Glenn Sandström, Postdoctoral Research Fellow Centre for Population Studies, Umeå University Umeå Sweden

Transkript

1 Glenn Sandström, Postdoctoral Research Fellow Centre for Population Studies, Umeå University Umeå Sweden se work: mobile:

2 Presentationen baseras primärt på resultat från. Sandström, Glenn, 2012a. Ready, Willing and Able : The Divorce Transition in Sweden dissertation. Umeå University. Download at: Samt ett antal artiklar publicerade i internationella forskningstidskrifter Stanfors, Maria, Glenn Sandström, and Fredrik Andersson, A Century of Divorce in Sweden. Socio-economic Restructuring and the Long Term Changes in Marital Stability in Sweden th European Social Science History conference. Vienna 25th of April Sandström, Glenn, Magnus Strömgren, and Olof Stjernström, Socio-economic determinants of divorce in Sweden Social science history, 38(2). Sandström, Glenn, 2012b. Laws should not chain people to one another : Attitudes to divorce in Swedish public debate th Annual Meeting of the Social Science History Association. Boston, Massachusetts. Sandström, Glenn, 2011b. Socio-economic determinants of divorce in early twentieth-century Sweden. The History of the Family, 16(3), pp Sandström, Glenn, 2011c. Time Space Trends in Swedish Divorce Behaviour Scandinavian Journal of History, 36(1), pp Simonsson, Per, and Glenn Sandström, Ready, Willing, and Able to Divorce: An Economic and Cultural History of Divorce in

3 Ett historiskt perspektiv.. Sverige införde en modern (no-fault) lagstiftning redan Skilsmässa vid samtycke utan specifikt skäl ca. 60 år före de flesta andra västländer. Sannolikheten att genomgå en skilsmässa har ökat > 30X sedan tidigt 1900-tal. 50% av äktenskapen ingångna 1980 och framåt => kommer upplösas av skilsmässa (om inte skilsmässofrekvensen förändras påtagligt). Samboförhållanden har ungefär dubbelt så hög upplösningsrisk som giftermål. Om dessa räknas in har svenska par en av de absolut högsta separationsriskerna i världen. Vad har bidragit till denna utveckling?

4 Skilsmässor per 1,000 gifta kvinnor

5 Skilsmässor per 1,000 gifta kvinnor % av totala ökning koncentrerad till perioderna & > 80% Dessa perioder kännetecknas av snabba och samverkande förändringar av: Ekonomi: Utjämning mellan könen och mellan sociala klasser. Institutioner: Välfärdsstatens effekter i form av minskat beroende av familjen för social trygghet. Normer: kring könsroller, familj och sexualitet. => Ökad betoning av individualism, valfrihet och självförverkligande.

6 Socio-ekonomisk omvandling som bidragit till lägre skilsmässotrösklar. 1. Socio-ekonomisk tillväxt (W. Goode, 1991) => Ekonomisk utjämning leder till att en växande proportion av befolkningen kan försörja sig själv som ensamstående => Demokratisering av tillgången till skilsmässor. 1. Oberoende hypotesen (Specialization and trading model, G. Becker 1977, 1991). => Kvinnors ökade oberoende har minskat både hindren för skilsmässa och nyttan av att vara i en parrelation för båda parter. => Kvinnors utträde på arbetsmarknaden och stigande löner har ökat tillgången men även efterfrågan på skilsmässor. Man finner stöd för både hypoteserna i utvecklingen av de svenska skilsmässomönstren under 1900-talet.

7 Perioden före 1950 Män i hög strata yrken som tex. jurister, läkare, ingenjörer, journalister, officerare hade en skilsmässofrekvens som låg nära eller över den nivå vi observerar i befolkningen idag (Sandström 2011b). Grupper med hög andel kvinnor med egen inkomst hade påtagligt högre skilsmässofrekvens (Sandström 2011b).

8 Poisson Regression for divorce rate in 129 male occupations , x6 x3.7

9 (snabbaste tillväxtperioden). Betydelsen av social klass hade vänt till sin motsats (Sandström etal., 2014) => Låg social klass => Högsta skilsmässoriskerna. => Skilsmässor som massbeteende förutsätter social utjämning. Kvinnligt oberoende i form av förvärvsarbete resulterade fortfarande i en förhöjd (70%) sannolikhet att skiljas (Sandström etal., 2014). Samtidigt som gifta kvinnor ökar sitt arbetskraftsdeltagande mer än under någon annan period (men sambandet tycks försvagas allt mer under följande årtionden då tvåförsörjarmodellen blir norm.)

10 Inte bara ekonomiska faktorer och 1960-talet präglas även av förändringar i: 1. Social-försäkringar/Välfärdsstaten: De-familisering (Esping- Andersen, 1990, 1999): Familjens betydelse för socioekonomisk trygghet minskar. Tillväxt perioderna i skilsmässofrekvensen sammanfaller perfekt med de två skördetiderna för det socialdemokratiska välfärdsprojektet. => Särdrag i den Nordiska välfärdsmodellen: individuella försäkringar baserade på arbetsmarknadsdeltagande, kollektivt finansierade, utformade för att facilitera en tvåförörjarmodell => Sverige ett av de mest de-familiserade samhällena i världen. Offentlig sektor avgörande för kvinnors höga förvärvsfrekvens (1960-t) och tvåförsörjar modellens institutionalisering. Tidsserieanalyser indikerar att expansionen av offentlig sektor haft en större betydelse för trenderna än t.ex. förändringar i kvinnor marknadsinkomster (Andersson, Sandström & Standfors, 2014).

11 Religiöst baserade familjevärden lägsta legitimiteten i västvärlden. Inte bara ekonomiska faktorer och 1960-talet präglas även av förändringar i: 2. Post-materiella värden/individualisering: 1940-talet och talet kännetecknas också av snabb och omfattande omvandling av attityder kring familj, äktenskap och sexualitet i form av accelererad sekularisering och individualisering talet: Sexual politiska utredningar. Moral-lagstiftning kring preventivmedel, utomäktenskaplig sexualitet etc. avskaffas talet: Sexuella revolutionen, p-pillret, andra vågens feminism. Omfattande debatt och statliga utredningar av skilsmässolagen. => Föräldrars rätt till individuellt självbestämmande Gemensamma barn slutar betraktas som ett hinder => en bra skilsmässa är bättre än ett dåligt äktenskap (Sandström, 2012b). => 1974: Världens liberalaste skilsmässolag => unilateral no-fault; skilsmässa på enskilt initiativ utan att behöva ange skäl.

12 Övergripande slutsatser. Omfattande förändring av skilsmässobeteendet har således skett under de perioder då både ekonomiska, institutionella och normativa faktorer ömsesidigt har förstärkt varandra och drivit utvecklingen i samma riktning. En central process som bidragit till ökad tillgång och indirekt även efterfrågan på skilsmässor under 1900-talet har varit en omfattade utjämning mellan såväl könen som mellan sociala klasser. => Demokratisering av förmågan att välja bort en relation som man är missnöjd med.

13 Tack för er uppmärksamhet Jag svarar gärna på ytterligare frågor och nås via telefon och mail: Glenn Sandström, Postdoctoral Research Fellow Centre for Population Studies, Umeå University Umeå Sweden work: mobile: