Ärende Beteckning Föredragande Sidnr

Transkript

1 KALLELSE 1 Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Sammanträdande organ Vård- och omsorgsnämnden Tid kl. 13:15 Plats 1. Upprop Vård- och omsorgsförvaltningen, Upplandsgatan 2. Lokal: Yngaren 1 & 2 Ärende Beteckning Föredragande Sidnr 2. Val av justerare 3. Fastställande av dagordning 4. Nattfasta - resultatmål våren 2016 VON/2016:16 Maria Nordbeck Ruut Reivaara Aktuell information från verksamhetschefer 6. Redovisning av delegationsbeslut 7. Öppet sammanträde från klockan 15 med allmänhetens frågestund 8. Rapport från brukarrevision inom socialpsykiatrins verksamheter VON/2016:52 Cecilia Olsson, brukarrevisorer 9. Yttrande över remissen En god hälsa för alla barn och ungdomar - utmaningar VON/2016:43 Matilda Nilhage 10. Ombudgetering av investeringar år 2016 VON/2015:46 Håkan Bengtsson 11. Förslag till höjning av avgifter inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet 12. Vård- och omsorgsnämndens underlag för övergripande plan med budget Anmälan enligt Lex Sarah (misstanke ekonomiskt övergrepp) LS Anmälan enligt Lex Sarah (misstanke ekonomiskt övergrepp) LS Anmälan enligt Lex Sarah (brister i bemötande) LS 12 Handlingar skickas ut senare VON/2016:40 Björn Persson VON/2016:40 Päivi Kabran VON/2016:21 Emma Odén VON/2016:21 Emma Odén Emma Odén 16. Redovisning av inkomna synpunkter perioden januari-juni 2016 VON/2016:51 Eva Hersler B-M Svedenberg /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: 1 E-post:

2 KALLELSE 2 Datum VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Ärende Beteckning Föredragande Sidnr 17. Vård- och omsorgsnämndens kvalitetspris 2016 VON/2016:39 Päivi Kabran 18. Meddelanden Ulrica Truedsson Ordförande Kommande sammanträdesdagar år 2016 Beredning kl Nämnd kl Enskilt utskott kl augusti, 8 september 29 september 8 september 22 september, 6 oktober 27 oktober 6 oktober 10 november 24 november 8 december 10 november 15 december Inför december /EGET_FÖRVALTNING/ Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Telefon: Katrineholm Telefax: 2 E-post:

3 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 3 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Ert datum Er beteckning Mona Kjellström Mona Kjellström Mätning av nattfasta - resultatmål våren 2016 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden lägger resultatmål för nattfastan våren 2016 till protokollet. Sammanfattning av ärendet Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker något som ger nämnvärd energi. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Genom att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet ges möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framförallt hos personer med nedsatt aptit. På så sätt kan man också korta ner nattfastan. Service- och tekniknämnden har tillsammans med vård- och omsorgsnämnden resultatmålet att andelen brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 11 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål). Tidigare har Katrineholms kommun strävat efter att uppnå 13 timmars nattfasta eller kortare på 60 % av brukarna, vilket uppnåddes under hösten Sedan våren 2009 mäts nattfastan på alla avdelningar på särskilda boenden i Katrineholms kommun. Mätningarna har genomförts vår och höst under dessa år, förutom hösten 2010 då mätningen uteblev. Av vårens mätning framgår att tio äldreboenden tillhörande Katrineholms kommun med sammanlagt 43 avdelningar deltog i nattfastemätningen. Medelvärdet för nattfastan är 10 timmar och 59 minuter där längsta fastan var uppmätt till 15 timmar och 45 minuter, medan den kortaste till 3 timmar och 45 minuter. 339 brukare med i mätningen. Av dem var det 48 brukare som föll bort, då brukarna saknade tid för kvällsmål eller frukost så att nattfastan inte kunde räknas ut. Även de som hade frivilligt lång nattfasta räknades bort. Återstående 291 brukare är de som statistiken redovisas för. Av dessa 291 personer hade 171 brukare en nattfasta längre än 11 timmar och 120 brukare hade en nattfasta kortare än 11 timmar. Mätningarna för nattfastan våren 2016 går inte att jämföra med tidigare år och kan i nuläget inte sägas om det har förbättrats eller försämrats i kommunen. Men siffrorna tyder på att det har förbättrats. Vid den senaste mätningen kan man se att ingen brukare har en nattfasta som överstiger 16 timmar bortsett från de med frivilligt lång nattfasta och ingen avdelning har en medeltid som överstiger 12 timmar och 45 min. För de avdelningar där alla har klarat målet på under 11 timmar har alla brukare fått kvällsfika, nattmål och/eller förfrukost. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 3

4 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 4 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: Lednings- och verksamhetsstöd Ärendets handlingar Nattfasta resultatmål våren 2016, Päivi Kabran Förvaltningschef Beslutet skickas till: Samhällsbyggnadsförvaltningen, akten VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 4

5 5 KATRINEHOLMS KOMMUN Nattfasta Resultatmål vår 2016 Maria Nordbeck

6 6 Resultatmål Med nattfasta menas tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker något som ger nämnvärd energi. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. Genom att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet ges möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framförallt hos personer med nedsatt aptit. På så sätt kan man också korta ner nattfastan. Service- och tekniknämnden har tillsammans med vård- och omsorgsnämnden resultatmålet att andelen brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är kortare än 11 timmar ska öka (med hänsyn till den enskildes önskemål). Tidigare har Katrineholms kommun strävat efter att uppnå 13 timmars nattfasta eller kortare på 60 % av brukarna, vilket uppnåddes under hösten Sedan våren 2009 mäts nattfastan på alla avdelningar på särskilda boenden i Katrineholms kommun. Mätningarna har genomförts vår och höst under dessa år, förutom hösten 2010 då mätningen uteblev. Metod Varje avdelning fyller i en blankett när brukarna äter middag, kvällsmål/kvällsfika, nattmål/förfrukost och frukost. Utifrån denna information räknas sedan tiden för nattfastan ut och grupperas intervallvis. Sedan våren 2011 samlas även information in om aktuellt BMI 2 och MNA 3. Senaste mätningen genomfördes våren 2016 där varje avdelning fick välja en natt mellan 4-8 april. Ifyllda blanketter lämnades till enhetschefer som kontrollerade att allt var korrekt ifyllt och skickades sedan till dietist som matade in data, sammanställde och tolkade resultaten. Resultaten grupperades in i intervaller per timme avdelningsvis. Tiden avrundas alltid uppåt. Om någon har en nattfasta på 13 timmar så hamnar den i intervallen timmar, inte timmar. Från och med 2013 görs även en könsuppdelad sammanställning. Resultaten från mätningarna har presenterats och diskuterats vid kostombudsutbildningar, chefsträffar, i berörda nämnder, teamträffar och även andra forum. Resultaten har även uppmärksammats i media. Då årets mätning utgår från en ny målnivå på 11 timmar kan vi inte jämföra årets statistik med tidigare mätningar. I år har vi även valt att räkna bortfallet på ett nytt sätt, nu är det inte bara de brukare som saknar korrekt ifyllda mattider eller är frånvarande under mätningstillfället som uteblir från statistiken, utan även de som har en frivilligt lång nattfasta. Med det menas alla som har av personalen blivit erbjudna mat men tackat nej under den tiden som skulle brutit nattfastan på 11 1 Nattfasta Resultatmål, höst 2015, Tindra Pavlenko och Maria Isaksson BMI: Body Mass Index. Vikt i kg genom längden i meter i kvadrat (kg/m²). 3 MNA: Mini Nutritional Assessment, ett validerat screeningsverktyg framtaget för att upptäcka undernäring hos personer över 65 år. 6 2

7 7 timmar. Bortfall görs ej längre på brukare som har egen mat på rummet då vi inte kan garantera att brukaren har ätit av den. För att underlätta för avdelningarna att uppnå årets politiska mål har bland annat ett brev med tips skickats till respektive avdelning där dietist har beskrivit exempel på hur nattfastan kan förkortas. Det har även utsetts kostombud för nattpersonalen. Resultat Tio äldreboenden tillhörande Katrineholms kommun med sammanlagt 43 avdelningar deltog i nattfastemätningen under våren. Medelvärdet för nattfastan är 10 timmar och 59 minuter där längsta fastan var uppmätt till 15 timmar och 45 minuter, medan den kortaste till 3 timmar och 45 minuter. Hur tiderna var fördelade i övrigt kan avläsas i figur 1 och diagram 1. Figur 1: Flödesschema för mätning våren brukare med i mätningen Bortfall 48 brukare: 291 brukare mäts nattfastan på 2 middag/kvällsmål ej ifylld/ej ätit 3 förfrukost/frukost ej ifylld/ej ätit 1 sköter sig själv, äter ej alla måltider på boendet 42 har frivilligt lång nattfasta 171 brukare nattfasta längre än 11 timmar 120 brukare nattfasta kortare än 11 timmar Varav 21 brukare (12,3 %) har ett lågt BMI (<22). Bortfall 47 personer (av de som hade nattfasta > 11 timmar). Varav 16 brukare (9,4 %) har ett lågt BMI (<22) och ett lågt MNA (<12). Saknas BMI 20 personer Saknas MNA 41 personer 3 7

8 8 I vårens nattfastemätning var 339 brukare med i mätningen. Av dem var det 48 brukare som föll bort, då brukarna saknade tid för kvällsmål eller frukost så att nattfastan inte kunde räknas ut. Även de som hade frivilligt lång nattfasta räknades bort. Återstående 291 brukare är de som statistiken redovisas för. Av dessa 291 personer hade 171 brukare en nattfasta längre än 11 timmar och 120 brukare hade en nattfasta kortare än 11 timmar. Diagram 1. Brukare vars nattfasta överstiger 11 timmar och som också har lågt BMI och MNA. vår % 10% 8% 6% 4% 2% 0% brukare med nattfasta >11 h och BMI <22 brukare med nattfasta >11 h och BMI <22 och MNA <12 vår % 9% Diagram 1 visar att av de brukare vars nattfasta var längre än 11 timmar var det 21 personer (12 %) som dessutom hade ett lågt BMI (undervikt) och av dessa 21 hade 16 brukare (9 %) både ett lågt BMI och MNA (undervikt och risk för undernäring). Detta synliggör för boendena vilka brukare som i första hand bör prioriteras måltider som kan förkorta nattfastan. Mätningarna för nattfastan våren 2016 går inte att jämföra med tidigare år och kan i nuläget inte sägas om det har förbättrats eller försämrats i kommunen. Men siffrorna tyder på att det har förbättrats. Vid den senaste mätningen kan man se att ingen brukare har en nattfasta som överstiger 16 timmar bortsett från de med frivilligt lång nattfasta och ingen avdelning har en medeltid som överstiger 12 timmar och 45 min. För de avdelningar där alla har klarat målet på under 11 timmar har alla brukare fått kvällsfika, nattmål och/eller förfrukost. 8 4

9 9 Tabell 1. Sammanställning av nattfastan för samtliga avdelningar våren Nattfasta Våren 2016 Almgården Antal brukare Antal timmar mellan middag/kvällsmål/nattmål och förfrukost/frukost Almen 8 10:42 Eken 7 12:32 Linden 7 11:53 Furuliden Björken 11 09:28 Eken 6 10:31 Gullvivan 7 12:36 Kastanjen 8 10:29 Prästkragen 11 11:49 Liljan 6 10:22 Igelkotten Tallåsgården 9 12:15 Solgläntan vån :34 Solgläntan vån :37 Malmgården Vån :27 Vån :17 Norrgläntan Hus B 5 10:31 Hus C 7 12:42 Hus D 8 10:20 Hus E 8 12:12 Hus F 8 11:43 Lövåsgården Nyäng 9 09:50 Hagtorp 8 11:02 Stensätter 8 12:45 Bomstugan 10 10:31 Karlslund 9 10:05 Gustavsro 11 09:52 Lindhem (kortis) 8 08:09 Majbacka (kortis) 10 11:01 Rosendal (Kortis) 8 11:56 Pantern Solhöjden 8 12:39 Söderåsen 8 11:29 Strandgården A1 8 12:28 A2 8 11:50 B1 7 09:05 B2 8 09:58 B3 8 12:15 C1 8 11:58 C2 8 11:50 Vallgården Blåklinten 8 11:07 Vallmon 6 09:19 Prästkragen 7 10:41 Yngaregården Björken 6 12:05 Blåsippan 8 12:01 Solrosen 5 09:28 Totalt 339 Relativt 291 Tabell 1 visar sammanställda resultat per avdelning för vårens mätning i Katrineholms kommun. För att underlätta läsningen av tabellen har ett färgsystem använts. De röda rutorna står för nattfasta längre än 11 timmar och de gröna rutorna betyder att avdelningen uppnår Socialstyrelsens 5 9

10 10 rekommendation om nattfasta kortare än 11 timmar. Vidare har siffror för antal brukare per avdelning markerats röda om det fanns bortfall på avdelningen som inte tagits med i beräkningen. Den genomsnittliga nattfastan i år är 10 timmar och 59 minuter. I tabell 1 kan man utläsa att det sammanlagt är 23 avdelningar av 43 som har en lång nattfasta och 20 avdelningar med en nattfasta kortare än 11 timmar. På Lövåsgårdens avdelning Lindhem, Igelkottens avdelning Solgläntan våning 4 och Malmgårdens våning 1 är det inga brukare som har en nattfasta längre än 11 timmar. Stensäter på Lövåsgården är den avdelning som har längst nattfasta, i snitt kommer den upp i 12 timmar och 45 minuter. Diagram 2. Andel brukare som uppnår årets politiska mål. vår % 50% 40% 30% 20% 10% 0% Brukare med Brukare med nattfasta <11 h nattfasta >11 h vår % 59% I diagram 2 kan man se mätningen av nattfastan uppdelat i längre och kortare tid än 11 timmar. Den röda stapeln representerar lång nattfasta, längre än 11 timmar och den gröna stapeln visar nattfasta kortare än 11 timmar. I diagram 2 framgår resultatet uppdelat efter det resultatmål Service- och Teknikförvaltningen har tillsammans med Vård- och omsorgsförvaltningen. Resultatmålet är att andelen med en nattfasta kortare än 11 timmar ska öka. Våren 2016 har 41 % en nattfasta som var kortare än 11 timmar. På sikt är målet att ingen brukare ska ha en nattfasta som är längre än 11 timmar (med hänsyn till den enskildes önskemål). Tabell 2. Lång nattfasta - total och frivillig. Antal % Brukare med nattfasta >11 timmar % Frivillig nattfasta >11 timmar % 10 6

11 11 Tabell 2 visar att av 213 brukare med lång nattfasta hade 20 % den frivilligt. En viktig felkälla är att många avdelningar erbjuder brukarna att bryta nattfastan, men det skrivs inte ned och tas då inte med i statistiken. Detta har dock förbättrats i år genom information på vårens kostombudsutbildningar där vi belyste vikten av att fylla i denna uppgift på blanketten. Könsuppdelad statistik Tabell 3. Procentuell andel kvinnor och män med nattfasta över och under 11 timmar våren Vår 2016 Nattfastetid män kvinnor > 11 timmar 52 % 62 % < 11 timmar 48 % 38 % Antal brukare Tabell 3 visar att 38 % av kvinnorna hade en nattfasta kortare än 11 timmar och bland männen var siffran 48 % våren Det fortsätter att skilja mellan män och kvinnor, där det är en större andel män som har en kortare nattfasta än 11 timmar. Samtal har förts med kostombuden och sjuksköterskorna på äldreboendena i kommunen och det går endast att spekulera i vad detta kan bero på. Till exempel att kvinnor i större utsträckning än män inte vill vara till besvär och att män kan vara mer benägna att ta emot hjälp från kvinnor. Kvinnor är också mer viktfokuserade än män. Modifierad blankett Det är vanligt förekommande att vårt viktigaste instrument vid mätning av nattfastan nattfasteblanketten, fylls i fel eller ofullständigt. Vissa avdelningar glömmer att skriva upp tider för födointag, andra skriver inte om brukaren har tackat nej till erbjuden mat och vilken tid det i så fall var eller fyller inte i BMI och/eller MNA. Genomgång av mottagna blanketter är därför en mycket tidskrävande process. Under 2015 modifierades blanketten som avdelningarna fyller i vid mätning av nattfastan. Vilket gjorde att sammanställningen av statistiken i höstas gick mycket snabbare. Det är dock fortfarande tidskrävande när blanketterna inte fylls i korrekt och vi kommer därför fortsätta att samla in avdelningarnas åsikter kring blanketten och göra nödvändiga ändringar för att minimera fel. Brev från dietist Innan vårens mätning skickades även ett brev från dietisten med enkla tips på hur nattfastan kan förkortas. Förslag som att i god tid förbereda nattmål, servera kvällsmål/nattmål/förfrukost utan att fråga först och recept på energitäta drycker som skulle underlätta för personalen. 11 7

12 12 Analys Då årets mätning utgår från en ny målnivå på 11 timmar kan vi inte jämföra årets statistik med tidigare mätningar. Det är också nytt från och med 2016 att vi gör bortfall på de som har en frivilligt lång nattfasta och att vi inte gör bortfall på de som har mat på rummet. De som har mat på rummet har vi valt att inte göra bortfall på då vi inte kan avgöra om brukaren har ätit av den eller ej. Vilket innebär svårighet att bedöma längden på nattfastan. Det finns sannolikt fler brukare som har en frivillig nattfasta men som inte har fyllts i på blanketterna och får då en nattfasta längre än 11 timmar. Däremot har personalen från och med i år blivit bättre på att fylla i spalten på blanketten för erbjuden måltid men tackat nej. En av orsakerna till detta är att vi under vårens kostombudsutbildning och sjuksköterskemöte har informerat om att vi från och med i år kommer att göra bortfall för frivilligt lång nattfasta om man erbjudits mat som hade brutit nattfastan under 11 timmar. Föregående års uppnådda mål hoppas vi också ha kunnat fungera som en motivator inför denna mätning. Bidragande faktorer till lång nattfasta och som har setts i samband med måltidsobservationer är exempelvis personalfördelning kring måltiderna. Arbetstider, schemaläggning eller andra icke matrelaterade arbetsuppgifter som omvårdnadspersonalen har att genomföra kan vara orsaker till den täta måltidsordningen på kvällen och blir då ett hinder för att åstadkomma en större spridning. Lokala arbetssätt där kvällsmålet ska vara avklarat innan nattpersonalen träder i tjänst kan vara ett skäl till att både kvällsmål och förfrukost serveras innan/efter ett visst klockslag. En lösning kan vara att ett antal färdiga kvällsmål finns i kylskåpet att servera till de brukare som har risk för undernäring. I år har kostombud utsetts för nattpersonalen för att på så sätt göra nattpersonalen mer delaktig i arbetet kring att förkorta nattfastan. Köken som levererar maten kan ha arbetstider/öppettider som begränsar möjligheten att få större spridning på måltiderna. Vanligtvis levererar köken lunch och middag och ibland även frukost. Mellanmål och kvällsmål, och ibland frukost, iordningställs av boendets/avdelningens personal. Den höga belastningen på personalen på många avdelningar kan göra det svårt att hinna med alla arbetsuppgifter och dessutom tillgodose brukarnas behov av alla rekommenderade måltider. På vissa avdelningar finns en kökshjälp vilket kan vara ett sätt att tydliggöra vem som har ansvaret för måltidssituationen. Dock endast vid vissa måltider då kökshjälp inte finns tillgängligt dygnet runt. I det dagliga arbetet bör det därför finnas en god kommunikation kring ansvaret. Måltidschecklistan 4 kan vara ett bra verktyg att använda. Siffrorna över brukare med lång nattfasta (>11 timmar) som även har lågt BMI och MNA är svåra att analysera då kompletta siffror för dessa uppgifter saknas på många blanketter. Det kan se ut som att det vid en mätning är få brukare med lång nattfasta som ligger i riskzonen för undervikt och undernäring medan det egentligen kan vara så att man inte lämnat in dessa uppgifter i samband med mätningen. Men uppgifterna fyller ett syfte för avdelningen att prioritera vilka brukare som är i störst behov av att förkorta nattfastan. 4 Måltidschecklistan togs fram av dietist och kostombud för att kartlägga hur en optimal måltidssituation ska se ut. 8 12

13 13 Det finns många delar att arbeta vidare med för att korta ned nattfastan. Det som behöver prioriteras är att följa upp de brukare med lång nattfasta, lågt BMI och lågt MNA. Där nutritionsbehandling och åtgärder behöver sättas in om det inte redan finns. Lång nattfasta räknas som en riskfaktor för undernäring och resultatet skulle kunna innebära att personer med nedsatt aptit i särskilda boenden inte får i sig sitt fulla energi- och näringsbehov och lider av svält. För att öka antal brukare med en nattfasta under 11 timmar är det också viktigt att prioritera de avdelningar där man ser att rutinerna brister. På nattfasteblanketterna kan man utläsa relativt tydligt om en avdelning inte har rutiner för till exempel kvällsmål. Sammanfattningsvis är det viktigt att komma ihåg att nattfastan belyser en natt per halvår i varje brukares liv och är ett arbete som måste pågå kontinuerligt. Mätningar av den här typen är vägledande och inte beskrivande för brukarnas vanor över längre tid, men kan visa tendenser för olika avdelningars rutiner. Mätningar av nattfasta i Katrineholms kommun har gjorts i många år och senaste årets resultat visar att nattfastan tenderar att förkortas. Slutsats Vårens mätning visar att 59 % av brukarna hade en nattfasta längre än 11 timmar. Det finns även individer med lång nattfasta och god nutritionsstatus som inte vill förändra sitt måltidsmönster. Det är procentuellt sett fler kvinnor än män som har en lång nattfasta. De insatser som man arbetar med är information och utbildning mot kostombud, dag- och nattpersonal, ledning, information till brukare i grupp och på individnivå. Under hösten 2016 kommer vi att sammanställa de måltidsobservationer som har utförts på alla äldreboenden i Katrineholms kommun under 2016 och utifrån dessa förhoppningsvis få en tydligare bild över vad för typ av ytterligare insatser som behövs för att nå målet. 13 9

14 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 14 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN /Ärendebeteckning/ - /Ärendeklasskod / Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Ert datum Er beteckning Mona Kjellström Vård- och omsorgsnämnden Redovisning av delegationsbeslut VON Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden godkänner redovisningen av delegationsbesluten. Sammanfattning av ärendet Redovisas beslut som fattats med stöd av gällande delegation på nämndens vägnar. LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade, SoL = Socialtjänstlagen Tjänstemannabeslut Datum Typ av beslut Beslutande Bostadsanpassningsbidrag Handläggare Färdtjänst Handläggare Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade Biståndshandläggare Socialtjänstlagen Biståndshandläggare , 17 Förordna avdelningschef för utföraravdelningen Britt-Marie Svedenberg att jämte egen tjänst upprätthålla tjänsten som förvaltningschef under perioden den juni Päivi Kabran, förvaltningschef , 18 Förordna områdeschef för ledningsoch verksamhetsstöd Susanna Kullman att jämte egen tjänst upprätthålla tjänsten som avdelningschef för myndighets- och specialistavdelningen under perioden den 3-7 juni , 19 Förordna vikarierande områdeschef för område 4 Annika Olsson att utöver egen tjänst upprätthålla tjänsten som medicinskt ansvarig sjuksköterska perioden juni Päivi Kabran, förvaltningschef Päivi Kabran, förvaltningschef VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 14

15 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 15 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN /Ärendebeteckning/ - /Ärendeklasskod / Lednings- och verksamhetsstöd , 20 Att förordna vikarierande områdeschef för område 2 Annika Olsson att jämte egen tjänst upprätthålla tjänsten som medicinskt ansvarig sjuksköterska under perioden den 11 juli 14 juli, 18 juli 21 juli och 8 augusti 14 augusti Att förordna områdeschef för område 3 Stefan Ivarsson att jämte egen tjänst upprätthålla tjänsten som medicinskt ansvarig sjuksköterska under perioden den 1 augusti 7 augusti Att förordna avdelningschef för utföraravdelningen Britt-Marie Svedenberg att jämte egen tjänst upprätthålla tjänsten som medicinskt ansvarig sjuksköterska under perioden den 15 juli 17 juli och 22 juli , 24 Förordna områdeschef för ledningsoch verksamhetsstöd Susanne Kullman att jämte egen tjänst upprätthålla tjänsten som förvaltningschef den 5-8 augusti , 25 Att förordna enhetschef för sjuksköterskeorganisationen Monica Persson att jämte egen tjänst upprätthålla tjänsten som medicinskt ansvarig sjuksköterska den 1-7 augusti samt den 12 augusti Päivi Kabran, förvaltningschef Päivi Kabran, förvaltningschef Päivi Kabran, förvaltningschef Ordförandebeslut Datum Typ av beslut Beslutande , 22 Rapportering av ej verkställda gynnande beslut andra kvartalet 2016 Ulrica Truedsson, ordförande , 23 Bidrag till Handikappföreningarna Katrineholm med kronor för funktionshinderdag den 13 oktober Ulrica Truedsson, ordförande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 15

16 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 16 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN /Ärendebeteckning/ - /Ärendeklasskod / Lednings- och verksamhetsstöd Datum Typ av beslut Beslutande , 26 Att överlämna vård- och omsorgsförvaltningens yttrande över förslag till bostadsförsörjningsprogram som nämndens eget till samhällsbyggnadsförvaltningen. Ulrica Truedsson, ordförande Utskottsbeslut Datum Typ av beslut Beslutande VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 16

17 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 17 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Ert datum Er beteckning Cecilia Olsson, områdeschef Vård- och omsorgsnämnden Rapport från brukarrevision inom socialpsykiatrins verksamheter Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden lägger rapporten från brukarrevisionen till protokollet. Sammanfattning av ärendet År 2014 ingick regeringen och Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) för tredje året i rad en överenskommelse om stöd till riktade insatser inom området psykisk ohälsa (PRIOsatsning). Enligt överenskommelsen ska prestationsbaserad ersättning fördelas till kommuner och landsting som uppfyller två grundkrav och ett eller flera prestationsmål. Enligt vård- och omsorgsförvaltningens/socialförvaltningens Handlingsplan för Psykisk ohälsa utifrån inventering 2013 ska en brukarrevision genomföras under Syftet har varit att få en djupare uppfattning om hur brukarna själva ser på de aktiviteter som erbjuds, vad som fungerar och vad som behöver utvecklas samt att få fler brukare med psykisk ohälsa att delta i aktiviteter. Förvaltningen har tecknat avtal med Brukarrevisorerna Sverige för genomförande av revisionen. Brukarrevisorerna Sverige har sammanställt en rapport. Av rapporten framgår bland annat ett ökat behov av information om de verksamheter och aktiviteter som redan finns. Rapporten visar även på behov av att individanpassa vissa aktiviteter för att öka deltagandet. Förvaltningen kommer att använda rapportens resultat i det fortsatta arbetet och vidta de åtgärder som behövs för att utveckla verksamheten. Ärendets handlingar Rapport från intervjuer och enkäter med brukare i Katrineholms kommun våren 2016 avseende intresse och utnyttjande av aktiviteter inom socialpsykiatrins arbete/sysselsättning Päiva Kabran Förvaltningschef Cecilia Olsson Områdeschef Beslutet skickas till: Akten, områdeschef VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 17

18 18 Brukarrevisorerna Sverige Rapport från intervjuer och enkäter med brukare i Katrineholms kommun våren 2016 Revision avseende intresse och utnyttjande av aktiviteter inom socialpsykiatrins arbetssysselsättning Anneli Emanuelsson, Ann-Catrin Lind och Per Stigberg Handledare: Tom Johansson

19 19 Sida 1 av 24 Innehållsförteckning Sammanfattning... 4 Introduktion... 5 Brukarrevisorerna Sverige... 5 Kort presentation av utförarna... 5 Inledning... 6 Brukarrevision... 6 Bakgrund... 6 Socialpsykiatrins Arbete/Sysselsättning... 6 Uppdraget och dess omfattning... 7 Metod... 7 Genomförandeplan... 8 Resultat... 9 Bakgrundsfakta Du är kvinna/man? Hur länge har du haft boendestöd?... 9 Kännedom om verksamheten Arbete/Sysselsättning Känner du till de dagliga verksamheter som kommunen erbjuder? Deltagande/Delaktighet Har du deltagit i sysselsättning eller besökt de öppna verksamheterna som kommunen erbjuder? Om du tidigare deltagit finns det något skäl till att du väljer att inte fortsätta? Om du inte tidigare har deltagit på verksamheterna, varför? personer av 22 anger olika anledningar till att de inte tidigare deltagit: Vad skulle kunna få dig att delta i de kommunala dagverksamheterna? Aktiviteter Gör du några aktiviteter utanför hemmet? Pratar boendestödet med dig om de aktiviteter som kommunen erbjuder? Utbudet Tycker du att utbudet av sysselsättningar är bra? Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

20 20 Sida 2 av Om du skulle vilja ha något annat, har du i så fall förslag på sysselsättning eller kurser som du skulle vilja delta i? Tillgänglighet Finns det något som du tycker hindrar dig att delta i den sysselsättning som kommunen erbjuder? Kan kommunen underlätta för dig att delta på aktiviteter? Är det något annat som skulle underlätta för dig att kunna delta? Brukarnas egna förslag och idéer Är det något annat du önskar delge när det gäller arbete och sysselsättning? Diskussion och slutsatser Bakgrundsfakta Kännedom om verksamheten Arbete/Sysselsättning Känner du till de dagliga verksamheter som kommunen erbjuder? Deltagande/Delaktighet Har du deltagit i sysselsättning eller besökt de öppna verksamheterna som kommunen erbjuder? Om du tidigare deltagit finns det något skäl till att du väljer att inte fortsätta? Om du inte tidigare har deltagit på verksamheterna, varför? Vad skulle kunna få dig att delta i de kommunala dagverksamheterna? Aktiviteter Gör du några aktiviteter utanför hemmet? Pratar boendestödet med dig om de aktiviteter som kommunen erbjuder? Utbudet Tycker du att utbudet av sysselsättningar är bra? Om du skulle vilja ha något annat, har du i så fall förslag på sysselsättning eller kurser som du skulle vilja delta i? Tillgänglighet Finns det något som du tycker hindrar dig att delta i den sysselsättning som kommunen erbjuder? Kan kommunen underlätta för dig att delta på aktiviteter? Är det något annat som skulle underlätta för dig att kunna delta? Brukarnas egna förslag och idéer Är det något annat du önskar delge när det gäller arbete och sysselsättning? Slutord Källförteckning Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

21 21 Sida 3 av 24 Bilagor Bilaga Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

22 22 Sida 4 av 24 Sammanfattning Rubriker Bra Att tänka på Åtgärder Kännedom om verksamheterna De flesta känner till verksamheterna. Hur kan ni nå ut med information om de öppna verksamheterna Bättre information i alla led så den når fram till alla. Deltagande / Delaktighet Drygt hälften har deltagit eller besökt verksamheterna. Hälften har inte deltagit eller besökt verksamheterna. Bemöta det som efterfrågas i form av olika stödåtgärder. Aktiviteter De flesta gör olika aktiviteter utanför sina hem, merparten får information från boendestöd. Glöm inte bort de som inte gör några aktiviteter utanför sitt hem. Fånga upp de personer som inte gör något utanför hemmet med hjälp av boendestöd. Utbud av sysselsättning De flesta tycker att utbudet är bra. Det finns många förslag och idéer på aktiviteter från brukarna. Fånga upp och använd brukarnas förslag och idéer. Tillgänglighet En tredjedel har inga problem att delta i verksamheterna. Det önskas stöd och hjälp. Flera uppger att social fobi hindrar dem. Enklare att ta sig till och från verksamheterna. Underlätta för de personer som har svårt att ta sig dit på egen hand med hjälp av boendestöd. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

23 23 Sida 5 av 24 Introduktion Brukarrevisorerna Sverige Kooperativet Brukarrevisorerna Sverige fick i mars 2016 uppdrag av Vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun (se Bilaga 1), att göra en brukarrevision för brukare med boendestöd inom socialpsykiatrin i Katrineholm. Uppdraget innebär att undersöka behovet av dagliga aktiviteter utanför hemmet hos de brukare som i första hand inte deltar i de arbetsaktiviteter som anordnas av socialpsykiatrin. Dessa arbetsaktiviteter finns på Drottninggatan 5 och Oppundavägen 25. Se Socialpsykiatrins Arbete/Sysselsättning sidan 6. Vi som fått uppdraget att genomföra brukarrevisionen är två kvinnor och en man i åldrarna år. Vi har själva olika typer av psykiska sjukdomar/problematik och har lång erfarenhet av att som brukare/patient möta olika verksamheter som riktas till vår målgrupp. Vi har alla haft yrkesverksamma liv, som vi fått lämna bakom oss, och är idag knutna till olika verksamheter. Kort presentation av utförarna Vi är två kvinnor och en man som jobbar tillsammans med den här brukarrevisionen: Anneli Emanuelsson, Ann-Catrin Lind och Per Stigberg. Vi har olika bakgrund och erfarenhet: Bl.a. invandrarbakgrund och arbetat många år som dagbarnvårdare. Långvarig erfarenhet inom serviceyrken och olika slags resor. Tidigare arbetat inom omsorgen som skötare och inom geriatrik och strokevård som sjuksköterska. Har även studier inom teologi. Vissa av oss deltar idag inom socialpsykiatrin i Katrineholm. Vi är alla aktiva i Brukarrevisorernas styrelse och har egen erfarenhet från öppenvården inom psykiatrin, likväl från vårdavdelning. Till vår hjälp har vi också haft vår handledare, Tom Johansson på Brukarrevisorerna Sverige, som har fungerat som vår samordnare, administratör och som stöd i det praktiska arbetet. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

24 24 Sida 6 av 24 Inledning Brukarrevision En brukarrevision innebär att det är brukare själva som genomför en utvärdering av verksamheten. Med brukare avses människor, i det här sammanhanget, som själva har erfarenhet av att ha psykisk ohälsa och att vara användare av vård, stöd, dagverksamhet, sysselsättning eller annan verksamhet som faller under socialpsykiatrins ansvarsområden. Fördelen med att använda sig av brukare i utvärderingen istället för att använda sig av traditionella utvärderingar på akademisk nivå är att människor som själva är eller har varit brukare har en förståelse för de bekymmer som människor i verksamhetens målgrupp kan ha. Brukare själva äger och har också en insikt om vad det innebär att vara klient/brukare och den ojämlika maktbalans det innebär att vara beroende av samhällets resurser/insatser. Människor utan dessa erfarenheter, kan inte dela denna insikt på samma sätt. Det kan också vara lättare för de brukare, som finns i den verksamhet som skall utvärderas, att tala med människor, som på olika sätt delar deras erfarenheter. För att tillsäkra att en brukarrevision inte färgas av brukarrevisorernas egna erfarenheter och åsikter, så bör inte dessa själva vara brukare av den verksamhet som skall utvärderas. Bakgrund Vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun har upplevt att många brukare med boendestöd inte deltar i verksamheten Arbete/Sysselsättning. Därför vill vård- och omsorgsförvaltningen ta reda på hur brukarna själva ser på stödet, vad som fungerar och vad som behöver utvecklas. Här följer ett utdrag från sidan 8 i GUIDE för personer med psykisk funktionsnedsättning i Katrineholms kommun, vilket presenterar verksamheten Arbete/Sysselsättning inom Socialpsykiatrin i Katrineholm. (Katrineholms kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen, 2015) Socialpsykiatrins Arbete/Sysselsättning Katrineholms kommuns socialpsykiatri har lokaler på Drottninggatan 5 och Oppundavägen 62. Arbete/sysselsättning ingår i en rehabiliteringstrappa på olika nivåer där engagemangets omfattning och ansvar ökar för varje steg. Arbete/sysselsättning kan erbjuda social samvaro, kurser, fritidsaktiviteter och verksamheter i: Snickeri Monteringsgrupp Vaktmästargrupp Textil - kök/bagerigrupp Caféverksamhet internt och externt Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

25 25 Sida 7 av 24 Uppdraget och dess omfattning Uppdraget består i att genomföra en brukarstyrd brukarrevision för personer med boendestöd, som i dagsläget inte deltar inom verksamheten Arbete/Sysselsättning, i syfte att få en djupare uppfattning om hur brukarna själva ser på stödet, vad som fungerar och vad som behöver utvecklas. Revisionen ska utföras av utbildade brukarrevisorer i form av 10 enskilda intervjuer samt enkäter till ytterligare 25 brukare. En skriftlig rapport lämnas till uppdragsgivaren tillsammans med en muntlig återkoppling. Brukarrevisorerna tar fram frågor för djupintervjuer och en enkät till övriga. Materialet stäms av med uppdragsgivaren innan det används. Verksamheten Boendestöd administrerar vilka brukare som erbjuds att delta, samt informerar samtliga brukare och personal om vad som kommer att ske. Metod Brukarrevisorerna Sverige genom Tom Johansson fick en förfrågan från Vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun, att göra en brukarrevision av brukare med boendestöd med syftet att ta reda på hur de ser på verksamheten Arbete/Sysselsättning inom socialpsykiatrin. Vi började med att skicka en offert till Katrineholms kommun. Vid första mötet, den 3 mars 2016, var från Brukarrevisorerna Anneli Emanuelsson, Ann- Catrin Lind, Per Stigberg och Tom Johansson närvarande då vi träffade Cecilia Olsson, områdeschef för område 4 i Katrineholms kommun. Där diskuterades förfrågningsunderlaget avseende upphandling av Brukarrevision inom Arbete/Sysselsättning. Tisdagen 8 mars påbörjades arbetet med att formulera frågor till enkäter och djupintervjuer. Vi mejlade efter detta en bild på oss som skall utföra intervjuerna. Fredagen 11 mars gjorde Annelie Emanuelsson, Tom Johansson och Ann-Catrin Lind ett studiebesök på Snicken för att se verksamheten och 5:an känner vi till sedan tidigare. Per Stigberg och Tom Johansson var närvarande den 18:e mars på Upplandsgatan och skrev på avtalet och lämnade över enkäterna för vidare distribution. Vi har tagit del av hur Katrineholms kommun presenterar sina Arbeten/Sysselsättningar på sin hemsida. Vi valde att göra en icke standardiserad enkät, där frågorna varierar i uppbyggnad och med formulerade svarsalternativ som varierar beroende på frågeställning. För att få mera nyanserade svar, valde vi att inte göra en enkät med skalor/gradering. Enkäten är uppdelad i sju rubriker: Bakgrundsfakta Kännedom om verksamheten Arbete/Sysselsättning Deltagande/Delaktighet Aktiviteter Utbudet Tillgänglighet Brukarnas egna förslag och idéer Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

26 26 Sida 8 av 24 För djupintervjuerna valde vi en form som innebär att vi utgår från en lista med frågor som ska besvaras i ordning, men där möjligheten att ställa följdfrågor ändå bevarades. Frågorna från enkäten överfördes till djupintervjuerna, men utan svarsalternativ. Enkäterna skickades till brukare med boendestöd vecka 12, via enhetscheferna Agneta Karlsson och Annika Kindahl inom vård- och omsorgsförvaltningen. Med varje enkät följde ett svarskuvert för att garantera anonymiteten. Under vecka 14 och vecka 15 genomfördes djupintervjuerna av Anneli Emanuelsson och Ann-Catrin Lind. Vi gjorde 10 intervjuer av 10 beställda dvs. 100% och delade ut 25 enkäter och fick 12 enkätsvar, vilket innebär en svarsfrekvens på 48 %. Genomförandeplan Vi skapade frågor, både till enkäterna och till djupintervjuerna. Enkäterna till de brukare med boendestöds tjänst som inte är aktiva i Arbete/Sysselsättning distribuerades av enhetschefen Agneta Karlsson, för att delas ut av personalen till varje individ. Detta då vi pga. sekretess inte själva kan posta direkt till brukarna. För att brukarna skulle känna att deras svar gavs anonymt så bifogade vi med enkäterna frankerade kuvert med påskriven adress för att svaren skulle gå direkt till oss och inte via personal. Efter att enkäterna mottagits utförde vi arbetet med att sammanställa dem. Intervjuerna var svåra att få genomförda, eftersom det inte fanns så många som ville ställa upp på intervjuer. Annika Kindahl fick då i uppdrag att kontakta personer som redan är verksamma i arbete/sysselsättning vilket gjorde att vi behövde mer tid på oss. Därför är 5 av de 10 intervjuade personerna redan aktiva i olika verksamheter. Intervjuerna spelades in på band som vi sedan lyssnade på och gjorde anteckningar för att sammanställa informationen. Slutligen gjorde vi en sammanfattning, som vi kallar för trafikljuset, där vi i det gröna fältet presenterar vad som är bra, i det gula fältet vad Ni behöver tänka på och i det röda fältet vad som behöver åtgärdas. Den är tänkt att vara lättöverskådlig. Både för brukarna som ska få ta del av rapporten och för de tjänstemän som har beställt rapporten. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

27 27 Sida 9 av 24 Resultat Bakgrundsfakta Idag har 55 personer boendestöd inom Socialpsykiatrin i Katrineholm. Totala antalet brukare inom Snicken och Femman är 34 personer, varav 19 brukare med boendestöd. Vi skickade ut 25 enkäter som skulle delas ut till personer som har boendestöd, men inte daglig sysselsättning. Vi fick tillbaka tolv besvarade enkäter. Vilket ger en svarsfrekvens på 48 %. Vi gjorde också tio djupintervjuer med olika brukare, varav fem personer har sysselsättning. Vi har valt att delvis presentera informationen i diagram. 1. Du är kvinna/man? I undersökningen deltog 15 kvinnor och 7 män. Könsfördelning antal 15 7 Man Kvinna Diagram 1 2. Hur länge har du haft boendestöd? Av 22 möjliga svarande ser fördelningen ut enligt följande: 7 personer har haft stödet i 0-3 år, 6 personer i 4-7 år, 6 personer i 7 år eller mer och 3 personer har inte boendestöd. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

28 28 Sida 10 av Diagram år 4-7 år 7 år eller mer Hur länge har du haft boendestöd? Kännedom om verksamheten Arbete/Sysselsättning 3. Känner du till de dagliga verksamheter som kommunen erbjuder? Av de 21 svarande säger majoriteten, 18 personer, att de känner till kommunens dagliga verksamheter inom Arbete/Sysselsättning. En person har avstått från att svara. Tre personer svarar att de inte känner till de befintliga verksamheterna ja nej Känner du till de dagliga verksamheter kommunen erbjuder? Diagram 3 Deltagande/Delaktighet 4. Har du deltagit i sysselsättning eller besökt de öppna verksamheterna som kommunen erbjuder? Denna fråga har 22 personer svarat på. Drygt hälften, tolv personer, har deltagit i eller besökt verksamheterna, varav fem personer idag deltar aktivt. Tio personer har inte gjort det. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

