En översikt av Rorschachmetoden och dess användning i barn- och ungdomsutredningar

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "En översikt av Rorschachmetoden och dess användning i barn- och ungdomsutredningar"

Transkript

1 En översikt av Rorschachmetoden och dess användning i barn- och ungdomsutredningar Mina Evengård Jonassen Diagnostiska metoder inom barn- och ungdomspsykiatri, Avancerad nivå, 15 poäng 2011 Umeå Universitet, Institutionen för klinisk vetenskap

2 Sammanfattning Rorschachtestet är ett performancebaserat test. Metoden enligt Exners Comprehensive System (2003) presenteras med syftet att ge en överblick kring administrering, kodning och tolkning samt dess användning i barn- och ungdomsutredningar. Systemet bygger på en integration av olika element, där Beck, Hertz, Klopfer, Piotrowski och Rapaport alla lämnat sina bidrag. Administreringen är standardiserad och kodning sker enligt olika reliabla och validerade kategorier. Metoden har utsatts för kritik, och dess användning i barn- och ungdomsutredningar, är i Sverige sparsam. Likaväl anses den av anhängare vara ett gott komplement till andra instrument. För att möjliggöra en öppen debatt och stimulera till framtida forskning, föreslås att utbildning i metoden bör erbjudas på psykologprogrammet, vid de olika universiteten i Sverige. Inledning Det är nu år 2011, 90 år sedan de allra första Rorschachtavlorna med tillhörande skriften Psychodiagnostik gavs ut av den schweiziska psykiatrikern Hermann Rorschach. Detta blev utgångspunkten för Rorschachtestets utveckling, som genom åren studerats ansenligt och har väckt såväl intresse som hård kritik. Under mitten av 1900-talet vann testet popularitet och var ett av de mest använda testen inom klinisk psykologi (Exner, 2003). Till trots för att det kliniska fältet har ändrats avsevärt från 1950-talet, kvarstår det faktum att Rorschach är det andra i ordningen, mest använda personlighetstestet, efter MMPI-2 (Butcher & Rouse, 1996). Rorschachtestet avser att undersöka de psykologiska processerna som underligger observerbara beteenden (Exner, 2003), så som personlighetsorganisation (Balottin et al., 2009). Genom att jämföra en klients svar med olika grupper av individer, så som individer tillhörande normalpopulationen och olika kliniska grupper, anses testet ge information om personlighetsstil eller personlighetsdrag. Testet används såväl på barn som på ungdomar och kan vara till en hjälp vid svårdiagnostiserade fall (Cederblad, 2001). Litteraturstudien har för avsikt att ge en översikt av Rorschachmetoden och användningen i barn- och ungdomsutredningar. Initialt presenteras historik och Rorschach idag, enligt The Comprehensive System (CS), för att sedan följas av en beskrivning av

3 administrering, kodning och tolkning. Därefter framställs dess användning i barn- och ungdomsutredningar, för att avslutas med en sammanfattande diskussion och avslutande konklusion. I beskrivning av kodning och tolkning, görs endast en översiktlig presentation, med syftet att ge en överblick av kodnings- och tolkningssystemet. Inom ramen för litteraturstudien, ämnas således inte en grundlig genomgång av alla variabler och dess tolkningar, som ingår i systemet. Vidare har det för ett tydliggörande, använts engelska begrepp, där dessa ansetts vara de mest lämpliga. Historik Klecksographie var ett populärt spel hos både barn och vuxna, i Europa, i starten av 1900-talet. Det var bläckpumpar som antingen köptes eller skapades av dem som medverkade i spelet (Exner, 2003). Dessa kunde vara utgångspunkten för charader eller bildandet av poetiska associationer (Kerner, 1857, refererat i Exner, 2003). Hermann Rorschach blev tidigt intresserad av det och spelade det mycket som ung (Exner, 2003). År 1911, menade schweiziska psykiatrikern Eugene Bleuler, som var en av Rorschachs professorer (Exner, 2003), att olika psykiska symtom (eg., associationsrubbningar, ambivalens) var centrala för en sjukdom som han benämnde schizofreni (Levander, 1995). Genom att använda sig av Klecksographiens olika bläckplumpar, upptäckte Rorschach att de individer som bedömdes som schizofrena, responderade annorlunda på spelet än andra. År 1918 beslutade sig Rorschach för att mer systematiskt undersöka olika responser till Klecksographie. Han skapade därför ett stort antal bläckplumpar, genom att bläck slängdes på pappersnäsdukar, vilka därefter veks på mitten. Sist målade han dit konturer och tillade olika färger. Det sistnämnda momentet gjordes för att bläckplumparna skulle bestå av karakteristika som lätt skulle kunna identifieras som välkända objekt för respondenten. Genom att prova olika kombinationer och reducera antalet bläckplumpar kom han till slut att använda 12 stycken. Han utvecklade också ett system som bestod av ett antal koder eller scores, som inkluderade variabler som vad det var respondenten såg, varför och vart i tavlan. Rorschachs hypotes var att olika grupper av människor skulle komma att variera i sina responser på frågan vad skulle det här kunna vara?. I mitten av år 1919, indikerade datainsamlingen på att metoden hade diagnostiskt värde. Rorschach uppmuntrades av kollegor att publicera resultaten och trycka upp bläckplumparna som han använt. Förlaget Bircher tog sin an uppgiften, med förbehållen att endast trycka upp 10 bläckplumpsfigurer, och en reduktion av tavlornas storlek med en sjättedel. Under tavlornas produktion, skedde dock förändringar från Rorschachs ursprungliga. Under hösten år 1921 publicerades

4 skriften Psychodiagnostik tillsammans med 10 stycken tavlor. Rorschach framhöll att fler studier kring metoden behövdes och att hans fynd inte var slutgiltiga. Han fick dock själv aldrig möjligheten att studera vidare, i vad som kom att bli ett stort intresse för honom. Den 1 april, 1922 dog han hastigt i akut bukhinneinflammation (Exner, 2003). Efter Rorschachs död kom flera att ställa sig positiva till metoden. Fem system utformades utifrån olika perspektiv (Exner, 2003). Samuel J. Beck en graduate student i psykologi, vid Columbia University, hade för avsikt att systematiskt studera metoden, vilket skulle leda till standardiserad administrering, kodning och tolkning. År 1929 utförde han en studie som inkluderade 150 barn. Kort därefter påbörjade en annan amerikansk graduate student i psykologi, Marguerite Hertz, en liknande studie. Både Beck och Hertz startade senare att lära ut metoden vid olika universitet. Bruno Klopfer, en barnspecialist som doktorerade år 1922 i psykologi vid Münchens Universitet, utvecklade nya scores tillsammans med elever från Columbia University, i Rorschachseminerier som han ombetts håll i, med start år Beck reagerade negativt på Klopfers nya kodningssystem som utvecklats utan datainsamling. Med deras olika utgångspunkter kom Beck och Klopfer att kritisera varandra. Hertz försökte initialt att medla mellan dem, men kom att publicera ett större antal artiklar rörande metoden, samt utvecklade en frekvensmanual, vid kodning av formvariabeln. Således formades tre olika system (Exner, 2003). Ytterligare två system tillkom. Ett utvecklades av Zygmunt Piotrowski, forskarassistent vid Neuropsykiatriska Institutionen i New York, där perceptuella tolkningar stod i fokus. Det andra bildades av David Rapaport, en psykoanalytiker, vars system byggde på tabeller och diagram. Tolkningen ignorerade dock ofta insamlad data. (Exner, 2003). År 1969 jämförde John E. Exner Jr., amerikansk psykolog som doktorerat i klinisk psykologi vid Cornell University år 1958 (Erdberg & Weiner, 2007), de fem systemen i skriften The Rorschach Systems (Exner, 2003). Konklusionen blev att systemen differentierade sig till den grad att Rorschach som en metod, inte längre var realitet. Med intentionen att undersöka hur dessa system användes och vilket av dem som gav mest nytta inom den kliniska verksamheten, startades Rorschach Research Foundation. Tre stora studier genomfördes. Deras sammantagna resultat indikerade att en relativt stor del av användarna inte använde sig av något kodningssystem utan istället använde sig av subjektiv tolkning av respondentens svar, med fokus på innehållet. En stor del kodade genom att blanda de olika systemen. Det var dessutom problematiskt att forska kring Rorschachmetoden, då det inte fanns några normativa data att jämföra resultat med (Exner, 2003).

