Övergripande synpunkter
|
|
- Berit Vikström
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Motala Ström Sydvästra Vattenråd Remissyttrande gällande Vattenmyndighetens i Södra Östersjöns vattendistrikts förlag till åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, dr. nr Övergripande synpunkter Vi tycker att den ökade fokuseringen på våra vatten, dess status och åtgärdsprogram för att göra förbättringar där så krävs är mycket glädjande. Implementeringen av vattendirektivet lämnar dock mycket mer att önska. Hela projektet präglas av att resurserna uppenbarligen inte står i proportion till ambitionerna. Det har lett till otydligheter i snart sagt alla led, och hela projektet möts med misstro och lite uppgivenhet hos mark- och vattenägare som i grunden är mycket engagerade i våra miljöfrågor Vattenmyndigheten och andra berörda myndigheter har en stor uppgift att skapa enkelhet och tydlighet. Framför allt krävs en lättillgänglig och betydligt bättre pedagogisk kommunikation av motiv, tillämpning, genomförande, ansvar och tänkbar finansiering av föreslagna åtgärder för direktivets genomförande, än det som nu finns. Vi anser t.ex. att berörda myndigheter bör hålla informationsmöten om vad vi kan göra lokalt, och vilka konkreta åtgärder ni i så fall kan stimulera ekonomiskt. Det lokala engagemanget är oerhört viktigt för projektets genomförande. Vi mark- och vattenägare är sedan generationer måna om våra vatten och vår natur. För er del gäller det att ta vara på, vårda och förstärka detta engagemang. Vatteninformationssystemet VISS är definitivt inte användarvänligt, och remissunderlaget från Vattenmyndigheten är snudd på ogenomträngligt. En väldig massa text att botanisera i där man lätt virrar bort sig. En genomgripande redigering och strukturering måste till för att göra informationen praktiskt tillgänglig. Återigen gäller enkelhet och tydlighet, om ni vill att en intresserad allmänhet skall ha en rimlig möjlighet att hålla sig informerad. Åtgärdsprogrammet är i sina förslag ofta alltför skissartat och baserat på skrivbordsuppfattningar utan fältstudier. Detta skapar i sig en misstro, men också en undran om åtgärderna faktiskt är kostnadseffektiva. Här måste ni vara mer konkreta: Vad ska prioriteras? Vem skall finansiera vad och varför? Åtgärdsprogrammet domineras av 78 åtgärdsförslag riktade till statliga myndigheter och kommuner. Varje mottagande kommun eller myndighet ges åtgärdsuppdrag, mer eller mindre ospecificerat. Vanliga är formuleringar som av typen Myndigheten X resp Kommunerna Y behöver ta fram riktlinjer för. Inte någonstans förekommer någon uppgift om konkreta åtgärders finansiering eller vilken prioritet resp. åtgärd bör ha. I den redovisade kostnadssammanställningen finns endast aggregerade kostnader för de olika åtgärdsgrupperna.
2 Allmänna synpunkter Motala ströms Sydvästra vattenråd ser i stort positivt på Vattenmyndighetens samrådsförslag men mycket bör ändras, läggas till eller tas bort. Otydligheter i samrådsmaterialet Förslag till Åtgärdsprogram När vattenråden bildades betonade Vattenmyndigheten att ett underifrånperspektiv skulle genomsyra arbetet vilket också har sin grund i Vattendirektivet. I förslaget till åtgärdsprogram har myndigheten tvärtom utarbetat en text som behöver betydligt mer förklaring än en bilaga med Förklaring och texter (Bilaga 7). Vi har anledning att tro att vattenmyndigheten gjort sitt bästa för att försöka ta fram ett tillgängligt underlag, men tyvärr är det presenterade materialet tvärtom mycket svårgenomträngligt för såväl allmänhet som remissinstanser. Upplägget är rörigt, textmassan rik på onödigt krångliga ord, vetenskapliga hänvisningar saknas och den samhällsekonomiska konsekvensanalysen innehåller stora brister. Merparten av använda ord och uttrycksätt är obegripliga för vanliga människor, och ordlistan i slutet av publikationen åtgärdsprogram gör dessvärre inte saken lättare. Många har också stora svårigheter att använda VISS, på grund av otillräcklig kapacitet på nätet, krånglande applikation och svårigheter att förstå det material som presenteras på skärmen. Det har under samrådstiden också upptäckts många felaktigheter och förekomsten av schablonartade uppgifter i VISS, vilket skapar förtroendeproblem för myndighetens material. Textmassans upplägg ger vattenmyndighetens tjänstemän ett stort övertag över såväl vattenrådens representanter som människor från övriga remissinstanser som är satta att granska materialet och inte minst de vattendelegater som förväntas fatta beslut med remissvaren som grund. Att påstå att förslaget tillkommit i samråd med folket, en princip som slås fast i ramdirektivets grundläggande paragrafer, är en kraftig överdrift. Det råder vidare stor otydlighet om vilka vatten och vilken omkringliggande mark som faktiskt omfattas av vattenmyndighetens förslag. Enligt vår uppfattning behöver myndigheten t ex presentera en definition av vattendrag som står i samklang med definitionen av begreppet i andra svenska sammanhang, liksom en tydlig redogörelse för vilket markområde och/eller oklassade vattendrag som omfattas av de begränsningar som föreslås kopplade till ett visst vatten. Vattenmyndighetens samråd lämnar en del övrigt att önska. Ett samrådsmöte per län räcker inte för att samla in medborgarnas synpunkter på ett ytterligt komplicerat samrådsmaterial. Vissa möten har varit på gränsen till kaosartade där vattenmyndigheten lyckats med allt annat än att stimulera till deltagande och dialog, eller att samla in allmänhetens synpunkter.
