Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället
|
|
- Anna Ström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället Lennart Nygren, Umeå universitet Föredrag vid konferensen Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlikhälsa och social hållbarhet, Göteborg maj 2015
2 Teman: Förändrade familjemönster Familjepolitiska trender i Europa och Sverige Vad menas med familj? Vad menas med familjepolitik? Hur förändras dessa? Hur förhåller de sig till varandra?
3 Exempel på definitioner av familj Ett socialt delsystem som bidrar till den totala effektiviteten i samhället: gemensam bostad, äktenskap, uppfostran av legitima barn, en enda (manlig) försörjarroll, och delade inkomster (Parsons 1956). Familjen är den grundläggande och naturliga enheten i samhället och äger rätt till samhällets och statens skydd. (Artikel 16(3) i FN:s deklaration om de mänskliga rättigheterna). En enhet med individer som delar resurser och tar hand om varandra (Beaujot 2002) 3
4 Förändrade familjedefinitioner Kärnfamiljen ifrågasätts som norm. Den feministiska kritiken: - ifrågasättande av maktrelationer och patriarkatet - kritiserar ojämlikheter - för in idéer om intersektionalitet - inkludering av alternativa relationer. Är familj den adekvata benämningen? 4
5 Förändrade familjemönster Allt svårare att ge en enda definition av familj LAT allt vanligare; men kan ha olika orsaker Den andra demografiska transitionen har lett till fertilitet under reproduktionsnivån Fler men mindre hushåll Fler äldre men också fler barnlösa par. Behovet av intima relationer tillfredsställs utanför familjen Kan fertiliteten stiga? Effekter av ökad instabilitet i parrelationer? Två-parsrelationer? Källa: Hushåll och familjer i förändring. Befolkningsprognos LST/MRT Stockholms läns landsting. Demografisk rapport 2012:5. 5
6 Många sätt att kategorisera de nya familjerna: Kärnfamiljen Den utvidgade familjen (extended) Multi-generationsfamiljen Sammanboende ogifta Ensamföräldrar; delad vårdnad Blandfamiljer/ombildade familjer LGBTQ-familjer, regnbågsfamiljer Enpersonshushåll Living Apart Together (LAT), särbo Transnationella familjer Pendlarfamiljer Och hur ska de räknas? 6
7 Hushåll i det offentliga språket Ska vi tala om familjer eller hushåll? Problem vid folkräkningar. Vilka ska ingå i underlaget? SCB: Bostadshushåll kyrkobokförda Kosthushåll - gemensam bostad och hushållning Familjeenhet - alla sambo eller ensamst över 18 år RTB-hushåll max två generationer, registrerad relation, gem. boende 7
8 Långsamma förskjutningar Källa: SCB
9 Andra viktiga förhållanden Ökade ekonomiska klyftor Bostadssegregation Ett växande prekariat Ökad psykisk ohälsa En ökad migration till följd av krig och konflikter Även i andra länder:
10 Stora skillnader mellan länder Giftermål Skilsmässor Omgiften Kvinnans ålder vid första giftermål och vid första barnets födsel Förekomsten av sambo/särboförhållanden Men också vissa gemensamma drag: Sjunkande fertilitet Fler skilsmässor Senarelagda äktenskap
11 Andelar av familjetyper i EU27 (2007) Kuronen, M. (Ed. 2010) Research on families and family policies in Europe: State of the art. Jyväskylä:Family Research Center, Jyväskylä University.
12 Skilsmässofrekvenser (2008), Eurostat Källa: Kuronen,ibid.
13 Genomsnittlig ålder vid första giftermålet, kvinnor Källa: Kuronen, ibid.
14 Andel skilda som gifter om sig i förhållande till alla äktenskap i europeiska länder (1960 & 2006) Källa: Kuronen, ibid.
15 Vilken roll kan staten ha? Institutionell (bevara/kontrollera familjen) Demografisk (påverka reproduktion) Economisk (humankapital, arbetskraft via barnomsorg etc.) Socialpolitisk (omsorg, fattigdom) Främja jämställdhet (minska orättvisor, främja rättigheter) Främja barnens välfärd (stöd, skydd, fostran) Källa: Kaufmann (2000) Politics and policies towards the family in Europe, se även Thévenon (2011) Family policies in OECD countries: A comparative analysis 15
16 Familjepolitiska hörnstenar Reglerande: lagar om adoption, skilsmässa, barnavård etc. Rättigheter kopplade till arbete Jämställdhet Ge information om familjestöd, statistik, och t.ex. hälsofrämjande kampanjer Finansiella: beskattning, subventioner, försäkringar och bidrag. 16
17 Olika familjepolitiska riktningar De europeiska länderna har utvecklat 4-5 distinkta familjepolitiska modeller. Kan t.ex. uttryckas i termer av defamilisering. Vad är det? I den utsträckning hushållens välfärds- och omsorgsansvar reduceras antingen via välfärdsstatliga insatser eller via marknaden Se t.ex. MacLaughlin & Glendinning (1994), Esping-Andersen (1999) Lister (1994). Se även Kröger (2011). 17
18 Source: Hantrais, L. (2004) Family policy matters, p
19 Den svenska familjepolitiken
20 Tre faser i svensk familjepolitik? Tron på vetenskapen och den sociala ingenjörskonsten Den kritiska vetenskapen, främst feministisk kritik 2015: tillbaka till ingenjörskonsten? - granskningssamhället - evidensbaserat familjestöd - sociala investeringar
21 Har familjepolitiken tappat kraften? Källa: Salonen, T. (2011) Välfärd inte för alla. Den ekonomiska familjepolitikens betydelse för barnfattigdomen i Sverige. Rädda Barnen.
22 Socialtjänsten som familjepolitisk aktör pågående forskning (Gümüscü, Khoo & Nygren, 2015)
23 Some Key Findings
24 Till slut: Familjepolitiken påverkar familjen: Ökat (kvinnligt) arbetskraftsutbud och en i stort sett feminiserad omsorgsarbetsmarknad Möjligheten att arbeta och ha tillgång till barnomsorg har troligen hållit fertiliteten uppe i Sverige Ökad jämställdhet jämfört med länder som inte har samma nivåer och ambitionsgrad. Familjepolitikens utjämnande effekter kan ifrågasättas 24
25 Omvänt: förändringar i familjeförhållandena ställer nya krav Den ökade variationen av familjetyper provocerar religiösa/traditionella värderingar som är inbyggda i familjepolitiken i många länder. Mindre så i Sverige. Familjepolitiken anpassas för att hantera rättigheter för alternativa familjeförhållanden: samkönade par, LAT-förhållanden, transnationella familjer, ombildade familjer etc. Utanförskap, migration, ökade klyftor, segregation och även psykisk ohälsa skapar ändrade villkor för familjepolitiken 25
