undernäring och fallolyckor bland äldre människor. Svaga muskler och/eller yrsel på grund av lång nattfasta och undernäring kan öka risken för fall. En undernärd person löper större risk att få en fraktur av ett fall, på grund av mindre mängd skyddande underhudsfett och svagare skelett. Återhämtningen efter ett benbrott tar längre tid hos en undernärd person. 3

5 Diabetes För en person med diabetes kan en lång nattfasta medföra höga blodsockervärden på morgonen. Då är det lätt att tro att personen har ätit för mycket, när det i själva verket kan vara en lång nattfasta som är orsaken. Brist på blodsocker under den första delen av natten gör att kroppen bryter ned muskel- och fettmassa som höjer blodsockret under morgonen. Ett sent kvällsmellanmål kan ge ett jämnare blodsocker och förebygga högt blodsockervärde på morgonen hos personer med diabetes. Sömn Hunger nattetid kan orsaka sömnlöshet. Dementa personer kan även känna oro och rastlöshet på grund av hunger. En god nattsömn kan bidra till ökad ork och vakenhet under dagen. Att begränsa nattfastans längd kan medföra en bättre nattsömn och minska behovet av sömnmedel. Aptit Att äta stimulerar aptiten. En person som sover bättre under natten och därmed orkar mer under dagen, orkar också äta mer. Genom att äta mer ökar sannolikheten att energi- och näringsbehovet tillgodoses. Detta skapar en god spiral av ork och aptit och minskar risken för undernäring. Förstoppning Magens och tarmarnas motorik kan påverkas av att måltiderna fördelas jämnt över dygnet. Det kan ge en positiv effekt på avföringsfrekvensen och bidra till en minskad användning av laxermedel. Vad behövs för att nattfastan ska brytas? Maten eller drycken som bryter nattfastan bör innehålla kolhydrater, eftersom det är kolhydrater som används som främsta energikälla till hjärna och nervsystem. En generell rekommendation är att maten eller drycken ska ge minst 100 kcal i energimängd och innehålla g kolhydrater för att bryta nattfastan. Detta motsvaras exempelvis av ett av följande alternativ: 1 dl fruktyoghurt (fetthalt 2 %) 1,5 dl välling 1,5 dl O boy gjord på mellanmjölk 2 dl nyponsoppa 2,5 dl saft 1banan För fler exempel, se bilaga 1. Syfte med undersökningen Borlänge, Falu och Leksands kommun anger, i enlighet med Socialstyrelsens rekommendationer, i sina riktlinjer för måltider och nutrition att nattfastan hos omsorgstagarna inom särskilt boende inte bör överstiga 11 timmar. Syftet med undersökningen var att lyfta nattfastans betydelse för omsorgstagare inom äldreomsorgen. Syftet var även att undersöka hur kommunernas riktlinjer gällande nattfastan efterföljdes. 4

6 Metod Mätningen av nattfastan gjordes på äldreomsorgens särskilda boenden och korttidsplatser i kommunerna Borlänge, Falun och Leksand. Mätningen ägde rum natten mellan den 14 och 15 september Personalen som var i tjänst fyllde i en blankett (bilaga 2) där de angav klockslagen då varje omsorgstagare erbjöds respektive åt eller drack middag, kvällsmellanmål, nattmål och frukost. Enhetscheferna på boendena hade tidigare informerats muntligt och/eller skriftligt av dietisten i respektive kommun om att mätningen skulle äga rum. I samband med informationen fick de blanketterna som personalen skulle fylla i under mätningen. Enhetscheferna ansvarade för att informera aktuell personal om mätningen och hur blanketten skulle fyllas i. I Leksands kommun hade informationen även gått ut till sjuksköterskorna och dietisten hade varit i kontakt med aktuell kvällspersonal på varje boende för att informera om hur formuläret skulle fyllas i. Instruktionerna var att enbart fylla i klockslag då respektive omsorgstagare erbjöds samt åt/drack middag, kvällsmellanmål, nattmål och frukost. Vatten skulle inte registreras. Vad omsorgstagarna åt eller drack och hur mycket skulle inte noteras. Efter den aktuella natten skickades blanketterna tillbaka till respektive dietist för bearbetning. Varje dietist sammanställde resultatet för sin kommun, och därefter sammanställdes resultatet för de tre kommunerna gemensamt. Nattfastan definierades som det längsta tidsintervallet mellan intag av mat eller dryck under natten. Nattfastans längd för varje omsorgstagare beräknades. Därefter beräknades medelvärdet för varje avdelning, enhet, kommun samt de tre kommunerna. För vissa omsorgstagare var nattfastans längd okänd. Detta på grund av att inga eller för få klockslag var registrerade på blanketterna. Även hur många omsorgstagare som erbjöds något att äta eller dricka från och med kl till och med kl , samt från och med kl till och med kl undersöktes. För de omsorgstagare där det registrerats att de åt/drack men inte erbjöds, antogs att tidpunkterna för erbjudande var samma som tidpunkterna för intag. I syfte att hitta framgångsfaktorer intervjuades en enhet per kommun som i mätningen fått ett bra resultat. De faktorer som vi bedömde var relevanta att titta på var om enheten hade tillfredsställande värden för såväl median som medellängd för nattfastan samt om en hög andel av omsorgstagarna blivit erbjudna mat eller dryck kl Ytterligare ett kriterium för Borlänge och Falu kommuner var om enheten förbättrat sitt resultat sedan tidigare mätningar. Intervjuerna genomfördes under december månad genom att varje enhet besöktes gemensamt av dietisterna. Enheterna fick tillgång till de övergripande frågorna (bilaga 3) i god tid innan. Vilka som intervjuades skiljde sig åt mellan kommunerna, i de fall nattpersonalen inte kunde medverka hade de lämnat sina svar skriftligt. 5