29 29 Sida 11 av Diagram 4 Ja nej Har du tidigare deltagit i sysselsättning eller besökt de öppna verksamheterna som kommunen erbjuder? Med kommentarer: -Hämtar mat från RSMH, -Jobbat för längesen i köket på 5:an, -Besöker 5:an vid högtider, -Gått kurs på 5:an och var mycket nöjd, -Aktiv sedan 1995 då 5:an startade. 5. Om du tidigare deltagit finns det något skäl till att du väljer att inte fortsätta? Tio personer uppger inga skäl till att de inte är aktiva i kommunens Arbete/Sysselsättning. Tolv personer svarar ja och anger bl. a: -Hade för lite att göra på arbetsplatsen, blev bara sittandes. -Har svårt att ta sig till stan, pga. sjukdom. -Besöker gärna socialpsykiatrin, handarbete, sång och musik - målet är att delta mer på dessa cirklar. -För mycket annat att göra, har inte tid. 6. Om du inte tidigare har deltagit på verksamheterna, varför? 9 personer av 22 anger olika anledningar till att de inte tidigare deltagit: -Har annat för sig, har inte blivit av, ingen lust. -Har inte fått någon information -Har inte vetat om dem, fick info av boendestöd. -Har inte känt till dem. -Har inte haft tid. -Vet inte. -Ville leva på min fria pension, men nu har jag ändrat uppfattning. -Jag har inte varit intresserad. -Har social fobi. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

30 30 Sida 12 av Vad skulle kunna få dig att delta i de kommunala dagverksamheterna? Här framför 14 olika personer följande tankar och önskningar: -Skulle med hjälp och stöd av boendestöd vilja jobba på Snicken. -Inte intresserad, trött och ångest. Det skulle underlätta med sällskap till Snicken. -Önskar mer social samvaro med andra. -Vill gärna jobba igen, måste få ett beslut för att jobba inom omsorgen. -Önskar datakunskap. -Vet inte vad som erbjuds. -Bättre kommunikationer. -Fler dagar i veckan. -Ingenting. (2 personer) -Vet inte. (2 personer) -Deltar redan i verksamheten. (2 personer) Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

31 31 Sida 13 av 24 Aktiviteter 8. Gör du några aktiviteter utanför hemmet? 17 personer svarar Ja 3 personer svarar Nej 1 person svarar Ibland 1 person har inte svarat En del tränar, umgås med vänner och tar promenader bl. a och det finns de som inte gör så mycket. Ge exempel: -Inte mycket. -Tränar, boendestöd, terapi, och vänner. -Litegrann komplicerat. -Vill träna, men det är svårt ekonomisk. -Umgås med grannar. -Går till en förening RSMH. (2 personer) -Promenad, kontakt person på fritiden, fik restaurangbesök, fotograferar, loppis, konserter övriga engagemang då och då. -Aktiviteter med barnen. -Båt. -Medlem i myntklubb. -Handlar, fikar ute med stöd. -Ute och går, samt träffar kamrater. -Går på kondis. -Gymnastik och bilturer med anhöriga. -Promenader. -Träffar min kontaktperson en gång i veckan. (2 personer) -Ibland, men 5:an som gäller. 9. Pratar boendestödet med dig om de aktiviteter som kommunen erbjuder? Merparten av de tillfrågade svarar att boendestödet ger information om vilka aktiviteter kommunen erbjuder, medan två personer svarar att de inte gör det. 14 personer svarar ja 2 personer svarar nej 6 personer har inte svarat och 3 av dem har inte boendestöd. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

32 32 Sida 14 av Ja nej Pratar boendestödet med dig om de aktiviteter som kommunen erbjuder? Diagram 5 Kommentarer: -Den info som kommer till boendestöd från kommunen, bör även verksamheten 5:an få. -Berättar vad som finns, inget tvång att delta. Utbudet 10. Tycker du att utbudet av sysselsättningar är bra? Av 18 svarande säger de flesta att utbudet är bra. Fyra personer har inte svarat. 13 personer svarar ja. 1 person svarar nej. 4 personer svarar: -Jag vet inte, eftersom jag inte fått information om vad som finns ja nej vet ej Tycker du att utbudet av sysselsättningar är bra? Diagram 6 Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

33 33 Sida 15 av Om du skulle vilja ha något annat, har du i så fall förslag på sysselsättning eller kurser som du skulle vilja delta i? Kommentarer: Tillgänglighet -Att lära sig använda datorer. (2 personer) -Vävning. -Hembygdshistoria. -Utbudet är bra, men önskar mera konst, sång, musik och teater. -Önskar mer info om 5:an, rehab jobb, men har lite svårt med andra människor och vet inte hur man kan få komma dit och börja jobba. -Gick en kurs och fortsättningen på den krockade med boendestödstiden så det gick inte att fortsätta och denna kurs finns inte i dagsläget. -Att få hålla en egen cirkel på 5:an, vill jobba med växter eller hästar. -Mer gymnastik. -Är nöjd som det är just nu. -Svårigheter med kommunikationerna/resorna. -Tre svarade nej och två vet inte. En av dem som svarade Vet inte, gav sedan uttryck för egna önskemål och funderingar. -Sex personer i enkätgruppen svarade inte på frågan. 12. Finns det något som du tycker hindrar dig att delta i den sysselsättning som kommunen erbjuder? Några säger att de inte har några problem med att delta i sysselsättning, men det uttrycks även att det önskas stöd och hjälp. På denna fråga kan fler svarsalternativ anges: -7 personer svarar nej på den frågan. -6 personer har svårt att ta sig dit på egen hand. -5 svarar att det är jobbigt med nya personer, eller nya miljöer. -2 vill inte delta alls. -2 har inte svarat. Kommentarer: -Vet inte vad kommunen erbjuder. -Inget beslut från kommunen är klart. -Ont om tid. -Är på RSMH. -Sjukdom. -Har inte orken. -Dåliga kommunikationer. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

34 34 Sida 16 av Kan kommunen underlätta för dig att delta på aktiviteter? Knappt hälften har svarat nej på denna fråga, eller inte svarat alls. 7 personer svarar nej på denna fråga. 2 personer vill ha sällskap av boendestöd för att träffa människorna och se lokalerna. 2 personer vill ha stöd av personal för att ta sig till och från aktivitet/sysselsättning. 2 personer skulle vilja ha tid med boendestöd för att gå på den öppna verksamheten. 2 personer svarar ja. 5 personer har inte svarat. Hur då?: -Svårt med kommunikationer. -Vill ha stöd vid hämtning och lämning till verksamheten. -Blir hämtad med bil när jag deltar. -Bättre bussförbindelser. -Det tror jag. -Kanske de kan. -Kanske, de har tillgång till en minibuss. -Kanske. -Är inte förtjust i 5:an. 14. Är det något annat som skulle underlätta för dig att kunna delta? 7 personer svarar nej på frågan. 8 personer har inte svarat. Ytterligare kommentarer från intervjuer och enkäter som anges är: -Beror på hur man mår, svårt med dagsformen. -Det vore bra om man vet var verksamheterna ligger. -Önskar fler gymnastikpass på verksamheten - flera dagar i veckan. -Någon slags skjuts på vintern, problem att ta sig fram då. -Mer stöd i början att ta sig till den dagliga verksamheten, sen skulle jag klara det själv. -Körkort och bil. -Bra som det är. Brukarnas egna förslag och idéer 15. Är det något annat du önskar delge när det gäller arbete och sysselsättning? 8 personer svarar nej eller vet inte på frågan. 5 personer har inte svarat alls. 9 personer har givit kommentarer. Här följer några förslag och tankar på aktiviteter: Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

35 35 Sida 17 av 24 -Önskar att få hjälp med att komma igång med att besöka gamla människor för att prata med dem. -Vill inte känna sig bunden, saknar en drop-in verksamhet Deltar i resor som 5:an gör. -Har önskan att kunna få uppträda för äldre och barn med musik och teater. Skulle kanske leda en kurs i konst, om jag fick stöd och hjälp för att samordna det. -De som arbetar där är fantastiskt duktiga och kunniga på det de gör, man känner sig alltid välkommen. -Titta på film. -Är nöjd. -Nej, bara datakunskap än så länge. -Tycker om att jobba med barn. -Bättre betalt. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

36 36 Sida 18 av 24 Diskussion och slutsatser Bakgrundsfakta Det finns idag sammanlagt 55 personer som använder sig av boendestöd i Katrineholms kommun. 19 av dessa med boendestöd arbetar eller är sysselsatta idag inom Arbete/Sysselsättning vid 5:an eller Snicken. 36 personer med boendestöd är inte det. Fördelningen är femton kvinnor och sju män av de 22 personerna, som svarade på intervjuer och enkäter. De som har eller haft boendestöd kunde välja tre svarsalternativ som fanns att tillgå, nämligen 0-3 år, 4-7 år 0ch 7 år eller mer, det angavs nästan lika många på varje alternativ. Vilket gör att representationen är jämt fördelad. Hälften av de som vi intervjuade har Arbete/Sysselsättning idag. Detta var inte planerat från början utan vi skulle tillfråga de som inte är aktiva idag. Eftersom uppdragsgivaren fick problem med att få tag i personer som kunde ställa upp på att bli intervjuade, så beslutades att vi skulle intervjua även personer som är aktiva idag inom kommunens dagliga verksamheter. Vi kan tydligt utläsa att de som är aktiva idag är mer delaktiga och vet vad som finns att tillgå inom kommunens dagliga verksamheter, jämfört med de som idag inte deltar i dessa. Kännedom om verksamheten Arbete/Sysselsättning 3. Känner du till de dagliga verksamheter som kommunen erbjuder? Det är positivt att 82 % av de svarande har kännedom om verksamheten inom arbete och sysselsättning. Av de tio brukare som blev intervjuade, deltar idag fem i arbete och sysselsättning. För de fem som inte deltar i arbete och sysselsättning idag, är det dock bara två personer som känner till verksamheterna. De som inte vet om att verksamheterna finns, behöver få denna information tillgodosedd. Det är viktigt att de blir sedda. Deltagande/Delaktighet 4. Har du deltagit i sysselsättning eller besökt de öppna verksamheterna som kommunen erbjuder? Av de som svarat på enkäterna har nio personer svarat nej på denna fråga, men av de som intervjuats har bara en person svarat nej. När enkätsvar och intervjusvar slås ihop, så blir det tolv ja och tio nej. De fem personer som redan är aktiva inom kommunens Arbete/Sysselsättning, svarade ja på den här frågan under sina intervjuer. Det bör noteras att endast drygt hälften har besökt de öppna verksamheterna som kommunen erbjuder. Här finns det ett behov som bör bearbetas aktivt och återkommande. 5. Om du tidigare deltagit finns det något skäl till att du väljer att inte fortsätta? Någon har svårt att ta sig in till stan och här kan det kanske ges stöd att ta sig från punkt A till punkt B. Några är helt nöjda med sin situation eller har för mkt annat att göra. En är helt nöjd med 5:ans verksamhet, medan en person tycker det är för lite att göra där. Det föreligger Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

37 37 Sida 19 av 24 många olika orsaker till att inte fortsätta med verksamheterna inom arbete/sysselsättning. De idéer och synpunkter som framförs i intervjuer och enkäter, tycker vi är viktiga att ta tillvara i framtiden, för att verksamheterna ska kännas intressanta att delta i. 6. Om du inte tidigare har deltagit på verksamheterna, varför? Som ni kan se i alla kommentarer, så varierar anledningen från person till person varför de inte har deltagit i kommunens verksamhet Arbete/Sysselsättning. Att tänka på är att det är flera personer som svarar att de inte visste om att det fanns något att gå till. Frågan är varför de inte fått den informationen, eller varför de inte är medvetna om att den finns? Personer som lever med social fobi borde få sitt behov av stöd tillgodosedd. Önskvärt om de idéer och synpunkter som framförs av deltagarna i enkäter och intervjuer tas tillvara, där de själva uttrycker vad de har för behov för att komma in i arbete sysselsättning. Den informationen finns med i och med att en genomförandeplan (GP) skapas och följs upp. 7. Vad skulle kunna få dig att delta i de kommunala dagverksamheterna? Det framkommer att flera vill delta i verksamheterna, men de önskar stöd att komma dit eller att kommunikationerna borde vara bättre. Det efterfrågas om boendestödet skulle kunna ges möjlighet att stödja de personer, som är i behov av det, på ett sådant sätt så att de kan komma igång med arbete eller sysselsättning och öka den sociala gemenskapen. Någon saknar ett beslut att få vara där och arbeta. De efterfrågar mer social samvaro som borde kunna tillgodoses. Det som tyvärr återkommer är, att det finns de som saknar kännedom om vad som finns att tillgå. Aktiviteter 8. Gör du några aktiviteter utanför hemmet? Majoriteten 77 % har aktiviteter utanför hemmet, vilket indikerar att de inte bara blir sittande hemma hela tiden. Dessutom när vi kollar på kommentarerna, så är en del aktiva på många olika sätt. En del svarar att de har sin aktivitet på verksamheterna medan andra anger mer privata aktiviteter utanför arbetsplatsen. Knappt 14 % svarar nej och de personerna får inte glömmas bort. 9. Pratar boendestödet med dig om de aktiviteter som kommunen erbjuder? Drygt hälften av de tillfrågade svarar att boendestödet ger information om vilka aktiviteter kommunen erbjuder. Två personer svarar att de inte gör det. Denna information kanske har framförts i och med genomförandeplanen (GP) eller under uppföljning av den, men de är inte medvetna om det. Tre personer av de intervjuade svarar nej på frågan eftersom de inte använder sig av tjänsten boendestöd. Det efterfrågas att kommunen ska informera om de nya beslut som berör socialpsykiatrin, även direkt till de personer som arbetar på verksamheten 5:an. De tycker inte att informationen når fram till dem. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

38 38 Sida 20 av 24 Utbudet 10. Tycker du att utbudet av sysselsättningar är bra? Av arton svarande säger 72% att utbudet är bra. Fyra personer har svarat vet inte, eftersom de inte fått information om vad som finns att tillgå inom kommunen. Det är 22 % som inte fått information om verksamheterna. En person skulle vilja göra något annat, hur fångas den personens önskemål upp? Förekommer det uppföljningssamtal och avstämning av beslutet om sysselsättning i verksamheterna? 11. Om du skulle vilja ha något annat, har du i så fall förslag på sysselsättning eller kurser som du skulle vilja delta i? Det finns många förslag från de som tillfrågats, informationen verkar inte nå fram till alla som berörs, hur tas alla förslag och idéer tillvara? En brukare med boendestöd berättar följande: -Gick en kurs och fortsättningen på den krockade med boendestödstiden. Här uttrycks ett problem där personen får avsluta en kurs som är uppskattad. Kunde situationen ha lösts så att den sociala samvaron hade ökat för personen? Följer kommunen i den här situationen det som står i Socialtjänstlagen, vilken finns nämnd på Katrineholms kommuns hemsida? (Katrineholms kommun, 2016) Stödet grundas främst på två lagar, Socialtjänstlagen, SoL (Socialdepartementet, 2001) och Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS (Socialdepartementet, 1993). Samhällets socialtjänst ska främja människornas - ekonomiska och sociala trygghet, - jämlikhet i levnadsvillkor, - aktiva deltagande i samhällslivet. Socialtjänsten skall under hänsynstagande till människans ansvar för sin och andras sociala situation inriktas på att frigöra och utveckla enskildas och gruppers egna resurser. Verksamheten skall bygga på respekt för människornas självbestämmanderätt och integritet. De personer som omfattas av LSS-lagen, har rätt till insatser i form av särskilt stöd och särskild service, om de behöver sådan hjälp i sin livsföring och om deras behov inte tillgodoses på annat sätt. Tillgänglighet 12. Finns det något som du tycker hindrar dig att delta i den sysselsättning som kommunen erbjuder? Sammanfattningsvis kan vi utläsa att en tredjedel av de svarande inte har några problem att delta, nästan lika stor andel anger att de har svårt att ta sig dit och drygt en femtedel har svårt för nya miljöer och många människor. Vad som återkommer i kommentarerna är avsaknad av information om vad kommunen har att erbjuda inom verksamheterna Arbete/Sysselsättning. En annan väntar på beslut om bistånd till Arbete/Sysselsättning. Det framgår även av svaren att det finns en efterfrågan efter mer stöd, information och hjälp från kommunen. Detta kan förhoppningsvis bli bättre om boendestöd eller handläggare mer aktivt ser vilket stöd som behövs för att varje individ ska bli mer självständig. Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

39 39 Sida 21 av Kan kommunen underlätta för dig att delta på aktiviteter? Alla som svarat på enkäterna svarade på denna fråga, av de intervjuade har fem personer inte svarat alls. Drygt hälften av de som svarat på frågan i enkäten, dvs sju personer svarar nej på denna fråga. Ser vi på de olika kommentarerna, efterfrågas det mer stöd och bättre kommunikationer. 14. Är det något annat som skulle underlätta för dig att kunna delta? Sammanlagt femton personer har inte givit någon kommentar till frågan, varav 8 personer svarat nej. Vad det beror på är svårt att veta. En del är kanske nöjda, andra har inga förslag eller vet inte och det kan finnas de som inte bryr sig. De som framför sina tankar efterfrågar återigen information om var verksamheterna finns, vad de erbjuder och mer stöd för att ta sig dit. Brukarnas egna förslag och idéer 15. Är det något annat du önskar delge när det gäller arbete och sysselsättning? Ta tillvara alla de förslag och idéer som brukarna har. Det är viktigt att känna sig lyssnad på. Känna att jag är med i ett socialt sammanhang, kan utveckla och påverka min egen situation. Slutord Vi vill tacka Vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholm som gav oss förtroendet att föra brukarnas talan. Vi vill också tacka den personal som tagit emot oss och hjälpt oss att genomföra denna undersökning. Viktigast av allt: Vi vill tacka Er som svarat på enkät och intervju utan Er hjälp hade denna rapport inte kunnat genomföras! Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

40 40 Sida 22 av 24 Källförteckning Katrineholms kommun. (2016). Hälsa, stöd och omsorg; Funktionsnedsättning; Lagstiftning, Rätten till insatser. Hämtat från Katrineholms kommun: /Funktionsnedsattning/Lagstiftning/ Katrineholms kommun, Vård- och omsorgsförvaltningen. (den 1 Juni 2015). GUIDEN för personer med psykisk funktionsnedsättning i Katrineholms kommun. Hämtat från Katrineholms kommun: pdf Socialdepartementet. (den ). Dokument & lagar/lag (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade. Hämtat från Sveriges riksdag: Socialdepartementet. (den ). Dokument & lagar/socialtjänstlag (2001:453). Hämtat från Sveriges riksdag: Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

41 41 Sida 23 av 24 Bilagor Bilaga 1 Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

42 42 Sida 24 av 24 Brukarrevisorerna Sverige, ekonomisk förening. Org.nr: Östra Kyrkogatan 24, Nyköping, Tel:

43 TJÄNSTEUTLÅTANDE 1 (2) 43 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Ert datum Er beteckning Matilda Nilhage Vård- och omsorgsnämnden Förslag till yttrande över remiss En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden ställer sig bakom förvaltningens yttrande och översänder det som sitt eget till kommunledningsförvaltningen. Sammanfattning av ärendet Styrdokument En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar är remitterat från folkhälsoutskottet till samtliga nämnder. Vård- och omsorgsförvaltningen ger stöd till, bland andra, barn med funktionsnedsättning utifrån Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade LSS där stor vikt läggs på att barnen ska vara delaktiga och ha inflytande över hur stödet ska utformas. Vård- och omsorgsförvaltningens folkhälsoarbete tar sin utgångspunkt i de elva nationella folkhälsomålen. Det första av dessa mål berör Delaktighet och inflytande i samhället, vilket fastslås vara en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Med utgångspunkt i detta föreslår vård- och omsorgsförvaltningen att komplettera det remitterade kunskapsunderlaget En god hälsa för alla i Katrineholms kommun med de nationella folkhälsomålen. Dessutom föreslås ett tillägg gällande ökad delaktighet och inflytande i samhället, som en utmaning i styrdokumentet om En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun. Ärendets handlingar - Förslag, styrdokument, En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun - utmaningar Kunskapsunderlag - En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun Missiv till utskick remiss- En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun - utmaningar Protokollsutdrag, FU 11 En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun. Ärendebeskrivning Kommunfullmäktige sammanställde i mars 2012 styrdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun, vilken efter giltighetstiden har utvärderats. Utifrån denna utvärdering har ett nytt styrdokument för En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar tagits fram utifrån VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Matilda.Nilhage@katrineholm.se 43

44 TJÄNSTEUTLÅTANDE 2 (2) 44 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: Lednings- och verksamhetsstöd utgångspunkten om tidiga insatser för goda livsvillor. Kommunledningsförvaltningen har remitterat dokumentet till samtliga nämnder. Vård- och omsorgsförvaltningens bedömning Vård- och omsorgsförvaltningen ger stöd till, bland andra, barn med funktionsnedsättning utifrån Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade, LSS. Vårdoch omsorgsförvaltningen arbetar aktivt med att stödja de personer, barn så väl som vuxna som få insatser från verksamheten, att vara delaktiga och ha ett stort inflytande över hur stödet skall utformas. Vård- och omsorgsförvaltningen har en historia av att arbeta med folkhälsa och hälsofrämjande insatser för verksamheternas målgrupper. Utgångspunkten för förvaltningens folkhälsoarbete är de nationella folkhälsomålen i kombination med forskning inom det folkhälsovetenskapliga området. Främst grundar sig vård- och omsorgsförvaltningens folkhälsoarbete i det första av de elva nationella folkhälsomålen, vilket berör Delaktighet och inflytande i samhället. Detta mål fastslås vara en av de mest grundläggande förutsättningarna för folkhälsan. Brist på inflytande och möjlighet att påverka de egna livsvillkoren och utvecklingen av samhället har ett samband med hälsa. Statens folkhälsomyndighet fastslår att: Rätten till delaktighet och inflytande i ett demokratiskt samhälle gäller oavsett kön, könsuttryck, etnisk eller religiös tillhörighet, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. För att uppnå en god hälsa på lika villkor i hela befolkningen, ska särskild vikt läggas vid att stärka förmågan och möjligheten till social och kulturell delaktighet för ekonomiskt och socialt utsatta personer samt vid barns, ungdomars och äldres möjligheter till inflytande och delaktighet i samhället. För att främja delaktighet och inflytande på individuell nivå planeras insatser för varje enskild brukare, individuellt i så kallade genomförandeplaner. Genomförandeplanerna är utformade utifrån strukturen i ICF, Internationell klassifikation av funktionstillstånd, funktionshinder och hälsa, vilken har tar sin grund i världshälsoorganisationen, WHO:s definition av hälsa. Med utgångspunkt i detta föreslår vård- och omsorgsförvaltningen att komplettera det remitterade kunskapsunderlaget En god hälsa för alla i Katrineholms kommun med de nationella folkhälsomålen. Dessutom föreslås ett tillägg gällande ökad delaktighet och inflytande i samhället, som en utmaning i styrdokumentet om En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun. Päivi Kabran Förvaltningschef Matilda Nilhage Processledare Beslutet skickas till: Kommunledningsförvaltningen, akten VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Matilda.Nilhage@katrineholm.se 44

