Det mångtydiga begreppet ideologi. Om ideologiers och idéers betydelse i socialpolitisk forskning

HTML
DOWNLOAD

Storlek: px

Starta visningen från sidan:

Download "Det mångtydiga begreppet ideologi. Om ideologiers och idéers betydelse i socialpolitisk forskning"

Robert Jansson
för 8 år sedan
Visningar:

1 Det mångtydiga begreppet ideologi Om ideologiers och idéers betydelse i socialpolitisk forskning

2 Ideologier och idéer Både ideologier och idéer innehåller beskrivningar och kritik av samhället och formar på basis av centrala värden ett ställningstagande till vad som är bra/dåligt eller vad som bör göras Klassiska ideologier är övergripande tankesystem medan idéer gäller en avgränsad del av verkligheten eller ett specifikt politikområde Socialism är en ideologi, medan tanken om omfördelning av inkomster från rika till fattiga kan ses som en idé

3 Det mångtydiga begreppet ideologi Avser dock lite olika saker beroende på hur/var det används (t.ex. idéhistoria, statsvetenskap, sociologi) Avser allt från allmänna föreställningar om något (t.ex. grundskolans ideologi), politiska ideologier (såsom liberalism) till specifika värdesystem (såsom partiideologier eller tankesystem i olika företag) I en populär grundbok definieras ideologier som en samling principer som vägleder det politiska handlandet. Principer är uttalanden om de viktigaste målen i politiken och om medlen att nå målen (Larsson, 1990, ss. 7-8 )

4 Ideologibegreppets uppkomst Började användas i 1700-talets Frankrike i betydelsen vetenskap om idéer (De Tracy). Fick senare en negativ betydelse, sågs t.ex. av Marx som ett kapitalistiskt maktinstrument, en dimridå, som dolde de verkliga maktstrukturerna för arbetarna Under 1900-talets början uppstod via tänkare som Lenin, Gramsci och Lukács även en mer neutral tolkning, där ideologi blev en samling principer och målsättningar i arbetarnas kamp för ett mer rättvist samhälle och större inflytande

5 Två huvudtolkningar av ideologibegreppet Den neutrala tolkningen (med influenser av Mannheim och Weber) såg ideologier som tanke- och kunskapssystem och betonade deras betydelse för politisk handling. Denna kom att prägla den vardagliga förståelsen av ideologier som belief systems, dvs. system av idéer som vägleder handling (t.ex. Tingsten, Seliger m.fl.) Den kritiska tolkningen (med influenser av neomarxismen) såg istället ideologin som en form av diskursiv dominans (t.ex Althusser, Habermas)

6 Varför är ideologier viktiga? De klassiska politiska ideologierna är intimt sammankopplade med välfärdsstaten och har gett näring till kamp mellan olika klasser och organiserade intressen (såsom partier) om statens roll för välfärden, t.ex. pensionssystemets utformning i Finland på 1960-talet Även idag kan man spåra element av dessa ideologier i den socialpolitiska debatten, t.ex. tredje vägen och frågan om jämlikhet (Blair/Clinton/Schröder) Vi behöver alltså känna till vilka de grundläggande ideologiska perspektiven är för att kunna analysera socialpolitikens och dess förändringar

7 Vilka är ideologiernas funktioner? Beskriver och värderar samhället och delar därav (t.ex. vilken statens roll för människornas välfärd ska vara) Erbjuder tolkningsramar med vilka vi förstår samhället eller en del därav på ett visst sätt (t.ex. socialskyddets roll) Anger ideala former av samhället, vilka mål politiken borde sträva till och med vilka medel detta ska göras Skapar sammanhållning och identitet bland de egna anhängarna Strävar till att rättfärdiga eller legitimera ett visst synsätt eller politikmål (via språket och speciella diskurser)

8 Ideologins beståndsdelar (t.ex. socialdemokrati) Beskrivning Begrepp Idéer, t.ex. statligt ägande av bolag, omfördelning av inkomster Analys Central enhet: individen, staten Kritik Värden, t.ex. positiv frihet, social och ekonomisk jämlikhet Sammanhållning Diskurs Argument Legitimering Principer, t.ex. socialism genom demokratiska reformer Intressen, t.ex. inkomstrelaterade socialförmåner, stabil löneutveckling Handlingsrekommendationer

9 Hur uppstår ideologier? Individer utvecklar personliga uppfattningar på basis av erfarenheter som sedan sprids och vinner popularitet (t.ex. Burke, Marx, Lenin, Nozick) Klasser eller politiska rörelser utvecklar ideologier för sin verksamhet (t.ex. arbetarklassen, jordbrukarkåren) Tankekedjor (think tanks som OECD), organisationer (såsom WTO), media och olika experter (t.ex. forskare, politiska rådgivare m.m.) medverkar också utvecklingen av ideologier och andra riktlinjer för välfärdspolitiken

10 Ideologiernas död och återuppkomst Ideologierna kom i vissa kretsar att dödförklaras på talet (t.ex. Bell, Tingsten) varvid den rationella skolan (Rational Choice ) kom att dominera (såg politiken som strategi och rationellt handlande, t.ex. Downs, Sjöblom) Under 1980-talet återuppstod intresset för både ideologier och mer specifika idéer i samband den lingvistiska vändningen i politisk teori (som betonade språkets betydelse i politiken, t.ex. Skinner) samt den institutionella organisationsteorin (enligt vilken idéer spelar en viktig roll för hur organisationer och professioner tänker och handlar, t.ex. North, Hall)

11 Kan ideologier vara handlingar i sig? Problemet med den rationalistiska politiska teorin är att den helt förbiser ideologiernas funktion som politiska handlingar, de dömer ut dem som enkla önskelistor med liten eller ringa betydelse för den praktiska politiken Ideologier ska dock inte förstås enbart som önskelistor utan som verbala och tankemässiga konstruktioner av och diskurser om samhället och politikens mål och medel. Det som t.ex. partier gör när de producerar program dvs. skapandet av världsbilder är det centrala, inte huruvida man lyckas förverkliga programmet

12 Ideologier som föränderliga diskurser Ideologies are often thought to have descriptive and prescriptive features because they describe social reality and suggest ways to change it. Their descriptions of reality, however, will be formulated in accordance with the principles they value (Taylor 2007) By ideology I mean the mental frameworks the languages, the concepts, categories, imagery of thought, and the systems of representation which different classes and social groups deploy in order to make sense of, figure out and render intelligible the way society works (Hall, 1996)

13 Från ideologier till idéer? Vid sidan av de klassiska ideologierna har man på senare tid också börjat betona olika idéers betydelse Efter ideologiernas död (Lipset, 1965), tog den nyinstitutionella teorin upp facklan på 1970-talet genom att intressera sig för vilken betydelse institutioner (och deras inneboende idéer) har för socialpolitiska reformer Dessa teorier gör gällande att institutioner tänker, de fungerar enligt vissa idéer och diskurser, som dikterar hur problem beskrivs och löses (Hall, 1993)

14 Idéernas betydelse John L. Campbell (2002). Ideas, politics, and public policy, Annual Review of Sociology, 28 (1): Political sociology and political science have focused on how the pursuit of self-interest affects politics and policy making in advanced capitalist societies. ( ) Scholars have paid far less attention to how ideas, that is, theories, conceptual models, norms, world views, frames, principled beliefs, and the like, rather than self-interests, affect policy making.

15 Idéer som kognitiva manualer Enligt Hall (1993) karakteriseras idéer av att de are more precise guidelines about how already-existing institutions and instruments should be used in specific situations according to the principles of well-established paradigms Enligt Campbell (1998) är sättet på vilket idéer legitimeras avgörande för vilken betydelse och spridning de får, t.ex. sättet på vilket Reagan-administrationen lyckades övertyga allmänheten om det goda med skattesänkningar (Laffer-kurvan och trickle-down )

16 Idéer, institutioner och diskurser Diskurser handlar om what people say to on another and to the public in their efforts to generate and legitimise a policy programme (Schmidt 2002) Enligt den diskursiva institutionella teorin (Vivien Schmidt) är idéer kopplade till institutioner (såsom ett visst välfärdsprogram och de som jobbar med detta) Idéer formas och omformas genom diskurser men också genom social inlärning, dvs. att man snappar upp nya sätt att tänka av andra (via s.k. Benchmarking)

17 Idédiffusion och politisk inlärning Ett viktigt bidrag från nyinstitutionell teori är att den kan förklara policyförändringar genom att peka på betydelsen social inlärning har för spridning av idéer Denna teori kan t.ex. förklara spridningen av s.k. NPM-idéer till länder som Finland eller den brittiska arbetsmarknadspolitikens förändring på 1990-talet (där USA stod modell) Politiker och byråkrater tar modell av andra när de står inför ett problem som tidigare paradigm inte klarar av att lösa (jfr Kuhns tankar)

18 Sammanfattning Ideologier är ett centralt men problematiskt begrepp i socialpolitiken Att studera ideologier och enskilda idéer kan hjälpa oss att förstå socialpolitikens utformning och förändring Intresset för idéernas betydelse för socialpolitiken har vuxit mycket de senaste åren, speciellt inom det nyinstitutionella lägret, vilket delvis har med globaliseringen och det ökade internationella utbytet av idéer och policymodeller att göra

Relevanta dokument

Socialpolitikens värdegrunder

Socialpolitikens värdegrunder Introduktionsföreläsning Mikael Nygård, Åbo Akademi Welfare state policy changes are, in the first instance, the direct result of decisions made by political actors (Peter