Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan. Nattfasta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan. Nattfasta"

Transkript

1 Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan Nattfasta

2 Framtagen av leg dietist Madeleine Ahlgren, Karlskrona kommun i samarbete med leg dietist Cecilia Malmqvist, Växjö kommun och Folktandvården Blekinge Uppdaterad Design och layout: Marie-Louise Bescher

3 Bakgrund Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens sista mål till påföljande dags första mål. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i öppna jämförelser och rekommenderar att nattfastans längd inte bör överstiga 11 timmar. Denna rekommendation bygger på olika undersökningar som visar att en spridning av 5-6 måltider över en större del av dagen, som resulterar i en nattfasta på 11 timmar eller mindre, ger en större chans för äldre och/eller sjuka i vård och omsorg att få ett fullgott energi- och näringsintag, som i sin tur bl a underlättar sårläkning, förebygger undernäring, minskar risken för fall och ger en högre livskvalitet. Effektmål för 2009 i Karlskrona kommun Inom särskilt boendeverksamheten skall nattfastan för brukarna inte överstiga elva timmar. Detta skall ske genom att erbjuda sent kvällsmål, nattmål och/eller tidig frukost. Följs upp av årlig mätning av nattfastan. Resultat av mätningar i Karlskrona kommun I Karlskrona kommun minskade nattfastan från 13,4 (december 2008) till 12,4 (november 2009). Nattfastan mättes på 723 brukare på 86 avdelningar. Antalet avdelningar som uppfyllde målet att ha en nattfasta under 11 timmar hade ökat från fyra stycken till nio stycken. Antalet avdelningar som hade en nattfasta på mellan 11 och 12 timmar hade ökat från sju stycken till 23 stycken. Ingen avdelning hade längre en nattfasta på över 15 timmar och antalet avdelningar på mellan 14 och 15 timmar hade minskat från 19 till åtta stycken.

4 Reslutat i jämförelsekommunerna I Växjö, Halmstad, Kalmar och Karlskrona kommun används exakt samma mätmetod, blankett och tidpunkt. Alla dessa kommuner har för avsikt att mäta en gång om året. Kristianstad kommun har en egen blankett och väljer att mäta två gånger per år. Från mätningen 2008 till 2009 har Växjö kommun minskat nattfastan med ca en timme från 13,7, i Halmstad hade nattfastan ökat från 12,8 till 13,0 och i Kalmar kommun hade nattfastan minskat från 13,6 till 13,0. Kristianstad kommun rapporterar att de ligger runt 13 timmar i genomsnitt. Samtliga siffror är rapporterade muntligen från dem som ansvarar för nattfastemätningen i respektive kommun. Framgångsfaktorer i Karlskrona kommun Kommunens dietist har utbildat personal på avdelningarna specifikt om betydelsen av förkortad nattfasta och olika metoder för att förkorta nattfastan. Delaktighet i, kunskap om och förståelse för denna viktiga fråga för all personal visade sig vara en framgångsfaktor i Karlskrona kommun. Inte minst spelar områdeschefen en viktig roll. Även överrapportering mellan kvälls- och nattpersonal är viktigt för att nattpersonal ska vara extra observanta på brukare som ätit dåligt under eftermiddagen och kvällen. Vad vinner vi på att förkorta nattfastan? När man inte täcker sitt energibehov med mat och dryck använder kroppen sina energilager för att upprätthålla livsnödvändiga funktioner. Energi lagrar vi i underhudsfett (fett), muskelvävnad (protein) och glykogen i lever och muskler (kolhydrater). Det glykogen som finns lagrat i levern motsvarar små mängder energi som har till uppgift att hålla blodsockerhalten uppe

5 mellan måltiderna. Med ett välfyllt glykogenlager vid sänggående klarar vi av en natts fasta, förutsatt att den inte är för lång, utan att behöva använda andra energilager. Om nattfastan är för lång och glykogenet i levern inte räcker till för att hålla blodsockerhalten uppe börjar kroppen ta av annan lagrad energi för att bilda livsnödvändigt blodsocker. Proteiner i muskelmassan förbränns för detta ändamål och den totala muskelmassan minskar, vilket på sikt kan få allvarliga följder för en person som på grund av stigande ålder eller kronisk sjukdom redan har en muskelmassa som minskar successivt. Att bibehålla sin muskelmassa är en grundförutsättning för att man ska klara av sina dagliga aktiviteter en period med för lågt energiintag kan leda till att man kanske snabbare förlorar förmågan att orka äta själv, klä sig själv eller stå och gå själv, vilket i sin tur leder till lägre grad av självständighet och ökad vårdtyngd. Blodsockerpåverkan vid diabetes Vid diabetes kan höga blodsockervärden på morgonen ibland orsakas av att nattfastan är för lång. Muskelprotein som bryts ned och omvandlas till blodsocker i brist på glykogen påverkar blodsockervärdet på morgonen. Det kan vara lätt att man börjar fundera på vad det är man har ätit på kvällen som har gett så höga värden på morgonen, när man i själva verket bör fundera över vad man inte har ätit. Ett senare kvällsmellanmål kan för personer med lång nattfasta och liten aptit ge ett jämnare blodsocker och förebygga höga morgonvärden.