45 Inkom VON/2016: HNR/2016:660 Kopia: Lgr, ordf. VON, Avd chef MYS för utseende av handläggare 45 Missiv 1 (2) Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:250 Stab Vår handläggare Ert datum Er beteckning Anna Johansson En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar I mars 2012 fastställde kommunfullmäktige styrdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun. Giltighetstiden för dokumentet sträckte sig till den 31 december I samband med detta genomförde kommunledningsförvaltningen en utvärdering. Med utvärderingen som grund startade processen med att ta fram ett nytt styrdokument. Resultatet av denna process är bifogat remissunderlag En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar Det valda fokusområdet, barns- och ungas hälsa, är ett val utifrån kunskaper om sociala investeringar. Sambandet mellan tidiga insatser och goda livsvillkor är kända. Genom tidiga och förebyggande insatser kan långsiktiga effekter uppnås. Det minskar utanförskapet, såväl socialt som ekonomiskt, samt motverkar framtida kostnader. Utifrån styrsystemets anvisningar kommer giltighetstiden för det nya inriktningsdokument att vara Ambitionen stäcker sig dock bortom Att skapa långsiktighet och hållbarhet är en hörnsten. Det är viktigt att lyfta fram att det dagligen pågår folkhälsoarbete i de kommunala verksamheterna, vilket utvärderingen tydligt synliggör. Den nya inriktningen ska därför ses som en viljeinriktning att dels skapa ett långsiktigt hållbart folkhälsarbete, men också att skapa förutsättningar för att få folkhälsoarbetet att hänga ihop med det ordinarie arbetet och att vara ett stöd i arbetet med flera av kommunplanens mål. I kommunplanens beskrivs hur folkhälsoarbetet ska bedrivas: Kommunens folkhälsoarbete ska vara inriktat på att främja en god och jämlik hälsa för kvinnor och män, flickor och pojkar i Katrineholms kommun. Hälsa innefattar fysiskt, psykiskt och socialt välbefinnande och påverkas av olika risk och skyddsfaktorer runt individen. Eftersom kommunens verksamheter har stor betydelse för invånarna genom hela livet har de stor inverkan på folkhälsan. Utmaningarna för , ska följas upp årligen. Folkhälsoutskottet är eniga i beslutet om det nya inriktningsdokumentet. Anvisningar för remissyttranden Synpunkter på ärendet utifrån det egna verksamhetsområdet (sakområdet) ska belysas ur verksamhetsmässiga och i förekommande fall juridiska och ekonomiska aspekter. Alla ärenden ska också då det är relevant belysas utifrån folkhälsa, tillgänglighet och barnkonventionens intentioner. Jämställdhetsintegrering ingår i kommunens styrsystem. Utifrån detta ska genus/jämställdhet belysas i ärendena. Eventuell statistik ska, så långt det är möjligt, vara könsuppdelad. Eventuella övriga relevanta synpunkter ska tas med i remissvaren/yttrandena. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Anna.Johansson@katrineholm.se 45

46 Missiv 2 (2) 46 Datum Vår beteckning KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN KS/2016:250 Stab Inskickande av underlag I normalfallet skickas begäran om yttrande till nämnden. Det är därefter respektive nämnd/förvaltning som avgör internt vilken instans som ska avge yttrandet. I de fall ärendet är behandlat av nämnden ska protokollet, inklusive eventuella reservationer, skickas till kommunledningsförvaltningen. Om inte hela förvaltningsförslaget är citerat i protokollet ska förvaltningens förslag biläggas ärendet. Avstå från att yttra sig Om ni inte har för avsikt att lämna något remissvar/yttrande ska ni meddela detta till kommunledningsförvaltningen inom angiven svarstid. Ange orsaken till varför ni inte kommer att svara. Frågor kring ärendet Ni är alltid välkomna att kontakta oss på kommunledningsförvaltningen vid eventuella frågor eller funderingar kring ärendet/remissen. Ring i första hand den person ni fått remissen ifrån. Namn och telefonnummer framgår nedan. Finns inte ordinarie handläggare på plats hjälper vi andra till så gott det går! Yttrandet ska vara kommunledningsförvaltningen tillhanda senast Anna Johansson Marie Sandström Koski Karin Rytter Per Johansson KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Org.nummer Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Anna.Johansson@katrineholm.se 46

47 Protokollsutdrag 1 (2) 47 FOLKHÄLSOUTSKOTTET Inkom: , DNR: VON/2016: HNR: 2016:665, Kopia: LGR, ordf, VON, Avd chef MYS för utseende av handläggare En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun. (KS/2016:250) Folkhälsoutskottets beslut Folkhälsoutskottet beslutar att skicka förslaget till Övergripande inriktningsdokumentet En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun. Dokumentet remitteras till samtliga berörda nämnder, med remisstid fram till den 29 augusti Sammanfattning av ärendet Inriktningsdokumentet En god hälsa för alla i Katrineholms kommun, med giltighets tid från har under året utvärderats och därefter har ett nytt inriktnings-dokument processats fram. Förslaget till det nya dokumentet har en tydlig inriktning mot barn och ungdomar, och kommer enligt förslaget att gälla mellan Ärendets handlingar Övergripande inriktningsdokument - En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun - utmaningar Kunskapsunderlag - En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun Folkhälsoutskottets överläggning Under folkhälsoutskottets överläggning yttrar sig Anneli Hedberg (S), Ylva G Karlsson (MP), Johan Söderberg (S), Pat Werner (S), Martin Edgélius (M), Ulrica Truedsson (S) samt kommunstrategen Anna Johansson och utredningssekreteraren Marie Sandström Koski. Under överläggningen framkommer synpunkter om att dokumentet bör förtydligas gällande uppföljningen och att inledningen bör kompletteras med dokumentets koppling till kommunplanen. Kommunledningsförvaltningen kommer att tillse detta inför remitteringen av dokumentet till berörda nämnder. Beslutet skickas till: Bildningsnämnden Bygg- och miljönämnden Kultur- och turismnämnden Service- och tekniknämnden 47

48 Protokollsutdrag 2 (2) 48 FOLKHÄLSOUTSKOTTET Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden 48

49 49 Styrdokument Inkom: , reviderad version inkom DNR: VON/2016: HNR: 2016:668 Kopia: LGR, ordf, VON, Avd chef MYS för utseende av handläggare En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar Övergripande inriktningsdokument Förslag Giltighetstid 2017-xx-xx xxxx-xx-xx 49

50 50 2 (4) EN GOD HÄLSA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I KATRINEHOLMS KOMMUN UTMANINGAR Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Beslutshistorik Beslutad i kommunfullmäktige xxxx-xx-xx xx Gäller från xxxx-xx-xx Ändring av kommunfullmäktige Förvaltarskap 1 - Inom kommunstyrelsens ansvarsområde Uppföljning Hur: Nämnderna och förvaltningarna uppdras att årligen redovisa genomförda åtaganden och aktiviteter i verksamhetsberättelse och årsredovisning. Kommunledningsförvaltningen ansvarar för att göra en sammanställning av redovisade åtaganden och aktiviteter. Uppföljningen ska presenteras för kommunstyrelsen. När: Årligen i samband med bokslut 1 Förvaltarskapet innebär ansvar för att - dokumentet efterlevs - är tillgängligt - följa eventuellt ändrade förutsättningar för dokumentet - dokumentet följs upp och revideras - dokumentet är aktuellt och uppdaterat 50

51 51 3 (4) EN GOD HÄLSA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I KATRINEHOLMS KOMMUN UTMANINGAR Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx En god hälsa för alla barn och ungdomar i Katrineholms kommun utmaningar Folkhälsoutskottet har under 2016 tagit fram utmaningar för området barn och ungas hälsa. Utmaningarna är förtydliganden av gällande kommunplans målområden, ur ett folkhälsoperspektiv. Kommunens nämnder uppdras att inom ramen för sitt uppdrag bryta ner utmaningarna till åtaganden på nämndnivå och aktiviteter på verksamhetsnivå. Utmaningarna gäller för alla barn och ungdomar med hänsyn taget till gällande diskrimineringsgrunder. Det är ingen nämnd som ensam ansvarar för att förverkliga utmaningarna. Arbetet måste ske av flera nämnder, var för sig och i samverkan. Det samma gäller på verksamhetsnivå. Utmaningar för år Det valda fokusområdet, barn och ungas hälsa, är ett val utifrån kunskaper om sociala investeringar. Det finns en medvetenhet om att det ofta lönar sig, både mänskligt och ekonomiskt, att ge rätt stöd i rätt tid. Sambandet mellan tidiga insatser och goda livsvillkor är kända. Genom tidiga och förebyggande insatser kan långsiktiga effekter uppnås. Detta minskar utanförskapet, såväl det sociala som det ekonomiska, samt motverkar framtida kostnader. Identifierade utmaningar för fokusområdet barn och ungas hälsa: Minskad barnfattigdom Förbättrad psykisk hälsa Förbättrad fysisk hälsa Goda förutsättningar för att nå behörighet till gymnasieskola och vidare studier Upplevd Trygghet (i hemmet, i skolan och på fritiden) Möjlighet till arbete Jämställdhet Integration Detta nås bland annat genom Trygg och lärorik förskola Anpassad grundskola och gymnasieskola utifrån varje elevs förutsättningar och behov Goda möjligheter till kultur, idrott och fritid God samverkan mellan kommunala förvaltningar, andra myndigheter samt civilsamhället med individen i fokus 51

52 52 4 (4) EN GOD HÄLSA FÖR ALLA BARN OCH UNGDOMAR I KATRINEHOLMS KOMMUN UTMANINGAR Styrdokument - Övergripande inriktningsdokument Datum 20xx-xx-xx 20xx-xx-xx Kunskapsunderlag För mer information om bland annat vad folkhälsa och folkhälsoarbete liksom tillgänglighet och tillgänglighetsarbete är kan du ta del av följande kunskapsunderlag: 1. Begreppsförklaringar 2. Faktorer som påverkar hälsan 3. Tvärsektoriellt arbete 4. Hänvisningar till hemsidor, lagar, styrdokument, propositioner och publikationer 52

53 53 Inkom: , DNR: VON/2016:43-734, HNR: 2016:666, Kopia: LGR, ordf, VON, Avd chef MYS för utseende av handläggare KUNSKAPSUNDERLAG: En god hälsa för alla i Katrineholms kommun utmaningar Datum:

54 54 Innehåll: 1. BEGREPPSFÖRKLARINGAR FAKTORER SOM PÅVERKAR HÄLSAN TVÄRSEKTORIELLT ARBETE HÄNVISNINGAR TILL HEMSIDOR, LAGAR, STYRDOKUMENT, PROPOSITIONER OCH PUBLIKATIONER...9 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: 54

55 55 1. Begreppsförklaringar Det finns sju Diskrimineringsgrunder 1 som är skyddade enligt diskrimineringslagen. Dessa är kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Folkhälsa 2 är ett samlat begrepp för hela befolkningens hälsotillstånd och tar hänsyn till såväl nivå som fördelning av hälsa. Folkhälsoarbete 3 är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Detta kräver både generella insatser på samhällsnivå och riktade insatser på gruppnivå. Samhälleliga förutsättningar för hälsa kan skapas genom politiska beslut. En funktionsnedsättning 4 innebär en nedsättning av fysisk, psykisk eller intellektuell funktionsförmåga. Ett funktionshinder 5 är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningens utformning. För personer med funktionsnedsättning är det extra viktigt med ett tillgängligt samhälle. Frisk- och skyddsfaktorer 6 är förhållanden som verkar skyddande och därmed kan påverka möjligheten för hälsa i positiv riktning. Det kan exempelvis vara socialt kapital, utbildning samt delaktighet och inflytande. Förebyggande arbete 7 är insatser som görs för att förminska eller ta bort riskfaktorer. Målgruppen för förebyggande arbete är individer eller grupper och består av riktade insatser. Hälsa 8 är enligt världshälsoorganisationen (WHO) ett tillstånd av fullständigt fysiskt, psykiskt och social välbefinnande och inte bara frånvaro av sjukdom eller handikapp Janlert, U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, Janlert, U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, Socialstyrelsens termbank. 5 Socialstyrelsens termbank. 6 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete. 7 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete 8 World Health Organisation, WHO, 1946 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se 55

56 56 Hälsofrämjande arbete 9 är insatser som görs för att stärka frisk- och skyddsfaktorer. Målgruppen för hälsofrämjande arbete utgörs av befolkningen i allmänhet och består av generella samhällsövergripande insatser. Jämställdhet 10 kan blandas ihop med begreppet jämlikhet. Men jämlikhet och jämställdhet betyder olika saker. Jämlikhet handlar om alla människors lika värde oavsett etnisk tillhörighet, funktionshinder, kön, könsöverskridande identitet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller ålder. Jämställdhet har en mer avgränsad innebörd och betyder att ingen människa ska diskrimineras på grund av sitt kön. Alla människor ska ha samma rättigheter oavsett om de är kvinnor eller män, flickor eller pojkar. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är: Kvinnor och män skall ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Riskfaktorer 11 är förhållanden ökar risken för ohälsa. Det kan exempelvis vara utanförskap, maktlöshet, alkohol och droger samt otrygghet. Sociala investeringar 12 är en avgränsade insatser som i förhållande till ordinarie arbetssätt förväntas ge bättre utfall för insatsens målgrupp och samtidigt leda till minskade samhällsekonomiska kostnader på sikt. Begreppet investering betonar det långsiktiga perspektivet liksom ett medvetet risktagande; att man på ett strukturerat sätt satsar resurser för att uppnå ett visst resultat, utan att på förhand säkert veta att detta kommer att åstadkommas. Det antagna sambandet mellan insats och förbättrade resultat ska dock underbyggas av beprövad erfarenhet och evidens. Tillgänglighet 13 beskriver hur något fungerar för människor som använder dem, exempelvis en verksamhet, en plats eller en lokal. Det är viktigt att verka för att omgivningen utformas på ett sådant sätt att den inte blir ett hinder för individen. Det kan också vara att göra språket tillgängligt för personer som med annan språkbakgrund än svenska, till exempel genom att skriva och tala enkelt även inom den offentliga administrationen. Eller att göra något ekonomiskt tillgängligt, till exempel kostnadsfri utbildning. 9 Janlert,U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete. 10 JämStöds Praktika, Metodbok för jämställdhetsintegrering, SOU 2007:15 11 Janlert U, Folkhälsovetenskapligt lexikon, 2000 och Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete Handisam, Boverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) med flera har bidragit till en sammantagen förklaring av begreppet. KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se 56

57 57 Tillgänglighetsarbete 14 kan bland annat handla om fysisk tillgänglighet, om tillgång till utbildning och information eller om ett bra bemötande. Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att exempelvis studera, arbeta och delta i samhällslivet är en förutsättning för att en god och jämlik hälsa ska uppnås. Medborgarnas förutsättningar och behov skiljer sig åt och ingen får glömmas bort. Alla ska ha samma makt och förutsättningar att forma samhället och sina egna liv. 14 Handisam, Boverket och Diskrimineringsombudsmannen (DO) med flera har bidragit till en sammantagen förklaring av begreppet KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se 57

58 58 2. Faktorer som påverkar hälsan Bestämningsfaktorer för hälsa är alla de faktorer som bidrar till skillnader i hälsa och ohälsa. Bestämningsfaktorerna ska per definition, ha ett hållbart statistiskt förklaringsvärde men används i praktiken i viss mån även för förhållanden som på goda grunder antas ha en påverkan på hälsa och ohälsa. Det finns olika sorters bestämningsfaktorer. Ålder, utbildning, sysselsättning och boende är exempel på livsvillkorsfaktorer. Motion, matvanor samt alkohol- och tobaksvanor är exempel på levnadsvanefaktorer/ livsstilsfaktorer. 12 Figur.1 Faktorer som påverkar hälsan 13 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se 58

59 59 3. Tvärsektoriellt arbete En individs hälsa och levnadsvanor grundläggs ofta tidigt i livet och kommer att påverka hur åldrandet se ut. Hälsosamt åldrande ingår i ett livsperspektiv som börjar i barnaår och pågår hela livet. 14 Det kan handla om god hälsa är en förutsättning för hållbar utveckling och tillväxt och så vidare. 15 Kommunens verksamheter har därmed stor betydelse för både den individuella hälsan och den samlade folkhälsan och påverkar invånarna genom hela livet. Därför krävs tvärsektoriell samverkan på såväl politisk och strategisk nivå som på verksamhetsnivå. Politiska beslut måste beredas och verkställas i nära samverkan över politikområdena. Katrineholms kommun är också så mycket mer än KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se 59

60 60 kommunen som organisation. Föreningslivet, idéburna organisationer och inte minst kommuninvånarna behövs för att folkhälsoarbetet ska bli verklighet. 16 För att lyckas måste alla bidra till att skapa ett samhälle som ger förutsättningar för hälsofrämjande livsmiljöer och goda livsvillkor för alla. Investeringar i hälsa är lönsamma Allt hänger ihop sociala, miljömässiga och ekonomiska dimensioner är beroende av och förstärker varandra. Folkhälsa är en del av hållbar utveckling och kommer in främst som en del av den sociala dimensionen. Förutsättningar för hållbar utveckling är ekonomisk tillväxt, god folkhälsa samt en säker och livskraftig miljö. Lönsamhet i hälsa måste ses på sikt. Med lönsamhet menar vi att invånarna upplever ökad livskvalité och att hälsan ökar samtidigt som att samhällskostnaderna minskar. Åtgärder för att förbättra folkhälsan kräver ofta särskilda investeringar, dessa kan leda till en så kallad kostnadspuckel. Men på sikt leder väl genomtänkta åtgärder till bättre hälsa och därmed även minskade samhällskostnader. 17 Figur 2 Samband mellan hälsa och ekonomi 18 KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se 60

61 61 4. Hänvisningar till hemsidor, lagar, styrdokument, propositioner och publikationer Hemsidor: Boverket, myndigherten för samhällsplanering, byggande och boende: Diskrimineringsombudsmannen: Katrineholms kommun: Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete: Myndigheten för handikappolitisk samordning: Regeringen: Socialstyrelsen: Socialstyrelsens kunskapsguide: Statens folkhälsoinstitut: Sveriges kommuner och landsting: Lagar, styrdokument, propositioner, publikationer: Vision 2025 Katrineholm läge för liv och lust, KF , 150. Kommunstyrelsens handling 16/2011. Tillväxt och välfärd - Kommunplan , KF , 72, Kommunstyrelsens handling 1/2015. Styrsystemet i Katrineholms kommun, KF , 21, Kommunstyrelsens handling nr 8/2014. Trygga och goda uppväxtvillkor en grogrund för psykisk hälsa, Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete, HELA SKOLAN en guide till hälsofrämjande skolutveckling, Landstinget Sörmland, sektionen för folkhälsoarbete, En strategi för genomförande av funktionshinderpolitiken , Socialdepartementet. Svenska lärdomar av Marmot-kommissionens rapport Closing the Gap, Statens folkhälsoinstitut och Socialstyrelsen, Folkhälsopolitisk rapport Den nya skollagen för kunskap, valfrihet och trygghet, 2009/10:370. Folkhälsorapport 2009, Socialstyrelsen. Onödig ohälsa Hälsoläget för personer med funktionsnedsättning, Statens folkhälsoinstitut En förnyad folkhälsopolitik, prop. 2007/08:110. FN: s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning, DS 2008:23. FN:s konvention om barnets rättigheter (Barnkonventionen), KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: anna.johansson@katrineholm.se 61

62 62 SÖ 1990:20. Samhällsplanering för ett aktivt liv fysisk aktivitet, byggd miljö och folkhälsa, Folkhälsoinstitutet, KOMMUNLEDNINGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Fredsgatan 38 Org.nummer Telefon: Telefax: E-post: 62

63 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 63 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2015: Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Ert datum Er beteckning Håkan Bengtsson Vård- och omsorgsnämnden Förslag om ombudgetering av investeringar år 2016 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att godkänna föreslagen ombudgetering av investeringar år Sammanfattning av ärendet Ökad förekomst av multiresistenta bakterier finns i samhället och väntas öka. Detta berör också kommunen. För att kunna motverka spridning av både calici och multiresistenta bakterier, krävs att det används metoder av hög grad av renlighet. Diskdesinfektorer används för att kraftigt göra rent instrument som exempelvis används vid såromläggning. Det saknas idag fungerande diskdesinfektorer på de flesta särskilda boendena i Katrineholms kommun, vilket bör finnas på alla särskilda boenden. Det finns i nuläget enbart fungerande diskdesinfektorer på Igelkotten, Lövåsgården samt Vallgården, därav behovet att köpa in sex stycken nya till resterande boenden. Priset för en diskdesinfektor är ca kronor med installation. Det saknas investeringsmedel för detta med kronor, dock finns överskott på investeringar brandlarm. Brandlarm har nu slutbesiktigats, hela investeringsbudgeten har inte behövt tas i anspråk. Förvaltningen föreslår därför att medel förs över från projekt Brandlarm med kronor till projekt Specialutrustning (diskdesinfektorer). Nuvarande budget kronor projekt 67011, ändras till kronor. Päivi Kabran Förvaltningschef Håkan Bengtsson T.f. samordnande ekonom Beslutet skickas till: samordnande ekonom, akten VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 63

64 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (1) 64 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016:40 Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Ert datum Er beteckning Björn Persson/MK Vård- och omsorgsnämnden Förslag till höjning av avgifter inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden föreslår kommunstyrelsen föreslå kommunfullmäktige besluta att från den 1 januari 2017 ändra följande avgifter i KFS 4.13 avgiften för lunch vid dag- och områdescentraler samt matdistribution höjs med 1 krona/dag till 60 kronor/dag, avgiften för frukost i servicehusets restaurang höjs med 2 kronor/dag till 22 kronor/dag. avgiften för kvällsmåltid höjs med 2 kronor/dag till 30 kronor/dag. Sammanfattning av ärendet Vård- och omsorgsförvaltningen har upprättat förslag till underlag för övergripande plan med budget Förvaltningen föreslår från den 1 januari 2017 en höjning av följande avgifter: avgiften för lunch vid dag- och områdescentraler samt matdistribution höjs med 1 krona/dag till 60 kronor/dag, avgiften för frukost i servicehusets restaurang höjs med 2 kronor/dag till 22 kronor/dag. avgiften för kvällsmåltid höjs med 2 kronor/dag till 30 kronor/dag. Föreslagna höjningar medför en ändring i KFS 4.13 Avgifter inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet. Avgiftshöjningen motiveras utifrån nämndens direktiv om att i varje budgetprocess anpassa avgifterna utifrån kostnadsutvecklingen generellt och att anpassa avgifter utifrån självkostnadspris. Ärendets handlingar Förslag till ändring i KFS 4.13 Avgifter inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet Päivi Kabran Förvaltningschef Björn Persson Ekonom/controller Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, akten VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 64

65 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till vård- och omsorgsnämnden är markerade med röd över- respektive understruken text 65 Styrdokument Avgifter inom vård- och omsorgsnämndens verksamhet Katrineholms kommuns författningssamling (KFS nr 4.13) Senast reviderad av kommunfullmäktige ,

66 Beslutshistorik 2 (5) 4.13 AVGIFTER INOM VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHET Styrdokument - Författningssamling Datum Omtryckt och kompletterad av kommunfullmäktige , 119 Ändrad av kommunfullmäktige , 190, , 20, , 275, , 44, , 200, , 25, , 42, , 188, , 221, , 11, , , , , ,

67 67 3 (5) 4.13 AVGIFTER INOM VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHET Styrdokument - Författningssamling Datum Avgifter inom vård och omsorgsnämndens verksamhet Förklaringar SoL = Socialtjänstlagen LSS = Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Måltidsavgifter för äldre och personer med funktionsnedsättning (verksamhet enligt SoL) Avgift Frukost i servicehusets restaurang Lunch vid dag- och områdescentraler samt matdistribution Månadsabonnemang matdistribution avser betalning för 30 dagar Måltidsabonnemang på vårdboende och gruppboende Avgift för mat vid korttidsvistelse kronor/dag kronor/dag kronor/månad kronor/månad 110 kronor/dygn Kvällsmåltid Dessert Deltagande i dagverksamhet kronor/dag 5 kronor/dag 71 kronor/dag Måltidsavgifter för personer med funktionsnedsättning (verksamhet enligt LSS) Daglig verksamhet Korttidsvistelse Avgift Resurscentrets självkostnad exkl. personalkostnaden vid resurscentret 32 kronor per måltid Korttidstillsyn Mellanmål eller frukost Lunch 20 kronor Självkostnadspris (se daglig verksamhet) Hyror på särskilda boendeformer (vårdboende och gruppboende för dementa) Boende i vårdboende och gruppboende har egna hyreskontrakt. Lägenheterna är på kvadratmeter. I hyran ingår kostnaden för el och ca kvadratmeter av gemensamhetsytorna. 67

68 4 (5) 4.13 AVGIFTER INOM VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHET Styrdokument - Författningssamling Datum Hyrorna är indelade i fyra olika nivåer efter formen av boende: kvm med trinett och sovalkov (238 stycken) 38 kvm med trinett (7 stycken) Finns på Furuliden, Yngaregården och Almgården 33 kvm utan trinett (27 stycken) Finns på Igelkotten 24 kvm utan trinett (3 stycken) Finns på Almgården och Yngaregården Enkelrum Lövåsens vårdboende Dubblett på boende Hyra kronor/månad kronor/månad kronor/månad kronor/månad kronor/månad kronor/månad Avgifter för barn och ungdomar behöver bo utanför det egna föräldrahemmet (verksamhet enligt LSS) Avgift för barn under 18 år Avgift för ungdom över 18 år utan egen inkomst Avgift för ungdom över 18 år med egen inkomst (aktivitetsersättning) Avgift Beräkning av underhållsstöd för försörjningsskyldiga vårdnadshavare Beräkning av underhållsstöd för försörjningsskyldiga föräldrar, faktura ställd till ungdom Avgift för hyra 0,5 gånger prisbasbeloppet så kallat högkostnadsskydd. (Under förutsättning att riksdagen fattar beslut om höjt avgiftstak höjs avgiften till 0,539 gånger prisbasbeloppet) Avgift för mat enligt konsumentverkets beräkningar Övriga avgifter Ledsagarservice enligt SoL (sjukoch behandlingsresor undantagna) Trygghetslarm utanför särskilt boende Förlust av larmklocka Avgift 20 kronor/tillfälle 275 kronor/månad 750 kronor 68

69 Förlust av hela larmenheten 69 5 (5) 4.13 AVGIFTER INOM VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHET Styrdokument - Författningssamling Datum kronor Hemtjänst hos enskild i eget ordinärt boende upp till 6 timmar per månad Enligt KFS 4.22 Avgifter inom vård och omsorg enligt SOL. Årlig uppräkning sker. För information om gällande taxa - kontakta vård- och omsorgsförvaltningen. 69

70 6 (5) 4.13 AVGIFTER INOM VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDENS VERKSAMHET Styrdokument - Författningssamling Datum Avgifter för hälso- och sjukvårdsinsatser i ordinärt boende Aktivitet Hembesök av sjuksköterska hos patienter ej inskrivna i hemsjukvården Hembesök av arbetsterapeut och sjukgymnast hos patienter ej inskrivna i hemsjukvården Höftskyddsbyxa för patienter inskrivna i hemsjukvården och i särskilt boende Avgift Avgiften ska motsvara landstingets patientavgifter inom primärvården - Besök hos distriktssköterska samt 50 kronor för hembesök. Avgiften ska motsvara Landstinget Sörmlands Regelverk - Avgifter och priser Avgiften ska motsvara Landstinget Sörmlands Regelverk - Avgifter och priser Upplysning: Uppsökande hembesök till 80-åringar samt hembesök av sjuksköterska, arbetsterapeut och sjukgymnast hos patienter som är inskrivna i hemsjukvården, liksom i särskilt boende, är avgiftsfria. Resor 70 Till och från daglig verksamhet för personer med funktionsnedsättning enligt LSS/SoL Avgiften följer KFS 4.14 Färdtjänsttaxa, Månadskort för arbetsresor Avgift vid förskrivning av inkontinenshjälpmedel Patientavgift inkontinenshjälpmedel 100 kronor/förskrivning Patientavgiften gäller inte boenden på SÄBO (särskilda boenden) och boenden på LSS-boende. Landstinget ansvarar för brukare som bor i enskilt boende. Kommunerna ansvarar för vuxna brukare, vars åldergrupp ska harmonisera med hemsjukvården och särskilt boende. 70

71 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) 71 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: Myndighets- och specialistavdelningen Vår handläggare Ert datum Er beteckning Björn Persson Vård- och omsorgsnämnden Förslag till vård- och omsorgsnämndens underlag för övergripande plan med budget Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att anta upprättat förslag till nämndens underlag för övergripande plan med budget och överlämna det till kommunstyrelsen. Sammanfattning av ärendet Vård- och omsorgsförvaltningen har upprättat förslag till vård- och omsorgsnämndens verksamhet och resultatmål inför övergripande plan med budget , daterat Dokumentet består av: Nämndens resultatmål Investeringar Nya upphandlingar Vård- och omsorgsnämndens interna budgetfördelning och satsningar bearbetas under hösten och fastställs i december Förvaltningen föreslår i separat ärende att följande avgifter höjs från 1 januari 2017: Frukost i servicehusets restaurang med 2 kronor per dag till 22 kronor per dag Lunch vid dag- och områdescentraler samt matdistribution med 1 krona per dag till 60 kronor per dag Kvällsmåltid med 2 kronor per dag till 30 kronor per dag Avgiftshöjningarna motiveras utifrån nämndens direktiv om att i varje budgetprocess anpassa avgifterna utifrån kostnadsutvecklingen generellt och att anpassa avgifter utifrån självkostnadspris. Förslag till underlag för övergripande plan med budget ska MBL-förhandlas den 30 augusti. Protokollet kommer att delas ut på sammanträdet. Ärendets handlingar Förslag till nämndens underlag för övergripande plan med budget Päivi Kabran Förvaltningschef Håkan Bengtsson Tf. samordnande ekonom VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Bjorn.Persson@katrineholm.se 71

72 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) 72 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: Myndighets- och specialistavdelningen Beslutet skickas till: Kommunstyrelsen, förvaltningsledningen VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Bjorn.Persson@katrineholm.se 72

73 73 Förslag Nämndens underlag för övergripande plan med budget Vård- och omsorgsnämnden Handläggare: Päivi Kabran, förvaltningschef Dnr: VON/2016: Datum:

74 74 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Innehållsförteckning 1 Inledning Vision Ansvarsområden och volymmått Tillväxt, jobb & egen försörjning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Översyn av indikatorer Attraktiva boende- och livsmiljöer Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Översyn av indikatorer Utbildning Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Översyn av indikatorer Omsorg och trygghet Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Översyn av indikatorer Kultur, idrott & fritid Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Översyn av indikatorer Hållbar miljö Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Översyn av indikatorer Ekonomi & organisation Förutsättningar och verksamhetsförändringar Översyn av fördelning av resultatmål Översyn av indikatorer Prioriterade investeringar

75 75 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 10 Bilaga: Nya upphandlingar Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer

76 76 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 1 Inledning Kommunens långsiktiga planering styrs av kommunens vision och den kommunplan som tas fram för varje mandatperiod. Kommunplanen ligger till grund för planeringen för alla år under mandatperioden. Planeringen för ett enskilt år påbörjas under våren då planeringsdirektivet fastställs av kommunstyrelsen. Planeringsdirektivet innehåller dels ekonomiska ramar för nämnder och bolag, dels uppdrag och anvisningar för det fortsatta planeringsarbetet. Utifrån kommunplanen och planeringsdirektivet tar nämnder och bolag fram underlag för kommunens övergripande plan med budget. Detta underlag lämnas till kommunstyrelsen i augusti. Under september och oktober sker beredning av kommunens övergripande plan med budget, som behandlas i kommunstyrelsen i oktober och fastställs i kommunfullmäktige i november. I den övergripande planen med budget fastställs mål och uppdrag samt ekonomiska ramar för det kommande året, med en plan för de två följande åren. Efter att den övergripande planen med budget har beslutats av kommunfullmäktige ska nämnden senast i december fastställa sin plan med budget. Parallellt sker också förvaltningens verksamhetsplanering av hur arbetet ska genomföras för att nå kommunfullmäktiges och nämndens mål och uppdrag. Den årliga övergripande planeringsprocessen i Katrineholms kommun beskrivs i kommunens styrsystem. Rapporten Katrineholm 2030 Underlag för samhällsplanering på längre sikt innehåller en omvärldsanalys som uppdateras årligen. Utgångspunkt har varit Sveriges Kommuners och Landstings identifierade trender som särskilt påverkar kommunens uppdrag och arbete. För vård- och omsorgsnämndens kan ett antal utmaningar komma att påverka mer på såväl kort som lång sikt. Samhällets individualisering, tekniska utveckling och ökade informationsmängd gör att människor ställer nya krav på välfärden, på kvalitet, valfrihet och tillgänglighet. En utmaning kommer att bli att möta invånarnas nya krav och anpassa tjänster och service utifrån individens önskemål. Nämnden kommer att se nya krav på mer flexibla lösningar, användarvänlighet och flexibilitet kombinerat med att förväntningarna på effektivitet och produktivitet ökar. Ett generationsskifte är på gång och den yngre generationen med andra värderingar, som präglas av individualism, antiauktoritet och sekularisering, tar över. Med en åldrande befolkning blir det relativt sett färre människor i arbetsför ålder som ska försörja fler. Detta ställer krav på kompetensförsörjning för att säkerställa att det kommer att finnas personella resurser men även en fungerande integration är av stor vikt för att klara kompetensförsörjningen framöver. Det kommer att ställas höga krav på integrationsarbetet för att motverka den ökade polariseringen av inkomster, hälsa och åsikter. Efterfrågan av personal inom vård- och omsorgsområdet kommer att öka både nationellt och lokalt. Redan i dag finns svårigheter att rekrytera vissa nyckelgrupper. Enligt beräkningar behöver vård- och omsorgsförvaltningen rekrytera över personer fram till år Att möta de ungas behov ställer krav på kommunen att leva upp till förväntningarna för att klara personalförsörjningen. Katrineholms kommun kommer att behöva bygga ut sin äldreomsorg de närmaste åren för att klara volymökningarna och från år 2019 förväntas antalet personer över 85 år börja öka kraftigt. Katrineholm har redan idag ett större antal äldre och personer med funktionsnedsättning än riksgenomsnittet. Det beror dels på demografin med en äldre befolkning men även på att landstinget tidigare drev ett antal institutioner för personer med funktionsnedsättning i närområdet och att många av dessa personer bor kvar inom kommunen. 76 4

77 77 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN En pågående trend är en ökad urbanisering då fler ungdomar med hög utbildning och fler kvinnor söker sig till större städer. Katrineholm måste visa upp sina kvaliteter som kommun och arbetsgivare för att få fler att återvända till sin hemkommun. Högre utbildningar på distans hotar svenska högskolestäder men för Katrineholms del ökar distansutbildningar chansen att medborgare stannar i kommunen. En ständig uppkoppling till internet kommer att vara en naturlig del av livet för nästan alla medborgare. Utmaningen för kommunen är att utveckla dialogen med samtliga medborgare på olika nivåer. Den tekniska utvecklingen har gett oss tillgång till enorma mängder data men detta ställer också krav på verksamheterna att kunna analysera statistik på ett korrekt sätt. Samhällets individualisering, teknisk utveckling och ökad informationsmängd driver också upp kraven och förväntningarna på kvalitet, valfrihet och tillgänglighet. Individen får större möjligheter, och krav på, att fatta egna beslut i vardagen. Att välfärdsteknologi kan bidra till ökad aktivitet, delaktighet, trygghet och självständighet har visats i flera studier och rapporter under senare år. Teknikutvecklingen ger även nya möjligheter då människor blir mindre beroende av att fysiskt befinna sig på samma plats. Den tekniska utvecklingen ställer även krav på verksamheten att utveckla och följa riktlinjer för den teknik som används och som kan tänkas användas i framtiden. Välfärdsteknologi kan också bidra till bättre resursutnyttjande och kvalitet inom välfärdssektorn samt vara samhällsekonomiskt lönsamt. 1.1 Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust 1.2 Ansvarsområden och volymmått Vård- och omsorgsnämnden Vård- och omsorgsnämnden har ansvar för att fullgöra kommunens uppgifter enligt Socialtjänstlagen (2001:453) beträffande omsorgen om äldre och funktionshindrade samt insatser enligt Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (1993:387). Det innebär att ge omsorg och stöd till äldre personer och personer med funktionsnedsättning samt deras anhöriga. Stödet kan bland annat ges i form av särskilt boende, hemtjänst, sysselsättning och personlig assistans och är behovsbedömt. Till vård- och omsorgsnämndens ansvarsområde hör även ansvar för hälso- och sjukvård i ordinärt boende från 18 år samt ansvar för hälso- och sjukvård i särskilt boende och för de som vistas i dagverksamhet. Till vård- och omsorgsnämndens ansvar hör även betalningsansvar enligt Lag om kommunernas betalningsansvar för viss hälso- och sjukvård. Nämnden ansvarar även för verksamhet enligt Lagen om valfrihetssystem (2008:962) för fritt val av utförare inom äldreomsorgens hemtjänst. I nämndens ansvar ingår prövning utifrån ett antal lagar, bland annat av bidrag enligt Lag om bostadsanpassningsbidrag och prövning av tillstånd till resor enligt Lag om färdtjänst och riksfärdtjänst. 77 5

78 78 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Volymmått Utfall 2015 Styckkostnad Utfall jan-jun 2016 Prognos 2016 Prognos 2017 Utförda hemtjänsttimmar per månad, egen regi Utförda hemtjänsttimmar per månad, extern regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad, egen regi Personlig assistans, beviljade timmar per månad, extern regi Belagda platser på LSSboende Beviljade timmar boendestöd per månad Antal brukare med daglig verksamhet inom LSS per månad Följande volymmått föreslås förändras/tas bort/läggas till Personlig assistans, beviljade timmar per månad, egen regi och personlig assistans,beviljade timmar per månad extern regi tas bort. Utförda timmar personlig assistans i fyra kategorier läggs til Beviljade hemtjänsttimmar läggs till för både extern och intern utförare Förslag till förändring Kostnad för personlig assistans behöver kunna följas i de fyra kategorier som finns; Personlig assistans beviljad enligt Socialförsäkringsbalken (SFB), internt utförd Personlig assistans beviljad enligt SFB, enbart de 20 första timmarna, externt utförd Personlig assistans beviljad enligt LSS, internt utförd Personlig assistans beviljad enligt LSS, externt utförd För att få en tydligare bild av måttet för utförda hemtjänsttimmar och för att underlätta analys av förändringar, behöver det kompletteras med måttet beviljade hemtjänsttimmar Kommentarer till volymmått Utförda hemtjänsttimmar egen regi, minskade år Denna minskning kommer också att fortsätta 2016, då inrapporterade utförda timmar är mer tillförlitligt med användningen av CareApp (mobilapplikation för tidsregistrering). Ytterligare minskning av utförda timmar prognostiseras för Utförda hemtjänsttimmar extern regi har ökat under flera, och förväntas fortsätta. Antal beviljade timmar boendestöd väntas ligga kvar på 2015 års nivå. Daglig verksamhet inom LSS, får ytterligare tio brukare hösten

79 79 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 2 Tillväxt, jobb & egen försörjning Övergripande mål Befolkningstillväxt Hög sysselsättning Ökad egen försörjning Växande och mångsidigt näringsliv Landsbygdsutveckling 2.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Katrineholms befolkning ökar. Med ett befolkningsmål på personer år 2030 ställs delvis nya krav på hur kommunen kommunicerar sin service och hur man når ut till medborgarna. Vård- och omsorgsnämnden (VON) ser över att insatserna ges enligt lagstiftning och behov samtidigt som hänsyn tas till individuella önskemål så långt som möjligt. Behov finns fortfarande att bygga ut tillgången till bredband för att innefatta även VON:s verksamheter. Många äldre är beroende av säkra lösningar för kommunikation och trygghetslarm, detta gäller inte minst på landsbygden. Det finns en efterfrågan på tillhandahållande av bredband på särskilt boende för äldre och gruppbostäder. Även andra välfärdsteknologiska lösningar kräver denna utbyggnad. Antalet brukare med behov av sysselsättning ökar inom socialpsykiatrins verksamhet med arbete/sysselsättning och inom daglig verksamhet enligt LSS (Lagen om stöd och service), Det finns därför behov av en viss utbyggnad. Samtidigt har det i en intern utredning framkommit att en del brukare inom LSS-området arbetat längre tid än till normal pensionsålder varför vissa platser för sysselsättning kan frigöras på sikt genom att beslut om daglig verksamhet avslutas vid 67 års ålder. Detta förutsätter dock en både kvalitativt och resursmässigt fungerande lösning för dem som pensioneras från sin dagliga sysselsättning. Genom ett nystartat projekt IPS (individual placement and support) är förhoppningen att de brukare som kan få sin sysselsättning/dagliga verksamhet förlagd till privata företag och/eller offentliga arbetsplatser, ska öka i antal. Detta främjar mångfald och skapar förståelse för personer med funktionsnedsättningar samt förändrar på sikt attityder i samhället. Det finns ett stort framtida kompetensbehov inom vård- och omsorgsnämndens område. Det rör höjd kompetens på grund av behoven att vård och omsorg blir mera komplexa, att säkra rekrytering av personal i samband med att fler behöver vård och omsorg samt att anpassa vården till ett mångkulturellt samhälle där språk- och kulturkompetenser efterfrågas. Vård- och omsorgsförvaltningen arbetar därför med ett uppdrag kring kompetensförsörjning. För att kunna rekrytera och behålla medarbetare i organisationen har tre utmaningar identifierats; att rekrytera, att minska sjukfrånvaron och att förbättra arbetsmiljön. Att lösa utmaningarna är nyckeln till att kunna klara kompetensförsörjningen. Tillfälliga statliga medel som utgår till och med 2018 för ökad bemanning inom äldreomsorgen har gett kommunen möjlighet att förstärka brukarnära personal, till exempel vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor och arbetsledare på verksamhetsnivå. Satsningen kombineras med erbjudande om introduktion, handledning och utbildningsplaner för att säkerställa att rekryteringen står i relation till kvalitets- och kompetenskravet i Socialtjänstlagen. 79 7

80 80 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Vård- och omsorgsnämnden kan bidra till ett växande näringsliv genom att ge bra stöd och information till hemtjänstföretag som vill etablera sig inom ramen för Lagen om valfrihetssystem (LOV) inom hemtjänsten. Det ställer dock höga krav på uppföljning av verksamheterna som ingår i LOV, för att säkerställa en hög kvalitet på tjänsterna. Inom vård- och omsorgsförvaltningen planeras nu för att under 2017 införa ett kvalitetsuppföljningssystem som bygger på egenkontroll och tillsyn. 2.2 Översyn av fördelning av resultatmål 2.3 Översyn av indikatorer 8 80