3 Förslag: Vattenmyndigheterna och HaV bör få i uppdrag av Regeringen att, tillsammans med vattenråden, genomföra dialogmöten i superlokal skala för att presentera arbetet i vattenförvaltningen, lösa målkonflikterna i statens olika uppdrag samt inspirera till arbete som syftar till god vattenkvalitet. De svenska myndigheternas självpåtagna ambition att tala klartext med medborgarna bör även gälla Vattenmyndigheterna. Förslag till Förvaltningsplan I förslaget till förvaltningsplan är det mycket bra att behovet av samverkan lyfts fram som en förutsättning för arbetet med vattenförvaltningen! Förslag till Åtgärdsområdessammanställning Bilaga 1, åtgärdsprogram per åtgärdsområde kan vara av stor betydelse för dem som vill, kan eller behöver vidta åtgärder inom ett visst område. Men sammanställningen som presenteras i bilagan väcker vissa frågor. Är det endast åtgärder som har rapporterats in av kommun, vattenråd eller liknande till Vattenmyndigheten som presenteras i tabellerna? Eller vem har annars valt dessa åtgärder och på vilka grunder? I miljöbalken anges det som ett krav att myndigheter i sitt beslutsfattande ska verka för att åtgärderna i åtgärdsprogrammet genomförs och därför är det viktigt att tydliggöra var åtgärdsförslagen kommer ifrån så de mest effektiv åtgärderna för ett visst problem genomförs på rätt plats. Motala ströms Sydvästra vattenråds önskemål är att det klart ska framgå var informationen i tabellerna kommer ifrån, det vill säga vem eller vilka som lämnat informationen om genomförda eller planerade åtgärder och vem eller vilka som föreslår samt prioriterar möjliga åtgärder inom respektive åtgärdsområde. Förslag till Miljökonsekvensbeskrivning Eftersom MKN bestäms per vattenförekomst finns möjligheter att ta hänsyn till önskvärda verksamheter. MKN måste utgå från det faktum att vi har en befolkning som ska ha en självförsörjning av livsmedel och andra råvaror. Har vi inte det så exporterar vi miljöproblemen till andra länder. Att producera mat har en oundviklig påverkan på vatten och mark. Vattenmyndigheten måste påbörja arbetet med möjligheten att klassa vissa vattenförekomster som kraftigt modifierat vatten (KMV). Vår granne Finland har tagit denna möjlighet så titta gärna närmare på hur de gått till väga. Miljökonsekvensbeskrivningen (MKB) verkar vara ett dokument som inte ägnats tillräckligt med tid. Det finns mycket information om bakgrund och sammanhang, men när det gäller beskrivning av miljökonsekvenser kopplade just till åtgärdsprogrammet eller nollalternativet är innehållet mycket tunt. Dokumentet ger tyvärr snarare en obligatorisk översikt, än en ändamålsenlig beskrivning av miljökonsekvenserna. Övergödning Från 1995 till 2009 minskade fosforläckaget från jordbruk med 9 procent. Greppa Näringen har framgångsrikt engagerat flertalet lantbrukare inom Motala ströms Sydvästras
4 avrinningsområde. Geografiska arbetsgruppen för en vattenförekomst (vattengrupper) har bildats och vattenrådet har stöttat dessa. Bakgrundsbelastningen sker oavsett vilka åtgärder som vidtas. 90 procent av fosforförlusterna sker på 10 procent av marken under 1 procent av tiden, alltså kan inte generella åtgärder vara samhällsekonomiskt lönsamma utan fokus måste ligga på att hitta den speciella källan där läckaget sker. Detta görs bäst genom att använda sig av lokal kunskap. Vi vill gärna lyfta fram den omfattande studie som gjorts i Skenaån av Linköpings universitet SMHI och Jordbruksverket/Länsstyrelsen i Östergötland Där framkom inget säkert samband mellan utsläpp och omkringliggande jordbruksmarks intensitet eller användningsområde. Det behövs betydligt mera grundforskning för att kunna fastställa sambanden av hur utsläppen sker och vilka åtgärder som är effektiva och samhällsekonomiskt försvarbara. Rådgivning till lantbruket från exempelvis Greppa Näringen skulle fortsättningsvis kunna utgöra en möjlighet att gemensamt hitta en åtgärd som skulle kunna finansieras med stöd. I underlaget från samrådet 2009 fanns i källfördelningen för fosfor den antropogena delen särskilt redovisad. Detta saknas i samrådshandlingarna för perioden och skulle ge en tydligare bild av belastningen. Jordbruket bidrar till övergödningen men Motala ströms Sydvästras vattenråd anser att lagstiftning inte är rätt väg att gå. Åtgärder som grundar sig i frivillighet och kunskapshöjning hos lantbrukarkåren är att föredra. Greppa Näringen har engagerat lantbrukarna i vårt område och nya pengar kommer att öka engagemanget ytterligare i kommande period. Det ekonomiska ansvaret Vattenmyndigheten trycker på att förorenaren betalar principen (polluter pays principe PPP) ska gälla. Vårt vattenråd har uppfattningen att det även föreligger ett samhällsansvar. Jordbruket har sedan slutet av 1800-talet genomfört de åtgärder som staten Sverige beordrat exempelvis i form av avvattning av sjöar och våtmarker samt uträtning av diken, allt för att försörja Sveriges befolkning med mat. Så sent som på 1990-talet betalade staten stöd till exempelvis pumpstationer för att frilägga åkermark för matproduktion. Det är många åtgärder och därigenom en stor del av kostnaden för att genomföra förändringar som läggs på jordbrukssektorn, eftersom problemen med övergödning till stor del kommer härifrån. Men principen om att förorenaren betalar går inte att applicera rakt av då dagens lantbrukare inte fullt ut kan stå för de synder som ligger kvar från tidigare generationer, exempelvis i form av föroreningar orsakade av kemikalier som sedan länge är förbjudna medel som inte längre används. De nu verksamma lantbrukarna är ju även dagens livsmedelsproducenter. Deras producentvillkor får konsekvenser för konsumenterna, djuren och miljön eftersom deras arbete är direkt kopplat till en levande landsbygd med brukad mark, betande djur, god hushållning med hög etik. Ökade krav kan innebära en ökad risk att det svenska lantbruket marginaliseras inte minst genom den hårda konkurrensen från omvärden (se Konkurrenskraftutredningen). Därigenom minskar den svenska självhushållningsgraden och behovet av import ökar ytterligare. Detta är i sin tur en säkerhetspolitisk risk då samhället
5 därigenom blir mer sårbart vilket är angeläget att motverka, inte minst med tanke på vår allt mer oroliga omvärld. Skulle lagstiftning området genomföras stängs lantbrukarnas möjligheter att söka stöd för åtgärder. Kostnader för lagstiftning och ökad tillsyn måste ställas mot kostnader för rådgivning och kunskapshöjning. I förslaget till åtgärdsprogram saknas det en koppling till Jordbruksverkets landsbygdsprogram. Införande av kantzoner och andra åtgärder behöver även samordnas med EU:s landsbygdsprogram för miljöstöd till lant- och skogsbrukare. Åtgärderna minskar intäkterna och ökar kostnaderna för produktion. Frågan om hur fastighetsägare och markanvändare ska kompenseras för minskad areal jordbruks- och skogsmark vid skyddszoner, våtmarker och andra krav bör utvecklas. De så kallade gröna näringarna blir dubbelt skyldiga när de både får krav på sig att sanera och vidta åtgärder, samtidigt som intäkterna minskar med lägre produktion. Detta kan även försvåra generationsväxling och nya marksägares vilja att genomföra och bekosta åtgärderna. Framgångsarbete Arbetet med vattenfrågor får allt mer betydelse. För att nå framgång måste kunskap och förståelse spridas. Ett bra sätt är olika rådgivnings och kunskapshöjande åtgärder. Att ändra beteende är en stor utmaning men inte omöjligt. Kanske bör Vattenmyndigheten även inrikta sitt arbete mot läroplanen inom utbildningsväsendet för att även på lång sikt få en kunskapshöjning i samhället. Effekten av hittillsvarande arbete har varit god vad gäller såväl miljö- och hälsorisker med växtskyddsmedel som läckage av växtnäring. Läckaget av fosfor minskade mellan 2001 och 2008 i svenskt jordbruk med ton med hjälp av rådgivningskampanjen Greppa Näringen, och sedan dess har arbetet intensifierats både när det gäller utveckling av nya kunskapsunderlag och åtgärder på gårdarna. Greppa Näringen är internationellt erkänt och fungerat som ett och framgångsrikt smörjmedel för att underlätta att göra rätt åtgärd på rätt plats, och med rätt teknik. Mer resurser för ett framgångsrikt genomförande av åtgärderna Flera av åtgärderna i förslaget till åtgärdsprogram är resurskrävande varför vårt vattenråd tycker att det är mycket viktigt att generellt mer resurser tillförs kommunerna, detta inte minst inom tillsynsarbetet för exempelvis förorenade områden som i åtgärdsprogrammet lyfts fram som ett prioriterat område. Ökade resurser till kommunerna behövs även för utvecklingen av översikts- och detaljplaner så att miljökvalitetsnormerna för vatten följs. Vattenmyndigheten Norra Östersjön har tagit fram detaljerade åtgärdsprogram för ett femtiotal avrinningsområden där det på ett mycket tydligt och överskådligt sätt framgår vilka åtgärder som behöver genomföras, vem som ansvarar för genomförandet och när åtgärden ska vara genomförd. Det vore önskvärt att motsvarande underlag fanns för Södra Östersjöns vattendistrikt.
