Socialpolitikens värdegrunder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Socialpolitikens värdegrunder"

Transkript

1 Socialpolitikens värdegrunder Introduktionsföreläsning Mikael Nygård, Åbo Akademi

2 Welfare state policy changes are, in the first instance, the direct result of decisions made by political actors (Peter Taylor-Gooby, 2001) It is important to realise... that ideas have an important part to play in setting the tone and defining the parameters of political activity and that when governments develop their policies they often do so within constantly changing ideological frameworks (Gary Taylor, 2007, s. 1)

3 Om att förklara socialpolitikens utformning och förändring Frågan om socialpolitikens drivkrafter, dvs. vad som gör att socialpolitik uppstår och förändras, har länge intresserat forskare Teoretiskt finns det många olika förklaringsmodeller att välja mellan, t.ex. teorier om den sociala strukturens roll, aktörsteorier, institutionella teorier samt teorier om ideologiers, idéers och inlärningens betydelse I denna kurs, som handlar om socialpolitikens värdegrunder, ska vi syssla mest med den sistnämnda

4 Om att förklara socialpolitikens utformning och förändring Strukturalistiska teorier ger inte ideologier, idéer eller intressen någon större plats, socialpolitiken ses närmast som en produkt av moderniseringsprocessen De aktörsrelaterade teorierna lyfter däremot fram olika ideologier och intressen som viktiga förklaringar till socialpolitikens uppkomst, utformning och förändring I nyare teoribildning har fokus placerats på både aktörers ideologier och intressen men även på institutionernas roll och överföringen av olika idéer

5 En central fråga för socialpolitikens utformning är frågan om......hur långt kollektivets ansvar för den enskilde bör sträcka sig, och vad den enskildes eget ansvar [för välfärden] bör vara, alldeles oberoende av hur han lever upp till att ta detta ansvar (Rothstein, 1994, s. 13) Denna fråga kan besvaras på olika sätt beroende vilka ens värderingar, attityder och ideologiska bevekelsegrunder är => socialpolitiken är en fråga om hur vi ser på vad som är en socialt rättvis fördelning ( vem ska få vad och under vilka omständigheter )

6 Vad handlar socialpolitik om? Den kollektiva hanteringen av olika sociala risker förenade med människors liv (t.ex. sjukdom eller ålderdom), dvs. vilka system vi skapar för att ta hand om de människor som inte klarar av att försörja sig själva via arbete, företagande eller annan aktivitet (Nygård, 2013, s. 55) Den sociala trygghetspolitiken består (i Norden) vanligtvis av fyra förmånstyper: socialförsäkringar, sociala understöd, välfärdsservice och olika behovsprövade insatser

7 Socialpolitikens variation Socialpolitikens omfattning, målsättningar och institutionella arrangemang varierar mycket mellan länder, t.ex. Sverige och USA Man skilja mellan generella och selektiva välfärdsstater, Sverige är ett exempel på den första modellen, USA på den andra (Rothstein) Esping-Andersen (1990) skiljer mellan socialdemokratiska, konservativa och liberala välfärdsstatsregimer

8 Vad menas med socialpolitikens värdegrunder? Socialpolitikens bakomliggande motiv, såsom idéer, värden, värderingar, ideologier, intressen eller attityder Socialpolitik är ett föränderligt och kontroversiellt fenomen, och något som ständigt är utsatt för en dragkamp mellan olika värderingar och intressen Det centrala i denna kurs är att diskutera dessa värdegrunder; vilka de är, vem som driver dem och hur de påverkar socialpolitikens utformning

9 Kursens definition av begreppet socialpolitiska värdegrunder Med socialpolitikens värdegrunder avses olika begreppsliga konstruktioner, närmast olika filosofiska grundvärden och ideologiska synsätt, vilka relaterar till välfärdsstaten och socialpolitikens utformning och som innehåller ett antal (mer eller mindre explicita normativa) utsagor om hur ansvaret för den sociala välfärden bör skötas, av vem och för vem Som ovanstående visar definieras begreppet ganska löst; när vi talar om värdegrunder i socialpolitiskt avseende avser vi alltså närmast ett paraplybegrepp som innefattar många olika begrepp som ideologier (ismer), idéer, attityder, värderingar eller värden

10 Varför viktigt att studera värdegrunder? Socialpolitik är i grunden en politisk företeelse I dessa tider av ständiga välfärdsstatsreformer är det speciellt viktigt att visa på orsakerna till förändringarna är och vartåt utvecklingen går Globaliseringen har ökat inflytelserika idéers betydelse för socialpolitikens utformning (t.ex. OECD:s idé om produktiv socialpolitik)

11 Varför viktigt att studera värdegrunder? eftersom det hjälper oss att förstå hur välfärdsstaten och dess olika program är uppbyggda eftersom det hjälper oss att förstå välfärdsstatens politisering, dvs. hur statens roll för den sociala välfärden konstrueras och hur sådana konstruktioner påverkar socialpolitikens utformning

12 Exempel: regeringen Sipiläs sparpolitik Statsministerns tal i riksdagen : Vi tillstår öppet att dessa inbesparingar i de offentliga finanserna drabbar många befolkningsgrupper hårt. Vi försöker genomföra dem på ett så rättvist sätt som möjligt (min kurs.). Vi har så långt det är möjligt riktat inbesparingarna på väggar och strukturer, i stället för på inkomstöverföringar och på tjänster som människorna behöver. Vi rör inte nivån på barnbidragen. I garantipensionerna föreslår vi rentav en liten höjning. Vi satsar 75 miljoner euro på att närståendevårdarna ska ha förutsättningar att orka i sitt arbete. Vem, och utgående från vad, bestämmer vad som är rättvist i socialpolitiken?

13 Värdegrundernas betydelse för socialpolitiken Även om värdegrunder spelar en viktig roll för socialpolitiken, så förklarar de givetvis inte allt Ibland måste vi också analysera maktstrukturer och vem som gynnas av ett visst system eller förhållande (vems intressen gynnas?, follow the money ) Likaså måste vi också veta något om hur de politiska spelreglerna (institutionerna) ser ut, samt känna till kontexten, t.ex. hur samhället eller ekonomin ser ut

14 Två dimensioner i analysen av socialpolitiska värdegrunder Idealism: de ideella aspekterna av hur vi ser på statens och individens ansvar för den sociala välfärden hänger samman med våra värderingar uttrycks genom ideologier, idéer, värderingar eller välfärdsattityder Materialism: de materiella aspekterna av hur vi gestaltar statens och individens ansvar för den sociala välfärden präglas ofta av ekonomiska eller rationalistiska bedömningar av egennytta uttrycks genom intressen eller attityder

15 Olika socialpolitiska värdegrunder Värde: filosofiskt begrepp som uttrycker olika inneboende eller instrumentella betydelser, t.ex. frihet, rättvisa, eller demokrati Idé: en tanke, eller ett tankesystem, om samhället som inbegriper någon slags lösning på något slags problem, t.ex. idén om humankapitalsatsningar Värdering: kulturell eller personlig uppfattning om det goda eller dåliga hos ett visst tillstånd, tillvägagångssätt eller resultat Normer: allmänt delade, men många gånger underförstådda, regler och förväntningar på beteende som gäller inom en mindre social gemenskap eller i samhället i stort Religiösa trosföreställningar: t.ex. Katolicism eller protestantism Ideologi (ism): övergripande system av värden, värderingar, idéer och handlingsrekommendationer gällande samhället, t.ex. socialism. Med välfärdsideologier avses den del av ideologier som handlar om välfärdspolitiken, t.ex. socialdemokratins tredje väg Attityder: människans inställning till välfärdspolitik Intressen: materiellt betingad preferens kopplad till egennytta eller ekonomiska intressen

16 Välfärdsideologiernas centrala roll Den värdegrund som ges störst betydelse i kursen är begreppet ideologier, och speciellt det mer specifika begreppet välfärdsideologier, samt vissa närliggande begrepp som idéer, policyparadigm eller liknande Ideologier antas spela en viktig roll för både politiska och ekonomiska eliter men också för allmänheten, dvs. dessa ideologier ligger till grund för både politiska programförklaringar (t.ex. partiprogram), politiska handlingar men också vanliga människors attityder till välfärdsstaten och socialpolitiken

17 Ideologies provide us with numerous interpretations of economic, social and political life... Each ideology has it own distinctive way of viewing human characteristics, of interpreting economic and social affairs, of considering the legitimate functions of the state and of challenging and changing the way we live (Taylor, 2007, s. 1)

18 Välfärdsideologier...kan ses dels som organiserade system av idéer, tankar och värderingar om samhället och välfärdspolitiken, dels som diskursiva ideologiska praktiker med en strävan att skapa och upprätthålla vissa maktförhållanden. (Nygård, 2003, s. 97) Sådana välfärdsideologier är snävare än de politiska ideologierna genom att de fokuserar främst på välfärdsstaten och socialpolitiken, men bygger lika fullt på de idéer, värderingar och synsätt som finns i dessa ideologier

19 Välfärdsideologiernas uppbyggnad och nivåer Ideologisk nivå Fundamental nivå Operativ nivå Välfärdspolitisk nivå Elitnivå Partiprogram, som uttrycker ett partis centrala värdegrunder, och målsättningar gällande välfärdsstaten Faktorer som styr eliternas, och enskilda medlemmars, handlingar i praktiken, t.ex. budgetramar, beslutsregler, ekonomi, strategier Individnivå Mer djupgående och bestående personliga värderingar om statens och individens roll för den sociala välfärden Mer generella eller specifika attityder om välfärdsstaten eller en viss del av den, t.ex. syn på skatter eller missbruk av välfärdsförmåner

20 Exempel: diskussionen om medborgarlön (basinkomst) Medborgarlön = en universell och skattefri enhetsförmån (ca 800 euro) som skulle ges till alla vuxna, i Finland skrivna, människor Har anor ända sedan franska revolutionen, aktualiserades i samband med regeringen Sipiläs program (2015) Frågan om hur rättvist detta system vore delar finländarna (HBL )

21 Sammanfattning Socialpolitikens värdegrunder relaterar till olika föreställningar om det goda samhället, den värdegrund dessa föreställningar vilar på samt de vägar enligt vilka vi når dit Viktigt att förstå dessa värdegrunder ifall vi vill förstå hur välfärdspolitiken är utformad och varför den förändras I denna kurs definieras värdegrunder brett, det finns många olika former, men vi fokuserar närmast på (välfärds)ideologier

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 3. Teoretiska perspektiv: Konstruktivism och alternativa inriktningar Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Konstruktivism Konstruktivismens centrala påståenden: 1. Värden

Läs mer

Det mångtydiga begreppet ideologi. Om ideologiers och idéers betydelse i socialpolitisk forskning

Det mångtydiga begreppet ideologi. Om ideologiers och idéers betydelse i socialpolitisk forskning Det mångtydiga begreppet ideologi Om ideologiers och idéers betydelse i socialpolitisk forskning Ideologier och idéer Både ideologier och idéer innehåller beskrivningar och kritik av samhället och formar

Läs mer

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola

LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola LÄRARUTBILDNINGENS INTERKULTURELLA PROFIL Södertörns högskola INTERKULTURALITET PÅ SÖDERTÖRNS HÖGSKOLA Begreppet interkulturalitet är inte värdemässigt neutralt utan har vuxit fram i en specifik intellektuell,

Läs mer

Socialpolitik och välfärd

Socialpolitik och välfärd Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet

Läs mer

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/

OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/ OH-bilder till föreläsningen Vad är Välfärdsstaten? Tisdagen den 30/10 2007 Välfärd välfärd, samlande benämning på människors levnadsförhållanden. En beskrivning av människors välfärd bygger som regel

Läs mer

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner

Introduktion till religionssociologin. Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Introduktion till religionssociologin Religionsbeteendevetenskap B1 Vårterminen 2009 Marta Axner Vad är religionssociologi? Religionssociologi = sociologi om religion och religiöst liv Samhällsvetenskapligt

Läs mer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer

Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad

Läs mer

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv

Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Sjukförsäkring, hälsa och välfärd ur ett statsvetenskapligt perspektiv Helena Stensöta, docent Statsvetenskapliga institutionen Göteborgs universitet 15 maj 2013 Översikt Intro: Varför behöver en generell

Läs mer

Chris von Borgstede

Chris von Borgstede 2010-11-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen Göteborgs universitet Vänligen stäng av mobilen 1 Läsanvisning: Eagly & Kulesa: Attitudes, attitude structure, and resistance to change Biel, Larsson

Läs mer

Idéer, institutioner och policy. Hur värdegrunderna formas till policy i det politiska systemet

Idéer, institutioner och policy. Hur värdegrunderna formas till policy i det politiska systemet Idéer, institutioner och policy Hur värdegrunderna formas till policy i det politiska systemet Värdegrunderna och politiken I det politiska systemet kanaliseras och formas olika aktörers intressen och

Läs mer

SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits

SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits Samhällsvetenskapliga fakulteten SAWEM, Masterprogram i välfärdspolitik och management, 120 högskolepoäng Master of Science Programme in Welfare Policies and Management, 120 credits Program med akademiska

Läs mer

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1

1. En oreglerad marknad involverar frihet. 2. Frihet är ett fundamentalt värde. 3. Därav att en fri marknad är moraliskt nödvändigt 1 Linköpings Universitet Gabriella Degerfält Hygrell Politisk Teori 2 930427-7982 733G36 Frihet är ett stort och komplext begrepp. Vad är frihet? Hur förenligt är libertarianismens frihetsdefinition med

Läs mer

Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet Betydelsen av attityder, normer och vanors. 1 2 Vem är jag? Chris von Borgstede

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades. 1. Mellan 1750 och 1850 kom Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades 1. Mellan 1750 och 1850 kom Liberalism Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet kom 3. Under

Läs mer

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet

Minska det offentligas åtaganden. Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet New Public Management (90-talet) Minska det offentligas åtaganden Förbättra den service medborgarna gör anspråk på genom ökad valfrihet. Decentralisering av beslutsfattandet Nya former för att organisera

Läs mer

Perspektiv på kunskap

Perspektiv på kunskap Perspektiv på kunskap Alt. 1. Kunskap är något objektivt, som kan fastställas oberoende av den som söker. Alt. 2. Kunskap är relativ och subjektiv. Vad som betraktas som kunskap är beroende av sammanhanget

Läs mer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer

Samhällsorientering för nyanlända invandrare. samhällsinformatörer Samhällsorientering för nyanlända invandrare Välkommen till Stockholms Universitet och utbildningen av samhällsinformatörer Utbildningen omfattar 30 hp respektive 45 hp. För dig som saknar pedagogisk kompetens

Läs mer

Undervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter.

Undervisningsformer Föreläsningar, seminarier, litteraturläsning och individuella uppgifter. 631201.0 Pedagogisk idé- och samhällshistoria, 5 sp Efter godkänd kurs förväntas studerande förstå: hur pedagogiska idéer uppkommit och utvecklats genom tiderna förhållandet mellan pedagogiska idéer och

Läs mer

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik

Ämne Pedagogik, PED. Om ämnet. Om ämnet Pedagogik Ämne Pedagogik, PED Om ämnet Om ämnet Pedagogik Pedagogik är ett tvärvetenskapligt kunskapsområde nära knutet till psykologi, sociologi och filosofi, med en egen identitet som en samhällsvetenskaplig och

Läs mer

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv

Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Jämlik hälsa i internationellt och svenskt perspektiv Utveckling, förklaringar och Kommissionens arbete Olle Lundberg, professor och ordförande Centrala utgångspunkter Hälsa är viktigt för människor! 86%

Läs mer

Internationell politik 1

Internationell politik 1 Internationell politik 1 Föreläsning 4. Internationell säkerhet, maktbalans och kollektiv säkerhet Jörgen Ödalen jorgen.odalen@liu.se Att definiera säkerhet Ett i grunden omstritt begrepp. Konsensus kring

Läs mer

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014

Organisationer och förändring. Henrik Ifflander VT2014 Organisationer och förändring Henrik Ifflander VT2014 Huvudfrågor i organisationsteori organisation människa rationalitet icke-rationalitet stabilitet förändring Makt... Direkt makt - handlingsmakt, Weber

Läs mer

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget

Socionomen i sitt sammanhang. Praktikens mål påverkas av: Socialt arbete. Institutionella sammanhanget Socionomen i sitt skilda förutsättningar och varierande Förstå och känna igen förutsättningar, underbyggande idéer och dess påverkan på yrkesutövandet. Att förstå förutsättningarna, möjliggör att arbeta

Läs mer

Framtidsverkstad mars 2015

Framtidsverkstad mars 2015 Framtidsverkstad mars 2015 Vad är KUNiS? Lotta inleder: Ett treårigt Arvsfondsprojekt för utbyte av kunskap och erfarenhet mellan organisationer inom den sociala ekonomin i Göteborgsregionen och Institutionen

Läs mer

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna:

Ur läroplan för de frivilliga skolformerna: Samhällsvetenskapsprogrammet och Ekonomiprogrammet på Vasagymnasiet har en inriktning VIP (Vasagymnasiets internationella profil) som passar dig som är nyfiken på Europa och tycker det är viktigt med ett

Läs mer

Varför går det bra för Sverige?

Varför går det bra för Sverige? Varför går det bra för Sverige? Andreas Bergh, Lunds universitet och IFN Bakgrund Egen forskning: Pär Hansson & Henrekson, Public Choice, 1994, Stefan Fölster & Henrekson, European J of Political Economy,

Läs mer

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se

ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING. Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se ATTITYDER, VÄRDERINGAR, LIVSSTIL OCH FÖRÄNDRING Sociolog Tuula Eriksson tuula.eriksson@slu.se KOMPONENTER SOM DELVIS HÄNGER SAMMAN Attityder Värderingar Kultur Identitet Livstil (statiskt föränderligt)

Läs mer

Koppling till gymnasieskolans styrdokument

Koppling till gymnasieskolans styrdokument Bilaga 2 DET BÖRJAR MED MIG Koppling till gymnasieskolans styrdokument Koppling till gymnasieskolans styrdokument Både läroplan och ämnesplaner ger stöd för att genomföra detta material. Skolverket har

Läs mer

Organisering. Aida Alvinius.

Organisering. Aida Alvinius. Organisering Aida Alvinius aida.alvinius@fhs.se Fil.dr. Sociologi Ledarskapscentrum i Karlstad Institutionen för Säkerhet, Strategi och Ledarskap Försvarshögskolan In the beginning, there is organization

Läs mer

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. " Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier!

Ideologi. = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras.  Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! Liberalism Ideologi = En samling tankar och idéer om hur ett samhälle ska styras. Utifrån dessa ideologier, bildades senare partier! 1. Mellan 1750 och 1850 kom Konservatism Socialism 2. Under 1930-talet

Läs mer

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson

Weber, Durkheim och Simmel. Magnus Nilsson Weber, Durkheim och Simmel Magnus Nilsson Max Weber Levde 1864 till 1920. Inflytelserik inom ämnen som till exempel sociologi, religionshistoria, organisationsteori, politisk teori, juridik, nationalekonomi

Läs mer

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1.

Kulturantropologi A1 Föreläsning 3. Den sociala människan 1. Kulturantropologi A1 Föreläsning 3 Den sociala människan 1. BIOLOGI OCH ANTROPOLOGI Vi är biologiska varelser Men framför allt kulturella Meningsskapande och socialisering. är processer som finns i oändliga

Läs mer

DE EUROPEISKA VÄLFÄRDSMODELLERNA. De europeiska välfärdsmodellernas särdrag och utveckling

DE EUROPEISKA VÄLFÄRDSMODELLERNA. De europeiska välfärdsmodellernas särdrag och utveckling DE EUROPEISKA VÄLFÄRDSMODELLERNA De europeiska välfärdsmodellernas särdrag och utveckling VAD ÄR EGENTLIGEN EUROPA? Europa utgör en relativt homogen kulturell och historisk enhet som avgränsas geografiskt

Läs mer

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola

Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter. Jonas Stier Mälardalens högskola Interkulturellt samarbete processer, problem och möjligheter Jonas Stier Mälardalens högskola Syfte Att belysa det internationella samarbetets processer, problem och möjligheter. Fokus Kultur som företeelse

Läs mer

Hemtentamen politisk teori II.

Hemtentamen politisk teori II. Hemtentamen politisk teori II. Inledning: Att kunna formulera en fråga som är politisk-filosofiskt var inte det lättaste för mig, eftersom det inom vilken gräns kan man skapa en sådan fråga. Något som

Läs mer

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik

Introduktion till policyanalys. Introduktion till policyanalys. Idéer och offentlig politik Introduktion till policyanalys Introduktion till policyanalys Idéer och offentlig politik Uppläggning Olika perspektiv på idéers roll för utvecklingen av policy Analys av innovationspolitik Begrepp och

Läs mer

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist

Foucaults blick på. makt och aktörskap Magnus Hörnqvist Foucaults blick på makt och aktörskap Magnus Hörnqvist FOUCAULTPERSPEKTIVET Foucault själv: 1960-tal: diskurs 1970-tal: makt 1980-tal: subjekt Receptionen: 1980-tal: oerhört kontroversiell 1990-tal: central

Läs mer

Begrepp. Human Resource Management personalarbete personalstrategier

Begrepp. Human Resource Management personalarbete personalstrategier Begrepp Human Resource Management personalarbete personalstrategier HRM kommer ursprungligen från USA och översätts vanligen till ledningen av mänskliga resurser Associeras till människan som ett slags

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

Välfärdsstaten, medborgarna och legitimiteten. Om allmänhetens attityder till välfärdsstaten och hur de formas

Välfärdsstaten, medborgarna och legitimiteten. Om allmänhetens attityder till välfärdsstaten och hur de formas Välfärdsstaten, medborgarna och legitimiteten Om allmänhetens attityder till välfärdsstaten och hur de formas Välfärdsstaten i kris? För närvarande genomgår välfärdssystemet i Finland stora förändringar,

Läs mer

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet.

Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet. Socialdemokraterna Umeå AK Valprogram Kyrkovalet 2017 Kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, försoning, frihet och rättfärdighet. Kyrkans grundvärderingar om alla människors

Läs mer

Undervisningsspråk: Engelska Undervisningen sker på engelska. (Undervisningen kan ske på svenska om alla registrerade studenter behärskar svenska.

Undervisningsspråk: Engelska Undervisningen sker på engelska. (Undervisningen kan ske på svenska om alla registrerade studenter behärskar svenska. Ekonomihögskolan NEKP51, Nationalekonomi: Avancerad offentlig ekonomi, 7,5 högskolepoäng Economics: Advanced Public Economics, 7.5 credits Avancerad nivå / Second Cycle Fastställande Kursplanen är fastställd

Läs mer

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete

Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete 1 (5) Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun och modell för kommunens värdegrundsarbete Ks 2012:123 kommunfullmäktige kommunstyrelsen övriga nämnder förvaltning Gemensam värdegrund för Jönköpings kommun

Läs mer

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som en fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN29, Socialt arbete: Det civila samhället och frivilligt socialt arbete, 15 högskolepoäng Social Work: Civil Society and Voluntary Social Work, 15 credits Avancerad

Läs mer

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150

Kurs: Historia. Kurskod: GRNHIS2. Verksamhetspoäng: 150 Kurs: Historia Kurskod: GRNHIS2 Verksamhetspoäng: 150 Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna

Läs mer

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018

FOKUSOMRÅDE. Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna. 30 januari 2018 Möten över kulturgränser utmaningar och möjligheter En utbildning med Religionsvetarna 30 januari 2018 PIK projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden. FOKUSOMRÅDE Lagar, styrdokument

Läs mer

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen

Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Spårens koppling till gymnasieskolans gymnasiegemensamma ämnen Tema: Hur vi fungerar i våra pedagogiska och fysiska lärmiljöer Spår: Vad vi behöver när vi kunskapar Spåret passar till gymnasieskolans samtliga

Läs mer

Integrationsprogram för Västerås stad

Integrationsprogram för Västerås stad för Västerås stad Antaget av kommunstyrelsen 2008-10-10 program policy handlingsplan riktlinje program policy uttrycker värdegrunder och förhållningssätt för arbetet med utvecklingen av Västerås som ort

Läs mer

Ett kritiskt-teoretiskt/kritiskt-pedagogiskt perspektiv på marginalisering

Ett kritiskt-teoretiskt/kritiskt-pedagogiskt perspektiv på marginalisering Ett kritiskt-teoretiskt/kritiskt-pedagogiskt perspektiv på marginalisering Calle Carling Pedagogiska Fakulteten Åbo akademi Vasa Finland ccarling@abo.fi 1.12.2011 Åbo Akademi - Strandgatan 2 - PB 311-651

Läs mer

Välfärden, medborgaren och marknaden

Välfärden, medborgaren och marknaden Välfärden, medborgaren och marknaden David Ekholm Journal Article Original Publication: N.B.: When citing this work, cite the original article. David Ekholm, Välfärden, medborgaren och marknaden, Vy, 2015.

Läs mer

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen

5.17 Hälsokunskap. Självständigt arbete kan ingå. Mål för undervisningen 5.17 Hälsokunskap Hälsokunskap är ett läroämne som vilar på tvärvetenskaplig grund och har som mål att främja kunskap som stödjer hälsa, välbefinnande och trygghet. Utgångspunkten för läroämnet är respekt

Läs mer

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens Nya värderingar, nytt samhälle?, Stockholm, 7 december

Läs mer

Kyrkans grundvärderingar om alla människors lika värde känns naturliga för oss socialdemokrater.

Kyrkans grundvärderingar om alla människors lika värde känns naturliga för oss socialdemokrater. Socialdemokraterna Umeå AK Valmanifest Kyrkoval 2017-09-17 Svenska kyrkans uppgift är att i ord och handling gestalta Jesus budskap om kärlek, frihet, försoning och rättfärdighet. Kyrkans grundvärderingar

Läs mer

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet

Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Idén om en helhet -skilda sätt att se en verksamhetsidé för pedagogisk verksamhet Katina Thelin PBS Nätverksträff, Bålsta 24-25 april 2012 Styrning av och i skolans praktik Decentralisering Centralisering

Läs mer

Södervångskolans mål i SO

Södervångskolans mål i SO Södervångskolans mål i SO Mål som eleverna lägst ska ha uppnått i slutet av det fösta skolåret ha kunskap om våra vanligaste trafikregler och visa ett moget och säkert beteende i trafiken känna till några

Läs mer

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp

Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Främjande av psykisk hälsa i ett livsloppsperspektiv: Fokus på individuella och kontextuella hälsoresurser 5 sp Anna K. Forsman Docent med inriktning psykisk hälsa under livsloppet Åbo Akademi, hälsovetenskaper,

Läs mer

Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation

Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation Informationsbeteende och förmedling av arkivinformation Anneli Sundqvist, Mittuniversitetet 2010-10-21 Arkivinformation lagrad information som uppstår i, för och genom en organisations verksamhet eller

Läs mer

Genusteorier och internationella perspektiv

Genusteorier och internationella perspektiv Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade

Läs mer

Vetenskap sökande av kunskap

Vetenskap sökande av kunskap Vetenskap sökande av kunskap Hör samman med vetenskaplig tradition & bruk av vissa metoder: En vetenskaplig kultur, enligt Sohlberg & Sohlberg (2009) Vetenskapsteori Studiet av vetenskap med rötter i en

Läs mer

Politisk Teori 2 Jag kommer i denna hemtentamen att redogöra vad jag ser för problem med Robert Nozick teori om självägarskap. Dels övergripande ur individens synpunkt och dels ur ett lite större perspektiv

Läs mer

Humanistisk socialpedagog Väddö Folkhögskola. Start augusti 2017

Humanistisk socialpedagog Väddö Folkhögskola. Start augusti 2017 Humanistisk socialpedagog Väddö Folkhögskola Start augusti 2017 Förhållningssätt Vårt förhållningssätt är hämtat ifrån den humanistiska psykologins tro på varje människas förmåga och inneboende kraft till

Läs mer

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.)

Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Teoretiska perspektiv på socialpolitiken (allmän och fördjupad del, 6 + 4 sp.) Kursansvariga: Professor Mikael Nygård och doktorand Mathias Mårtens Syfte Kursen är ett led i förberedelsen inför att skriva

Läs mer

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det

RFSU Guide: Polyrelationer. Poly så funkar det 1 Poly så funkar det Text: Johanna Mannung & RFSU Redigering och layout: Anna Knöfel Magnusson Illustration: Eva Fallström RFSU 2009 2 Poly kärlek till fler än en Att vara polyamorös innebär att ha förmågan

Läs mer

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27

Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras

Läs mer

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder?

Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder? Aktivitetsrättvisa en utopisk eller realistisk vision för jämlik rehabilitering av etniska minoriteter med psykiska funktionshinder? Parvin Pooremamali Universitetslektor vid Institutionen för samhällsmedicin

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN30, Socialt arbete: Socialt arbete med fattigdom och försörjningsproblem, 15 högskolepoäng Social Work: Social Work with Poverty and Maintenance Problems, 15 credits

Läs mer

Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby

Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby Socialpolitiska modeller i förändring (10 sp) Introduktion till kursen, Kursansvarig: Josefine Nyby Kursens målsättningar Öka kunskapen om hur välfärdssystemen i olika länder fungerar och därmed även ge

Läs mer

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete.

Kursen ges som fristående kurs i huvudområdet socialt arbete och kan ingå i en masterexamen i samhällsvetenskap med fördjupning i socialt arbete. Samhällsvetenskapliga fakulteten SOAN30, Socialt arbete: Socialt arbete med fattigdom och försörjningsproblem, 15 högskolepoäng Social Work: Social Work with Poverty and Maintenance Problems, 15 credits

Läs mer

Social inkludering en utblick i Europa

Social inkludering en utblick i Europa Social inkludering en utblick i Europa 20 augusti 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Obunden Samling för Åland r.f.

Obunden Samling för Åland r.f. Obunden Samling för Åland r.f. För det moderna, dynamiska och gröna Åland Åländskt hållbart rättvist Partiprogram 2014 Reviderat 16.10.2014 1. OBUNDEN SAMLING R.F. 1.1 INLEDNING Obunden Samling på Åland

Läs mer

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift

VETENSKAPSTEORI VETENSKAPSTEORI. Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter. Vetenskapens uppgift VETENSKAPSTEORI Studiet av vetenskapernas villkor, arbetssätt och möjliga utgångspunkter VETENSKAPSTEORI Tar exempelvis fasta på Hur teorier och forskning utgår från antaganden (premisser) om verklighetens

Läs mer

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram

GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING. En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram En kort sammanfattning av Miljöpartiet de grönas partiprogram BY: George Ruiz www.flickr.com/koadmunkee/6955111365 GRÖN IDEOLOGI SOLIDARITET I HANDLING Partiprogrammet i sin helhet kan du läsa på www.mp.se/

Läs mer

Digitalisering i välfärdens tjänst

Digitalisering i välfärdens tjänst Digitalisering i välfärdens tjänst Katarina L Gidlund professor och digitaliseringsforskare FODI (Forum för digitalisering) ÖPPNINGAR Förändra för att digitalisera Digitalisera för att förändra Skolan

Läs mer

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är

Agenda. Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är Agenda 1. Begreppet socialt entreprenörskap Om olika perspektiv på vad socialt entreprenörskap är 2. Sociala entreprenörer som hybrider Om sociala entreprenörer som personer som vägrar att välja mellan

Läs mer

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen

5.12 Psykologi. Mål för undervisningen 5.12 Psykologi I egenskap av en vetenskap som undersöker mänsklig aktivitet ger psykologin de studerande förutsättningar att på olika sätt iaktta och förstå människan och de faktorer som påverkar hennes

Läs mer

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA

EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA EXPERT SURVEY OF THE NEWS MEDIA THE SHORENSTEIN CENTER ON THE PRESS, POLITICS & PUBLIC POLICY JOHN F. KENNEDY SCHOOL OF GOVERNMENT, HARVARD UNIVERSITY, CAMBRIDGE, MA 0238 PIPPA_NORRIS@HARVARD.EDU. FAX:

Läs mer

Människan i staden - hur fungerar vi?

Människan i staden - hur fungerar vi? Människan i staden - hur fungerar vi? Göteborg 23 april 2015 Mikael Stigendal Malmö Högskola Städer Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning Professor i Sociologi Urbana Studier, Malmö Högskola

Läs mer

Vad innebär egentligen hållbar

Vad innebär egentligen hållbar Cemus Centrum för miljö och utvecklingsstudier Vad innebär egentligen hållbar utveckling och varför är det viktigt? Hållbar utveckling Fick sitt genombrott vid FN:s miljökonferens i Rio 1992 då hållbar

Läs mer

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten

kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten kulturer är inte vad man ser, utan vad man ser med. en saltvattensfisk i sötvatten Kommunikation är kultur, kultur är kommunikation. 3 February 1932) (Stuart McPhail Hall 1932-2014) Kultur Samspelet i

Läs mer

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID

Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID Marie Eriksson, Möjligheternas Trädgård, Verdandi Kumla. Verksamhetsplan 2017 2019 KONGRESS 2017 EN JÄMLIK OCH RÄTTVIS FRAMTID Vi är Verdandi! för social rättvisa och ett drog- och alkoholskadefritt samhälle

Läs mer

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan

Identitet. Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan Identitet Religionskunskap 1 De sista lektionerna innan 1. måndag 27/4 lektion 2. måndag 4/5 lektion 3. OBS! fredag 8/5 lektion 4. måndag 11/5 lektion 5. måndag 18/5 studiedag 6. måndag 25/5 lektion för

Läs mer

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41

Innehåll I NORMSTUDIEN 39. 2 fakta och värderingar som utgångspunkter för statlig styrning 41 Innehåll innehåll 5 förord 11 1 inledning 13 1.1 Utgångspunkter 13 1.2 Vetenskapliga frågeställningar 15 1.3 Normstudiens teoriram och metod 18 1.3.1 Rättsvetenskaplig metod 18 1.3.2 Fördelningspolitik

Läs mer

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv.

Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. Kan normer och attityder påverka vårt vardagliga beteende? Miljöhandlingar ur ett miljöpsykologiskt perspektiv. 2008-12-02 Chris von Borgstede Psykologiska institutionen, EPU Göteborgs universitet 1 Dagens

Läs mer

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia

3.13 Historia. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i historia 3.13 Historia Människans förståelse av det förflutna är inflätad i hennes föreställningar om samtiden och perspektiv på framtiden. På så sätt påverkar det förflutna både våra liv i dag och våra val inför

Läs mer

Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys

Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet. en kritisk policyanalys Det pedagogiska ledarskapets förändring och stabilitet en kritisk policyanalys Rektorslyftet ett policyförslag i 2011 års budgetprop Satsa på det pedagogiska ledarskapet i skolan Ledarskapet är avgörande

Läs mer

Institutionen för Individ och Samhälle. Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Socialpedagogiska programmet, 180 hp

Institutionen för Individ och Samhälle. Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Socialpedagogiska programmet, 180 hp 1(6) Utbildningsprogrammets svenska namn och omfattning, hp Socialpedagogiska programmet, 180 hp Utbildningsprogrammets engelska namn och omfattning, higher education credits Programme in Social Pedagogy,

Läs mer

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION

SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION SOCIALDEMOKRATISKT LEDARSKAP ATT LEDA EN IDÉBÄRANDE ORGANISATION Sverige har stora möjligheter. Där arbetslöshet och hopplöshet biter sig fast, kan vi istället skapa framtidstro. Där skolbarn hålls tillbaka

Läs mer

Inkomstfördelning: En konfliktfråga.

Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Martine Barikore Polkand 3 Politisk Teori Grupp B Hemtenta Inkomstfördelning: En konfliktfråga. Inledning Idag är inkomstfördelningen en fråga som diskuteras ganska mycket på den politiska arenan. Vad

Läs mer

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Sociologisk teori sociologi 2.0. Magnus Nilsson Karlstad universitet Sociologisk teori sociologi 2.0 Magnus Nilsson Karlstad universitet Teori, metod och empiri är grundläggande byggstenar i det vetenskapliga arbetet. Med hjälp av teori kan man få sin analys att lyfta,

Läs mer

Lättläst version av Överenskommelsen

Lättläst version av Överenskommelsen Lättläst version av Överenskommelsen Överenskommelsen Överenskommelsen handlar om hur regeringen, de idéburna organisationerna inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting ska förhålla

Läs mer

Flickors sätt att orientera sig i vardagen

Flickors sätt att orientera sig i vardagen Flickors sätt att orientera sig i vardagen av Emily Broström Flickor och pojkar konstruerar sina identiteter både med och mot varandra. Man försöker förstå sig själv i förhållande till andra, men under

Läs mer

Program för social hållbarhet

Program för social hållbarhet Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument

Läs mer

Vad är en rättvis fördelning? Olika rättviseteorier och deras koppling till välfärdsstaten

Vad är en rättvis fördelning? Olika rättviseteorier och deras koppling till välfärdsstaten Vad är en rättvis fördelning? Olika rättviseteorier och deras koppling till välfärdsstaten Vad är rättvisa? Bo Rothstein (1994): Samhällets och de politiska institutionernas förnämsta dygd För att ett

Läs mer

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan

JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN. Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Lärgruppsplan JÄMSTÄLLDHET INOM IDROTTEN Jämställdhet innebär att kvinnor och män, flickor och pojkar har lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga

Läs mer

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament?

Psykologi 14.9.2009. 2. Vad avses med temperament? Hur borde föräldrar och lärare beakta barnets temperament? Psykologi 14.9.2009 1. Den positiva psykologins idé är att betona människans resurser och starka sidor snarare än hennes svagheter, brister och begränsningar. Vad kan den positiva psykologin bidra med

Läs mer

Först några inledande frågor

Först några inledande frågor ISSP 2006 Siffrorna anger svarsfördelning i %. Först några inledande frågor Fråga 1 Anser Du att människor bör följa lagen utan undantag, eller finns det vissa tillfällen då människor bör följa sitt samvete

Läs mer

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden

Statsandelsreformen. Kommunförbundets ställningstaganden Statsandelsreformen Kommunförbundets ställningstaganden Strukturen och de allmänna riktlinjerna Kommunförbundet anser att systemets struktur och i huvudsak också kriterierna och helheten är lyckade och

Läs mer