81 81 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 3 Attraktiva boende- och livsmiljöer Övergripande mål Ökat bostadsbyggande Attraktiv stadsmiljö Levande landsbygd Säker och funktionell infrastruktur och kollektivtrafik 3.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunstyrelsen har som särskilt uppdrag i budget 2015 gett i uppdrag att ta fram projektering för nytt särskilt boende inom äldreomsorgen. I rapporten Framtidens boende för äldre visas att Katrineholms kommun behöver bygga fyra nya särskilda boenden för äldre fram till Då den äldre befolkningen börjar öka från 2019 för att sedan öka kraftigt från 2025 behöver ett nytt särskilt boende för äldre stå klart Arbetsgruppen bestående av representanter från kommunledningsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen, vård- och omsorgsförvaltningen och Katrineholms Fastighets AB (KFAB) arbetar med projektering av detta nya boende. Planering för ytterligare ett särskilt boende behöver också påbörjas. Planering för underhåll och modernisering av redan befintliga särskilda boenden pågår i samarbete med KFAB. Samtliga tio särskilda boenden som riktar sig till äldre och finns i dag förutsätts finnas i drift Detta inkluderar de som finns i kransorterna där modernisering planeras men där de befintliga platserna inte ska utökas. I dagsläget har endast ett av tio särskilda boenden inbyggd luftkonditionering. Därför har förvaltningen köpt in 25 mobila aggregat under Vård- och omsorgsförvaltningen kommer att samverka med fastighetsägaren KFAB i syfte att ta fram en plan för uppgradering och prioriteringsordning för stationär luftkonditionering. Inom verksamheten för stöd till personer med funktionsnedsättningar samt socialpsykiatri finns en efterfrågan på flera boendeplatser. En ny sammanhållen gruppbostad med sex platser projekteras och preliminär driftstart är satt till Ytterligare en bostad med särskild service enligt LSS (Lagen om stöd och service) i form av servicebostad med tolv platser, planeras i kvarteret Hästen, då ett antal ungdomar beräknas flytta hemifrån under de närmaste åren. De första sex platserna i servicebostaden ska, enligt nu gällande planering, även de tas i drift 2018 och de resterande under Skogsbrynet, som är ett boende för personer med psykiska funktionsnedsättningar, har undermåliga lokaler som behöver åtgärdas. Det finns ett mycket stort behov av mindre hyreslägenheter centralt till vård- och omsorgsförvaltningens målgrupper. Framförallt har personer med psykisk ohälsa svårt att finna lämplig bostad. Detta för med sig att personer som får stöd av socialpsykiatrin måste erbjudas mera resurskrävande lösningar i form av särskilt boende då de annars skulle sakna boende. Vård- och omsorgsförvaltningen ser även ett behov att förstärka sin kompetens kring frågor som rör samverkan med privata hyresvärdar, frågor som rör boendejuridik som kontaktskrivning och hyresrätt. 81 9

82 82 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN I en större tillgänglighetsinventering i vård- och omsorgsförvaltningens lokaler som rapporterades till vård- och omsorgsnämnden 2015, konstaterades ett stort antal brister, både stora och små. En del av dessa har åtgärdats men åtgärdsplanen sträcker sig även över hela Antalet ärenden inom bostadsanpassning är relativt konstant. En viss del av ärendena beror på att fler bor hemma längre i äldre fastigheter i Katrineholm som bland annat saknar hiss. Vårdoch omsorgsnämnden får ökade kostnader då gamla hissar måste renoveras och när nya hissar installeras som bostadsanpassning. En samverkan mellan vård- och omsorgsförvaltningen, samhällsbyggnadsförvaltningen samt fastighetsägare krävs för att komma till rätta med detta problem. I ett sådant arbete är den kommunövergripande lägenhetsinventeringen som gjorts, grundläggande. Den särskilda kollektivtrafiken, färdtjänsten, hanteras övergripande i länet av den Regionala kollektivtrafikmyndigheten. Upphandlingsprocessen har varit långdragen med flera överklaganden men i juni 2016 tecknades avtal med nya utförare från och med 2017 för Katrineholm och två andra kommuner i länet. 3.2 Översyn av fördelning av resultatmål 3.3 Översyn av indikatorer 82 10

83 83 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 4 Utbildning Övergripande mål Fler flickor och pojkar ska klara målen i grundskolan och gymnasieskolan och nå höga resultat Trygga barn och ungdomar som mår bra Höjd utbildningsnivå 4.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Samarbetet med bildningsförvaltningen och socialförvaltningen rörande barn med särskilda behov och skolplaceringar kommer att vidareutvecklas under Syftet med samarbetet är att med bibehållen eller ökad kvalitet på ett kostnadseffektivt sätt utveckla hemmaplanslösningar och undvika externa placeringar för barn med särskilda behov. En ökad rörlighet i arbetslivet och stora kommande rekryteringsbehov av omvårdnadspersonal innebär att kommunen måste vara proaktiv. En ny modell med kompetensbaserad rekrytering används från och med Vidareutbildning av befintlig personal sker kontinuerligt inom vård- och omsorgsnämndens område. En specifik satsning på att få fler sjuksköterskor med specialistutbildning i äldreomsorg genomförs. Det kan till exempel innebära fortbildning med visst ekonomiskt stöd från vård- och omsorgsförvaltningen. Undersköterskor med spetskompetens ges möjlighet att få utföra mer kvalificerade arbetsuppgifter och detta kan leda till en önskan om vidareutbildning. Arbetet med att skapa en sammanhållen plan för kompetensutveckling, rekrytering och personalförsörjning fortskrider. Samarbetet med utbildningsanordnare för gymnasieutbildningar samt med högskolor/universitet kommer att fortsätta utvecklas Nytt avtal med Mälardalens högskola kring praktik för sjuksköterske- och socionomstudenter, med flera yrken, beräknas träda i kraft Under 2017 kommer vård- och omsorgsförvaltningen utveckla samarbetet även med Linköpings Universitet tillsammans med socialförvaltningen och bildningsförvaltningen. För att möta utökade och förändrade behov av vård och omsorg behöver förvaltningen utveckla användandet av välfärdsteknologi inom både äldreomsorgen och omsorgen om personer med funktionsnedsättning. Detta bygger på att brukare i både ordinärt och särskilt boende har tillgång till internet. Exempel på teknik som prövats och bör vidareutvecklas är nattkamera inom hemtjänsten. För 2017 planeras ett införande av nyckelfri hemtjänst (elektroniskt låsvred). 4.2 Översyn av fördelning av resultatmål 4.3 Översyn av indikatorer 83 11

84 84 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 5 Omsorg och trygghet Övergripande mål Social omsorg som utgår från individens behov och självbestämmande för ökad trygghet och livskvalitet Katrineholm ska vara en trygg och säker kommun att leva och verka i 5.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Inom ramen för arbetet med att implementera ett systematiskt kvalitetsledningssystem har ett nytt projekt startat för att pågå Det är ett kvalitetsuppföljningssystem som ska möjliggöra för alla verksamhetschefer att genom egenkontroller följa hur kvaliteten utvecklas. Detta kopplas sedan till den mer övergripande uppföljning med tillsyn, som görs på förvaltningsnivå. För större rättssäkerhet fattas dubbla beslut när brukare beviljas särskilt boende. Arbetssättet ÄBIC (äldres behov i centrum) är en anpassning till Socialstyrelsens direktiv och innebär högre krav på uppföljning av fattade beslut. Vård- och omsorgsförvaltningen ser ett behov av en utökning av handläggarresurser under Ett liknande arbetssätt kommer under 2017 att införas vid myndighetsutövning inom området för personer med funktionsnedsättning, IBIC (individens behov i centrum). Allt fler äldre efterfrågar möjligheten att bo tillsammans. Förvaltningen behöver arbeta fram en tydlig process, från beslut, avgifter, kontrakt och till utförande. Denna nya trend behöver också beaktas vid nybyggnation av särskilt boende för äldre. Projektering för byggande av nytt särskilt boende för äldre pågår (se text under 3.1). En ny regel i Socialtjänstförordningen om bemanning inom särskilt boende har trätt i kraft den 15 april Den ersätter de bemanningsföreskrifter som tidigare varit aktuella för i kraftträdande. Enligt förordningsmotivet är den nya regeln ett förtydligande av det kommunala ansvar som redan finns och den fastslår att utgångspunkten för bemanningen är de enskildas aktuella behov, inte ett bestämt antal personal. Räddningstjänstens tillsynsbesök på vård- och omsorgsnämndens verksamheter under 2016 har inneburit krav på förbättringar gällande det brandförebyggande arbetet både inom verksamheterna men också hos fastighetsägaren Katrineholms Fastighets AB. Förbättringsarbetet kommer att ge ökade kostnader för vård- och omsorgsnämndens verksamheter. En förstärkt funktion som säkerhetssamordnare, såväl strategisk som operativ, kommer att inrättas på vård- och omsorgsförvaltningen. I denna funktion ska samlas ett ansvar för frågor som bland annat rör larm, brandskydd, krisledning, evakueringsplaner samt vissa aspekter av hot och våldproblematik. Kommunfullmäktige har genom sitt styrdokument Kvalitetsarbete med våld i nära relationer för Katrineholms kommun, initierat ett förvaltningsövergripande arbete där socialförvaltningen har ett särskilt ansvar för att skapa utbildningsinsatser. Cheferna på vård- och omsorgsförvaltningen har tagit del av denna samt en handlingsplan för hur förvaltningen ska arbeta med detta problemområde. Alla chefer har även deltagit i en halv dags utbildning kring ämnet. Handlingsplanen ska implementeras i alla vård- och omsorgsnämndens verksamheter och den syftar till att ge medarbetare verktyg för att kunna hantera och motverka hot och våld i nära relationer. Vård- och omsorgsförvaltningen har under ett par år sett en ökad belastning på både nattpatrullens och larmpatrullens tjänster vilket kan ha flera förklaringar. Då fler äldre bor kvar 84 12

85 85 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN hemma längre, samtidigt som landstinget reducerar antalet tillgängliga slutenvårdsplatser, innebär det att fler personer med ohälsa behöver omsorg och omvårdnad i sitt hem, ibland akut i form av larmpatrull. Såväl nattpatrull som larmpatrull har fått utökade resurser genom statliga pengar för att klara sitt uppdrag. Många av vård- och omsorgsnämndens brukare får trygghetslarm för att kunna påkalla hjälp och där igenom få trygghet. Kommunen har mestadels digitala GSM-larm som ett led i att säkra larmfunktionen. Leverantör av både larm och larmmottagning som hanterar brukares larm är företaget Tunstall. Tunstalls leveranser har inte varit tillfyllest och sedan 2016 pågår kontinuerligt förhandlingar med företaget för att uppnå en förbättrad tjänsteleverans. Införandet av Trygghetsmodellen 2014 innebar även att den fria avlösarservicen utökades från 10 till 20 timmar per månad under Avlösarservicen utförs av hemtjänsten och där har vård- och omsorgsnämnden sett en fortsatt ökning av utförda timmar. Det är en mycket stor efterfrågan på korttidsplatser inom äldreomsorgen, bland annat som en konsekvens av att antalet slutna vårdplatser inom sjukvården minskar. Det är även viss brist på permanenta platser vilket gör att korttidsplatser i vissa fall upptas av brukare som väntar på plats. Kommunen har en låg sjukskötersketäthet i särskilt boende jämfört med riksgenomsnittet och sjuksköterskegruppen har förstärkts av en ambulerande sjuksköterska. Delar av de statliga stimulansmedel som utbetalas till och med 2018 förstärker därför sjuksköterskeorganisationen. Under 2016 har rekryteringen av sjuksköterskor ytterligare försvårats på grund av generell brist och att olika huvudmän konkurrerar om samma personer. För att kunna möta utmaningar samt utveckla funktionshinderområdet har vård- och omsorgsförvaltningen sammanställt ett dokument innehållande lägesbeskrivning, analys av framtida behov och utmaningar för de olika berörda grupper (Case 2030). Förändringar är t.ex. att nya målgrupper tillkommer, att behov av omvårdnad ökar, fler brukare med dubbel problematik såsom samsjuklighet (psykisk ohälsa och missbruk) eller utvecklingsstörning i kombination med psykisk ohälsa. Denna utveckling totalt innebär även att antalet brukare ökar. Utvecklingsarbetet som redan påbörjats omfattar bl.a. en kontinuerlig uppdatering av Case 2030, satsning på ett projekt om IPS (individual placement and support), fortsatt implementering av samrådsorganisationen, analys av framtida behov av boende enligt LSS, öka kompetens runt utvecklingsstörning i kombination med demens eller psykisk ohälsa, utveckla området tekniska hjälpmedel för dessa målgrupper, framtagande av kompetensplan som möter identifierade utmaningar samt så småningom implementera handläggning samt utförande enligt IBIC (individens behov i centrum). Vård- och omsorgsförvaltningen har för att stödja och främja utvecklingen av brukarinflytande inom verksamheten för personer med funktionsnedsättningar sedan 2014 knutit en doktorand från Mälardalens högskola till verksamheten. Fokus ligger på att förutom att kartlägga vad brukarinflytande faktiskt innebär för brukarna också stödja kommunens verksamheter inom kunskapsområdet. Under 2017 kommer vård- och omsorgsförvaltningen kunna ta del av nya undersökningar. En inventering av hur många nya personer som behöver gruppbostad visar att det kommer att behövas både en gruppbostad och en servicebostad de närmaste åren (se under 3.1)

86 86 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Kommunen deltar via vård- och omsorgsförvaltningen och socialförvaltningen i den statliga Prio-satsningen på personer med psykisk ohälsa. För finns ett ambitiöst utvecklingsprogram lagt lokalt som bland annat innebär en satsning på Supported employment (att anpassa arbets-/praktikplatser till brukarens behov) och införande av den pedagogiska modellen "Ett självständigt liv". Även området äldre personer med psykisk ohälsa har uppmärksammats. Parallellt med aktuella aktiviteter pågår arbetet med att ta fram nästa tvåårsplan. Vård- och omsorgsförvaltningen fortsätter utveckla samarbetet med socialförvaltningen kring frågor om samsjuklighet (missbruk/psykisk ohälsa och missbruk/somatiska behov). Översyn sker av så kallade hemmaplanslösningar som möjliggör stöd med kommunens egna resurser. Vård- och omsorgsnämnden har våren 2016 lämnat en återrapport från uppdraget om samordnad vård och omsorg på hemmaplan för individer med samsjuklighet. Social- och vård- och omsorgsförvaltningarna ska som ett nästa steg, lämna ett underlag med beräkningar för befintlig och planerad verksamhet, vidare till kommunstyrelsen i september Vård- och omsorgsförvaltningen har i samarbete med Katrineholms entreprenörcentrum Katec och FoU i Sörmland bedrivit projektet Katrineholms innovationsmodell inom äldreomsorgen. Resultaten visar på att det finns stora vinster att göra både i förbättrad omsorg för brukare och personaltillfredsställelse med ett breddinförande inom vård- och omsorgsverksamheter. I personalgrupperna kommer det att ges möjlighet att systematiskt arbeta med vardagsnära förbättringar. Beslut har fattats 2016 om att det inom ramen för innovationsmodellen ska göras en särskild satsning på hemtjänsten. En struktur för idécaféer har skapats och ihopsamlade idéer ska till hösten diskuteras på temamöten. Arbetet med innovationsmodellen fortsätter även under Vård- och omsorgsförvaltningen kommer under 2017 arbeta för att införa nyckelfri hemtjänst som ett led i att befrämja brukarens trygghet och säkerhet. Även andra välfärdsteknologiska lösningar för att också stödja den enskildes självständighet och integritet kan komma att börja användas i större utsträckning beroende på brukarnas individuella behov både inom äldreomsorgen och för personer med funktionsnedsättning. 5.2 Översyn av fördelning av resultatmål 5.3 Översyn av indikatorer 86 14

87 87 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 6 Kultur, idrott & fritid Övergripande mål Ett rikt kultur- och fritidsliv som alla invånare kan ta del av Goda förutsättningar för spontan och organiserad idrott Stark samverkan med föreningslivet God folkhälsa 6.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Katrineholm firar 100 år under För att alla personer som får stöd från vård- och omsorgsförvaltningen ska kunna delta i firandet planerar förvaltningen olika aktiviteter. Fokus är att ge stöd till brukarna att delta i de arrangemang som är öppna för allmänheten. Men de som inte har möjlighet att delta i dessa aktiviteter ska erbjudas anpassade evenemang. Inom ramen för Katrineholm 100 planeras flera aktiviteter som vänder sig till alla brukare inom äldreomsorgen, funktionshinderområdet och socialpsykiatrin. Framgångsrika Festival för mogna återkommer 2017 och kommer att vara en del av Katrineholm 100. Resurscenters Kulturgrupp planerar att sätta upp en teaterföreställning med temat Katrineholm 100 under Vård- och omsorgsförvaltningen har kulturombud på alla äldreboenden som arrangerar sociala aktiviteter på boendena. För att minska ensamheten bland de brukare som bor hemma har brukare som bor i närområdet bjudits in till vissa aktiviteter på några äldreboenden. För att skapa en meningsfull fritid och öka delaktigheten i samhället för brukare inom funktionshinderområdet och socialpsykiatrin arrangerar fritidsverksamheten, Fredsgatan och Femman många aktiviteter för brukarna. En del av kommunens korttidstillsyn för unga med funktionsnedsättning bedrivs i Kulturhusets Perrongens lokaler. Verksamheten samarbetar med kultur- och turismförvaltningen. Resurscenters Kulturgrupp bedriver sin verksamhet i kulturhuset Perrongens lokaler. Här skapar verksamheten i olika uttryck som till exempel drama, sång, musik och bild. Under 2017 kommer kultur- och fritidsaktiviteterna inom vård- och omsorgsförvaltningens verksamheter utvecklas bland annat utifrån synpunkter och idéer som kommit fram vid de årliga brukarråden. Vård- och omsorgsförvaltningen fortsätter att delta i arbetsgruppen för kulturstrategin för barn och unga i Katrineholms kommun Viktiga delar i arbetet är att påverka innehållet i de aktiviteter som planeras och att möjliggöra deltagandet för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar samt att framföra deras perspektiv på verksamheten. Värdighetsgarantier infördes av vård- och omsorgsnämnden under 2014 med syfte att skapa ökad trygghet och högre livskvalitet för människor inom äldreomsorgen. Värdighetsgarantierna är: mottagningstimme inom hemtjänsten, välkomstsamtal, rehabilitering i hemmet, att hemtjänsten kommunicerar med brukare vid avvikelser från plan, trygghetsplatser samt egen aktivitet i särskilt boende. Förvaltningen kommer under 2017 arbeta med att ta fram ett system för att följa antalet genomförda aktiviteter inom värdighetsgarantier

88 88 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 6.2 Översyn av fördelning av resultatmål 6.3 Översyn av indikatorer Indikatorerna "Antal platser på demensavdelningar", "Påbörjande av byggnation av ett nytt äldreboende" samt "Tillskapande av en ny gruppbostad för unga med funktionsnedsättning" föreslås tas bort med anledning av att de inte på ett ändamålsenligt sätt belyser måluppfyllelsen för resultatmålet. Värdet på indikatorerna anger inte en riktning för vad som är bra eller dålig kvalitet

89 89 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 7 Hållbar miljö Övergripande mål Minskad klimatpåverkan Rena sjöar och vattendrag Biologisk mångfald God bebyggd miljö 7.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar Vård- och omsorgsförvaltningen har tillsammans med service- och teknikförvaltningen (STF) tidigare drivit projektet Mat är liv och lust för god matupplevelse och flexibel måltidsmiljö inom äldreomsorgen. Mat är liv och lust har övergått till att vara det gemensamma arbetsnamnet för det kontinuerliga förbättrings- och utvecklingsarbetet kring måltider. Exempelvis förbättrad kontakt med gästen, anpassat utbud efter individuella önskemål, önskemat vid födelsedagar, utematlagning, och möjlighet att servera två rätter på våra särskilda boenden. STF:s matdistribution ansvarar för hemleverans av lunchlådor till äldre män och kvinnor i Katrineholm. Under 2017 fortsätter det gemensamma arbetet för att utveckla lunchlådan och göra den mer attraktiv. Öppna jämförelser - Vad gästen tycker om maten - har kompletterats med STF:s egen undersökning om vad brukare i äldreboenden tycker om matsedel och måltidsmiljö. Samarbetet med STF utvecklas gällande ytterligare kundundersökningar. Under 2017 kommer rutinerna för måltidsordning på de olika boendena att ses över, i syfte att ytterligare korta nattfastan. Arbetet med att erbjuda ekologiska och närproducerade råvaror fortsätter tillsammans med STF. 7.2 Översyn av fördelning av resultatmål 7.3 Översyn av indikatorer 89 17

90 90 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 8 Ekonomi & organisation Övergripande mål God ekonomisk hushållning Tillgänglig, tydlig och öppen organisation Attraktiv arbetsgivare för tryggad personalförsörjning 8.1 Förutsättningar och verksamhetsförändringar För att befrämja brukarnas trygghet, delaktighet och integritet kommer välfärdsteknologi att börja användas i större utsträckning inom vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Exempel på sådant är nyckelfri hemtjänst, tillsyn via olika typer av kameror, teknik för påminnelse av till exempel medicintider. Förutom kvalitetsförbättringar för brukaren kommer dessa tekniska lösningar även innebära förbättrad arbetsmiljö för förvaltningens medarbetare men också ge effektiviseringar i form av minskade kostnader framför allt inom hemtjänsten. Inom ramen för Närvård Sörmland fortsätter samverkan med landsting och övriga kommuner för utveckla stödet till brukare/patienter. Vård- och omsorgsnämnden har under flera år endast haft ett fåtal betalningsdagar. Skälet är ett väl upparbetat system med vårdplaneringsteam, biståndsbedömare och boendesamordnare. Förvaltningen deltar nu i de förändringar i arbetssätt som genomförs för Kullbergska sjukhuset. Bland annat kommer vårdplanering via videolänk och Ipad att byggas ut 2016/17. Betalningsansvarslagen (2003:193) har utretts. I enlighet med framkomna förslag, ska en överenskommelse om trygg och effektiv utskrivning från slutenvård, tas fram i samverkan mellan landstinget och länets kommuner. För att möta krav på snabbare utskrivningar har vård- och omsorgsförvaltningen tillsatt en arbetsgrupp som fått i uppdrag att ta fram förslag på nya arbetssätt för bland annat hemtjänst och rehabilitering. Ett parallellt arbete som omfattar psykiatriområdet ska startas upp hösten Inom detta område kan förvaltningen ställas inför mycket tuffa krav eftersom ställtiden förkortas från trettio till tre dagar. Implementeringen av nya arbetssätt kommer att påbörjas under Bytet till verksamhetssystemet Treserva har inneburit en ökad effektivitet då flera funktioner i systemet leder till bättre rättssäkerhet i såväl handläggningsbeslut som debitering. Det nya systemet innebär även att TES (tidsoptimeringssystem) som används i hemtjänsten kan fortsätta att utvecklas, vilket ska leda till en högre effektivitet. Arbete pågår med att ta fram förslag på ett nytt ersättningssystem för hemtjänsten inom ramen för LOV (Lagen om valfrihet). Det nuvarande har brister som är kännbara för såväl intern som extern hemtjänst. Flera alternativa modeller undersöks, bland annat en som innebär att man beviljar hemtjänst i nivåer. Arbetsmiljöverkets (AMV) nya föreskrifter Organisatorisk och social arbetsmiljö (2015:4) trädde i kraft den 31 mars Arbetsgivare ska ansvara för att arbetstagare inte får en ohälsosam arbetsbelastning, att arbetstidernas förläggning inte leder till ohälsa samt klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras på arbetsplatsen. AMV har även en treårig tillsynssatsning rörande 1:a linjens chefer inom vård och omsorg har AMV gjort tre tillsyner, dock med inriktning på andra arbetsmiljöproblem. Åtgärder är vidtagna och planerade och AMV kommer åter i september Kostnader för att åtgärda bristerna kommer att uppstå för Katrineholms Fastighets AB samt vård- och omsorgsförvaltningen

91 91 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Den nya regeln i Socialtjänstförordningen (se 5.1) som trädde i kraft den 15 april 2016, ställer i realiteten högre krav på bemanning på särskilda boenden och kan komma att innebära att personaltätheten måste höjas. IVO (Inspektionen för vård och omsorg) har genomfört nattillsyner i kommunen med stöd av denna förordning och vid ett tillfälle förvarnat om vite om inte relevanta åtgärder vidtas. De mer uttalade bemanningskraven har redan skapat merkostnader och kommer att göra så, även framledes. De är dock inte möjliga att beräkna, då bemanningen ska utgå från aktuella behov hos berörda brukare. Räddningstjänstens tillsynsbesök på vård- och omsorgsnämndens verksamheter under 2016 har inneburit krav på förbättringar gällande det brandförebyggande arbetet både inom verksamheterna men också hos fastighetsägaren. Förbättringsarbetet kommer att ge ökade kostnader för vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Ny leverantör av färdtjänst har upphandlats av den regionala kollektivtrafikmyndigheten. Ny beställarcentral för färdtjänst har förlagts till Eskilstuna. Inför 2017 befaras en 14-procentig kostnadsutveckling med anledning av nya avtal. Volymen beställda resor ökar, viket påverkar kostnaden för kommunen. Vård- och omsorgsförvaltningen planerar en organisationsförändring som ska vara genomförd under det första kvartalet Bakgrunden är ett uttalat missnöje med den nuvarande organisationen med bland annat för långa kommunikationsvägar, en hierarkisk struktur med för många chefsled samt för stora uppdrag och medarbetargrupper för flera enhetschefer. Detta har inneburit en hög omsättning av chefer på vård- och omsorgsförvaltningen. Målet med en ny organisationsstruktur är att den ska stödja kvalitet, effektivitet och befrämja hälsa i vård- och omsorgsnämndens verksamheter. Hela förvaltningen har varit delaktig i att diskutera och ta fram förslag på hur en ny organisation skulle kunna vara utformad. För att kommunen ska leva upp till sitt mål som attraktiv arbetsgivare måste stor vikt läggas vid rekrytering av personal med rätt kompetens och kompetensutveckling hos befintlig personal. Konkurrensen mellan närliggande kommuner växer gällande flera yrkesgrupper, vilket även ställer krav på nytänkande kring vad det egentligen innebär att vara attraktiv arbetsgivare, inte minst för att attrahera yngre medarbetare. Under 2016 har vård- och omsorgsförvaltningen påbörjat ett arbete med att utveckla ett kompetensförsörjnings- och utvecklingsprogram, arbetet kommer att fortsätta även under Fortsatt samverkan med högskolor/universitet och andra utbildningsanordnare, med särskilt nära samverkan med Mälardalens högskola kring utbildning av bland annat sjuksköterskor och biståndshandläggare. Under 2016 och 2017 ska även ett samarbete utvecklas, mellan vård- och omsorgsförvaltningen och Linköpings Universitet. Denna satsning omfattar även bildnings- och socialförvaltningarna. Föreskriften (SOSFS 2015:10) om basal hygien trädde i kraft 1 januari I alla verksamheter där det finns risk för överföring av smittämnen, skall det finnas arbetsplatsbundna arbetskläder. Detta är en skärpning av kraven och berör bland annat hemtjänst, särskilda boenden och LSSboenden. Medicinskt ansvarig sjuksköterska ser över riktlinjer och rutiner och till 2017 beräknas alla berörda verksamheter ha ett fungerande system för arbetskläder. Vård- och omsorgsförvaltningen har en hög sjukfrånvaro på totalt 10,35 procent under första halvåret Under 2017 kommer arbetet med både rehabiliterande och förebyggande åtgärder intensifieras. Sjuksköterskeorganisationen har, vid sidan av ett behov av förstärkning för att minska antalet brukare/patienter som varje sjuksköterska ansvarar för, utvecklat en modell för mentorskap i syfte att kunna anställa nya sjuksköterskor som ännu inte hunnit få så mycket erfarenhet. Sats

92 92 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN ningar görs för att höja sjuksköterskors kompetens inom äldrevård, likaså ett system för att lyfta undersköterskor med spetskompetens till mer kvalificerade arbetsuppgifter som därigenom kan stimuleras till fortbildning inom äldreområdet. 8.2 Översyn av fördelning av resultatmål 8.3 Översyn av indikatorer 92 20

93 93 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 9 Prioriterade investeringar Kategor i Benämning Budget (tkr) Driftkostnad (tkr) Arbetsmiljöåtgärder Person-/taklyftar, rullstolar Arbetstekniska hjälpmedel Diskdesinfektor Mobiltelefoner/plattor till TES, drift abbonnemang Sängar och madrasser Ny teknik, drift licenser Möbler, markiser till gemensamhetsutrymmen Ny gruppbostad, inventarier Ny servicebostad, inventarier Skogsbrynet, inventarier Utrustning hälso- sjukvård Hjälpmedel Total budget Då vård- och omsorgsförvaltningen genomför en omorganisation kan det komma till kostnader för detta

94 94 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 10 Bilaga: Nya upphandlingar Föremål för upphandling Kategori Direktupphandling eller upphandling Leasing Ja/Nej Tidpunkt Drift eller investering Nyckelfri hemtjänst Vara Upphandling Nej Investering 22 94

95 95 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN 11 Bilaga: Fördelning av resultatmål samt indikatorer Enligt övergripande plan med budget Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Tillväxt, jobb och egen försörjning Attraktiva boende- och livsmiljöer Utbildning Omsorg och trygghet Ytterligare förbättrat företagsklimat KS, BMN, VON, KIAB Ökat bostadsbyggande KS, VON, KFAB Till- och frångängligheten i kommunala lokaler ska öka KS, BIN, STN, VON, KFAB Fortsatt bra kommunikationer KS, VON Höjd utbildningsnivå i kommunen BIN, KTN, VIAN, VON Den digitala delaktigheten ska öka i alla åldrar KS, BIN, KTN, VIAN, VON Omsorgen för äldre och funktionsnedsatta ska byggas ut efter behov VON Företagarnas sammanfattande omdöme om kommunens service Svenskt Näringslivs ranking av kommunerna Kundnöjdhet avseende kommunens service och bemötande vid bygg-, trafikoch miljöärenden Kundnöjdhet avseende lokaler som KIAB tillhandahåller Antal lokala livsmedelsleverantörer via kommunens interna omlastningscentral Antal färdigställda lägenheter i nybyggda småhus Antal färdigställda lägenheter i nybyggda flerbostadshus Kommunens försäljning av tomter för småhus och flerbostadshus Handläggningstid för bygglov Redovisning av tillgänglighetsförbättrande åtgärder i kommunala lokaler Tillgänglighetsinventering (fysisk) av STN:s fastigheter och anläggningar (camping, badplatser, parker, lekplatser med mera) Invånarnas bedömning av kommunikationerna Antal resande med stadstrafiken (buss) Antal resande med landsbygdstrafiken (buss) Antal tågstopp i rusningstid vid Katrineholm Central (vardagar kl samt under normal säsong) Andel kvinnor och män i grundläggande vuxenutbildning som klarar målen Andel kvinnor och män i gymnasial vuxenutbildning som klarar målen Andel kvinnor och män med eftergymnasial utbildning Andel invånare som upplever sig vara digitalt delaktiga Andel anställda i Katrineholms kommun som känner sig digitalt delaktiga Väntetid till särskilt boende inom äldreomsorgen Antal platser på demensavdelningar Påbörjande av byggnation av ett nytt äldreboende Tillskapande av en gruppbostad för unga med funktionsnedsättning 23 95

96 96 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Ökad trygghet för hemtjänstens brukare VON Fortsatt utveckling av service och omvårdnad för hemtjänstens brukare STN, VON Fortsatt utveckling av vård och omsorg för äldre i särskilt boende STN, VON Minskad risk för undernäring för äldreomsorgens brukare STN, VON Fortsatt utveckling av vård och omsorg för personer med funktionsnedsättning VON Ökad trygghet och säkerhet för kommunens invånare Personalkontinuitet inom hemtjänsten antal personer som en hemtjänsttagare möter under 14 dagar, medelvärde Andel brukare som svarar att det känns ganska/mycket tryggt att bo hemma med stöd från hemtjänsten Andel brukare inskrivna i hemsjukvården med en samordnad individuell plan (SIP) Andel brukare med hemtjänst som svarar att personalen oftast/alltid tar hänsyn till åsikter och önskemål Andel brukare med hemtjänst som svarar att de oftast/alltid kan påverka vilka tider de får stöd Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med den hemtjänst de har Andel brukare inom särskilt boende som svarar att personalen oftast/alltid tar hänsyn till åsikter och önskemål Andel brukare inom särskilt boende som svarar att de oftast/alltid kan påverka vilka tider de får hjälp av personalen Andel brukare som svarar att det känns ganska/mycket tryggt att bo på ett särskilt boende Andel brukare som svarar att de sammantaget är ganska/mycket nöjda med sitt särskilda boende Andel brukare i särskilt boende med risk för undernäring enligt bedömning i Senior Alert Andel brukare i särskilt boende med bedömd risk för undernäring som har en planerad förebyggande åtgärd Andel brukare i äldreomsorgen vars nattfasta är mindre än 11 timmar (med hänsyn taget till den enskildes önskemål) Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin omsorg Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är ganska/mycket trygga i sitt boende Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som varit delaktiga i personlig planering avseende sin arbetssituation Andel brukare inom omsorg till personer med funktionsnedsättning som svarar att de är sammantaget är ganska/mycket nöjda med sitt boende/arbete/hjälpen i sin helhet Invånarnas bedömning av tryggheten i kommunen KS, BIN, KTN, STN, VON, VSR 24 96

97 97 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Andel av till kommunen inkommande uppdrag avseende klottersanering som slutförs inom 24 timmar Antal anmälda våldsbrott i kommunen (per invånare) Antal personer som skadas eller omkommer i olyckor som föranleder räddningsinsats Andel olyckor där räddningstjänstens första enhet kommer fram inom målsatt tid Antal personer som utbildats av räddningstjänsten kring olycksförebyggande och olycksavhjälpande åtgärder Andel av de olyckor som föranlett räddningsinsats där en första skadebegränsande åtgärd gjorts av enskild Kultur, idrott och fritid Fler invånare ska delta aktivt i kultur-, idrotts- och fritidslivet BIN, KTN, STN, SOCN, VON Goda möjligheter till en innehållsrik och aktiv fritid i Katrineholms kommun BIN, KTN, STN, VON Kulturverksamheter som invånarna är nöjda med BIN, KTN, VON Förbättrade möjligheter att delta i sociala aktiviteter för brukare i äldreomsorgen STN, VON Jämställda kultur- och fritidsverksamheter BIN, KTN, STN, VON 97 Andel invånare som upplever sig vara delaktiga i kulturlivet i Katrineholm Invånarnas bedömning av fritidsmöjligheterna i kommunen (parker, natur, idrott, kultur, föreningsliv, nöjen) Invånarnas bedömning av biblioteksverksamheten Invånarnas bedömning av utställningsoch konstverksamheter Invånarnas bedömning av teaterföreställningar och konserter Invånarnas bedömning av kulturutbudet för barn och unga Andel unga och unga vuxna som är nöjda med den verksamhet som erbjuds inom kulturområdet Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst två organiserade och gemensamma aktiviteter på vardagar Andel boendeplatser i särskilt boende som erbjuder minst en organiserad och gemensam aktivitet per dag under helgen Andel äldre som svarar att de är ganska/mycket nöjda med de aktiviteter som erbjuds på sitt särskilda boende Andel äldre i särskilt boende som inte besväras av ensamhet Andel äldre med hemtjänst som inte besväras av ensamhet Antal äldre som äter i de kommunala lunchrestaurangerna 25

98 98 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Hållbar miljö Ekonomi och organisation Andelen invånare med goda levnadsvanor ska öka KS, BIN, KTN, STN, VIAN, VON Ökad andel miljöbilar i kommunens verksamheter KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens energiförbrukning ska minska KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Fortsatt utveckling av klimatsmarta och ekologiska måltider i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Ökat gästfokus i kommunens måltidsverksamhet inom förskola, skola och äldreomsorg BIN, STN, VON Resultatet ska uppgå till minst en procent av skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Nettodriftskostnaderna ska inte öka snabbare än skatteintäkterna KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Andel invånare som använder tobak Andel invånare med skadliga alkoholvanor Andel invånare med goda kostvanor Andel invånare som är fysiskt aktiva Andel miljöbilar av totalt antal bilar i kommunkoncernen Minskning av energianvändning i kommunens lägenhetsbestånd sedan 2008 Minskning av energianvändning i kommunens verksamhetslokaler sedan 2008 Matsvinn per portion i samband med lunchserveringarna, antal gram Kostnaden för kommunens inköp av ekologiska livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Kostnaden för kommunens inköp av närproducerade livsmedel som andel av kommunens totala kostnad för inköp av livsmedel Minskning av inköp av hel- och halvfabrikat Andel barn som är nöjda med maten och måltidsmiljön Andelen äldre som svarar att maten smakar ganska/mycket bra på sitt särskilda boende Andelen äldre som svarar att måltiderna på sitt särskilda boende ofta/alltid är en trevlig stund på dagen Andelen äldre på särskilt boende med en aktuell genomförandeplan som innehåller information om den äldres önskemål och behov i samband med måltiderna Andel barn som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel äldre på särskilt boende som har möjlighet att välja mellan olika maträtter Andel elever som har en bra schemaläggning av lunchen Resultat i förhållande till skatteintäkter och utjämning Utveckling av nettokostnader respektive skatteintäkter och utjämning 26 98

99 99 VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Målområde Resultatmål/Uppdrag Indikatorer Kommunens lokalresurser ska utvecklas för ökad funktionalitet, kostnadseffektivitet och kundnöjdhet Kundnöjdhet avseende KFAB:s verksamhetslokaler KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN, KFAB Kommunens tillgänglighet per telefon och e-post ska förbättras KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tydlig och effektiv kommunikation KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Ökat medarbetarengagemang KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Tryggad personalförsörjning genom utvecklad rekrytering KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Minskad sjukfrånvaro KS, BMN, VON, KTN, STN, BIN, VIAN, SOCN Andel invånare som får svar på en enkel e-postfråga inom två arbetsdagar Andel invånare som får ett direkt svar på en enkel fråga när de tar kontakt med kommunen via telefon Andel invånare som uppfattar att de får ett gott bemötande när de via telefon ställer en enkel fråga till kommunen Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett invånarperspektiv Andel av maxpoäng i SKL:s webbinformationsundersökning utifrån ett företagarperspektiv Kundnöjdhet avseende samhällsbyggnadsförvaltningens information på hemsidan Resultat i undersökningen kring hållbart medarbetarengagemang Andel påbörjade rekryteringar där tjänsten tillsätts Andel rekryteringar där tjänsten tillsätts med eftersökt kompetens enligt rekryteringskravprofilen Andel sjukfrånvarotimmar av ordinarie arbetstid, totalt Del av sjukfrånvaro som är längre än 60 dagar 27 99

100 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 100 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN VON/2016: Myndighets- och specialistavdelning LS 9 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Axelsson Vård- och omsorgsnämnden Anmälan om missförhållande i omsorgen om personer med funktionsnedsättning - Lex Sarah (misstanke ekonomiskt övergrepp) LS 9 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att tillräckliga och adekvata åtgärder är vidtagna av förvaltningen. Nämnden konstaterar att det inträffade inte utgör ett allvarligt missförhållande enligt 24 7 LSS (Lex Sarah). Sammanfattning av ärendet Den 16 maj 2016 initierade chef utföraravdelningen att en utredning enligt 24 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska inledas på grund av inkommen avvikelse 11 april. Avvikelsen gäller misstanke om ekonomiskt övergrepp gällande en vårdtagare (AVT) på ett boende för personer med insatser enligt LSS inom vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun. Händelsen inträffade någon gång mellan 13 och 30 mars. AVT var med sin familj på en resa och i samband med att de återkom till boendet önskade anhörig se till att det fanns kontanta medel tillgängliga. Det uppmärksammades då att det saknades 500 kr i kassan. Anhöriga har enligt utsago från AVP inte haft AVT s pengar med på resan. Man har letat efter kvitton och pratat om händelsen i personalgruppen, men inte kunnat hitta någon giltig orsak till varför pengarna inte går att finna. Det har inte konstaterats att några fel har begåtts i verksamheten, men då samtliga i personalgruppen har tillgång till brukarnas kontanta medel finns en sårbarhet så att ekonomiska övergrepp kan ske. Det är nödvändigt för att bedriva verksamheten att personalen har tillgång till brukarnas kontanta medel. Utifrån de brister som framkommer i utredningen anses vidtagna och planerade åtgärder adekvata och tillräckliga. Missförhållandet bedöms inte som allvarligt. Vidtagna åtgärder Polisanmälan, Anmälan till verksamhetschef, Diskussion på arbetsplatsträff, och Åtgärder har tagits fram och rutiner kring kontanthantering har förtydligats. Enhetschefen har haft samtal med anhörig, Byte av kod till kodlås på ytterdörrar, Kommer att ske kontinuerligt VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Per.Axelsson@katrineholm.se 100

101 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 101 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN VON/2016: Myndighets- och specialistavdelning LS 9 Rutin förändrad så att man i möjligast mån är två vid kontrollräkning av kontanta medel och att detta sker såväl före som efter användning, Rutin förändrad så att den som använt kontanter ansvarar för att räkna före och efter användning, Planerade åtgärder Rutiner på förvaltningsnivå för hantering av privata medel från och har revideringsdatum ett år senare, vilket inte framgår att det genomförts. Uppföljning av dessa är planerad redan innan föreliggande utredning startade och ska ske senast november Förvaltningschef ansvarar. Det har tidigare utretts om betalkort skulle kunna användas för att minska användandet av kontanta medel, men detta strider mot regelverket för hur betalkort får användas. Åtgärdsplanen följs upp av områdeschef senast sex månader efter beslut i vård- och omsorgsnämnden. Ärendets handlingar Vård- och omsorgsförvaltningens utredning, Ärendebeskrivning Enligt Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 24 b LSS (Lex Sarah) är alla som är verksamma inom omsorger om funktionshindrade skyldiga att anmäla alla missförhållanden till vård- och omsorgsnämnden. Nämnden skall sedan avgöra om det föreligger ett allvarligt missförhållande, påtaglig risk för allvarligt missförhållande, eller enbart missförhållande (SOSFS 2011:5). I de fall nämnden bedömer att det föreligger allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande ska nämnden anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utredning ska skickas senast två månader efter att anmälan gjorts. Motsvarande bestämmelser finns i Socialtjänstlagen, 14 kapitlet, 3 (Lex Sarah) rörande alla som är verksamma inom äldreomsorg och omsorger om funktionshindrade. Vård- och omsorgsnämnden fattade den 24 februari 2012 beslut om nya riktlinjer för rapportering enligt SoL och LSS Lex Sarah. Av dessa framgår bl.a. att avdelningschef gör första bedömning av inkommen rapport om misstänkt missförhållande, svarar för att utredning görs, beslutar om åtgärder kopplade till händelse samt ser till att ansvarig nämnd får anmälan för ställningstagande och beslut. Päivi Kabran Förvaltningschef Eva Hersler Chef myndighets- och specialistavdelningen VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Per.Axelsson@katrineholm.se 101

