Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag

Transkript

1 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 2 Hypothalamus centra för hunger, törst, mättnad, lust, olust, hormonell kontroll, dygnsrytm Människans dygnsrytm Grundinställd på ätande och aktivitet under dagen (ljus) Sömn och återhämtning nattetid (mörker) Kroppstemperatur, ämnesomsättning och mental prestationsförmåga nattetid Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 3 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 4 Hjärnans uppdrag Styra ätandet utifrån signaler om 1. Kroppens energitillstånd - behövs mer/mindre energi, eller är det lagom? 1. Tidpunkt fas i dygnsrytm 2. Beteendeförändring - motion, energiintag, stress 3. Framtiden = hur ser kommande dag/period ut, årstidsväxlingar Reglering av energiintag Stabil kroppsvikt under lång tid = energiintag energiförbrukning Långtids- och korttidsreglering Kraftfulla biologiska system reglerar energibalansen Hungerskänslor är inte biologiskt meningen att stå emot, kan vara en obehaglig känsla Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 5 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 6 1

2 Ökad vakenhet Sömnbrist Mindre sömn = fler vakna timmar då man kan äta Lockas att äta för att hålla sig vaken sysselsatt tröst Sena kvällar och nätter inbjuder till ätande vid den tidpunkt på dygnet då mättnadskänslorna är som svagast mat mättar mer på morgonen än på kvällen, alltså kan tidpunkt när man äter påverka dagens totala energiintag hungerstimulerande ämnet grehlin från magsäcken mättnadsdämpande hormonet leptin från fettväven förbrukning av energi som behövs för att underhålla kroppens vitala funktioner effektivitet att lagra in näringsämnen i kroppens energiförråd Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 7 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 8 Sömnbrist Kroppen tycks förväxla sömnbehov med matbehov och aptiten för energitäta produkter ökar (fett och socker) För trött för att motionera Kreativiteten och förmågan till överblick Gör det svårare att börja leva sundare Hunger/aptit Hungerskänslor = talar om för oss att vi behöver äta för att inte minska i vikt (kan hota kroppens funktioner) Aptit = lockar oss att äta även om vi inte är hungriga När kroppens sinnen har svårt att vägleda oss, behövs mentala rutiner för ätandet Ätande aktiverar kroppens antistressystem och har en återhämtande effekt på hjärna, hjärta och blodtryck Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 9 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 10 Behandling vid narkolepsi Matens viktiga innehåll Fasta rutiner för sömn Sömnmedicin till natten vid behov Läkemedel dagtid för ökad vakenhet och koncentration Medicinerna påverkar ofta aptiten Kolhydrat Protein Fett Vitaminer Mineraler Vatten Protein, Fett och Kolhydrater i mat och dryck ger kroppen näring och energi (kcal) Energi som vi inte förbränner omvandlas till fett på kroppen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 12 2

3 Magsäcken Kolhydrater Socker Stärkelse Fiber Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 14 Snabba eller långsamma kolhydrater? Bönor Linser Pasta Korngryn Ärtor Långsam Bröd med hela korn Långsam Surdegsbröd Klibbfritt ris Bulgur Potatismos Potatis Couscous Snabb Klibbigt ris Pumpernickel Vitt bröd Fullkornsbröd Snabb Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 16 Mat kan påverka vakenhet Tuggrörelse: t ex äpple, knäckebröd, morot Varm eller kall dryck Att äta sötsaker eller dricka läsk piggar inte upp, men har negativa effekter på blodsocker, tänder och kroppsvikt Svårsmält och kryddad mat kan ge orolig sömn Koffein Undvik minst 6 timmar före sänggående Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 17 Koffein - uppiggande En normal dos kaffe ger en klar ökning av vakenhetsgraden Effekten räcker ofta 6 timmar, hos känsliga individer ännu längre Lågkonsumenter reagerar starkare på koffeinet än andra Störst effekt av dagens första kopp Dryck mg koffein/kopp Bryggkaffe Ca Pulverkaffe, te, chokladdryck Ca Energidryck t.ex. Redbull 25cl Ca 80 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 18 3

4 Olika mättnadsvärde Livsmedel har olika mättnadsvärden: Protein och fett mättar bäst (t ex fisk, kött) Flytande kolhydrater (t ex socker i läsk, saft eller juice) mättar dåligt Mat som tuggas brukar generellt mätta bättre än redan finfördelad mat Hela frukter mättar bättre än juice, kokt potatis bättre än potatismos, grovt bröd bättre än vitt bröd etc. Bra mat innehåller rikligt med vitaminer och mineraler per kalori Rent fett och socker däremot är kalorier tomma på näringsämnen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 19 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 20 Bra mat innehåller rikligt med vitaminer och mineraler per kalori Rent fett och socker däremot är kalorier tomma på näringsämnen Bra mat innehåller rikligt med vitaminer och mineraler per kalori Rent fett och socker däremot är kalorier tomma på näringsämnen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 21 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 22 Måltidsordning Eftersom hjärnan tar in information om närvaro av protein, fett och kolhydrater i maten finns det skäl att tro att vi blir mättare av en måltid där en kombination ingår Sträva efter att hålla en fast måltidsrytm dagtid Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Blodsocker 07:00 10:00 12:00 14:30 17:00 19:30 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 24 4