7 Resultat Antal omsorgstagare i mätningen Natten mellan den 14 och 15 september 2011 gjordes 1116 stycken registreringar av nattfastans längd. Fördelningen mellan kommunerna var följande: Borlänge 388 stycken, Falun 522 stycken och Leksand 206 stycken. Av dessa 1116 registreringar kunde nattfastan beräknas för 90 % (1005 stycken). 10 % (111 stycken) hade registrerats på ett sådant sätt att det inte var möjligt att beräkna nattfastans längd. Nattfastans längd Alla tre kommuner I de tre kommunerna hade 32 % (352 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 59 % (653 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. Mätningen visade att medelvärdet för nattfastans längd var 11,8 timmar. Medianen var 12,5 timmar, vilket innebar att hälften av omsorgstagarna hade en nattfasta längre än 12,5 timmar och hälften hade en nattfasta kortare än 12,5 timmar. Den kortaste nattfastan var 3 timmar och den längsta var 17,5 timmar. Se figur 1. Figur 1 Borlänge I Borlänge kommun hade 28 % (109 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 60 % (231 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För 12 % (48 stycken) kunde nattfastans längd inte beräknas. (se figur 2). Medelvärdet för nattfastans längd i Borlänge kommun var 11,6 timmar, medianen 12,3 timmar. Den kortaste nattfastan var 3 timmar och den längsta var 17 timmar. 6

8 Figur 2 Falun I Falu kommun hade 30 % (155 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 58 % (307 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För 11 % (60 stycken) kunde nattfastans längd inte beräknas (se figur 3). Medelvärdet för nattfastans längd i Falu kommun var 12,1 timmar och medianen 12,7 timmar. Den kortaste nattfastan var 5 timmar och den längsta var 17,5 timmar. Figur 3 Leksand I Leksands kommun hade 43 % (88 stycken) av omsorgstagarna en nattfasta som var 11 timmar eller kortare. För 56 % (115 stycken) var nattfastan längre än 11 timmar. För 1 % (3 stycken) kunde nattfastan inte beräknas. Se figur 4. Medelvärdet för nattfastans längd i Rättviks kommun var 11,5 timmar. Medianen var 12,3 timmar. Den kortaste nattfastan var 5 timmar och den längsta 16,8 timmar. 7

9 Figur 4 Erbjudna mål kväll och natt Alla tre kommuner I alla tre kommuner erbjöds 76 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka (förutom vatten) från och med kl till och med kl % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka (förutom vatten) från och med kl till och med kl Se figur 5 och 6. Figur 5 8

10 Figur 6 Borlänge I Borlänge kommun erbjöds 73 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl (se figur 7 och 8). Figur 7 9

11 Figur 8 Falun I Falu kommun erbjöds 77 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl (se figur 9 och 10). Figur 1 10

12 Figur 10 Leksand I Leksands kommun erbjöds 57 % av omsorgstagarna någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl % av omsorgstagarna erbjöds någonting att äta eller dricka från och med kl till och med kl (se figur 11 och 12). Figur 2 11

13 Figur 3 Samband mellan erbjudna nattmål och nattfasta 11 timmar eller kortare Ett samband mellan erbjudna nattmål och en nattfasta som var 11 timmar eller kortare kunde noteras med en korrelationskoefficient på 0,722 (se figur 13). Figur 4 Enheternas resultat En sammanställning av enheternas resultat visas i bilaga 4. 12

14 Intervjuer Intervju med Ekoxen, plan 2 Personalen på Ekoxen plan 2 i Borlänge kommun börjar intervjun med att säga att de hade tur som fick ett så bra resultat vid årets nattfastemätning. De tror att omsorgstagarna generellt har en längre nattfasta men just den natten som mättes var det många som åt kvällsmålet samt var vakna/vaknade tidigt och därmed kunde erbjudas något att äta och/eller dricka. På avdelningen bor sju omsorgstagare med demenssjukdom. Under dagen och kvällen arbetar två personal per skift. Nattetid delar två personal på ansvaret för de boende på Ekoxens fyra våningsplan, totalt 27 omsorgstagare. Personalen gör inga särskilda förberedelser inför natten i syfte att förkorta nattfastan. Fil och yoghurt finns alltid i kylen om någon omsorgstagare vill ha. Avdelningen har inga speciella rutiner för nattfastan då den ena natten inte är lik den andra. Personalen säger att de inte vill väcka någon för att de ska kunna äta då risken finns att alla omsorgstagare är uppe. De uppger även att omsorgstagarna lätt vänder på dygnet. Om någon vaknar brukar personalen först försöka få dem att somna om ett par gånger innan de blir för vakna och pigga. Om omsorgstagarna inte kommer till ro erbjuds de något att äta som exempelvis yoghurt, mjölk/kaffe/te och smörgås. Personalen rapporterar muntligt och skriftligt i SoL-pärmen mellan de olika skiften, och då tar de även upp hur omsorgstagarna ätit. Detta ser de som ett sätt att lyckas med att förkorta nattfastan. Andra framgångsfaktorer är, enligt de intervjuade, att nattpersonalen är aktiva med att erbjuda de som är vakna något att äta samt att ingen omsorgstagare lägger sig för natten förrän efter att de ätit kvällsfika klockan 19. Nattpersonalen erbjuder även morgonfika till de omsorgstagare som är morgonpigga. Intervju med Risholnsgården På Risholnsgården i Falu Kommun arbetar två nattpersonal på 20 omsorgstagare. Sedan förra årets mätning har man arbetat aktivt för att förbättra nattfastan. En av förändringarna har handlat om att nattpersonalen inte längre tar upp de boende eller påbörjar morgonbestyren, vilket tidigare kunde ske redan vid halv fem på morgonen. Då upplevde man att fokus låg på att få upp så många av de äldre så tidigt som möjligt, jämfört med idag då de äldre istället kan serveras kaffe och smörgås på sängkanten. Enhetschef Rose-Marie Ring poängterar att det är en ledningsfråga att all personal, oavsett när på dygnet man arbetar, har samma syn på vad som är viktigt och vad som skall vara fokus i verksamheten. Alla boenden serveras kvällsfika vid kl och de som är uppe kan även erbjudas något att äta framför tv:n senare på kvällen, t.ex. smörgås eller lite ostbågar. Det är ofta en mysig stund och det sociala umgänget framför tv:n kan stimulera aptiten, menar personalen. Kvällspersonalen förbereder inget särskilt att äta inför natten men de rapporterar till nattpersonalen om någon boende inte ätit. Man väcker inga boenden bara för att erbjuda mat eller dryck men de som vaknar under natten erbjuds alltid något att äta och dricka. Nattpersonalen har dessutom en mellanmålsvagn med flera olika alternativ med sig, t.ex. 13

