ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER VOLYM XXII NUMMER 5 OKTOBER Tema: Geriatrik

Transkript

1 ORGAN FÖR SVERIGES KLINISKA DIETISTER VOLYM XXII NUMMER 5 OKTOBER 2013 Tema: Geriatrik

2 Organ för Sveriges Kliniska Dietister Redaktion Ansvarig utgivare Elisabet Rothenberg Redaktör Magnus Forslin TEMA: Geriatrik Postadress Box Bjuv Telefon Telefax WWW Annonser ADVISER AB Linda Larsson-Levin Telefon: Mobil: Layout & Material STODAB Tryckeri Lenanders Tryckeri AB Kommande nummer Nr. 6/13 1/14 2/14 Ledare: Tiden inne för att påverka nutritionsomhändertagandet 6 Måltiden i fokus för Nationellt kompetenscentrum 10 Bra mat i äldreomsorge 12 Nutritionsvård av patienter med cancer i palliativt skede 14 Nattfastemätning i Sörmland 16 Dietisten nyckelspelare i samverkan för bättre vård av äldre 20 SWESPEN:s Nutritionsdag SBU:s rapport Mat vid fetma är klar! 28 Diet-NCP-Audit 30 Health Promoting Hospitals-konferens 34 Specialistkompetensföreläsningar Del IV 36 DRF informerar 42 Manusstopp Utgivning 1 nov 22 nov 24 jan 14 feb 7 mars 28 mars PRENUMERATIONER 295 kr/år För osignerat bild- och textmaterial svarar red. Redaktionen förbehåller sig rätten att bearbeta insänt material. För signerade artiklar svarar författaren. För ej beställt material, text och bild ansvaras ej TS-kontrollerad upplaga 2012: Medlem av: 16 Tidskriften DietistAktuellt DietistAktuellt har utgivits sedan 1991 med en fast periodicitet om 6 nummer per år. Tidskriften är ett medlemsorgan för dietister anslutna till Dietisternas Riksförbund (DRF) samt Föreningen för Nordiska Dietister. DietistAktuellt vänder sig i huvudsak till dietister, men även till andra grupper som är professionellt engagerade inom området kost och nutrition. 4 vol. XXII No 5 okt 2013 DietistAktuellt är ett forum med vetenskaplig profil för informationsutbyte och diskussion inom området kost, näring och hälsa. Målsättningen är att för sina läsare, utifrån ett kliniskt och folkhälsoorienterat perspektiv, belysa aktuellt kunskapsläge samt spegla dietistens yrkesroll. Tidskriften förmedlar kunskap och information genom vetenskapligt utformade artiklar, rapporter, referat från symposier och kongresser, intervjuer m m. Vidare, skall tidskriften informera om kurser, konferenser, o dyl, samt ge utrymme för debatt. Artiklar publiceras på ett nordiskt språk eller engelska. En artikel skall vara koncentrerad och redigerad så innehållet blir intressant och lättillgängligt. Tidskriften har vidare ett redaktionellt råd som granskar till redaktionen inkomna vetenskapliga artiklar. DietistAktuellt Anno

3 gästledare Josephine Garpsäter Leg. Dietist Ordförande i DRF:s sektion för gerontologi och geriatrik Tiden är inne för att påverka nutritionsomhändertagandet! Året är 2013 och Sverige rankas som världens mest jämställda land. Och visst växer vårt ego när vi hör att USA kastar avundsjuka blickar mot oss i försök att efterlikna oss i sin sjukvårdsreform. Vi slår oss för bröstet och lutar oss skönt tillbaka i soffan med tanken att det räcker med att leda välfärden. Men ska vi nöja oss med att leda? Är det tillräckligt att ligga först om man inte är tillräckligt bra? För hur ser det ut med jämlikheten i landet? Jämlikheten som ska värna om människors lika värde, jämlikheten som ger oss möjlighet att får vara den vi är, säga det vi tycker, delta i föreningsverksamhet, utöva den tro vi vill. Och så; rätten till lika vård oavsett vem vi är. Uppfyller vi det? Jag är tveksam. FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna är från 1948, det vill säga 75 år sedan. Sedan 1950 finns en europeisk konvention som ska skydda de mänskliga rättigheterna, Europakonventionen. År 1995 blev den en svensk lag. Staten, regeringen och kommunerna har som ansvar att se efter att Europakonventionen följs. På regeringens webbplats för mänskliga rättigheter finns att läsa följande Tillgång till sjukvård är en del av rätten till hälsa, men inte den enda delen. Staterna har en skyldighet att också bedriva en politik som förebygger sjukdomar och som därmed leder till bästa uppnåeliga hälsa för alla människor. Jag summerar: Vi har rätten att få sjukvård och politiken ska jobba för ett samhälle som förebygger sjukdom och ger förutsättning för hälsa. Ljuv musik i mina öron. I Sverige har vi alltså rätt till hälsa oavsett vem vi är, och staten, regeringen och kommunerna har ansvar för att jobba förebyggande. Samtidigt så kommer varningsropen från kommundietisterna runt om i Sverige som ser behovet av nutritionskompetens medan dietisttjänsterna plockas bort i samma takt som de statliga stimulansmedlena sinar. Av Sveriges 290 kommuner saknar 234 dietistkompetens. Som äldre ska du ha tur om du hamnar i en kommun där det finns en dietist som kan ta sig an dina nutritionsproblem. I de kommuner som har dietist är det heller inte säkert att dietisten behandlar enskilda patienter. Är du en pigg pensionär med möjlighet att ta dig till vårdcentralen har du störst möjligheter att få dietistkonsultation, jag säger för den delen inte att chansen är stor. Har du problem med att ta dig till vårdcentralen minskar dina chanser till rätt nutritionsbehandling. Blir du sedan så pass dålig att du behöver flytta till ett särskilt boende är dina chanser att träffa en dietist än mindre, dvs det gäller att du är skriven i en av de kommunerna som har dietistkompetens. Mina kollegor inom sjukhusens geriatrika enheter vittnar om en stor frustration när de ska överrapportera sina insatser till äldreomsorgen. Det finns ingen där som kan ta emot informationen, ingen som kan se till insatserna utvärderas och förnyas. Det kommer inte som en nyhet för någon av oss att tar vi emot en patient som t ex fått näringsdryck efter sin höftledsoperation så kommer näringsdrycken att fortsätta serveras utan att någon utvärderar dess funktion även ett halvår efter ordinationen. Det är alltså när du är som sjukast och svagast som du har som allra svårast att får nutritionsbehandling av dietist. Är det jämlikt? Sedan några år tillbaka infördes kvalitetsregistret Senior Alert där risk för undernäring, fall och trycksår skulle utredas och redovisas. I ett pressmeddelande går det att läsa att riskbedömningar görs i Senior Alert varje månad. Det låter ju fantastiskt, eller? Att göra en riskbedömning utan en korrekt åtgärd är tämligen overksam, möjligen har du uppmärksammat ett problem. Såklart är det bättre att mäta risken för undernäring än att inte mäta alls men är någonting bra bara för att det är bättre än dåligt? I Senior Alert finns även en lista där du kan kryssa i vilka åtgärder du planerar att gör. Problemet är att de som fyller i åtgärderna ofta inte vet vad de innebär eller vilken effekt de kan ha. Det är här nutritionskompetensen behövs; bedöma, sätta in åtgärder, informera vårdtagaren och omsorgspersonalen, utvärdera åtgärderna, sätta in nya åtgärder. NCP helt enkelt. Varför finns det då inte nutritionskompetens i kommun och landsting i tillräcklig utsträckning för att kunna tillgodose behovet av nutritionsbehandling? Siffror visar att en undernärd patient kostar :- mer varje vårddygn än vad en välnärd patient gör. Har vi råd med det? Ett problem med kostnadsjämförelser är att de utgår från hälsoekonomi (vad samhället i stort skulle vinna på) men när väl landstinget/kommunen ska fördela resurserna så handlar det om företagsekonomi (vad verksamheten skulle vinna på). Jag tror att vi som läser ledarsidan är övertygade om ovanstående men hur gör vi med resten? Året är som sagt 2013 vilket innebär att ett valår står inför dörren. Många politiker suktar efter att få hjälp med målsättningar i den politiska agendan. Ingen gång under en valperiod finns det så stor möjlighet att påverka som året innan val. Var nu modiga och ring upp politikerna som styr ditt område eller området där du ser brister inom nutritionsomhändertagandet. Berätta vad som skulle kunna förändras och visa på dietistens specialkompetens som en del av ett jämlikt samhälle! 6 vol. XXII No 5 okt 2013 DietistAktuellt