5 Rorschach Research Foundations syfte ändrades till att söka integrera dessa element från de fem olika systemen, för vilka det fanns eller skulle komma att finnas, empiriskt stöd. Mellan åren , studerades potentiella element från de olika systemen, med syftet att skapa ett integrerat sådant. Över etthundrafemtio analyser genomfördes och antalet protokoll som inhämtades för att studeras, var ca Interbedömarreliabilitetens minimum sattes till 0.85, för kodningskategorierna, vilket gjorde att många scores som initialt bedömts som användbara föll ur det nya systemet. Exners Comprehensive System (CS) publicerades år 1974 av John E. Exner (Exner, 2003). Genom fortsatt arbete och forskning kring reliabilitet, validitet, barn- och ungdoms samples, gavs volym 2 och 3 ut. År 2003 utgavs en fjärde upplaga av Volym 1 ut. Året innan Exners död, år 2005, utgavs en uppdatering av Volym 2 (Erdberg & Weiner, 2007). Rorschach och the Comprehensive System idag Till skillnad från de tidigare systemen, vilar CS inte på någon specifik personlighetsteori (Exner, 2003). Likaväl som den psykodynamiskt orienterade klinikern kan använda sig av Rorschach, kan den kognitivt orienterade, med intresset för kognitiva personlighetsteorier som inkluderar omedvetna processer, så som underliggande scheman (Stricker och Gold, 1999). CS är en problemlösningsmodell som baserar sig på kognitivt perceptuella processer, som har visat sig ha starkt empiriskt stöd (Stricker & Gold, 1999). Exners CS är byggt på ett reliabelt kodningssystem med validerade data från grupper med individer, besittande olika karakteristika (Acklin, 1993). Genom en global meta-analys, som avsågs jämföra Rorschach med andra metoder som används i utredningar med vuxna (MMPI och WAIS), fann Meyer och Archer (2001) att samtliga test föll inom en validitet på 0.25 och Således visade sig Rorschach inneha samma validitet som de övriga instrumenten. Rorschachmetoden enligt CS, har en standardiserad administrering och innehar en hög interbedömarreliabilitet (Exner, 2003). Forskning har indikerat att de tydliga riktlinjerna för kodningen, medför att testledare med moderat erfarenhet av metoden, kodar med hög grad av överstämmelse (Meyer et al., 2002). Vidare fann man, i en meta-analys av test-retest- reliabilitet, en stabilitet på 0.80 och högre (Gronnerod, 2003). Dessa validitets- och reliabilitetsstudier har dock sina begränsningar i detta sammanhang. Då de är genomförda i ett vuxet urvalsunderlag, kan resultaten inte direkt överföras till en barn- och ungdomspopulation. Dock ges indikation på testets reliabilitet och validitet, i användningen på yngre individer. Amerikanska normdata finns för både barn, ungdomar och vuxna (Exner, 2003).

6 Rorschachmetoden har länge klassificerats som ett projektivt test. Enligt psykoanalytisk teori menas således att respons till mångtydiga stimuli, härstammar från inre konflikter och önskningar (Brunell & Petersson, 2010). Till trots för detta menade Exner (2003) att responser till tavlorna, härstammar från en perceptuell process. Många Rorschachanvändare idag använder benämningen performance-baserat test, och tar därmed Exners syn på responsprocessen, i att den anses vara perceptuell. Vidare menar förespråkare av metoden att en individs responsstil till tavlorna, indikerar hur denne bemöter och agerar i verkliga situationer (McGrath, 2008). Exner (2003) menar att det är av största vikt att noga överväga om Rorschachmetoden skall användas i bedömningar och utredningar. Det finns fall där den inte alls har något värde. Vidare kan Rorschach endast bidra i den diagnostiska processen, men bör inte användas som det enda instrumentet i ett sådant beslutsfattande. Administrering Administrering av testet ska planeras väl (Exner 2001), så att det för klienten, ges vid en lämplig tid. Testledaren skall lägga tavlorna i rätt ordning, ha tillräckligt med papper och pennor till hands, samt att placera stolar eller liknande bredvid varandra. Detta så att administreringen inte sker ansikte mot ansikte, där testledare och respondent sitter mitt emot varandra. Vidare skall respondenten informeras om hur administreringen av testet går till, vad som sker med resultaten, samt när återgivningen kommer att ges. Att testet skall administreras med testledare och respondent bredvid varandra är för att (a) minimera att icke-verbala ledtrådar från testledaren uppfattas av respondenten, och (b) testledaren tillåts att se tavlan utifrån respondentens vinkel, vilket underlättar administreringen (Exner, 2003). Att testledarens gester, mimik eller andra icke-verbala uttryck antas påverka respondenten indikerade Maslings (1965) studie. Resultaten pekade på att respondenter tenderade att ge svar, som testledaren värderade som mer positiva och således förväntade sig, utan att testledaren gav några verbala antydningar, så som hm eller ok. Att sitta bredvid istället för mitt emot varandra, anses därför minska risken för denna påverkan på respondenten (Exner, 2003). Vid användning av Rorschachmetoden på yngre barn, gäller oftast samma direktioner, men i det fall då barnet föredrar, kan denne sitta på golvet eller stå. Då ett större testbatteri valts ut av testledaren, bör denne tänka på att inte överbelasta barnet. Barnet bör då ges tid för annan aktivitet mellan de olika testerna, alternativt administreras de olika testerna under flera sessioner (Exner, 2001).

7 Testet administreras genom att de tio tavlorna gås igenom två gånger. Den första serien benämns spontandelen, medan den andra betecknas utfrågningsdelen. Under spontandelen ges den första tavlan (I) till respondenten med instruktionen - som endast ges vid tavla I - vad skulle det här kunna vara?. Testledaren antecknar ordagrant respondentens svar och fortsätter därefter till nästa tavla (II). Tavlorna administreras sedan fortlöpande i nummerföljd. Under denna del håller sig testledaren neutral, men agerar stödjande. Det finns dock två situationer som påkallar ett mer aktivt agerande från testledaren. (1) Då respondenten endast ger ett svar till tavla I, skall testledaren uppmuntra till fler svar, genom att verbalt uttrycka Ta tid på dig! Man kan ofta se flera saker. I de fall då respondenten inte ger fler svar än ett, skall detta accepteras. Om tendensen att respondera med ett svar fortsätter under tavla II, III och IV, skall testledaren under tavla IV, återigen uppmuntra; Vänta lite! Vi har ingen brådska, ta tid på dig. Uppmuntring ges mot bakgrund av forskning som pekat på att mindre än 14 svar inte har den reliabilitet som förutsätts för valid tolkning (Exner, 1988, refererat i Exner, 2003). (2) I det motsatta fallet, där respondenten till tavla I, svarar med fem svar och det är uppenbart att denne har intentionen att ge ytterligare svar, skall testledaren ta tavlan från respondenten med verbaliseringen Ok! Nu tar vi nästa. Då respondenten fortsätter med denna svarstendens, skall testledaren fortsätta att stoppa denne. Detta grundas i forskningsresultat som indikerat att längre protokoll så som åttiofem svar, inte differentierar sig från kortare, så som fyrtiofem svar (Exner, 1986, refererat i Exner, 2003). Om respondenten däremot avbryter serien, ska testledaren inte stoppa vid nästkommande tavla, oavsett om svaren överstiger fem (Exner, 2003). Under utfrågningsdelen gås alla tavlor igenom igen, så som under spontandelen, med start från tavla I. Då läses respondents svar upp och denne ombeds att berätta vart (lokalisation) denne såg det som den rapporterar ha setts, vad (innehåll) som denne såg, samt varför (determinant) respondenten såg det som han/hon såg. Liksom under den första delen, antecknas respondentens svar ordagrant. Dessutom använder sig testledaren av ett schemablock, där alla tavlorna är avbildade, för att ringa in och anteckna lokalisationen för varje svar. Testledarens roll under denna del är fortfarande stödjande, men mer aktiv, än den förra. Viktigt under utfrågningen är att inte ställa ledande frågor. Med barn kan det ibland vara nödvändigt att öva denna del på ett så konkret sätt som möjligt. Testledaren kan då använda sig av en leksak och be barnet beskriva den på samma sätt. Då testledaren försäkrat sig om att barnet förstått uppgiften, kan barnet börja beskriva tavlorna, en i taget, på samma sätt (Exner, 2003).

8 I det fall där yngre barn testas eller ett barn är hyperaktivt och/eller har svårt att fokusera, bör metoden noga övervägas. I det fall där det anses essentiellt att administrera Rorschach, kan spontandelen och utfrågningsdelen integreras. Följande instruktioner ges då vid varje tavla; Jag vill att du ser på den här tavlan och talar om för mig vad det skulle kunna vara, och visa mig, så att jag kan se det just så som du gör! (Exner, 2001). Kodning och tolkning Som nämnt ovan är förutsättningen för att kodningen skall ge en valid tolkning ett minimum på 14 svar. Vidare är det essentiellt att testledaren fått svar på vad respondenten sett, vart någonstans i tavlan och varför. Detta för att möjliggöra kodning av protokollet. Kodningen är ett kritiskt moment vilket ligger till grund för senare tolkning (Exner, 2003). Kodningen skrivs in ett formulär; Sequence of Scores (appendix A) och startar med att nummer på tavlan fylls i. Därefter responsnummer, för att sedan följas av lokalisation och developmental quality (DQ). Lokalisation innebär vilken del av tavlan som använts i svaret och relateras till en individs sätt att uppfatta och fokusera. Inom denna kategori återfinns fyra koder. Bokstaven W står för svar där hela tavlan använts. D innebär att en vanligt förekommande detalj i tavlan använts. Dd däremot, kodas då respondenten använder sig av en detalj i tavlan som är ovanligt att individer använder sig av (mindre än 5 %), medan S är en tilläggskod, som används då det vita i tavlan inkluderats i svaret. DQ indikerar en individs kognitiva fungerande. Dessa koder specificerar lokalisationskodningen, då den ger information om dess kvalitet, mer specifikt dess organisation (eg., blod som inte har någon specifik form, indikerar en lägre form av organisation, medan en fladdermus, som har en tydlig form, representerar en högre). Fyra koder ingår i detta kluster. Percept som uppfattas som två eller flera objekt, som är separerade men relaterade till varandra, där minst ett av dem har en specifik form, kodas +. Däremot kodas två eller flera objekt, som ingen av dem är formspecifika och uppfattas som separata men relaterade till varandra v/+. Percept uppfattat som något med specifik form kodas o, medan objekt som inte har någon uttalad form, kodas v. (Exner, 2003). Nästkommande kodning är nummer på lokalisationen, detta då varje lokalisationsbokstav följs av ett nummer. Därefter fylls determinantkoderna i. Det är respondentens uppfattning av varför denne sett det som denne såg, vilket relateras till individens karakteristika (eg., responsstil). Det finns tjugofyra koder inom kategorin (Exner, 2003). Det finns bla form (F), mänsklig rörelse (M), rörelse utförd av djur (FM), samt icke levande rörelse (m). Rörelsesvar följs alltid av en aktiv (a) eller passiv (p) kodning (Exner, 2001).

9 Vidare finns olika kodningskategorier för färg (kromatisk), svart/vitt/grått (ackromatisk), taktila uppfattningar, färgskiftningar, dimension med fokus på uppfattat djup i tavlan, samt dimensionalitet uppfattat på grund av storlek eller form. Även koder för reflektionssvar återfinns (Exner, 2003). Fortsättningsvis noteras det i formuläret; form quality (FQ), vilket indikerar perceptuellt fungerande. Fyra koder finns. Överdrivet detaljerad beskrivning kodas +, vanligt svar o, ovanligt svar u, medan koden minus (-) innebär att individen inte använt sig av konturerna på ett adekvat sätt. Ofta har individen skapat egna konturer för att göra perceptet begripligt (Exner, 2001). Vidare kodas huruvida respondenten har uppfattat två likadana objekt, genom att denne använt sig av tavlans symetriska uppbyggnad (2), för att sedan följas av innehåll. Det förstnämnda antas indikera respondentens upplevelse av mellanmänskligt samspel (eg., hur denne beskriver interaktionen mellan par-svar), samt självuppfattning, medan olika innehållskoder (vad respondenten uppfattat) ingår i olika index. Det finns tjugosex innehållskoder, så som botanik (Bt), landskap (Ls) och så vidare. Vidare noteras det i Sequences of scores om respondentens svar är vanligt, popular (P), vilket definieras som ett svar förekommande i minst ett av tre protokoll. Frekvensen av denna kod pekar på om individen har en tendens att agera på ett, utifrån situationen, förväntat sätt. Z- kodning står för organizational activity, vars frekvens och totalsumma, ger en indikation av en individs organisering av stimuli och huruvida denna är ändamålsenlig. Det finns även Special scores som använts i kodning av svar som är just det som titeln implicerar; ovanliga responser. Så som exempelvis perseveration (PSV) att ge samma svar flera gånger till en tavla, till två tavlor eller till flera. Detta relateras till index informationsprocessande (se nedan). Det finns totalt femton stycken special scores, där ett är relaterad till färg, ett till svar som personifieras, två är relaterade till mänskliga representationer, ett till perseveration, fyra stycken är relaterade till innehåll och sex till ovanliga verbaliseringar. Dessa delas, på bakgrund av i vilken grad de differentierar sig mot mer vanliga svar, in i nivå ett (egendomligt) eller nivå två (bisarrt; Exner, 2001). Genom användning av Sequences of Scores blir frekvensen av olika svar synliggjorda. Detta utgör grunden för en Structural Summary (appendix B), som i sin tur visar ratio och procentuella uträkningar, vilket tolkningen baserar sig på. Testdata faller in i 8 olika index, varav alla utom det sista - Situationsrelaterad stress tas i beaktande hos varje respondent. Detta index beaktas endast i de protokoll där situationsrelaterad stress är evident. De 8 index är som följer: (1) Affektiva karakteristika, vilket anses peka på emotioners roll i personlighetsorganisation och funktion. (2) Kontroll och stresstolerans,

10 där det första anses indikera förmågan att fatta beslut och implementera beteenden som krävs av situationella faktorer, medan stresstolerans syftar till en kartläggning av resurser. (3) Kognitiv mediering, avser att peka på hur individen uppfattar sin omvärld. (4) Begreppsbildning (eng. ideation) vilket menas hur individen tänker kring intryck, om erfarenheter och händelser. (5) Informationsprocessande, så som uppmärksamhet och organisation av stimuli. (6) Interpersonell perception har för avsikt att peka på respondentens förståelse av andra människor, intresse för dem, samt uppfattning av mänsklig interaktion. (7) Själv uppfattningsklustret innefattar både självbild och self involvement, där det första begreppet innebär det intryck någon har av sig själv och det andra innefattar grad av självupptagenhet och huruvida den är positivt eller negativt laddad. (8) Situations relaterad stress, vilket har för avsikt att indikera relativt nyuppkommen, specifik stress (Exner, 2003). Sammanfattningsvis innebär kodning och tolkning att olika responser kodas, vilka relateras till olika index. Exempelvis utgör viss typ av respons till tavlornas färg, ett grundlag för tolkning inom det affektiva indexet. Index för interpersonell perception och beteende, är det bland andra variabler, den totala summan av mänskligt innehåll (eng., content) som utgör en viktig faktor (Exner, 2003). Rorschach i barn- och ungdomsutredningar Med Rorschach indikeras såväl den psykologiska utvecklingen, som barnets eller ungdomens inre värld (Yazigi, 2011). Metodens syfte är att förstå personlighetsorganisationen och skapa hypoteser kring det som inte är medvetet tillgängligt. Medan självrapporteringsinstrument är användbart vid kartläggning av beteendemässiga dimensioner, är Rorschach betydelsefullt vid beskrivning av strukturella dimensioner av mänskligt fungerande. Genom en kombination av båda metoderna, ges information om de båda dimensionerna (Stricker & Gold, 1999). Kombinationen av självskattningsformulär och Rorschach visade sig användbart både i diagnostisering och behandlingsplan hos en tonåring, en 18-årig flicka, utsatt för sexuella övergrepp i förskoleåldern. Metoden möjliggör således en omfattande förståelse, vilket grundläggs för en multiaxial diagnos samt en individuell behandlingsplan, för individer som utsatts för sexuella övergrepp i förskoleålder (Khalily och Hallahan, 2011). Genom att inkludera Rorschach i testbatteriet, kan icke-verbala psykologiska processer fångas upp (Billingsley, 1995, refererat i Khalily och Hallahan, 2011), vilka kan antas ha sin grund i tidigare trauman.

11 Meehan et al. (2008) fann att barn i åldrarna 7 10 år, skilde sig åt i sin tendens att respondera till Rorschach, beroende av om de visade kliniskt signifikant risk för att uppfylla diagnosen ADHD (eng. Attention Deficit Hyperacticity Disorder) eller inte. För att ett barn skulle bedömas befinna sig i riskzonen för att utveckla diagnosen, krävdes att barnet uppvisade minst sex av de nio symtom, uppkomna innan 7 års ålder, inom den hyperaktiva alternativt den ouppmärksamma kategorin. Symtom ansågs föreligga om lärare, föräldrar eller examinors, genom att fylla i DSM-IV ADHD rating scale, visade att tecken för diagnosen existerade. De två grupperna differentierade sig, genom att riskgruppen responderade på ett sätt som indikerade att de hade mindre resurser i relation till emotionell självreglering och stresstolerans. Detta pekar på, menar författarna, denna kliniska grupps svårighet att använda sig av inre resurser i miljöer där stimulus är krävande, vilket således påverkar organisering och processande. Rorschachmetodens nytta och användning i ett större testbatteri, visas vid en BUP-klinik i Stockholms län. Där används metoden i alla utredningar av legitimerad psykolog och psykoterapeut, med specialistkompetens inom klinik psykologi, Lena Malmberg. Hon använder metoden då neuropsykiatrisk frågeställning aktualiserats, men även i mer omfattande utredningar. I vissa fall görs Rorschach som ett komplement till en behandling, framför allt i tonårsterapier, då terapeuten söker mera information. Återgivningen av Rorschach blir då ett viktigt inslag i fortsatt behandling. Då det gäller transexuella ungdomar, som i framtiden önskar könskorrigeringar, ingår alltid Rorschach i bedömningarna. Malmberg använder Rorschach på barn från 7 års ålder, även om metoden går att använda från det att barnet har ett språk. Detta för att hon anser att testet ger mer information då de ges på barn i skolåldern. Rorschach, anser hon, kompletterar övriga testmetoder, i det att den ger tillgång till information som på annat sätt är svår att fånga. Ett barns eller ungdoms svårigheter som inte förklaras av andra metoder, kan belysas med hjälp av Rorschach (eg., ruminering kring egen självbild). Då kognitiva tester ger tydlighet och struktur, ger detta en exekutiv hjälp åt klienten, vilket medför att vissa barn och ungdomar presterar väl på denna typ av tester. Rorschach däremot, kräver en tillgång till emotioner, tankar och tidigare erfarenheter, för att skapa mening och sammanhang i tavlorna. Administrationen är, till skillnad från andra kognitiva tester, mer otydlig, vilket Malmberg menar, pekar på hur testet i större grad speglar utmaningar och situationer i vardagen. En fördel med metoden som också lyfts fram, är dess användning, då man söker att förstå hur ett barn har det psykosocialt. Rorschach tillåter barnet att respondera fritt, utan att riskera att hamna i lojalitetskonflikt, så som många andra metoder gör. Dock menar

