Disposition. Begreppet välfärdsstat? Varför är välfärdsstaten intressant att studera? Transformation av välfärdstaten

Transkript

1 Varför är välfärdsstaten intressant att studera? Transformation av välfärdstaten Mattias Örnerheim PhD Candidate, Political Science Department of Management and Engineering Linköping University Det representerar en stor del av de offentliga utgifterna (mellan 15 och 35% av BNP) Välfärdsstaten och välfärdspolitiken är i konstant förändring Välfärdsstaten är en politisk triumf (med viss variation ) 3 Disposition Välfärdsregimer Den industriella välfärdsstaten välfärdspolitik? Begreppet välfärdsstat? En vanlig definition: Organiserad politisk makt används för att påverka fördelningsprocesserna i samhället så att det skapas garantier mot inkomstbortfall och vård för dem som behöver och stöd för att möta sociala problem av olika slag. (Briggs, 1961) 2 4 1

2 Välfärdens tre hörnpelare Inkomster Trygghet Sysselsättning Fritid Ekonomi Behovsorienterad uppfattning Staten Marknaden Hälsa Utbildning Sociala relationer Familjen Politiska resurser Boendeförhållanden (Esping-Andersen, 1999;2002). 5 7 Välfärdsregimer* Frihetsideal New Public Management Nyttoorienterad uppfattning Tre idealtyper: Liberala system (marknadssystem som t. ex. i USA, Australien) Korporatistiska system (s.k. Bismarcksystem som t. ex. i Tyskland, Nederländerna, Japan) Rationella val Marknad Socialdemokratiska system (s. k. Beveridgesystem som t. ex. i Sverige och övriga skandinaviska länder samt Nya Zeeland) *The three worlds of welfare capitalism, Esping-Andersen,

3 Ytterligare välfärdsregimer Lite historik Nya Idealtyper: Medelhavsmodell (t. ex. Spanien, Italien Portugal) Östereuropeisk välfärdsmodell (t.ex. Baltikum, Polen, Tjeckien) Erfarenheter efter andra världskriget: Resurser till de viktigaste behoven Uppbyggnaden av en krigsförvaltning Ekonomisk utveckling Förutsättning för att bedriva socialpolitik 9 11 Lite historik Välfärdspolitikens karaktär Bismarck och de första socialförsäkringarna Generell välfärd Omfattar i princip hela befolkningen William Beveridge och en storstilad plan Selektiv välfärd Omfattar begränsade grupper

4 Den industriella välfärdsstaten (ca ) Den gyllene eran tillväxt och full sysselsättning Stabil arbetsmarknad Gustav Möller, Socialdemokratisk politiker Stabila familjestrukturer Alva och Gunnar Myrdal Bild: Pressens bild. Alla välfärdsstater växer, alla skyddar förlust av inkomster (på olika sätt) Ett exempel på skillnad i de Möllerska och Myrdalska linjerna Myrdalska politiken för behövande barnfamiljer också kallad: naturalinjen Selektiv genom utdelning av varor Kontroll av konsumtion för att garantera kvalitet Möllerska politiken för behövande barnfamiljer Kontanta och generella bidrag Förstärkning av hushållsbudget, lita till människors egen förmåga Vad hände sen då? Oljekris Oljekris 1979 Tillväxt Arbetslöshet Inflation

5 Vad hände sen då? Missnöje med svällande byråkrati Höga löneavtal Expansiv finanspolitik (stödpaket) Växande budgetunderskott Paradigmskifte Dysfunktionella institutioner Institutionell förändring Låg inflation nytt politiskt mål Vad hände sen då? Paradigmskifte 80-tal: Strukturell obalans mellan inkomster och utgifter Devalvering av valutan med 16% 1982 Inflationsproblem Ekonomisk globalisering

6 Paradigmskifte Marknaden och staten The choice revolution (Blomqvist, 2004) Decentralisering ( ) Nirvana ansatsen Marknad Effektivitet Valfrihet Kreativitet Stat Rättvisa Demokrati Likabehandling Marknadslösningar och valfrihet ( ) Kontraktering av privata utförare (1994-) Reellt existerande problem Segregering Kartellisering Monopol Byråkrati Korruption Köer Privat och offentligt Är det alltid lämpligt med marknadslösningar? Inga marknader helt fria från reglering Funktion Huvudmannaskap Reglering offentlig privat Staten kan vara enda köparen Finansiering offentlig privat offentlig privat Produktion offentlig privat offentlig privat offentlig privat offentlig privat (Lundqvist, 1988) Staten har fler mål än kostnadseffektivitet Rättsäkerhet Lika omtanke och respekt Ansvarighet

7 Vad kommer förändringspressen ifrån? Globalisering/europeisk integration (Scharpf 1997 vs. Pierson 2001/Schwartz 2001) Trög ekonomisk tillväxt (Iversen/Wren 1998, Schwartz 2001) En politisk mognadsprocess av välfärdsstaten (t. ex. Pierson 2001, Schwartz 2001) Strukturella förändringar av arbetsmarknaden (Iversen/Wren 1998) Trög ekonomisk tillväxt Efterkrigstidens återhämtning har avstannat En mättnad av industriell produktion En övergång till serviceekonomi (genomsnittligt lägre produktivitet) T ex. Iversen, Torben andanne Wren (1998) Schwartz (2001) Förändrade familjestrukturer och sociala värderingar (t.ex. Pierson 2001, Bonoli 2001) Globalisering/Europeisk integration Ökade kapitalflöden (potentiell) arbetskraftsrörlighet En gemensam EU-marknad (rörlighet av varor och tjänster) Kontra: Pierson (2001), Schwartz (2001). The New Politics of the WS. Pro: Scharpf, Fritz (1997). Economic integration, democracy and the welfare state, Journal of European Public Policy, 4(1):

8 Servicesektorns trilemma (Iversen/Wren, 1998) Vilka mekanismer utgör trilemmat i postindustriella ekonomier? Dualisering av arbetsmarknaden: En primär arbetsmarknd: Stabil - reglerad och fungerande försäkringar Insiders Inkomstutjämning Full sysselsättning Budgetstabilitet En sekundär arbetsmarknad: osäkra och flexibla anställningar Outsiders (The age of dualization, 2012) (Rueda 2005, 2007; Emmenegger 2009; Burgoon and Dekker 2010; Lindvall and Rueda, forthcoming) Trilemmat i servicesektorn Budgetdisciplin Mognaden av välfärdstaten Genom demografiska förändringar Genom teknologiska innovationer Genom ekonomiska kriser Inkomstutjämning Sysselsättningstillväxt T ex. Pierson, Paul (2001). Post-Industrial Pressures on the Mature Welfare States. Socialdemokratiska system

9 Förändrade sociala strukturer och förändrade arbetsmarknad Ökning av medelklass (utbildning) Delning av arbetarklassen Minskning av den industriella arbetarklassen Ökning av arbetarklass i servicesektor Demografisk utveckling större andel äldre Oesch Daniel, Coming to grips with a changing class structure. An analysis of employment stratification in Britain, Germany, Sweden and Switzerland. International Sociology 21(2), pp , Gamla risker innebar inkomstförlust vid: Ålder Tillfällig arbetslöshet Funktionsnedsättning Olycka Sjukdom Oesch D., Rodriguez Menes J., Upgrading or polarization? Occupational change in Britain, Germany, Spain and Switzerland, Socio- Economic Review 9(3), pp. 1-29, Förändrade familjestrukturer och nya social risker Hur ser de nya sociala riskerna ut? Vilka är nya och mest akuta? Vilka nya krav och behov kan tänkas utvecklas från arbetsmarknaden? Nya sociala risker handlar framförallt om fattigdom: Ensamstående mödrar Barnfattigdom Äldre fattiga (Esping Andersen, 1999)

10 Den generella välfärdspolitikens utmaningar Generell välfärd kostar Moraliska aspekter Politiska möjligheter att styra Värderingsförändring i befolkningen Ökning av behovsprövade bidrag Förändrat huvudmannaskap Den generella välfärden har sedan 1990-talet varit politiskt utmanad