4 Tema: Geriatrik Noterat Strokepatienter mindre fysiskt aktiva än väntat Personer som drabbas av stroke är mindre fysiskt aktiva både före och flera år efter sjukdomen än genomsnittet av befolkningen. Enligt en Uppsalabaserad studie är nästan 60 procent av strokedrabbade över 65 år inte tillräckligt aktiva vilket ökar risken för återinsjuknande, hjärt-kärlsjukdom, fallskador och ny sjukhusinläggning. Äldre som haft stroke har mycket låg fysisk aktivitet ett till tre år efter sjukdomen trots att de har kvar sin motorik och kognitiva förmåga. Patienterna som ingick i studien hade framförallt haft lindrigare former av stroke som inte gav bestående, synliga funktionsnedsättningar som exempelvis halvsidesförlamning, säger Birgit Vahlberg, sjukgymnast på Akademiska sjukhuset och doktorand vid Uppsala universitet. Syftet med studien är att beskriva läget samt att öka kunskapen om vilka faktorer som påverkar fysisk aktivitet och rörlighet efter stroke. Tidigare forskning har visat att depression är vanligt efter stroke. I den aktuella studien uppgav 38 procent att de mådde psykiskt dåligt, vilket kan bero på depression och enligt forskarna är ett observandum. Nästan hälften av patienterna uppgav att de hade fallit det senaste året, vilket kan vara ett tecken på begynnande försämring. Något som förvånade oss var att kvinnor generellt var betydligt mer rädda för fall. I studien ingick närmare 200 Upplänningar i årsåldern som vårdades på Akademiska sjukhuset för stroke under Patienter med TIA, demens eller svårare kommunikationsproblem ingick inte i studien. Forskarna gjorde en klinisk bedömning av balans, gånghastighet och uppresning från stol enligt Short Physical Performance Battery (SPPB). Dessutom fick patienterna själva göra en skattning av sin fysiska aktivitet enligt PASE (Physical Activity Scale for the Elderly), där de angav hur mycket och hur ofta de exempelvis gått promenader, sportat och gjort hushållsaktiviteter den senaste veckan. Fysisk aktivitet och rörlighet hade ett starkt inbördes samband men även fallrelaterad self-efficacy (tilltro till sin förmåga att utföra aktiviteter utan att falla) och hälsorelaterad livskvalitet var viktigt för aktivitetsgrad och rörlighet. Birgit Vahlberg betonar att många faktorer spelar in. Även för lite hjälp från anhöriga och svårigheter att vara fysiskt aktiv utomhus under vintern på grund av halkrisk kan bidra till att strokedrabbade inte rör sig tillräckligt. Det behövs mer aktiva åtgärder för att förebygga fallolyckor eftersom fallrisken ökar efter stroke. Läkare på strokeenheten och inom primärvården bör bli tydligare med råd om vikten av fysisk aktivitet, och därmed minska risken för återinsjuknande och att strokedrabbade inte rör sig av rädsla för fall. Bland annat kan balans- och styrketräning i grupp förbättra rörligheten och minska sådan rädsla, framhåller hon. Källa: Akademiska Sjukhus Stenålderskost bra för hjärtat hos kvinnor efter klimakteriet Stenålderskost (paleolitisk kost) kan drastiskt minska leverförfettning och andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom hos kvinnor som passerat klimakteriet. Det visar resultaten av en studie utförd av en forskargrupp vid Umeå universitet och Norrlands universitetssjukhus. Stenålderskost innebär att man tar bort alla spannmåls- och mejeriprodukter samt raffinerat socker och tillsatt salt från sina måltider. Kosten består istället av magert kött (gärna vilt), fisk, skaldjur, ägg, rotfrukter, grönsaker, nötter, frukt och bär. Som matfett använder man enbart oliv- och rapsolja. I den aktuella studien, som har publicerats i tidskriften Journal of Internal Medicine, fick tio överviktiga kvinnor i åldern år äta stenålderskost under fem veckor. Mätningar genomfördes före och efter fem veckor med försökskost. Studien visar att deltagarna minskade sitt energiintag med 25 procent under försöksperioden, trots att de fick äta utan energirestriktion. Kroppsvikten minskade med 4,5 kg i genomsnitt och andelen ansamlat leverfett (triglycerider) halverades. Även blodsocker- och insulinnivåer samt blodtryck minskade kraftfullt. Därutöver förbättrades blodfetterna där nivåerna av LDL, det så kallade onda kolesterolet, och triglycerider sänktes. Stenålderskost verkar ha tydligt positiva effekter när det gäller fettfördelning hos kvinnor efter klimakteriet, men det behövs kontrollerade långtidsstudier för att kunna uttala sig om effekterna på vikt och hälsa och eventuella risker på längre sikt. Forskargruppen kommer snart att kunna presentera resultaten från en tvåårig randomiserad kontrollerad studie där man har jämfört effekterna av stenålderskost och en kost enligt den så kallade tallriksmodellen hos kvinnor som passerat klimakteriet, säger Susanne Sandberg, vid institutionen för folkhälsa och klinisk medicin. Källa: Umeå universitet 8 vol. XXII No 5 okt 2013 DietistAktuellt

5 Tema: Geriatrik Den värdefulla måltiden i fokus för Nationellt kompetenscentrum Livsmedelsverket fick 2011 regeringens uppdrag att, inom ramen för Sverige det nya matlandet, starta ett nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg. Centret har varit igång i precis två hektiska och roliga år och nu blickar vi framåt med fokus det närmaste året på måltiderna för äldre. Inger Stevén Leg dietist Nationellt kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Inger.Steven@slv.se Syftet med kompetenscentret är att under fyra år stödja och stimulera kommuner och landsting i deras arbete med den offentliga måltiden. Målet är att alla matgäster ska känna måltidsglädje och må bra av maten. Under de första två åren har en stor del av tiden använts till att träffa de som på något sätt är inblandade i måltiderna, både de som planerar och serverar och de som är beslutsfattare. Drygt 200 olika utåtriktade aktiviteter har vi deltagit i, allt från mindre möten och träffar till stora seminarier, konferenser och mässor. De har haft lite olika syften men ofta att samla in kunskap, ge kunskap och sprida goda exempel men också att stödja och gjuta mod i de som arbetar i och med måltidsverksamheten. Vid alla möten poängterar vi den potential som ligger gömd i de offentliga måltiderna. Den stora möjlighet som finns att genom måltiden påverka hela verksamheten och att främja ett gott liv. Vill vara öppna och skapa dialog Kontakten med branschen och beslutsfattar- na är oerhört viktigt i vårt arbete. Därför försöker vi hitta olika vägar att kommunicera. På livsmedelsverkets webbplats finns information om oss och om offentliga måltider. De sidorna utvecklas hela tiden, inte minst med goda idéer från olika verksamheter. För att öppet visa hur arbetet med kompetenscentret fortskrider och bjuda in till diskussion, startade vi i november 2011 en blogg, Vi är även flitiga twittrare, följ oss gärna på twitter där vi finns Under våren har vi varit på de olika riksdagspartiernas nationella kommunkonferenser /kongresser för att informera och diskutera med kommun- och landstingspolitiker. Vi tog fram en monter på temat Den värdefulla måltiden och intresset från politikerna var stort. Måltidspusslet beskriver en bra måltid I alla våra möten beskriver vi vad vi menar är en bra måltid. Till vår hjälp använder vi vår kommunikationsmodell Måltidspusslet Modellen har utvecklats och anpassats 10 vol. XXII No 5 okt 2013 DietistAktuellt

6 Tema: Geriatrik utifrån tidigare teoretiska modeller för måltidskvalitet som FAMM (The Five Aspects Meal Model, Gustavsson 2006) och den avhandling om måltidskvalitet som Berit Lundmarks skrev Även praktiska erfarenheter från branschen har vägts in i utvecklingen av modellen för att göra den så användbar och heltäckande som möjligt för både beslutsfattare och branschen själva. En bra måltid är inte bara det som är på tallriken och pusslet vill beskriva måltiden som helhet. Den består av sex olika områden, som alla är viktiga för att kunna erbjuda en värdefull måltid. En måltid som gör att matgästerna kan må bra av maten och känna matglädje. Vissa områden i modellen omfattas av krav i lagstiftningen som näringsriktig när det gäller skolmåltiden och säker i alla offentliga måltider. Pusselbiten hållbar får allt mer betydelse eftersom de offentliga måltiderna är en betydande del av vår livsmedelskonsumtion i Sverige. Matlagning, svinn och livsmedelsval påverkar miljön. Områdena god och trivsam är viktiga för att maten och måltiden ska komma matgästen tillgodo. Med integrerad menas att måltiden tas tillvara som en resurs under skoldagen eller i omsorgen. Med hjälp av ett antal företrädare för branschen har vi tagit fram en tolkning av begreppet Lagat från grunden. Den är avsedd att användas som utgångspunkt för diskussioner i verksamheten. Exempelvis för att skapa samsyn kring vilken ambitionsnivå man vill ha i de olika organisationerna. hur vanligt förekommande det är med matlagning från grunden mm, mm. Dessa fakta kan vara bra att referera till i beslut kring utvecklingen av måltidsverksamheterna och/ eller vid framtagande av policydokument. En annan del i denna aktivitet är att arbeta med kvalitetsbegreppet kring offentliga måltider, bland annat ta fram branschgemensamma kriterier och indikatorer för vad som kännetecknar kvalité. Vi kommer att lägga en stor del av vårt arbete på att ta fram detta faktaunderlag under Äldreomsorgsmat och ta fram fakta 2014 Skolmaten är och har varit en aktuell fråga i många kommuner den senaste tiden. Det tillsammans med ett särskilt uppdrag från regeringen kring skolmat och skollagen från 2011 som säger att maten ska vara näringsriktig, har tagit en stor del av vårt engagemang. Resultatet är bland annat de nya råden, Bra mat i skolan. Under 2014 kommer vi att öka vårt arbete kring maten till de äldre. Även där är intresset stort och många kommuner diskuterar hur äldreomsorgernas måltider ska se ut i framtiden. Något som också efterfrågas från den offentliga måltidsbranschen, organisationer och beslutsfattare är tillgång till fakta och kunskapsunderlag. Exempel på fakta som efterfrågas är hur många tillagningskök respektive mottagningskök som finns i landet, DietistAktuellt okt 2013 No 5 vol.xxii 11

7 Tema: Geriatrik Bra mat i äldreomsorgen Måltiden i äldreomsorgen kan vara en av dagens höjdpunkter. En satsning på bra mat i omsorgen är en satsning på hela verksamheten. Måltiderna bör, så långt det är möjligt, anpassas efter de äldres egna behov, vanor och önskemål. Inger Stevén Leg dietist Nationellet kompetenscentrum för måltider i vård, skola och omsorg Inger.Steven@slv.se Åldrandet gör att risken för sjukdom och undernäring ökar. Därför är det viktigt att de måltider som serveras i äldreomsorgen håller hög kvalitet. En måltid av hög kvalitet kan skapa förutsättning för ett bra näringsintag, bli en paus med fokus på något trevligt, skapa delaktighet och gemenskap. Det kan vara bra att alltid tänka på att personalen är gäster i de äldres hem. Att en måltid upplevs som bra och gästen känner matglädje beror inte bara på vad som finns på tallriken. Begreppet måltidskvalitet är bredare, det bör ses ur olika vinklar och delas upp i flera delar. Alla delar behövs och det är därför viktigt att inte någon del helt tappas bort. Som stöd för kvalitetsarbetet finns en modell i form av ett pussel med sex olika områden. God Att laga god mat till många kräver både kunskap och fingertoppskänsla. Vad som är gott är naturligvis mycket individuellt, men det märks om en måltid är lagad med engagemang och noga avsmakad. Att servera maten vackert och bjuda på dofter som tilltalar och lockar är viktigt för att väcka aptit och intresse. Sannolikt kan möjligheten att välja mat utifrån önskemål och vanor påverka smakupplevelsen. Erfarenhet visar att även det sätt som måltiden presenteras och serveras, påverkar om maten uppfattas som god, eller inte. Integrerad Måltiden bör vara en del av omsorgen. Matgäster och personal som tillsammans kan dela bra måltider i en trevlig miljö kan vara en viktig stämningshöjare i verk- 12 vol. XXII No 5 okt 2013 DietistAktuellt

8 samheten. De kan bidra till samhörighetskänsla, ge tid för social samvaro och stimulans. Att på olika sätt delta i arbetet kring måltiderna genom att påverka recept, hjälpa till vid föreberedelse och tillagning av mat är något som uppskattas av många äldre. Det kan bidra till stärkt självkänsla och ge möjlighet att längre kunna ha kvar sina färdigheter. Trivsam Gott bemötande och trevliga lokaler där maten ska ätas bidrar i hög grad till hur måltiden uppfattas som helhet. Rena, fräscha och trevliga lokaler bidrar till matlust och trivsel. Växter, skärmar och bra belysning kan avgränsa och ge en trivsam känsla. Bra att också tänka på ljudmiljön och att stänga av störande ljud, minimera spring i lokalen, att vänta med disk till efter måltiden. Det är en stor fördel om man, inte minst i hemtjänsten, kan ha ett individuellt samtal med den äldre om önskemål kring måltiden. Ska rummet vädras, belysningen ändras, maten läggas upp på något visst sätt eller finns andra önskemål, som att få sällskap eller att äta ensam? Näringsriktig Att få i sig rätt näring är viktigt för alla. När vi blir äldre ger bra mat förutsättning för att orka leva ett aktivt liv och bidrar till att behålla ett oberoende. Åldrande innebär ofta att aptit och ätande påverkas. Ofta äter de äldre för lite mat. För att täcka energibehovet behövs därför mat som är extra energität samt att huvudmålen kompletteras med efterrätter och ett individuellt antal mellanmål. Maten kan behöva konsistens anpassas för att svara mot de äldres behov. Menyerna bör så långt det är möjligt anpassas efter de äldres behov, vanor och önskemål för att locka till aptit. Hållbar Maten påverkar miljön negativt men kan också ha positiv effekt på exempelvis odlingslandskapet. Därför är det viktigt att göra medvetna val av livsmedel som belastar miljön så lite som möjligt. Förutom att välja rätt livsmedel är också samordning av transporter, minskad energianvändning och källsortering av avfall åtgärder som minskar belastningen på miljön. Eftersom all livsmedelsproduktion har miljöpåverkan är det dessutom viktigt att minska matsvinnet. Säker All mat som serveras ska vara säker att äta och matgästerna ska kunna känna sig trygga med och inte bli sjuka av maten. Äldre personer är extra känsliga för vissa livsmedel. Personalen ska ha kompetens inom livsmedelssäkerhet och det ska finnas rutiner för hur risker ska hanteras, förebyggas och åtgärdas, även då matgäster hjälper till i köket. Det behövs särskilda rutiner för att säkerställa att matgäster med allergi och överkänslighet inte ska bli sjuka av maten.

9 Tema: Geriatrik Nutritionsvård av patienter med cancer i palliativt skede Riktlinjer för nutritionsbehandling till palliativa patienter är något som länge saknats och efterfrågats. Det är relativt få dietister som arbetar i ASIH-team och hemsjukvård, man har oftast inga nära dietistkollegor att rådfråga. Många har arbetat fram egna lokala riktlinjer för nutritionsbehandlingen men varför ska alla behöva göra det? Det är en mycket tidskrävande process. Anna Agdestein leg. dietist Mälarsjukhuset Eskilstuna Anna.Agdestein@dll.se Mat och näring är viktigt även för den palliativa patienten. I redan skrivna dokument och vårdprogram ligger tyvärr oftast fokus på den sena palliativa fasen, ofta t o m de sista dagarna i livet. Det palliativa sjukdomsskedet kan pågå i flera år och betyder egentligen att sjukdomen inte längre kan botas men ofta behandlas. Det är numera vanligt att patienter fortfarande går i behandling långt in i sjukdomen. Då måste man också följa med i nutritionsbehandlingen. Emma Davachi, som tidigare arbetade på Änggårdens Hospice i Göteborg tog kontakt med dåvarande DiO, Dietister inom Onkologi, för att efterhöra om möjlighet till att ta fram riktlinjer angående nutritionsbehandling i palliativ vård. Från DiO utsågs Anna Agdestein och Jenny McGreevy med arbetsområden bland annat i ASIH-team i Sörmland som kontaktpersoner. I arbetsgruppen har även Gunilla Källbäcker och Anneli Rundlöf ingått, verksamma i ASIH-team i Stockholm. Dokumentet har sedan faktagranskats av dåvarande referensgrupp DiO. Dokumentet är skrivet enligt NCP, Nutritionsvårdsprocessen. Det finns nu som PDF att ladda ner på DiO:s hemsida under infomaterial. Bakgrund Målsättning med riktlinjerna är att sprida kunskap om hur man som dietist kan arbeta med palliativa patienter. Det är också önskvärt att de dietister som arbetar i palliativ vård sprider samma budskap vad gäller nutritionsbehandlingen till patienter och närstående. Riktlinjerna är främst framtagna till dietister som arbetar med palliativa onkologiska patienter men kan i många fall användas även på andra palliativa patienter. Palliativ vård definieras enligt WHO (2002) som följande: En aktiv helhetsvård av den sjuke och familjen genom ett tvärfackligt sammansatt vårdlag vid en tidpunkt när förväntningarna inte längre är att bota och när målet för behandlingen inte längre är att förlänga livet. Målet för palliativ vård är att ge högsta möjliga livskvalitet för både patienten och de närstående. Palliativ vård ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och andliga behov. Den ska också kunna ge närstående stöd i sorgearbetet. Palliativ vård 14 vol. XXII No 5 okt 2013 DietistAktuellt

10 Tema: Geriatrik bygger på ett förhållningssätt som syftar till att förbättra livskvaliteten för patienten och familjen som drabbas av problem som kan uppstå vid livshotande sjukdom. Vården ska erbjuda ett stöd för patienten att leva så aktivt som möjligt fram till döden. Den palliativa vården ska vara teambaserad. Tyvärr saknas dietist i många palliativa team; enligt Palliativguiden 2010 ingår dietist i endast en fjärdedel av de specialiserade palliativa sluten- och hemsjukvårdsteamen. Dietistens funktion i teamet är att i samråd med övriga medlemmarna i teamet besluta om lämpliga nutritionsåtgärder för att ge patienten en individuellt anpassad nutritionsbehandling. Dietisten bör vara informerad om målsättningen med patientens vård genom tydlig dokumentation i den medicinska journalen, teammöte eller rond. Nutritionsbehandling och målsättning anpassas till diagnos, var i sjukdomsskedet patienten befinner sig, orsaken till nutritionsproblemen och patientens hälsotillstånd. Det palliativa vårdförloppet kan skifta snabbt mellan tidigt och sent skede. Nutritionsbehandling som är rätt i ett tidigt palliativt skede kan vara olämplig i ett sent palliativt skede. Tidigt och sent skede Det är vanligt att patienter i ett tidigt palliativt skede fortfarande har behandlingar för sin cancersjukdom. Ett stabilt nutritionsstatus kan vara en av de avgörande faktorerna för att patienten ska kunna orka med cytostatika- och strålbehandlingar i palliativt syfte med en bibehållen livskvalitet. En välnutrierad patient löper mindre risk att få infektioner och terapiavbrotten blir färre. I ett sent skede är målsättningen bästa möjliga livskvalitet och att varken förkorta eller förlänga livet. Kostrestriktioner och specialkoster som syftar till att förlänga patientens liv som vid diabetes och hjärtkärlsjukdomar är i allmänhet inte längre aktuella. Nutritionsåtgärder i sent palliativt skede handlar i stället oftast om att hjälpa patienten med val av lämplig mat och dryck med tanke på aktuella symtom samt att minska stressen och oro runt matsituationen. Utredning Dietisten gör en utförlig utredning som fokuserar på olika faktorer beroende på vilket skede patienten befinner sig i. Syftet är att samla in den information som behövs för att kunna hjälpa patienten att må så väl som möjligt den tid som är kvar. Diagnos Patientens cancerdiagnos och komorbiditet har ofta betydelse för nutritionsstatus. Finns viktförändring, ofrivillig viktnedgång? Det är viktigt att identifiera vilka problem som kan orsaka patientens förändrade intag och värdera energi- och proteinintag. Här ska även en nutritionsdiagnos sättas som väljs från den standardiserade terminologni för nutritionsdiagnostik (IDNT). Nutritionsdiagnosen organiseras i kategorier intag, kliniska tillstånd eller beteende/miljö. Åtgärd Måltidsordning, nedsatt aptit medför ofta att portionsstorleken vid huvudmåltiderna minskar. Det blir då viktigt att äta ofta. För att kunna täcka energi-, protein- och näringsbehov är mellanmålen lika viktiga som huvudmåltiderna. Lämpliga livsmedel, vilken mat som fungerar kan variera stort, från dag till dag och ibland timme för timme. Det som anses vara bra mat i friskt tillstånd är inte alltid det som fungerar bäst vid sjukdom. Förändringar i smak- och luktupplevelser är vanligt förekommande hos patienter med cancer. Kosttillägg, ordination av kosttillägg ska alltid dokumenteras med avseende på indikationer för valt kosttillägg, samt hur denna ska administreras med avseende typ, tid och mängd. Förskrivning av stora mängder kosttillägg åt gången kan vara stressande för palliativa patienter. Behovet och toleransen av kosttillägg kan förändras snabbt och bör följas upp och utvärderas regelbundet. Enteral nutrition kan vara ett alternativ för patienter som är i ett tidigt palliativt skede och som har en fungerande magtarmkanal. Om patienten har en PEG sedan tidigare bör man fortsätta med sondnäring så länge det fungerar väl. Det är dock sällan förenligt med god omvårdnad att sätta en nasogastrisk sond på en patient som befinner sig i sent palliativt skede. Många palliativa patienter har en nedsatt mag-tarmfunktion och har då svårt att tillgodogöra sig sondnäringen. Ansvarsfördelning: Läkare beslutar om sondinläggning. Dietist ansvarar för den individuella nutritionsbehandlingen i samråd med patientansvarig läkare och sjuksköterska. Dietisten har huvudansvaret för att utarbeta och följa upp nutritionsbehandling och ta initiativ till justeringar. Sjuksköterska ansvarar för den enterala nutritionsbehandlingens genomförande. Parenteral nutrition kan för många patienter med cancer oftast vara ett lättare sätt att tillföra näring än med enteral nutrition. De flesta patienterna har en central venport för cytostatikabehandling som även kan användas för parenteral näringstillförsel. Dock är parenteral nutrition en mer kostsam nutritionsbehandling än enteral nutrition, och för att det ska fungera i hemmet krävs att speciellt utbildade personal stödjer patienten och de närstående. Den parenterala nutritionsbehandlingen kräver individuella ställningstaganden med hänsyn till patientens diagnos, skede i sjukdom, nutritionsstatus och eventuell pågående onkologisk behandling samt social situation. Det är viktigt att nutritionsbehandlingen har en klar målsättning, att den är tidsbegränsad och att man sätter ett datum för utvärdering. Ansvarsfördelning: Läkare har det övergripande ansvaret för ordination, uppföljning och utvärdering av given behandling. Dietist konsulteras vid uppstart, rekommenderar preparat eller förändringar av parenteral nutrition. Sjuksköterska har omvårdnadsansvaret. Uppföljning och utvärdering Syftet med nutritionsuppföljning och utvärdering är att ta reda på vilka resultat eller förväntade resultat, som uppnåtts i förhållande till nutritionsdiagnos och nutritionsåtgärder. Det är viktigt att ta hänsyn till sjukdomens utveckling och målsättning med nutritionsbehandling. Efter att ha utvärderat nutritionsåtgärdernas totala påverkan på patientens hälsotillstånd kan det palliativa teamet besluta om nutritionsåtgärderna ska avslutas, fortsätta eller förändras. DietistAktuellt okt 2013 No 5 vol.xxii 15

11 Tema: Geriatrik S a r a S v e n s s o n Leg.dietist Gruppledare Service och teknikförvaltningen Katrineholms kommun Sara.Svensson@katrineholm.se Nattfastemätning i Sörmland Inledning Nattfasta brukar beskrivas som tiden mellan en dags sista mål och följande dags första mål, det vill säga tiden under natten då en person inte äter eller dricker någonting som ger nämnvärd energi. I Socialstyrelsens vägledning, Näring för god vård och omsorg en vägledning för att förebygga och behandla undernäring, rekommenderas att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar, bland annat för att undvika att måltiderna kommer för tätt under dagen och för att motverka undernäring. Enligt en tillsynsåterföring från Socialstyrelsen uppfyllde endast tre av sex besökta demensboenden i Stockholmstrakten rådet om nattfastan. Samtliga fjorton servicehus som besöktes vid samma tillsyn hade längre nattfasta än 11 timmar. Socialstyrelsen använder nattfastans längd som en kvalitetsindikator i Öppna jämförelser och rekommenderar att måltidsordningen ska vara sådan att nattfastan inte överstiger 11 timmar. I Öppna jämförelser som SKL och Socialstyrelsen står bakom är måltidsfördelningen en av kvalitetsindikatorerna. Frågan som ställs i Öppna jämförelser är om verksamheten kan servera måltider över dygnet med spridning enligt rekommendation från Socialstyrelsen. För att täcka näringsbehovet hos äldre med vård- och omsorgsbehov är det viktigt att erbjuda mat vid sex tillfällen under dygnet, fördelat på tre huvudmåltider och tre mellanmål. Genom att sprida ut måltiderna jämnt över den vakna delen av dygnet ges möjligheter att öka energi- och näringsintaget, framför allt hos personer med nedsatt aptit. Socialstyrelsens rekommendation bygger på expertsynpunkter, vilket är den lägsta graden av evidens. Av personer som riskbedömdes i kvalitetsregistret Senior Alert på sjukhusen i Sörmlands län under 2012, bedömdes 71 % vara i riskzonen för undernäring. I länets kommuner riskbedömdes under motsvarande tid personer och av dessa personer bedömdes 60 % ha risk för undernäring. I Sörmland mäts sedan tidigare nattfasta på ett flertal boenden med lite olika metoder. I Sverige genomförs nattfastemätning på enstaka ställen och med lite varierande resultat. Resultaten från dessa mätningar visar att det finns utrymme för förbättringar vad gäller att förkorta nattfastan. Mot bakgrund av resultaten i Öppna jämförelser, Senior Alert och Socialstyrelsens rekommendationer föreslog Nutritionsrådet till Länsstyrgruppen att en kartläggning av nattfastan skulle genomföras i Sörmland på samtliga äldreboenden och i landstinget på personer över 65 år. Syfte Nutritionsrådet Sörmland genomför på uppdrag av länsstyrgruppen i Sörmland en kartläggning av längden på nattfastan på samtliga äldreboenden och i landstinget hos personer över 65 år. Syftet med kartläggningen är att ge en bild av hur nattfastan ser ut i Sörmland och hur väl man följer Socialstyrelsens rekommendation om att nattfastan inte bör överstiga 11 timmar. Metod Nattfastan kartlades genom att näringsintag från middag till frukost nästa dag noterades för varje person av personalen på särskilda boenden och på landstingets slutenvårdsavdelningar. Till sin hjälp hade personalen en blankett som utarbetats av Nutritionsrådet i samarbete med statistiker från FoU i Sörmland. Ordvalen middag, kvällsmål och frukost kommer från 16 vol. XXII No 5 okt 2013 DietistAktuellt

12 Tema: Geriatrik Nattfastans längd Socialstyrelsens Vägledning; Näring för god vård och omsorg. I kartläggningen definierades nattmål som ett mellanmål som påbörjas före kl Förfrukost definieras som ett mellanmål som påbörjas från kl På blanketten noterades tider för matintag, från middag fram till frukost nästföljande dag för varje brukare/patient. Matintag definierades som varje gång brukaren/patienten åt eller drack en mängd av minst 1 dl som innehöll energi. Vatten, te, kaffe eller en matsked av exempelvis äppelmos i samband med medicin skulle inte räknas som matintag. Mätning skedde på valfri dag, måndag till torsdag, under vecka 42. Mätperioden valdes för att minimera risk för stor frånvaro av ordinarie personal på grund av högtider, helg eller semestrar. Några verksamheter genomförde sin mätning påföljande veckor på grund av missförstånd om tidpunkten. Data från formulären sammanställdes i Excel och analyserades i SPSS, ett program för statistisk analys. Undersökningsgrupp Kartläggningen omfattade alla personer 65 år och äldre som bodde på särskilda äldreboenden eller som var inskrivna på sjukhus i Sörmland vid tidpunkten för mätningen. Uppgifter saknas om hur många platser som var belagda med personer 65 år och äldre i de deltagande kommunerna respektive sjukhusen vid tillfället för mätningen (externt bortfall). Sammanlagt personer 65 år och äldre kom att ingå i kartläggningen. För 295 personer kunde inte fullständiga data erhållas (internt bortfall). För 194 av det interna bortfallet saknades, av okänd anledning, fullständiga data för att beräkning av nattfastans längd skulle vara möjlig att göra. Resterande 101 kunde inte tas med i resultatet av specificerade anledningar: 61 hade tillgång till egen mat på rummet 15 fastade inför operation 6 var på sjukhus del av dygnet 5 var hemma del av dygnet 4 sondmatades 2 kom sent till avdelningen 2 vårdades i livets slutskede 1 blev svårt sjuk under natten 1 avled under natten 4 av andra anledningar Figur 1. Visar fördelningen av antal timmar för nattfasta Kartläggningen visar också hur mattiderna fördelades över dygnet. Den vanligaste tiden för servering av middag är mellan kl och 17.00, då närmare personer av de som ingick i mätningen, fick sin middag serverad. Den vanligaste tiden för servering av kvällsmålet är mellan kl och Frukost serveras vanligast mellan kl och 9.30 [Se figur 2]. Drygt hälften av deltagarna hade en nattfasta mer än 13 timmar, det motsvarar till exempel att sista målet för dagen serverades kl och första målet serverades kl nästa dag. En fjärdedel, ca 560 äldre hade en nattfasta på över 14 timmar. Vilket kan beskrivas som att sista målet åts kl och första målet nästa dag åts efter kl Mattider Efter bortfallen återstod personer, vilka resultatet baseras på. Resultat Resultatet visar att drygt 78 % av deltagarna hade en nattfasta som var längre än 11 timmar. Drygt 11 % hade nattfasta längre än 15 timmar. Medianvärdet för nattfastan var 13 timmar och 15 minuter. Resultatet visar att medianen för nattfastan i landstinget Sörmland var 12,50 timmar. Medianen för längden på nattfastan i kommunerna ligger mellan 12,38 timmar och 13,75 timmar. Två avdelningar inom landstinget och sju verksamheter i länet hade en genomsnittlig nattfasta kortare än 11 timmar. Figur 2. Visar mattidernas fördelning över dygnet. Lunch ej medräknad. Resultatet från kartläggningen visar att flertalet får sitt kvällsmål serverat två timmar efter middagen vilket kan beskrivas som middag kl och kvällsmål kl [Se figur 3]. DietistAktuellt okt 2013 No 5 vol.xxii 17

13 Tema: Geriatrik Tid mellan middag och kvällsmål När kvällsmålet serveras alltför snart efter middagen kan det hända att brukaren tackar nej och nattfastan blir lång. Den långa nattfastan kan också bero på att frukosten serveras sent på morgonen. Servering av förfrukost är en möjlighet för att korta nattfastan. Analysen av resultaten från äldreboenden och avdelningar inom slutenvården som har kortare nattfasta än 11 timmar, visar att på dessa ställen serveras det nattmål och/eller förfrukost i högre utsträckning. På så vis får man en utjämnande effekt på spridningen av måltiderna över dygnet. Det är inte uteslutet att fler ställen också har denna spridning, men det har inte redovisats i kartläggningen. Figur 3. Visar tiden mellan middag och kvällsmål. Diskussion Nattfastans längd Nästan 80 % av deltagarna hade en lång nattfasta. En oacceptabelt lång nattfasta med tanke på att 60-70% av målgruppen är undernärda eller har risk för undernäring. Det finns verksamheter som har omkring 11 timmars nattfasta, det finns även de som har kortare än så. Därför borde det gå att få ned nattfastan till gagn för brukare/patients närings- och hälsotillstånd. Lång nattfasta räknas som en riskfaktor för undernäring och resultatet skulle kunna innebära att personer med nedsatt aptit i särskilda boenden och på länets sjukhus inte får i sig sitt fulla energi- och näringsbehov. Åtgärder för att lösa problemet bör till att börja med sättas in hos de brukare/patienter som vid riskbedömning är undernärda eller har risk för undernäring. Problemet kan belysas från några olika perspektiv. Här finns utrymme för förbättringsarbete på den enskilda avdelningen. I personalgruppen finns troligtvis många goda idéer att fånga upp hur man ska kunna minska tiden för nattfasta för den enskilde brukaren. Måltidsspridning Kartläggningen visar att tiden mellan middag och kvällsmål i vissa fall är mindre än en timme. Det kan tyda på dålig tidsanpassning mellan middag, kvällsmål, förfrukost och frukost. TIPS för att förbättra måltidsordning och korta nattfastan: Skapa rutiner/arbetssätt som implementeras i befintliga ledningssystem. Erbjuda mellanmål (kvällsmål, nattmål, förfrukost) i större utsträckning. Mellanmål erbjudas i färdigt format. Mellanmål erbjuds först när den ska förtäras. Kvällsmålet senareläggs, bör serveras ca 3 timmar efter middagen. Kvällsmålets tidpunkt beaktas efter nattfastans längd, när middag och frukost serveras. Individuell vårdplan för brukare/patienter riskbedömda med resultatet undernäring respektive risk för undernäring. Närmare samarbete mellan avdelning och kök angående åtgärder för personer med risk för undernäring. Skapa forum för idéer till förbättringar med all personal, både avdelning och kök, kostkonsulent, dietist. Se över arbetstider, schemaläggning, rutiner, arbetsuppgifter för omvårdnadspersonal. Se över arbetstider/öppettider och rutiner för kökspersonal/köken. Fortsätta med lokala mätningar 1-2 ggr/år för att förbättra nattfastan. Presentera resultaten synligt för all personal. Engagera personalen i utvecklingen av kvaliteten på måltider och matsituationer. Total nattfastemätning vartannat år på initiativ av Länsstyrgruppen/Nutritionsrådet. Strukturella hinder Arbetstider, schemaläggning eller andra icke mat-relaterade arbetsuppgifter som omvårdnadspersonalen har att genomföra kan vara orsaker till den täta måltidsordningen på kvällen och blir då ett hinder för att åstadkomma en större spridning. Lokala arbetssätt där kvällsmålen ska vara avklarade innan nattpersonalen träder i tjänst kan vara ett skäl till att vare sig kvällsmål eller förfrukost inte serveras efter ett visst klockslag. En lösning kan vara att det finns ett antal färdiga kvällsmål i kylskåpet att servera till de brukare som har risk för undernäring. En annan lösning kan vara att omdefiniera nattpersonalens uppdrag. Köken som levererar maten kan ha arbetstider/öppettider som begränsar möjligheten att få större spridning på måltiderna. Vanligtvis levererar köken lunch och middag och ibland även frukost. Mellanmål och kvällsmål, och ibland frukost, iordningställs av boendets/avdelningens personal. Bemötande, serviceattityder & kunskap Hur och när erbjuds kvällsmål, nattmål, förfrukost? Exempel från andra verksamheter visar att det är av betydelse för den enskilde brukaren hur frågan ställs. Ingen vill vara till besvär och då tackar man kanske nej till något att äta fast man är lite sugen. Det här är erfarenheter från Växjö kommun som genomförde förändringar i hur de erbjöd mellanmål: På ett par boenden slutade man fråga och började presentera färdiga mellanmål, vilket ledde till att nästan alla nappade. Något kostombud upplevde att det berodde på att omsorgstagarna inte kände att de var till besvär 18 vol. XXII No 5 okt 2013 DietistAktuellt

14 när personalen, som de vet har så mycket att göra, inte behövde gå en extra runda för att hämta mellanmål. Det kan också ha betydelse när frågan ställs. Är middagen precis avslutad när frågan om kvällsmål ställs är det troligt att brukaren tackar nej. Här är en berättelse som vittnar om betydelsen av när man erbjuder mellanmål: En anhörig till en man som vårdades vid ett sjukhus i Sörmland berättade att när vårdpersonal kom och tog brickan efter middagen tillfrågades han om fika. Mannen som var mätt avböjde fikat eftersom han trodde den skulle serveras då, precis efter maten. Senare visade det sig att han kl. 17 sa nej till kvällsmålet kl. 20. Han kom underfund med rutinen för avdelningen efter några dagar och tackade då ja, eftersom han önskade fika/kvällsmål. Attityder och kunskap hos såväl omvårdnadspersonal, chefer och kökspersonal kan påverka måltidsordning och måltidsmiljö och matglädje hos brukare/patient. Att i varje situation ha brukarens perspektiv kan vara ett sätt att förändra attityden hos de olika personalgrupper som är involverade i måltiderna. Gemensamma planerings- och utbildningsdagar om undernäring hos äldre där man tillsammans i teamet gör en handlingsplan för hur man ska motverka undernäring kan vara en framgångsrik väg i arbetet med att minska nattfastan. Metoddiskussion Det hade varit av värde med ytterligare information om brukarens/patientens nutritionsstatus i form av MNA (Mini Nutritional Assessment, används i Senior alert), BMI och viktnedgång senaste 3 månaderna för att närmare studera nattfastan i relation till undernäringsparametrar. Förslag på åtgärder Varje boende/avdelningar behöver analysera och välja den åtgärd som kan ge bäst resultat vid det boende/avdelningar. Det finns flera åtgärder som man kan göra för att minska nattfastan och att skjuta på kvällsmålet kan vara en av åtgärderna. Slutsats Nattfastan är för det stora flertalet mycket längre än Socialstyrelsens rekommendation om 11 timmar. Kvällsfikat äts för snart efter middagen. Om kvällsfikat kan ätas senare och om nattmål kan utökas minskar nattfastan och måltidsordningen förbättras. Artikelförfattaren Sara Svensson är ordförande för Nutritionsrådet i Sörmland; den grupp som genomfört detta kartläggningsarbete. Vad behövs det egentligen för att Elsa ska må bra? Som bekant riskerar den som är undernärd, eller inte orkar äta så mycket, att få i sig för lite protein. Liva Energi Svartvinbärsdryck Protein är vårt bidrag till att på ett enkelt sätt fylla på proteinförrådet via en god dryck. De som jobbar med de gamla måste förstås vara uppmärksam på problemet med både protein- och energibrist. Förhoppningsvis se till helheten och ta väl hand om Elsa och hennes kamrater. Drycken har utvecklats tillsammans med Igelösa Life Science AB utanför Lund som, parallellt med renodlad medicinsk forskning, bedriver forskning inom undernäring, livsstil och kostens betydelse för tillfrisknande efter sjukdomar och operationer. Teamet på Igelösa har även arbetat med recepturen och den tekniska framställningen av drycken. Svartvinbärsdryck Protein är den första klara proteinrika fruktdrycken på marknaden och kompletterar övriga produkter från Liva Energi. Nyhet! Den nya proteinrika drycken passar att dricka ofta och till mycket. Perfekt som måltidsdryck, men också som mellanmål med någonting till.

15 Tema: Geriatrik Rapport: Dietisten nyckelspelare i samverkan kring bättre vård för äldre Foto: Kajsa Asp Sedan 2007 har dietistfunktionen i många av Sveriges kommuner bedrivits med hjälp av stimulansmedel från regeringen. Bara i var femte kommun finns en mer permanent lösning, medan det i 234 av Sveriges 290 kommuner kommer att saknas nutritionskompetens när de statliga bidragen löper ut Detta var utgångspunkten i ett av många seminarier som den 13 september arrangerades i Växjö i samband med MAT2013, även kallat Matens Almedalen. Av Kajsa Asp Leg dietist, journalist Mersmak kommunikation kajsa.asp@gmail.com Cecilia Malmqvist arbetar som kommundietist i Växjö. Hon kände att det var på tiden att frågan om en permanent lösning för nutritionskompetens i Sveriges kommuner på allvar belystes, och tog därför initiativet till seminariet Mat, måltider och nutrition för sjuka äldre i kommuner och landsting vad händer efter 2014?. Kronobergs län har landets äldsta befolkning, berättar Cecilia Malmqvist. Här är mat, måltider och nutrition för god hälsa hos äldre en fråga av stor vikt. Man jobbar aktivt med att förebygga och behandla undernäring, förkorta nattfasta och förbättra måltidsmiljön för de äldre. Samtidigt brottas kommuner och landsting med att få ekonomin i balans men har vi egentligen råd att avstå ett fortsatt nutritionsarbete? Vi vet ju att besparingar ofta leder till högre kostnader på andra ställen oftast betydligt högre. Allt fler blir allt äldre och många lider av sjukdomar som leder till ökad risk för nä- ringsproblem och undernäring. Konsekvenserna innebär kraftigt försämrad livskvalitet och ökad vårdtyngd vilket bland annat leder till ökade kostnader; en undernärd patient kostar kronor mer att vårda än en välnärd varje dygn. Frågan är i högsta grad aktuell. Diskussionerna kring god vård för äldre har under hösten lyfts i flera olika sammanhang. Radio och teve sänder djuplodande reportage om äldreomsorgen, vården och maten på bästa sändningstid. Många kommuner jobbar med att förebygga och behandla undernäring, majoriteten i projekt som finansierats via statliga stimulansmedel. Efter 2014 ska arbetet helt bedrivas inom den egna budgeten. Senior Alert viktigt kartläggningsarbete Inom SKL, Sveriges Kommuner och Landsting, bedrivs just nu ett stort projekt i att kartlägga och öka medvetenheten kring nutritionsarbete. Kvalitetsregister ger viktiga möjlighe- 20 vol. XXII No 5 okt 2013 DietistAktuellt

16 Tema: Geriatrik Foto: Kajsa Asp Det tidigare Medicinalrådet på Socialstyrelsen, Torsten Mossberg, var en av talarna under dagen ter att föra statistik och följa utvecklingen. Vi skapar nya arbetssätt som gör skillnad: vi är på rätt väg, menar Maj Rom, projektchef för äldrefrågor, på SKL:s avdelning för vård och omsorg. I debatten om äldreomsorgen har kartläggningsarbetet ibland fått kritik; vårdpersonal menar att man kommer ännu längre bort från vårdtagaren när man får fler administrativa arbetsuppgifter, och att kvalitetsregistret skapar en ökad stress. Maj Rom påpekar att det administrativa arbetet ökar ytterst marginellt och att man måste kartlägga och mäta för att kunna utvärdera de insatser som görs för att se att man jobbar med rätt saker och om det man gör bidrar till förändring. Samarbete och nya rutiner på önskelistan Statens och SKL:s satsning Bättre liv för sjuka äldre pågår till och med 2014, och syftar till att skapa en mer sammanhållen vård mellan kommuner och landsting för de mest sjuka äldre. DRF har tillsammans med ett antal organisationer, bland annat specialiserade sjukgymnaster, logopeder, arbetsterapeuter och läkare, samt pensionärsföreningarna SPF och PRO utarbetat plattformen En vård värd samverkan, där man bland annat belyser behovet av ökad kompetens och utökad samverkan huvudmännen emellan. Plattformen visar hur samverkan i tvärprofessionella team kan utformas utifrån individens behov, med förslag utifrån äldre personer med stora och sammansatta behov där det krävs insatser från olika yrkesgrupper inom vård, omsorg och rehabilitering. En väl fungerande samverkan gynnar även andra där behoven är mindre omfattande. höver sjukhusvård skulle göra stor skillnad, menar Josephine Garpsäter. Att få komma direkt till rätt vårdavdelning utan att behöva ligga flera timmar på akuten skulle innebära mindre risk för uttorkning och att patientens status försämras vilket nästan alltid blir följden när man tvingas vänta på att få rätt vård. Dessutom skulle ju personalen på akutmottagningen avlastas. Genom att nätverka med andra yrkesgrupper får man en förståelse för varandras kompetenser och kunskapsområden, det är oerhört viktigt, poängterar Josephine Garpsäter. Samverkan skapar en helhetssyn, bättre vårdkvalitet och ett större engagemang hos alla. Vi behöver skapa rutiner för att ta in all tillgänglig kompetens. Vi kan alla bli bättre på att se möjligheterna. Foto: Kajsa Asp Foto: Kajsa Asp God och säker vård en fråga om rätt kompetens Josephine Garpsäter som är nutritionsansvarig dietist på Äldreförvaltningen i Sundbybergs stad, samt ordförande i DRF:s sektion för gerontologi och geriatrik, och Ingela Ekholm från PRO belyste under seminariet vikten av samverkan genom konkreta exempel. En så enkel sak som att ändra rutinerna kring brukare i särskilt boende som be- Mängder av läckerheter dignade på saluborden under MAT2013 DietistAktuellt okt 2013 No 5 vol.xxii 21