Kostpåverkan vid narkolepsi?

Transkript

1 Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1

2 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 2

3 Hypothalamus centra för hunger, törst, mättnad, lust, olust, hormonell kontroll, dygnsrytm Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 3

4 Människans dygnsrytm Grundinställd på ätande och aktivitet under dagen (ljus) Sömn och återhämtning nattetid (mörker) Kroppstemperatur, ämnesomsättning och mental prestationsförmåga nattetid Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 4

5 Hjärnans uppdrag Styra ätandet utifrån signaler om 1. Kroppens energitillstånd - behövs mer/mindre energi, eller är det lagom? 1. Tidpunkt fas i dygnsrytm 2. Beteendeförändring - motion, energiintag, stress 3. Framtiden = hur ser kommande dag/period ut dag/natt, årstidsväxlingar, stress Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 5

6 Reglering av energiintag Kraftfulla biologiska system reglerar energibalansen Stabil kroppsvikt under lång tid = energiintag energiförbrukning Långtids- och korttidsreglering Hungerskänslor är inte biologiskt meningen att stå emot, kan vara en obehaglig känsla Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 6

7 Ökad vakenhet Mindre sömn = fler vakna timmar då man kan äta Lockas att äta för att hålla sig vaken sysselsatt tröst Sena kvällar och nätter inbjuder till ätande vid den tidpunkt på dygnet då mättnadskänslorna är som svagast mat mättar mer på morgonen än på kvällen, alltså kan tidpunkt när man äter påverka dagens totala energiintag Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 7

8 Sömnbrist hungerstimulerande ämnet grehlin från magsäcken mättnadsdämpande hormonet leptin från fettväven förbrukning av energi som behövs för att underhålla kroppens vitala funktioner effektivitet att lagra in näringsämnen i kroppens energiförråd Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 8

9 Sömnbrist Kroppen tycks förväxla sömnbehov med matbehov och aptiten för energitäta produkter ökar (fett och socker) Stress aktiverar lusten att äta energitäta produkter För trött för att motionera Kreativiteten och förmågan till överblick Gör det svårare att börja leva sundare Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 9

10 Hunger/aptit Hungerskänslor = talar om för oss att vi behöver äta för att inte minska i vikt (kan hota kroppens funktioner) Aptit = lockar oss att äta även om vi inte är hungriga Ätande aktiverar kroppens antistressystem och har en återhämtande effekt på hjärna, hjärta och blodtryck När kroppens sinnen har svårt att vägleda oss, behövs mentala rutiner för ätandet Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 10

11 Behandling vid narkolepsi Fasta rutiner för sömn Sömnmedicin till natten vid behov Läkemedel dagtid för ökad vakenhet och koncentration Medicinerna påverkar ofta aptiten Ibland lättare att äta på morgonen eller på kvällstid när medicinerna slutat verka Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 11

12 Matens viktiga innehåll Kolhydrat Protein Fett Vitaminer Mineraler Vatten Protein, Fett och Kolhydrater i mat och dryck ger kroppen näring och energi (kcal) Energi som vi inte förbränner omvandlas till fett på kroppen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 12

13 Vad höjer blodsockret och får oss att känna oss pigga? Kolhydraterna Potatis, ris, pasta, cous cous Bröd, kex, kakor Frukt, bär Godis, glass, snacks Socker, sirap honung Söta drycker Helena Pettersson, dietist

14 Kolhydrater Socker Stärkelse Fiber Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 14

15 Snabba eller långsamma kolhydrater? Korngryn Bönor Linser Ärtor Pasta Klibbfritt ris Bulgur Potatis Couscous Klibbigt ris Potatismos Snabb Långsam Pumpernickel Fullkornsbröd Vitt bröd Snabb Bröd med hela korn Surdegsbröd Långsam Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 15

