Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan. Nattfasta

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan. Nattfasta"

Transkript

1 Handledning vid arbete med att förkorta nattfastan Nattfasta

2 Framtagen av leg dietist Madeleine Ahlgren, Karlskrona kommun i samarbete med leg dietist Cecilia Malmqvist, Växjö kommun och Folktandvården Blekinge Uppdaterad Design och layout: Marie-Louise Bescher

3 Bakgrund Nattfastan är den tid som går från tidpunkten för kvällens sista mål till påföljande dags första mål. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i öppna jämförelser och rekommenderar att nattfastans längd inte bör överstiga 11 timmar. Denna rekommendation bygger på olika undersökningar som visar att en spridning av 5-6 måltider över en större del av dagen, som resulterar i en nattfasta på 11 timmar eller mindre, ger en större chans för äldre och/eller sjuka i vård och omsorg att få ett fullgott energi- och näringsintag, som i sin tur bl a underlättar sårläkning, förebygger undernäring, minskar risken för fall och ger en högre livskvalitet. Effektmål för 2009 i Karlskrona kommun Inom särskilt boendeverksamheten skall nattfastan för brukarna inte överstiga elva timmar. Detta skall ske genom att erbjuda sent kvällsmål, nattmål och/eller tidig frukost. Följs upp av årlig mätning av nattfastan. Resultat av mätningar i Karlskrona kommun I Karlskrona kommun minskade nattfastan från 13,4 (december 2008) till 12,4 (november 2009). Nattfastan mättes på 723 brukare på 86 avdelningar. Antalet avdelningar som uppfyllde målet att ha en nattfasta under 11 timmar hade ökat från fyra stycken till nio stycken. Antalet avdelningar som hade en nattfasta på mellan 11 och 12 timmar hade ökat från sju stycken till 23 stycken. Ingen avdelning hade längre en nattfasta på över 15 timmar och antalet avdelningar på mellan 14 och 15 timmar hade minskat från 19 till åtta stycken.

4 Reslutat i jämförelsekommunerna I Växjö, Halmstad, Kalmar och Karlskrona kommun används exakt samma mätmetod, blankett och tidpunkt. Alla dessa kommuner har för avsikt att mäta en gång om året. Kristianstad kommun har en egen blankett och väljer att mäta två gånger per år. Från mätningen 2008 till 2009 har Växjö kommun minskat nattfastan med ca en timme från 13,7, i Halmstad hade nattfastan ökat från 12,8 till 13,0 och i Kalmar kommun hade nattfastan minskat från 13,6 till 13,0. Kristianstad kommun rapporterar att de ligger runt 13 timmar i genomsnitt. Samtliga siffror är rapporterade muntligen från dem som ansvarar för nattfastemätningen i respektive kommun. Framgångsfaktorer i Karlskrona kommun Kommunens dietist har utbildat personal på avdelningarna specifikt om betydelsen av förkortad nattfasta och olika metoder för att förkorta nattfastan. Delaktighet i, kunskap om och förståelse för denna viktiga fråga för all personal visade sig vara en framgångsfaktor i Karlskrona kommun. Inte minst spelar områdeschefen en viktig roll. Även överrapportering mellan kvälls- och nattpersonal är viktigt för att nattpersonal ska vara extra observanta på brukare som ätit dåligt under eftermiddagen och kvällen. Vad vinner vi på att förkorta nattfastan? När man inte täcker sitt energibehov med mat och dryck använder kroppen sina energilager för att upprätthålla livsnödvändiga funktioner. Energi lagrar vi i underhudsfett (fett), muskelvävnad (protein) och glykogen i lever och muskler (kolhydrater). Det glykogen som finns lagrat i levern motsvarar små mängder energi som har till uppgift att hålla blodsockerhalten uppe

5 mellan måltiderna. Med ett välfyllt glykogenlager vid sänggående klarar vi av en natts fasta, förutsatt att den inte är för lång, utan att behöva använda andra energilager. Om nattfastan är för lång och glykogenet i levern inte räcker till för att hålla blodsockerhalten uppe börjar kroppen ta av annan lagrad energi för att bilda livsnödvändigt blodsocker. Proteiner i muskelmassan förbränns för detta ändamål och den totala muskelmassan minskar, vilket på sikt kan få allvarliga följder för en person som på grund av stigande ålder eller kronisk sjukdom redan har en muskelmassa som minskar successivt. Att bibehålla sin muskelmassa är en grundförutsättning för att man ska klara av sina dagliga aktiviteter en period med för lågt energiintag kan leda till att man kanske snabbare förlorar förmågan att orka äta själv, klä sig själv eller stå och gå själv, vilket i sin tur leder till lägre grad av självständighet och ökad vårdtyngd. Blodsockerpåverkan vid diabetes Vid diabetes kan höga blodsockervärden på morgonen ibland orsakas av att nattfastan är för lång. Muskelprotein som bryts ned och omvandlas till blodsocker i brist på glykogen påverkar blodsockervärdet på morgonen. Det kan vara lätt att man börjar fundera på vad det är man har ätit på kvällen som har gett så höga värden på morgonen, när man i själva verket bör fundera över vad man inte har ätit. Ett senare kvällsmellanmål kan för personer med lång nattfasta och liten aptit ge ett jämnare blodsocker och förebygga höga morgonvärden.

6 Effektiv rehabträning Balansen mellan mat, träning och vila är mycket viktig för att man ska få ut så mycket som möjligt och nå bra resultat av rehabträning. Utan rätt bränsle i tillräcklig mängd kan en fysisk aktivitet vara svår att utföra oavsett vilken nivå den ligger på. Vid rehabronder/-planering bör därför nutrition och nattfasta vara en självklarhet att diskutera och ta hänsyn till. När och vad äter omsorgstagaren i förhållande till den planerade träningen? Sårläkning Förmågan att läka ett sår beror inte bara på vilka förband man använder, hur man lägger om såret, avlastning osv. Möjligheten att kunna läka ett sår är också beroende av hur pass väl man täcker sitt energi- och näringsintag. Ett vätskande sår läcker via sekretet ut en del protein, vilket gör att förlusterna av protein och energi är större än normalt. Dessutom behöver man också extra protein och energi för att kunna läka såret inifrån och bygga ny vävnad. Vid sårläkning har man alltså ett extra högt energi- och näringsbehov, vilket gör att nattfastan och måltidsfördelningen om möjligt är ännu viktigare att jobba med. Fallprevention Det finns ett samband mellan undernäring och fallolyckor bland äldre. Är man undernärd är det dessutom lättare att få en fraktur när man faller, bland annat på grund av att mängden underhudsfett som skyddar skelett och inre organ vid fall är minskat. Undernäring kan också påverka själva skelettets kvalitet. Lång nattfasta kan vid sidan av minskad muskelmassa också leda till yrsel och ostadighet, vilket ökar risken för fall då den äldre exempelvis går upp på natten för att gå på toaletten.