6 Förslag till åtgärder Motala ströms sydvästra vattenråd har noterat att det i förslaget till åtgärdsprogram saknas en åtgärd kopplad till läkemedel i dricksvatten, eller till och med i vattenförekomsten (recipienten) överhuvudtaget, vilket bör finnas. Läkemedelsrester är en förorening som med säkerhet kommer ut i våra vattenförekomster vilket leder till negativa konsekvenser för miljön och i dess förlängning även för människan. Hur ska samhället ta tag i denna fråga? Vattenrådet anser också att det saknas ett resonemang samt någon åtgärd kopplad till utsläpp av avloppsvatten från stora fartyg i Östersjön. Det samma gäller en åtgärd för kommunerna om att identifiera öar eller platser längs kusten där det bör placeras ut torrtoaletter eller mottagningsstationer för toalettavfall för att minska mängden avloppsvatten som töms från fritidsbåtar i hav och större sjöar. Vårt vattenråd är helt övertygad om att rådgivning och eget ansvar är rätt väg framåt när det gäller åtgärdsarbetet, och delar inte vattenmyndighetens bedömning i den styrmedelsanalys som presenterats i samrådsmaterialet, där föreskrifter alltid får högre poäng än andra styrmedel när en myndighet sprungen ut en föreskriftskultur får analysera fritt. Rådgivning och projektledning tillsammans med ekonomisk ersättning förordas för samtliga åtgärder med bäring på jordbruk, skogsbruk och trädgårdsodling. Förslag: styrmedelsanalysen i sin nuvarande utformning bör helt utgå ur vattenmyndighetens förslag. Tvåstegsdiken Tvåstegsdike kan vara en intressant åtgärd på vissa platser, men med tanke på den stora åtgången av både mark och pengar måste platsen för åtgärden väljas med mycket stor omsorg. Vattenmyndigheten har en orealistisk uppfattning om hur långa vattendragssträckor som kommer att kunna vara aktuella och kostnadsberäkningen ifrågasätts och behöver justeras. Våra erfarenheter pekar på att det krävs omfattande rådgivnings- och projekteringsinsatser innan ett dike kan anläggas samt att ny vattendom behöver sökas. Hur investeringskostnaden beräknats till ca 800 kr/meter framgår inte tydligt, men att produktionsbortfallet inte är 0 kr bör även vattenmyndigheten förstå. Därtill riskerar man att schaktmassorna är olämpliga som material i dikes närområde, t ex då alven innehåller gyttjeinslag som är vanligt i vissa jordbruksdominerade områden. Förslag: Jordbruksverket behöver arbeta fram stöd som täcker rådgivning, projektering, markarbeten mm i syfte att underlätta anläggning av tvåstegsdiken där behov är påkallat, samt att Strukturkalkning Effekten av strukturkalkning och kalkfilterdiken är definitivt inte klarlagd i tillräcklig vetenskaplig omfattning. Effekter varierar kraftigt med förutsättningarna vid spridningstillfället, fosforstatusen i jorden och sannolikt mellan jordarter med såväl olika lerhalt som olika sammansättning av lermineral. Livslängden på åtgärdens effekt behöver
7 också klarläggas. Man behöver också ta ställning till kalkningens övriga effekter, t ex på mikrolivet i jorden samt klimatpåverkan vid framställning, innan man kan rekommendera den i stor skala. Det bör också redan ha kommit till vattenmyndighetens kännedom att strukturkalkning inte är godkänd åtgärd i ekologisk produktion samt att åtgärden inte fungerar på fält med långliggande vallar. Våtmarker och fosfordammar Vattenmyndighetens förslag till omfattning på våtmarksanläggning är mycket stor och vi ställer tveksamma till att det finns så många lägen där en effektiv våtmark kan anläggas med rimliga kostnader. Till detta kommer ansenliga kostnader för skötsel för att våtmarkens funktion som näringsfälla ska bevaras. Nuvarande stödsystem för våtmarksanläggning kritiseras då åtagandet sträcker sig 20 år framåt i tiden, medan skötselstödet endast garanteras för en femårsperiod. Dessutom blir man ekonomiskt straffad i stödsystemet om man vill att våtmarken även ska kunna användas som bevattningsdamm, vilket ytterligare sänker motivationen. Därtill inträder strandskydd runt våtmarken och det råder stor osäkerhet kring hur marken får användas när åtagandeperioden gått ut, som en följd av att våtmarken anses ha skapat ett nytt naturtillstånd. Markåtkomsten behöver också vägas mot andra samhällsmål som livsmedelsförsörjning och begränsad klimatpåverkan. Effekten av att omvandla den högproduktiva marken till sankmark får långt högre effekter på livsmedelsproduktionen än den arealmässiga omfattningen på 2%, vilket bör framgå. Sammantaget innebär svårigheterna att finna kostnadseffektiva våtmarkslägen, kritiken mot nuvarande system och markåtkomsten att föreslagen omfattning ifrågasätts. Dessutom ifrågasätts vattenmyndighetens uppfattning om värdeförlusten för den åkermark som ska användas ( kr) samt kostnader förenade med underhåll och anläggning. För många av våtmarkerna kommer det att krävas omfattande grävningsinsatser. Skyddszoner Skyddszoner och kantzoner har under många år anlagts längs vattendragen i distriktet, understödda av samhällets styrmedel och till gagn för miljön på många olika sätt. Att betydelsen är begränsad när det gäller inverkan på fosforläckage från slättlandskapets plana fält har vetenskapen och lantbrukarna länge känt till, men systemet har fortsatt att applåderas från myndighetshåll. När nu vattenmyndigheten går ut och i samrådsmaterialet meddelar att denna åtgärd sannolikt haft liten effekt på såväl kväve- som fosforförluster, upplevs det som mycket märkligt att vattenmyndigheten föreslår ännu mer skyddszoner, visserligen stödberättigade ur ett landsbygdsprogram som saknar finansiella muskler, men framtvingade genom föreskrifter och hot om expropriation. Det finns förståelse för nödvändigheten att hålla skyddsavstånd vid hantering av kemikalier och vid gödselspridning med dålig precision, men krav på 20 meter breda skyddszoner kan få förödande effekter på produktion och arrondering i många bygder, tydligen utan nämnvärd nytta. Tillräckligt vetenskapligt stöd saknas för att 20 meter breda zoner i den skala som redovisas är kostnadseffektivt. En uppluckring av biotopskyddet för öppna diken skulle däremot vara gynnsamt för såväl risken för oönskad spridning av olika ämnen som ökad konkurrenskraft i skogs- och mellanbygd.
8 Förslag: Motala ström sydvästra vattenråd efterlyser lite mer ödmjukhet i åtgärden och föreslår rådgivning och teknikutveckling som främsta styrmedel, tillsammans med långsiktiga och generösa stödvillkor. Ekologiskt funktionella kantzoner Vi har inget emot att lämplig myndighet utreder hur man kan stimulera till anläggning av buskar och träd intill naturliga vattendrag, men har i övrigt en lång rad betänkligheter vad gäller vattenmyndighetens förslag. Om syftet med åtgärden är att faktiskt införa tvingande lagstiftning är åtgärden, enligt vår uppfattning, feltänkt. Samhället har under många år styrt jordbruket att hålla dikeskanter rena från vedartad vegetation av skäl med bäring på kulturmiljö och biologisk mångfald. Därtill ställer lagstiftningen kring vattenverksamheter krav på ägare av markavvattningsanläggningar att underhålla diken genom rensning, en åtgärd som kraftigt försvåras om dikeskanten är träd- och buskbevuxen. Slutligen finns mycket liten förståelse för att i stor skala tillåta tillsynsmyndigheter att ta mark ur produktion utan att åtgärden har starkt vetenskapligt stöd. I områden med begränsad fältstorlek är det särskilt problematiskt att ta en 30 meter bred remsa längs fältkanten ur produktion med stora arronderingsproblem på kvarvarande fältdel. Där intresse och förutsättningar finns för åtgärden kan naturvårdsavtal med tillhörande ersättning vara ett lämpligt styrmedel som bör undersökas. Däremot ifrågasätts kostnaden för markåtkomst som vattenmyndigheten tror är ca kr/ha för mark där ekologiskt funktionella kantzoner ska anläggas. Vår uppfattning är snarare att kostnaden är ca kr/ha i slättlandskapet, som är det landskap där åtgärden troligtvis är mest eftersträvansvärd. Kostnadsanalysen behöver justeras i denna del. Det vetenskapliga underlaget som styrker att förekomst av åkermark i vattendragets närområde (30 meter) med automatik medför påverkan på biota efterfrågas, eftersom detta underlag tydligen utgör grunden för formulerat åtgärdsbehov i jordbrukslandskapet. Om hela åtgärdens komplexitet ska inrymmas i utredningen är det centralt att det blir Jordbruksverket som få i uppdrag att genomföra uppdraget, inte Havs- och Vattenmyndigheten såsom nu föreslås. Jordbruksverket är den myndighet som har bäst kompetens vad gäller användning av Jordbruksmark, och förslaget till förändring ligger i analogi med att det är Skogsstyrelsen som föreslås få i uppdrag att utreda motsvarande åtgärder på skogsmark. Växtskyddsmedel Vattenmyndigheten har noterat det förbättringsarbete som genomfört på gårdarna vad gäller minskade miljörisker med växtskyddsmedel. Vi saknar dock en beskrivning och problematisering över hushållens betydande användning av motsvarande produkter, som sker i kombination med stor okunskap och begränsad ansvarskänsla. Hushållen använder ungefär hälften av den mängd växtskyddsmedel som jordbruket gör. LRF XX ställer sig bakom att
9 Jordbruksverket får fortsatt uppdrag att arbeta med rådgivning kring växtskyddsmedel men vill att Kemikalieinspektionens uppdrag att hantera allmänhetens risker utvecklas så att det blir mer verkningsfullt. Övrigt I Motala ströms Sydvästra vattenråd deltar aktörer som är verksamma inom vattenrådsområdet och representerar kommuner, jord- och skogsbruksnäring, industri, fiske samt ideella föreningar. För mer information se vattenrådets hemsida under: Motala Ström Sydvästra vattenråd tillstyrker: Sommens fiskevårdsområdesförening och Skenaåns vattenavlednings/bevattningsföretags remissvar som bifogas Motala Ström Sydvästra Vattenråd Anders Davidsson Ordf. andersdavidsson276@gmail.com
Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar. E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se
BILAGA 3 1(7) Bilaga 3 Sammanställning av Vattenmyndigheten Norra Östersjöns frågor för samrådssvar Kontaktuppgifter Norrköpings kommun E-post: diariet.stadsbyggnadskontoret@norrkoping.se Frågor om Förslag
Läs merMjölby LRF Kommungrupp
Mjölby LRF Kommungrupp Remissyttrande gällande Vattenmyndighetens i Södra Östersjöns vattendistrikts förlag till åtgärdsprogram, förvaltningsplan och miljökvalitetsnormer, dr. nr 537-5346-2014 Sammanfattning
Läs merNedre Motala ströms och Bråvikens vattenråd har erbjudits att svara på rubricerad remiss med ert diarienummer 537-5346-2014.
YTTRANDE 1(10) 2015-05-05 SPN 2009/0810 349 Handläggare, titel, telefon Magnus Gullstrand, fysisk planerare 011-15 19 66 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län Samråd om förslag till
Läs merVattenmyndighetens samråd. - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter
Vattenmyndighetens samråd - Övergripande innehåll - Åtgärdsförslag - Hitta information - Lämna synpunkter Upplägg - Övergripande om samrådet - Nationell åtgärdsanalys Övergödning - Åtgärdsförslag regionalt
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Sydost REMISSYTTRANDE Till: vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan för Södra Östersjöns
Läs merDisposition Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Vattenmyndigheternas åtgärdsprogam. Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet
Kommande åtgärdsprogram för Vattendirektivet Hur stort är åtgärdsbehovet? Siktdjup - status Disposition - Föreslagna åtgärder vem gör vad - Grundläggande och kompletterande åtgärder - Åtgärdsbehov fosfor
Läs merKommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158
1 (5) Kommunstyrelsen 2015-05-05 Dnr SBN 2015-158 Dnr KS 2015-299 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt dnr 537-5346-2014 Yttrande över Förslag till förvaltningsplan, Förslag till miljökvalitetsnormer
Läs merVattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv. 2015-02-25 www.torsas.se
Vattenmyndighetens förslag på åtgärdsprogram för Södra Östersjön 2015-2021 -ett kommunalt perspektiv Förslag åtgärdsprogram för södra östersjön Just nu pågår samråd inom EU Ramdirektivet för vatten -2021-2027
Läs merFörslag till Åtgärdsprogram innehåll, formuleringar och röda tråden
Förslag till Åtgärdsprogram 2016 2021 - innehåll, formuleringar och röda tråden Innehåll Kap 5 Åtgärder som behöver vidtas av myndigheter och kommuner i Norra Östersjöns vattendistrikt Kap 6 Åtgärder per
Läs merSamråd inom delområde Motala ström. Onsdag 17 april 2013
Samråd inom delområde Motala ström Onsdag 17 april 2013 Dagens program 10.00 10.10 Inledning 10.10 11.00 Vattenmyndigheten presenterar samrådets genomförande och samrådshandlingarna 11.00 11.30 Länsstyrelsen
Läs merVattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på
Vattenmyndighetens remiss, hur man hittar allt och vad Vattenmyndigheten vill ha synpunkter på Remissens 3 huvudsakliga delar Förvaltningsplanen Tillsammans med ÅP ger planen inriktningen för fortsatta
Läs merBakgrundsinformation vattendirektivet
100 Gammalt mål hur påverkas lantbrukarna? 75 50 25 Nytt mål! Miljömålet BSAP VF Vattenmyndigheten för Norra Östersjöns vattendistrikt Martin Larsson martin.h.larsson@lansstyrelsen.se 0 2005 2010 2015
Läs merSamråd inom Smålandskustens delområde. Onsdag 13 mars 2013
Samråd inom Smålandskustens delområde Onsdag 13 mars 2013 Dagens program Vattenförvaltning EU:s ramdirektiv för vatten år 2000 Gemensamma principer, ramar och mål Övergripande mål: Främja en långsiktigt
Läs merBegäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram för Västerhavets vattendistrikt 2015-2021
Begäran 2015-05-06 Diarienummer 537-34925-2014 Sida 1(6) Regeringen Miljö- och energidepartementet miljodepartementet.registrator @regeringskansliet.se Begäran om prövning av förslag till åtgärdsprogram
Läs merGRISBÄCKEN steg 2. Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till!
GRISBÄCKEN steg 2 Fokus på vattenåtgärder i Grisbäckens avrinningsområde För att nå god ekologis status.. och lite till! Inspirations källor under en längre tid Engagemang via ideella föreningar, gröna
Läs merTillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll
TVL-info 2015:8 Tillsynsvägledning från Länsstyrelsen Skåne Tillsynsvägledning inför kommande tillsynsinsatser inom jordbruksföretags recipientkontroll Myndigheter och kommuner har en skyldighet att söka
Läs merSynpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr nr
REMISSYTTRANDE 2015-04-25 Till: vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan förnorra Östersjöns vattendistrikt, dr
Läs merAvvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö
Avvägningen mellan livsmedelsproduktion och vattenmiljö Josefin Walldén, HAV Marcus Lundmark, Jordbruksverket Vad är det som är viktigast? Vad önskar vattenmyndigheterna? Jordbruksverket behöver ta fram
Läs merVattenmyndigheternas åtgärdsprogram. Vattendagarna 2015 Irene Bohman
Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Vattendagarna 2015 Irene Bohman BAKGRUND Verktyg för att nå vattenrelaterade miljömål. Verktyg för att nå reduktionsbetingen inom BSAP Stora delar av åtgärdsprogrammet
Läs merArbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser
Arbetsprogram med tidtabell och översikt av väsentliga frågor sammanställning av frågor att besvara för samrådsinstanser För mer information hänvisas till respektive avsnitt i samrådsdokumentet. Arbetsprogram
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgift är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa i
Läs merg Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5
g Orust kommun SAMMANTRÄDESPROTOKOLL 5 Kommunstyrelsen 5/4/2015 Exp: Vattenmyndigheten Västra Götaland - Länsstyrelsen Miljöstrateg Miljö och byggnadsnämnden 146 KS/2015:567 Yttrande över förslag till
Läs merNya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund
Nya åtgärdsprogrammet för vatten, vad innebär det för kommunerna? Mälarens vattenvårdsförbund 2016-02-02 SAMRÅDET AVSLUTAT (NOV 2014 APRIL 2015) Stort engagemang 50-tal möten 2000 deltagare Alla yttranden
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Yttrande gällande åtgärdsprogram för Nedre Arbogaåns åtgärdsområde (Dnr 537-5058-14) LRF:s kommungrupp i Arboga Mälardalen har fått möjlighet att lämna synpunkter på åtgärdsprogram
Läs merInstruktion finansieringsuppgiften
Instruktion finansieringsuppgiften Er uppgiften är att finansiera åtgärdsprogrammets övergödningsåtgärder. Varje deltagare har fått en femhundring, en hundring och en 50-lapp. Ni ska på baksidan kryssa
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Flens kommungrupp REMISSYTTRANDE 2015-04-15 vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyrelsen.se Synpunkter på förslag till miljökvalitetsnormer, åtgärdsprogram och förvaltningsplan
Läs merYttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021
2015-04-28 SID 1/7 Yttrande Vattenförvaltningen för Norra Östersjöns vattendistrikt 2015-2021 Samlad bedömning Vallentuna kommun har beretts tillfälle att yttra sig över remiss från Vattenmyndigheten i
Läs merMiljökvalitetsnormer i Sverige
Miljökvalitetsnormer i Sverige EU:s vattenlagstiftning Vattenuttag, Fiskvatten-, Musselvatten-, Badvatten- och Dricksvattendirektiv Avloppsvatten Nitrat från jordbruk Dricksvatten IPPC Vattendirektivet
Läs merÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Vattenrådens dag 22 mars 2017 Hanna Tornevall Vattenvårdsdirektör Vattenmyndigheten Västerhavet Förvaltningsplan inklusive miljökvalitetsnormer beslutade
Läs merLUND REMISSVAR
LUND 2015-05-04 REMISSVAR Kävlingeåns vattenråd lämnar härmed sina synpunkter på Vattenmyndighetens samråd beträffande Åtgärdsprogram, Miljökvalitetsnormer och Förvaltningsplan för 2015-2021 Vattenrådets
Läs merFörvaltning av vårt gemensamma arv - vatten
Förvaltning av vårt gemensamma arv - vatten Ekologisk status i kilaåns avrinningsområde Remissvar samråd 2009 Antal remissinstanser via brev, e-post och webbenkäter Bottenviken Bottenhavet Norra Östersjön
Läs merSid 1 Lantbrukarnas Riksförbund. Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF
Sid 1 Lantbrukarnas Riksförbund Tema Vatten Borgeby fältdagar 2010 Presentation av Göran Kihlstrand LRF EU direktivet 2000/60/EG Ramdirektivet för vatten December 2000 antog alla EU:s medlemsländer Ramdirektivet
Läs merHur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna
Hur kan åtgärdsarbetet utvecklas? Styrmedel och åtgärder som påverkar lantbrukarna Marstrand 15 okt 2014 Quizz gissa året Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Lantbrukets tidsaxel för vattenvård 1980-talet
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 09.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten 10.15 11.00 Nästan 600 sidor 11.00 11.30 Åtgärder på olika nivåer
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Nästan 600 sidor Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet Samrådsmaterial Förvaltningsplan Miljökvalitetsnormer Åtgärdsprogram Miljökonsekvensbeskrivning Samrådsmaterial Förvaltningsplan
Läs merFrån ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer. Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön
Från ord till handling! Åtgärdsprogram, vattenförvaltning och normer Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Länsstyrelser i samverkan 5 Vattendistrikt utifrån avrinningsområdens gränser 5 Vattenmyndigheter
Läs merVattenförvaltingen samråd 2014-2015
Vattenförvaltingen samråd 2014-2015 Vattenutmaningar i närtid Vattenverksamhetsutredningen Avgiftssystem för vattenprovtagning Samråd vattenförvaltningen 2015-2021 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund Sid 3
Läs merSamrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(7) Samrådssvar från Helsingborgs stad/miljönämnden gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät.
Läs merBilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:4 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Långseleåns åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Långseleåns åtgärdsområde.
Läs merPlats och tid Sammanträdesrum Christian Nilsson, klockan till 16.30, till
Sammanträdesprotokoll 1 (5) Plats och tid Sammanträdesrum Christian Nilsson, klockan 13.30 till 16.30, 17.15 till 17.20. Beslutande Bengt Andersson (M) ordförande Janet Andersson (S) 1:e vice ordförande
Läs merTJÄNSTESKRIVELSE. Remissvar angående åtgärdsprogram vattendirektivet
Öckerö 2015-03-30, rev. 2015-04-10 TJÄNSTESKRIVELSE Kommunstyrelsen Handläggare: Anna Skrapste, Lisette Larsson, Susanne Härenstam Ärende: Samråd åtgärdsplaner 2015-2021, vattendirektivet Diarienummer:
Läs merVattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet
Vattendirektivet, Östersjöplanen och Nitratdirektivet SVEAförsökens växtodlingskonferens Brunnby 2010.01.12 Bertil Albertsson Jordbruksverket, Skara Vad händer på vattenområdet? EU:s vattendirektiv Östersjöplanen
Läs merNästan 600 sidor. Carola Lindeberg Samordnare Södra Östersjöns vattenmyndighet
Program 14.30 15.00 Kaffe 15.00 15.15 Tid för bättre vatten 15.15 15.30 Parallella samråd 15.30 16.15 Nästan 600 sidor 16.25 16.50 Ger åtgärdsprogrammet rätt åtgärder 16.50 17.30 Samråd om vatten, gruppdiskussion
Läs merSvenska kustvatten har God ekologisk status enligt definitionen i EG:s ramdirektiv
7 Ingen övergödning Miljökvalitetsmålet Halterna av gödande ämnen i mark och vatten ska inte ha någon negativ inverkan på människors hälsa, förutsättningarna för biologisk mångfald eller möjligheterna
Läs merMILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt
MILJÖKONSEKVENSBESKRIVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAM Bottenhavets vattendistrikt 2009 2015 Rapportnr: 2010:3 ISSN: 1403-624X Titel: Miljökonsekvensbeskrivning Bottenhavets vattendistrikt 2009-2015 Utgivare: Vattenmyndigheten
Läs merFörst - vattenförvaltning light ÅTGÄRDSPROGRAM VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT. Varför vattenförvaltning?
ÅTGÄRDSPROGRAM 2016-2021 VÄSTERHAVETS VATTENDISTRIKT Josefin Levander Vattenmyndigheten Västerhavet Länsstyrelsen Västra Götalands län Först - vattenförvaltning light Hur mår våra vatten? Vilken miljökvalitetsnorm
Läs merVad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram?
Vad händer med vattenmyndigheternas åtgärdsprogram? Irene Bohman Nationell kalkhandläggarträff 2016-03-15 Maj PRÖVNING AV ÅTGÄRDSPROGRAMMET Överlämnade åtgärdsprogrammet till regeringen för en eventuell
Läs merHur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund
Hur påverkar vattenförvaltningen arbetet med små avlopp? David Liderfelt Mälarens vattenvårdsförbund Övergödning Återkommande algblomningar Syrgasbrist i djupvatten Internbelastning från sediment Begränsat
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Program 9.30 10.00 Morgonkaffe och macka 10.00 10.15 Tid för bättre vatten Vattendelegat 10.15 11.15 Nästan 600 sidor Vattenmyndigheten Samarbete
Läs merHandläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius Del 1. Miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för nya ämnen
Handläggare Datum Ärendebeteckning Anna Carnelius 2018-02-28 2017-5293 0480-45 03 05 Samhällsbyggnadsnämnden YTTRANDE Förslag till samrådsyttrande avseende två delsamråd inom vattenförvaltningen Förslag
Läs merVattenförvaltningens samråd 1 nov april 2015
Vattenförvaltningens samråd 1 nov 2014 30 april 2015 Förslag till ny förvaltningsplan (FP), nytt åtgärdsprogram (ÅP) och nya miljökvalitetsnormer (MKN) för Norra Östersjöns vattendistrikt för perioden
Läs merMed miljömålen i fokus
Bilaga 2 Med miljömålen i fokus - hållbar användning av mark och vatten Delbetänkande av Miljömålsberedningen Stockholm 2014 SOU 2014:50 Begrepp som rör miljömålssystemet Miljömålssystemet Generationsmålet
Läs merKommunstyrelsen
Kommunstyrelsen 2015-04-15 Protokollsanteckning Ärende 10. Samråd kring förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och förslag till åtgärdsprogram för perioden 2015-2021 Västerhavets vattendistrikt.