5 Dygnet 3 till 6 ät-tillfällen Fördela det totala matbehovet Stort behov: större portioner, ofta Litet behov: mindre portioner Ät så regelbundet och förutsägbart som möjligt Om du är vaken nattetid Nattätande ökar det subjektiva välbefinnandet Ämnesomsättningen är annorlunda på natten Undvik då att äta så mycket mat. Magen är inte beredd på att ta hand om mat (speciellt svårsmält föda som t ex fett) Snabba kolhydrater och rent socker gör att insulinet snabbt aktiveras bryter ner sockret i blodet gör att man blir trött pendlar mellan trötthet och vakenhet Stort födointag nattetid ger förhöjda blodfetter Att vakna och vara hungrig kan göra det svårt att somna om. Ät något litet och lägg dig igen. Kroppens nedbrytning av mat kan göra dig sömnig. Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 25 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 26 Om du måste äta nattetid Inte nattmat Minimål eller enstaka livsmedel: ät frukt en frukt ett glas fil, mjölk eller yoghurt varmt the med mjölk varma koppen en liten smörgås Nattmat ska ha ett lågt innehåll av socker och energi Vad finns i skåpen hemma? Tung och svårsmält mat som pizza, paj, hamburgare, pommes och fet dressing Snabba kolhydrater som nyponsoppa, sötsaker, vitt bröd, energidryck, saft, lättdryck, läsk, kaffebröd Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 27 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 28 Dålig aptit Viktigt med måltidsrutiner. Ibland smakar ingenting bra. Försök att äta och dricka ändå. All näring man kan få i sig behövs. Passa på att äta när det är möjligt, ät lite och ofta. Frukost x 2 innan medicin tas. Ibland lättare att äta kvällstid när medicinerna slutat verka. Välj den mat du tycker bäst om. Lägg upp små portioner på tallriken. Välj energirikt! Små mellanmål och efterrätter kan göra stor skillnad. Portionsstorlek Energitäthet Kan vara en hjälp för att få i sig tillräckligt om aptiten är liten Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 29 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 30 5

6 Dålig aptit Vistas utomhus varje dag. Promenader och cykelturer förbättrar aptiten Vädra före måltiden. Matos kan förvärra besvären Ät i lugn och ro. Försök att ordna det så trivsamt som möjligt under måltiderna Bläddra i en kokbok eller mattidning för att få inspiration Fallbeskrivning pojke 9 år Största bekymmer: sover dåligt om natten, somnar kl 8, vaknar kl 23 och är därefter vaken, känner sig uttråkad Resulterar i att han går upp och äter eller ser på film. Kan ibland äta vid tre tillfällen under natten. Smygäter. I skolan har man reagerat på att han nu är mer trött och mamma är rädd att skolarbetet ska drabbas. Vikten ökar. Önskvärt hade varit att sova en stund under skoldagen, men pojken vill inte alls detta i nuläget. Det är också svårt att motivera honom till sömn efter skoltid, då han gärna träffar kompisar. Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 31 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 32 Dygnets planering Sammanfattning 21.00: Läggdags (Klocka som visar tid mha lampor ska ordnas) 24.00: Vaknar. Tar Melatonin och stannar kvar i sängen till kl (det får vara tråkigt) 03.00: Ok att gå upp för att äta en smörgås, frukt eller flingor. Ev se en film/bläddra i böcker. Somna om? 05.00: Vaknar, äter lite frukost och somnar ibland om en stund : Frukost med familjen. Äter då bra. Tar Ritalin (30 mg). Sover i bilen 30 min på väg till skolan. Skolan börjar : Lunch i skolan. Tar Ritalin före lunch (10 mg). Dålig aptit, äter inte mycket : Skolan slutar, går till fritids : Mellanmål på fritids. Dålig aptit. Prova intag av näringsdryck/smoothie. Sover ca 30 min i bilen på väg hem från fritids. ca tas Ritalin (10mg) 18.00: Lagad mat serveras hemma. Aptit börjar komma tillbaka. 2 ggr/vecka träning Äter då innan träningen och tar ev extra Ritalin (10mg) : Extra kvällsmål, havregrynsgröt, macka eller fil. Regelbundna måltidsrutiner dagtid Undvik att äta nattetid, om man måste äta- minimål Vid sömnbrist ökar aptiten och lockar till att äta fel saker. Välj låg energi vid ökad hunger. Mediciner minskar oftast aptiten. Försök i så fall att äta mer på morgonen och kvällstid när de slutat verka Välj näringstät/energirika livsmedel, mellanmål och efterrätter vid minskad aptit. Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 33 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 34 6