15 yoghurt, kräm, blåbärssoppa, smörgåsar och kaffe et c. Det finns två särskilt köksansvariga som ser till att beställa hem det som behövs finnas för att nattpersonalen ska kunna erbjuda olika typer av enkla mellanmål. Detta är också en framgångsfaktor menar man. Nattpersonalen på Risholnsgården poängterar att det viktigaste är att man lär känna de boende och just deras personliga önskemål, samt att man tänker på hur man erbjuder. Istället för att fråga om någon vill ha något att äta kan det vara bättre att visa på vad man kan erbjuda eller att inte formulera erbjudandet som en fråga. I något fall ställer man helt enkelt bara in en tallrik yoghurt eller en smörgås utan att säga något, eftersom man har upptäckt att den boende faktiskt äter trots att denne alltid tackar nej om man erbjuder. Risholnsgården använder planeringsverktyget TES och detta har visat sig vara ett användbart verktyg i arbetet med nattfastan, t.ex. vid introduktion av vikarier: här finns detaljerade personliga insatsscheman där de äldres preferenser och önskemål finns beskrivna. En av nattpersonalen har dessutom varit med och formulerat dessa, vilket gör att även nattperspektivet finns med i TES. Risholnsgårdens bästa råd är: Använd mellanmålsvagn. Förbered genom att ställa på olika alternativ som de äldre brukar vilja ha. Då finns allt nära till hands och det går enkelt att servera något ätbart. Personligt bemötande! Lär dig hur olika personer vill ha det och ta reda på hur man erbjuder på ett sådant sätt att den äldre tar emot mat och dryck. Man kan behöva tänka på detta även när det gäller personer som inte är dementa. Var noga och detaljerad i den personliga planeringen, t.ex. insatsschemat i TES, så att annan personal också kan läsa sig till hur en viss person vill ha det, t.ex. när det gäller mellanmålen nattetid. Intervju med avdelning 6, Edshult Nattetid arbetar tre personal på två plan, men dag och kväll arbetar alltid två personal på avdelningen då många av omsorgstagarna har stora omvårdnadsbehov. Mellan serveras alla omsorgstagare hemmagjord näringsdryck. Denna serveras även nattetid till dem som har behov, exempelvis på grund av specifika sjukdomstillstånd. Alla som är vakna (eller väcks, som vid byte av inkontinensskydd) erbjuds också näringsdrycken. Personalen poängterar betydelsen av planering, uppföljning och rapportering kring näringsintaget, exempelvis genom noggranna insatskort och individuella vårdplaner för varje omsorgstagare. Ytterligare framgångsfaktorer som nämns under intervjun är hög personalkontinuitet vilket gör att man snabbt upptäcker om någon omsorgstagare äter sämre och en samsyn kring omvårdnaden så att alla arbetar mot samma mål. Vidare nämns bemötandet som en avgörande faktor vid erbjudande om mat och dryck; likaså vikten av att de äldre ges möjlighet att äta och dricka många gånger under dygnet. Mat och dryck samt Säröbomber (hemgjord näringsdryck) och näringsberikad mat erbjuds därför även mellan måltiderna. Personalens råd till andra avdelningar som vill arbeta med att begränsa nattfastans längd är Strukturera, planera och följ upp alla boende. 14

16 Samverka mot samma mål. Fyll på näring regelbundet, äldre tycker om att man fikar tillsammans. Skapa pedagogiska måltider på kvällen, det ska vara trevligt. Arbeta för en god vårdpedagogik med en sund och medmänsklig människosyn. Lägg ribban för vad god omvårdnad verkligen betyder i den här arbetsgruppen. Tillgodose boendes behov vad det gäller mat och dryck. Vi kan inte tvinga någon att äta och dricka men vi kan, skall, bör erbjuda ofta och vid upprepade tillfällen. Om någon vill ha eller önskar annan måltidsdryck så ordna det. Anhöriga/god man eller den boende kan själv köpa in det som önskas. Om någon önskar något särskilt att äta eller dricka på natten kan man skriva det i en omvårdnadsplanering. Diskussion Vad säger då årets resultat om hur framgångsrik man är med att begränsa nattfastans längd? I det kommunövergripande resultat är det 32% av omsorgstagarna som har en nattfasta som understiger elva timmar. När det gäller erbjudande om mat eller dryck har 64% av omsorgstagarna fått möjlighet att äta eller dricka. Hälften har alltså tackat nej eller av annan anledning inte ätit/druckit. Det är naturligtvis önskvärt att ingen omsorgstagare har en nattfasta som överstiger elva timmar. Men som personal kan vi aldrig tvinga i någon mat eller dryck. Däremot är vår uppgift att se till att alla omsorgstagare ges möjlighet till en begränsad nattfasta. Detta kan ske på olika sätt, men en bidragande faktor är sannolikt sättet vi erbjuder på. Detta nämner också två av de intervjuande enheterna. Vad vi kan utläsa av resultatet är just att det finns ett samband mellan nattfastans medellängd på enheten och andelen omsorgstagare som erbjudits mål nattetid (se figur 13). Två av enheterna poängterar att de inte väcker någon för att ge mat eller dryck. Trots detta har alltså bägge enheterna lyckats bra. Den ena enheten genom att servera en tidig förfrukost till de individer som vaknade tidigt. Den andra enheten arbetade mer strukturerat genom att erbjuda alla som var vakna under natten vilket underlättades av att olika alternativ fanns förberedda på en mellanmålsvagn. Det är intressant att notera att en av enheterna som gjort ett bra resultat menade att detta snarast var en tillfällighet då man inte medvetet arbetar för att förkorta nattfastan. Trots detta har man alltså lyckats, vilket till stor del har att göra med tidpunkterna för de olika måltiderna. Framgångsfaktorn har i det här fallet legat i att både kvällsmål och morgonmål/förfrukost serverats med lagom intervall, snarare än att omsorgstagarna serverats mat eller dryck nattetid. Samtliga enheter menar också att det är viktigt att kommunicera mellan olika skift, exempelvis genom att kvällspersonalen rapporterar över vilka som ätit dåligt. Värt att notera är att alla tre enheter som valdes ut som goda exempel är demensboenden. En bidragande orsak till att de presterat goda resultat kan vara att dessa är mer medvetna om bemötandets betydelse vid erbjudande om mellanmål. 15

17 Avslutningsvis Att begränsa nattfastans längd är ett ständigt pågående arbete där vi kan se att regelbundna mätningar ger ett förbättrat resultat. Avslutningsvis vill vi därför rekommendera att liknande mätningar även fortsättningsvis görs regelbundet så att personalen påminns om vikten av detta arbete samt för att vi även framöver kan följa och utvärdera utvecklingen av detta arbete. 16

18 Bilaga 1: Mål som bryter nattfastan Maten eller drycken som bryter nattfastan bör innehålla minst 100 kcal och g kolhydrat. Det motsvaras till exempel av ett av följande alternativ: 1 portion Sängfösare ½ dl fet yoghurt ½ dl puré av frukt eller bär ½ msk socker 1 tsk rapsolja 1 portion Morgondrink från Rättvik 1 dl fet yoghurt 1 msk rapsolja 1 msk katrinplommonpuré 1 dl fruktyoghurt med fetthalt 2 % 1,5 dl välling 1,5 dl O boy gjord på mellanmjölk 2 dl naturell standardyoghurt eller standardfilmjölk 2 dl nyponsoppa 2,5 dl saft 1 banan 1 smörgåsrån med bregott och ost + 1 dl mellanmjölk (1 dl saft) 17

19 Bilaga 2: Mätning av nattfasta den september 2011 Enhet: Avdelning: Fyll i tabellen på följande sätt: 1. Skriv in initialerna på alla omsorgstagare på avdelningen. 2. Skriv i vilka klockslag varje omsorgstagare erbjuds samt äter eller dricker vid respektive måltid. Om omsorgstagaren erbjuds, äter eller dricker nattmål flera gånger under natten ska alla gånger skrivas i. Observera att vatten inte räknas och således inte ska registreras. Initialer Exempel: K.o. Middag (onsdag 14/9) Erbjuds kl. Äter / dricker kl. Kvällsmellanmål (onsdag 14/9) Erbjuds kl. Äter / dricker kl. Nattmål = allt mellan kvällsmellanmål och frukost Erbjuds kl Äter / dricker kl Frukost (torsdag 15/9) Erbjuds kl. Äter / dricker kl Kommentarer: 18

20 Bilaga 3: Intervjufrågor Beskriv hur ni arbetar med nattfastan Finns det skriftliga rutiner för måltidsrutinerna på er avd? Vilken bemanning har ni morgon/natt/kväll per omsorgstagare? Vad tror ni att det beror på att ni lyckas bra när många andra uppger att det inte går pga mkt att göra, få personal, omsorgstagare tackar nej/sover? Vilket råd vill ni ge till andra avd/enheter som vill arbeta med att korta nattfastan? 19