6 Effektiv rehabträning Balansen mellan mat, träning och vila är mycket viktig för att man ska få ut så mycket som möjligt och nå bra resultat av rehabträning. Utan rätt bränsle i tillräcklig mängd kan en fysisk aktivitet vara svår att utföra oavsett vilken nivå den ligger på. Vid rehabronder/-planering bör därför nutrition och nattfasta vara en självklarhet att diskutera och ta hänsyn till. När och vad äter omsorgstagaren i förhållande till den planerade träningen? Sårläkning Förmågan att läka ett sår beror inte bara på vilka förband man använder, hur man lägger om såret, avlastning osv. Möjligheten att kunna läka ett sår är också beroende av hur pass väl man täcker sitt energi- och näringsintag. Ett vätskande sår läcker via sekretet ut en del protein, vilket gör att förlusterna av protein och energi är större än normalt. Dessutom behöver man också extra protein och energi för att kunna läka såret inifrån och bygga ny vävnad. Vid sårläkning har man alltså ett extra högt energi- och näringsbehov, vilket gör att nattfastan och måltidsfördelningen om möjligt är ännu viktigare att jobba med. Fallprevention Det finns ett samband mellan undernäring och fallolyckor bland äldre. Är man undernärd är det dessutom lättare att få en fraktur när man faller, bland annat på grund av att mängden underhudsfett som skyddar skelett och inre organ vid fall är minskat. Undernäring kan också påverka själva skelettets kvalitet. Lång nattfasta kan vid sidan av minskad muskelmassa också leda till yrsel och ostadighet, vilket ökar risken för fall då den äldre exempelvis går upp på natten för att gå på toaletten.

7 Förebygga förstoppning Att fördela måltider jämnt över dagen/dygnet kan påverka mag-tarmkanalens motorik på ett positivt sätt, vilket kan minska behovet av laxermedel. Om flera måltider fördelade över dygnet dessutom medför att den äldre äter större volymer mat har även detta en positiv effekt för avföringsfrekvensen. Bättre sömn ökad ork En av de snabbaste effekterna man som omvårdnadspersonal ofta upptäcker av en förkortad nattfasta är att såväl nattsömnen som vakenheten under dagen blir bättre. Vi vet alla hur svårt det kan vara att somna om när man vaknar på natten och är hungrig. Omsorgstagare som går och lägger sig tidigt behöver äta eller dricka något under förnatten för att kunna somna om. På avdelningar där man har jobbat med att förkorta nattfastan på detta vis har man märkt en markant minskning av behovet av sömntabletter. Hos personer med demens eller demensliknande symtom kan man också se att en förkortad nattfasta minskar förekomst av rastlöshet och oro, som i vissa fall kan bero på hunger. Aptiten under dagen brukar dessutom påverkas på ett positivt sätt när sömnen fungerar bättre, orken och kraften att äta ökar. Det finns bara fördelar med att aktivt bryta en nattfasta som har blivit på tok för lång. Förebygga dålig mun- och tandhälsa Borsta tänder och proteser två gånger daligen. Torka ur eller skölj munnen. Använd salivstimuerande medel, smörjande medel eller vid behov saliversättningsmedel. Kontakta tanvårdspersonal vid frågor om munnen.

8 Vad behövs för att nattfastan ska brytas? När man jobbar med att bryta nattfastan är det viktigt att mellanmålet som serveras innehåller kolhydrater, eftersom det är lagret av leverglykogen som behöver fyllas på i första hand. Det är jättebra om mellanmålet dessutom innehåller protein och fett, men om något ska prioriteras är det kolhydrater. Hur mycket energi och kolhydrater man behöver få i sig för att man ska få bra effekt är individuellt, och beror bl a på energiintag under dagen, energibehov, kroppsvikt, hur stort glykogenlager man har i levern vid sänggående mm. En generell rekommendation kan vara att man försöker uppnå ett mellanmål som ger minst 100 kcal och g kolhydrat (dvs 5 % av dagens totala behov för en person med ett energibehov på 2000 kcal/dygn). När det gäller energirika drycker kan det innebära 1 dl hemgjord näringsdryck, 2 dl naturell standardyoghurt eller standardfil, 1 dl fruktyoghurt eller smaksatt fil med minst 2 % fetthalt, 2 dl nyponsoppa eller annan fruktsoppa (som ger g kolhydrater, vilket bör observeras för personer med diabetes) eller 1½ dl välling. Sängfösaren 1 dl fet yoghurt och fet mjölk blandas till önskad konsistens 50 g mixad eller mosad färsk, fryst eller konserverad frukt eller bär 1 msk socker 1-3 tsk rapsolja eventuellt 1 msk majsvällingberikning som rörs i strax före servering. Blanda alla ingredienser och servera kall i ett trevligt glas. Man kan äta med sked, dricka eller äta med sugrör!

