Möt våra nya prefekter

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Möt våra nya prefekter"

Transkript

1 MEDICINSKA FAKULTETENS PERSONALTIDNING november Möt våra nya prefekter De sex tillträdande prefekterna svarar på följande frågor: 1. Vad är positivt med de nya stora institutionerna? 2. Hur kommer den nya organisationen märkas för de enskilda forskarna vid din institution? 3. Har du några farhågor? 4. Vilken uppgift är viktigast för dig som prefekt? sid 8 Ny organisation av fakulteten En ny organisation av medicinska fakulteten har förberetts och diskuterats i många olika grupper och sammanhang under de senaste åren. I slutet av våren landade diskussionerna slutligen i ett förslag till en ny organisation som fakultetsstyrelsen klubbade igenom den 1 juni i år. sid 4 Med hjärta för undervisning Det är inte få stolar Martin Stjernquist sitter på; prefekt och studierektor vid institutionen för obstetrik och gynekologi i Malmö, överläkare vid kvinnokliniken, forskare, handledare och ansvarig för termin 11 på läkarlinjen i Malmö. Vår institution är relativt liten, men ändå finns här en hel del jobb för en prefekt, förklarar Martin Stjernquist. sid 14 Forskningens Dag Det goda åldrandet? Att bli gammal i en åldrande befolkning. Det var temat för årets välbesökta Forskningens Dag som drog fullt hus i både Malmö och Lund. sid 15

2 [INFO] MEDICINSKA FAKULTETENS PERSONALTIDNING närv. närvarande Adress Medicinska fakulteten Lunds universitet Box 117, Lund Tel: (vx) Redaktör Johanna Sandahl Redaktionsråd Lennart Angere Anna Arstam Gudrun Edgren Yvonne Hultman Özek Juan Merlo Anne Messeter Hindrik Mulder Mef Nilbert Anita Nydemark Birgitta Reisdal Ewa Roos Cecilia Sjöholm Jenny Westin Ansvarig utgivare Cecilia Sjöholm Grafisk form Design för Livet Tryck Media-Tryck I din hand håller du det första numret av Medicinska fakultetens personaltidning närv. En tidning har flera egenskaper som skiljer den från andra informationskanaler. I en tidning kan samma fråga skildras ur flera olika perspektiv. Känslan av att scrolla på en hemsida är inte den samma som att bläddra i en tidning. Elektronisk kommunikation kan inte ersätta det tryckta materialet, men de två kanalerna kan komplettera varandra. Det har under en längre tid uttryckts önskemål om förbättrade informationsstrukturer inom fakulteten. Vi tror att närv., tillsammans med fakultetens övriga interna kommunikationskanaler, kan tillgodose behovet. Vår ambition har varit att ta fram en personaltidning som stimulerar till debatt och som synliggör aktuella frågor inom fakulteten. Det har också varit vår strävan att utveckla ett så enkelt och kostnadseffektivt koncept för närv. som möjligt. Vi står själva för texter, fotografering och redigering. Vi har valt svartvitt tryck i A4-format. Tidningen distribueras internt till alla som är anställda vid fakulteten och kommer att ges ut fyra gånger per år. Närv. är ett forum för alla medarbetare vid fakulteten. Som namnet antyder är vår ambition att närv., precis som kroppens nerver, ska fånga upp signaler och skapa reaktioner. Närv. står också för en förkortning av närvarande. Målsättningen är att närv. ska bidra till att hålla fakultetens medarbetare à jour med aktualiteter. Vi som arbetar på fakulteten är fysiskt spridda över ett stort område - i olika städer och i många olika byggnader. Några har sin vardag på en klinik, andra kommer sällan utanför sitt labb eller sitt kontor. Många av våra kollegor känner vi inte ens. Men vi tillhör samma arbetsplats. Förhoppningsvis kan närv. bidra till att föra oss närmre varandra genom att diskutera angelägna ämnen och presentera olika medarbetare. Två frågor har dominerat fakultetens verksamhet under hösten: Fakultetens ekonomiska situation och omorganisationen av fakulteten. Båda skapar reaktioner, tankar och i vissa fall oro bland oss anställda. Visstidsanställda är osäkra på om de kommer att få förlängd anställning. Administrativ personal undrar vilka arbetsuppgifter de kommer att få i den nya organisationen. Vi har i detta nummer av närv. försökt spegla omorganisationen ur flera olika perspektiv: Hur påverkas den administrativa strukturen? Vilka är de sex nya prefekterna? Vilken kritik har riktats mot omorganisationen? En omorganisation väcker alltid reaktioner och inte oväntat finns det skiftande åsikter. Det intressanta i detta fall är att kritikerna inte tycker att omorganisationen är tillräckligt radikal. Läs mer om artikeln på sidan 6. När omorganisationen träder i kraft kommer de existerande institutionerna inte längre att finnas kvar och de nuvarande prefekterna lämnar sina uppdrag. En av dem är Martin Stjernquist. Han är först ut med att bli porträtterad i en artikelserie där vi kommer att porträttera olika medarbetare vid fakulteten. Ge gärna förslag på medarbetare att skriva om i kommande nummer. Jämfört med många andra medarbetare vid fakulteten räknas jag nog till de relativt nyanställda, med bara ett och ett halvt år i bagaget vid fakulteten. Det är framför allt två saker som slagit mig under den här tiden: Vilka otroligt kreativa medarbetare här finns och hur många spännande evenemang som ständigt äger rum. Två lyckade arrangemang som nyligen gick av stapeln är Forskningens Dag och dagen för biomedicinska analytiker och laboratorieassistenter. Läs mer om dessa evenemang på sidan 13 och 15. Till vänster på denna sida ser du namnen på medlemmarna i närv.s redaktionsråd. Vår uppgift är att planera innehåll i kommande nummer. För att vi i redaktionsrådet ska kunna hålla oss närv.arande där det händer behöver vi stimuli från dig! Tag gärna kontakt med någon av oss och kom med förslag! Fatta gärna pennan och skriv en rad själv! Ge oss gärna respons på det stimuli närv. åstadkommer hos dig och idéer till kommande nummer. Jag hoppas att du kommer att uppskatta vår nya personaltidning närv. Johanna Sandahl, redaktör 2 [ 2]

3 [Tack till!...] Bättre undervisning? Sammanslagningen till sex storinstitutioner utgör ett utmärkt tillfälle att fördela om undervisningsmomenten i grundutbildningen och engagera fler doktorander. Planerade pensionsavgångar: Birgitta Havsmark 1:e laboratorieassistent,cmb-inst. Inger Ahlström, Högskolesekreterare, Inst.lab.medicin Corinne Brandt intendent, Samhällsmedicinska inst. Ingrid Holmstedt, institutionssekreterare, Inst. kardipulmonell och renal vetenskap [Nyanställda] Medicinska fakulteten, fr o m : Magnus Lundin, kanslichef, kanslim Lena Arenbo, webbredaktör, kanslim Kristin Lindell, 1:e byråsekr., kanslim Sara Brockstedt, forskarass. Jubileumsinst. Jenny Westin, doktorand vid avd. för neurobiologi Eva Cavallin-Ståhl, adj. professor, Jubileumsinst. Vad innebär institutionsombildningen för doktorandernas vidkommande? Frågan är naturligtvis komplex, och likt alla stora omorganisationer öppnas möjligheter till förbättringar liksom en del fallgropar. Som doktorand ser jag en stor potential med sammanslagningen till sex storinstitutioner; en förändring i organisationen av doktorandernas undervisningsinsatser vid fakultetens grundutbildningar. Nuvarande fördelning medför att vissa institutioner har stora åtaganden inom grundutbildningen, medan andra ansvarar för få eller inga undervisningsmoment. Följden blir att en del doktorander åläggs undervisning varje termin under fyra år, samtidigt som andra inte får undervisa alls. Att hålla föreläsningar, vara PBL-tutor eller instruera vid laborationer utgör ett viktigt och värdefullt moment i forskarutbildningen, som alla doktorander bör ges möjlighet till. Vidare är undervisningserfarenheten som doktorand viktig ur meriteringssynpunkt, inte minst för de som vill göra karriär inom akademin. En god undervisningsinsats kräver dock noggranna föreberedelser och ett personligt engagemang, och handen på hjärtat, femtesjätte terminen man går igenom samma PBL eller laboration har i många fall glöden svalnat markant. Större rotation på lärarna borde motverka slentrian och borga för bättre pedagogiska insatser. Sammanslagningen till sex storinstitutioner utgör ett utmärkt tillfälle att omfördela undervisningsmomenten i grundutbildningen och engagera fler doktorander. Jag hoppas att idén till en undervisningsdatabas, som Medicinska Doktorandrådet drog upp riktlinjer för 2003, nu förverkligas, där tanken är att alla doktorander som vill medverka i undervisning ska kunna anmäla sitt intresse. Att många kliniska doktorander idag står utanför undervisningen är sannolikt inte till gagn för fakulteten, då just denna grupp bör utgöra en viktig länk i fakultetens strävan att rekrytera fler läkarstudenter till forskarutbildningen. Genom att fördela undervisningen på alla intresserade doktorander, kan den nya organisationen verka för att den högklassiga grundutbildning som är medicinska fakultetens signum bibehålls! Jenny Westin, doktorand vid avd. för neurbiologi Marie Cedereke, universitetslektor i omvårdnad, inst. för omvårdnad Ragnhild Cederlund, universitetslektor i arbetsterapi, inst. för klinisk neurovetenskap Mona Eklund, professor i arbetsterapi, inst. för klinisk neurovetenskap Monica Hindsén-Stenström, universitetslektor i dermatologi och venerologi, inst. medicinska studieåret 5 i Malmö Merab Kokaia, universitetslektor i cellulär neurofysiolog, inst. för klinisk neurovetenskap Christer Larsson, forskare vid inst. för laboratoriemedicin, Malmö Anita Lundqvist, universitetslektor i vårdvetenskap, inst. för omvårdnad Mef Nilbert, universitetslektor i onkologi, Jubileumsinst. Gunilla Nilsson, universitetslektor i omvårdnad, inst. för omvårdnad 3 [ 3]

4 Ny organisation av fakulteten En ny organisation av medicinska fakulteten har förberetts och diskuterats i många olika grupper och sammanhang under de senaste åren. I slutet av våren landade diskussionerna slutligen i ett förslag till en ny organisation som fakultetsstyrelsen klubbade igenom den 1 juni i år. Medfak Dokumentet som beskriver fakultetens organisation efter den 1 januari Genom den nya organisationen hoppas fakultetsledningen att det administrativa stödet till forskargrupperna ska bli bättre. Från och med den 1 januari kommer det att finnas sex institutioner: Institutionerna för biomedicin, laboratoriemedicin (USiL), laboratoriemedicin (UMAS), klinisk medicin (USiL), klinisk medicin (UMAS) samt hälsa, vård och samhälle. På alla institutioner, utom klinisk medicin (USiL), kommer avdelningarna att avskaffas och istället inrättas vid institutionerna ett antal sektioner. Dessutom kommer strukturen för information och kommunikation, för bibliotek och IKT att förbättras. Grundutbildning, fortbildning och forskarutbildning kommer att samordnas i en ny utbildningsenhet inom fakultetskansliet. Sedan beslutet fattades den 1 juni har arbetet med den nya organisationen fortsatt. Sex nya prefekter har utsetts och fakultetsledningen har med dem diskuterat vidare hur administrationen ska byggas upp vid fakulteten. Ett resultat av dessa diskussioner har varit att de tre administrativa noder som fanns med i fakultetsstyrelsens beslut har fallit bort. Prefekterna anser nämligen att stärkta institutionskanslier är ett bättre sätt att stödja de enskilda forskargrupperna. Ny administration Samtidigt har fakultetens kansli förberett sig för den nya organisationen och under hösten sett över vilka administrativa funktioner inom ekonomi, personal och utbildning som kommer att finnas vid fakultetskansliet respektive vid institutionerna. Läs mer i kanslichef Magnus Lundins artikel om den nya administrativa organisationen sid. Ekonomin efter 1 januari Något som oroat många medarbetare är om ekonomisystemen kommer att fungera efter nyår. Det finns ingen anledning till oro, säger Lennart Angere, avdelningsdirektör och ekonomiansvarig på fakultetskansliet. Det stora arbetet med bland annat saldoöverföringar och ändrade lönekonteringar kommer att ske under nästa år, vilket ger oss möjlighet att utföra detta utan stark tidspress. Under 2005 kommer endast några av dagens kostnadsställen att upphöra och ersättas med nya. De som berörs under 2005 är de sex nya institutionerna och avdelningar där verksamheten delas och förs till olika institutioner i den nya organisationen. Sannolikt kommer varje forskargrupp, förutsatt att de är tillräckligt stora, att ha vars ett kostnadsställe, fortsätter Lennart Angere, men ekonomihanteringen kommer inte att skötas av personal inom forskargruppen utan istället inrättas ett ekonomikontor på varje institution där all bokföring för samtliga kostnadsställen inom institutionen kommer att ske. Den 7 december kommer fakultetsstyrelsen fatta beslut om en organisationsplan för medicinska fakulteten. Johanna Läs hela Medfak [ 4]

5 [Nyanställda] Den administrativa organisationen Sju avdelningar bildas inom kansliet. Nya organiserade nätverksgrupper formas där kansli och institutioner samverkar. Detta är basen för en ny organisation som ska förbättra fakultetens administrativa arbete. När fakultetsstyrelsen i juni fattade sitt beslut om den nya organisationen för vår fakultet fick även kansliet i uppdrag att ta fram en organisationsplan för sin verksamhet. I uppdraget ingick att arbeta fram förslag på hur administrativa uppgifter skulle kunna fördelas mellan fakultetskansli och institutionskanslier. Målet med kansliets arbete har varit att skapa en organisation för det administrativa arbetet som ökar förutsättningarna för en förbättrad kvalitet och professionell service. Målet har vidare varit, och är, att utveckla dialogen mellan kansliet och institutionerna. Inte minst med de nya institutionskanslierna som bildas. Kansliets verksamhetsidé Vi har under arbetets gång också försökt oss på att definiera vårt uppdrag och då, lite vackert uttryckt, kommit fram till att Kansliet skall vara fakultetsstyrelsens, nämnders och kommittéers, fakultetsledningens och institutionernas pålitliga och kompetenta samarbetspartner och rådgivare inom förvaltning, utveckling, kommunikation och kvalificerad service. Kansliet skall vidare, inom valda områden, vara rådgivare och ge service till studenter. Kansliet har valt att kalla detta för sin verksamhetsidé. Nätverksgrupper bildas För att få en förbättrad struktur på det administrativa arbetet inom verksamheten kommer vi att arbeta med en samverkansmodell som bygger på organiserade nätverksgrupper, där kansli och institutioner samverkar. I dessa grupper kommer olika funktioner (t ex ekonomi, personal, information och IKT) kunna diskutera gemensamma och angelägna frågor. Avsikten är att vi i dessa nätverksgrupper ska skapa en bra dialog mellan kanslifunktioner och prefekter/ institutioner/institutionskanslier. Hur arbetsupplägget exakt kommer att se ut för varje enskilt område är för tidigt att säga just nu, grupperna och dess medlemmar måste själva få ansvar för att forma detta. Klart är dock att följande punkter kommer att utgöra en bas för de organiserade nätverksgrupperna: - Definiera samarbets-/nätverksgrupper och vilka funktioner/personer som ska vara representerade i aktuell grupp - Grupperna leds av en representant från kansliet som också har det övergripande ansvaret - Lägga upp en mötesstruktur med regelbundna träffar - Lägga upp mötesagenda för träffarna med fasta basuppgifter - Utvecklingsinsatser som fokuserar på förbättrad kvalitet och kvalificerad service ska prioriteras - Mötena ska utgöra grund och forum för uppföljning, åtgärder och handlingsplanering så att det som man bestämmer verkligen genomförs - Att kontinuerligt bevaka behovet av den administrativa personalens kompetensutveckling och initiera de utbildningar som behövs. Sju avdelningar inom kansliet För övrigt bildas sju avdelningar inom kansliet. Varje avdelning kommer att ha en ansvarig avdelningschef. Dessa avdelningar är: - Ekonomi, Lennart Angere - Personal, Anita Nydemark - IKT, Colm Doyle - Bibliotek, Colm Doyle - Strategisk kommunikation, Cecilia Sjöholm - Utbildning (GU/FU),Gunnar Hjert - Ledningsstöd,Margareta Rorsman Utöver detta bildas ett kanslisekretariat, bemannat med en heltids kanslisekreterare (Ingrid Dahlberg) som också blir sekreterare i fakultetsstyrelsen fr o m Det slutliga förslaget, med att ta fram en organisationsplan för kansliet och plan för hur de administrativa uppgifterna bör fördelas mellan fakultetskansli och institutionskanslier, är för närvarande under utarbetande och kommer att läggas fram för beslut och ställningstagande i fakultetsstyrelsen vid dess sammanträde i början av december. Magnus Lundin, kanslichef Bibbi Thomé, universitetslektor i vårdvetenskap, vid inst. för omvårdnad Marianne Lindskog, universitetsadjunkt, inst. för klinisk neurovetenskap Tina Ibertsson, doktorand, inst. för logopedi, foniatri o audiologi, Lund Sandra Dahl, laboratorieass., inst. för rörelseorganens sjukdomar Jalal Taneera, doktorand, Stamcellscentrum Elisabeth Strömberg, universitetsadjunkt, inst. för klinisk neurovetenskap Marie Henriksson, doktorand, inst. för medicin Taran Eckerman, universitetsadjunkt, inst. för klinisk neurovetenskap Naghi Momeni, projektass. inst. för omvårdnad Solveig Borgehammar, laboratorieass. Transgen.enheten Staffan Larsson, forskningsingenjör, inst. rörelseorganens sjukdomar Mina Davoudi, laboratorieass. MMDI-inst. Anna Isinger, doktorand, Jubileumsinst. David Aronsson, doktorand, inst. för kardiopumonell o renal vetenskap Anne Link, vik universitetsadjunkt, inst. rörelseorganens sjukdomar Francois Paquet-Durand, projektass. inst. för oftalmologi Katarina Skogman, doktorand, inst. för klinisk neurovetenskap Anna Johnsson, projektass. Jubileumsinst. Charlotte Bratt, projektledare, Jubileumsinst. Agneta Ahlberg, ekonomihandläggare, Jubileumsinst. Anna Månsson, projektass, inst. medicinska studieåret 5 i Malmö Kent Johnsson, doktorand, inst. medicinska studieåret 5 i Malmö 5 [ 5]

6 Samverkan mellan discipliner hämmas Flera forskare har uttryckt stark kritik mot omorganisationen. Den främsta kritiken har riktats mot att preklinisk och klinisk forskning delas upp i olika institutioner. Fakulteten tar ett steg i fel riktning när forskningen segregeras, menar kritikerna. Även själva processen för omorganisationen ifrågasätts. Många forskare som arbetar på BMC har goda erfarenheter av de samarbeten som vuxit fram mellan prekliniska och kliniska grupper. Därför anser vissa forskare att den enda logiska vägen framåt är ett administrativt samordnat BMC, där preklinik och klinik integreras i en enda institution. Osynliga väggar De föreslagna institutionerna är i delar ett konserverande av en organisationsform som inte är optimerad för att möta utmaningarna inom utvecklingen inom klinik och biomedicin där gemensamma intressen ökat kraftigt under senare år. I själva verket medför den föreslagna organisationen att samverkan mellan discipliner kan hämmas genom olika synliga och osynliga väggar. skriver flera professorer vid BMC i ett brev till fakultetsledningen. Genom skapandet av BMC menar brevskrivarna att förutsättningarna för translationell forskning har förbättrats väsentligt. Fakulteten begår ett stort misstag om man inte tar till vara på dessa förutsättningar och fortsätter utvecklingen. Vi håller inte med om att vi tar ett steg tillbaka, säger dekanus Jan Nilsson. Vi tror att den nya organisationen kan underlätta samverkan mellan experimentell och klinisk forskning. Detta sker inte minst inom våra programområden. Dessutom inrättas nu ett prefektråd. De nya prefekterna har uttalade mål att stimulera samverkan. Flera kliniska professorer har i det elektroniska diskussionsforumet om omorganisationen gett brevskrivarna sitt stöd i sakfrågan Vi kliniska professorer tycker det är viktigt att fakulteten ställer sig positiv till det starka och omfattande önskemål som finns från många prekliniska forskargrupper att ingå i en klinisk institution och därmed stärka det organisatoriska samarbetet mellan klinik och preklinik. De vill ändå inte hindra den omorganisation som nu påbörjats: Samtidigt innebär en samordning vissa praktiska och konkreta konsekvenser som kan vara svåra att överblicka så här snabbt. Därför menar vi att fakultetsledningen nu bör markera att man bejakar intresset att integrera preklinik/klinik i gemensam institution och vill sträva ditåt i framtiden. Vi föreslår också att fakulteten tillsätter en utredning som får i uppdrag att göra en konsekvensanalys av en sådan integration. Vi vill påpeka att detta förslag inte utesluter att de redan beslutade institutionerna inleder sitt arbete den 1 januari Tillsätta arbetsgrupper Patrik Rorsman, professor vid avdelningen för molekylär och cellulär fysiologi, är en av brevskrivarna och han är mycket kritisk till den nya organisationen. Fakultetsledningen menar att processen inte kan stoppas nu när den kommit så långt, men våra invändningar är inte nya. Det är samma invändningar vi har framfört hela tiden. Varför måste detta hetsas igenom? Arbetet med den nya organisationen har pågått sedan år 2000 i olika arbetsgrupper och diskuterats i många sammanhang, menar däremot Jan Nilsson. När vi nu väl kommit till beslut måste vi också implementera beslutet. En väntan riskerar skapa stor osäkerhet i verksamheten. Institutionernas roll är främst att ge administrativt stöd och att sörja för en god arbetsmiljö. Det hade inte gått rent praktiskt att i ett steg samordna detta i en enda stor institution, fortsätter Jan Nilsson. Vi övervägde det, men i dagsläget finns ingen modell för hur en så stor institution kan leva upp till kraven inom administration och arbetsmiljö. Här spelar programområdena en annan roll. Deras huvudsyfte är ju att överbrygga gränserna mellan experimentell och klinisk forskning. Patrik Rorsman föreslår att man istället skulle skapat två kliniska institutioner med hela registret av kliniker och prekliniker. Det är en mycket intressant idé. Det kan vi definitivt fundera vidare på, svarar Jan Nilsson. Vi kommer under våren att tillsätta arbetsgrupper som tittar närmare på just samverkan mellan experimentell och klinisk forskning och hur vi kan optimera förutsättningarna inom fakulteten. Jag vill verkligen framhålla att vi i fakultetsledningen uppskattar att det framkommit så tydliga önskemål att stärka denna samverkan! Processen kritiseras Även själva processen kritiseras och bland kritikerna finns de som menar att ledningen inte har lyssnat till medarbetarnas synpunkter. Forskargrupperna har inbjudits att önska vilken institution man vill tillhöra, men det tas ingen hänsyn till önskemålen. Varför då fråga? undrar Patrik Rorsman Här hade vi ett unikt tillfälle! fortsätter han. Vi satte oss ner i nya grupperingar och kom med nya påhittiga konstellationer. Många i verksamheten verkar förespråka mycket radikalare förändringar än fakultetsledningen. Vi som verkligen har velat göra något är besvikna. Vi var redan från början tydliga med att det var just önskemål forskargrupperna fick lämna, hävdar Jan Nilsson. Vi måste göra en helhetsbedömning av vad vi, i samråd med prefekterna, anser vara bäst för fakulteten i stort. Cirka 250 forskargrupper lämnade in önskemål, varav en del inte är anställa vid vår fakultet utan av Region Skåne. Enligt de förslag som fakultetsstyrelsen ska fatta beslut om den 7 december är det 13 grupper som inte hamnar i den institution de har önskat. 1 Den administrativa organisationen är i dagsläget inte mogen för att ta steget till en institution och vi måste som fakultetsledning se till helheten för fakultetens bästa. En annan invändning som har framförts är rädslan för att avskaffandet av avdelningarna kommer att försvåra interaktionen med sjukvården. Leif G. Salford, som tillträder som prefekt för institutionen för klinisk medicin vid USiL har t. ex. valt att behålla avdelningar vid sin institution samtidigt som de grupperas i sektioner. Johanna Läs alla inlägg i diskussionsforumet på 1 De exakta uppgifterna kan fås från Anne Messeter, 6 [ 6]

7 [Nyanställda] Oro bland administrativ personal Margaret Payne, Sykes högskolesekr., inst. för kardiopulmonell o renal vetenskap Anna Hansen, projektadm., inst. för samhällsmedicin Kommer min tjänst finnas kvar? Kommer jag att finnas kvar? Den administrativa personalen på institutioner och avdelningar är kanske den kategori som påverkas mest av omorganisationen. Många är ängsliga för vad som kommer att hända dem efter den 1 januari. en stor oro inför omorganisationen, berättar Vkänner Maj-Lis Olsson, controller på Institutionen för laboratoriemedicin i Lund. Vi undrar vad det blir av oss och var vi kommer att hamna. Vad händer med dem som inte kommer att anställas på ett institutionskansli? Kommer verkligen de enskilda forskargrupperna ha råd att betala för oss? En av målsättningarna med en ny organisation är att tydliggöra och effektivisera hanteringen av ekonomi och personal. Nya tjänster inom ekonomi och personal kommer att inrättas vid de sex institutionskanslierna. Tjänsterna kommer att tillsättas i samråd med de tillträdande prefekterna. Den administrativa personal som idag finns på institutioner och avdelningar uppmanades att lämna in intresseanmälningar för tjänsterna senast den 11 november. De som inte anställs vid ett institutionskansli utan arbetar Tack! Ett hjärtligt tack till er prefekter som lämnar era uppdrag vid årsskiftet för ert arbete och engagemang för fakulteten! Anders Arner, fysiologiska vetenskaper Anitha Bruun, oftalmologi, Lund Ingemar Carlstedt, CMB Anna-Karin Dykes, Omvårdnad Olle Ekberg, radiologi och fysiologi Eva Maria Fenyö, MMDI Lars Hagmar, laboratoriemedicin, Lund Anders Heijl, medicinska studieåret 5 Lars Lidgren, rörelseorganens sjukdomar Anders Löfqvist, logopedi, foniatri, audiologi Karel Marsál, OPUS-institutionen Åke Nilsson, medicin, Lund på andra håll i verksamheten med ekonomi eller personaladministration kan bli av med denna typ av arbetsuppgifter. Samtidigt kan de få nya uppgifter inom områden där forskargrupperna behöver mer stöd. Men ännu är mycket osäkert och många anställda känner olust inför framtiden. Birgitta Olvegart är facklig representant för ST-ATF. Hon berättar om de frågor som många administratörer och sekreterare idag grubblar över. Kommer min tjänst finnas kvar? Kommer jag att finnas kvar? Vad händer om jag inte anmäler mitt intresse för de nya tjänsterna som utlyses på institutionskanslierna? Dessa tre frågor är de vanligaste, säger Birgitta Olvegart. Enligt fakultetsledningen kommer eventuell övertalighet att kunna lösas genom natur-liga avgångar eftersom en stor andel av denna grupp närmar sig pensionsåldern. Uppsägningar är alltså inte aktuella i nuläget. Jag räknar därför inte med några uppsägningar, fortsätter Birgitta Olvegart. Personalen vid institutionerna är ju alla anställda av universitetet och universitetet har ett anställningsansvar för dem. Johanna Sandahl Bengt Rippe, kardiopulmonell och renal vetenskap samt etik Lennart Råstam, samhällsmedicin Martin Stjernquist, obstetrik och gynekologi Freddy Ståhlberg, jubileumsinstitutionen Lil Träskman Bendz, klinisk neurovetenskap Tommy Andersson och Karl Obrant kommer att fortsätta som prefekter för de nya institutionerna för laboratoriemedicin respektive klinisk medicin vid UMAS. Claes Andersson, doktorand, inst. medicinska studieåret 5 i Malmö Gerardus Smulders, projektass., medicinsk strålningsfysik i Malmö Adam Clauss, doktorand, inst. lab.medicin, Malmö Lovisa Hessle, forskare, CMB-inst. Mikael Danfelter, doktorand, CMB-inst. Andreas Lindqvist, doktorand, CMB-inst. Helena Johansson, doktorand, CMB-inst Björn Johansson, doktorand, CMB-inst. Sara Mattsson, doktorand, CMB-inst. Laura Varas, doktorand, CMB-inst. Karin Rennstam, projektass,. inst. lab. medicin, Mattias Höglund, universitetslektor, inst.lab. medicin, Lund Ioannis Pangagolpoulos, forskare, inst.lab. medicin, Lund Anders Dahlin, biostatistiker, inst. med-kirortopedi, Malmö Catharina Ellerström, forskare, inst.med-kirortopedi, Malmö Ann-Katrin Nilsson, forskningsingenjör inst. med-kir-ortopedi, Malmö Monica Nilsson, forskningssköterska, inst. med-kir-ortopedi, Malmö Marie Wennerholm, forskningssköterska inst.med-kir-ortopedi, Malmö Kajsa Svärd, projektassistent, inst. med-kirortopedi, Malmö Natalija Popovic, projektassistent, inst. fysiologiska vetenskaper Fredrik Svennelid, projektassistent, inst. fysiologiska vetenskaper 7 [ 7]

8 [Nyanställda] Vladimir Denisov, projektassistent, inst. fysiologiska vetenskaper Camilla Lagheden, laboratorieassistent, inst. f laboratoriemedicin, Malmö Catharina Medrek, amanuens, inst. för laboratoriemedicin, Malmö Håkan Janson, projektledare, inst. för laboratoriemedicin, Malmö Cecilia Brunhoff, projektassistent, inst. för laboratoriemedicin Möt våra nya prefekter De sex tillträdande prefekterna svarar på följande frågor: 1. Vad är positivt med de nya stora institutionerna? 2. Hur kommer den nya organisationen märkas för de enskilda forskarna vid din institution? 3. Har du några farhågor? 4. Vilken uppgift är viktigast för dig som prefekt? Tommy Andersson Prefekt, Institutionen för laboratoriemedicin vid UMAS Sofia Bergholtz, projektassistent, inst för samhällsmedicin Ulla Zetterlind, klinisk assistent, inst för medicinska studieåret 5, Malmö Yvonne Giwercman, forskare, inst. för medicin, kirurgi och ortopedi, Malmö Per Arlock, forskare vid inst. för kardiopulmonell och renal vetenskap samt etik Ann-Sofie Nilsson, forskningssköterska vid inst. för medicin, Lund Anna-Karin Larsson, projektassistent,instit. för omvårdnad Lena Asker Arnason, projektassistent, inst. för logopedi Einar Jon Einarsson, projektassistent, inst för logopedi, foniatri och audiologi Emelie Stenman, doktorand, inst för medicin, Lund Magnus Persson, amanuens, Jubileumsinstitutionen Joachim Persson, amanuens, Jubileumsinstitutionen Karl Mårild, amanuens, Jubileumsinstitutionen Ylva Lindström, amanuens, Jubileumsinstitutionen Linus Jernby, amanuens, Jubileumsinstitutionen Henric Isackson, amanuens, Jubileumsinstitutionen 1. Vår institution blir en institution som går att hantera storleksmässigt. Alla individer kommer att synas, oavsett om man är forskare, administrativ personal eller doktorand. Dessutom pekar den nya organisationen tydligt ut biträdande prefekter inom forskarutbildning och grundutbildning och detta visualiserar betydelsen av en bra utbildning. 2. Jag tror att institutionen ska kunna erbjuda bättre administrativ support och då menar jag inte bara inom ekonomi och att betala räkningar. Jag hoppas att vi ska kunna ge 1. Omorganisationen ger goda förutsättningar för förnyelse och kraftsamling och möjligheter att skapa nya interaktioner med klinikerna. Vi prefekter är helt överens om att vi ska arbeta gemensamt för att utveckla fakultetens forskning. 2. Jag hoppas att de kommer att få ökad kännedom om vad andra forskare inom BMC jobbar med och att detta kan skapa nya samarbeten. Unga disputerade forskare bör snart få en tydligare karriärplan. Dessutom hoppas jag att vi kan stimulera till att bättre stöd inom t.ex. forskningsadministr ation. 3. Min farhåga är att fakulteten kommer att få svårigheter med att hantera sitt stora underskott och att detta kommer att drabba vår institution, t.ex. genom minskat stöd till forskarutbildningen. 4. Min uppgift är att ge forskningen och utbildningen vid vår institution bästa möjliga förutsättningar, bland annat genom att erbjuda kompetent administrativt stöd. Dessutom hoppas jag att vi ska kunna bibehålla och vidareutveckla den positiva atmosfären och den goda forskningsmiljön vid institutionen. Patrik Brundin Prefekt, Institutionen för biomedicin internationella anslagen till grupperna ökar inom några år och att forskarna får bättre möjligheter att både överblicka och planera sin ekonomi. 3. Som vid alla förändringar när man lämnar något vant och tryggt finns det risk att det under en period skapas ett negativt klimat. Det hoppas jag vi kan undvika genom god ömsesidig kommunikation mellan ledning och verksamhet. Om vi lyckas förmedla vad vi vill åstadkomma hoppas jag att alla kommer att visa tålamod och att vi får den tid som behövs för att förändringen skall bli framgångsrik. 4. Min roll är inte att peta i detaljer utan att leda så att vi kan erbjuda bästa möjliga service och arbetsmiljö för en stark forskning. 8 [ 8]

9 [Våra utmärkelser] 1. Vi får möjlighet att skapa och utveckla nya forskningsplattformar med bred forskningskompetens, med t.ex. sjuksköterskor, läkare, arbetsterapeuter, sjukgymnaster, samhällsvetare m fl vilket ger en enorm potential. Detta kan leda till nätverk som på sikt kan utvecklas till forskningsprogram för att ge ny kunskap om viktiga frågor i vårt samhälle. Ett tema har redan påbörjats, inom äldreforskning, och framtida områden kan vara t.ex. folkhälsa, psykiatrisk vård och rehabilitering mm. 2. Min målsättning är att alla forskare och lärare skall vara knutna till en forskargrupp. Charlotte Ekdahl Prefekt, Institutionen för hälsa, vård och samhälle Detta är inte fallet idag för de ingående enheterna. Vår nya institution har också en specifik uppgift att integrera de olika grundutbildni ngsprogrammen för att öka effektiviteten i organisationen. Ett institutionskansli kommer att inrättas som framförallt handhar ekonomi och personaladministration. 3. Nej. 4. Att skapa en bra grund och en kreativ arbetsmiljö för att forskningsplattformarna och utbildningarna ska kunna utvecklas. Det ska vara roligt att gå till jobbet! Vi behöver dessutom bli bättre på att vända oss mot och kommunicera med det övriga samhället, t.ex. sjukvården, kommuner, företag och organisationer, så att vi kan bidra till att lösa viktiga samhällsproblem. Pris av Inga och John Hains Stiftelse Diana Karpman och Martin L Olsson har tilldelats pris av Inga och John Hains Stiftelse och får kr respektive kr. Doctor Honoris Causa i medicin vid Riga Stradins University Universitetsadjunkt och logoped Christina Dravins, Institutionen för logopedi, foniatri och audiologi har utsetts till Doctor Honoris Causa i medicin vid Riga Stradins University (RSU) (Lettlands Medicinska Högskola). Christina Dravins promoverades i Riga den 27 oktober Christina Dravins har under åtta år varit verksam inom ett projekt som lett fram till etablerandet av högre utbildningsprogram inom ämnet audiologopedi. IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse ILundaprofessorerna Bo Baldetorp och Bengt Rippe har fått utrustningsanslag på två miljoner kr respektive en miljon kr från IngaBritt och Arne Lundbergs forskningsstiftelse. Carl Tesdorpfs Stiftelse Två yngre forskare vid fakulteten får anslag från Carl Tesdorpfs Stiftelse. Docenterna Erik Renström och William Agace delar tillsammans med Klas Flärdh, naturvetenskapliga fakulteten på nära kr. Anslagen går till utrustning för molekylärbiologisk forskning. 1. Jag har som divisionschef på sjukhuset lärt mig att denna typ av organisation med ett mindre antal administrativa enheter är mycket framgångsrik. Min uppfattning är att det enda möjliga sättet att behålla närheten till klinikerna är att behålla avdelningarna. Avdelningarna och sektionerna inom fakulteten ska spegla motsvarande avdelningar och divisioner inom sjukvården så närheten mellan akademi och sjukhus stärks på alla nivåer. En stor del av fakultetens forskning görs av läkare och oavlönade docenter nära Leif G Salford Prefekt, Institutionen för klinisk medicin vid USiL patienterna. Dessa forskare kan länkas in i akademin genom avdelningarna. 2. Min strävan är att det inte kommer att ske några dramatiska förändringar. Institutionen ska vara ett serviceorgan för alla inom institutionen, även för läkare och andra som inte är anställda av fakulteten. 3. Jag känner sorg över uppdelningen mellan Malmö och Lund och mellan preklinik-klinik. Men jag har som alla övriga prefekter en vilja att sträva mot större samarbete och kanske, i förlängningen, en enda institution. 4. Att skapa den organisation i vilken alla ingående medarbetares förmåga och kraft tas till vara på maximalt bästa sätt. Yngre framgångsrik forskare Stefan Jovinge blir den som belönas för att vara Universitetssjukhuset MAS mest framgångsrike yngre forskare år Han belönas för framstående forskning för att klargöra inflammationens betydelse för utredning av hjärt- kärlsjukdomar. Belöningen är på kronor och delas ut av Universitetssjukhuset MAS i samverkan med Medicinska fakulteten. Årets bästa lärare Hakon Leffler, professor i Molekylär Medicin vid Institutionen för Laboratoriemedicin har blivit vald av Medicinska föreningen till medicinska fakultetens bästa lärare för 2004, det så kallade Mästerpriset. 9 [ 9]

10 Informationsmöten för medarbetare Den 16 november inbjöd fakultetsledningen fakultetens medarbetare till informationsmöten om omorganisationen, ett i Lund och ett i Malmö. Båda mötena var mycket välbesökta. Dekanus Jan Nilsson beskrev hur processen med den nya organisationen fortskrider och de tillträdande prefekterna presenterade hur långt de kommit i sin planering av institutionernas organisation och administration. Det som präglade prefekternas presentationer var deras gemensamma strävan att bygga upp nära samarbeten mellan institutionerna. Detta utmärkte inte minst mötet i Lund. En del lundaforskare har uttryckt stark kritik mot uppdelningen av klinisk och preklinisk forskning i olika institutioner (se artikel sidan 6) och denna kritik framkom även under mötet. Det framfördes även kritiska frågor om att institutionsstyrelserna nu avskaffas och prefektstyre införs. Kritikerna menar att det innebär att medarbetarnas inflytande i institutionen styrelse minskar. Denna kritik har även tidigare riktats mot den nya organisationen. En studentrepresentant som fanns på plats i Lund undrade hur studenterna ska få inflytande i institutionernas ledning. Tommy Andersson, tillträdande prefekt vid institutionen för laboratoriemedicin vid UMAS, har valt att behålla institutionsstyrelsen. Övriga prefekter tillsätter samrådsgrupper där olika kategorier av medarbetare, inklusive studenter, kommer att finnas representerade. Exakt hur representanterna ska utses kunde prefekterna inte ge svar på, men representanterna kommer sannolikt att väljas av sina kollegor. Flera prefekter menade att det under en period av stora förändringar måste finnas ett ledarskap som kan fatta snabba beslut och att prefektstyre därför är att föredra. Samtidigt höll de dörren öppen för att de i framtiden, när den nya organisationen fallit på plats, kan tillsätta institutionsstyrelser igen. 1. Institutionen blir mindre sårbar med bättre ekonomihantering och personaladministration. Vi får bättre kompetens inom dessa viktiga områden. Forskargrupperna definieras starkare och finns inte längre i skymundan bakom avdelningarna. 2. För varje forskargrupp blir de ekonomiska realiteterna tydliggjorda. Tidigare har inte alla vetat hur deras ekonomi verkligen ser ut. De 1. Jag tar över som prefekt för en mycket väl fungerande institution med hängivna medarbetare. Jag tror att vi kan få ett effektivare och närmare samarbete med sjukvården. På många håll är institutionen redan idag oerhört väl integrerad med sjukvården. Den ekonomiska administrationen kommer att förbättras och bli mer kostnadseffektiv. Jag hoppas att institutionernas roll blir tydligare gentemot programområdena och att deras olika roller tydliggörs. Karl Obrant Prefekt, Institutionen för klinisk medicin vid UMAS forskargrupper som har god ekonomi kan expandera och de med sämre får se över sin ekonomiska situation. 3. Våren blir nog ganska händelserik. Allt kommer inte att hinna vara på plats till årsskiftet. 4. Jag har ju en servicefunktion och ska hjälpa forskargrupperna med t.ex. ekonomioch personalfrågor. Dessutom ska jag föra deras talan inför fakultetsledningen och förmedla fakultetsledningens beslut till forskargrupperna. Det är viktigt att denna kommunikation är helt öppen. Urban Gullberg Prefekt, Institutionen för laboratoriemedicin vid USiL 2. Det kommer nog inte att märkas så mycket och jag ser inget negativt i det. Institutionen ska ge service och se till att allt fungerar för den enskilde forskaren, inte leda vetenskapen. Men när problem väl uppstår ska institutionen kunna ge bra hjälp och stöd. 3. Det är att få ordning på det som måste fungera efter den 1 januari, som den ekonomiska administrationen. Resten kan vi lösa efterhand. 4. Jag vill verka för transparens, även om det är ett slitet ord, så att de anställda kan behålla sitt förtroende för institutionens ledning. Andra frågor som ställdes var hur möjligheterna för yngre forskare ska förbättras vid institutionerna, hur utbildningsprogrammen kan påverkas och förbättras genom den nya organisationen och vem som kommer att sköta ledning och driftsfrågor på BMC. Johanna Sandahl De tillträdande prefekterna har skrivit var sin programförklaring där deras visioner och målsättningar för institutionerna beskrivs. Du hittar dem på adressen [ 10]

11 [Våra utmärkelser] Fakulteten tvingas spara På grund av ackumulerade underskott tvingas universitetet och fakulteten göra nedskärningar i sin verksamhet. Fakultetsstyrelsen tvingas därför fatta en rad beslut om besparingar. Universitetsstyrelsen har i beslut slagit fast att universitetets totala budget för 2005 skall vara balanserad. Det innebär att områden och andra verksamheter som utgångspunkt har haft att ta fram särskilda åtgärdsprogram för att åstadkomma balans mellan intäkter och kostnader. Vid sammanträde den 12 november fattade universitetsstyrelsen beslut om budget för verksamhetsåret Universitetets budget För medicinska fakulteten erhåller en oförändrad grundutbildningsram exklusive pris- och löneomräkning om 1 % och inberäknat att läkarutbildningen och logopedutbildningen skall öka. Sjuksköters keutbildningen har ett av regeringen angivet examinationsmål perioden vilket måste uppnås. Den ökade kostnaden för utökningen av läkarutbildningen (32 helårsstudenter) uppskattas till ca 2,7 miljoner kronor och får bestridas inom oförändrad grundutbildningsram. Övriga påbjudna utökningar som konsekvens av tidigare beslut skall finansieras genom omfördelningar inom området. För att underlätta rationaliseringsåtgärder har övrigt utbildningsuppdrag till området sänkts med 25 helårsstudenter utan särskild anslagsreduktion för detta. Regeringen har aviserat en särskild forskningsproposition till månadsskiftet november/december innevarande år. Därvid har aviserats statliga resurstillskott för forskning för framförallt 2006 och åren därefter. Universitetsstyrelsen beslut för 2005 innehåller ingen annan förändring av fakultetsanslaget än en uppskrivning med pris- och löneomräkningstalet med 1 %. Det finansieringsbidrag (avgift för universitetsgemensamma kostnader) som tas ut av grundutbildningsanslag, fakultetsanslag och externa medel utgör basfinansieringen för universitetsgemensam service dvs universitetsbiblioteket, biblioteksdirektionen och den centrala förvaltningen. För medicinska fakulteten minskar avgiften med 0,8 mkr. innebär att kapitalförändringen bör vara lägst 19 miljoner kronor, dvs vi ska kunna redovisa ett överskott om detta belopp nästa år. I beloppet ingår alla verksamhetsgrenar, såväl de statliga som de externa. Besparingar vid fakulteten Medicinska har fakulteten har beslutat om ett stort antal åtgärder för att komma till rätta med den ekonomiska situationen. Fakulteten har beslutat om bl.a. stopp för kontant övertidsersättning, minskad antagning till forskarutbildning, ingen utlysning av medel till forskning inom primärvården, minskade kostnader i fakultetsadministrat ionen, halvering av kostnader för personal utvecklingsprogram (LEKA), minskat antal arvoden till ledningsuppdrag som prefekt och avdelningschef, upphörande med satsningen på adjungerade lärartjänster inom klinisk patientnära forskning, inga nya externa utvärderingar under 2005, framflyttning av rekrytering till lärartjänster under ett år, inställande av nyantagning till BMA-utbildning samt ytterligare kraftig allmän reduktion av antalet anställda främst genom anställningsstopp för teknisk/administrativ personal. Stödet till programområdessatsningar reduceras och inga nya sådan annonseras Dessutom planeras avveckling av bl.a. fakultetens elekt ronmikroskopienhet. Totalt beräknas dessa åtgärder reducera fakultetens kostnader med ca 25 miljoner kronor. Därtill kommer kapitalet i den stiftelse (Ina Brincks stiftelse) som universitetsstyrelsen år 2000 beslöt skulle tillfalla medicinska fakulteten för reglering av skulder hänförliga till BMC-projektet att till fullo överföras till fakulteten. Detta innebär också en resultatförbättring på 32 miljoner kronor för fakulteten. Med dessa åtgärder bedöms medicinska fakultetens resultat stanna vid + ca 19 miljoner kronor 2005 Medicinska fakulteten kommer att redovisa ett stort negativt myndighetskapital i 2004 års bokslut och området skall planera för att snarast återskapa ett positivt myndighetskapital som är anpassat till områdets storlek och struktur. Lennart Angere, avdelningsdirektör Ulf G. Ahlborgs pris i miljögiftsforskning Anna Axmon, avdelningen för yrkes- och miljömedicin, har tilldelats Ulf G. Ahlborgs pris i miljögiftsforskning. Anna Axmon, som ingår i ett forskarlag som länge arbetat med hälsoeffekter av PCB. Anna får sitt pris för sin doktorsavhandling: Fertility and female dietary exposure to persistent organochlorine compounds. Ögonvårdspriset 2004 Kristina Tornqvist och Berndt Ehinger, Institutionen för oftalmologi i Lund, får Synskadades riksförbunds (SRF) ögonvårdspris. Priset får de för sina betydelsefulla insatser för personer med synskada. Bästa avhandlingen inom biomedicin Biomedicinaren Malin Andersson har fått Naturvetareförbundets pris för bästa doktorsavhandling under förra året. Malin Anderssons forskning vid avdelningen för neurobiologi behandlar de besvärande biverkningarna av medicineringen mot Parkinsons sjukdom. Skapas innovationspris Katarina Svanberg, medicinska fakulteten, får årets innovationspris av stiftelsen Skapa tillsammans med Sune Svanberg och Stefan Andersson-Engels, LTH. Forskarna får priset för uppfinningen av ett sätt att upptäcka och behandla tumörer med hjälp av laserljus. Mångbergs pris 2004 Professor Måns Magnusson, Jubileumsinstitutionen, har tilldelats Amanda och Per Algot Mångbergs pris 2004 för sina framstående studier av balanssystemet. Årets lokala Fernströmspris till yngre forskare Docent Martin L Olsson får årets lokala Fernströmspris till yngre forskare för sin blodgruppsforskning, vars övergripande mål är att göra blodtransfusioner ännu säkrare än vad de är idag. Vidare har universitetsstyrelsen beslutat om ett resultatmål för 2005 för fakulteten som [ 11]

12 [Notiser] Fråga ditt fakultetsbibliotek! Behöver du kurs i EndNote? Hittar du inte tidskriften? Har du glömt hur man beställer artiklar snabbt och billigt? Vill du lära dig mer om ELIN? Vad betyder PLoS och OA? Vad är egenarkivering? BioMed Central, Pubmed Central? Entrez search engine? Svårt att komma ifrån, kan biblioteket komma på besök? Kontakta oss på medicinska fakultetens bibliotek genom vår virtuella informationsstjänst! Fråga ditt fakultetsbibliotek: Alla frågor är välkomna, vi svarar snabbt! Yvonne Hultman Özek Finansiering av delpensioner I Riktlinjer om delpension för arbetstagare vid Lunds universitet från den 20 februari 2003 anges att delpension finansieras till hälften av fakulteten/institutionen och till hälften av centrala medel. Universitetet har beslutat att i ett tilläggsdirektiv till riktlinjerna ändra finansieringen av delpension vid övertalighet så att fakulteten/institutionen står för en tredjedel och centrala medel för två tredjedelar av delpensionen. Se lu.se/pers/arbetsratt/delpensionsfinansiering_ beslut pdf Inkomstförsäkring vid arbetslöshet Tidsbegränsat anställda vars anställning upphör och som haft en eller flera sammanhängande anställningar i staten under sammanlagt minst fem år (kan vara hos olika myndigheter, universitet eller högskolor) omfattas av det s k Trygghetsavtalet. Under ovan nämnda förutsättningar har den anställde en form av försäkring som innebär att man vid arbetslöshet har rätt till utfyllnad från A-kassan under en tid motsvarande ett halvår. Man kan erhålla en sammanlagd ersättning på upp till 80 % av tidigare lön. Information om denna förmån lämnas skriftligt till den anställde i samband med att institutionen varslar den anställde. Inkomstförsäkringen omfattar även anställda doktorander. Övertid för lärare Med anledning av internrevisionens rapport om utbetalning av övertidsersättning till lärare under år 2002 och 2003 har rektor beslutat att strama upp hanteringen av övertid vid universitetet. Bl a ska all övertid utöver 150 klocktimmar per kalenderår beslutas av respektive områdes kanslichef. Rektors beslut, se beslut pdf. Fakultetens webbprojekt I början av nästa år får fakultetens webbplats ett nytt utseende och ett delvis nytt innehåll. Ambitionen är att skapa attraktiva och användarvänliga sidor som speglar fakultetens nya organisation. Webben är för många det första mötet med en organisation. Forskaren, studenten, journalisten eller allmänheten har valt en webbplats för att han eller hon söker efter specifik information. Samtidigt lockar annan intressant information bara några musklick bort. Konkurrensen på nätet är hård och du måste på några sekunder fånga den otåliga läsarens intresse. Det är vår uppgift att ha en webbplats som våra besökare väljer att stanna på - och gärna återkommer till. Det gör vi genom att tillhandahålla den information som just vår målgrupp söker och paketera den väl så att besökaren inte tappar bort sig i en ologisk struktur eller svår navigering, förklarar Lena Arenbo, webbredaktör vid fakultetens kansli som sedan augusti är ansvarig för fakultetens webbprojekt. Nytt utseende I början av nästa år kommer fakultetens webbplats att få ett delvis nytt utseende. Men det var ju bara ett drygt år sedan fakultetens webbplats gjordes om rätt rejält. Varför gör ni om den nu igen? Vi har fått mycket positiv respons på tidigare ombearbetning av webbplatsen. Vi fortsätter nu detta arbete. Det finns tre bakomliggande orsaker. Den första är att vår webbplats måste spegla den nya organisationen som träder i kraft vid årsskiftet. Många gamla sidor blir inaktuella i och med den nya organisationen då gamla institutioner och avdelningar försvinner. Den andra är att vi vill anpassa fakultetens sidor till Lunds universitets centrala sidor. Universitetet lanserade ny webbplats i mitten av september. Besökaren ska känna igen sig i samma navigering och samma grafiska uttryck. Slutligen har vi ett nytt verktyg för hur man skapar och uppdaterar sidorna. Med det nya verktyget får vi en helt annan flexibilitet när det gäller layout och navigering, vilket gör det möjligt att förbättra och justera nuvarande sidor. [ 12] Enhetlig webbplats Genom de nya sidorna hoppas fakultetens informationsavdelning kunna skapa en enhetlig webbplats, där besökaren känner igen sig i struktur och navigering oavsett vilken sida han eller hon besöker. Informationsavdelningen kommer att stödja institutionerna i deras arbete att synliggöra sin verksamhet på fakultetens webb. I början av nästa år hoppas vi kunna lansera en ombearbetad webbplats, där de nya institutionerna och flera programområden får egna sidor, fortsätter Lena Arenbo. Utvecklingsarbetet kommer att fortsätta under våren i nära dialog med berörda publicister. Ingen informationsavdelning kan ensam hålla en större webbplats aktuell. Därför bygger fakulteten, som så många andra stora organisationer, upp en webbredaktion med ett antal lokalredaktörer, eller så kallade publicister ute i verksamheten. Ett bra redaktionellt arbete bygger på nära kontakter mellan fakultetens informationsavdelning och dessa publicister, såväl i uppbyggnadsskedet som i det löpande underhållet av webbplatsen. Publicister inom kansliet, i de nya institutionerna och inom pågående programområden kommer att utbildas i webbpublicering under våren. Kontaktuppgifter i Lucat Det är inte bara gamla hemsidor som blir inaktuella efter att omorganisationen genomförts vid årsskiftet. Även e-postadresser och andra uppgifter i universitetets katalog, Lucat, blir inaktuella. E-postadresserna skapas idag automatiskt i Lucat och speglar den organisation de anställda tillhör. Vi har kontaktat universitetets katalogansvariga för att diskutera hur vi ska genomföra ändringarna på bästa sätt, säger fakultetens biblioteks- och IKT-chef Colm Doyle. Vi hoppas kunna ta tillfället i akt att skapa nya, enkla e-postadresser till alla anställda vid fakulteten. Johanna Sandahl

13 [Notiser] Biomedicinsk analytikerlaboratorieassistentdag Den 21 oktober fylldes Uardasalen på Star Hotel av 300 biomedicinska analytiker och laboratorieassistenter. Vartannat år samlas i stort sett alla biomedicinska analytiker och laboratorieassistenter anställda vid universitetet en heldag för att lyssna på föreläsningar och förkovra sig i ny utrustning i utställningshallen. Utvärdering forskningen inom primärvåren Den 12 oktober presenterades den första utvärderingen av forskning som medicinska fakulteten och Region Skåne låtit göra gemensamt. Forskningen inom primärvården var ämnet för utvärderingen och den får överlag gott betyg i rapporten. Inom vissa områden bedöms forskningen till och med befinna sig i den internationella frontlinjen. Forskning inom primärvården är ett relativt nytt forskningsområde och i det fortsatta forskningsstrategiska arbetet är utvärderingen av stort värde för oss, kommenterar dekanus Jan Nilsson. I lunchpausen pratas och skrattas det en hel del i lokalen. Det är trångt bland utställarna när många på en gång vill titta närmare på och testa labbutrustningen som står uppställd i långa rader. Vi är mycket nöjda. Det är vi varje gång! utbrister några av deltagarna över en kopp kaffe mellan föredragspassen. Det här är mycket väl använda pengar för universitetet. Varje år lyckas arrangörerna få ihop mycket intressanta talare, fortsätter Ros-Mari Sandfalk. Men det är inte bara föredragen och utställningen som är viktiga. Det viktigaste är att vi får träffas, säger Ina Nordström, som till vardags arbetar på avdelningen för molekylär och cellulär fysiologi och är en av de tio arrangörerna. Det finns inget annat forum där vi som labbpersonal träffas. Vi strävar efter att få en bredd på föreläsningarna. Vi kan inte ha föreläsningar som ger specifik kompetensutveckling eftersom vi alla är mycket specialiserade inom våra områden. Då är det viktigare med föreläsningar om personlig utveckling, så att vi trivs bättre på våra arbetsplatser. Föreläste detta år gjorde Bill Hansson, om doftspråket, Jan Kihlberg, om att skratta på jobbet, Patrik Grahn om naturens betydelse för hälsan, Patricia Tudor-Sandahl om tid att mogna och Katarina Mazetti. Katarina Mazetti framkallade nog dagens största skrattattack bland publiken, som nästa helt bestod av kvinnor, när hon livligt demonstrerade vilka kvinnotyper som finns på en mansdominerad arbetsplats. Johanna Sandahl Utvärderingsgruppen poängterar att samverkan måste öka mellan medicinska fakulteten och Region Skåne för att på ett bättre sätt kunna ta till vara den kompetens och utvecklingspotential som finns inom forskningsområdet. Utvärderingsgruppen föreslår i sin rapport att fakulteten och Region Skåne skapar en ny gemensam plattform för forskningen inom primärvårdens område. Det skulle ge möjlighet att utveckla en gemensam strategi, styra resurserna på ett mer optimalt sätt och ta tillvara den högkvalitativa forskningen på ett bättre sätt. Som konkreta åtgärder föreslår utredarna bl a inrättandet av en gemensam strategisk forsknings- och utvecklingskommitté och koncentrerande av forskningsresurser i ett gemensamt forskningsinstitut. Betydelsen av att forskarna inom primärvården är kliniskt aktiva understryks. I rapporten lyfter man också fram den stora potential som finns i möjligheten att utveckla starka nätverk mellan forskarna och personalen inom primärvården. Utvärderingen av primärvården är det första mer djuplodande utvärderingen av fakultetens forskning som skett efter förra årets utvärdering av hela fakultetens forskning. Rapporten kommer att publiceras på fakultetens hemsida och kan beställas från Anne Messeter, Nöjda deltagare: Birgit Haraldsson, Gunnel Roos, Maj Ekman och Eva Miller. Det är inte minst trevligt att få träffa många tidigare arbetskamrater, tyckte Pia Andersson och Mina Davoudi. [ 13]

14 Med hjärta för undervisning Martin Stjernquist, Prefekt vid Institutionen för obstetrik och gynekologi, Malmö Det är inte få stolar Martin Stjernquist sitter på; prefekt och studierektor vid institutionen för obstetrik och gynekologi i Malmö, överläkare vid kvinnokliniken, forskare, handledare och ansvarig för termin 11 på läkarlinjen i Malmö. Vår institution är relativt liten, men ändå finns här en hel del jobb för en prefekt, förklarar Martin Stjernquist. Anställning: Prefekt, studierektor, universitetslektor och överläkare. Antal år vid fakulteten: Började som student vid fakulteten Anställdes som anatomen Universitetslektor sedan Kopplar av med: Matlagning, resor, att umgås med min familj och att vistas ute i naturen. Gillar bäst med medicinska fakulteten: Vi är duktiga på undervisning och har en bra forskning, både preklinisk och klinisk. Gillar sämst med medicinska fakulteten: Systemet för hur fakultetsanslaget fördelas till institutionerna. Ibland är det väldigt långt mellan fakultetsledningen och verksamheten. Jag träffar Martin Stjernquist mitt emellan ett samtal med en svårt sjuk patient och ett möte med klinikens ekonom. Detta är min vardag, berättar han. En vanlig vecka är fylld av undervisning, mottagningar på kliniken, forskning, forskarhandledning, möten, telefonsamtal och administrativt arbete vid datorn. Hur han får tiden att räcka till är svårt att förstå när han dessutom berättar att han även är styrelseledamot i Malmö Läkarförening, skattmästare i Nordisk Förening för Obstetrik & Gynekologi, samt ledamot i Etikprövningsnämnden vid Lunds universitet. Vid institutionen finns fem som är anställda av universitetet men därutöver bedrivs undervisning för ungefär 200 studenter per år och dessutom har kliniken doktorander, lärare och docenter som inte är universitetsanställda, men som ändå behöver prefektens stöd. I och med att fakulteten organiseras om kommer verksamheten vid institutionen framöver att tillhöra institutionen för klinisk medicin vid UMAS. Det finns en viktig aspekt med omorganisationen som jag verkligen hoppas att fakultetens ledning och de nya storprefekterna tänker på, fortsätter Martin Stjernquist. Jag, precis som flera andra prefekter, sitter med i klinikens styrelse. Det är en bra kanal för universitetet in i sjukvården och jag hoppas att vi även framöver kommer att få ett administrativt förtroende som ämnesföreträdare så att vi kan motivera våra platser i klinikens styrelse framöver. Vi är viktiga kontaktpersoner mot sjukvården när det gäller utbildning och forskning. Det Martin Stjernquist kommer att sakna mest från att vara prefekt är kontakten och mötena med de övriga prefekterna. Eftersom han funnits länge vid fakulteten känner han de flesta lärarna och forskarna både i Lund och i Malmö. Det har varit väldigt roligt att på prefektmöten och prefektinternaten få möta och hålla kontakten med övriga delar av fakulteten, berättar Martin Stjernquist. När jag frågar Martin Stjernquist om vad han tycker är sämst med medicinska fakulteten idag kommer svaret snabbt. Det är hur fakultetsanslaget fördelas! Undervisningsanslagen är aktivitetsrelaterade och vi får pengar efter hur mycket undervisning vi bedriver. Men fakultetsanslaget är inte det och fördelningen blir mycket ojämn. Någon professor eller lektor får 85 % av sin tjänst finansierad och någon annan 18 %, [ 14] oavsett hur mycket forskning de bedriver. Istället borde alla få lika stor andel och de som är aktiva inom forskning kan söka externa medel för sin forskning och de som undervisar får undervisningsmedel för att fylla upp. Man skulle också kunna aktivitetsrelatera hela eller delar av fakultetsanslaget, men risk finns för att för mycket resurser och tid läggs på ansökningar och bedömning av dessa. På väggen i Martin Stjernquist kontor hänger ett diplom där det står att han utnämnts till Bästa föreläsare av läkarstudenterna på UMAS Dessutom har han flera år i rad ombetts av läkarstudenterna att vara högtidsföreläsare vid deras examenshögtid. De säger att jag är bra på att förklara saker. Dessutom vill jag gärna att föreläsningarna ska vara roliga, säger han när jag ber honom förklara varför han tror att han är en uppskattad föreläsare. Att han brinner för undervisning är tydligt. Trots att han har undervisat i över trettio år vid fakulteten skriver han fortfarande om sina föreläsningar inför varje nytt tillfälle. fortsättning på nästa sida

15 Forskningens Dag fortsättning från föregående sida Jag vill att studenterna ska få höra de absolut senaste rönen! Det är roligt med vetgiriga studenter som ställer nyfikna frågor. Det goda åldrandet? Att bli gammal i en åldrande befolkning. Det var temat för årets välbesökta Forskningens Dag som drog fullt hus i både Malmö och Lund. Martin Stjernquist är även engagerad i utvecklingen av den medicinska pedagogiken. Bland annat ansvarar han för utbildningen i casemetodik för övriga lärare vid fakulteten och han deltar i den grupp som utvecklar den nya utbildningen i högskolepedagogik som alla lärare vid fakulteten ska gå. Jag tycker att undervisning borde premieras mer inom akademin, inte bara forskning. Vi vidareutvecklar undervisningen och gör vetenskap av den! I Martin Stjernquist släkt finns det många akademiker, flera av dem väl kända inom universitetet. I hans familj finns inte mindre än tre tidigare rektorer vid Lunds universitet. Hans farfar, hans farbror, och hans egen far Nils Stjernquist. Så att Martin Stjernquist själv har hamnat inom universitetet är kanske inte så märkligt. I min släkt avviker man om man inte disputerar, skrattar han. Johanna Sandahl Jan Holmgren och Elisabeth Edholm Fernström bland åhörarna i Lund. Forskningens dag är egentligen två dagar och ägde rum i Malmö den 2 november och i Lund den 3 november. Sammanlagt fick 1200 personer lyssna till intressanta föreläsningar om det goda åldrandet. Det goda åldrandet är ett ämne som berör oss alla och det märktes att intresset var stort. Långt innan programmet kom igång var aulorna fulla. Även i salarna och vid fikaborden runtom där publiken kunde följa föreläsningarna via TVsändningar var det trångt om plats. Det fanns en hel del grånande huvuden i publiken, men även andra åldersgrupper var väl representerade. I Malmö avslutades dagen med utdelningen av pris till årets yngre framgångsrika forskare vid Universitetssjukhuset MAS, Stefan Jovinge. I Lund delades Fernströms Nordiska Pris ut till professor Jan Holmgren och Fernströms Svenska Pris till sex yngre Även bland postrarna var det gott om nyfikna. En fullsatt Jubileumsaula lyssnar till Sölve Elmståhl i Malmö. forskare. Lunds yngre pristagare var i år Martin L Olsson. Forskningens Dag har anordnats sedan 1980 av Medicinska fakulteten vid Lunds universitet och är ett samarrangemang med Region Skåne. Nordiska Priset gick till vaccinforskaren professor Jan Holmgren från Göteborgs universitet. [ 15] Martin L Olsson, docent på avdelningen för transfusionsmedicin fick pris för sin blodgruppsforskning.

16 [Kalendarium] vecka Tors 9/12 ENABLE-AGE final conference EU-projektet ENABLE-AGE, med deltagare från fem europeiska länder och Sverige som huvudansvarig koordinator, kommer att hålla en avslutande internationell konferens i Lund den 9 december Läs mer: news.html vecka Mån 24/1 Temadag: Nya medborgare nya utmaningar för vården vecka Fre 15/4 Den translationella forskningens dag En heldag som samlar alla fakultetens och de två universitetssjukhusens studerande av olika kategorier och medarbetare med presentation av vår translationella forskning - d.v.s. forskning som utgår från patienternas sjukdomar, och som genomförs i laboratoriet för att återföras till patienterna som ny eller förbättrad terapi och diagnostik. Den translationella forskningens dag anordnas av Medicinska fakulteten och Universitetssjukhusen i Lund och Malmö. Plats: Universitetssjukhuset MAS i Malmö Föreläsningar om bl. a. den mångkulturella vårdmiljön, psykisk hälsa bland utlandsfödda skåningar och kulturella aspekter på preven tivmedelsrådgivning. Universitetssjukhuset MAS Mer information kommer snart att finnas på vecka Fre 11/03 Professorsinstallation För mer information: Karin Dahlgren, Plats: Lunds universitets aula, Lund.

Jämställdhetsstatistik

Jämställdhetsstatistik Jämställdhetsstatistik Medicinska fakulteten 2015-01 Personalbefattningar Doktorander n=1149 Postdoktorer n=67 Bitr forskare n=161 Laboratorieforskare n=61 Forskarassistenter n=33 Forskare=94 Universitetsadjunkter

Läs mer

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr

Ledamot, ordförande Ledamot, vice ordförande Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Ledamot Suppleant. Ärende Beslut/Åtgärd Föredragande/Dnr Sid 1 (6) Närvarande Anders Bergh Patrik Danielsson Kristina Lejon Lars Nyberg William Hansson Monia Letaief Diana Berggren Övriga Marianne Hultmark Hans Fällman Boa Drammeh, ordförande, vice ordförande

Läs mer

Att sätta lön 1 (15)

Att sätta lön 1 (15) Att sätta lön 1 (15) 2 (15) Innehåll Lönesättning... 3 Lönepolicy vid Stockholms universitet... 4 När sätts ny lön?... 6 Ansvar för lönesättning... 7 Lönerevision... 8 Lönekriterier... 9 Lönekriterier

Läs mer

Internationella kommittén 2014 11 10 för Arbetsterapi och Ms Medicinsk Vetenskap

Internationella kommittén 2014 11 10 för Arbetsterapi och Ms Medicinsk Vetenskap LUNDS UNIVERSITET PROTOKOLL Medicinska fakulteten Sammanträdesdag Internationella kommittén 2014 11 10 för Arbetsterapi och Ms Medicinsk Vetenskap Närvarande Ragnhild Cederlund Carina Tjörnstrand Karin

Läs mer

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag

PROLUMA omgång 2 beslutsförslag PROLUMA omgång 2 beslutsförslag Bakgrund För att möta de utmaningar som sjukvården står inför i form av stora pensionsavgångar, snabb medicinsk och teknisk utveckling samt framtida konkurrensutsättning

Läs mer

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm

Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015. Verksamhetsplan. Medicine Studerandes Förbund Stockholm Proposition till MSF Stockholms årsmöte 2015 Verksamhetsplan Medicine Studerandes Förbund Stockholm Inledning I enlighet med MSF Stockholms stadgar är verksamheten som bedrivs inriktad på att tillvarata

Läs mer

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan.

Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. STRATEGI 1 (6) Kompetensförsörjningsstrategi för Försäkringskassan. Inledning Försäkringskassan mål är att vara en organisation som har medborgarnas fulla förtroende när det gäller service, bemötande och

Läs mer

Mötesformalia. Rapporter (Bilaga 1) Medicinska Föreningen Lund Malmö Typ av sammanträde StyrMUR 1 PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2015-09-15

Mötesformalia. Rapporter (Bilaga 1) Medicinska Föreningen Lund Malmö Typ av sammanträde StyrMUR 1 PROTOKOLL. Sammanträdesdatum 2015-09-15 Medicinska Föreningen Lund Malmö Typ av sammanträde StyrMUR 1 Sammanträdesdatum 2015-09-15 Tid 18.00 21.00 PROTOKOLL Mötessekreterare Linnéa Sandström Justerare Jonathan Wallander Närvarande Johanna Henriksson,

Läs mer

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare

2004-10-20. Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag 2004-10-20, kl. 19.00-20.30. Marianne Martinsson, kommunsekreterare SAMMATRÄDESPROTOKOLL 1(14) Plats och tid Färgelanda Allhem, onsdag, kl. 19.00-20.30 Beslutande Övriga deltagare 29 ordinarie ledamöter och 6 tjänstgörande ersättare, totalt 35 beslutande Se bifogade närvaro-

Läs mer

Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam

Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam Kallelse/Dagordning 2014-06-27 Fakultetsstyrelsen för hälso- och livsvetenskap Per Capsulam Datum: 2014-06-27 Svar Ledamöter: Adjungerande: Svar lämnas till FHL fhl@lnu.se senast den 2 juli 2014 kl 18.00.

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad

Hälsa Sjukvård Tandvård. AT-läkare. Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region Halland omorganiseras

Läs mer

Allmäntjänstgöring som läkare

Allmäntjänstgöring som läkare Hälsa Sjukvård Tandvård AT-läkare Allmäntjänstgöring som läkare vid Hallands sjukhus Halmstad och Varberg Organisation Från årsskiftet 2010/11 är Halland en egen region. I samband med bildandet av Region

Läs mer

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola

Välkommen som doktorand vid LTH. Lunds TEkniska Högskola Välkommen som doktorand vid LTH Lunds TEkniska Högskola 2 Välkommen som doktorand vid LTH Utgåva: höst 2013 Välkommen som doktorand vid LTH 3 Välkommen som doktorand vid LTH Jag är väldigt glad över att

Läs mer

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE

PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE MITTUNIVERSITETET Styrdokument PLAN WEBBORGANISATION MIUN.SE DNR MIUN 2013/1089 Publicerad: 2013-06-27 Beslutsfattare: Universitetsdirektör Yasmine Lindström Handläggare: Kicki Strandh Beslutsdatum: 2013-06-19

Läs mer

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet

Samlad expertis för bästa finansieringsutfall. Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Samlad expertis för bästa finansieringsutfall Birgitta Larsson Forskningsservice Lunds Universitet Disposition Forskningsfinansiering Lunds universitet Vad gör Forskningsservice? Strategiska forskningsområden

Läs mer

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag.

Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslås avge yttrande enligt förslag. G Landstinget Halland Tjänsteskrivelse Datum 2007-04-03 Diarienummer Ls060227-1 Konsult & stöd Kristian Samuelsson, utvecklare Planerings- och utvecklingsavdelningen Tf n 035-13 48 90 kristian.samuelsson

Läs mer

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården

Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Attityder och erfarenheter till chefskap i vården Sammanställning av kartläggningen Chef i vården som genomfördes av Sveriges läkarförbund 2009. Kartläggning av läkares chefsskap Läkarförbundet anser att

Läs mer

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16

Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 Framtida utmaningar bibliotekets roll SLU-bibliotekets strategi 2013-16 SLU-bibliotekets strategi 2013-16 bygger på SLU:s övergripande strategi för samma period. Biblioteket är en integrerad del av SLU

Läs mer

nt Christer Jönsson professor ordförande Lars Bjørnshauge universitetsbibliotekari e Jan Svensson dekan, professor

nt Christer Jönsson professor ordförande Lars Bjørnshauge universitetsbibliotekari e Jan Svensson dekan, professor PROTOKOLL s Arbetsutskott Närvarande Magnus Alm studeranderepresenta nt Christer Jönsson professor ordförande Lars Bjørnshauge universitetsbibliotekari e Jan Svensson dekan, professor Övriga Elna Jönsson

Läs mer

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen.

Verksamhetsidé, mål, inriktning och strategier är kända och accepterade i organisationen. Lokalt kollektivavtal för lärare vid NHV Dnr A15/05:335 Parterna enas om följande grund för arbetstider för universitetslärare vid Nordiska högskolan för folkhälsovetenskap (NHV). Detta avtal ersätter

Läs mer

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport

Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Rapport 141031 Dnr: 2014/54-1.2 Karin Lundhgren Uppföljning av Organisation 2013 sammanfattande rapport Så gjordes uppföljningen I februari 2014 beslutade rektor att den nya organisationen som trädde i

Läs mer

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten

Handbok för webbpublicister. Medicinska fakulteten Handbok för webbpublicister Medicinska fakulteten Innehåll 1. Inledning 1.1 Mål 1.2 Fakultetens ansvar 1.3 Publicistens ansvar 1.4 Webben som kommunikationsmedel 2. Så skapar du en bra webbplats 2.2 Skriva

Läs mer

Rektors besluts- och delegationsordning

Rektors besluts- och delegationsordning Dnr: ST 2013/165-1.1 Regeldokument Rektors besluts- och delegationsordning Beslutat av Rektor Gäller från 2013-04-22 Senast reviderad 2015-07-01 Beslutat av: rektor Beslutsdatum: 2013-04-22 Dnr: ST 2013/165-1.1

Läs mer

Protokoll fört vid Östertälje Båtklubbs ordinarie årsmöte den 25 januari 2015 kl. 18.00 i Strand Hotell

Protokoll fört vid Östertälje Båtklubbs ordinarie årsmöte den 25 januari 2015 kl. 18.00 i Strand Hotell 1 Årsmötets öppnande. Ingvar Bingman öppnade årsmötet med att hälsa samtliga välkomna. 2 Mötets behöriga utlysande. Årsmötet var behörigen utlyst. 3 Fastställande av dagordningen. Dagordningen godkändes.

Läs mer

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet

Ett medicinskt universitet. Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Ett medicinskt universitet Testamentesgåvor till Karolinska Institutet Karolinska Institutet är Sveriges enda renodlade medicinska universitet och landets största centrum för medicinsk utbildning och forskning.

Läs mer

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå

Adjungering av FoUchef/specialist. på avancerad nivå UTLYSNING 1 Adjungering av FoUchef/specialist för utbildning på avancerad nivå KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya lärosäten att tillsammans med näringslivet ansöka om finansiering för adjungering av FoU-chef/specialist

Läs mer

Jämställdhetsplan 2012-2014

Jämställdhetsplan 2012-2014 Jämställdhetsplan 2012-2014 Institutionen för data- och systemvetenskap Fastställd av DSV:s styrelse 2012-02-14 Institutionen för data- och systemvetenskap Jämställdhetsplan 2012-14 Enligt högskolelagen

Läs mer

Tid: Kl 10.00 15.00. Högskolan i Borås, C728

Tid: Kl 10.00 15.00. Högskolan i Borås, C728 HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Marie Wennberg PROTOKOLL 1(7) Tid: Kl 10.00 15.00 Plats: Högskolan i Borås, C728 Närvarande ledamöter: Leissner, Maria ordförande Andersson, Jonas Andersson, Roland

Läs mer

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING

LOKALT AVTAL OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1(6) LOKALT OM LÄRARES OCH DOKTORANDERS ARBETSTID VID MALMÖ HÖGSKOLA MED UNDANTAG FÖR LÄRARE I ODONTOLOGISKT ÄMNE MED KLINISK ANKNYTNING 1. Övergripande frågor I Allmänt löne- och förmånsavtal för myndigheter

Läs mer

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01

Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238. Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Ersätter Dnr 03316/2012-238 Universitetsförvaltningen, 2014-10-01 Regler och anvisningar för rekrytering av prefekter Dnr 1-538/2014 Innehållsförteckning

Läs mer

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004

PROTOKOLL. Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004 1(5) Sammanträde Bibliotek och IT nämnden, 2 juni, 2004 Närvarande Ledamöter: Björn Fryklund Ordförande Jan Hagerlid Extern ledamot Jesper Wokander IT-tekniker, BIT Jenny Widmark Bibliotekarie, BIT Mikael

Läs mer

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020

Rekryteringsplan för fakulteten för konst och humaniora 2015 2020 Dnr: 2013/281-2.2.4 Rekryteringsplan för fakulteten för 2015 2020 Beslutat av Fakultetsstyrelsen för Gäller från 2015-01-0 Inledning För att kunna locka attraktiv kompetens har fakultetsstyrelsen för beslutat

Läs mer

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun

Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Kompetenskriterier för ledare i Lunds kommun Som ledare i Lunds kommun har du en avgörande betydelse för verksamhetens kvalitet. Du har stort inflytande på hur medarbetare presterar och trivs samt hur

Läs mer

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning.

HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. HF kapitel 2 2 / / Vidare ska styrelsen själv besluta / / om en anställningsordning. 1 Undantag kan förekomma, exempelvis vid tillämpning av bestämmelserna i Lagen om anställningsskydd (LAS). 2 Undantaget

Läs mer

Policy för chefsuppdrag

Policy för chefsuppdrag 1(5) BILAGA 1 DNR: SLU ua 2013.1.1.1-5596 2014-01-14 STYRANDE DOKUMENT Sakområde: Personal Dokumenttyp: Policy Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli: Personalavdelningen Handläggare: Eva Jeppson-Eldrot

Läs mer

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015

Universitets- och fakultetsgemensamma kostnader 2015 STYRANDE DOKUMENT Dnr SLU ua 2014.1.1.1-4389 Sakområde: Budgetar, anslagsfördelning och verksamhetsuppdrag Dokumenttyp: Årligen återkommande planeringsoch styrdokument Beslutsfattare: Rektor Avdelning/kansli:

Läs mer

Sektionsstyrelsen 2012-10-26

Sektionsstyrelsen 2012-10-26 HÖGSKOLAN I HALMSTAD PROTOKOLL 5/2012 Sektionen för lärarutbildning fört vid sammanträde Sektionsstyrelsen 2012-10-26 Datum 2012-10-26 Tid Kl. 09.00-12.00 Plats Närvarande ledamöter Q436 Lisbeth Ranagården,

Läs mer

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle

Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle HÖGSKOLAN I GÄVLE 2000-08-29 Lokalt kollektivavtal om arbetstid och arbetstidsberoende ersättningar för lärare vid Högskolan i Gävle 1 Bemyndigande Avtalet sluts med stöd av 1 kap 3 ALFA samt bilaga 5

Läs mer

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN

HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN HANDLINGSPLAN 2013-2015 & VERKSAMHETSPLAN 2014/15 HANDELSHÖGSKOLAN DATUM: 2014-09-15 VERSION: Ekonomi och Samhälle AVSÄNDARE: Birgit Karlsson KONTAKTPERSON: Birgit Karlsson FORSKNING SOM PÅVERKAR Vårt

Läs mer

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet

Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet BESLUT 1 2009-12-17 Dnr LS 2009/542 Rektor Föreskrifter om pensionerade professorers verksamhet Bakgrund Lunds universitet vill ha tydliga regler för pensionerade professorers fortsatta verksamhet. För

Läs mer

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström

PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05. Lars Holst, ordförande Lena Häggström PROTOKOLL Anställningsutskottet Sammanträdesdatum 2005-10-12 Protokoll nr 12/05 Närvarande ledamöter: Lärarrepresentanter Lars Holst, ordförande Lena Häggström Studeranderepresentanter Martin Grimheden

Läs mer

PROTOKOLL 1(5) Sammanträdesdatum 2011-02-01

PROTOKOLL 1(5) Sammanträdesdatum 2011-02-01 PROTOKOLL 1(5) 2011-02-01 Nämnden för rehabiliteringsutbildning, NRU Närvarande: se bifogad närvarolista. 1. Sammanträdets öppnande. Ordförande öppnar mötet 2. Justeringsperson. Nämnden utser Fredrik Offerlind

Läs mer

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet

Projektorganisation. Projektledning. Andra medverkande. spec. kirurgi, Uppsala universitet Projektorganisation Projektledning Helena Brändström Ola Ghatnekar Lars Holmberg Jan Nyman Hans Starkhammar Sverre Sörenson Arvid Widenlou Nordmark Göran Zetterström Andra medverkande Kristina Eklund projektledare,

Läs mer

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning

HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning HÖGSKOLAN I HALMSTAD Enheten för Lärarutbildning Protokoll fört vid sammanträde med enheten för Lärarutbildningens styrelse 01-02-06 kl. 13.00 17.00 RBU_Torpet Heberg Närvarande: Lars-Peder Alingfeldt,

Läs mer

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt!

Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Välkomna till första numret av skriftserien Högskolepedagogisk debatt! Lena-Pia Carlström Hagman Högskolan Kristianstad har som mål att bli nationellt erkänd för sin pedagogiska utveckling. Skriftserien

Läs mer

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010

Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Bilaga 1: Uppföljning av de strategiska forskningsområdena 2010 Sammanfattande slutsatser Vetenskapsrådet, FAS, Formas, VINNOVA och Energimyndigheten har gemensamt, på uppdrag av regeringen, genom en enkät

Läs mer

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND.

OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. 1 OM UTVECKLINGSSAMTAL MELLAN HANDLEDARE OCH DOKTORAND. VARFÖR REGELBUNDNA UTVECKLINGSSAMTAL? Att förena olika krav Att förena kraven på kvalitet, effektivitet, kreativitet och arbetstillfredsställelse

Läs mer

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09

Verksamhetsplan 2012. Styrelsen för forskarutbildning. Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Verksamhetsplan 2012 Styrelsen för forskarutbildning Dnr: 1302/2012-500 Fastställd: 2012-03-09 Styrelsen för forskarutbildning - Verksamhetsplan 2012 2 (5) Verksamhetsplan 2012 - Styrelsen för forskarutbildning

Läs mer

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter

Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter Punkt 12 Medlemsberättelser Medlemmar i Vårdförbundet 6 personligheter 12. Medlemsberättelser Kongress 2011 1 (7) Lena, Sjuksköterska öppenvård Jobbet är utvecklande men stressigt. Den viktigaste orsaken

Läs mer

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast)

Tjänstefördelning 2.0. Användarhandledning. (Utkast) Tjänstefördelning 2.0 Användarhandledning (Utkast) Introduktion... 3 Inloggning... 3 Menyval... 4 Inställningar... 4 Personöversikt... 6 Lägg till lärare... 7 Scenario 1: Lägg till person inom universitet....

Läs mer

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet

Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Kompetenser och arbetsuppgifter för examinator, examinerande lärare, lärare och instruktör samt befattningsbeteckningar inom hippologprogrammet Innehåll Innehåll... 1 Inledning... 1 Kompetensbeskrivning

Läs mer

Institutionsstyrelsen- Socialt arbete

Institutionsstyrelsen- Socialt arbete Protokoll Sammanträdesdatum: 111205 Institutionsstyrelsen- Socialt arbete Ledamöter: Närvarande: Jan Petersson, ordförande Marie Albertsson, lärarrepresentant, Sandra Karlsson, studeranderepresentant Kalmar

Läs mer

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON

Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Bemötandeprojektet Lunds universitets bibliotek JESSICA NILSSON Organisationen 25 bibliotek knutna till en fakultet, institution eller centrumbildning - ansvar för den dagliga verksamheten till studenter

Läs mer

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj?

samverkan i fokus Med Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? 2. Med samverkan i fokus Ska formaliserad samverkan lyftas till en mer strategisk nivå och i mindre utsträckning formuleras i detalj? Rapport från lärprojektet Formaliserad samverkan mellan akademi och

Läs mer

Delegationsordning och organisation Institutionen Bygg & Miljöteknologi (IB&M), LTH (beslutad av institutions-styrelsen 26 januari, 2009)

Delegationsordning och organisation Institutionen Bygg & Miljöteknologi (IB&M), LTH (beslutad av institutions-styrelsen 26 januari, 2009) Inst Bygg & Miljöteknologi, 19 januari, 2009, rev. 23 februari, 2009, rev. (redaktionella ändringar) 4 juni, 2009 Delegationsordning och organisation Institutionen Bygg & Miljöteknologi (IB&M), LTH (beslutad

Läs mer

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018

Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 2012-02-24 Forskningsplan för tandvården i Region Skåne 2013-2018 Forskningsplanen är framtagen i enighet mellan representanter för Region Skåne, Folktandvården Skåne, Privattandläkarna Skåne, Odontologiska

Läs mer

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna

Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Hänt i veckan - aktivitetsrapport från avdelningsstyrelsen till sektionerna Nr: 5/2012 Omfattar perioden 30 januari - 3 februari samt kompletteringar från 26 och 27 januari Komplettering från 26 januari

Läs mer

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området

Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 1 Verksamhetsplan 2015 2016 Humanistisk samhällsvetenskapliga området Verksamhetsplan för HS området 2015-2016 3 Verksamhetsplan för HS-området 2015-2016 I denna

Läs mer

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0.

PERSONALBAROMETER 2004-03-04. Frekvens Tabeller. 1 Kön. Frekvens Procent Kvinna 181 53,7 153 45,4. Man. 334 99,1 Bortfall 3,9 Total 337 100,0. 1 PERSONALBAROMETER 2004-03-04 Frekvens Tabeller 1 Kön Kvinna 181 53,7 Man 153 45,4 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 2 Ålder 18-34 83 24,6 35-49 50-65 138 40,9 113 33,5 Total 334 99,1 Bortfall 3,9 3 Föseland

Läs mer

HÖG 15 - Forskningsprojekt

HÖG 15 - Forskningsprojekt Sida 1 (8) UTLYSNING HÖG 15 - Forskningsprojekt KK-stiftelsen inbjuder Sveriges nya universitet och högskolorna att ansöka om finansiering av forskningsprojekt. Forskningsprojekten ska bedrivas i samproduktion

Läs mer

Organisatorisk översyn av den samhällsvetenskapliga fakulteten lägesrapportering

Organisatorisk översyn av den samhällsvetenskapliga fakulteten lägesrapportering Umeå universitet, 901 87 Umeå Samhällsvetenskapliga fakultetsnämnden Dekanus Lena Andersson-Skog lena.andersson-skog@khist.umu.se www.umu.se Beslut 2009-06-02 Dnr 103-1662-09 Sid 1 (5) Organisatorisk översyn

Läs mer

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap

Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap Jämställdhetsrapport för institutionen för datavetenskap 12 juni 2009 Inledning Sedan 2001 har Lunds universitet en gemensam jämställdhetspolicy. Jämn könsfördelning (intervallet 40/60) inom alla befattningar,

Läs mer

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY)

Medarbetarundersökning 2013. MEDARBETARUNDERSÖKNING 2013 Linköpings Universitet Systemteknik (ISY) MEDARBETARUNDERSÖKNING 213 LÄSVÄGLEDNING 1 I denna rapport presenteras resultaten från medarbetarundersökningen 213. Överst till vänster står namnet på enheten rapporten gäller för. Antal svar i rapporten

Läs mer

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics)

Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Allmän studieplan för forskarutbildningen inom institutionell ekonomi (Institutional Economics) Fastställd av filosofiska fakultetsstyrelsen 2007-11-15. Studieplanen gäller för studerande som avslutar

Läs mer

Plats: Högskolan i Borås, C 728

Plats: Högskolan i Borås, C 728 HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Lisbeth Sandblom PROTOKOLL 1(8) Tid: Kl 08.30-14.30 Plats: Högskolan i Borås, C 728 Närvarande ledamöter: Leissner, Maria ordförande Andersson, Roland 5-21 Bergquist,

Läs mer

Navets verksamhetsberättelse 2005

Navets verksamhetsberättelse 2005 Navet - Nätverk för administratörer vid Umeå universitet NAVET Umeå universitets administratörer bildade i februari 2000 ett nätverk som går under namnet Navet. Det krävs inget medlemskap, utan nätverket

Läs mer

Styrelse 2013-05-28 Videosammanträde Umeå/Skellefteå

Styrelse 2013-05-28 Videosammanträde Umeå/Skellefteå EFS Västerbotten Protokoll ST Styrelse 2013-05-28 Videosammanträde Umeå/Skellefteå Närvarande: Astrid Sjöström, ordf Marianne Berglund Cathrine Eiderhäll Rune Hedman Åke Hägglund Hans Jakobsson Eva Lundeborg

Läs mer

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3

Fråga 1. Fråga 2. Fråga 3 Doktoranders arbetsmiljö - enkät december 2009 57 st svar Fråga Är du nöjd med din arbetstid? Nej jag jobbar för mycket 4 25% Ja det är lagom 40 70% Nej jag jobbar för lite 3 5% Fråga 2 Håller du i någon

Läs mer

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut

Motioner. med förbundsstyrelsens yttranden. och förslag till beslut Motioner med förbundsstyrelsens yttranden och förslag till beslut FUB:s förbundsstämma 9-10 maj 2015 Motioner inför förbundsstämman 2014 Nr Sid 1 Ny insats i LSS-boendestöd och hemtjänst, LL 3 2 Bra hälso-

Läs mer

Förslag till process för rekrytering av rektor

Förslag till process för rekrytering av rektor Sid 1 (7) Förslag till process för rekrytering av rektor Föredragande Ordförande Lennart Evrell Bakgrund Föreliggande dokument utgör handläggningsordning och tidsplan för processen att rekrytera rektor

Läs mer

Inledning. En tydlig strategi

Inledning. En tydlig strategi Inledning Domstolarna 1 bedriver en omfattande och komplex verksamhet som är en av grundpelarna i Sveriges demokrati. Domstolsverkets uppgift är att ge administrativt stöd och service åt domstolarna för

Läs mer

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958

Huvudmän inom skolväsendet 2012-12-18 1 (10) Dnr 2012:1958 Huvudmän inom skolväsendet 1 (10) Information om Matematiklyftet I detta dokument finns information om Matematiklyftet samt hur man som huvudman ska gå tillväga om man vill ansöka om statsbidrag för matematikhandledare

Läs mer

Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper. Beslutad: 2012-02-06

Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper. Beslutad: 2012-02-06 1 Verksamhetsplan 2012 Institutionen för strålningsvetenskaper Beslutad: 2012-02-06 2 1 Bakgrund Målen i verksamhetsplan 2012 utgår från Umeå universitets verksamhetsplan, med prioriterade mål och verksamhetsuppdrag.

Läs mer

Projektdirektiv Ledarskaps-ST

Projektdirektiv Ledarskaps-ST Region Skåne Koncernledning Förnyelsekontoret Projektledare Charlotta Sävblom Tel 044-309 33 25 E-post charlotta.savblom@skane.se Adress Regionhuset, Box 1, 211 00 Lund Datum 2008-09-24 1 (4) Projektdirektiv

Läs mer

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland

RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland RPR (Regionalt Palliativt Råd) på RCC Stockholm-Gotland Syfte En expertgrupp som består av olika yrkeskategorier med erfarenhet av vård, framför allt palliativ cancervård, från olika verksamheter, samt

Läs mer

Så utvecklar vi vår kompetens!

Så utvecklar vi vår kompetens! Så utvecklar vi vår kompetens! Färdigheter kunna tillverka kunna hantera verktyg Samordning fysisk kraft psykisk energi Kunskaper veta fakta kunna metoder lära av misstag och framgång social förmåga kontaktnät

Läs mer

Det interna arbetet med uppdragsutbildning vid Karlstads universitet. UniLink-konferensen 3-4 oktober 2012

Det interna arbetet med uppdragsutbildning vid Karlstads universitet. UniLink-konferensen 3-4 oktober 2012 Det interna arbetet med uppdragsutbildning vid Karlstads universitet UniLink-konferensen 3-4 oktober 2012 Innehåll Förutsättningar och bakgrund Team Uppdrags AB Så arbetar vi internt Resultat Karlstads

Läs mer

Förvaltningschefsmöte Utbildning

Förvaltningschefsmöte Utbildning MINNESANTECKNINGAR Förvaltningschefsmöte Utbildning Tid Onsdagen den 30 januari 2013 kl 09.00-12.00 Plats Åsikten, s kansli Närvarande Se bilaga 1 Elisabeth Nordström hälsar alla välkomna till dagens möte

Läs mer

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa

Kommunikationsplan. Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Kommunikationsplan Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa Bakgrund Uppdraget för Nationella forskarskolan om åldrande och hälsa (SWEAH) är att under de kommande åren utveckla ett effektivt, framgångsrikt

Läs mer

1 Mötets öppnande Ordförande Jerker Persson öppnade mötet och hälsade alla välkomna.

1 Mötets öppnande Ordförande Jerker Persson öppnade mötet och hälsade alla välkomna. Svensk Internmedicinsk förenings 46:e årsmöte Onsdag 26 september 2012 Clarion Hotell Gillet, Uppsala Föredragningslista 1 Mötets öppnande Ordförande Jerker Persson öppnade mötet och hälsade alla välkomna.

Läs mer

Tid: 2012-04-26, kl. 13.00-17.05 2012-04-27, kl. 09.00-11.35. First Hotel Grand

Tid: 2012-04-26, kl. 13.00-17.05 2012-04-27, kl. 09.00-11.35. First Hotel Grand HÖGSKOLAN I BORÅS Styrelsen Sekreterare Linda Ringhage PROTOKOLL 1(6) Tid: 2012-04-26, kl. 13.00-17.05 2012-04-27, kl. 09.00-11.35 Plats: First Hotel Grand Närvarande ledamöter: Andersson, Roland ordförande

Läs mer

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun

Remiss - Personalpolicy för Huddinge kommun BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TJÄNSTEUTLÅTANDE DATUM DIARIENR SIDA 2015-06-22 GSN-2015/406.199 1 (2) HANDLÄGGARE Tullgren, Elisabet 08-535 360 30 elisabet.tullgren@huddinge.se Grundskolenämnden Remiss

Läs mer

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet.

1. Mötets öppnande Ordföranden, Rolf Hedquist, hälsar de närvarande välkomna till mötet. LÄRARUTBILDNINGS- KONVENTET PROTOKOLL Sammanträdesdatum 2003-09-23 Tid: Tisdagen den 23 september 2003 kl 10.00 16.00 Lokal: Arlandia, Stockholm Närvarande ledamöter: Laila Mattsson Högskolan Dalarna,

Läs mer

Chalmers Pedagogiska Portfölj

Chalmers Pedagogiska Portfölj Chalmers Pedagogiska Portfölj Nedan är ett utdrag ur Chalmers arbetsordning vad gäller definition och föreskrifter om pedagogisk skicklighet ( 4.2.2). Därefter följer instruktioner för utformning av den

Läs mer

Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 11 juni 2014 kl. 08:15-14:20. Eva Engström Sekreterare Mona Franzén-Lundin Tf kommunchef

Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 11 juni 2014 kl. 08:15-14:20. Eva Engström Sekreterare Mona Franzén-Lundin Tf kommunchef NORDANSTIGS KOMMUN SAMMANTRÄDESPROTOKOLL Sammanträdesdatum 1 (6) Sida Plats och tid Kommunkontoret i Bergsjö. Onsdag 11 juni 2014 kl. 08:15-14:20. Beslutande Stig Eng (C) Ordförande Monica Olsson (S) Åke

Läs mer

AKADEMITJÄNSTEMÄNNENS FÖRENING PROTOKOLL nr 3 Sektionen 214-33 Malmö Högskola Styrelsen 1999-04-21 1 (1) Närvarande: Anna-Carin Lundström ordförande

AKADEMITJÄNSTEMÄNNENS FÖRENING PROTOKOLL nr 3 Sektionen 214-33 Malmö Högskola Styrelsen 1999-04-21 1 (1) Närvarande: Anna-Carin Lundström ordförande AKADEMITJÄNSTEMÄNNENS FÖRENING PROTOKOLL nr 3 Styrelsen 1999-04-21 1 (1) 1 Justerare utses att justera dagens protokoll. 3 Information Anna-Carin Lundström informerar: om lokalnämnder. och Inger Werner

Läs mer

Personal- och organisationsutskottet 2007-05-28 1 (14) Stiven Wiklund ordförande (s) Björn Magnusson (c)

Personal- och organisationsutskottet 2007-05-28 1 (14) Stiven Wiklund ordförande (s) Björn Magnusson (c) Personal- och organisationsutskottet 2007-05-28 1 (14) Plats och tid Ånge kommunkontor, personal- och ekonomienheten, måndag den 28 maj 2007, kl 08.30-12.10 ande Stiven Wiklund ordförande (s) Björn Magnusson

Läs mer

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration

Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration 16.8.2013 Forskarskolornas och doktorandprogrammens organisation och administration Helsingfors universitets styrelse beslutade 24.4.2013 att universitetet i sin doktorsutbildning övergår till en struktur

Läs mer

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson

Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Pedagogiskt ledarskap och pedagogisk utveckling. Hur ska vi arbeta utifrån Mål och strategier för Uppsala universitet? Samtal med Eva Åkesson Min bakgrund Professor kemisk fysik (femtokemi, dissociationsreaktioner,

Läs mer

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala

Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Fakulteten för veterinärmedicin och husdjursvetenskap, SLU, Uppsala Arvid Uggla, Oslo 28 jan 2008 VH-fakulteten rustar för framtiden Veterinärmedicin och husdjursvetenskap inom samma fakultet 2004 Ny institutionsstruktur

Läs mer

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy

Sahlgrenska Universitets sjukhuset. chefspolicy Sahlgrenska Universitets sjukhuset chefspolicy Reviderad 2002 Denna chefspolicy är ett av flera policydokument som finns som ett stöd för att leda arbetet inom Sahlgrenska Universitetssjukhuset. Den anger

Läs mer

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning.

SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475. Håkan Jörnehed (V) har lämnat en skrivelse om personalbemanning. Stockholms läns landsting 1(2) Landstingsrådsberedningen SKRIVELSE 2014-02-19 LS 1311-1475 LANDSTINGSSTYRELSEN Landstingsstyrelsen 14*03-0 4 0 0 0 1 2 * Skrivelse från Håkan Jörnehed (V) om personalbemanning

Läs mer

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag.

Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Katarina Kristoffersson & Bibliotekarien som intern konsult - erfarenheter från omvärldsbevakning i kommun och företag. Paper presenterat vid konferensen 11-12 oktober 2006 i Borås Om föredragshållarna

Läs mer

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte

Mål. Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte FÖRSLAG TILL VERKSAMHETSPLAN 2014/15 SACO-S lokalförening vid KTH Kommunikation, delaktighet och kunskapsutbyte Kommunikationen med potentiella medlemmar och medlemmar måste förbättras. Det ska vara enkelt

Läs mer

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa

Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Svensk Förening för Tropikmedicin och Internationell Hälsa Protokoll från styrelsemöte 26 april 2014 Lokal; Hemma hos Maria i Dalby-Viggeby Jerusalem utanför Uppsala Närvarande; Pia Appelgren, Helena Berggren,

Läs mer

Närvarande Ledamöter: Ridell, Karin Universitetslektor, ordförande. Lundgren-Svensson, Ingegärd Tandsköterska

Närvarande Ledamöter: Ridell, Karin Universitetslektor, ordförande. Lundgren-Svensson, Ingegärd Tandsköterska 1 Närvarande Ledamöter: Ridell, Karin Universitetslektor, ordförande Haglund, Anders Tandläkarstuderande Lundgren-Svensson, Ingegärd Tandsköterska Olsson, Henrik Klinisk assistent Olsson, Lars-Ingmar Kanslichef

Läs mer

1 Utseende av sekreterare Institutionsstyrelsen utser Michael Pettersson till sekreterare.

1 Utseende av sekreterare Institutionsstyrelsen utser Michael Pettersson till sekreterare. Institutionsstyrelsen Protokoll Sammanträdesdatum: 2009-12-09 Närvarande: Gunhild Vidén, ordf. Mona Arfs, adjungerad Ken Benson Rhonwen Bowen Irina Karlsson, suppl. Marie Olofsson Michael Pettersson, suppl.

Läs mer

Sakarias Winberg (KD), Helena Back (C), Henrietta Vedberg (M), Ingrid Rönnblad (S)

Sakarias Winberg (KD), Helena Back (C), Henrietta Vedberg (M), Ingrid Rönnblad (S) Gemensam nämnd för vuxenutbildning i Leksand- Rättvik Plats och tid Alléskolan, 13:30 ande Ledamöter Sakarias Winberg (KD), Helena Back (C), Henrietta Vedberg (M), Ingrid Rönnblad (S) Tjänstgörande ersättare

Läs mer

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet

Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet 1 (6) 2009-06-25 Dnr SU 31-0587-09 Linda Stridsberg Utredare Ledningskansliet Policy och riktlinjer för studentinflytande vid Stockholms universitet Ett gemensamt kvalitetsarbete Studenternas inflytande

Läs mer