21 Bilaga 4: Enheternas resultat Kommun Enhet och antal Omsorgstagare Nattfastans längd Medel Median Min Max 11h >11h okänd kl Erbjöds kl Falun Bjursåsgården 22 12,5 12,6 9,8 15,3 32% 68% 0% 91% 73% Falun Daljunkaregården 38 13,6 13,4 9,8 16,5 5% 95% 0% 92% 58% Falun Gruvrisgården 20 12,4 13 6,3 16,3 25% 70% 15% 67% 57% Falun Herrhagsgården ,6 5,3 17,5 38% 61% 5% 60% 58% Falun Kopparlunden 20 85% 53% 90% Falun Korsnäsgården 32 12,2 12,5 7,8 16,5 34% 66% 6% 94% 69% Falun Källegården 37 10,9 10,5 5,8 15,3 54% 41% 5% 92% 84% Falun Lustigknopp 33 11,4 10,8 6, % 49% 0% 39% 97% Falun Lyssfallet 30 12,5 13,4 7,5 16,6 33% 67% 0% 67% 47% Falun Norshöjden 63 13,1 14 6,3 16,5 13% 87% 6% 81% 27% Falun Risholnsgården 20 9,8 9,8 5,3 13,3 80% 15% 5% 95% 100% Falun Skoghem 39 10, ,5 38% 62% 0% 100% 77% Falun Smedjan ,3 5 17,5 24% 73% 6% 78% 48% Falun Sollunden % 100% 60% Falun Örjesbogården 28 11, % 54% 18% 71% 54% Borlänge Ekoxen 27 10,4 11,8 5 12,8 33% 56% 11% 100% 50% Borlänge Gläntan 16 11,3 11,6 7,8 13,3 44% 56% 0% 100% 67% Borlänge Hagagården 17 9,9 9,8 6, % 29% 0% 88% 52% Borlänge Hessegården 54 11,9 12,8 5 15,8 24% 61% 15% 56% 82% Borlänge Hällsjöhemmet ,8 5 13,3 49% 46% 6% 100% 95% plan 2 Borlänge Hällsjöhemmet plan ,6 12,5 4,5 15,3 30% 70% 0% 94% 57% Borlänge Hällsjöhemmet plan ,9 12,5 8 13,3 29% 71% 0% 97% 48% Borlänge Tunagården 57 12,6 12,8 3,8 14,8 4% 42% 54% 51% 51% Borlänge Utsikten 22 9,3 9, % 32% 0% 91% 59% Borlänge Åkershem 92 13,1 13,1 6, % 82% 3% 50% 59% Leksand Björkbacken 23 10,6 10,9 5,8 14,3 61% 39% 0% 78% 53% Leksand Edshult ,3 11,3 6 16,5 46% 50% 4% 58% 38% Leksand Edshult ,9 12,8 7,8 16,8 46% 54% 0% 60% 46% Leksand Limsjögården , ,3 51% 49% 0% 95% 91% Leksand Limsjögården ,5 12,8 7 12,8 30% 70% 0% 100% 56% Leksand Solhem 32 11, ,8 31% 66% 3% 78% 50% Leksand Tibble 36 12,2 12,5 8,5 15,5 33% 64% 3% 81% 53% 20

Mätning av nattfastans längd

Mätning av nattfastans längd Mätning av nattfastans längd för omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Rättviks kommun natten mellan den 21 och 22 oktober 2009 Lars Juhlin, leg. dietist Rättviks kommun

Läs mer

Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan. Nattfasta

Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan. Nattfasta Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan Nattfasta Framtagen av leg dietist Madeleine Ahlgren, Karlskrona kommun i samarbete med leg dietist Cecilia Malmqvist, Växjö kommun och Folktandvården

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach

Lina Strömvall. Tove Thegerström. Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Träna Vila Näring Lagom? Lagom? Lina Strömvall Tove Thegerström Leg Dietist Lic Personlig Tränare Idrottsmedicin Gruppträningsinstruktör Löpcoach Egna idrotter: Kampsport, vintersim, dans, gym, gruppträning,

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun

Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun falun.se/omvårdnadsförvaltningen Trygghet Inflytande Gott bemötande Vård- och omsorgsboende för äldre i Falu kommun Innehåll Anvisning av lägenhet...5 Att ansöka om och få lägenhet...4 Att bo i vård- och

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20

SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Att ÄTA RÄTT betyder att maten ger dig näring och energi så att du kan vara koncentrerad på lektionerna och orkar ROCKA FETT på rasterna och på fritiden. SAMMANFATTNING AV REPTILHJÄRNA.NU 2010-08-20 Kroppen,

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa.