9 Ansvarsfördelning När det gäller nutrition i den kommunala omsorgen har vi alla en viktig funktion att fylla för att vårdkedjan ska fungera. Att vi tar vårt ansvar och samarbetar är grundförutsättningar för att vi ska få välnärda brukare. I Handboken för kost och nutrition finns ansvarsfördelningen tydligt beskriven för olika yrkeskategorier. I arbetet med att förkorta nattfastan kan nedanstående delar vara extra viktiga att uppmärksamma. Områdeschef Områdeschefen har det övergripande ansvaret för kosthanteringen på enheten. Detta innebär bland annat att den äldre får sitt energibehov tillgodosett och att måltidsordningen följer de riktlinjer som finns. Områdeschefen ansvarar för att personalen har rutiner, kompetens och möjligheter som behövs för att hålla rekommendationen för nattfastans längd. I ordinärt boende ansvarar områdeschefen för att beslut fattade av biståndshandläggare verkställs, där det är viktigt att i möjligaste mån försöka förkorta nattfastan för de brukare som behöver hjälp med sina måltider. När målsättningen är att fler ska bo i ordinärt boende blir detta mål mycket viktigt att uppnå. Sjuksköterska Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig vad gäller brukarens nutritionsstatus. Extra mellanmål kan exempelvis ordineras som en HSL-insats vid näringsproblem, sårproblematik, rehabträning och andra tillstånd som tidigare har tagits upp. Sjuksköterskan kan precisera när mellanmålen bör serveras om avseendet är att förkorta nattfastan. När mellanmålen ordinerats som en HSL-insats är det sjuksköterskan som ansvarar för uppföljning, utvärdering och dokumentation.

10 Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalen är ansvarig för att följa de rutiner och riktlinjer som finns för nutrition och kosthantering. Att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar är en riktlinje som förvaltningen jobbar efter. Tydliga rutiner underlättar arbetet för att nå detta mål, och det är viktigt att alla vet vem som förväntas göra vad. Samverkan och kommunikation mellan dag- och nattpersonalen är mycket viktig. När sjuksköterskan ordinerar extra mellanmål som HSL-insats är det omvårdnadspersonalen som utför insatsen och rapporterar vidare till sjuksköterska hur det fungerar. Rehabpersonal (arbetsterapeut och/eller sjukgymnast) Rehabpersonalen kan hjälpa till med att anpassa sittställningen för brukare som får mellanmål i sängen för att sväljningen ska bli så säker som möjligt. Arbetsterapeuten kan visa och tipsa om äthjälpmedel om sådana behov finns. Biståndshandläggare Biståndshandläggaren har ansvar för att utreda och besluta om enskildas behov av och rätt till stöd och hjälp i samband med måltider. Här är det mycket viktigt att hänsyn tas till dygnets alla måltider, och att nattfastans längd tas i beaktande. Det är viktigt att se till helheten när bistånd kring mat och måltider bedöms.

11 Strategier för att förkorta nattfastans längd Det finns många olika sätt att nå målet för nattfastans längd. Det som fungerar bra på en avdelning kanske inte fungerar alls på en annan. Om kvällspersonalen förbereder en drink kanske nattpersonalen kan servera? Områdeschef, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal (både dagoch nattpersonal) bör tillsammans arbeta fram riktlinjer för hur man jobbar med nattfastan på respektive enhet, och tydliggöra vem som ansvarar för vad. Om kvällspersonalen förbereder en drink kanske nattpersonalen kan servera? Resurspersoner som dietist eller arbetsterapeut kan med fördel bjudas in för att delta i arbetet och agera bollplank. Några enheter har tidigare jobbat med att förkorta nattfastans längd inom ramen för Goda Exempel, dem kan man gärna kontakta för tips och idéer. Kunskap Det är viktigt att all personal har kunskap om varför det är viktigt att vi jobbar med nattfastans längd, och vad en lång nattfasta medför. Utbildning om nattfasta specifikt kan vara svår att plocka ur sitt sammanhang, den bör ingå i en helhetsutbildning om nutrition. Om man inte har grundläggande kunskaper om näringslära, nutrition för äldre och sjuka, vikten av en jämn måltidsfördelning under dagen osv kan det bli svårt att se var

12 nattfastan kommer in i helheten. Idag matas vi ständigt med olika budskap om mat och näring från media, kostbudskapen kan kännas väldigt motsägelsefulla och föränderliga, och de är svåra att sätta i ett sammanhang dels för mig som privatperson och dels hur jag hanterar frågan när jag jobbar med andra människor och deras behov. Vi bombarderas inte alls på samma sätt med olika budskap från media när det gäller omvårdnad, rehabilitering, fallprevention, såromläggning och inkontinensskydd som vi gör när det gäller nutrition. Att vi har tydliga riktlinjer inom området som alla känner till och en bra baskunskap hos alla när det gäller nutrition är oerhört viktigt för att vi ska känna trygghet med vårt arbete och jobba med rätt saker. Förvaltningens dietist är en resursperson man gärna kan koppla in. Attityder Flera undersökningar visar att personalens attityder kan påverka näringsintaget hos brukare som har svårt att äta. Den äldre är mycket beroende av personalens kunskap om, intresse för och syn på nutrition, mat och måltider. Om jag själv som personal kan förmedla att jag tycker att kvällsmellanmålet är viktigt och att jag har goda alternativ att erbjuda kan man komma väldigt långt. Det är värdefullt att ha kunskap att kunna motivera för brukare och/eller anhöriga varför kvällsmellanmålet är så viktigt när aptiten är liten och orken inte finns. Måltidsfördelning vilka tider serverar vi mat? Det är inte ovanligt att frukosten serveras när alla på avdelningen har fått hjälp att göra sin morgontoalett och klä sig, ibland kanske frukosten inte serveras förrän framåt Middagen brukar börja serveras från och framåt, sedan brukar eftermiddagsfikat komma vid Ibland händer det att kvällsmaten serveras så tidigt som 16.30,

13 men i många fall väntar man i alla fall till När måltiderna förläggs så pass tätt under dagen hinner brukaren knappt bli hungrig under dagen, och ibland kan det resultera i att matintaget blir litet vid varje måltid. I Karlskrona kommun valde man på många avdelningar att jobba med just tiden för när måltider erbjuds. Möjligheten att äta frukost tidigarelades och kvällsmaten serverades senare. Analysera utgångsläget Det är viktigt att kartlägga hur måltidsfördelningen ser ut på avdelningen, och att hela personalgruppen funderar och reflekterar över varför det har blivit just så. Förlägger man måltiderna tätt av gammal vana så har vi ju alltid gjort? Är det schemat som får styra måltiderna? Måste alla vara klädda och färdiga när frukosten serveras, eller finns det någon som vill äta frukost i morgonrock på sitt rum? Kan stress eller oro för att inte hinna med kvällens bestyr göra så att man serverar kvällsmaten allt tidigare? Hur lång tid får Är det schemat som får styra måltiderna? måltiden ta? Sitter vi ner och fikar tillsammans med brukarna, eller försvinner personalgruppen in i personalrummet? Framför allt är det viktigt att fundera över vad som kan göras annorlunda vad behöver hända för att vi t ex ska servera kvällsmaten en halvtimme senare? Fokusera gärna på en realistisk förändring som är möjlig att genomföra till att börja med, något som ni själva i gruppen kan jobba med här och nu, och som inte kräver att det ekonomiska läget förbättras eller att matsalen behöver byggas om. Tag gärna hjälp av andra avdelningar som har jobbat med liknande förändringsarbete tidigare.

14 Sent kvällsmål Ett sent kvällsmål i samband med sänggåendet är ett effektivt sätt att förkorta nattfastan på. I samband med att nattmedicin delas eller att en blöja byts kan man mycket väl ha som rutin att servera någon energirik dryck eller ett litet mellanmål beroende på vad den äldre föredrar. Brukare som är vakna lite längre på kvällen kan med fördel erbjudas ett kvällsmål, gemensamt i matrummet, framför TV:n eller inne på rummet. En uppdukad mellanmålsvagn med några få alternativ (både i fast och flytande form) kan stimulera aptiten. Nattmål Brukare som vaknar på natten och är oroliga bör erbjudas något att äta eller dricka. Har brukaren gått och lagt sig tidigt och kanske inte ätit sedan kvällsmaten är det kanske inte konstigt om man vaknar och är hungrig, även om man inte har förmågan att uttrycka det själv alla gånger. Något att äta och dricka kan i dessa fall fungera bättre än sömntabletter. Tänk också på att gärna ta med en termos med varm choklad eller välling att erbjuda när medicin ska delas eller en blöja bytas under natten. Förfrukost En del brukare som är morgonpigga bör erbjudas en förfrukost, dvs ett tidigt morgonmål på rummet när de vaknar. Många har med sig den rutinen från den tid då de var yrkesverksamma, och kanske är vana vid att starta dagen med smörgås och kaffe i gryningen.