102 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 102 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN VON/2016: Myndighets- och specialistavdelning LS 9 Beslutet skickas till: Förvaltningschef, avdelningschef Utföraravdelningen, avdelningschef Myndighets- och specialistavdelningen, områdeschef, enhetschef, akten VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Per.Axelsson@katrineholm.se 102

103 UTREDNING 1 (3) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: LS Vår handläggare Per Axelsson, utvecklingsledare/utredare Ert datum Er beteckning Utredning enligt Lex Sarah med anledning av rapporterad misstanke om ekonomiskt övergrepp (LS9) Bakgrund Den 16 maj 2016 initierade chef utföraravdelningen att en utredning enligt 24 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska inledas på grund av inkommen avvikelse 11 april. Avvikelsen gäller misstanke om ekonomiskt övergrepp gällande en vårdtagare (AVT) på ett boende för personer med insatser enligt LSS inom vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun. Metod Utredningen bygger på underlag som framkommit vid samtal med enhetschef (EC) 24 maj, aktuella rutiner på boendet och för vård- och omsorgsförvaltningen, samt intervjuer med aktuell vårdpersonal (AVP) 26 maj (AVP 1-2), 27 maj (AVP 3), samt 3 juni (AVP 5). AVP 4 uteblev från bokad intervju. Uppgifterna om händelseförloppet har varit knapphändiga, men samstämmiga. Resultat Händelseförlopp Händelsen inträffade någon gång mellan 13 och 30 mars. AVT var med sin familj på en resa och i samband med att de återkom till boendet önskade anhörig se till att det fanns kontanta medel tillgängliga. Det uppmärksammades då att det saknades 500 kr i kassan. Anhöriga har enligt utsago från AVP inte haft AVT s pengar med på resan. Man har letat efter kvitton och pratat om händelsen i personalgruppen, men inte kunnat hitta någon giltig orsak till varför pengarna inte går att finna. Bakomliggande orsaker Det går inte att med säkerhet säga varför pengarna saknas och utredningen har heller inte haft fokus på eventuell skuldfråga. Utredningen har istället fokuserats på vilka bakomliggande orsaker till att pengar kan försvinna som finns i verksamheten. Det framkommer att befintliga rutiner är väl kända och samtliga intervjuade i personalgruppen har i stor detalj redogjort för hur hanteringen av kontanta medel ska ske. Dock har intervjuerna skett efter att enhetschef haft diskussioner med personalgruppen på APT och även enskilda samtal har hållits. När pengar inlämnas sker en kontrollräkning och det är minst två som deltar (personal och god man). Kontrollräkning sker också vid återlämnande av medel efter att kontanta medel har använts, men då är det oftast bara en person som deltar. Vid månadens slut lämnas kassabladen till god man och även då görs en kontrollräkning. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: vard.omsorg@katrineholm.se 103

104 UTREDNING 2 (3) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: LS Det sker ibland kontrollräkning innan pengar hämtas ut för att tas med på aktiviteter eller när vårdtagare ska handla, men man har i verksamheten ingen rutin för det. I de fall vårdtagaren själv inte är med och handlar utan personalen gör detta på uppdrag av vårdtagaren finns en rutin för hur utlämnande av kontanta medel ska gå till. Denna är övergripande för Vård- och omsorgsförvaltningen. Kontanter förvaras på vårdtagarnas rum i låst skåp och nycklarna förvaras i ett nyckelskåp på kontoret. Samtliga i personalgruppen har tillgång till nycklarna och behöver ha det för att kunna utföra arbetet. Detta innebär dock också att samtliga i personalen har tillgång till de boendes kontanta medel och det måste ses som en sårbarhet i systemet. Det har också uppmärksammats att det kan vara en personal som hämtar ut pengar för att handla eller delta på någon form av aktivitet och en annan i personalen som redovisar och återlämnar pengar. Det är en sårbarhet om personalen som redovisar vad pengarna har använts till inte är den som har deltagit i aktiviteten eller har varit med vårdtagaren och handlat. Det är i viss mån oklart hur ofta kontanta medel kontrollräknas. I vissa fall är användningen begränsad i omfattning och om kontrollräkning endast sker när pengar lämnas in, efter aktiviteter eller att vårdtagaren har handlat, samt vid månades slut kan det gå lång tid mellan kontrollräkningarna. Detta innebär oftast att alla i personalgruppen hinner arbeta under perioden mellan kontrollräkningarna och det minskar chanserna att kunna identifiera orsaken till att kontanta medel saknas. Bifynd Det har framkommit i intervjuerna med personalen att det har varit en olustkänsla på arbetsplatsen efter det inträffade och att man inte gärna hanterar kontanta medel om man är ensam. Det har lyfts som mycket positivt att enhetschefen har tagit i frågan och att man har pratat om det som inträffat. Det är av vikt att personalen får stöd när ett ekonomiskt övergrepp inträffar, så som har skett i detta fall. Åtgärdsplan Vidtagna åtgärder Polisanmälan, Anmälan till verksamhetschef, Diskussion på arbetsplatsträff, och Åtgärder har tagits fram och rutiner kring kontanthantering har förtydligats. Enhetschefen har haft samtal med anhörig, Byte av kod till kodlås på ytterdörrar, Kommer att ske kontinuerligt Rutin förändrad så att man i möjligast mån är två vid kontrollräkning av kontanta medel och att detta sker såväl före som efter användning, Rutin förändrad så att den som använt kontanter ansvarar för att räkna före och efter användning, VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: vard.omsorg@katrineholm.se 104

105 UTREDNING 3 (3) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: LS Planerade åtgärder Rutiner på förvaltningsnivå för hantering av privata medel från och har revideringsdatum ett år senare, vilket inte framgår att det genomförts. Uppföljning av dessa är planerad redan innan föreliggande utredning startade och ska ske senast november Förvaltningschef ansvarar. Det har tidigare utretts om betalkort skulle kunna användas för att minska användandet av kontanta medel, men detta strider mot regelverket för hur betalkort får användas. Åtgärdsplanen följs upp av områdeschef senast sex månader efter beslut i vård- och omsorgsnämnden. Sammanfattning och bedömning Händelsen inträffade någon gång mellan 13 och 30 mars och skriftlig avvikelse inkom 11 april. Händelsen handlar om att kontanta medel saknas hos en vårdtagare utan att giltig orsak finns. Beslut att utreda händelsen enligt lex Sarah fattades 16 maj efter att en liknande händelse inträffat i samma verksamhet. Utifrån de brister som framkommer i utredningen anses vidtagna och planerade åtgärder adekvata och tillräckliga. Missförhållandet bedöms inte som allvarligt. Per Axelsson Utvecklingsledare/utredare VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: vard.omsorg@katrineholm.se 105

106 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (3) 106 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN VON/2016: Myndighets- och specialistavdelning LS 10 Vår handläggare Ert datum Er beteckning Per Axelsson Vård- och omsorgsnämnden Anmälan om missförhållande i omsorgen om personer med funktionsnedsättning - Lex Sarah (misstanke ekonomiskt övergrepp) LS 10 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden beslutar att tillräckliga och adekvata åtgärder är vidtagna av förvaltningen. Nämnden konstaterar att det inträffade inte utgör ett allvarligt missförhållande enligt 24 7 LSS (Lex Sarah). Sammanfattning av ärendet Den 16 maj 2016 initierade chef utföraravdelningen att en utredning enligt 24 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska inledas på grund av inkommen avvikelse 11 maj. Avvikelsen gäller misstanke om ekonomiskt övergrepp gällande en vårdtagare (AVT) på ett boende för personer med insatser enligt LSS inom vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun. Händelsen inträffade någon gång mellan 3 och 7 maj. AVT skulle åka på en aktivitet och i samband med detta räknades pengarna. Det uppmärksammades då att det saknades 500 kr. Senaste kontrollräkning gjordes 3 maj av en av dem som var med vid upptäckten. Man har letat efter kvitton och pratat om händelsen i personalgruppen, men inte kunnat hitta någon giltig orsak till varför pengarna inte går att finna. Det har inte konstaterats att några fel har begåtts i verksamheten, men då samtliga i personalgruppen har tillgång till brukarnas kontanta medel finns en sårbarhet så att ekonomiska övergrepp kan ske. Det är nödvändigt för att bedriva verksamheten att personalen har tillgång till brukarnas kontanta medel. Utifrån de brister som framkommer i utredningen anses vidtagna och planerade åtgärder adekvata och tillräckliga. Missförhållandet bedöms inte som allvarligt. Vidtagna åtgärder Polisanmälan, Anmälan till verksamhetschef, Diskussion på arbetsplatsträff, och Åtgärder har tagits fram och rutiner kring kontanthantering har förtydligats. Enhetschefen har haft samtal med anhörig, Byte av kod till kodlås på ytterdörrar, Kommer att ske kontinuerligt VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Per.Axelsson@katrineholm.se 106

107 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (3) 107 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN VON/2016: Myndighets- och specialistavdelning LS 10 Rutin förändrad så att man i möjligast mån är två vid kontrollräkning av kontanta medel och att detta sker såväl före som efter användning, Rutin förändrad så att den som använt kontanter ansvarar för att räkna före och efter användning, Planerade åtgärder Rutiner på förvaltningsnivå för hantering av privata medel från och har revideringsdatum ett år senare, vilket inte framgår att det genomförts. Uppföljning av dessa är planerad redan innan föreliggande utredning startade och ska ske senast november Förvaltningschef ansvarar. Det har tidigare utretts om betalkort skulle kunna användas för att minska användandet av kontanta medel, men detta strider mot regelverket för hur betalkort får användas. Åtgärdsplanen följs upp av områdeschef senast sex månader efter beslut i vård- och omsorgsnämnden. Ärendets handlingar Vård- och omsorgsförvaltningens utredning, Ärendebeskrivning Enligt Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, 24 b LSS (Lex Sarah) är alla som är verksamma inom omsorger om funktionshindrade skyldiga att anmäla alla missförhållanden till vård- och omsorgsnämnden. Nämnden skall sedan avgöra om det föreligger ett allvarligt missförhållande, påtaglig risk för allvarligt missförhållande, eller enbart missförhållande (SOSFS 2011:5). I de fall nämnden bedömer att det föreligger allvarligt missförhållande eller påtaglig risk för allvarligt missförhållande ska nämnden anmäla till Inspektionen för vård och omsorg (IVO). Utredning ska skickas senast två månader efter att anmälan gjorts. Motsvarande bestämmelser finns i Socialtjänstlagen, 14 kapitlet, 3 (Lex Sarah) rörande alla som är verksamma inom äldreomsorg och omsorger om funktionshindrade. Vård- och omsorgsnämnden fattade den 24 februari 2012 beslut om nya riktlinjer för rapportering enligt SoL och LSS Lex Sarah. Av dessa framgår bl.a. att avdelningschef gör första bedömning av inkommen rapport om misstänkt missförhållande, svarar för att utredning görs, beslutar om åtgärder kopplade till händelse samt ser till att ansvarig nämnd får anmälan för ställningstagande och beslut. Päivi Kabran Förvaltningschef Eva Hersler Chef myndighets- och specialistavdelningen VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Per.Axelsson@katrineholm.se 107

108 TJÄNSTESKRIVELSE 3 (3) 108 Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN VON/2016: Myndighets- och specialistavdelning LS 10 Beslutet skickas till: Förvaltningschef, avdelningschef Utföraravdelningen, avdelningschef Myndighets- och specialistavdelningen, områdeschef, enhetschef, akten VÅRD- OCH OMSORGSNÄMNDEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: /RedigerareTelefon/ E-post: Per.Axelsson@katrineholm.se 108

109 UTREDNING 1 (3) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: LS Vår handläggare Per Axelsson, utvecklingsledare/utredare Ert datum Er beteckning Utredning enligt Lex Sarah med anledning av rapporterad misstanke om ekonomiskt övergrepp (LS10) Bakgrund Den 16 maj 2016 initierade chef utföraravdelningen att en utredning enligt 24 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) ska inledas på grund av inkommen avvikelse 11 maj. Avvikelsen gäller misstanke om ekonomiskt övergrepp gällande en vårdtagare (AVT) på ett boende för personer med insatser enligt LSS inom vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun. Metod Utredningen bygger på underlag som framkommit vid samtal med enhetschef (EC) 24 maj, aktuella rutiner på boendet och för vård- och omsorgsförvaltningen, samt intervjuer med aktuell vårdpersonal (AVP) 26 maj (AVP 1-2), 27 maj (AVP 3), samt 3 juni (AVP 5). AVP 4 uteblev från bokad intervju. Uppgifterna om händelseförloppet har varit samstämmiga. Resultat Händelseförlopp Händelsen inträffade någon gång mellan 3 och 7 maj. AVT skulle åka på en aktivitet och i samband med detta räknades pengarna. Det uppmärksammades då att det saknades 500 kr. Senaste kontrollräkning gjordes 3 maj av en av dem som var med vid upptäckten. Man har letat efter kvitton och pratat om händelsen i personalgruppen, men inte kunnat hitta någon giltig orsak till varför pengarna inte går att finna. Bakomliggande orsaker Det går inte att med säkerhet säga varför pengarna saknas och utredningen har heller inte haft fokus på eventuell skuldfråga. Utredningen har istället fokuserats på vilka bakomliggande orsaker till att pengar kan försvinna som finns i verksamheten. Det framkommer att befintliga rutiner är väl kända och samtliga intervjuade i personalgruppen har i stor detalj redogjort för hur hanteringen av kontanta medel ska ske. Dock har intervjuerna skett efter att enhetschef haft diskussioner med personalgruppen på APT och även enskilda samtal har hållits. När pengar inlämnas sker en kontrollräkning och det är minst två som deltar (personal och god man). Kontrollräkning sker också vid återlämnande av medel efter att kontanta medel har använts, men då är det oftast bara en person som deltar. Vid månadens slut lämnas kassabladen till god man och även då görs en kontrollräkning. VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: vard.omsorg@katrineholm.se 109

110 UTREDNING 2 (3) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: LS Det sker ibland kontrollräkning innan pengar hämtas ut för att tas med på aktiviteter eller när vårdtagare ska handla, men man har i verksamheten ingen rutin för det. I de fall vårdtagaren själv inte är med och handlar utan personalen gör detta på uppdrag av vårdtagaren finns en rutin för hur utlämnande av kontanta medel ska gå till. Denna är övergripande för Vård- och omsorgsförvaltningen. Kontanter förvaras på vårdtagarnas rum i låst skåp och nycklarna förvaras i ett nyckelskåp på kontoret. Samtliga i personalgruppen har tillgång till nycklarna och behöver ha det för att kunna utföra arbetet. Detta innebär dock också att samtliga i personalen har tillgång till de boendes kontanta medel och det måste ses som en sårbarhet i systemet. Det har också uppmärksammats att det kan vara en personal som hämtar ut pengar för att handla eller delta på någon form av aktivitet och en annan i personalen som redovisar och återlämnar pengar. Det är en sårbarhet om personalen som redovisar vad pengarna har använts till inte är den som har deltagit i aktiviteten eller har varit med vårdtagaren och handlat. Det är i viss mån oklart hur ofta kontanta medel kontrollräknas. I vissa fall är användningen begränsad i omfattning och om kontrollräkning endast sker när pengar lämnas in, efter aktiviteter eller att vårdtagaren har handlat, samt vid månades slut kan det gå lång tid mellan kontrollräkningarna. Detta innebär oftast att alla i personalgruppen hinner arbeta under perioden mellan kontrollräkningarna och det minskar chanserna att kunna identifiera orsaken till att kontanta medel saknas. Bifynd Det har framkommit i intervjuerna med personalen att det har varit en olustkänsla på arbetsplatsen efter det inträffade och att man inte gärna hanterar kontanta medel om man är ensam. Det har lyfts som mycket positivt att enhetschefen har tagit i frågan och att man har pratat om det som inträffat. Det är av vikt att personalen får stöd när ett ekonomiskt övergrepp inträffar, så som har skett i detta fall. Åtgärdsplan Vidtagna åtgärder Polisanmälan, Anmälan till verksamhetschef, Diskussion på arbetsplatsträff, och Åtgärder har tagits fram och rutiner kring kontanthantering har förtydligats. Enhetschefen har haft samtal med anhörig, Byte av kod till kodlås på ytterdörrar, Kommer att ske kontinuerligt Rutin förändrad så att man i möjligast mån är två vid kontrollräkning av kontanta medel och att detta sker såväl före som efter användning, Rutin förändrad så att den som använt kontanter ansvarar för att räkna före och efter användning, VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: vard.omsorg@katrineholm.se 110

111 UTREDNING 3 (3) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: LS Planerade åtgärder Rutiner på förvaltningsnivå för hantering av privata medel från och har revideringsdatum ett år senare, vilket inte framgår att det genomförts. Uppföljning av dessa är planerad redan innan föreliggande utredning startade och ska ske senast november Förvaltningschef ansvarar. Det har tidigare utretts om betalkort skulle kunna användas för att minska användandet av kontanta medel, men detta strider mot regelverket för hur betalkort får användas. Åtgärdsplanen följs upp av områdeschef senast sex månader efter beslut i vård- och omsorgsnämnden. Sammanfattning och bedömning Händelsen inträffade någon gång mellan 3 och 7 maj och skriftlig avvikelse inkom 11 maj. Händelsen handlar om att kontanta medel saknas hos en vårdtagare utan att giltig orsak finns. Beslut att utreda händelsen enligt lex Sarah fattades 16 maj då det på kort tid har inträffat två liknande händelser i samma verksamhet. Utifrån de brister som framkommer i utredningen anses vidtagna och planerade åtgärder adekvata och tillräckliga. Missförhållandet bedöms inte som allvarligt. Per Axelsson Utvecklingsledare/utredare VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Upplandsgatan 2 Org.nummer Telefon: KATRINEHOLM Telefax: E-post: vard.omsorg@katrineholm.se 111

112 TJÄNSTESKRIVELSE 1 (2) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: Lednings- och verksamhetsstöd Vår handläggare Ert datum Er beteckning Mikael Nord/Mona Kjellström Vård- och omsorgsnämnden 112 Redovisning av inkomna synpunkter januari-juni 2016 Vård- och omsorgsförvaltningens förslag till beslut Vård- och omsorgsnämnden lägger redovisningen av inkomna till protokollet. Sammanfattning av ärendet Enligt beslut i dåvarande socialnämnden den 13 november 2002, 216, ska inkomna synpunkter redovisas för nämnden två gånger per år. Perioderna ska avse januari-juni och juli-december. Redovisningen ska ske som ett särskilt ärende för att betona vikten av verksamheten. Cheferna ska samordna sig i ett ärende som övergripande ska redovisa vilka synpunkter som kommit in under perioden och hur de åtgärdats. En särskild blankett finns framtagen för redovisningen. Under perioden januari-juni 2016 har sex synpunkter inkommit. Synpunkterna handlar om avslag på ansökan av insatser, avgift för utförda insatser, bristfälligt omvårdnadsarbete på särskilt boende inom äldreomsorgen, brist på personal i verksamheten, behov av lägerverksamhet inom funktionshinderområdet och larmmottagning. I diarieförteckningen framgår hur synpunkterna hanterats och vilka åtgärder som vidtagits. Ärendets handlingar Sammanställning över inkomna synpunkter perioden januari-juni 2016, Diarieförteckning över inkomna synpunkter perioden januari-juni 2016 Statistik Siffror inom parentes avser halvår. År Myndighets- och specialistavdelning (MYS) Utföraravdelning (UFA) MYS/UFA tillsammans Övrigt VOF Antal 2016 (2) (3) (0) (1) (6) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 112

113 TJÄNSTESKRIVELSE 2 (2) Datum Vår beteckning VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN VON/2016: Lednings- och verksamhetsstöd 113 Päivi Kabran Förvaltningschef Beslutet skickas till: akten VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Besöksadress: Org.nummer Katrineholms kommun Katrineholm Telefon: E-post: Mona.Kjellstrom@katrineholm.se 113

114 114 VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Synpunkter Blanketter finns tillgängliga på samtliga enheter. De utlämnas också i samband med besök hos nya vårdtagare och i samband med inflyttning på de olika boendena. Redovisning till vård- och omsorgsnämnden Datum: Dnr VON 2016: Inkomna synpunkter januari-juni 2016 (Föregående period, juli-december 2015, inom parentes) Område Totalt antal (Föregående period) Myndighet och specialistavdelning (MYS) 2 (1) Utföraravdelning (UFA) 3 (12) Både MYS och UFA tillsammans 0 (0) Övrigt vård- och omsorgsförvaltningen 1 (0) Totalt 6 (13) Vilken typ av omdöme? (Föregående period, juli-december 2015, inom parentes) Positivt omdöme Negativt omdöme Både positivt/negativt Antal: 0 (0) Antal: 5 (13) Antal: 1 (0) Sammanfattning av inkomna synpunkter 6 synpunkter har inkommit under perioden januari-juni Synpunkterna är uppdelade enligt följande. En vardera om avslag på ansökan av insatser, avgift för utförda insatser, bristfälligt omvårdnadsarbete på särskilt boende inom äldreomsorgen, brist på personal i verksamheten, behov av lägerverksamhet inom funktionshinderområdet och larmmottagning. Vad händer efter att synpunkterna kommer in? Allmänt: Synpunkterna registreras och kopia vidarebefordras till ansvarig chef för handläggning. Kopia lämnas för kännedom till aktuell områdes- och avdelningschef eller förvaltningschef. Ansvarig chef för dialog med anmälarna och lämnar en beskrivning på vilka åtgärder som vidtagits. Kopia på svaret, på synpunkten, skickas till registrator för registrering. Både positiva och negativa synpunkter avrapporteras därefter till personal via bl.a. arbetsplatsträffar. Sammanställning: Mikael Nord, Eva Hersler Britt-Marie Svedenberg Päivi Kabran Chef Myndighet- och Chef Utföraravdelning Förvaltningschef specialistavdelning 114