5. Skriv några meningar om hur sömnen påverkar din hälsa. Frågor till texten 1. Nämn tre saker för att få en bättre dygnsrytm 2. Nämn två fördelar med att träna regelbundet 3. Berätta om hur kolhydrater, protein och fett fungerar 4. Tycker du att du får den vila

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13

Teori Kost och Kondition. År 6 ht -13 Teori Kost och Kondition År 6 ht -13 KOST OCH KONDITION l Din kropp behöver regelbundet mat för att du ska må bra och orka med skola, fritids och eftermiddagsaktiviteter. Om du äter tre huvudmål per dag

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun

Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun 2015-04-13 Riktlinjer för frukost- och mellanmålsinnehåll på förskola och fritids i Eda kommun Livsmedelsverkets undersökning

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

Diabetesutbildning del 2 Maten

Diabetesutbildning del 2 Maten Diabetesutbildning del 2 Maten Måste man följa en diet? Fettbalanserad, fiberrik mat till alla ett enhetligt matbudskap till den som: är frisk har diabetes har höga blodfetter har högt blodtryck är överviktig

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

KOST. Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende

KOST. Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende KOST Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning... 2 Bakgrund...3 1. Syfte och mål... 4 2. Ansvar... 5 3. Samverkan... 8 4. Måltidsordning...

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Inom Vård och omsorg ska mat och näring ses som en integrerad del av omvårdnaden. Alla matgäster ska känna sig trygga i att maten som serveras inom äldreomsorgen och LSS-verksamheten

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

FÖREBYGGA TRYCKSÅR FÖR LINNEA 7

FÖREBYGGA TRYCKSÅR FÖR LINNEA 7 FÖREBYGGA TRYCKSÅR FÖR LINNEA 7 Markaryd Utsikten 130206 Susanne Broman Carina Karlsson Anne Eklöf-Eskilsson Malin Winqvist Lise-Lott Svegard-Gunnarsson 1 Bakgrund Vårt boende heter Utsikten där vi har

Läs mer

Patientens bästa knep

Patientens bästa knep art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,

Läs mer

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas?

2014-11-05. Kost vid diabetes. Svenska näringsrekommendationer. Kost vid diabetes och kolhydraträkning. Kost vid diabetes vad rekommenderas? Kost vid diabetes och kolhydraträkning Kost vid diabetes VERKSAMHETSOMRÅDE PARAMEDICN, SÖDERSJUKHUSET AGNETA LUNDIN, LEG.DIETIST TEL 08-616 4017 Kosten är en viktig del av diabetesbehandlingen Barnet får

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015

IDROTTARENS HÄLSA. Anna Julin, Hösten 2015 IDROTTARENS HÄLSA Anna Julin, Hösten 2015 - Friidro8are, sprinter - 100m: 12.04 200m: 24,57-21 år gammal - Född i Jeppo, studerar i Vasa - PosiCv, målinriktad och envis - Har Cdigare spelat fotboll, skidat

Läs mer

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se

På Rätt Väg. Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare. Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Tel. 0708-552882 E-mail: kaptein-kvist@telia.com www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer när du tränar

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Kostpolicy. inom äldreomsorgen

Kostpolicy. inom äldreomsorgen Kostpolicy inom äldreomsorgen Alla matgäster, men även anhöriga, ska känna en trygghet i att det serveras välsmakande och näringsriktigt väl sammansatt kost inom Södertälje kommuns måltidsverksamheter.

Läs mer

Recept till Nutrison Powder

Recept till Nutrison Powder Recept till Nutrison Powder Nutrison Powder Nutrison Powder är ett komplett och balanserat berikningspulver som kan användas för att höja energi- och näringsinnehållet i maten. Denna receptbroschyr kan

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön

Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Lektion nr 5 Bra för mig bra för miljön Copyright ICA AB 2011. 5 om dan gör kroppen glad Intervjua kompisen, skolsköterskan, personalen i matsalen, vaktmästaren, en annan lärare, syskon, föräldrar, idrottstränare

Läs mer

En guide till dig som undervisar barn med diabetes

En guide till dig som undervisar barn med diabetes En guide till dig som undervisar barn med diabetes Alla barn är olika Alla barn är olika och det finns inte någon färdig mall för hur du som lärare på bästa sätt kan stötta ett barn med diabetes i skolan.