26 Tack!
Barn och familj. Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström
23 Elisabeth Landgren Möller Karin Lundström Barn och familj Livets olika skeden innebär olika familjer. Barndomens uppväxtfamilj avlöses av ungdomens flytt från föräldrahemmet till eget boende och egen
Läs merFramtidens komplexa familjemönster i Europa Livia Sz. Oláh
Framtidens komplexa familjemönster i Europa Livia Sz. Oláh Sociologiska inst., SUDA Stockholms universitet livia.olah@sociology.su.se Från familjens guldålder till dagens mångfald 195- och 196-talen betraktas
Läs merNYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA
NYANLÄNDA FÖRÄLDRAR, MAKTKONFLIKT INOM FAMILJEN OCH JÄMSTÄLLDHET 7 NOVEMBER 2018, UPPSALA Mehrdad Darvishpour, fil. dr i sociologi och docent och senior lektor i socialt arbete vid Mälardalen högskola
Läs merBarnfamiljen. Sammanboendeform för familjer med hemmaboende barn 0 17 år. Gifta 53%
Barnfamiljerna 9 I Sverige finns drygt en miljon barnfamiljer (1,07 miljoner) med hemmaboende barn i åldrarna 0 17 år. Många ungdomar bor hemma även sedan de fyllt 18 år. Räknar vi in familjer med hemmaboende
Läs merAtt bilda familj och leva med barn. i Sverige
Att bilda familj och leva med barn i Sverige Att gifta sig I Sverige kan två personer gifta sig. Man kan välja att gifta sig inom ett trossamfund. Man kan också välja att gifta sig borgerligt. en person
Läs merMarriages and births in Sweden/sv
Marriages and births in Sweden/sv Statistics Explained Allt vanligare att gifta sig i Sverige Författare: SCB, enheten för befolkningsstatistik Data från juni 2015. Den här artikeln, som handlar om äktenskap
Läs merD E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R : 2 BARN
D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 5 : 2 BARN och deras familjer 2004 Om familjesammansättning, separation
Läs merFöreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,
Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer
Läs merUngefär50% av. spricker
PAR- OCH ÄKTENSKAPS TERAPI DAG 5 Ungefär50% av ala kt enska ä p spricker Ett olyckligt äktenskap ökar risken att du bli sjuk med 35 % och minska din livslängd med 4 år! PARETS UTVECKLINGSFASER.PARBILDNINGEN
Läs merTidigare folkhälsoarbete i kommunen
Tidigare folkhälsoarbete i kommunen Några exempel Blomman pengar Urbanprojekt Storstadssatsningar Välfärd för alla Områdesprogrammet Förståelsen för Malmö Migration Antal 310 000 300 000 290 000
Läs merHur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle?
Hur förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i det svenska överflödssamhälle? Konferensen Att genomföra barnets rättigheter från politik till praktik Folkets hus, Falun 14 november 2012 Tapio Salonen
Läs merHushåll och familjer i förändring:
Demografisk rapport 2012:05 Hushåll och familjer i förändring: samtida studier och forskning om den Andra Demografiska Transitionen Befolkningsprognos 2012-2021/45 Hushåll och familjer i förändring: samtida
Läs merBarn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde
Barn och föräldrars villkor idag - Barnkonventionen som verktyg för alla barns lika värde 1 Rädda Barnen - Barnrättsorganisation Rädda Barnen kämpar för barns rättigheter. Vi väcker opinion och stöder
Läs merwww.framtidsstudier.se Sverige i framtiden Joakim Palme Institutet för Framtidsstudier När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns jobb,
Läs merArbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg
Arbetsmiljö och hälsa som mr-fråga -tankar från SDF Östra Göteborg Magdalena Zeijlon, utvecklingsledare mänskliga rättigheter Christina Thordén, Projektledare ESF-satsningen, En hälsosam arbetsplats Arbetsmiljö
Läs merAtt välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlik hälsa och social hållbarhet
Inbjudan 19-20 maj 2015 Svenska Mässan i Göteborg Nationell familjecentralskonferens Att välja framtid 15 år med Föreningen För Familjecentralers Främjande Årets konferens uppmärksammar familjecentralens
Läs merRegisterbaserad Hushållsstatistik. Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se
Registerbaserad Hushållsstatistik Tomas Johansson Befolkningsstatistik, SCB tomas.johansson@scb.se Lite historik 1990 2006 2008 2009 2010 2011 2013 Sista Folk- och Bostadsräkningen (FoB) Riksdagen beslutar
Läs merSocialpolitik och välfärd
Socialpolitik och välfärd Socialpolitiska klassiker 2014-01-23 Zhanna Kravchenko Socialpolitiska teorier bygger på olika perspektiv: Ekonomiska argument om produktiva & finansiella grunder och Vs effektivitet
Läs merFFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI
FFT DAG 5 PAR OCH ÄKTENSKAPSTERAPI PARETS UTVECKLINGSFASER.PARBILDNINGEN -förälskelse, positiva känslor för varandra ATT ARBETA MED: -skapa vi-identitet -formulera och förhandla fram -en ömsesidigt acceptabel
Läs merBarnfattigdom i Malmö. Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015
Barnfattigdom i Malmö Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Tillägg till Barnfattigdom i Sverige Årsrapport 2015 Barnfattigdom i Malmö Barnfattigdomen är högst i Malmö Rädda Barnen har följt
Läs merI Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer
I Örebro län främjas en god och jämlik hälsa genom långsiktig samverkan mellan olika parter. Samverkan utgår från hälsans bestämningsfaktorer och inriktas för åtgärder för människors rätt till lika villkor
Läs merFamilj och barnafödande
63 Familj och barnafödande Dödligheten är lägre hos dem som lever i ett parförhållande än hos dem som lever som ensamstående. Att ha en familj ger en social trygghet. Den påverkar inte bara den ekonomiska
Läs merBarns strategier och ekonomisk utsatthet
Södertälje 22/10 2015 Barns strategier och ekonomisk utsatthet Stina Fernqvist, forskare i sociologi Institutet för bostads- och urbanforskning (IBF) Uppsala Universitet stinafernqvist@ibf.uu.se Upplägg
Läs merBARN. och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM
BARN och deras familjer 2001 Del 2: TEXTER OCH DIAGRAM om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska rapporter 2003:1.2
Läs mer35:orna. Generationen som gifte sig
:orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit
Läs merFÖRSLAG TILL BETÄNKANDE
Europaparlamentet 2014-2019 Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män 15.12.2016 2017/0000(INI) FÖRSLAG TILL BETÄNKANDE med ett förslag till Europaparlamentets rekommendation
Läs merGlenn Sandström, Postdoctoral Research Fellow Centre for Population Studies, Umeå University Umeå Sweden
Glenn Sandström, Postdoctoral Research Fellow Centre for Population Studies, Umeå University 901 87 Umeå Sweden glenn.sandstrom@dbb.umu. se work: +46 90 7865975 mobile: +46 70 5097589 Presentationen baseras
Läs merHar den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet
Har den nordiska modellen någon framtid? Joakim Palme Uppsala universitet Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad visa kan Amerika? Vad bjuder oss uppriktigt Afrika? Vad
Läs merAndelen kvinnor i åldern år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %.
Bilaga 4 Jämställdhet SCB Några viktiga fakta Andelen kvinnor i åldern 20 64 år i arbetskraften var 60 % år 1970 och 81 % år 2007. För männen var motsvarande andelar 90 % respektive 87 %. 42 % av kvinnorna
Läs merProgram för social hållbarhet
Dnr: KS-2016/01180 Program för social hållbarhet Ej antagen UTKAST NOVEMBER 2017 program policy handlingsplan riktlinje Program för social hållbarhet är ett av Västerås stads stadsövergripande styrdokument
Läs merSambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden
DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida
Läs merFÖR BARNETS BÄSTA? FÖRÄLDRALEDIGHET, OMSORG, ARBETE. Jenny Alsarve Familjecentralskonferens 2019 Örebro, 7 maj
FÖR BARNETS BÄSTA? FÖRÄLDRALEDIGHET, OMSORG, ARBETE Jenny Alsarve Familjecentralskonferens 2019 Örebro, 7 maj UPPLÄGG: Svensk familjepolitik kontexten Yrkesarbete, föräldraledighet, omsorg och hushållsarbete
Läs merVÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING?
