>Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen. >Svenska konjunkturläget LOekonomernas

Transkript

1 Något om den svenska modellen och krisen, krisen, krisen Föreläsning Lena Westerlund Chefsekonom, LO Nationalekonomiska institutionen Stockholms universitet 7 maj 2010 Upplägget >Den svenska modellen >Lönebildningen och avtalsrörelsen >Perspektiv på den globala krisen och vändningen >Svenska konjunkturläget LOekonomernas bedömning april

2 Svenska modellen - kort historik (1) >Saltsjöbadsandan Huvudavtal och samförståndspakt efter turbulens tal Förenade intressen: Tre avgörande utfall: Nationella industriägare Statsmakt/socialdemokratiskt parti Fackliga organisationer Försvar av privat äganderätt Arbetsfred under kollektivavtal Reallöneökningar, bättre arbetsvillkor och minskad exploatering Kort historik (2) >Rehn-Meidner modellen - ekonomisk-politiskt handlingsprogram med teoretisk grund tal Avgörande delar Selektiv sysselsättningspolitik Solidarisk lönepolitik Stram finanspolitik Helhetsperspektiv på ekonomisk politik och utgångspunkt i målen: Full sysselsättning Tillväxt Jämlikhet Låg inflation 2

3 Kort historik (3) >Välfärdsstaten skapas tal och framåt Avgörande delar Generell välfärdspolitik Stor offentlig sektor Generös subvention av a-kassa >Internationella spelregler ändras tal och framåt 1970-tal - Fasta växelkurssystem upphör i huvudsak kostnadsläget kan inte justeras genom devalvering 1980-tal Avreglering av kapitalrörelser mellan länder och av finansoch valutamarknader kortsiktig avkastning viktigare 1990-tal EU vidgas, fler oberoende centralbanker med inflationsmål svårare att avvika från omvärlden 00-tal Historiskt djup global finans- och ekonomisk kris! Bra globaliseringsmodell - men utmanad >Konkurrens på arbetsuppgiftsnivå, inte bara branschnivå - fler omställningskrav bl a för arbetskraftens kompetens >Åldrande befolkning Ung arbetskraft in och äldre kvar: samtidigt! >Försvagad inkomsttrygghet för arbetslösa och ökade ekonomiska klyftor >Illojal och internationell skattekonkurrens försvårar välfärdsstatens finansiering >Fler internationella ägare och kortsiktiga avkastningskrav: traditionellt samarbete stat storföretag - fackliga organisationer svårare 3

4 >Finansiell integration mellan nästan alla länder stor - och ökande snabbt sedan1990- talet, värdepapperisering och skuggbanksektor >Politik och teknik-orsaker -politikerna beslutat om fria kapitalrörelser och andra avregleringar,itteknik >Kraftfull kapitalägarmakt - Stora internationella kapitalrörelser svåra att förena med fast växelkurs (Sverige 1992, Asien-krisen - länderna) >Kina - det centrala undantaget med undervärderad fast växelkurs som del av utvecklingsstrategi > Kapitalismens inneboende natur stor uppfinningsrikedom för hög vinst på kort sikt och lägsta beskattning stora moralrisker Avtalsförhandlingarna och utrymmet >Central samordning av avtalskrav >Branschvisa förhandlingar >Inflationsmål om 2 procent - nominellt ankare >Utrymme? >Produktionsförmågan plus utrymme för prisökningar i näringslivet ger samhällsekonomiskt utrymme >1,5-2,5% plus 1,0% ger utrymme i ett spann = 2,5-3,5% nominell ökning per år de kommande åren 4

5 Real lönekostnad vid olika förhandlingssystem 4 Real lönekostnad 0 Företagsförhandlingar Branschförhandlingar Total centralisering Den s k Calmfors-Driffil kurvan. Löneinflation vid olika förhandlingssystem 4 Löneinflation 0 Företagsförhandlingar Branschförhandlingar Total centralisering En LO-ekonom-variant på kurvan! 5

6 Kollektivt minne försvagat - As a protection against financial illusion or insanity, memory is far better than law. When the memory of the 1929 disaster failed, law and regulation no longer sufficed. John Kenneth Galbraith, 1975 Sparobalanser byggdes upp men justeras nu Källa:IMF World Economic Outlook, okt-09 6

7 Greklandsproblemet i historiskt perspektiv Greklands problem i historisk jämförelse Källa: Wall Street Journal Figure 2.1. United States: Signs of Stabilization Källa: IMF World Economic Outlook, okt-09 7

8 Utmaningar som redan fanns skärps! 85 Sysselsättningsgrad i befolkningen år Danmark Tyskland UK Sverige Kan Sverige behålla sin världsklass? 75 Sysselsättningsgrad i befolkningen år Danmark Tyskland UK Sverige 8