Läs mer

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall Patientens bästa knep mot trycksår, undernäring och fall Goda rutiner och bra knep för bättre hälsa Trycksår, undernäring och fallskador är vanliga skador. Men visste du att de ofta kan förebyggas med

Läs mer

Tio steg till goda matvanor

Tio steg till goda matvanor Tio steg till goda matvanor Intresset för mat och hälsa har aldrig varit större. Samtidigt har trenderna och myterna om mat i massmedia aldrig varit fler. I den här broschyren ges du goda råd om bra matvanor

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga

Ärftlighet Ange om dina föräldrar, syskon, barn eller person du lever med är överviktiga IFYLLES AV PATIENTEN SJÄLV! Datum: Frågeformulär till patienter som önskar genomgå fetmakirurgi Namn Personnummer Adress Postadress Telefon (även riktnummer) Telefon mobil E-post Behöver du tolk? Om ja

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning

Kosten Kroppen Klockan. Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning Kosten Kroppen Klockan Maria Lennernäs Professor mat- och måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning 1 Innehåll Introduktion Den biologiska rytmen Skola Skiftarbete Äta när och hur ofta? 2 Förr

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Inledning. Varför är det viktigt med mat

Inledning. Varför är det viktigt med mat Kost Inledning OBS! Hela föreläsningen ska hålla på i 45 minuter. Samla gruppen och sitt gärna i en ring så att alla hör och ser dig som föreläsare. Första gången du träffar gruppen: Föreläsaren inleder

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten

Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet. Sussan Öster, Kompetenscenter för hälsa. Folkhälsoenheten Koll(a) på kosten! Visuellt budskap till dig och till patientmötet Sussan Öster, www.ltvastmanland.se 1 Mat är personligt, en njutning i livet och det påverkar vår hälsa! Vad anser du är hälsosam mat?

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer

VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD SKA DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING? Nacka GFs rekommendationer VAD BÖR DU ÄTA FÖRE, UNDER OCH EFTER TRÄNING Det här materialet har kommit till efter diskussioner i styrelsen om barns behov av

Läs mer

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom

LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom LÄMPLIG BEMANNING i boende särskilt avsett för personer med demenssjukdom Rapporter/Stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum; 2010:10 www.aldrecentrum.se Vårt uppdrag Uppdrag från kommunfullmäktige i Stockholms

Läs mer

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013

Kost och idrott. FSO STEG 1 tränarutbildning. Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 Kost och idrott FSO STEG 1 tränarutbildning Diana Haldin Leg. Näringsterapeut / HvM 23.11.2013 20 år- : ta ansvar, anpassa kost/träning till studier/jobb, flytta hemifrån 16-20 år (andra stadiet): högre

Läs mer

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse

ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION. Kostens betydelse ÅTERHÄMTNING OCH PRESTATION Kostens betydelse MAGNUS HELLMAN DRIESSEN Fil. Kand examen i kostvetenskap Medicine Magister examen i idrottsmedicin (pågående) Idrottsnutrition Idrottsnutritionsrådgivare RF

Läs mer

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna.

För barn över ett år gäller i stort sett samma kostråd som för vuxna. Barn och mat Föräldrar har två viktiga uppgifter när det gäller sina barns mat. Den första är att se till att barnen får bra och näringsriktig mat, så att de kan växa och utvecklas optimalt. Den andra

Läs mer

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center

Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Äldreforskningens hus Stiftelsen Äldrecentrum och Aging Research Center Forskning och utredning om äldre och åldrande: inom geriatrisk medicin, psykologi socialgerontologi socialt arbete Tidningen Äldre

Läs mer

Prebiotika & Probiotika för små barns magar

Prebiotika & Probiotika för små barns magar Prebiotika & Probiotika för små barns magar Spädbarn kan få ont i magen, som kan bero på förstoppning och gaser. Ibland kan det vara svårt att veta vad som är orsaken till att magen och tarmen inte fungerar.

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17]

Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat. Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Wasty Klasson Kostekonom [2004-09-17] 2004-09-17 1 Svårt att tugga och svälja - Konsistensanpassad mat Vi behöver alla energi och näring i tillräcklig

Läs mer

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått

Dietoteket. Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått Om man gör som man alltid har gjort, får man samma resultat som man alltid har fått f tt Pernilla Larsson Dietist Maria Alberts vårdcentral Djupebäcksgatan 21 c, 461 32 Trollhättan 0520-16644 dietoteket@hotmail.com

Läs mer

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig

Till Dig som har Matdistribution. Matens betydelse för Dig April 2011 Till Dig som har Matdistribution N Ä V E R N ordöstra Skåne Efter önskemål från äldre personer i vår kommun, kommer här det första informationsbladet som handlar om mat. Denna gång med temat

Läs mer