VÄLFÄRDSSTATEN I GUNGNING? Konferensen Gör Göteborg Jämlikt Göteborgs stad 30 oktober 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete Tapio.salonen@mah.se 2010 05 04 Den svenska välfärdsmodellens karaktäristika
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 2 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merFÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET
Europaparlamentet 2014-2019 Plenarhandling B8-1365/2016 9.12.2016 FÖRSLAG TILL REKOMMENDATION TILL RÅDET i enlighet med artikel 134.1 i arbetsordningen om EU:s prioriteringar inför det 61:a mötet i FN:s
Läs merMeddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik. Familj, civilstånd och sammanboende Terminologi och definitioner
Meddelanden i samordningsfrågor för Sveriges officiella statistik 1999 Reports on Statistical Co-ordination for the 1 Official Statistics of Sweden Familj, civilstånd och sammanboende Terminologi och definitioner
Läs merBEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 2017:1. Utveckling av SCB:s Barn- och familjestatistik
BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK BAKGRUNDSFAKTA 2017:1 Utveckling av SCB:s Barn- och familje BAKGRUNDSFAKTA BEFOLKNINGS- OCH VÄLFÄRDSSTATISTIK 2017:1 Utveckling av SCB:s Barn- och familje Statistiska
Läs merSociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer
Sociala skillnader i hälsa: trender, nuläge och rekommendationer Olle Lundberg Professor och föreståndare CHESS Den ojämlika ohälsan Ojämlikhet i hälsa handlar om Systematiska skillnader i hälsa och överlevnad
Läs merBarnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten
Tutkimusosasto Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten Nordiska Barnavårdskongressen 2015 Åbo 26.-28. August 2015 Olli Kangas Professor, Research Director, Social Insurance Institution
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Enhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård, Region Skåne Fd kommissionär, Malmökommissionen Hälsans bestämningsfaktorer Efter
Läs merDEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN
DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2007:4 BARN och deras familjer 2006 Utgivna publikationer om barn från och med 1999 i serien Demografiska rapporter 1999:3 Barn och deras familjer 1998 2000:2 Barn och deras familjer
Läs merIntraservice Integration i boendemiljö
Intraservice Integration i boendemiljö Seroj Ghazarian Landet lagom? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN VAD ÄR INTEGRATION FÖR DIG? VAD ÄR KULTUR? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 3 VAD ÄR KULTUR? INDIVIDUELL
Läs mer1. Barnfamiljerna. Barnfamiljen. Familjernas storlek Antal barn i olika familjetyper 2003
1. Barnfamiljerna Det fanns drygt en miljon barnfamiljer i Sverige i slutet av år 2003. I dessa familjer fanns det barn mellan 0 och 17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18 21 år räknas
Läs merBarnfamiljer i bostadskrisens skugga
Barnfamiljer i bostadskrisens skugga 2 Dagens föreläsning Bostadslöshetens problematik Bostaden som en rättighet olika perspektiv Barnkonventionen som lag påverkan eller förändring? Gränsdragningar och
Läs merIntraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017
Intraservice Intro socialarbetare 4 maj 2017 Seroj Ghazarian Så här ser min vardag ut, när ska jag bedriva min verksamhet då? Mänskliga rättigheter Möten Nationella minoriteter Information Förhållningssätt
Läs merJämlikt Göteborg. - Hela staden socialt hållbar
Jämlikt Göteborg - Hela staden socialt hållbar Det finns ökad insikt om nödvändigheten att verka för minska skillnader Robert Huggins 2013 låg Göteborg på plats 35 av 546 i en jämförelse av konkurrenskraft
Läs merÖverenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018
Överenskommelse om ökad tillgänglighet i barnhälsovården SSOF 19 april 2018 Tyra Warfvinge Avdelningen för vård och omsorg tyra.warfvinge@skl.se 08-452 79 12 Överenskommelser? Används inom områden som
Läs merSKL:s kongressmål och prioritering
SKL:s kongressmål och prioritering SKL ska stödja medlemmarna i deras hälsofrämjande och förebyggande arbete för att utjämna hälsoskillnader och långsiktigt säkerställa en effektiv resursanvändning i den
Läs merBarnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013
Barnets rättigheter i vårdnadstvister EN UTVÄRDERING 2013 Ny kunskap fordrar nytänkande och reformer ANNIKA REJMER Vårdnadstvister ett förbisett samhällsproblem Antalet vårdnadstvister ökar och måste betraktas
Läs mer1. Barnfamiljerna. Familjetyp
1. Barnfamiljerna Familjetyp och sammanboendeform I slutet av 1999 fanns i Sverige drygt en miljon familjer med hemmaboende barn i åldrarna 0-17 år. Om även familjer med hemmaboende barn i åldrarna 18-21
Läs merIntraservice Kan man titta på en människa utan att se henne?
Intraservice Kan man titta på en människa utan att se henne? Seroj Ghazarian Berättelsen om vår tid? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN 2 Exkluderande eller inkluderande mångfald? HÅLLBAR STAD ÖPPEN FÖR VÄRLDEN
Läs merBRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon
BRP+ Livskvalitet i svenska regioner idag och i morgon BNP mäter i stort sett allt, utom det som gör livet något värt Robert Kennedy 1968 SAMHÄLLE T1: Medborgarengagemang och demokratisk delaktighet T2:
Läs merSå bor och lever Sverige
Ny bostads- och hushållsstatistik TEMA: HUSHÅLL Så bor och lever Sverige För första gången på över 2 år kan vi presentera heltäckande statistik över hur många hushåll det finns i Sverige och hur folk bor.
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Rapport- & rekommendationsstrukturer Rapportstruktur Rekommendationsstruktur Delar (3) Kapitel Delkapitel 2 En social investeringspolitik som kan göra samhällssystemen
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Vinnare av Sveriges Arkitekters Planpris 2014 HEMSIDA: www.malmo.se/kommission BLOGG: www.malmokommissionen.se Josephine Nellerup Planchef/avdelningschef Stadsbyggnadskontoret
Läs merRiktlinje. Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll
Riktlinje Riktlinje - barn i ekonomiskt utsatta hushåll Kommunens prioriterade områden för att minska andelen familjer i ekonomiskt utsatthet och för att begränsa effekterna för de barn som lever i ekonomiskt
Läs merSeparation mellan föräldrar
54 Separation mellan föräldrar Se tabellerna 5 i Barn och deras familjer 2001 Del 1 Tabeller År 2001 berördes omkring 52 000 barn av en separation mellan föräldrarna. Då är separationer t.o.m. det år barnen
Läs merBARN. och deras familjer Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning
D E M O G R A F I S K A R A P P O R T E R 2 0 0 4 : 3 BARN och deras familjer 2003 Om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Statistiska
Läs merKennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27
Kennert Orlenius Högskolan i Borås 2015-01-27 En socialt hållbar stadsutveckling bör kännetecknas av sådant som att hänsyn tas till olika gruppers behov, att förutsättningar för människors möten förbättras
Läs meroch deras familjer 2001 Del 1: TABELLER
Demografi med barn och familj BARN och deras familjer 2001 Del 1: TABELLER om familjesammansättning, separation mellan föräldrar, boende, inkomster, barnomsorg och föräldrars sysselsättning Demografiska
Läs merHEMMA HOS OSS - bostäder för dagens familjer
HEMMA HOS OSS - bostäder för dagens familjer Dagens bostadsbyggande utgår från den allt mer sällsynta kärnfamiljen. Statistik för olika hushållstyper visar i dag på tendenser som avviker från heteronormen.
