Nattfasta. Berättelsen om Rut. Hanteringsmöjligheter. Vill du lära dig mer om kost för äldre?

Transkript

1 Nattfasta För att äldre ska få i sig tillräckligt med energi och näring är det viktigt att måltiderna sprids över dygnet. Tiden mellan sista målet det ena dygnet och första målet dygnet efter bör inte överskrida elva timmar. Skälen till att nattfastan är längre än så kan vara många. Sådant som påverkar nattfastan är till exempel personalens arbetsordning på morgonen, rutiner för kvällsmål, läkemedelsbiverkningar osv. Berättelsen om Rut Rut sov med hjälp av sömnmedicin. På morgonen satt hon mest och sov vid frukostbordet, utan att få i sig något. Hela förmiddagen var hon på uselt humör. Efter att ha ätit en smörgås till förmiddagskaffet blev Rut dock på ett strålande humör. Personalen diskuterade saken med sjuksköterskan. Rut behövde sömnmedicin för att kunna sova på natten, men doseringen hon hade innebar att hon var mycket trött på morgonen då frukosten serverades. Dessutom var hennes blodsocker lågt eftersom hon inte ätit något sedan klockan sju föregående kväll, vilket gjorde henne på dåligt humör. Man beslutade att minska sömnmedelsdosen och servera Rut lite kvällsmat före läggdags. På det här sättet förkortades hennes nattfasta med flera timmar och Rut var vaken nog för att kunna äta frukost och finna sitt soliga humör direkt på morgonen hädanefter. Servera något att äta eller dricka på sängkanten före morgonbestyren, t ex nyponsoppa, filmjölk, näringsdryck eller en mjuk smörgås. Erbjud den som vaknar på natten en nattmacka och ett glas mjölk. Gå in med en bricka och erbjud den kvällströtte något att äta före sänggåendet. Det är lättare för den gamle att tacka ja om han/hon ser det som erbjuds. Nattfasta Mellanmål Förstoppning

2 Muntorrhet Muntorrhet är den tredje vanligaste biverkningen av läkemedel. Vid muntorrhet kan man uppleva att tuggorna fastnar i munnen och är svåra att svälja. För att motverka detta kan man dels försöka stimulera salivutsöndringen, dels kompensera för salivbrist med saliversättningsmedel och vätskerik mat. Berättelsen om Anna Anna var torr i munnen. Hon tyckte att tuggorna hon tog växte och växte i munnen. Hon stoppande in en tugga och sedan försökte hon spotta ut den igen. Nästa tugga var lika svår. Så kom hon på en enkel lösning. Hon tog sitt mjölkglas och hällde mjölken över maten. Nu var det lättare att tugga den uppblötta maten. Diskutera med den medicinskt ansvarige läkaren om eventuell förändring av läkemedelsbehandlingen. Muntorrhet kan leda till undernäring och det kan i sin tur leda till att syftet med den medicinska behandlingen inte uppnås. Salta, syrliga och sura smaker stimulerar salivutsöndringen. Erbjud t ex den som är muntorr lite citronvatten före maten. Lingonsylt, rönnbärsgelé, saltoch ättiksgurka kan också hjälpa till att minska muntorrheten. Måltiden bör innehålla mycket vätska. Servera rikligt med sås och se till att det finns gott om måltidsdricka. Bra efterrätter vid muntorrhet är glass, syrlig kräm (t ex av rabarber eller krusbär) och fruktsoppa med grädde. Finrivna morötter med lite apelsinjuice är både saftigt och syrligt. Nattfasta Mellanmål Förstoppning bidragsprojektet Denna utställning är framtagen inom stimulans-

3 Tugg- och sväljsvårigheter Många äldre drabbas av tugg- och sväljsvårigheter, till exempel efter en stroke eller på grund av en försämrad munhälsa. När sväljningen försvårats tar det lång tid att äta, och rädsla för att svälja fel kan sätta ytterligare hinder i vägen. Eftersom det tar lång tid och är ansträngande att äta hinner man bara få i sig en mindre mängd mat innan man är för trött för att äta sig mätt. Detta innebär risk för undernäring, sämre rehabiliteringsmöjligheter och en lägre livskvalitet. Då en person visar tecken på att ha svårt att tugga och svälja ska sjuksköterskan kontaktas, för utvärdering av orsaken till problemen. Berättelsen om Matilda Matilda drack inte ur sitt glas om man räckte fram det till henne. Hon tog enbart några få droppar och ställde sedan ifrån sig glaset. När hon svalde de få dropparna med dryck grimaserade hon illa. Det såg ut som om hon tyckte det var smärtsamt eller obehagligt. Hon hade inga problem med att svälja fast föda. Personalen beslutade att erbjuda Matilda dryck att äta med hjälp av en sked. Frukt- och matsoppor var lättare för henne att svälja än lättflytande dryck i glas. KONSISTENSGUIDE SYMPTOM Förändrad konsistens kan vara motiverad vid ett eller flera av följande symptom > Äter under längre tid än normalt > Mat och dryck rinner ur munnen > Mat samlas i kinderna > Bitar av mat plockas eller spottas ut ur munnen > Mat hålls länge innan sväljning > Viss mat kan ej tuggas > Skadad eller känslig munhåla > Hosta eller harklingar > Rosslig eller gurglig röst > Klumpkänsla i halsen > Ätandet tröttar > Motoriska problem Vid dessa problem informera sjuksköterska. För val av lämplig konsistens bör kontakt tas med dietist eller logoped. Kolsyrad dryck kan för några vara lättare att svälja än annan tunnflytande dryck. KONSISTENS BESKRIVNING EXEMPEL Hel och delad Normal konsistens, eventuellt delad i mindre bitar. Helt eller delat kött. Hel fisk. Färsrätter eller korvrätter. Sås, potatis och grönsaker. Färsk frukt/konserverad frukt med vispad Låt personen äta mindre måltider ofta för att undvika under- Grov paté Luftig, mjuk och grovkornig, typ saftig och mjuk köttfärslimpa. Lätt att dela med gaffel. Grov köttpaté eller hel kokt fisk. Potatis hel eller pressad och sås. Grov grönsakspaté eller välkokta grönsaker. Delad/konserverad frukt med vispad näring. Timbal Gelé Mjuk slät, kort och sammanhållande, typ omelett. Kan ätas med gaffel eller sked. Mjuk och hal mat, typ fromage. Kan ätas med gaffel eller sked. Fisk- eller köttimbal/sufflé. Potatismos eller pressad potatis och sås. Grönsakstimbal/puré. Fruktfromage med vispad Kall fisk- eller köttgelé. Potatismos och tjock sås. Grönsakspuré eller kall grönsaksgelé. Fruktgelé med vispad Ha ögonkontakt med en person som matas och låt ätandet ta den tid det tar. Flytande Slät och rinnande, typ tomatsoppa. Rinner av skeden. Kan ej ätas med gaffel. Berikad fisk-, kött- eller grönsakssoppa med klick. Fruktsoppa med vispad Tjockflytande Slät och trögflytande, typ löst vispad grädde. Droppar från skeden. Kan ej ätas med gaffel. Tjockflytande berikad fisk-, kött- eller grönsakssoppa med klick. Tjockflytande fruktsoppa med vispad Välj rätt konsistens på maten. För några passar tjockflytande DRYCK. Ge först en liten mängd vätska med tesked för att se om personen kan svälja vald konsistens utan att hosta. Var försiktig! De flesta personer med dysfagi behöver tjockflytande dryck, t ex nyponsoppskonsistens. En del personer med dysfagi kan dricka kolsyrad dryck. bäst, för andra finfördelad, timbal eller gelé. Var alltid uppmärksam och försiktig när ny konsistens introduceras! 2007 Findus AB Närings- och energiberika måltiderna. Ibland kan smör, grädde, en äggula och extra socker vara tillräckligt, i andra fall kan näringsdryck eller energipulver behövas. Nattfasta Mellanmål Förstoppning

4 Mellanmål Att röra på kroppen är ett sätt att göra av med energi. Många tror att äldre människor inte behöver särskilt mycket mat eftersom de inte längre rör sig så mycket. Ofta stämmer detta inte alls. Rastlöshet, stelhet, spasticitet och darrningar är vanligt hos äldre personer, framförallt hos dem som har en demenssjukdom. Då förbrukar kroppen mer energi än om man sitter stilla. En person som vandrar, monotont slår i ett bord, vaggar fram och tillbaka eller har stela muskler kräver alltså mycket energi. För att tillgodose behoven bör den äldre äta små portioner, men ofta. Tre huvudmål och 2-3 mellanmål är lagom. Berättelsen om Yngve Yngve åt stora portioner vid måltiderna. Han var lång och mager och vandrade mycket på dagarna. Han upplevdes av personalen som rastlös och lättretlig. Det hände att han knuffade till medboende på gruppboendet när de stod i hans väg. Personalen satte sig ner för att diskutera Yngves situation och någon föreslog fler mellanmål. Kanske behövde han mer mat, trots de stora portionerna? Mycket riktigt. När Yngve försågs med fler och mer energirika mellanmål gick han upp något i vikt men blev framför allt vänligare inställd till sina medboende och till personalen. Hans humör var beroende av täta måltider, och det gav honom dessutom några extra kilon som gjorde honom gott. Kontrollera vikten regelbundet, var tredje månad är lagom för då hinner man snabbt märka om vikten är på väg åt fel håll. Om vikten går ner ska ansvarig sjuksköterska tillkallas så att viktnedgången utreds och om möjligt stoppas. Mellanmål är viktigt för att täcka en äldre persons behov av energi och näring. Exempel på bra mellanmål är youghurtdrinkar med frukt och energipulver, äppelmos blandad med lite grädde, kräm med kaffegrädde eller nyponsoppa med smörgås. Fördela måltiderna jämnt över dygnet och se till att nattfastan inte överstiger elva timmar. Nattfasta Mellanmål Förstoppning

5 Förstoppning Ett vanligt problem bland äldre är förstoppning. Denna kan ibland bero på medicinska eller kirurgiska sjukdomar. Det kan också bero på att man rör sig för lite, dricker för lite eller äter för lite fibrer. Även psykiska faktorer, som depression, kan inverka på tarmfunktionen. Berättelsen om Johan Johan var orolig och trött. Sedan några dagar ville han inte kliva upp på morgonen och aptiten var som bortblåst. Personalen kom att tänka på att kontrollera dokumentet på insidan av hans medicinskåp, där man noterade ett stort A för varje gång Johan skött magen. Man såg att det var många dagar sedan man senast skrev ett stort A på lappen. När personalen kände på Johans mage var den spänd och man beslutade att behandla honom för förstoppning. Efteråt var Johan märkbart lättare till sinnet och när det var frukostdags dagen efter lät han sig väl smaka. Servera rikligt med vätska, minst 30 ml/kg kroppsvikt. Uppmuntra till rörelse! Försök att hitta naturliga tillfällen i vardagen för den äldre att röra på sig, t ex promenader, hjälpa till med dukning och avdukning, bäddning av sängen osv. Servera rikligt med fibrer! Frukosten är ofta det bästa målet att öka fiberinnehållet i äldres kost. Servera fullkornsflingor, grovt bröd och fiberrik gröt, t ex Molinogröt. Glöm inte att en fiberrik kost också kräver mera vätska för att ha avsedd effekt. Pajalagröt (4-6 port) ½ dl linfrö ½ dl russin ½ dl katrinplommon ½ dl torkade aprikoser ½ tsk salt 7 dl vatten 1 dl havrekli 2 dl fiberhavregryn Hacka katrinplommon och aprikoser i små bitar. Blanda linfrö,russin, katrinplommonbitar, aprikosbitar, salt och vatten och låt stå över natten. Tillsätt havrekli och fiberhavregryn på morgonen. Koka blandningen 3-5 min under omrörning. Tillsätt mer vatten om det behövs. Färdig gröt kan förvaras i kylskåp i max fem dygn och värmas i mikrovågsugn. Nattfasta Mellanmål Förstoppning