7 Förebygga förstoppning Att fördela måltider jämnt över dagen/dygnet kan påverka mag-tarmkanalens motorik på ett positivt sätt, vilket kan minska behovet av laxermedel. Om flera måltider fördelade över dygnet dessutom medför att den äldre äter större volymer mat har även detta en positiv effekt för avföringsfrekvensen. Bättre sömn ökad ork En av de snabbaste effekterna man som omvårdnadspersonal ofta upptäcker av en förkortad nattfasta är att såväl nattsömnen som vakenheten under dagen blir bättre. Vi vet alla hur svårt det kan vara att somna om när man vaknar på natten och är hungrig. Omsorgstagare som går och lägger sig tidigt behöver äta eller dricka något under förnatten för att kunna somna om. På avdelningar där man har jobbat med att förkorta nattfastan på detta vis har man märkt en markant minskning av behovet av sömntabletter. Hos personer med demens eller demensliknande symtom kan man också se att en förkortad nattfasta minskar förekomst av rastlöshet och oro, som i vissa fall kan bero på hunger. Aptiten under dagen brukar dessutom påverkas på ett positivt sätt när sömnen fungerar bättre, orken och kraften att äta ökar. Det finns bara fördelar med att aktivt bryta en nattfasta som har blivit på tok för lång. Förebygga dålig mun- och tandhälsa Borsta tänder och proteser två gånger daligen. Torka ur eller skölj munnen. Använd salivstimuerande medel, smörjande medel eller vid behov saliversättningsmedel. Kontakta tanvårdspersonal vid frågor om munnen.

8 Vad behövs för att nattfastan ska brytas? När man jobbar med att bryta nattfastan är det viktigt att mellanmålet som serveras innehåller kolhydrater, eftersom det är lagret av leverglykogen som behöver fyllas på i första hand. Det är jättebra om mellanmålet dessutom innehåller protein och fett, men om något ska prioriteras är det kolhydrater. Hur mycket energi och kolhydrater man behöver få i sig för att man ska få bra effekt är individuellt, och beror bl a på energiintag under dagen, energibehov, kroppsvikt, hur stort glykogenlager man har i levern vid sänggående mm. En generell rekommendation kan vara att man försöker uppnå ett mellanmål som ger minst 100 kcal och g kolhydrat (dvs 5 % av dagens totala behov för en person med ett energibehov på 2000 kcal/dygn). När det gäller energirika drycker kan det innebära 1 dl hemgjord näringsdryck, 2 dl naturell standardyoghurt eller standardfil, 1 dl fruktyoghurt eller smaksatt fil med minst 2 % fetthalt, 2 dl nyponsoppa eller annan fruktsoppa (som ger g kolhydrater, vilket bör observeras för personer med diabetes) eller 1½ dl välling. Sängfösaren 1 dl fet yoghurt och fet mjölk blandas till önskad konsistens 50 g mixad eller mosad färsk, fryst eller konserverad frukt eller bär 1 msk socker 1-3 tsk rapsolja eventuellt 1 msk majsvällingberikning som rörs i strax före servering. Blanda alla ingredienser och servera kall i ett trevligt glas. Man kan äta med sked, dricka eller äta med sugrör!

9 Ansvarsfördelning När det gäller nutrition i den kommunala omsorgen har vi alla en viktig funktion att fylla för att vårdkedjan ska fungera. Att vi tar vårt ansvar och samarbetar är grundförutsättningar för att vi ska få välnärda brukare. I Handboken för kost och nutrition finns ansvarsfördelningen tydligt beskriven för olika yrkeskategorier. I arbetet med att förkorta nattfastan kan nedanstående delar vara extra viktiga att uppmärksamma. Områdeschef Områdeschefen har det övergripande ansvaret för kosthanteringen på enheten. Detta innebär bland annat att den äldre får sitt energibehov tillgodosett och att måltidsordningen följer de riktlinjer som finns. Områdeschefen ansvarar för att personalen har rutiner, kompetens och möjligheter som behövs för att hålla rekommendationen för nattfastans längd. I ordinärt boende ansvarar områdeschefen för att beslut fattade av biståndshandläggare verkställs, där det är viktigt att i möjligaste mån försöka förkorta nattfastan för de brukare som behöver hjälp med sina måltider. När målsättningen är att fler ska bo i ordinärt boende blir detta mål mycket viktigt att uppnå. Sjuksköterska Sjuksköterskan är omvårdnadsansvarig vad gäller brukarens nutritionsstatus. Extra mellanmål kan exempelvis ordineras som en HSL-insats vid näringsproblem, sårproblematik, rehabträning och andra tillstånd som tidigare har tagits upp. Sjuksköterskan kan precisera när mellanmålen bör serveras om avseendet är att förkorta nattfastan. När mellanmålen ordinerats som en HSL-insats är det sjuksköterskan som ansvarar för uppföljning, utvärdering och dokumentation.

10 Omvårdnadspersonal Omvårdnadspersonalen är ansvarig för att följa de rutiner och riktlinjer som finns för nutrition och kosthantering. Att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar är en riktlinje som förvaltningen jobbar efter. Tydliga rutiner underlättar arbetet för att nå detta mål, och det är viktigt att alla vet vem som förväntas göra vad. Samverkan och kommunikation mellan dag- och nattpersonalen är mycket viktig. När sjuksköterskan ordinerar extra mellanmål som HSL-insats är det omvårdnadspersonalen som utför insatsen och rapporterar vidare till sjuksköterska hur det fungerar. Rehabpersonal (arbetsterapeut och/eller sjukgymnast) Rehabpersonalen kan hjälpa till med att anpassa sittställningen för brukare som får mellanmål i sängen för att sväljningen ska bli så säker som möjligt. Arbetsterapeuten kan visa och tipsa om äthjälpmedel om sådana behov finns. Biståndshandläggare Biståndshandläggaren har ansvar för att utreda och besluta om enskildas behov av och rätt till stöd och hjälp i samband med måltider. Här är det mycket viktigt att hänsyn tas till dygnets alla måltider, och att nattfastans längd tas i beaktande. Det är viktigt att se till helheten när bistånd kring mat och måltider bedöms.

11 Strategier för att förkorta nattfastans längd Det finns många olika sätt att nå målet för nattfastans längd. Det som fungerar bra på en avdelning kanske inte fungerar alls på en annan. Om kvällspersonalen förbereder en drink kanske nattpersonalen kan servera? Områdeschef, sjuksköterskor och omvårdnadspersonal (både dagoch nattpersonal) bör tillsammans arbeta fram riktlinjer för hur man jobbar med nattfastan på respektive enhet, och tydliggöra vem som ansvarar för vad. Om kvällspersonalen förbereder en drink kanske nattpersonalen kan servera? Resurspersoner som dietist eller arbetsterapeut kan med fördel bjudas in för att delta i arbetet och agera bollplank. Några enheter har tidigare jobbat med att förkorta nattfastans längd inom ramen för Goda Exempel, dem kan man gärna kontakta för tips och idéer. Kunskap Det är viktigt att all personal har kunskap om varför det är viktigt att vi jobbar med nattfastans längd, och vad en lång nattfasta medför. Utbildning om nattfasta specifikt kan vara svår att plocka ur sitt sammanhang, den bör ingå i en helhetsutbildning om nutrition. Om man inte har grundläggande kunskaper om näringslära, nutrition för äldre och sjuka, vikten av en jämn måltidsfördelning under dagen osv kan det bli svårt att se var

12 nattfastan kommer in i helheten. Idag matas vi ständigt med olika budskap om mat och näring från media, kostbudskapen kan kännas väldigt motsägelsefulla och föränderliga, och de är svåra att sätta i ett sammanhang dels för mig som privatperson och dels hur jag hanterar frågan när jag jobbar med andra människor och deras behov. Vi bombarderas inte alls på samma sätt med olika budskap från media när det gäller omvårdnad, rehabilitering, fallprevention, såromläggning och inkontinensskydd som vi gör när det gäller nutrition. Att vi har tydliga riktlinjer inom området som alla känner till och en bra baskunskap hos alla när det gäller nutrition är oerhört viktigt för att vi ska känna trygghet med vårt arbete och jobba med rätt saker. Förvaltningens dietist är en resursperson man gärna kan koppla in. Attityder Flera undersökningar visar att personalens attityder kan påverka näringsintaget hos brukare som har svårt att äta. Den äldre är mycket beroende av personalens kunskap om, intresse för och syn på nutrition, mat och måltider. Om jag själv som personal kan förmedla att jag tycker att kvällsmellanmålet är viktigt och att jag har goda alternativ att erbjuda kan man komma väldigt långt. Det är värdefullt att ha kunskap att kunna motivera för brukare och/eller anhöriga varför kvällsmellanmålet är så viktigt när aptiten är liten och orken inte finns. Måltidsfördelning vilka tider serverar vi mat? Det är inte ovanligt att frukosten serveras när alla på avdelningen har fått hjälp att göra sin morgontoalett och klä sig, ibland kanske frukosten inte serveras förrän framåt Middagen brukar börja serveras från och framåt, sedan brukar eftermiddagsfikat komma vid Ibland händer det att kvällsmaten serveras så tidigt som 16.30,

13 men i många fall väntar man i alla fall till När måltiderna förläggs så pass tätt under dagen hinner brukaren knappt bli hungrig under dagen, och ibland kan det resultera i att matintaget blir litet vid varje måltid. I Karlskrona kommun valde man på många avdelningar att jobba med just tiden för när måltider erbjuds. Möjligheten att äta frukost tidigarelades och kvällsmaten serverades senare. Analysera utgångsläget Det är viktigt att kartlägga hur måltidsfördelningen ser ut på avdelningen, och att hela personalgruppen funderar och reflekterar över varför det har blivit just så. Förlägger man måltiderna tätt av gammal vana så har vi ju alltid gjort? Är det schemat som får styra måltiderna? Måste alla vara klädda och färdiga när frukosten serveras, eller finns det någon som vill äta frukost i morgonrock på sitt rum? Kan stress eller oro för att inte hinna med kvällens bestyr göra så att man serverar kvällsmaten allt tidigare? Hur lång tid får Är det schemat som får styra måltiderna? måltiden ta? Sitter vi ner och fikar tillsammans med brukarna, eller försvinner personalgruppen in i personalrummet? Framför allt är det viktigt att fundera över vad som kan göras annorlunda vad behöver hända för att vi t ex ska servera kvällsmaten en halvtimme senare? Fokusera gärna på en realistisk förändring som är möjlig att genomföra till att börja med, något som ni själva i gruppen kan jobba med här och nu, och som inte kräver att det ekonomiska läget förbättras eller att matsalen behöver byggas om. Tag gärna hjälp av andra avdelningar som har jobbat med liknande förändringsarbete tidigare.

14 Sent kvällsmål Ett sent kvällsmål i samband med sänggåendet är ett effektivt sätt att förkorta nattfastan på. I samband med att nattmedicin delas eller att en blöja byts kan man mycket väl ha som rutin att servera någon energirik dryck eller ett litet mellanmål beroende på vad den äldre föredrar. Brukare som är vakna lite längre på kvällen kan med fördel erbjudas ett kvällsmål, gemensamt i matrummet, framför TV:n eller inne på rummet. En uppdukad mellanmålsvagn med några få alternativ (både i fast och flytande form) kan stimulera aptiten. Nattmål Brukare som vaknar på natten och är oroliga bör erbjudas något att äta eller dricka. Har brukaren gått och lagt sig tidigt och kanske inte ätit sedan kvällsmaten är det kanske inte konstigt om man vaknar och är hungrig, även om man inte har förmågan att uttrycka det själv alla gånger. Något att äta och dricka kan i dessa fall fungera bättre än sömntabletter. Tänk också på att gärna ta med en termos med varm choklad eller välling att erbjuda när medicin ska delas eller en blöja bytas under natten. Förfrukost En del brukare som är morgonpigga bör erbjudas en förfrukost, dvs ett tidigt morgonmål på rummet när de vaknar. Många har med sig den rutinen från den tid då de var yrkesverksamma, och kanske är vana vid att starta dagen med smörgås och kaffe i gryningen.

15 Konsten att erbjuda Hur vi frågar omsorgstagaren om han/hon vill ha ett kvällsmellanmål är ofta avgörande för det svar vi får. Du vill inte ha något mellanmål ikväll heller va? är naturligtvis sämsta tänkbara sätt att fråga på, men det förekommer trots allt. Svaret kan knappt bli annat än nej. Inom äldreomsorgen har vi fortfarande en generation som helst inte vill vara till besvär. De vet hur mycket du som personal redan har att göra. Vill du ha en smörgås? Kanske inte heller är någon bra fråga, för om man inte är sugen på just en smörgås utan hellre något annat kanske det inte kommer fram. Vad skulle du vilja ha för mellanmål ikväll? är ett exempel på en jättebra fråga, särskilt om man har lite förslag att presentera. Tänk på att 70% av aptiten stimuleras via synen, vilket betyder att om du inte har några förslag att visa upp kan du istället måla upp bilder med det du säger. På vissa avdelningar går man runt med en mellanmålsvagn till rummen, där det finns några urval av ät- och drickbara mellanmål. Ibland, särskilt om man vaknar på natten och är lite torr i Vad skulle du vilja ha för mellanmål ikväll? munnen, kan det vara lättare att dricka än att äta. Från köket kan du beställingredienser att själv göra hemmagjorda näringsdrinkar (t ex sängfösaren) av. Valmöjligheten är viktig; bara för att man väljer yoghurt en kväll behöver inte det betyda att man vill ha yoghurt varje kväll. När det gäller kosttillägg är det alltid sjuksköterskan som ska ordinera dessa på en signeringsblankett för omvårdnadsåtgärder. Dessa kan ibland ordineras sent på kvällen i syfte att förkorta nattfastan, vilket är en HSL-insats som sjuksköterskan ansvarar för.

16 Att väcka eller inte väcka? Att väcka en brukare för att servera dryck eller mellanmål är inte den första åtgärd man tar till när man jobbar med att förkorta nattfastan. På vissa enheter eller avdelningar har man rent av bestämt att man inte gör det, utan att alla brukare ska få sova ostört. I vissa fall kan man dock tänka sig att väcka en brukare som sover, t ex för att ge medicin eller för att byta en blöja. Frågan är varför det ena klassas som viktigare än det andra? Handlar det om tradition även här så har vi alltid gjort? Ibland kan ett undernäringstillstånd gå så pass långt att brukaren helt enkelt inte orkar ta sig för något, och kan bli liggande i sängen på grund av orkeslösheten. Det naturliga åldrandet innebär ofta att man blir allt tröttare, men att en brukare tillbringar mer än halva dygnet i sträck liggandes i sängen utan tillgång till mat och dryck är inte en del av det normala åldrandet. Ätandet under resten av dagen kanske fungerar dåligt på grund av detta, och det är lätt hänt att man efter en tid kommer in i en negativ spiral av undernäring, intorkning och ätsvårigheter som är svår att bryta. I en del fall kanske det rör sig om att brukaren är i livets slutskede, och som slutar äta av den anledningen. Det är helt naturligt. Brukare som inte befinner sig i livets slut men som är undernärda och orkeslösa bör man däremot överväga att väcka under en period för att öka energi- och näringsintaget med hjälp av mellanmål. Det handlar inte om att man ska väcka brukaren mitt i natten och servera en smörgås. Om brukaren ätit kvällsmat vid 17-tiden och lagt sig för natten vid 19-tiden kanske man kan erbjuda

17 något energirikt att dricka framåt 21-22, samtidigt som man kanske kontrollerar eventuell blöja eller delar medicin. Det är också viktigt att servera något energirikt att dricka direkt på morgonen, gärna på sängkanten innan morgonbestyren börjar för att förkorta nattfastans längd även i den änden av natten. Om man på en avdelning ser att det finns behov av att väcka enstaka brukare på förnatten i syfte att bryta nattfastan är det viktigt att diskutera det i personalgruppen så att alla vet varför man gör det och hur man kan gå tillväga för att man ska känna sig trygg med beslutet. Att förklara för den äldre och/eller anhöriga är också viktigt, så de förstår och accepterar åtgärden. När näringsintaget ökar kan man vanligtvis se ganska snabba resultat på att den negativa spiralen bryts; att brukaren sover bättre, blir piggare och får förbättrad aptit. Uppföljning och utvärdering Redan när förändringsarbetet börjar är det bra att sätta upp en tid för när ni ska följa upp och utvärdera de insatser som har gjorts. Vad har fungerat bra? Vad kan man göra annorlunda? Är ni nöjda, eller vilket är nästa steg? Var inte rädd för att testa något annat om det ni hittills har provat inte har gett önskad effekt, och tag gärna hjälp från dietist eller andra avdelningar som har lyckats bra. Kom ihåg; gör ni ingenting så händer ingenting gör ni något så händer alltid något.

18 Kartläggning av måltidsfördelning och nattfasta Enhet Avdelning 1. Nattfastan på vår avdelning är i genomsnitt timmar lång 2. Våra måltider serveras vid följande tidpunkter under dagen Frukost Mellanmål Middag Mellanmål Kvällsmat Mellanmål kl kl kl kl kl kl 3. Vi har som rutin att erbjuda följande mål i syfte att förkorta nattfastan Sängfösare Nattmål om vaken Förfrukost kl kl kl

19 4. Exempel på mellanmål som vi serverar i dagsläget är 5. Detta planerar vi att arbeta med för att förkorta nattfastan Namn, Områdeschef Dagens datum Datum för utvärdering

20 Äldreförvaltningen, Karlskrona, telefon vx

Mätning av nattfastans längd

Mätning av nattfastans längd Mätning av nattfastans längd För omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Leksands kommun natten mellan den 14 och 15 september 2011 Annelie Steinholtz, leg. Dietist Falu

Läs mer

Mätning av nattfastans längd

Mätning av nattfastans längd Mätning av nattfastans längd för omsorgstagare inom äldreomsorgens särskilda boenden i Borlänge, Falu och Rättviks kommun natten mellan den 21 och 22 oktober 2009 Lars Juhlin, leg. dietist Rättviks kommun

Läs mer

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276

KOL. Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Kostens betydelse Av Leg. Dietist Paulina N Larsson Tel. 021-174276 KOL Viktförlust Nedsatt lungfunktion Minskad fysisk aktivitet Förlust av fettmassa Förlust av andningsmuskulatur Förlust av annan

Läs mer

Energi- och fiberrik.

Energi- och fiberrik. Kompletta näringsdrycker ( mjölklika ) (Undantag: och Extra) Fresenius Fresubin energy kcal/100 Lämplig för personer med dålig aptit, ökat energibehov och som riskerar malnutrition (undernäring). Energy

Läs mer

Lev livet med Liva Energi

Lev livet med Liva Energi Lev livet med Liva Energi Liva Energi: Lätt att servera gott att äta Smaker som äldre uppskattar Extra energi är enklare än du tror Kan motverka undernäring Undernäring är ett stort problem bland många

Läs mer

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING

NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING Förvaltningen Omsorg och Hälsa NUTRITIONSMATERIAL SOM STÖD VID UTBILDNING VARFÖR ÄR MATEN VIKTIG? Maten är ett av livets glädjeämnen. Maten ska engagera alla våra sinnen och vara en höjdpunkt på dagen

Läs mer

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1

Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 Maten och måltiden på äldre dar 1 Maten och måltiden på äldre dar.indd 1 2015-02-05 15:51:40 Maten och måltiden är viktig, den ger dig inte bara näring och energi, utan innebär också för många något trevligt

Läs mer

Bra mat för seniorer

Bra mat för seniorer Bra mat för seniorer Tips på hur du bör äta för att må bra på äldre dar. Vacker, god och energirik mat är bra mat! Ät den mat du tycker om! Variera livsmedelsvalet! Behov av mat för äldre Med ökad ålder

Läs mer

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost

Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost Konsistensanpassad kost Lättuggad kost är lämplig till patienter med lätta tugg- och sväljsvårigheter, den passar även till patienter med motoriska problem eller orkeslöshet. Den lättuggade

Läs mer

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT!

BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! BLI EN BÄTTRE FOTBOLLSSPELARE GENOM ATT ÄTA RÄTT! För att orka prestera måsta du tanka kroppen med rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energikällor men framför

Läs mer

Nutritionsproblem och åtgärder

Nutritionsproblem och åtgärder Nutritionsproblem och åtgärder RCC-Utbildningsdag Maria Röjeteg och Kristina Öhlén leg dietister Kirurgklinikens dietister, Västmanlands sjukhus Västerås Kirurgdietisterna i Västerås arbetar mot: Kirurgklinikens

Läs mer

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott

GERIATRISKT STÖD. Kost och nutrition Smått och gott GERIATRISKT STÖD Kost och nutrition Smått och gott Nutritionsdagen 30 april Nutritionsrådet Region Jämtland Härjedalen Nutrition vid sjukdom Ingvar Boseaus Hur identifierar, utreder och behandlar vid undernäring

Läs mer

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka

Mellanmålsdrinkar. Lätta att göra - goda att dricka De flesta recept är energirika och innehåller mycket socker. För att göra mellanmålen mer lämpliga för diabetiker, eller personer som inte behöver lika mycket energi, kan de anpassas genom att istället

Läs mer

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT

Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT Pedagogens manus till BILDSPEL 2 Åk 6 KROPPEN OCH MAT 1. Manus: Dagens bildspel handlar om kroppen och mat och dryck. Man brukar säga mätt och glad vilket stämmer ganska bra är vi mätta och otörstiga blir

Läs mer

De viktiga målen mellan målen

De viktiga målen mellan målen De viktiga målen mellan målen Energi- och proteinrika serveringstips från Liva Energi De viktiga målen mellan målen Många äldre har som du vet dålig aptit eller orkar inte äta av andra orsaker. Det kan

Läs mer

Patientens bästa knep

Patientens bästa knep art nr 0903002 Denna folder ingår i Stockholms läns landstings TUFF-satsning som ska stödja vårdpersonal och patienter att tänka förebyggande för att motverka skador och främja hälsa. TUFF står för trycksår-,

Läs mer

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring

Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Åtgärder för att motverka och behandla undernäring Lund: Rebecka Persson/ Elisabet Johansson Ystad: Helena Pettersson Kristianstad: Therese Skog/ Carin Andersson Helsingborg: Angelica Arvidsson/ Jessica

Läs mer

Äldre med malnutrition

Äldre med malnutrition Äldre med malnutrition Siv Eliasson Kurkinen Leg Dietist Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 1 Varför ska vi Screena för malnutrition? Geriatriskt kompetensbevis Äldre med malnutrition 2

Läs mer

Får det vara en sängfösare?

Får det vara en sängfösare? Får det vara en sängfösare? energirika drinkar i mixerbägare Recept på näringsdrinkar Det är enkelt att göra hemmagjorda energirika drycker. Ofta blir de hyfsade näringsmässigt, men framför allt godare

Läs mer

Kostpåverkan vid narkolepsi?

Kostpåverkan vid narkolepsi? Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Kronobiologi - biologiska rytmer Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Överviktsenheten-MM5 / Dietisterna i ÖLL Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är low calorie diet/ very low calorie diet? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och LCD/VLCD? Spelar det

Läs mer

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen Äldreomsorgen Riktlinjer för kost Caroline Axelsson Socialnämnden beslut april 2006, Sn 06.132- Tel nr 10 58 68 730 Rev 2011-09-23 Rev 2012-09-03 1 (6) Riktlinjer för kost och goda matvanor inom äldreomsorgen

Läs mer

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation

Jag en individuell idrottare. 4. Samla energi för bättre prestation 4. Samla energi för bättre prestation Det är samspelet mellan träning, vila, mat och dryck som gör att du får tillräcklig energi för att prestera bättre. Glömmer du något av detta kan du aldrig prestera

Läs mer

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning:

Allmän näringslära 6/29/2014. Olika energikällor gör olika jobb. Vad som påverkar vilken energikälla som används under tävling och träning: 2014-06-16 Sabina Bäck 1 Näringslära = den totala processen av intag, matsmältning, upptag, ämnesomsättning av maten samt det påföljande upptaget av näringsämnena i vävnaden. Näringsämnen delas in i: Makronäringsämnen

Läs mer

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov.

Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Koststandard Frukost Frukosten bör serveras någon gång mellan klockan 07.30 och 9.00. Den ska stå för 15-20 procent (320-430 kcal) av dagens energibehov. Frukosten ska anpassas efter vårdtagarens önskemål

Läs mer

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01

Nutrition. Lokalt vårdprogram. Vård och Omsorgsboende. Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen. Referensdokument 2015-08-01 Referensdokument Dokumentnamn Lokalt vårdprogram för Sundbybergs Stad gällande Nutrition Äldreförvaltningen Sundbyberg Indikator Äldreförvaltningen Fastställd av/dokumentansvarig MAS/Dietist Processindikator

Läs mer

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall

Patientens bästa knep. mot trycksår, undernäring och fall Patientens bästa knep mot trycksår, undernäring och fall Goda rutiner och bra knep för bättre hälsa Trycksår, undernäring och fallskador är vanliga skador. Men visste du att de ofta kan förebyggas med

Läs mer

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER

Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Resource 2.0+fibre RECEPTFOLDER Information anpassad för patient NOURISHING PERSONAL HEALTH KRISTINAS FRUKOSTTIPS (2 PORTIONER) MILD VANILJ För dig som är i behov av extra näring kan Resource 2.0+fibre

Läs mer

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling

Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vanliga frågor och svar vid pulverbehandling Vad är very low calorie diet/low calorie diet? Krymper magsäcken under pulverdieten? Vad är skillnaden mellan måltidsersättningar och VLCD/LCD? Spelar det någon

Läs mer

H ÄLSA Av Marie Broholmer

H ÄLSA Av Marie Broholmer H ÄLSA Av Marie Broholmer Innehållsförteckning MAT FÖR BRA PRESTATION... 3 Balans... 3 Kolhydrater... 3 Fett... 3 Protein... 3 Vatten... 4 Antioxidanter... 4 Måltidssammansättning... 4 Före, under och

Läs mer

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV

AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV AKTIVA TIPS OCH GODA RECEPT FÖR ETT FRISKARE LIV Hej! Mat och fysisk aktivitet är båda viktiga ingredienser för ett hälsosamt liv som senior! Med den här broschyren vill vi ge dig inspiration till att

Läs mer

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING

KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING KRYDDA MED MER ENERGI OCH NÄRING Hej! Den här lilla receptsamlingen innehåller enkla inspirerande rätter gjorda med Nutrison Powder. Alla recept är beräknade på en portion om ej annat står angivet. Nutrison

Läs mer

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12

Kronobiologi - biologiska rytmer. Kostpåverkan vid narkolepsi? Människans dygnsrytm. Reglering av energiintag. Hjärnans uppdrag 2012-11-12 Kronobiologi - biologiska rytmer Kostpåverkan vid narkolepsi? Helena Pettersson, leg dietist Tina Jönsson, leg dietist Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist 1 Helena Pettersson/Tina Jönsson, leg.dietist

Läs mer

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson

Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson Socialförvaltningen Hörby 2013-01-02 Kostenheten Eva Bramsvik Håkansson MATPROJEKT: Berikad mat för äldre. Äldreomsorgen är en växande sektor och att den utgör en stor kostnad. Vi blir äldre och det medför

Läs mer

Kost och träning Sömn och vila Hälsa

Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Sömn och vila Hälsa Kost och träning Vi är skapta för att röra på oss, annars bryts musklerna ner. Starkt skelett minskar risken för benbrott och stukade leder. Mat är vår bensin för att

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN Bilaga till kostpolicyn RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGEN NÄRING MÅLTIDEN Måltiderna ska vara utformade enligt de svenska näringsrekommendationerna för äldre. Måltidernas närings- och energiinnehåll är viktigt

Läs mer

Råd kring maten och måltiden

Råd kring maten och måltiden Råd kring maten och måltiden för hemtjänstpersonal i ordinärt boende och omvårdnadspersonal på särskilt boende Inledning Maten är viktig. Den ger oss inte bara näring och energi utan innebär för många

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram

Hur mycket tillsatt socker innehåller dessa livsmedel? Väg upp sockermängden för jämförelse. 2 dl söta flingor, olika sorter gram 33 cl läsk gram 6 Problemet med socker Socker är en typ av kolhydrat och den används som energi i vår kropp. Som kolhydrat betraktad är socker varken bättre eller sämre än någon annan. Det är helt enkelt högoktanigt bränsle.

Läs mer

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr

Leg dietist Evelina Dahl. Dietistkonsult Norr Leg dietist Evelina Dahl Dietistkonsult Norr Medellivslängden i Sverige har ökat med cirka 25 år de senaste 100 åren Andelen äldre är högre + bättre hälsa Unga 18-30 år äter betydligt sämre än äldre mindre

Läs mer

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION

Goda råd om mat vid KOL KOL & NUTRITION Goda råd om mat vid KOL 1 KOL & NUTRITION Innehåll Varför bör man ha koll på maten när man har KOL? 3 Varför är fett så viktigt? 4 Vilken betydelse har protein? 5 Vad kan du tänka på när det gäller kosten?

Läs mer

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen

Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen Regler och rutiner för nutrition inom äldre och handikappomsorgen the022 2008 11 26 Syfte Vid all vård av sjuka personer är maten i sig en del av behandlingen och omvårdnaden. Detta dokument syftar till

Läs mer

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider

GUSK PA. Summering Ät många små istf få och stora måltider VIKTEN AV ATT ÄTA ÄTT För att orka prestera så tankar du kroppen med rätt energi. ätt energi är rätt mat! Som fotbollsspelare och idrottare behöver vi få i oss mat från alla energi källor och framför allt

Läs mer

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher

Välkommen. till Elineberg. Uppdaterad 2010-03-17. Design och layout: Marie-Louise Bescher Välkommen till Elineberg Uppdaterad 2010-03-17 Design och layout: Marie-Louise Bescher I 2000-talets Karlskrona skall äldreomsorgen präglas av valfrihet. Alla skall kunna åldras i trygghet med värdighet.

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Kostpolicy för Gnosjö kommun

Kostpolicy för Gnosjö kommun Kostpolicy för Gnosjö kommun Antagen av kommunfullmäktige 2015-06-25 94 Varför en kostpolicy? För enhetliga riktlinjer för verksamheterna inom äldreomsorg och skolorna Stöd för brukare, anhöriga, elever,

Läs mer

Bra mat i äldreomsorgen

Bra mat i äldreomsorgen Bra mat i äldreomsorgen LIVSMEDELS VERKET Verksamhetsansvariga Biståndshandläggare Att anpassa måltiderna efter den äldres önskemål kan innebära att respektera kulturella högtider, smak och tradition.

Läs mer

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera.

Allmänt. Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. KOST Allmänt Kroppen är som en maskin. Den måste ha bränsle för att fungera. Det du äter består av ungefär samma beståndsdelar som du själv vatten, kolhydrater, proteiner, fetter, vitaminer, mineraler.

Läs mer

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk

Golf och mat FAKTA. 64 Att hålla sig frisk FAKTA Förbränningen är lägre om man går långsamt. Om totala sträckan man går på golfbanan är så mycket som 8 km skulle det innebära att en man på 80 kilo och en kvinna på 60 kilo skulle göra av med ca

Läs mer

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT

RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT 1(11) Hammarö 2008 RIKTLINJER FÖR ÄLDREOMSORGENS MAT Antagen av servicenämnden 2008 2(11) Inledning Mat är ett av livets glädjeämnen. Maten är för många dagens höjdpunkt och innebär inte bara njutning

Läs mer

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition

Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Bensårpatienten i vårdkedjan Nutrition Föreläsning 2014-03-11 Anna Svensson, leg. dietist Södra Älvsborgs Sjukhus Innehåll Dagens ämnen: Nutritionens betydelse Vad ska vi göra? Patientexempel Malnutrition

Läs mer

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter

Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Goda råd vid tugg- och sväljsvårigheter Den här broschyren ger en kort introduktion till området dysfagi. Huvuddelen av broschyren ägnas åt enkla råd och tips på hur man kan underlätta för patienter med

Läs mer

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske.

Vid ett body mass index som understiger 22 anses en risk för undernäring för personer över 70 år föreligga och fortsatt riskbedömning ska ske. MAS Riktlinje Riktlinje för arbete med nutrition Inledning Enligt Hälso- och sjukvårdslagen ska vården bedrivas så att den uppfyller kraven på god vård. Det innebär att vården ska vara av god kvalitet,

Läs mer

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen

Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Kost- och Nutritionsriktlinjer inom Äldreomsorgen Innehållsförteckning Bakgrund 1 Matsedel 1-2 Konsistensanpassad kost 3 Specialkost 3 Måltidsordning och nattfasta 4 Måltidsmiljö 4-5 Riskbedömning, utredning

Läs mer

Allt du behöver veta om smart viktminskning

Allt du behöver veta om smart viktminskning Allt du behöver veta om smart viktminskning Hitta produkterna som passar dig Naturdiets produkter är framtagna för att du ska kunna gå ner i vikt på ett tryggt och säkert sätt. Du får i dig lagom mycket

Läs mer

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun

Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Nutritionspolicy för Kiruna Kommun Reviderad 090505,110318,111114 och 131009 av Britt-Marie Hannu, MAS Innehåll: Sida: Inledning 2 Lagar och föreskrifter 2 Ansvar 3-4 Dokumentation 4 Daglig aktivitet 4

Läs mer

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål

Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål Bra mellanmål för ditt barn! Tips och recept på smarta och roliga mellanmål På eftermiddagen behöver de flesta barn ett mer rejält mellanmål. Servera mellanmålet ett par timmar innan huvudmåltiden. Blir

Läs mer

Låt oss hållas starka!

Låt oss hållas starka! Låt oss hållas starka! Dagens informationsflöde ger inte nödvändigtvis en bra bild av hur man äter hälsosamt. Vi kan i stället känna oss förvirrade och föreställa oss att det är svårt och dyrt att äta

Läs mer

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten

Den viktiga maten. För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten För återhämtning och styrka när aptiten är liten Den viktiga maten I dag fokuseras det ofta på att man inte ska väga för mycket, men det är viktigt att veta att det är hälsosamt att väga

Läs mer

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn

KOST och KROPP. Vilka ämnen ger oss våran energi? Namn KOST och KROPP Namn För att en bil skall kunna köra behöver den energi. Denna energi får bilen från bensinen. Skulle bensinen ta slut så stannar bilen till dess att man tankar igen. Likadant är det med

Läs mer

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009

Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Tuffa killar och mat Mikko Salo Brandförman, World s Fittest Man 2009 Bra ätande Om man inte äter bra är man antagligen i ett ganska dåligt skick. Det är inte en trevlig känsla och många vill må bättre,

Läs mer

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal.

Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Kommentarer till utbildningsmaterial för vård- och omsorgspersonal. Bild 2 Släng ut frågorna: Vad är det som gör att Per och Anna (de vanligaste namnen på personer över 65 år i Jämtland) inte faller? Vad

Läs mer

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar.

Människans hälsa. Människans hälsa. 1 Diskutera i gruppen och skriv ner några tankar. Människans hälsa beror på mycket. Vi gör många val som påverkar hur vi mår. Hur lever vi Hur äter vi Vad äter vi Hur mycket sover vi Hur mycket tränar vi Många saker att tänka på för att kunna må bra.

Läs mer

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013

Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidrycker-vad är det och hur påverkar de barn och unga? Linda Hongisto 2013 Energidryck, sportdryck? Sportdryck: vatten, kolhydrater ( 5-6g/1dl), salter (elektrolyter). Ersätta förlorad vätska och

Läs mer

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom

Måltidssituationen för personer med demenssjukdom Måltidssituationen för personer med demenssjukdom ABF-huset 12 november 2014 Birgitta Villner Gyllenram Birgitta.villner.gyllenram@aldrecentrum.se Demenssjukdomar Två sjukdomar står för ca 90 % av samtliga

Läs mer

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist

Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka. Sektionen för Klinisk Nutrition Anna-Karin Andersson, dietist Fördjupningsdag om Huntingtons sjukdom 29 oktober 2010 Äta, dricka Syfte med kostbehandlingen: Tillgodose vätske- energi och näringsbehov Minimera risken för felsväljning kopplad till bolusmängd, vätskan

Läs mer

KOST. Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende

KOST. Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende KOST Riktlinje avseende kost för brukare i vård och omsorgsboende Innehållsförteckning Sidan Innehållsförteckning... 2 Bakgrund...3 1. Syfte och mål... 4 2. Ansvar... 5 3. Samverkan... 8 4. Måltidsordning...

Läs mer

Till vårdnadshavare 1

Till vårdnadshavare 1 1 Till vårdnadshavare Inledning Maten är ett av livets stora glädjeämnen. Måltiden ska engagera alla sinnen och vara en höjdpunkt på dagen, värd att se fram emot. Utgångspunkterna för riktlinjerna är att

Läs mer

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring

Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring December 2009 Handlingsplan vid nutritionsbehandling/undernäring STEG 1. Gör en kostregistering och inventera bakgrund. STEG 2. Normalkost med förstärkta

Läs mer

NY VIKT NY HÄLSA NYTT LIV

NY VIKT NY HÄLSA NYTT LIV Slanka trycksak A5_mod 11-03-04 07.49 Sida 2 NY VIKT NY HÄLSA NYTT LIV DEN NYA GODA SMAKEN Slanka trycksak A5_mod 11-03-04 07.49 Sida 3 NY SVENSK VLCD-PRODUKT FÖR EFFEKTIV OCH SÄKER VIKTMINSKNING UTAN

Läs mer

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6

Den viktiga maten. Gott som gör gott. För återhämtning och styrka när aptiten är liten. den viktiga maten 6 Den viktiga maten Gott som gör gott För återhämtning och styrka när aptiten är liten den viktiga maten 6 Den viktiga maten I samband med sjukdom är det vanligt att man får nedsatt aptit och minskar i vikt.

Läs mer

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun

Mål och riktlinjer. För kvalité och service avseende kost inom äldre- och handikappsomsorgen i Gislaveds kommun Socialförvaltningen Stortorget 1 332 80 Gislaved www.gislaved.se 2009 Gislaveds kommun, foto: smålandsbilder.se, layout: Kalle Brandstedt Mål och riktlinjer För kvalité och service avseende kost inom äldre-

Läs mer

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik

Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke. Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nedsatt aptit, ofrivillig viktnedgång och viktuppgång efter stroke Maine Carlsson Dietist, doktorand Umeå Universitet, geriatrik Nutritionsbehandling Europarådets riktlinjer Samma krav på utredning, diagnos,

Läs mer

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma

Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Kostråd för en god hälsa samt vid övervikt/fetma Utbildnings- & presentationsbilder vårdpersonal OBS! Ej för kommersiellt bruk. Får ej redigeras, beskäras eller på annat sätt ändras eller användas på otillbörligt

Läs mer

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG

KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG KOSTPOLICY FÖR VÅRD OCH OMSORG Mat är en förutsättning för att vi ska må bra. En måltid ska ge tillfälle till njutning och att man ska få den energi och de näringsämnen man behöver. Behovet av näring och

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning

Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning 1 Diabetes Faste P-glucos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes. Provet bör upprepas Folksjukdom: mer än 10 000 diabetiker i Dalarna 4-5% av Sveriges befolkning

Läs mer

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när?

Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010. Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Handlings plan RoM projektet för : Stattutgatan 4, avd 6 Datum: 2010 Förbättringsområde Delmål/Mål Hur gör vi? Klart/när? Resultat Ny arbetsordning Vardagsrehabilitering Gå till maten Förbättra personalens

Läs mer

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder

Lilla tandboken. Allt du behöver veta om barns tänder Lilla tandboken Allt du behöver veta om barns tänder Innehåll Sida Min egen sida Min egen sida 3 Lång och bred erfarenhet 4 Bra vanor från början 5 Från 20 mjölktänder till permanenta tänder 6-9 Mat och

Läs mer

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010

Redovisning av dietistmedverkan i enskilda ärenden 2009-2010 HEMVÅRDSFÖRVALTNINGEN Projekt: Beställare: Projektansvarig Uppdragstagare: Kost & Nutrition Maria Claes, MAS, Hemvårdsförvaltningen Pia Holmström, enhetschef, Hemvårdsförvaltningen Stina Grönevall, leg.dietist,

Läs mer

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se

Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se På Rätt Väg Lisa Kaptein Kvist Lic. Personlig Tränare Årets Pt 2010 Tel. 0708-552882 E-mail: info@lisakapteinkvist.se www.lisakapteinkvist.se Äta, Träna eller Återhämtning/Vila Vad är viktigast? Vad händer

Läs mer

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna

Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering. Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Nutritionsaspekter vid cancersjukdom och rehabilitering Katarina Wikman leg dietist, Karolinska Universitet Sjukhuset, Onkologiska kliniken Solna Mat - en stor del av livet Katarina Wikman leg dietist,

Läs mer

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV

Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Hälsa HÄLSA INDIVIDPERSPEKTIV Fysisk hälsa Den fysiska hälsan är hur våra kroppar mår Den fysiska hälsan är till exempel sjukdom Fysisk hälsa kan även vara kosten vi får i oss. Kosten har en stor inverkan

Läs mer

Äldre tänder behöver mer omsorg

Äldre tänder behöver mer omsorg Äldre tänder behöver mer omsorg Förbättra bevara fördröja lindra Att hjälpa människor, i olika livsskeden, till god munhälsa ligger Folktandvården varmt om hjärtat. Därför kan också den som nått en mer

Läs mer

Lär dig hitta det dolda sockret!

Lär dig hitta det dolda sockret! Lär dig hitta det dolda sockret! Förr i tiden när man kokade sylt och saft hemma visste man hur mycket socker man använde. Idag köper de flesta all mat färdig i affären och därför är det svårt att veta

Läs mer

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan

Undervisningsmaterial inför delegering. Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014. Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Undervisningsmaterial inför delegering Insulingivning Reviderat den 23 maj 2014 Materialet får användas fritt, men hänvisning ska ske till källan Diabetes Faste P-glukos 7,0 mmol/l eller högre = diabetes.

Läs mer

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre.

Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Tio goda råd - Tio kostråd för dig som är lite äldre. Kost- och Nutritionsprojekt inom TioHundra 2008 inledde TioHundra ett projekt bland äldre- ordinär- och demensboenden i Norrtälje kommun. Projektets

Läs mer

Förebygga och behandla undernäring

Förebygga och behandla undernäring SOCIALFÖRVALTNINGEN Medicinskt ansvarig sjuksköterska Annika Nilsson 2014-08-27 Förebygga och behandla undernäring God hälsa och livskvalitet förutsätter ett gott näringstillstånd. Kosten är ett viktigt

Läs mer

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / /

2. Livsstil & Näring. Del 1 Du är vad du äter. Namn: Datum: / / 2. Livsstil & Näring Namn: Datum: / / Var god läs instruktionerna innan du utför testet. Detta så att inga oklarheter förekommer och så att vi kan få ett tillförlitligt resultat. Besvara varje fråga med

Läs mer

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE

PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE PROJEKT SMÖRBLOMMAN OM NUTRITION FÖR ÄLDRE INNEHÅLL NÄRINGSLÄRARA I KORTHET ENERGI- OCH NÄRINGSBEHOV MATENS INNEHÅLL ENERGIGIVANDE PROTEIN FETT KOLHYDRATER ICKE ENERGIGIVANDE VATTEN VITAMINER MINERALER

Läs mer

Rutin för kost och nutrition

Rutin för kost och nutrition 1(10) SOCIALFÖRVALTNINGEN Beslutsdatum: 150401 Gäller från och med: 150401 Beslutad av (namn och titel): Framtagen av (namn och titel): Reviderad av (namn och titel): Reviderad den: Jeanette Brink, MAS

Läs mer

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård

Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård 2015-02-25 Vård- och omsorgsförvaltningen Lena Jadefeldt Slattery MAS, Johanna Ottosson SAS Metodstöd utredning av fall, brukare som inte är inskriven i kommunal hälso- och sjukvård Fall Baspersonal arbetar

Läs mer

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS

ENKLA SMÅRÄTTER MED. varg SOM BAS ENKLA SMÅRÄTTER MED varg SOM BAS PROTEINRIKT OCH GOTT FÖR ÄLDRE Kvarg har blivit mycket populärt under de senaste åren. Med sitt höga innehåll av protein är det en bra produkt för alla med en aktiv livsstil.

Läs mer

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning

Frågeformulär för att hitta din optimala kostsammansättning Tre typer av (och fett) typ är du om du mår bra av att äta livsmedel som innehåller mer fett och protein, dvs som kommer från något som har ögon. Fåglar, kor, får, fisk, räkor ger t ex samtliga livsmedel

Läs mer

Kost & Livsstil. Du är vad du äter

Kost & Livsstil. Du är vad du äter Frågeformulär Kost & Livsstil Besvara varje fråga med det svar som bäst passar in på dig. Det är viktigt att du besvarar frågorna så noggrant och ärligt som möjligt. Det finns inga korrekta eller felaktiga

Läs mer

Mellanmål. Gott och enkelt

Mellanmål. Gott och enkelt Mellanmål Gott och enkelt Innehåll Denna broschyr är tänkt som inspiration för att göra och att äta mellanmål. Recept och tips vänder sig till den som är äldre och har behov av näringsrika mellanmål. Rekommendationen

Läs mer

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen

Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen Omvårdnadsnämnden Enhet/Handläggare Markku Nikula Datum 2008-10 Rev: 2010-12 Beteckning Er beteckning Rutiner för mat och dryck samt måltidsmiljö inom äldreomsorgsavdelningen g:\annette\rutiner för mat

Läs mer

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE

KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 2013-09-10 1 (5) KVALITETSKRAV GÄLLANDE HELDYGNSKOST SOM SERVERAS TILL ÄLDRE PÅ VÅRDBOENDE 1. LAGAR, FÖRESKRIFTER OCH TILLSYN Leverantör/entreprenör av kost skall följa de regelverk som stat och kommun

Läs mer

Varför ska man ha ett balanserat?

Varför ska man ha ett balanserat? Kosthåll Varför ska man ha ett balanserat? Fylla kroppens lager med energi Ger din kropp tillräckligt med intag av näringsämnen så att du orkar med dagen Stärker ditt immunförsvar som gör att du håller

Läs mer