12 Malmberg att metoden och resultaten skall hanteras varsamt, då barnet inte vet hur den information denne ger, kommer att tolkas. Vidare finner hon metoden användbar i bedömningen av barns eller oftast tonåringars instabilitet, då Rorschach är psykoskänsligt. Till trots för att Malmberg använder sig av metoden i denna utsträckning, menar hon att det är relativt ovanligt med dess användning inom barn och ungdomspsykiatrin i Sverige. Vid den BUP-mottagning som Malmberg arbetar på, är det hon och en kollega som använder sig av Rorschach. Medan Malmberg är psykodynamiskt inriktad, är hennes kollega neuropsykologiskt intresserad med KBT-inriktning. Trots de olika inriktningarna, rapporterar Malmberg att de inte stött på några svårigheter i samarbetet med scoring och diskussioner kring Rorschach. L. Malmberg (personlig kommunikation, 1 november 2011). Rorschach bidrar till en mer omfattande förståelse kring ett barns svårigheter. Vid frågeställningar som rör kognitiv funktionsnivå, är WISC-skalan (eng. Wechsler Intelligence Scale for Children) den mest använda. Medan WISC kan indikera kognitiva resurser och möjligheter, ger resultaten i vissa fall inte tillräckligt med information för en djupare förståelse. Då resultat vunna från Rorschachmetoden, inkluderar både kognitiva och emotionella aspekter, kan testerna förstärka och komplettera varandra (Malmberg, 2005). Genom Rorschachmetoden kan också en adekvat behandlingsplan göras, med utgångspunkt i barnets eller ungdomens underliggande psykologiska processer. Ett protokoll där percept uppfattats som mänskliga och det finns en övervägande god interaktion mellan dessa, ger en indikation om att barnet med stor sannolikhet skulle tillgodogöra sig en gruppintervention. Om interaktionen däremot uppfattats av respondenten som mindre god, indikeras ett behov av en intervention som inkluderar social träning. Likaså är hantering av emotionellt stimuli, viktigt i planering av behandling (Erdberg, 2007). Detta indikeras av totala antalet svar på de tavlor som antas påkalla emotionell stimulering (VIII,IX,X), dividerat med totalt andel svar på resterande tavlor, vilket ger ett värde på Affective ratio (Afr; Exner, 2003). Erdberg (2007) menar att ett värde under 0.50 innebär att barnet är avstängd för emotionellt stimuli, vilket således har en negativ inverkan på den sociala inlärningen. I interventionsplanering bör detta därav tas i beaktning. Vidare påpekar Exner (2003) att ett värde under 0.44, hos ett barn eller ungdom indikerar ett undvikande i vardagen, vilket således antas påverka normalutvecklingen. En annan typ av användning av Rorschachmetoden, är Consensus Rorschach vilket används i det fall där hela familjen ingår i en utredning eller bedömning av ett barn eller ungdom. Det innebär att hela familjen presenteras för en tavla och ombeds att tillsammans nå ett svar. Detta anses belysa familjesystemet, hur medlemmarnas roller och deras svar på

13 varandras emotioner och konflikter (både medvetna och omedvetna), skapar negativa interaktioner och beteenden. Terapeuten tillåts på detta sätt observera familjesystemet, lyfta fram det denne observerar och arbeta med familjen som system, likaväl som de individuella medlemmarna. Interventionen, kan således ses som en kortare typ av familjeterapi, som vid framgång bidrar till att familjen kan ta med sig erfarenheterna under sessionen till vardagslivet (Finn, 2007). Att involvera föräldrarna, menar Finn (2007) är av största vikt. Det ger inte bara en ökad förståelse av den kontext som barnet eller ungdomen lever i, men möjliggör även arbete med familjen som ett system. Genom att alla medlemmar i familjen involveras, riktas inte all uppmärksamhet mot barnet, vilket i vissa fall kan upplevas som en lättnad för barnet i fråga. Dessutom kan det vara bra att testa föräldrar med Rorschach (de som ställer sig positiva till detta), som en del av en barnutredning. Detta kan fånga upp projektioner och projektiva identifikationer, som föräldrarna har med barnet, vilket ibland kan vara en del av den underliggande problematiken. Så som exempelvis där en 8-årig pojke antogs agera ut sin fars ilska. Faders aggression identifieras och lyftes fram av Rorschach, då han vid fyra tillfällen rapporterade exploderande vulkaner, vilket ansågs indikera ilska (Finn, 2007). Diskussion De skillnader som Herman Rorschach, redan i starten på 1900-talet noterade, mellan schizofrena och icke-schizofrena, kan till viss del antas stödjas av nyare forskning. Denna indikerar hjärnförändringar hos individer med perceptuella störningar, påvisat genom Rorschachmetoden, vilka anses tillhöra en hög-risk grupp för utvecklandet av schizofreni (Ota, Obu, Sato, & Asada, 2011). Dessa fynd kan antas stödja synen på testets känslighet för psykosproblematik. Ofta används Rorschach i ett större testbatteri (Exner, 2003). Kombination av olika tester tillåter klinikern att fånga såväl beteenden från olika perspektiv, som olika nivåer av personlighetsfungerandet (Acklin, 1993). Integrering av olika typer av tester, främjar således en utredning. Rorschachmetoden möjliggör en inblick i klientens inre, som inte alltid är medvetet tillgängligt för denne. Testet har mött avsevärd kritik (eg., Sjöberg, 2000), bland annat kring normgrupper. Kritiken är till viss del berättigad. Svenska normdata saknas för alla åldersgrupper, och det är de amerikanska som används. Detta utgör givetvis en svårighet för att differentiera vanliga svar hos barn och ungdomar i Sverige, från de svar som på något sätt skiljer ut sig från en nationell normgrupp.

14 Metoden har låg face validity, vilket har både fördelar och nackdelar. Samtidigt som den frigör respondenten, minimerar risken för faking och inte kräver läskunnighet av klienten, kan den samtidigt göra denne mer utlämnad. Likaså kan den potentiellt inducera en misstänksamhet eller ovilja att genomföra testet. Att Rorschach bör ingå i ett större testbatteri som komplement i en utredning, torde vara en regel. Den kan tillföra något, men inte själv ligga till grund för en helhetsbedömning. Den kan frammana hypoteser som diskuteras öppet med barnet eller ungdomen, och beroende av den unges ålder, även med föräldrarna. Rorschach kan ge en inblick i klientens svårigheter, som denne själv har svårt att verbalisera samtidigt som den kan bidra till ökad förståelse över egna processer hos klienten. Till skillnad från självskattningsformulär, där individen själv bedömer olika variabler om sig själv, vilket i förlängningen innebär en skattning av hur personen ser på sig själv, ger Rorschach en annan typ av information. Genom att besvara Vad skulle det här kunna vara?, samtidigt som klienten presenteras för en tavla, antas underliggande personlighetsdrag, bidragande till personens agerande, fångas upp, vilka är svåra att nå via de mer strukturerade instrumenten med tydlig och klar struktur. Rorschach är en omfattande metod som kräver träning och erfarenhet för att kunna användas på ett adekvat sätt. Alla momenten från administrering till kodning och tolkning, kräver specificitet och noggrannhet av testledaren. Vidare är den tidskrävande och tolkningen består av komplexa element. Hos den oerfarne utövaren ökar risken för fel i kodningsprocessen och därav i förlängningen tolkningen. Det är därför essentiellt med frekventa övningstestningar och god, grundlig handledning, både innan Rorschach används av klinikern i praktiken och under en första fas i arbetet. Exner (2003), framhåller dock tre grundläggande element som förutsättning för att lära sig testet (1) en grundläggande förståelse av människor och personlighet, med förståelsen för att tolkningen söker förstå den unika individen (2) förståelse för psykopatologiska tillstånd (3) en grundläggande förståelse för metoden. Konklusion Rorschach har, liksom andra personlighetsinventorier både sina fördelar och nackdelar. Avsaknad av svenska normeringsdata, metodens komplexitet och den ansenliga tid, metoden tar i anspråk, är några av de negativa aspekterna. I ett samhällsmässigt klimat som ständigt påkallar snabba behandlingar och resultat, kan den därav uppfattas som förlegad och avlägsen.

15 Å andra sidan ger Rorschach information, som kan vara av värde för både kliniker och klient. Den ger en ökad förståelse av personlighetsstruktur och karaktäristika, svårt att kartlägga med andra metoder. Dess ostrukturerade instruktioner kan, om inte för alla, så för vissa, antas kännas befriande. Det är ett komplement till andra instrument, som idag, tenderar att vara av den mer strukturerade formen. Den kan möjliggöra en mer omfattande bild av den unga, bidraga till en individuellt anpassad behandlingsplan och användas i kartläggning av familjesystem samt brukas på både föräldrar och barn/ungdom i en utredning. Den tillför något som klinisk psykologi och verksamhet alltid bör sträva efter; en djupgående förståelse för den unika individen. Rorschachmetodens användning i barn- och ungdomsutredningar i Sverige, tycks begränsad. Detta kan delvis ha påverkats av antagandet att Rorschach är ett projektiv test, använt av psykodynamiskt inriktade kliniker. Genom det växande intresset inför andra teoretiska fundament, som i många fall ställts som motsatser till psykodynamiskt tänkande, har testet hamnat i bakgrunden. Delvis kan avsaknad av nationell forskning ha bidragit till det låga intresset. Samtidigt får blivande psykologer i dag, på universiteten i Sverige inte möjlighet att fördjupa sig i testet under utbildningen. Dessa sammantagna faktorer, har sannolikt medverkat i det något avkylda intresset för Rorschach, och således även den till synes minimerade användningen i arbetet med barn och ungdom. Att lyfta fram Rorschach som metod, skulle därför möjliggöra en systematisk kartläggning av dess styrkor och svagheter. En öppen debatt kring den kliniska användningen skulle förhoppningsvis stimulera forskning på nationellt plan, vilket i förlängningen skulle kunna möjliggöra en utveckling av svenska normgrupper. En god start på en debatt och således en granskning av metoden inom klinisk verksamhet, är att presentera och erbjuda utbildning i Rorschachmetoden på universitet runt om i Sverige och på detta sätt väcka diskussion. Genom att medvetandegöra psykologstudenter om Rorschach och dess för- och nackdelar, ges en förutsättning för dessa framtida legitimerade psykologer att ta ställning till metodens användning på empiriskt grundlag. Slutligen antas att, en tilltagande kännedom kring Rorschach, kommer att bidra till ökat intresse för denna metod, som inte bara avser att fånga det unika, utan även är unikt i sig själv. Antagandet styrks av forskningsresultat, som indikerar att hos graduate students som genomgått utbildning i Rorschach, med fokus på praktisk träning och utforskande i dess empiriska litteratur, ökas både sannolikheten för en positiv attityd gentemot testet och tanken att använda sig av metoden i framtida klinisk praktik (Mihura & Weinle, 2002).