15 Konsten att erbjuda Hur vi frågar omsorgstagaren om han/hon vill ha ett kvällsmellanmål är ofta avgörande för det svar vi får. Du vill inte ha något mellanmål ikväll heller va? är naturligtvis sämsta tänkbara sätt att fråga på, men det förekommer trots allt. Svaret kan knappt bli annat än nej. Inom äldreomsorgen har vi fortfarande en generation som helst inte vill vara till besvär. De vet hur mycket du som personal redan har att göra. Vill du ha en smörgås? Kanske inte heller är någon bra fråga, för om man inte är sugen på just en smörgås utan hellre något annat kanske det inte kommer fram. Vad skulle du vilja ha för mellanmål ikväll? är ett exempel på en jättebra fråga, särskilt om man har lite förslag att presentera. Tänk på att 70% av aptiten stimuleras via synen, vilket betyder att om du inte har några förslag att visa upp kan du istället måla upp bilder med det du säger. På vissa avdelningar går man runt med en mellanmålsvagn till rummen, där det finns några urval av ät- och drickbara mellanmål. Ibland, särskilt om man vaknar på natten och är lite torr i Vad skulle du vilja ha för mellanmål ikväll? munnen, kan det vara lättare att dricka än att äta. Från köket kan du beställingredienser att själv göra hemmagjorda näringsdrinkar (t ex sängfösaren) av. Valmöjligheten är viktig; bara för att man väljer yoghurt en kväll behöver inte det betyda att man vill ha yoghurt varje kväll. När det gäller kosttillägg är det alltid sjuksköterskan som ska ordinera dessa på en signeringsblankett för omvårdnadsåtgärder. Dessa kan ibland ordineras sent på kvällen i syfte att förkorta nattfastan, vilket är en HSL-insats som sjuksköterskan ansvarar för.

16 Att väcka eller inte väcka? Att väcka en brukare för att servera dryck eller mellanmål är inte den första åtgärd man tar till när man jobbar med att förkorta nattfastan. På vissa enheter eller avdelningar har man rent av bestämt att man inte gör det, utan att alla brukare ska få sova ostört. I vissa fall kan man dock tänka sig att väcka en brukare som sover, t ex för att ge medicin eller för att byta en blöja. Frågan är varför det ena klassas som viktigare än det andra? Handlar det om tradition även här så har vi alltid gjort? Ibland kan ett undernäringstillstånd gå så pass långt att brukaren helt enkelt inte orkar ta sig för något, och kan bli liggande i sängen på grund av orkeslösheten. Det naturliga åldrandet innebär ofta att man blir allt tröttare, men att en brukare tillbringar mer än halva dygnet i sträck liggandes i sängen utan tillgång till mat och dryck är inte en del av det normala åldrandet. Ätandet under resten av dagen kanske fungerar dåligt på grund av detta, och det är lätt hänt att man efter en tid kommer in i en negativ spiral av undernäring, intorkning och ätsvårigheter som är svår att bryta. I en del fall kanske det rör sig om att brukaren är i livets slutskede, och som slutar äta av den anledningen. Det är helt naturligt. Brukare som inte befinner sig i livets slut men som är undernärda och orkeslösa bör man däremot överväga att väcka under en period för att öka energi- och näringsintaget med hjälp av mellanmål. Det handlar inte om att man ska väcka brukaren mitt i natten och servera en smörgås. Om brukaren ätit kvällsmat vid 17-tiden och lagt sig för natten vid 19-tiden kanske man kan erbjuda

17 något energirikt att dricka framåt 21-22, samtidigt som man kanske kontrollerar eventuell blöja eller delar medicin. Det är också viktigt att servera något energirikt att dricka direkt på morgonen, gärna på sängkanten innan morgonbestyren börjar för att förkorta nattfastans längd även i den änden av natten. Om man på en avdelning ser att det finns behov av att väcka enstaka brukare på förnatten i syfte att bryta nattfastan är det viktigt att diskutera det i personalgruppen så att alla vet varför man gör det och hur man kan gå tillväga för att man ska känna sig trygg med beslutet. Att förklara för den äldre och/eller anhöriga är också viktigt, så de förstår och accepterar åtgärden. När näringsintaget ökar kan man vanligtvis se ganska snabba resultat på att den negativa spiralen bryts; att brukaren sover bättre, blir piggare och får förbättrad aptit. Uppföljning och utvärdering Redan när förändringsarbetet börjar är det bra att sätta upp en tid för när ni ska följa upp och utvärdera de insatser som har gjorts. Vad har fungerat bra? Vad kan man göra annorlunda? Är ni nöjda, eller vilket är nästa steg? Var inte rädd för att testa något annat om det ni hittills har provat inte har gett önskad effekt, och tag gärna hjälp från dietist eller andra avdelningar som har lyckats bra. Kom ihåg; gör ni ingenting så händer ingenting gör ni något så händer alltid något.

18 Kartläggning av måltidsfördelning och nattfasta Enhet Avdelning 1. Nattfastan på vår avdelning är i genomsnitt timmar lång 2. Våra måltider serveras vid följande tidpunkter under dagen Frukost Mellanmål Middag Mellanmål Kvällsmat Mellanmål kl kl kl kl kl kl 3. Vi har som rutin att erbjuda följande mål i syfte att förkorta nattfastan Sängfösare Nattmål om vaken Förfrukost kl kl kl

19 4. Exempel på mellanmål som vi serverar i dagsläget är 5. Detta planerar vi att arbeta med för att förkorta nattfastan Namn, Områdeschef Dagens datum Datum för utvärdering

20 Äldreförvaltningen, Karlskrona, telefon vx

Analys av utgångsläget

Analys av utgångsläget Analys av utgångsläget Nu har ni mätt nattfastan på era kunder och det är dags att analysera och reflektera över resultatet. Vi rekommenderar att ni gör en handlingsplan för er enhet och vid behov även

Läs mer

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se

nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Ljusdals Kommun nattfasta I Ljusdals kommuns vård- och omsorgsboenden arbetar vi med att förkorta nattfastan ljusdal.se Vad menas med nattfasta Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens

Läs mer

Mätning av nattfastans längd

Mätning av nattfastans längd Mätning av nattfastans längd För omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Leksands kommun natten mellan den 14 och 15 september 2011 Annelie Steinholtz, leg. Dietist Falu

Läs mer

Mätning av nattfastans längd

Mätning av nattfastans längd Mätning av nattfastans längd för omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Rättviks kommun natten mellan den 21 och 22 oktober 2009 Lars Juhlin, leg. dietist Rättviks kommun

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön

Mmm! Mmm! Måltiden som helhet. Måltiden som helhet. Maten Mötet Miljön mecs.se Mmm! Maten Mötet Miljön Maten inom vård och omsorg ska vara god, näringsrik och inbjudande. Den här broschyren syftar till att ge inspiration och kunskap om måltiden i sin helhet. Tillsammans kan

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun

Kostpolicy och. handlingsplan. För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Kostpolicy och Maj månad 2005. Reviderad november 2009. Omslagsbild: Tina Schedvin handlingsplan För särskilda boenden och äldre som bor på gruppbostad inom LSS i Simrishamns kommun Socialförvaltningen

Läs mer

Timbalkost Konsistensanpassad kost

Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost Konsistensanpassad kost Timbalkost är lämplig till patienter med uttalade tugg- och sväljsvårigheter. Timbalkonsistensen är jämn och utan småbitar. Den kräver ingen grundligare bearbetning i

Läs mer

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende

Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende 2016-10-13 1 (4) Handlingsplan va rdegrundsarbete fö r Bjö rkens Ä ldreböende Information och marknadsföring Biståndshandläggarna lämnar ut om nationella värdegrunden och vad lokala värdighetsgarantierna

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt?

Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Nutrition vid KOL Varför är nutritionsbehandling viktigt? Leg. dietist Sylvia Bianconi Svensson Dietistverksamheten Division Primärvård, Skånevård KrYH 2015-10 KOL och nutritionsstatus Undervikt Ofrivillig

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Alla förändringar leder inte till förbättringar, men alla förbättringar innebär förändringar.

Alla förändringar leder inte till förbättringar, men alla förbättringar innebär förändringar. Sängfösaren - ett projekt om att korta nattfastan hos vårdtagare på tre äldreboenden i Malmö Kristina Stefanovic Andersson Dietist inom äldreomsorgen 2006-03-23 1 (16) Förord Tack och en röd ros till alla

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare.

Proteinreducerad. Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Proteinreducerad kost Den proteinreducerade kosten är avsedd för patienter med njursvikt som ordinerats proteinreducerad kost av läkare. Patienter med nedsatt njurfunktion har en minskad förmåga att utsöndra

Läs mer

Nutrition & risk för undernäring

Nutrition & risk för undernäring Nutrition & risk för undernäring 1 Vad ska vi ta upp? Näringslära Normal mathållning för äldre Åldrande och fysiologiska förändringar Sväljsvårigheter Olika koster och konsistenser Berikningar 2 3 Socialstyrelsen

Läs mer

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014

Att arbeta med mat och måltid i fokus. Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Att arbeta med mat och måltid i fokus Nätverk för hälsosamt åldrande 13 maj 2014 Välkomna! Birgitta Persson Birgitta Villner Gyllenram maj 2014 Lagen om valfrihetssystem, LOV, 2009 Matlåda, varm eller

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Nutritionspärm Region Skåne

Nutritionspärm Region Skåne Nutritionspärm Region Skåne Kapitel 8 Protein- och energirika koster Protein- och energirik kost, PER-kost 57 Proteinrik kost 60 Mellanmål 61 Kosttillägg 63 Nutritionspärm kap 8 57 PROTEIN- OCH ENERGIRIK

Läs mer

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen

Nutrition. Riktlinjer för. i Särskilt boende. 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg. Vård- och omsorgsförvaltningen Vård- och omsorgsförvaltningen Riktlinjer för Nutrition i Särskilt boende 2010-11-11 Sjuksköterska Caroline Lundberg C:\Users\ADM\Desktop\Demens\KostNutrition\Riktlinjer för nutrition.doc 2013-02-04 Innehållsförteckning

Läs mer

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga!

Eftersom maten får stor volym är mellanmålen extra viktiga! Fettreducerad kost Fettreducerad kost är avsedd för patienter med Crohns sjukdom, andra sjukdomar eller skador i mag-tarmkanalen där fett i maten kan ge upphov till besvär och problem med diarréer. För

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5)

LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 2 (5) LUDVIKA KOMMUN TJÄNSTESKRIVELSE 1 (5) Gun-Britt Hedsten Vård- och omsorgsnämnden Riktlinjer för Vård- och omsorgsnämndens måltidsverksamheter Bakgrund Hos de flesta äldre människor minskar energiförbrukningen

Läs mer

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ)

mina intressen:... mina favoriträtter:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) namn:... klass:... ålder:... familj:... mina intressen:... mina favoriträtter:... dagens datum:... JAG ÄR EN SOM... (SÄTT ETT KRYSS FÖR JA ELLER NEJ) JA NEJ tycker om att vara tillsammans med andra tycker

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Åldrandet en individuell process. Ur Healthy Ageing profiles

Läs mer

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se

Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 www.finspang.se Om matens vikt för god häls Yvonne Wengström Leg. Dietist 2015 Behov Med åldern minskar vikten och längden Med åldern minskar också muskelmassa. För friska äldre minskar energibehovet med åldern. Vid sjukdom

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

Nutritionsprojekt. Linnea 7

Nutritionsprojekt. Linnea 7 Nutritionsprojekt Linnea 7 Bakgrund Bakgrunden till vårt projekt är att nattfastan på Ekliden i Strömsnäsbruk är lång, den längsta var 15 timmar. Nattfastan bör ej överstiga 11 timmar enl Socialstyrelsen.

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål

OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål OBS! Recepten är inte provlagade ännu! Tips på energirika och goda mellanmål 1 Närings- och prisberäknad i kostprogrammet Mashie 2015-09-09 Vid frågor kontakta Måltidsservice Kostsamordnare via kommunens

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist

Äta för att prestera. Jeanette Forslund, dietist Äta för att prestera Jeanette Forslund, dietist Kroppen behöver bra mat för att: Prestera och orka, fysiskt och mentalt Återhämta sig Bygga muskler Förebygga skador Läka skador Hålla ett intakt immunförsvar

Läs mer

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun

Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre. Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Nutritionsomhändertagande av sjuka sköra äldre Hanna Settergren leg dietist Kungälvs kommun Det normala åldrandet (fetare och torrare) Minskat energibehov >70 år 10% Minskad fysisk aktivitet Minskad muskelmassa

Läs mer

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Storören, korttidsplats och rehabilitering. Uppdaterad 2011-04-08. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Storören, korttidsplats och rehabilitering Uppdaterad 2011-04-08 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna

Läs mer

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka

Riktlinjer Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka Mat & måltider, äldreomsorgen i Nacka 2012-04-17 Carina Smith Innehållsförteckning 1 Bakgrund... 3 2 Mål... 3 3 Kundens behov, vanor och önskemål... 3 3.1 Kundens behov... 3 3.2 Kundens vanor... 4 3.3

Läs mer

Patientens bästa knep

Patientens bästa knep art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer

Mat vid cancer. Lära sig leva med cancer Mat vid cancer Mat vid cancer Varför ska man äta? Varför går man ner i vikt vid sjukdom? Hur ska man äta vid ofrivillig viktnedgång? Varför det är viktigt att äta Vad gör man vid minskad aptit? Mat vid

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

Verksamhetsberättelse

Verksamhetsberättelse 2012-11-07 Rosengård stadsdelsförvaltning Vård och omsorg Verksamhetsberättelse Teamarbete kring mat i Riddargårdens hemtjänstgrupp Riddargårdens hemtjänstgrupp består av sektionschefen, och med alla yrkeskategorier

Läs mer

Maria Svensson Kost för prestation

Maria Svensson Kost för prestation Maria Svensson 2016 Kost för prestation Idrott och kost Prestation Mat och dryck Träna Äta - Vila Träna För lite --------------------------------------------------------------------För mycket Äta För lite

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION INNEHÅLL Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?

Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre? Nattfasta För att äldre ska få i sig tillräckligt med energi och näring är det viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Tiden mellan sista målet det ena dygnet och första målet dygnet efter bör inte

Läs mer

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall Patientens bästa knep mot trycksår, undernäring och fall Goda rutiner och bra knep för bättre hälsa Trycksår, undernäring och fallskador är vanliga skador. Men visste du att de ofta kan förebyggas med

Läs mer

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra?

Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Nyhet! Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Ta väl hand om Elsa och hennes kamrater Den svenska vården och omsorgen är bra. Vårdpersonalen, både på sjukhus

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd

Diabetes hos äldre och sjuka. Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Diabetes hos äldre och sjuka Sofia Kallenius Leg. dietist Primärvården Borås-Bollebygd Åldersförändringar Kroppssammansättning (muskler, fett, vatten) Sinnen Cirkulation (hjärta, lungor, infektioner) Kognitiva

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY

KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY KOST- OCH MÅLTIDSPOLICY För vård- och omsorgsboende inom socialnämnden, Antagen av socialnämnden 2012-02-14, SN 29 Dnr 2012/25-735, Hid 2012.146 2 (5) INLEDNING En fullvärdig kost är en förutsättning för

Läs mer

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck

Middag: Kött, fisk eller likvärdig komponent Potatis/ris/pasta Bröd och matfett Grönsaker kokta och/eller råa Måltidsdryck Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Inledning I utvecklingsplanen för äldreomsorgen med sikte mot 2010 var ett av målen att utarbeta en riktlinje för kost. Målet är att måltidernas

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun

Riktlinjer för nutrition inom vård och omsorg om äldre i Östra Göinge kommun Ansvarig Anna-Lisa Simonsson Dokumentnamn Nutrition, riktlinjer Upprättad av Linda Aronsson Berörda verksamheter Verksamheterna Boende och Insatser i hem Fastställd datum 2011-11-17 KSOU 109 Diarienummer

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider.

Gör gärna en matsedel samt inhandlingslista tillsammans med din dotter/son som underlättar veckans måltider. Kostinformation till föräldrar Att spela fotboll kräver mycket av våra unga spelare! För att kunna prestera på bästa sätt är det oerhört viktigt med energibalans, d.v.s. att man får i sig lika mycket energi

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

Energirika mellanmålsdrinkar

Energirika mellanmålsdrinkar Energirika mellanmålsdrinkar Samtliga recept är för 1 portion om inte annat anges. Dietistmottagningen Gävle sjukhus Chokladdrink (ca 1 dl) Innehåll: ca 150kcal och 10g protein 1 msk Resource proteinberikning

Läs mer

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Elineberg Uppdaterad 2010-03-17 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna åldras i trygghet med värdighet.

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist.

Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun. Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Teamwork ökar patientsäkerhet & minskar undernäringsrisk & kostnader i Norrtälje kommun Maggie Page Rodebjer BSc RD leg dietist. Norrtälje Kommun Ca 55000 medborgare (180000 under sommar) >20% (>11000)

Läs mer

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska.

Dialyskost. Ofta behöver man begränsa intaget av fosfor, kalium, salt och vätska. Dialyskost Patienter med kronisk njursvikt har svårigheter att bli av med både vatten, salter och kvävehaltiga ämnen. Genom dialys kan salt- och vattenbalansen upprätthållas och urea och andra kvävehaltiga

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar.

Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Träna, äta och vila. Kostens roll för idrottande ungdomar. Det räcker inte att träna hårt! Prestation ÄTA- TRÄNA VILA Mat och dryck Vi behöver vila och återhämtning. Muskler Immunförsvar Nervsystemet Men

Läs mer

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende

Riktlinjer för kost och nutrition. vid särskilt boende 2007-08-22 VÅRD OCH OMSORG Riktlinjer för kost och nutrition vid särskilt boende 2(9) Bakgrund Kosten har stor betydelse för välbefinnandet. Ett fullvärdigt kostintag är en grundläggande förutsättning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå

Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå Kvalitetsarbete Bergagården Avd blå Inledning Mat för äldre är ett tema som ofta präglar diskussioner om deras livs kvalité. Dessa diskussioner leder oftast till att man konstaterar att gamla äter dåligt

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN

RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN RIKTLINJER FÖR NUTRITION HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 1 Bakgrund... 3 1.1 Inledning...3 2 Samverkan och kunskapsspridning... 4 2.1 Utbildning...4 3 Ansvarsfördelning...

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen

Här kan du räkna ut ett barns behov av energi när det gäller basalmetabolismen Bild 1 Kost för simmare, ca 8-18 år Järfälla Simklubb Anja Näslund 0709-967099 kroppochknopp@hotmail.com www.hfkk.se www.twitter.com/anjanaslund Bild 2 Kost Hälsa Välmående Prestation Träning Sömn Vila

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad

Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring. Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring Elisabet Rothenberg, bitr. professor Högskolan Kristianstad Sjukdomsrelaterd undernäring EI EU Sjukdomsrelaterad

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer