Välfärdsstaten, medborgarna och legitimiteten. Om allmänhetens attityder till välfärdsstaten och hur de formas

Transkript

1 Välfärdsstaten, medborgarna och legitimiteten Om allmänhetens attityder till välfärdsstaten och hur de formas

2 Välfärdsstaten i kris? För närvarande genomgår välfärdssystemet i Finland stora förändringar, t.ex. pensionsreformen (2017) eller SOTEreformen Nästan dagligen framförs nya förslag till begränsningar av välfärdspolitiken Innebär detta att understödet för socialpolitiken håller på att luckras upp, dvs. att välfärdsstatens legitimitet är i gungning bland medborgarna?

3 Föreläsningens uppbyggnad 1. Vad menas med legitimitet? 2. Vilka faktorer förklarar väljarnas och eliternas understöd för välfärdsstaten? 3. Vilka exempel ger den empiriska forskningen om välfärdsstatens legitimitet? 4. Vilken framtid spås välfärdsstaten? 5. Vilket hot utgör individualismen och liberaliseringen mot välfärdsstatens understöd? 6. Sammanfattning

4 Välfärdsstatens legitimitet Legitimitet betyder ungefär understöd Välfärdsstatens legitimitet handlar därmed om hur bra man anser det rådande välfärdssystemet (eller delar därav) vara, dvs. hur man förhåller sig till det Kan relatera till många olika aspekter av systemet: t.ex. förmånernas generositetsgrad, finansieringssättet, graden av ojämlikhet, kvaliteten på service, vem är berättigad till stöd eller ej, skatternas nivå etc. Legitimiteten kan mätas på olika sätt: genom attitydundersökningar, intervjuer, analyser av beslut och uttalanden som politiker gör m.m.

5 Vilka av följande kategorier anser du vara mest och minst berättigad till hjälp från staten, dvs. vilka är enlig dig de mest och de minst legitima välfärdsmottagarna?

6 Behövande familjer med barn Handikappade Fattiga som lever på socialbidrag Äldre Arbetslösa Sjuka

7 Enligt undersökningar (t.ex. Van Oorshot 2000) tenderar man rangordna berättigandet till hjälp från samhället för dessa grupper enligt följande: 1. Äldre människor (mest berättigad) 2. Sjuka och handikappade 3. Fattiga familjer med barn 4. Arbetslösa 5. Fattiga (socialbidragsmottagare) (minst berättigad)

8 -> VARFÖR? -> Vanligen uppfattar vi vissa sociala behov som mer legitima än andra -> Behov som man inte anses ha förorsakat själv, såsom att bli gammal eller handikapp, är mer legitima än, säg, behov som kan anses ha att göra med att man inte orkar anstränga sig eller som man anses ha förorsakat via sitt leverne, t.ex. behov av missbrukarvård

9 -> Detta formar därmed även vår syn på vilka förmåner som är legitima, dvs. åtnjuter allmänhetens understöd och vilka som inte gör det -> T.ex. pensioner till äldre kan anses t.ex. mer legitima än utkomststöd (socialbidrag) till fattiga, eftersom behovet i det senare fallet inte är självklart utan är en tolkningsfråga -> Universella förmåner (lika för alla), såsom folkpensioner och delar av social- och hälsovården, är i regel mer populära än selektiva förmåner (till de behövande), såsom utkomststöd, bostadsbidrag eller arbetsmarknadsstöd

10 Kriterier för avgörande av vem som är berättigad till en förmån eller ej Kontroll/ansvar över sin egen situation (Ju större kontroll gruppen anses ha över sitt öde, desto lägre grad av berättigande) Behov (ju större behov desto högre berättigande) Identitet (ju mer vi kan identifiera oss med gruppen, desto högre berättigande) Attityder (ju mer tacksamma och fogliga vi anser gruppen vara, desto högre berättigande) Ömsesidighet (ju mer gruppen i fråga bidragit till systemet, desto högre berättigande)

11 Vilka faktorer påverkar var nedskärningar görs? Mottagargruppens storlek och inflytande Ju mindre grupp desto mindre risk för att den kan straffa politiker som gjort indragningsbeslutet Bedömning av politiskt stöd Finns det tillräcklig politisk uppslutning bland andra partier, hotar beslutet något partis kärnväljargrupp? Ju flera partier som ställer sig bakom beslutet, desto lättare att genomdriva beslutet Ekonomisk kalkylering Hur mycket vinner man ekonomiskt på att dra in de olika förmånerna? Hur görs inbesparingen rent tekniskt?

12 Vilka grupper är viktiga för välfärdsstatens legitimitet? Individnivån: vad anser vanligt folk om välfärdssystemet? Elitnivån: hur förhåller sig politiska eliter, såsom näringslivsorganisationer, facket och ledande partier till välfärdssystemet? Massmedier: vilken syn på välfärdssystemet förmedlar tidningar, tv, radio etc.?

13 Teorier om välfärdsstatens legitimitet bland medborgarna Vad beror attityderna till välfärdssystemet på? Man kan skilja mellan fyra huvudsakliga förklaringsmodeller: a) teorier om egenintresset b) teorier om klasstillhörighet c) ideologiska och kulturella förklaringar d) institutionella förklaringar

14 a) Egenintresset Understödet för välfärdsprogram hänger samman med vilken nytta man har av systemet, t.ex. om man använder en viss förmån eller ej Gäller inte bara den nytta man har idag, utan även eventuell framtida nytta Hänger samman med vilken roll i systemet vi har: skattebetalare, användare eller arbetstagare T.ex. en arbetslös person är inte benägen att skära ner i arbetslöshetsersättningar medan en högavlönad chef nog kan vara det

15 b) Klasstillhörighet Understödet för välfärdssystem hänger samman med vilken position man har i samhället, vilken socialklass man tillhör Klasstillhörighet kan definieras på olika sätt, t.ex. ens arbetsmarknadsposition, inkomst, utbildningsgrad, självuppskattad klasstillhörighet m.m. Allmänt gäller att ju högre klasstillhörighet, desto lägre understöd för välfärdsstaten

16 c) Ideologier och kulturella förklaringar Understödet till välfärdsstaten hänger samman med vilka partisympatier och grundläggande ideologiska värderingar om social rättvisa man har Allmänt gäller att ju högerut ens partisympatier ligger, desto mer kritisk är man till socialpolitiska överföringar Ju starkare man värderar jämlikhet och solidaritet, desto mer vänligt inställd är man vanligen till välfärdspolitik och omfördelning

17 d) Institutioner Understödet för välfärdsstaten påverkas av institutionella arrangemang, t.ex. huruvida socialpolitiken är universell eller selektiv Bygger på idén om att välfärdssystemet genererar sitt eget understöd Människor i liberala regimer är i regel kritiska till statliga välfärdsåtaganden medan människor i nordiska länder förespråkar statsåtgärder för att befrämja jämlikhet och social trygghet

18 Vad säger forskningen? Det finns rätt mycket forskning om understödet för välfärdspolitik och till olika grupper av mottagare Forskningen är dock ganska fragmenterad och resultaten pekar även åt lite olika håll I vissa studier lyfts klasstillhörigheten fram som central förklaring medan andra studier betonar de institutionella förklaringarnas roll Problemet är att understödet varierar beroende vilken aspekt av socialpolitiken man ser på och hur detta mäts

19 Finländarnas åsikter om socialpolitiken Är socialskyddets nivå enligt Din åsikt på för låg, lämplig eller för hög nivå idag? Anser Du skillnaderna mellan rika och fattiga vara för stor? Bör skatterna sänkas fastän det medför en risk för socialskyddet? Bör man behålla nuvarande socialtrygghetsnivå fastän det innebär att skatterna höjs? Bör nedskärningar göras i arbetslöshetsskyddet, social- och hälsovårdsservicen, överföringar eller socialtjänsten? Borde en större del av social- och hälsovården skötas i privat regi?

20 Stakes attitydmätning (Forma 2006) Syfte: att kartlägga finländarnas åsikter om socialskyddet och välfärdsservicen (telefonintervjuer personer, postenkäter 2957 personer) Fem saker mättes: Nivån på socialskyddet (allmänt) Graden av ojämlikhet ( i inkomst) Skatternas nivå Produktion av välfärdsservice (off./priv.) Nedskärningar (överföringar/service)

21 Vad visar resultaten? Största delen av finländarna stöder en omfördelande, skattefinansierad och offentlig socialpolitik samt anser att skillnaderna mellan fattiga och rika är för hög Understödet varierade dock enligt kön, ålder, arbetsmarknadsposition, inkomst och familjetyp Allmänt taget gäller att finländska modellen åtnjuter starkt stöd från allmänheten men att det även finns kritiker (t.ex. bland högavlönade män i medelåldern)

22 Attityder till privatiseringar inom välfärdsservicen (Källa: Kallio 2010)

23 Finländarnas inställning till socialskyddet nivå (Kallio, 2010)

24 Exempel: hur ser vi på de fattiga och de arbetslösas rätt till hjälp? C.A. Larsen (2008): The Institutional Logic of Welfare Attitudes. How Welfare Regimes Influence Public Support, Comparative Political Studies, 41(2), Testade vilken åsikt man har om de fattigas och arbetslösas rätt till understöd från staten (World Value Study, 1990: personer i 16 länder) Utgick från att välfärdsattityder främst formas av institutionella faktorer (välfärdsregimer), inte individuella faktorer såsom egenintresse eller klasstillhörighet

25 Frågan man skulle besvara: Why are there people i this country who live in need? A. Because they are unlucky B. Because of laziness and lack of willpower C. Because there is much injustice in our society D. It is an inevitable part of modern progress

26 Bakomliggande tanke med studien I selektiva regimer (så som USA), där välfärdsinstitutionerna är behovsprövade och riktade till de mest behövande, tenderar man placera skulden för fattigdom på individen själv (svarsalternativ B), medan man i universella regimer (såsom Sverige), där förmånerna riktas till alla, lägger skulden för fattigdom på samhället (svarsalternativ C och D)

27 Hur ska resultaten tolkas? Andelen som uppgav orsaken till fattigdom ligga i individen själv ( laziness and lack of willpower ) var signifikant mindre i socialdemokratiska och konservativa regimer än i liberala regimer, även efter att man kontrollerat för tillgången på arbetsplatser och etnisk sammansättning på befolkning Resultaten stöder således tanken om att välfärdssystemen till stor del skapar sitt eget understöd, dvs. att attityder påverkas av var vi bor och vilken välfärdspolitik som bedrivs

28 Vem vill skära i arbetslöshetsunderstöd? M. Fraile & M. Ferrer (2005): Explaining the Determinants of Public Support for Cuts in Unemployment Benefits Spending across OECD Countries, International Sociology (20(4), (International Social Survey Program, ISSP: svarande i 23 länder Studien testade vilken förklaringskraft individuella variabler (såsom egenintresse och ideologisk övertygelse) har för viljan att skära ner i förmånerna till de arbetslösa i jämförelse med institutionella variabler (regimtillhörighet,) då man även kontrollerar för arbetslöshetsskyddets generositetsgrad och arbetslöshetsgraden

29 Inställningen till nedskärningar i arbetslöshetsskyddet i 13 OECD-länder Män mer positiva än kvinnor Äldre mer negativa än unga Höginkomsttagare och högutbildade mer positiva Arbetslösa och pensionerade mer negativa än de i arbetslivet Höger- och centerväljare mer positiva än vänsteranhängare Men även regimtillhörighet, förmånssystemets generositetsgrad samt arbetslöshetsgraden spelar roll Källa: Fraile & Ferrer (2005): Explaining the determinants of public support for cuts in unemployment benefits spending across OECD countries. International Sociology, 20 (4)

30 Resultat Män, yngre än 35 år, med hög lön och utbildning var mer villiga att skära ned i understöden för de arbetslösa än vad andra grupper var Dessutom spelade regimtillhörighet in; de från universella och familjecentrerade regimer var minst villiga att skära ned, medan de från liberala regimer var mest villiga att genomföra nedskärningar Kontexten även viktig: hög arbetslöshet minskade viljan att skära medan hög generositet ökade viljan

31 Finländarnas välfärdsattityder Kontinuerliga mätningar av välfärdsattityder har gjorts sedan 1980-talet. Dessa studier visar överlag på ett starkt och rel. stabilt understöd för VFS bland finländarna, trots en viss nedgång och polarisering på 1990-talet Mest tycker finländarna om universella förmåner, såsom barnbidrag och folkpension. Minst tycker man i regel om behovsprövade bidrag som arbetslöshetsstöd Attitydmätningar kan ibland vara svåra att tolka; t.ex. avspeglar de den rådande situationen eller ev. förändringar, tänker man på systemet i stort eller egna fördelar? Är viktiga att pejla för politikerna eftersom de inte kan avvika allt för mycket från medianväljarens åsikter

32 Stödet för välfärdsstaten i Finland Källa: Goul Andersen m.fl. 1999

33 Vill man att staten ska spendera mer eller mindre på socialpolitiken? Källa: Forma 1999

34 Vilka typer av socialförmåner vill man spendera mer/mindre på över tid? Källa: Forma 1999

35 Vad är det som påverkar individernas välfärdsattityder? Forskningen visar att allmänhetens välfärdsattityder i regel hänger samman med kön, ålder och socioekonomiska faktorer som yrke och inkomstnivå. Ju högre inkomst och utbildning man har, desto lägre understöd för VFS, kvinnor är i regel mer positiva än män, äldre är i regel mer positiva än unga Dessutom spelar egenintresset in; ju mer nytta man har av socialpolitiken, desto mer positiv är man Välfärdsattityder är även sammankopplade med partisympatier; högersympatisörer är i regel mindre positiva till VFS än vänsteranhängare

36 Individuella faktorers betydelse för finländarnas vilja att skära i inkomstöverföringar och social service Män har högre odds för att vara positiv till nedskärningar Ju högre inkomst, desto högre odds för att vara positiv till nedskärningar Företagare och tjänstemän är mer positiva till nedskärningar än arbetare De som sympatiserar med högern är mer positiva till nedskärningar än vänstersympatisörer Källa: Forma 2002

37 Vilken roll spelar individuella faktorer i jämförelse med kontextuella faktorer? Inställningen till nedskärningar i arbetslöshetsskyddet förklaras inte bara individuella faktorer utan även av kontextuella faktorer (det som händer runt om en) Av de individuella faktorerna är a) egenintresse och b) politisk övertygelse de centrala förklaringarna Av de kontextuella faktorerna är arbetslöshetsskyddets generositet och den allmänna arbetslöshetsgraden de viktigaste förklaringarna Alltså: ju högre utbildad, välavlönad och mera högersinnad man är, desto mer benägen är man att stöda nedskärningar i arbetslöshetsskydd. Men detta egenintresse påverkas även av hur generöst systemet är, hur hög arbetslöshetsgraden är och vilken typ av välfärdsregim man råkar leva i

38 Hur förändras attityderna till välfärdsstaten? Vissa forskare målar upp en dyster framtidsbild av välfärdsstaten och förutspår ett långsamt sviktande understöd (t.ex. Wilensky, Offe) Andra är mer positiva och menar att välfärdsstatens understöd består eller t.o.m. kommer att öka i framtiden (t.ex. Le Grand, Pierson) En tredje grupp menar att uvilka förändringar som sker i den nderstödet förändras i cykler beroende på ekonomiska, eller sociala kontexten (t.ex. Downs, Alt, Blekeseune & Quadagno)

39 Teorier om minskat understöd a) De grundläggande värderingarna ändras a) Klasstrukturen förändras b) Välfärdsstatens kostnader stiger a) Solidaritetsskapande miljöer bryts sönder

40 a) Förändrade värderingar Ökade krav på valfrihet och individuella lösningar Postmaterialism, individualism Dessa nya värderingar strider med det kollektiva intresset på vilket välfärdsstaten är uppbyggd (standardiserade behov och lösningar) Gäller t.ex. yngre generationer (som tar sociala rättigheter för givna) eller välbärgade medborgare i medelklassen som har råd att köpa bättre och mer individuella lösningar

41 b) Klasstrukturens förändring Enligt t.ex. Wilensky (1975) leder en ökad utbildningsnivå och medelklassighet till att man inte längre vill ha offentligproducerad service utan väljer att köpa privat sådan istället för att den upplevs vara av bättre kvalitet Man vill inte längre finansiera system som man själv ej använder (vilket i sin tur leder till lägre understöd för offentliga välfärdsarrangemang) Detta får delvis stöd i forskningsresultat, men gäller dock i första hand selektiva regimer

42 c) Välfärdsstatens ökade kostnader Välfärdsstatens kostnader tenderar öka kontinuerligt, fastän man försökt skära ner i utgifter och göra förmåner mer svåråtkomliga Ökade kostnader leder till budgetunderskott och ökade legitimitetsproblem Höga skatter och s.k. skattekilar anses tära på den ekonomiska effektiviteten med minskade investeringar, lägre tillväxt och lägre levnadsstandard för alla som följd Kritiken mot skatterna är i regel störst i länder med hög skatt

43 d) Solidaritetsskapande miljöer försvinner För att ett system ska vara legitimt krävs att man känner gemenskap och solidaritet med andra i samhället Utan denna solidaritet bryts det sociala kontraktet på vilket välfärdsstaten är uppbyggd Alla bör känna att välfärdssystemet kan erbjuda dem något ifall de behöver, då är de villiga att delta i finansieringen Genom olika former av social mobilitet blir det allt svårare att identifiera sig med andra grupper, t.ex. arbetarklass, jordbrukarklass etc.

44 Teorier om stabilt/ökande understöd a) Välfärdsstaten ökande klientel a) Välfärdsstaten som arbetsgivare

45 a) Välfärdsstatens ökade klientel Allt fler grupper har kommit att omfattas av välfärdspolitiska förmånssystem T.ex. det ökade antalet äldre ökar samtidigt antalet pensionärer. Dessa utgör en allt mer inflytelserik grupp som skyddar sina rättigheter (pensions- och vårdförmåner) och som även påverkar politiken

46 b) Välfärdsstaten som arbetsgivare I nordiska länder ökade offentliga sektorn kraftigt på talet som en följd av sociala reformer och sysselsättningspolitik Detta gav många (speciellt kvinnor) jobb inom social- och hälsovård samt skolväsendet I anglosaxiska länder skedde motsvarande anställningsboom inom privata sektorn De offentliganställda är intresserade av att systemet fortbestår och motarbetar i regel nedskärningar

47 Teorier om opinionscykler a) Teorier om ekonomiska konjunkturer b) Teorier om ideologiska konjunkturer c) Teorier om sociala konjunkturer

48 a) Ekonomiska konjunkturer Enligt denna teori förhåller man sig annorlunda till socialpolitiken under goda och dåliga tider (t.ex. Alt 1979 Under lågkonjunkturer förhåller man sig mer kritisk till utgiftsökningar, generösa förmåner samt behov Under bättre tider ser man däremot det mer legitimt att genomföra sociala reformer samt att öka generositetsgraden i sociala förmåner

49 b) Ideologiska konjunkturer Politiker och allmänheten påverkas av förändrade politiska vindar och olika inflytelserika idéer om vilken statens välfärdsansvar bör vara På 50- och 60-talet var den rådande idén att staten kan ställa livet till rätta genom socialpolitisk verksamhet Sedan 80-talet har de flesta västländer adopterat den nyliberala ideologin, enligt vilken statens roll bör minskas, skatterna sänkas och välfärdsförmånerna ses över Dessa fick sitt fotfäste genom oljekrisen, en skicklig marknadsföring (Reagan, Thatcher) och har förstärkts av Sovjets sönderfall samt den ökade trenden mot frihandel och globalisering (t.ex. WTO)

50 Nyliberalismen och NPM:s roll I de studier där man jämfört politiska eliters inställning till omfördelning, social service och förmånsnivåer (t.ex. Forma 1998 och Blomberg-Kroll 1999) framkommer att politiker (riksdagsledamöter och fullmäktigeledamöter) vanligen anammat nyliberalism och därmed förknippade idéer (som New Public Management) i högre grad än vad medborgare gjord Detta gör att de politiska eliterna blivit mer kritiska till välfärdsstaten än allmänheten (Nygård 2003) En anledning till detta är att man har tillgång till mer information samt befinner sig i beslutsfattarposition (t.ex. måste fatta beslut om hur kommunens budget ska balanseras)

51 c) Sociala konjunkturer Förekomsten av sociala problem, såsom en hög arbetslöshet, ökad fattigdom eller en hög sjukfrånvaro kan påverka allmänhetens syn på socialpolitiken (t.ex. Blekeseune & Quadagno, 2003) T.ex. i tider med hög arbetslöshet blir det mer legitimt att lyfta arbetslöshetsunderstöd Likaså kan en ökande fattigdom skapa ökat understöd för familjepolitiska reformer och olika fattigdomspaket (jfr Vanhanens regeringar)

52 Sammanfattning Understödet för välfärdsstaten är kopplat till egenintresse, klass, ideologi samt institutioner Understödet i Finland har hållit sig på relativt konstant nivå och tyder på att allmänheten i det stora hela tycker systemet är bra. Däremot har politiker och ekonomiska eliter blivit mer kritiska Ökade kostnader, ökad individualism och en högervågor hotar att underminera understödet för välfärdsstaten, speciellt om man gör den mindre universell