16 Tillkännagivanden Legitimerad psykolog Cecilia Kallenberg har genom sin undervisning i Rorschach metoden, givit en grundläggande kunskap, samt bistått med ledsagande i litteraturen. Legitimerad psykolog och psykoterapeut Lena Malmberg har bidragit med information kring användning av Rorschach i barn och ungdomsutredningar.

17 Referenslista Acklin, M. W. (1993). Intergrating the Rorschach and the MMPI in Clinical Assessment: Conceptual and Methodological Issues. Journal of Personality Assessment, 60 (1), Balottin, U., Rossi, M., Rossi, G., Viganò, L., Nanti, M., Salini, S., et al. (2009). The Rorschach test and Gilles de la Tourette s syndrome: A pilot case-control study. Brain & Development, 31, Brunell, C., Petersson, J. (2010). Plump i Protokollet: en Studie av Rorschachs Lämplighet som Urvals- och Rekryteringsinstrument. Organisationspsykologisk uppsats, Stockholms Universitet, Psykologiska Institutionen. Hämtad 9 november 2011, från Butcher, J. N., & Rouse, S. V. (1996). Clinical Personality Assessment. Annual Review of Psychology, 47, Cederblad, M. (2001). Barn- och ungdomspsykiatri. Stockholm: Liber. Erdberg, P. (2007). Using The Rorschach With Children. I S. R. Smith, & L. Handler (Red.), The Clinical Assessment of Children and Adolecents: A Practitioner s Handbook (sid ). Mahwah, New Jersey: Lawrence Erlbaum Associates. Erdberg, P., & Weiner, I. B. (2007). John E. Exner Jr. ( ). American Psychologist, 62 (1), 54. Exner, J. E. (2001). A Rorschach Workbook for the Comprehensive System (5 th ed.). Asheville, NC: Rorschach Workshops. Exner, J. E. (2003). The Rorschach: A Comprehensive System, Volume 1 (4 th ed.). New York, NY: Wiley & Sons. Finn, S. E. (2007). In Our Clients Shoes: Theory and Techniques of Therapeutic Assessment. New York, NY: Taylor & Francis Group. Gronnerod. C. (2003). Temporal Stability in the Rorschach Method: A Meta-Analytic Review. Journal of Personality Assessment, 80 (3), Khalily, M. T., & Hallahan, B. (2011). Psychological Assessment through Performance-Based Techniques and Self-Reports: A Case Study of a Sexually Abused Girl at Preschool Age. Journal of Child Sexual Abuse, 20, Levander, M. (1995). Psykologi. Stockholm: Natur och Kultur. Malmberg, L. (2005). Att använda Rorschach som ett Komplement till WISC-III. Mellanrummet - Tidskrift om Barn - och Ungdoms Psykoterapi, (12), Masling, J. (1965). Differential Indoctrination of Examiners and Rorschach Responses. Journal of Consulting Psychology, 29 (3), McGrath, R. E. (2008). The Rorschach in the Context of Performance-Based personality Assessment. Journal of Personality Assessment, 90 (5), Meehan, K. B., Ueng-McHale, J. Y., Reynoso, J. S., Harris, B. H., Wolfson, V. M., Gomes, H., et al. (2008). Self-Regulation and Internal Resources in School-Aged Children with ADHD Symtomatology: An Investigation using the Rorschach Inkblot Method. Bullentin of the Menninger Clinic, 72 (4), Meyer, G. J., & Archer, R. P. (2001). The Hard Science of Rorschach Research: What Do We Know and Where Do We Go? Psychological Assessment, 13 (4), Meyer, G. J., Hilsenroth, M. J., Baxter, D., Exner, J. E., Fowler, J. C., Piers, C. C., et al. (2002). An Examination of Interrater Reliability for Scoring the Rorschach Comprehensive System in Eight Data Sets. Journal of Personality Assessment, 78 (2), Mihura, J. L., & Weinle, C. A. (2002). Rorschach Training: Doctoral Students Experiences and Preferences. Journal of Personality Assessment, 79 (1), Ota, M., Obu, S., & Asada, T. (2011). Neuroimaging Study in Subjects at High Risk of Psychosis revealed by the Rorschach Test and First Episode Schizofrenia. Acta Neuropsychiatrica, 23, Sjöberg, L. (2000). Projektiva Test och Psykodynamiskt Grundande Bedömningar Otillförlitliga. Läkartidningen, 97 (1-2), Stricker, G., & Gold, J. R. (1999). The Rorschach: Toward a Nomothetically Based, Idiographically Applicable Configurational Model. Psychological Assessment, 11 (3), Yazigi, L. (2011). Special Section: Studied with Children and Adolecents. Rorschachiana, 32,

18 Sequence of Scores Appendix A Card Resp no Location and DQ Loc no Determinant and Form Quality (2) Contents P Z- score Special Scores

19 Client Information RIAP Structural Summary Appendix B Client Name: Gender: Test Date: Client ID: Date of Birth: Description: Location Features Zf = ZSum = ZEst = W = (Wv = ) D = W+D = Dd = S = DQ (FQ-) + = ( ) o = ( ) v/+ = ( ) v = ( ) Form Quality FQx MQual W+D + = o = u = - = none = Determinants Blends Single M = FM = m = FC = CF = C = Cn = FC = C F = C = FT = TF = T = FV = VF = V = FY = YF = Y = Fr = rf = FD = F = (2) = Contents H = (H) = Hd = (Hd) = Hx = A = (A) = Ad = (Ad) = An = Art = Ay = Bl = Bt = Cg = Cl = Ex = Fd = Fi = Ge = Hh = Ls = Na = Sc = Sx = Xy = Idio = RATIOS, PERCENTAGES, AND DERIVATIONS S-Constellation FV+VF+V+FD > 2 Col-Shd Blends > 0 Ego <.31 or >.44 MOR > 3 Zd > ±3.5 es > EA CF + C > FC X+% <.70 S > 3 P < 3 or > 8 Pure H < 2 R < 17 Total Special Scores Lvl-1 Lvl-2 DV = x1 x2 INC = x2 x4 DR = x3 x6 FAB = x4 x7 ALOG = x5 CON = x7 Raw Sum6 = Wgtd Sum6 = AB = GHR = AG = PHR = COP = MOR = CP = PER = PSV = R = L = EB = : EA = EBPer = eb = : es = D = Adj es = Adj D = FM = SumC = SumT = m = SumV = SumY = AFFECT FC:CF+C = : Pure C = SumC : WSumC = : Afr = S = Blends:R = CP = INTERPERSONAL COP = AG = GHR:PHR = : a:p = : Food = SumT = Human Content = Pure H = PER = Isolation Index = MEDIATION PROCESSING SELF-PERCEPTION IDEATION XA% = Zf = 3r+(2)/R = a:p = : Sum6 = WDA% = W:D:Dd = : : Fr+rF = Ma:Mp = : Lvl-2 = X-% = W : M = : SumV = 2AB+(Art+Ay) = WSum6 = S- = Zd = FD = MOR = M- = P = PSV = An+Xy = M none = X+% = DQ+ = MOR = Xu% = DQv = H:(H)+Hd+(Hd) = : PTI = DEPI = CDI = S-CON = HVI = OBS =

20

21

22

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU

Språkstörning-en uppföljningsstudie. Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Språkstörning-en uppföljningsstudie Ulla Ek Leg psykolog Professor Specialpedagogiska institutionen- SU Definition Generellt sett handlar det om att barnets språkförmåga är lägre än vad man kan förvänta

Läs mer

Schema för kurs 6: Utredning och åtgärder avseende individen barnkursen ht 2010

Schema för kurs 6: Utredning och åtgärder avseende individen barnkursen ht 2010 Schema för kurs 6: Utredning och åtgärder avseende individen barnkursen ht 2010 Vecka 45 - Måndag 8/11, kl 9-12 U 21 (CK)* Introduktion till barnavsnittet. Att utreda barn Läs: Broberg 1-3 och Smedler

Läs mer

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan.

Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. Psykologi 19.9.2011 Fråga 1: Diskutera för- och nackdelar med grupparbete i inlärningen i skolan. I svaret har skribenten behandlat både för- och nackdelar. Svaret är avgränsat till inlärning i skolan.

Läs mer

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003

PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire. En kort introduktion. David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX Psychotherapy Expectations and Experiences Questionnaire En kort introduktion David Clinton och Rolf Sandell 2003 PEX är ett självskattningsformulär som har utvecklats av David Clinton och Rolf Sandell,

Läs mer

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2)

Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Påbyggnadsutbildning i psykoterapi med psykoanalytisk inriktning (60p) (motsvarande Steg 2) Mål och syfte Inriktning Behörighet och antagning Utbildningen syftar till: att ge den studerande de kunskaper

Läs mer

DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBAT

DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBAT DEBATT DEBATT DEBATT DEBATT DEBAT Projektiva testmetoder kan ge tillförlitliga data Professor Lennart Sjöberg ifrågasätter tillförlitligheten i kliniska psykologers bedömningar och värdet av s k projektiva

Läs mer

Ätstörningar vid fetma

Ätstörningar vid fetma Ätstörningar vid fetma Diagnos och samsjuklighet 1 Diagnostik enligt DSM Diagnostic and Statistical Manual of mental disorders Deskriptiva kriterier Systematisk och pedagogisk Stöd för psykiatrisk diagnostik

Läs mer

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER

UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER UTBILDNINGAR & ÖPPNA SEMINARIER Magelungen Utveckling AB Bondegatan 35 116 33 Stockholm 08-556 93 190 Samtal med barn - en processorienterad utbildning i genomförande av samtal med barn och ungdomar i

Läs mer

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa!

Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! Komplexiologi löser de accelererande problemen med psykisk ohälsa! En psykolog kan inte lösa flertalet av psykets problem eftersom de är komplexa, och då gäller givetvis samma sak för coacher, forskare

Läs mer

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund

Vad är TEACCH? pedagogiskt perspektiv. Helene Tranquist. Bakgrund Vad är TEACCH? Helene Tranquist Jag kommer ofta i kontakt med personal i verksamheter för barn, ungdomar och vuxna med autism som säger att de arbetar med TEACCH metoden. Vad menar de med det? Jag kan

Läs mer

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati

Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati Kapitel 5 Affektiv kommunikation och empati 1 Från enpersonsperspektiv till samspelsperspektiv De fyra första kapitlen i boken har handlat om emotioner hos den enskilda individen: om basaffekterna och

Läs mer

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå

Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå Anvisningar till rapporter i psykologi på B-nivå En rapport i psykologi är det enklaste formatet för att rapportera en vetenskaplig undersökning inom psykologins forskningsfält. Något som kännetecknar

Läs mer

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal

Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Kort om Sociala berättelser och seriesamtal Carol Gray, autismkonsulent vid Jenison Public Schools, Jenison i Michigan, USA har på 1990 talet utarbetat Social Stories och Comic Strip Conversation som pedagogiska

Läs mer

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister

Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Sjukdomsspecifika PROM i kvalitetsregister Mats Lundström EyeNet Sweden Karlskrona, Sverige Innehåll Bruk av sjukdomsspecifika PROM hos svenska kvalitetsregister Vad kan ett sjukdomsspecifikt PROM tillföra

Läs mer

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn

Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn Tidig diagnostik av utvecklingsavvikelser hos småbarn ett utvecklingspsykiatriskt perspektiv Harald Sturm, barnpsykiater och barnneurolog Eric Zander, psykolog och doktorand Utvecklingspsykiatrisk enhet

Läs mer

Värt att veta om ADHD

Värt att veta om ADHD Sidan 1 Värt att veta om ADHD - förhållningssätt & strategier för personal Anna Backman Legitimerad psykolog ADHD-center, SLSO anna.backman@sll.se Sidan 2 Översikt 1. Diagnosen ADHD 2. Vad innebär svårigheterna?

Läs mer

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi

Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Utbildning för psykologer i psykofarmakologi Bakgrund Collskog Konferenser AB har under flera år arrangerat konferenser och fortbildningskurser för bl. a. psykologer. 2011 gavs en kurs i psykofarmakologi

Läs mer

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression

Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Co-occurring Symptoms of Attention Deficit Hyperactivity Disorder and Depression Sex, Aetiology, Help-Seeking and Assessment Karin Sonnby Överläkare BUP Västmanland Med dr Handledare Professor Kent W.

Läs mer

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum

MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum MANUAL Psykologisk utredning inför mottagande i grundsärskolan och gymnasiesärskolan Specialpedagogiskt kompetenscentrum Reviderad december 2011 Syfte Syftet med den psykologiska utredningen är att ge

Läs mer

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi

ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi ASPERGERS SYNDROMvad betyder det? Mia Nykopp, neuropsykolog Barnläkarstationen Pikkujätti i Hagalund mia.nykopp@pikkujatti.fi Källor: Barnpsykiater Berit Lagerheims och Svenny Kopps föreläsningar (2001-2002)

Läs mer

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU

Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling NILS HAGLUND / LU Autism hos små barn: Tidig screening och behandling Maria Råstam, professor, handledare Karin Källén, docent, bihandledare SvenOlof

Läs mer

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING

BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING BARNANPASSAD ÅTERGIVNING AV PSYKOLOGUTREDNING Habiliteringen Mora 2012 Barn 6 12 år Diagnos: Adhd, autismspektrum, lindrig och måttlig utvecklingsstörning, Cp samt EDS Psykologutredning Remiss med frågeställning

Läs mer

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi.

Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap. Utbildningsplan. Mastersprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi. Dnr HS 2013/164 Fakulteten för humaniora och samhällsvetenskap Utbildningsplan Masterprogram i psykologi med inriktning kognitiv beteendeterapi (KBT) Programkod: Programmets benämning: Beslut om inrättande:

Läs mer

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning

Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Träning av arbetsminnet: kognitiva förutsättningar, utmaningar för implementering och effekter av träning Bert Jonsson, institutionen för psykologi, Umeå Universitet Utgångspunkter Med begreppet arbetsminne

Läs mer

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng

PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden PC2275, Kognitiv beteendeterapi, 30 högskolepoäng Avancerad nivå Cognitive behaviour therapy, 30 credits, Second Cycle 1. Fastställande Kursplanen har fastställts

Läs mer

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan

Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Förhållningssätt till barn med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar i skolan Diana Lorenz, kurator Neuropediatriska Avdelningen Astrid Lindgrens Barnsjukhus 2011-03-31 Diana Lorenz 1 Neuropsykiatriska

Läs mer

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne

CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne CYBERBULLYING IN CHILDHOOD AND ADOLESCENCE - Assessment, Coping, and the Role of Appearance Sofia Berne Avhandling för avläggande av filosofie doktorsexamen i psykologi, som med vederbörligt tillstånd

Läs mer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer

Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Känslomässig tillgänglighet hos traumatiserade flyktingfamiljer Monica Brendler Lindqvist, socionom, leg.psykoterapeut, handledare, verksamhetschef, Röda Korsets Center för torterade flyktingar, Stockholm

Läs mer

Autism en introduktion

Autism en introduktion Autism en introduktion SvenOlof Dahlgren svenolof@huh.se Ulrika Långh ulrika.langh@sll.se DIAGNOSTIK Brytningstid: Två diagnostiska system ICD-10 (WHO:s) och DSM 5 (APA) som inte är matchade med varandra

Läs mer

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng

KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng 1(6) KURSPLAN Psykologi, 1-30 hp, 30 högskolepoäng Psychology, 1-30, 30 credits Kurskod: LPYA17 Fastställd av: VD 2007-06-26 Gäller fr.o.m.: HT 2012, rviderad 2010-06-01 Version: 2 Utbildningsnivå: Utbildningsområde:

Läs mer

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa

Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Kvinnor med substansmissbruk och psykisk ohälsa Solveig Olausson Leg. psykolog, leg. psykoterapeut, fil. dr. i psykologi Beroendekliniken Sahlgrenska universitetssjukhuset Göteborg Psykiska problem hos

Läs mer

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching

ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching Ämne ICF Kärnkompetenser en översättning till svenska Dokumentansvarig Styrelsen för ICF Sverige 2009 Datum ICF:s kärnkompetenser för professionell coaching ICF har definierat elva kompetenser som utgör

Läs mer

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården

Psykologförbundets rekommendationer. Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Psykologförbundets rekommendationer Hantering och förvaring av psykologiska test inom hälso- och sjukvården Antagna av förbundsstyrelsen 10 april 2013 Psykologiska test Ett psykologiskt test strävar efter

Läs mer

Att hantera två eller flera språk

Att hantera två eller flera språk www.sprakenshus.se Att hantera två eller flera språk Klarar barn med funktionshinder detta? Vilka fördelar både för barn och personal med att arbeta med flera språk? Vilka nackdelar både för barn och personal

Läs mer

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014

Resultatrapport. Exempel IOL TOOL. Framtagen till: Framtagen av: Sammanställd den 12 oktober, 2014 Resultatrapport Sammanställd den 12 oktober, 2014 Framtagen till: Exempel Framtagen av: IOL TOOL Kopieringsförbud Denna rapport är skyddad av upphovsrättslagen. Kopiering är förbjuden utöver vad som anges

Läs mer

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden

Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Ross Greene Gee e Collaborative Problem Solving (CPS) Modell för att förstå och hjälpa barn med problemskapande beteenden Mats Johnson Enheten för Barnneuropsykiatri (BNK) Gillbergcentrum, Sahlgrenska

Läs mer

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal

Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal Färdighetsträning Som kompetensutveckling för personal 6 Mars 2013 Carolina Wihrén Btr Föreståndare, DBT/KBT Terapeut Strandhagens Behandlingshem Sävsjö Carolina.wihren@aleris.se Vad är färdighetsträning

Läs mer

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS

# 8 ASPERGERS SYNDROM SUPPLEMENT. Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS # 8 Amerikanska original som använts: III 18/2 2009 ASPERGERS SYNDROM GENOMGRIPANDE STÖRNING I UTVECKLINGEN UNS SUPPLEMENT Intervjupersonens ID# och Initialer Datum för Intervjun Intervjuare Svensk översättning

Läs mer

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda.

- Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. 1 PSYKOTERAPI ALA PETRI - Psykoterapi; ordets etiologi; från latin psyko själ, terapi att behandla, att vårda. - Definition av psykoterapi: Psykoterapi är en behandlingsmetod väl förankrad i psykologisk

Läs mer

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014

Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Första linjen i Angered Sammanställning av verksamhetsstatistik från mars till september 2014 Innehåll Inledning... 5 Projektet Psynk psykisk hälsa, barn och unga... 5 Första linjen... 5 Utvärdering av

Läs mer

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet

AvI-index. Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet ANDERS GUNÉR AvI-index Ett instrument för att mäta IT-systems användbarhet Iordanis Kavathatzopoulos Uppsala universitet ISBN 978-91-976643-5-6 Copyright 2008 Iordanis Kavathatzopoulos. Uppsala universitet,

Läs mer

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping

God vård. vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar. Malin Green Landell, BUP-kliniken, Universitetssjukhuset i Linköping God vård vid depression och ångestsyndrom hos barn och ungdomar Aktuellt kunskapsläge Evidens för f r psykologisk behandling och för f läkemedelsbehandling (SSRI) vid ångest- syndrom och depressionssjukdomar

Läs mer

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare

IPT. Börje Lech. Interpersonell Psykoterapi. Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Interpersonell Psykoterapi Psykolog, psykoterapeut, FD, IPT-handledare IPT Pragmatisk köksbordsterapi IPT strukturerad, fokuserad och tidsbegränsad psykoterapi som fokuserar på interpersonella problem

Läs mer

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar.

Motverka studieavbrott. effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet av studier och studieavbrott bland barn i skolåldern och ungdomar. Forskning om studieavbrott 2014:3 Svensk titel: Motverka studieavbrott effekter på fullföljandet

Läs mer

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408

Kvalitativ Analys. Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Kvalitativ Analys Utvärderingsmetoder inom MDI DH2408 Inlämningsuppgift 2 Era gruppinlämningar ligger här framme, leta reda på er egen!!! Jag har godtyckligt gett er ett gruppnummer, referera till det

Läs mer

Instruktion till särskilt utvalda utbildare

Instruktion till särskilt utvalda utbildare Instruktion till särskilt utvalda utbildare Det här är en instruktion till dig som ska ge utbildning och färdighetsträning i bedömning och behandling av depression och värdera och hantera självmordsrisk

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad

Barn i Barnahus. Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende. Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barn i Barnahus Sjukvårdssökande före, under och efter barnahusärende Therése Saksø & Lars Almroth Barnläkare, Centralsjukhuset Kristianstad Barnahus Modell för samarbete mellan åklagare, polis, socialtjänst,

Läs mer

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år

Neuropsykologiskt batteri 2015-05-12. DTS-studien patienter med MCI vid baseline Baseline 2 år 4 år 6 år 10 år Kognitiva profiler vid förstadier till Alzheimer och vaskulär demens Arto Nordlund, Leg psykolog, Med Dr Institutionen för neurovetenskap och fysiologi arto.nordlund@neuro.gu.se DTS-studien patienter med

Läs mer

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen!

Allmänt: Sammanfatta kort den bakgrundsinformation som insamlats vid bedömning av patienten inför behandling. Var koncis i beskrivningen! Fall: bakgrund, konceptualisering, behandlingsplan och utvärdering Utvecklad på Beck Institute for Cognitive Therapy and Research. www.beckinstitute.org Svensk översättning Skön&Zuber&Nowak I. Bakgrund

Läs mer

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP

KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP KOMMUNIKATIVT LEDARSKAP 7, 100, 85, 7 EN ANALYS AV INTERVJUER MED CHEFER OCH MEDARBETARE I FEM FÖRETAG NORRMEJERIER SAAB SANDVIK SPENDRUPS VOLVO Mittuniversitetet Avdelningen för medieoch kommunikationsvetenskap

Läs mer

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation

Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Umeå Universitet 041025 Kognitionsvetenskap C, HT-04 Mental Rotation Grupp 3: Christina Grahn, dit01cgn@cs.umu.se Dan Kindeborg, di01dkg@cs.umu.se David Linder, c01dlr@cs.umu.se Frida Bergman, dit01fbn@cs.umu.se

Läs mer

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Koncentrationssvårigheter. Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Koncentrationssvårigheter Luckan 6.10.2009, Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Koncentrationssvårigheter vad är det? 2. Olika typer av koncentrationssvårigheter 3. Typiska problem

Läs mer

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13

Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se. Bruno Hägglöf 2014 10 13 Bruno Hägglöf Senior professor, Barn och ungdomspsykiatri Umeå universitet bruno.hagglof@umu.se Aspekter på stöd i skolan Skolan är en viktig skyddsfaktor inte minst för barn med funktionsproblem Men också

Läs mer

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala

Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell. Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala Martina Datavs Johansson Ann-Sofie Kardell Utvärdering av KBT i grupp för personer med depression Vid psykiatrisk mottagning 2, allmänpsyk Uppsala BAKGRUND Vid psykiatrisk mottagning 2, (tidigare mottagningen

Läs mer

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det!

Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Lyssna på vad jag säger! - inte hur jag säger det! Barns vittnesmål och trovärdighet Sara Landström, Docent Psykologiska institutionen, Göteborgs Universitet CLIP www.psy.gu.se/clip 1 Barnet i rättsprocessen

Läs mer

Psykologen som ledare

Psykologen som ledare Mindmatter AB Surbrunnsgatan 6 411 19 Göteborg Tel. 01-711 52 10 www.mindmatter.se Psykologen som ledare Kursbeskrivning INNEHÅLL Kursbeskrivning Teori Praktisk tillämpning av teori Lärare Examination

Läs mer

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden.

Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Mot en gemensam definition av systemiskt tänkande - i dag och inför framtiden. Det har nu gått ungefär 25 år sedan det blev möjligt att bli legitimerad psykoterapeut på familjeterapeutisk grund och då

Läs mer

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner

TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY. Tord Forsner TURNING GUIDELINES INTO CLINICAL PRACTICE FINDINGS FROM AN IMPLEMENTATION STUDY Tord Forsner En enkel ekvation? information=implementering information+utbildning+resurser=implementering Hur sprider vi

Läs mer

Klarar alla barn skolans mål?

Klarar alla barn skolans mål? Klarar alla barn skolans mål? 2014-10-29/Elisabeth Fernell Utvecklingsneurologiska enheten, Skaraborgs sjukhus, Mariestad Gillbergcentrum, Göteborgs universitet Gillbergcentrum Barn och ungdomscentrum

Läs mer

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem

Sävsjöviks Förstärkta Familjehem Vi är ett mindre förstärkt familjevårdsföretag med säte i Borås. I vår verksamhet arbetar personal med lång, gedigen utbildning och erfarenhet inom missbruksvård och mänskligt beteende (konsulenter). Vi

Läs mer

Minnet - begrepp och principer

Minnet - begrepp och principer Minnet - begrepp och principer Ebbinghaus (1885)» nonsensstavelser» retention»test Två begreppsteorin för minnet» aktivitet»styrka bestämmer tillgängligheten hos ett minnesspår vid en viss tidpunkt bestämmer

Läs mer

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014

Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Concentration Deficit Disorder Rusell A. Barkley 2014 Sammanfattning av ett faktablad baserat på ett kapitel ur boken Attention Deficit Hyperactivity Disorder: A Handbook for Diagnosis and Treatment (4th

Läs mer

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk

Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk Manual för genomförande av utvidgad undersökning inom ramen för Aktivitetsförmågeutredning (AFU) arbetsterapeutisk, psykologisk och sjukgymnastisk undersökning 1 (10) 2 (10) Innehållsförteckning Utvidgad

Läs mer

Exempel på observation

Exempel på observation Exempel på observation 1 Jag gjorde en ostrukturerad, icke deltagande observation (Bell, 2005, s. 188). Bell beskriver i sin bok ostrukturerad observation som något man tillämpar när man har en klar uppfattning

Läs mer

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet

Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Våld i nära relationer inom BUP- förekomst och behandlares erfarenheter av att identifiera våldet Nationell konferens barn som anhöriga 2013-09-14 Ole Hultmann, Fil. lic, doktorand vid Psykologiska institutionen,

Läs mer

Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge

Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge Riskbedömningar i samband med utredningar om vårdnad, boende och umgänge Lars Brännström, FD lars.brannstrom@socialstyrelsen.se 075-247 36 15 Leonard Ngaosuvan, FD leonard.ngaosuvan@socialstyrelsen.se

Läs mer

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar

Utbildningsplan Benämning Benämning på engelska Poäng Programkod Gäller från Fastställd Programansvar Beslut Utbildningens nivå Inriktningar Utbildningsplan 1 (6) Benämning Magisterprogrammet i politik och krig Benämning på engelska Masters Programme in Politics and War Poäng: 60 hp Programkod: 2PK15 Gäller från: Höstterminen 2015 Fastställd:

Läs mer

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd

Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Psykiatrisk tilläggsproblematik hos unga vuxna med autismspektrumtillstånd Vad är det och vad kan man göra? Linköping 2012-11-07 Tove Lugnegård, överläkare, med dr, Vuxenhabiliteringen i Värmland Exempel

Läs mer

Bilaga A Traumaintervju

Bilaga A Traumaintervju Bilaga A Traumaintervju (används av terapeuten i session 1) Traumaintervju Klientens namn: Datum: Terapeut: Obs: Den här intervjun förutsätter att en grundlig bedömning eller undersökning redan är gjord,

Läs mer

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening

Barn med specialbehov. 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Barn med specialbehov 4H Verksamhetsledardag, 25. mars, 2010 Psykolog Mikaela Särkilahti, Ord och Mening Struktur 1. Barn med specialbehov vad är det? 2. Teori- Olika typer av specialbehov -Inlärningen

Läs mer

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård.

Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. Läkare, psykolog, arbetsterapeut, sekreterare... En rad yrkeskategorier samarbetar för att ge hallänning arna bästa tänkbara psy kiat risk vård. De har många olika sorters kunskap och erfarenheter, vilket

Läs mer

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2

ADHD och autism. Björn Kadesjö. Vad är ADHD? ADHD i olika åldrar 1/12 2004. Vad är ADHD? 1. ADHD i olika åldrar 1. Så vanligt är ADHD 2 1/12 2004 ADHD och autism Björn Kadesjö Vad är ADHD? 1 ADHD i olika åldrar 1 Så vanligt är ADHD 2 Samtidiga problem 2 Orsaker till ADHD 3 Behandling 3 ADHD och autism 4 Vad är ADHD? ADHD (attention deficit/hyperactivity

Läs mer

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet

Bild 1: Översikt över faserna i projektarbetet Projektarbete kring system X Det här dokumentet beskriver uppgiften samt innehåller mallar för de rapporter som ska lämnas in. Bild 1 visar ordning och ungefärligt förhållande för tidsåtgång mellan de

Läs mer

Psykiska funktionshinder och kognition

Psykiska funktionshinder och kognition Psykiska funktionshinder och kognition Vaasa 13.11 2014 Leif Berg, verksamhetsledare Pol.mag/Leg.psykoterapeut Omaiset mielenterveystyön tukena, Uudenmaan yhdistys ry- Anhörigas stöd för mentalvården,

Läs mer

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013

RF Elitidrott 2013. Elittränarkonferens 2013 RF Elitidrott 2013 Elittränarkonferens 2013 Prestera i vardag och mästerskap Tankar, känslor och beteende Göran Kenttä & Karin Moesch Teknikern /Metoder Teknikerna: ACT, exponering, visualisering, avslappning,

Läs mer

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum

Välkommen. till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd. Habiliteringscentrum - www.ltv.se/habiliteringscentrum Välkommen till en serie föreläsningar om autismspektrumtillstånd Dagens föreläsare Kerstin Kwarnmark, leg psykolog Farhad Assadi, leg psykolog Christoffer Lord, leg psykolog Serie föreläsningar Vad är

Läs mer

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken

HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017. Psykiatriska kliniken HELSINGFORS UNIVERSITET PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGEN PSYKOTERAPEUTUTBILDNINGSPROGRAM MED PSYKODYNAMISK INRIKTNING 77 SP, 2014-2017 Psykologi Institutionen för beteendevetenskaper Beteendevetenskapliga fakulteten

Läs mer

Metoduppgift 4: Metod-PM

Metoduppgift 4: Metod-PM Metoduppgift 4: Metod-PM I dagens samhälle, är det av allt större vikt i vilken familj man föds i? Introduktion: Den 1 januari 2013 infördes en reform som innebar att det numera är tillåtet för vårdnadshavare

Läs mer

KBT. Kognitiv Beteendeterapi.

KBT. Kognitiv Beteendeterapi. KBT Kognitiv Beteendeterapi. Inledning. KBT är en förkortning för kognitiv beteendeterapi, som är en psykoterapeutisk behandlingsmetod med rötterna i både kognitiv terapi och beteendeterapi. URSPRUNGLIGEN

Läs mer

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS

ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS ADHD NÄR VARDAGEN ÄR KAOS Att små barn har svårt att sitta still, koncentrera sig och kontrollera sina impulser är inget ovanligt. Men för de barn som lider av ADHD (Attention Deficit Hyperactivity Disorder)

Läs mer

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier.

BEHANDLARENKÄTER. Magelungen Kolloverksamheter Tjärhovsgatan 32 116 21 STOCKHOLM TELEFON 08-556 93 196 www.magelungen.com info@terapikolonier. BEHANDLARENKÄTER Sammanställning av utvärderingsenkäter ifyllda av behandlare som remitterat barn, ungdomar eller barn tillsammans med föräldrar till Terapikoloniers verksamheter under sommaren 2014. Utvärderingsenkäter

Läs mer

Burnout in parents of chronically ill children

Burnout in parents of chronically ill children Burnout in parents of chronically ill children Caisa Lindström Kurator, med.lic. Barn- och ungdomskliniken, Universitetssjukhuset, Örebro 2013-04-25 Publicerade artiklar Att vara förälder till ett barn

Läs mer

FFT Funktionell familjeterapi

FFT Funktionell familjeterapi Texten nedan är hämtade från riktlinjerna för missbruk- och beroendevård som uppdaterats med en preliminär version 2014-03-31. FFT Funktionell familjeterapi Tillstånd: Användning, missbruk eller beroende

Läs mer

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema

Motivation & Emotion Anvisningar och Schema Stockholms universitet Psykologiska institutionen Motivation & Emotion (7.5 hp) Psykologi II HT 2010 Delkursansvarig: Mats Najström Motivation & Emotion Anvisningar och Schema 8 november 11 januari 2011

Läs mer

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se

Psytest AB s METODKATALOG. Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se Psytest AB s METODKATALOG Psytest AB, Norra Vallgatan 90, 211 22 Malmö, www.psytest.se Innehållsförteckning Sida 2 Psytest AB 3 LSI-Ledarstilsinventorium 4 LSI-Omvärldsanalys 5 BP-Basprofil 6 Begåvningstest

Läs mer

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet

Förord. Linköping 9 april 2013. Doris Nilsson Docent i psykologi Linköpings Universitet Förord Den här boken vill förmedla vikten av att våga se och bemöta det potentiella våld som barn och ungdomar kan vara utsatta för. Det gäller både det våld ett barn kan bevittna samt egen våldsutsatthet.

Läs mer

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler

Tillämpad experimentalpsykologi [2] Tillämpad experimentalpsykologi [1] Empirisk forskningsansats. Tillämpad experimentalpsykologi [3] Variabler Tillämpad experimentalpsykologi [1] Ett tillvägagångssätt för att praktiskt undersöka mänskliga processer Alltså inget forskningsområde i sig! (I motsats till kognitiv, social- eller utvecklingspsykologi.)

Läs mer

Differentiell psykologi

Differentiell psykologi Differentiell psykologi Tisdag 24 september 2013 Confirmatory Factor Analysis CFA Dagens agenda Repetition: Sensitivitet och specificitet Övningsuppgift från idag Confirmatory Factor Analysis Utveckling

Läs mer

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY

ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY ESSENCE THE ESSENCE IN CHILD PSYCHIATRY Early Symptomatic Syndromes Eliciting Neurodevelopmental Clinical Examinations 2014-11-12 Monica Jonsson, Tua Bardosson Syftar till att hitta hela gruppen av tidigt

Läs mer

Behandling av långvarig smärta

Behandling av långvarig smärta Behandling av långvarig smärta Psykologiska behandlingsmetoder Marianne Kristiansson spec anestesiologi, spec smärtlindring, spec rättspsykiatri med dr, adj lektor inst klin neurovetenskap, KI chefsöverläkare

Läs mer

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM)

Läkemedelsindustrins informationsgranskningsman (IGM) Beslut i anmälningsärende Dnr. W482/02 2003-01-26 Ärende Schering Nordiska AB./. Biogen AB angående marknadsföring av Avonex i patientskrift. Avonex är ett interferon beta-1a preparat för behandling av

Läs mer

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie

ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie ADHD-symptom och mogenhet: redovisning av en tioårig uppföljningsstudie Gustafsson P, Holmström E, Besjakov J, Karlsson MK. ADHD symptoms and maturity a follow-up study in school children. Acta Paediatrica

Läs mer

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo

Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi Minnesanteckningar till IS 1(6) Institutionen för Pedagogik, didaktik och psykologi 2004-11-24 /hpo Beredningsgruppen för kursplaner och litteraturlistor

Läs mer

Mål inom forskarutbildning hur gör vi?

Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Mål inom forskarutbildning hur gör vi? Ingeborg van der Ploeg, Central studierektor / koordinator för utbildning på forskarnivå Karolinska Institutet, Stockholm Ingeborg.Van.Der.Ploeg@ki.se November 25,

Läs mer

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet

Resultat och diskussion. Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Resultat och diskussion Bruno Hägglöf Barn- och ungdomspsykiatri Umeå universitet Sammanvägt bevisvärde per studie BASAL KVALITET RELEVANS BEVISVÄRDE BRÅ Begränsat Begränsat Begränsat Dalarna Begränsat

Läs mer

PEDAGOGIK. Ämnets syfte

PEDAGOGIK. Ämnets syfte PEDAGOGIK Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi och har utvecklat en egen identitet som samhällsvetenskaplig disciplin. Ämnet pedagogik tar

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda

Riksförbundet Attention. Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon. Dagens agenda Välkommen till Fördjupningskurs om NPF 24 oktober 2013 Kursledare: Urban Leijon www.attention-utbildning.se Dagens agenda 9.30 12.00 NPF - hur kan det yttra sig utifrån faktorer som diagnos, miljö, ålder

Läs mer

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa?

Agenda för workshop. Workshop ACT. ACT på kartan (Kåver, 2006) 2012-09-14. Vilken typ av psykologi vill ACT/RFT skapa? Agenda för workshop Workshop ACT Cecilia Olsson Leg sjukgymnast & beteendevetare www.livspraktiken.se Placera ACT på kartan Kort introduktion till ACT Beteendets funktion & Beteendeanalys ACTs sex kärnprocesser,

Läs mer