16 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 16

17 Magsäcken I magsäcken knådas maten och blandas med magsaft Magsäcken är en behållare där den delvis nedbrutna födan stannar upp för kortare eller längre tid, innan den transporteras vidare i små portioner genom resten av mag-tarmkanalen Drycker passerar snabbast och fet mat stannar kvar längst i magsäcken Så lite som fem till tio milliliter släpps vidare åt gången Den delvis nedbrutna födan har då en vällingliknande konsistens Magsäcken brukar normalt vara tömd på föda ungefär fyra timmar efter en måltid Helena Pettersson, dietist

18 Magsäcken Allt som kommer ner i magsäcken samtidigt, tas omhand samtidigt. Kolhydrater höjer blodsockret, medan proteiner, fetter, fibrer och grov struktur bromsar. Det blir som en slags gas och bromseffekt, som behövs sida vid sida för att ge en jämn fart på blodsocker och humör.

19 Olika mättnadsvärde Livsmedel har olika mättnadsvärden: Protein och fett mättar bäst (t ex fisk, kött) Mat som tuggas brukar generellt mätta bättre än redan finfördelad mat Flytande kolhydrater (t ex socker i läsk, saft eller juice) mättar dåligt Hela frukter mättar bättre än juice, kokt potatis bättre än potatismos, grovt bröd bättre än vitt bröd etc Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 19

20 Eftersom hjärnan tar in information om närvaro av protein, fett och kolhydrater i maten finns det skäl att tro att vi blir mättare av en måltid där en kombination ingår Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 20

21 Mat kan påverka vakenhet Tuggrörelse: t ex äpple, knäckebröd, morot Varm eller kall dryck Att äta sötsaker eller dricka läsk piggar inte upp, men har negativa effekter på blodsocker, tänder och kroppsvikt Koffein Undvik minst 6 timmar före sänggående Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 21

22 Koffein - uppiggande En normal dos kaffe ger en klar ökning av vakenhetsgraden Effekten räcker ofta 6 timmar, hos känsliga individer ännu längre Lågkonsumenter reagerar starkare på koffeinet än andra Störst effekt av dagens första kopp Dryck mg koffein/kopp Bryggkaffe Ca Pulverkaffe, te, chokladdryck Ca Energidryck t.ex. Redbull 25cl Ca 80 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 22

23 Bra mat innehåller rikligt med vitaminer och mineraler per kalori Rent fett och socker däremot är kalorier tomma på näringsämnen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 23

24 Bra mat innehåller rikligt med vitaminer och mineraler per kalori Rent fett och socker däremot är kalorier tomma på näringsämnen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 24

25 Bra mat innehåller rikligt med vitaminer och mineraler per kalori Rent fett och socker däremot är kalorier tomma på näringsämnen Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 25

26 Måltidsordning Sträva efter att hålla en fast måltidsrytm dagtid Frukost Mellanmål Lunch Mellanmål Middag Kvällsmål Blodsocker 07:00 10:00 12:00 14:30 17:00 19: Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 26

27 Om du är vaken nattetid Nattätande ökar det subjektiva välbefinnandet Ämnesomsättningen är annorlunda på natten Undvik då att äta så mycket mat Magen är inte beredd på att ta hand om mat (speciellt svårsmält föda som t ex fett) Snabba kolhydrater och rent socker gör att insulinet snabbt aktiveras bryter ner sockret i blodet gör att man blir trött pendlar mellan trötthet och vakenhet Att vakna och vara hungrig kan göra det svårt att somna om. Ät något litet och gå och lägg dig. Kroppens nedbrytning av maten kan göra dig sömnig Stort födointag nattetid ger förhöjda blodfetter Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 27

28 Om du måste äta nattetid Minimål eller enstaka livsmedel t ex: en frukt ett glas fil, yoghurt eller mjölk varmt te med mjölk Varma koppen en liten smörgås Nattmat ska ha ett lågt innehåll av socker och energi Vad finns i skåpen hemma? Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 28

29 Inte nattmat Tung och svårsmält mat som pizza, paj, hamburgare, pommes och fet dressing Fettrik mat är svår att bryta ner och kan göra det svårt att somna om Snabba kolhydrater som nyponsoppa, sötsaker, vitt bröd, energidryck, saft, lättdryck, läsk, kaffebröd Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 29

30 Dålig aptit Viktigt med måltidsrutiner. Ibland smakar ingenting bra. Försök att äta och dricka ändå. All näring man kan få i sig behövs. Passa dessutom på att äta när det är möjligt, ät lite och ofta Om du är vaken tidigt och har svårt att äta senare under dagen kanske två frukostar kan vara ett alternativ Välj den mat du tycker bäst om Lägg upp små portioner på tallriken Välj energirikt! Små mellanmål och efterrätter kan göra stor skillnad Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 30

31 Portionsstorlek Energitäthet Kan vara en hjälp för att få i sig tillräckligt om aptiten är liten Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 31

32 Dålig aptit Vistas utomhus varje dag. Promenader och cykelturer förbättrar aptiten Vädra före måltiden. Matos kan förvärra besvären Försök att ordna det så trivsamt som möjligt under måltiderna Ät i lugn och ro Bläddra i en kokbok eller mattidning för att få inspiration Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 32

33 Fallbeskrivning pojke 9 år Största bekymmer: sover dåligt om natten, somnar kl 8, vaknar kl 23 och är därefter vaken, känner sig uttråkad Resulterar i att han går upp och äter eller ser på film. Kan ibland äta vid tre tillfällen under natten. Smygäter. I skolan har man reagerat på att han nu är mer trött och mamma är rädd att skolarbetet ska drabbas. Vikten ökar. Önskvärt hade varit att sova en stund under skoldagen, men pojken vill inte alls detta i nuläget. Det är också svårt att motivera honom till sömn efter skoltid, då han gärna träffar kompisar. Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 33 33

34 Dygnets planering 21.00: Läggdags (Klocka som visar tid mha lampor ska ordnas) 24.00: Vaknar. Tar Melatonin och stannar kvar i sängen till kl (det får vara tråkigt) 03.00: Ok att gå upp för att äta en smörgås, frukt eller flingor. Ev se en film/bläddra i böcker. Somna om? 05.00: Vaknar, äter lite frukost och somnar ibland om en stund : Frukost med familjen. Äter då bra. Tar Ritalin (30 mg). Sover i bilen 30 min på väg till skolan. Skolan börjar : Lunch i skolan. Tar Ritalin före lunch (10 mg). Dålig aptit, äter inte mycket : Skolan slutar, går till fritids : Mellanmål på fritids. Dålig aptit. Prova intag av näringsdryck/smoothie. Sover ca 30 min i bilen på väg hem från fritids. ca tas Ritalin (10mg) 18.00: Lagad mat serveras hemma. Aptit börjar komma tillbaka. 2 ggr/vecka träning Äter då innan träningen och tar ev extra Ritalin (10mg) : Extra kvällsmål, havregrynsgröt, macka eller fil. Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 34 34

35 Sammanfattning Regelbundna måltidsrutiner Undvik att äta nattetid, om man måste äta - minimål Vid sömnbrist ökar aptiten och lockar till att äta fel saker Välj mat med låg energitäthet vid ökad hunger och tvärtom vid dålig aptit Välj energirika livsmedel, mellanmål och efterrätter vid minskad aptit Mediciner minskar oftast aptiten. Försök i så fall att äta mer på morgonen och kvällstid när de slutat verka Långsamma kolhydrater ger mindre sömnighet än snabba kolhydrater Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 35

36 Kronobiologi Det är dags att mer poängtera betydelsen av att äta förutsägbart, regelbundet och dagtid. Vad vi äter har betydelse för energi- och näringstillförsel. När vi äter under dygnet har betydelse för en rad metabola parametrar och energiomsättningen i kroppen. Dygnsrytm, sömn och stress påverkar ätandet vad, när och hur ofta vi äter. Livsrytmen påverkar i sin tur aptit och metabolism. I sämsta fall leder störd rytm, sömnbrist och stress till ökade preferenser för energitäta produkter (fett, sött) som äts vid oregelbundna tider och nattetid Maria Lennernäs, professor i matoch måltidskunskap med beteendevetenskaplig inriktning, Högskolan i Kristianstad Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 36