Läs merDen praktiska nyttan med åtgärdsprogram. Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt
Den praktiska nyttan med åtgärdsprogram Åke Bengtsson Vattenmyndigheten för Bottenhavets vattendistrikt Att gå från byråkrati till handling Kartläggning och analys Identifiera vattenförekomster, bedöma
Läs merSAMRÅD OM DOKUMENTEN FÖRSLAG TILL FÖRVALTNINGSPLAN, FÖRSLAG TILL MILJÖKVALITETSNORMER OCH FÖRSLAG TILL ÅTGÄRDSPROGRAM FÖR
REMISSYTTRANDE Ert Dnr: 537-34925-2014 537-5346-2014 537-5058-14 537-7197-14 537-9859-2014 Vårt Dnr: 2015_010 2015-04-30 Vattenmyndigheten för Västerhavet Vattenmyndigheten för Södra Östersjön Vattenmyndigheten
Läs merVattendirektivet så påverkas kommunerna
Vattendirektivet så påverkas kommunerna Mats Wallin Vattenmyndigheten Norra Östersjön Från EU-direktiv till svensk lag Flera direktiv bakas ihop (upphörde 2013) Farliga ämnen 2000/60/EG Ramdirektiv för
Läs merSamrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt
1(5) Samrådssvar från Mölndalsåns vattenråd gällande Arbetsprogram med tidtabell samt översikt väsentliga frågor för Västerhavets vattendistrikt Nedanstående svar är lämnade via avsedd webbenkät. Svaren
Läs merMiljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov
Miljöstöd i lantbruket nya krav och nya behov Stina Olofsson, projektledare för Greppa Näringen, Jordbruksverkets växtnäringsenhet Vattendagarna, Bollnäs 2009-12-08 Miljöstöd i lantbruket nya krav och
Läs merLRF:s syn på åtgärdsprogrammen
LRF:s syn på åtgärdsprogrammen Kristianstad den 11 November, 2015 Göran Kihlstrand, LRF Skåne Tankegångar hos LRF Fortsätta att medverka till renare vatten samtidigt med en ökad produktion. Lönsamhet måste
Läs merMKN för vatten. seminarium och workshop. Välkomna! Umeå 14 september 2016
MKN för vatten seminarium och workshop Umeå 14 september 2016 Välkomna! Mål med dagen Ta in och sprida kunskap om MKN, att skapa kontaktnät och en arena för erfarenhetsutbyte kring MKN. Förhoppning De
Läs merVattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar
Björn Hjernquist 0498485248@telia.com 26 augusti 2009 Vattenmyndigheten i Södra Östersjöns vattendistrikt Länsstyrelsen i Kalmar län 391 86 Kalmar Samrådsyttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer,
Läs merRemissyttrande gälland dr. nr 537- - 2014/537-5058-14
Remissyttrande gälland dr. nr 537- - 2014/537-5058-14 LRF:s Kommungrupp är verksam i Nyköpings kommun och bevakar frågor som berör våra lite över 1000 medlemmar. Vi har 3st vattendrag att bevaka det är
Läs merBilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021
Bilaga 1:31 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag för åtgärdsområdet Södra Hälsinglands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås för
Läs merRegeringens beslut
Regeringens beslut 2016-10-06 Regeringen beslutar att vattenmyndigheterna ska fastställa de åtgärdsprogram som ska gälla för 2017-2021. Åtgärdsprogrammen ska ändras så att de uppfyller kraven i punkterna
Läs merLANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29
LANTBRUK ARNAS R IK SFÖR BUND Skåne 2015-04-29 Ref Göran Kihlstrand, LRF Skåne Vattenmyndigheten för Södra Östersjön dnr 537-5346-2014 Vattenmyndigheten för Västerhavet Dnr 537-34925-2014 Remissvar till
Läs merKommittédirektiv. Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete. Dir. 2018:11. Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018
Kommittédirektiv Minskad övergödning genom stärkt lokalt åtgärdsarbete Dir. 2018:11 Beslut vid regeringssammanträde den 22 februari 2018 Sammanfattning En särskild utredare ska föreslå hur övergödningen
Läs merAtt anlägga eller restaurera en våtmark
Att anlägga eller restaurera en våtmark Vad är en våtmark? Att definiera vad som menas med en våtmark är inte alltid så enkelt, för inom detta begrepp ryms en hel rad olika naturtyper. En våtmark kan se
Läs merVälkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen. Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön
Välkomna! Samrådsmöte inför beslut inom vattenförvaltningen Niklas Holmgren Strateg, Vattenmyndigheten Södra Östersjön Europa och Hässleholm Samråd pågår i hela EU. Andra gången - Vattendirektivet Första
Läs merVad innebär vattendirektivet?
Vad innebär vattendirektivet? Hur står det till med vattenkvaliten i Marielundsbäcken i Suseåns avrinningsområde 2013-05-13 Jonas Svensson Samordnare för vattenförvaltningen i Hallands län Vattendirektivet
Läs merMartin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt. Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun
Martin Larsson Norra Östersjöns vattendistrikt Lantmäteriet geodatasamverkan Enköpings kommun Vattenmyndigheternas åtgärdsprogram 2015-2021 - Vattenförvaltning 2.0 - Data om dagvatten - Vattendirektivet
Läs merYttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets
YTTRANDE 1 (8) Yttrande över samråd inom vattenförvaltning för Bottenhavets vattendistrikt (Vattenmyndighetens dnr 537-7197-14) Förutsättningar för yttrandet Eftersom förslaget är mycket omfattande har
Läs merBilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:3 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till åtgärder för Övre Ångermanälvens åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de åtgärder som föreslås
Läs merRamdirektivet för f r Vatten
Ramdirektivet för f r Vatten Näringsbelastning till vattenmiljöerna, erna, reningsverkens bidrag och möjliga m styrmedel Föreningen Vatten 20100317 Anders Finnson Svenskt Vatten Vattenpoesi Ramdirektivet
Läs merReferensgruppsmöte JordSkog
Referensgruppsmöte JordSkog 2013-06-04 Upplägg - Kort genomgång av vattenförvaltningen och vad som är på gång under 2013-2014 - Ekologisk status - Ekologisk status och åtgärdsunderlag i Köpingsån Johan
Läs merStrategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar
Strategiska ställningstaganden 1-8 samt Södra Östersjöns prioriteringar Strategiskt ställningstagande 1 Justering av underlag gällande övergödning Förändringar i beräkningar av omfattningen av åtgärder
Läs mer5 Stora. försök att minska övergödningen
5 Stora försök att minska övergödningen Svärtaån Svärtaån är ett vattendrag i Norra Östersjöns vattendistrikt som har stor belastning av fosfor och kväve på havet. En betydande andel kommer från odlingslandskapet.
Läs merIngen övergödning Vad händer inom vattenområdet?
Ingen övergödning Vad händer inom vattenområdet? Else-Marie Mejersjö 1. EU:s vattendirektiv. Beslut om åtgärdsprogram tas i december 2009. 2. Baltic Sea Action Plan. 13 åtgärder föreslogs i somras av Jordbruksverket
Läs merBehov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF
Behov av kunskap och råd om vattenhushållning ur lantbrukets perspektiv Uppsala 2015-02-04 Rune Hallgren LRF Morfologiska förändringar Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 5.1.4 Rensning av vattendrag för upprätthållande
Läs merYttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021
2015-03-20 Vattenmyndigheten Södra Östersjön Yttrande över Vattenmyndigheten Södra Östersjöns förvaltningsplan, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer för vatten 2015-2021 Generella synpunkter Segeåns
Läs merViktiga punkter i det fortsatta arbetet! Niklas Holmgren Samråd Alvesta
Viktiga punkter i det fortsatta arbetet! Niklas Holmgren 2018-01-24 Samråd Alvesta Samråd som pågår Prioriterade ämnen (1 nov-30 april) Arbetsprogram och tidtabell Översikt väsentliga frågor Västerhavet,
Läs merBilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:33 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för åtgärdsområdet Södra Gästriklands utsjövatten Detta är en sammanställning av de som föreslås
Läs merVälkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021
Välkomna! Samråd inom vattenförvaltningen 30 november till 30 april: en vägvisare inför beslut 2021 Andra samråd som pågår tidslinjer Prioriterade ämnen (1 nov-30 april) Arbetsprogram och tidtabell Översikt
Läs merYttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för Norra Östersjöns vattendistrikt
Länsstyrelsen Västmanlands län Samrådssvar dnr 537-5058-14 Att: Vattenmyndigheten 721 86 Västerås Yttrande över Förvaltningsplan, Miljökvalitetsnormer, Åtgärdsprogram och miljökonsekvensbeskrivning för
Läs merYttrande gällande samråd inom vattenförvaltningen (förvaltningscykel )
Sidan 1 av 6 Strategienheten Camilla Andersson Datum Dnr Sid 2015-03-31 2014 KS571 1 (6) Vattenmyndigheten i Norra Östersjön Yttrande gällande samråd inom vattenförvaltningen (förvaltningscykel 2015-2021)
Läs merSå här fortsätter Greppa Näringen
Så här fortsätter Greppa Näringen Växjö 2016-12-07 Stina Olofsson, Jordbruksverket -kostnadsfri rådgivning och information som både lantbrukaren och miljön tjänar på Vad är Greppa Näringen? -arbetet sker
Läs merVad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman
Vad utmärker Södra Östersjöns distrikt? Irene Bohman Fem distrikt i Sverige med olika karaktäristik Sverige är uppdelat i fem olika vattendistrikt baserat på de fem större havsbassängerna vilket innebär
Läs merLänsstyrelserna, vattenmyndigheterna och
Länsstyrelserna, vattenmyndigheterna och Miljösamverkan Sverige Myndigheternas syn på åtgärdsbetinget i vattendelegationernas beslut 2009 om vattenförvaltningsplaner för genomförande av EU:s ramvattendirektiv
Läs merFörvaltningsplan för Västerhavets vattendistrikt. Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet
Förvaltningsplan 2016-2021 för Västerhavets vattendistrikt Hanna-Mari Pekkarinen Rieppo Vattenmyndigheten Västerhavet Varför vattenförvaltning? Förebygga Åtgärda Planera För ett långsiktigt hållbart nyttjande
Läs merYttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt, 2015-2021
Vattenmyndigheten Södra Östersjön Länsstyrelsen Kalmar län 39186 Kalmar Kalmar, 4 maj 2015 Yttrande över förslag till förvaltningsplan, miljökvalitetsnormer och åtgärdsprogram för Södra Östersjöns Vattendistrikt,
Läs merVarför renar vi vattnet?
Varför renar vi vattnet? Vattenförvaltning och hållbar utveckling smhi.se ann-karin.thoren@havochvatten.se outdoorkartan.se Varför renar vi vattnet? - disposition Krav i miljölagstiftning Syfte med ramdirektivet
Läs merÅterrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram
återrapportering 2014 1 (5) Återrapportering från Länsstyrelsen i Uppsala län av 2014 års genomförande av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram Åtgärd 28 Länsstyrelserna behöver göra en översyn och vid behov
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Örebro
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND Örebro REMISSYTTRANDE Vattenmyndigheten.vastmanland@lansstyelsen.se Vattenmyndigheten.kalmar@lansstyrelsen.se Vattenmyndigheten.vastragotaland@lansstyrelsen.se Remissyttrande
Läs merFörankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01. Rune Hallgren LRF
Förankrad vattenvårdsplan hos lantbrukare Söderåkra 2012-06-01 Rune Hallgren LRF Vattenförvaltning Lära gemensamt för att förvalta gemensamt Vattenförvaltning betyder att förankrade program och planer
Läs merÅtgärdsprogrammet för kommunerna
Åtgärdsprogrammet för kommunerna K1 Kommunerna ska bedriva tillsyn enligt miljöbalken inom sina verksamhetsområden, avseende verksamheter som påverkar vattenförekomster i sådan omfattning att miljökvalitetsnormerna
Läs merLANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA
LANTBRUKARNAS RIKSFÖRBUND REGIONFÖRBUNDET I DALARNA REMISSYTTRANDE Länsstyrelsen i Västmanlands län Samrådssvar dnr: 537-5058-14 Vattenmyndighetens kansli 721 86 Västerås Yttrande över förslag till förvaltningsplan,
Läs merSärskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun
Särskild sammanställning enligt 6 kap. 16 MB tillhörande Översiktsplan för Lessebo kommun Antagandehandling 2018-09-24 Innehållsförteckning 1. Vad är en särskild sammanställning enligt 6.16 miljöbalken...
Läs merFörslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik
Förslag från expertgruppen om en strategi för en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Strategi om en sammanhållen och hållbar vattenpolitik Miljömålsberedningen har fått i uppdrag från regeringen att
Läs merMörrumsån, Hur når vi målet god status?
Mörrumsån, Hur når vi målet god status? Åsnen och Mörrumsån Rikt växt och djurliv, hög biologisk mångfald Stor betydelse för rekreation och friluftsliv (riksintresse) Stor betydelse för turistnäringen
Läs merBilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt
Bilaga 1:22 AÅ tga rdsprogram fo r Bottenhavets vattendistrikt 2015-2021 Sammanställning av förslag till för Övre Ljungans åtgärdsområde Detta är en sammanställning av de som föreslås för Övre Ljungans
Läs merInnehåll. Framtiden. Vattendirektivets portal. Vad är vattenförvaltning. Vattenmyndigheten
Innehåll Åtgärder krävs på enskilda avlopp för att nå God ekologisk status Avlopp och Kretslopp 2010 Helena Segervall Vattenmyndigheten har tagit fram åtgärdsprogram för att behålla och uppnå God vattenstatus
Läs mer