Läs merHushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv
Hushåll och hushållsutveckling i ett långsiktigt perspektiv Åldersstrukturer och försörjningskvoter på länsoch kommunnivå 2013-2045 Befolkningsprognos 2015-2024/50 Tillväxt- och regionplaneförvaltningen
Läs merVi fortsätter att föda fler barn
Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt
Läs merBarn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa
Barn i Malmö Skilda livsvillkor ger ojämlik hälsa Marie Köhler Verksamhetschef/Barnhälsovårdsöverläkare Kunskapscentrum för barnhälsovård Region Skåne Kommissionär i Malmökommissionen Marmotkommissionen
Läs merFör en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa
För en bättre och mer jämlik och jämställd folkhälsa 2018-2026 Långsiktiga förändringar tar tid. Därför måste arbetet börja nu. En nyckel till Norrbottens framtida välfärd Norrbotten står inför en demografisk
Läs merRegisterbaserad hushållsstatistik
Version 2.0 Sida Dokumentation 1 (8) 2017-03-15 Registerbaserad hushållsstatistik Inledning Den registerbaserade hushållsstatistiken är en statistik med kort historia och SCB:s första publicering skedde
Läs merFÖRSLAG TILL RESOLUTION
EUROPAPARLAMENTET 2009-2014 Plenarhandling 18.9.2009 B7-.../2009 FÖRSLAG TILL RESOLUTION till följd av frågorna för muntligt besvarande B7-.../2009 och B7-.../2009 i enlighet med artikel 115.5 i arbetsordningen
Läs merStrategisk plan för Sotenäs kommuns folkhälsoarbete
Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 SOTENÄS KOMMUN Strategisk plan för s folkhälsoarbete 2016-2019 1. Inledning Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor
Läs merGenusteorier och internationella perspektiv
Genusteorier och internationella perspektiv Föränderliga tankefigurer om män och kvinnor vilka ger upphov till föreställningar och sociala praktiker. Varför blir kvinnor i vår kultur lägre socialt värderade
Läs merAtt arbeta i Dempatibranschen. Seroj Ghazarian
Att arbeta i Dempatibranschen Seroj Ghazarian En verksamhet, en organisation, en stad? Berättelsen om vår tid? Vilka värderingar driver dig till att bli socialarbetare? 5 Vad är värdegrunden i din organisation,
Läs merRe-produktiv välfärdsstat. Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet
Re-produktiv välfärdsstat Joakim Palme UCLS och Statsvetenskapliga institutionen Uppsala universitet Två genomgripande processer medför fundamentalt förändrade förutsättningar för det svenska välfärdssystemet
Läs merSMC Samhällsgeografiskt miljöcentrum
SMC Samhällsgeografiskt miljöcentrum www.smc.kiruna.se SMC tillhör Kulturgeografiska institutionen, Umeå universitet SMC är finansierad av EUs Mål 1 medel, länsstyrelsen i Norrbotten, Näringsdepartementet
Läs mer8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet
8. Föräldrarnas förvärvsarbete och föräldraledighet Nästan alla barn idag har föräldrar som förvärvsarbetar. Under barnets första levnadsår är vanligtvis mamman föräldraledig. Därefter går mamman ofta
Läs merUtmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län. Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist
Utmaningar i folkhälsoarbetet Norra Örebro län Folkhälsostrateg Linnéa Hedkvist Det handlar om jämlik hälsa! Folkhälsa Uttryck för befolkningens hälsotillstånd, som tar hänsyn såväl till nivå som fördelning
Läs merBLICKEN MOT FRAMTIDEN
UNGDOMSBAROMETERN 2016 BLICKEN MOT FRAMTIDEN Framtidstro är avgörande för ett meningsfullt liv. Utan positiva framtidsutsikter ter sig också nuet dystert. Ungdomarna ser ljust på sin egen framtid, men
Läs merÅsa Löfström docent em.
Åsa Löfström docent em. Nationalekonomi Umeå Universitet Seminarium Sveriges A-kassor Stockholm 23 maj 2018 Hur påverkas en ekonomi av jämställdhet mellan kvinnor och män? Hur påverkar ekonomin jämställdheten
Läs merSvensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1
Svensk finanspolitik 2014 Sammanfattning 1 Sammanfattning Huvuduppgiften för Finanspolitiska rådet är att följa upp och bedöma måluppfyllelsen i finanspolitiken och den ekonomiska politiken. De viktigaste
Läs merHälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet
P5_TA(2002)0359 Hälsa och rättigheter i fråga om sexualitet och reproduktivitet Europaparlamentets resolution om sexuella rättigheter och reproduktiv hälsa (2001/2128(INI)) Europaparlamentet utfärdar denna
Läs merKommittédirektiv (2017:33) Inrättande av en delegation mot segregation. Kulturdepartementet
Kommittédirektiv (2017:33) Inrättande av en delegation mot segregation Kulturdepartementet 1 Tidigare satsningar Segregation och sociala klyftor är inget nytt problem i Sverige. Tidigare regeringar har
Läs merPerspektiv och teorier i internationell politik
Risk och räddningsprogrammet Internationella relationer Perspektiv och teorier i internationell politik Varför måste vi läsa om teorier? Teorier är vägkartorna som tillåter oss att få ett begrepp om den
Läs merKommission för ett socialt hållbart Malmö
Kommission för ett socialt hållbart Malmö Kommission för ett socialt hållbart Malmö Skapa samhälleliga förutsättningar för hälsa på lika villkor 1. Delaktighet och inflytande i samhället 2. Ekonomiska
Läs merSociala Utskottet Hemlöshet Hur kan Stockholms stad arbeta för att förbättra situationen för hemlösa?
Motion gällande: Hur kan Stockholms stad arbeta för att förbättra situationen för hemlösa? Inledning Det är ett faktum att hemlösheten har ökat under de senaste årtiondena i Stockholms stad 1. Alla fall
Läs merF rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext
F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext Kristina Engwall & Helerppéterson '.r Serie framtider INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER DIALOGOS FÖRLAG Innehåll 1. Barnfri i ett barnvänligt samhälle
Läs merEtt helt liv i Blekinge. Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018
1 Ett helt liv i Blekinge Kommissionen för jämlik hälsa i Blekinge 2018 2 Bakgrund En ökad ojämlikhet i hälsa mellan olika grupper i samhället Befolkningen i Blekinge har sämre livsvillkor än riket Lägre
Läs merLärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans!
GÖTEBORGS UNIVERSITET Lärande för hållbarhet i förskolan sök svaren tillsammans! Eva Ärlemalm-Hagsér Förskollärare och Lektor i pedagogik vid Mälardalens högskola Hållbar utveckling En hållbar utveckling
Läs merBARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE
BARNFATTIGDOM ETT FAKTUM I DAGENS SVERIGE I ett välfärdsland som Sverige ska barn inte behöva leva i ekonomisk utsatthet. Ändå finns det nära en kvarts miljon barn idag som bevisligen gör det och därmed
Läs merBasutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering. Ett material från:
Basutbildning i jämställdhet och jämställdhetsintegrering Ett material från: Sveriges jämställdhetspolitik 1972 eget politikområde 1994 maktperspektiv Foto: COLOURBOX 2006 jämställdhetspolitiska mål Vad
Läs merBeskrivning av utlysningens olika inriktningar
Beskrivning av utlysningens olika inriktningar Programbidrag till forskning om åldrande, befolkning och hälsa Sverige står inför en demografisk utmaning där andelen äldre ökar. Denna utveckling leder till
Läs merFolkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag. Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå
Folkhälsa Umeå kommun statistik och prioriteringsunderlag Ann-Margrethe Iseklint, Folkhälsostrateg Umeå Nationella Folkhälsomål Prioriterade mål i Umeå kommun med fet text. 1. Delaktighet och inflytande
Läs merBRP+ en breddad syn på regional utveckling och tillväxt Johanna Giorgi & Anna Norin 14 oktober 2016
BRP+ en breddad syn på regional utveckling och tillväxt Johanna Giorgi & Anna Norin 14 oktober 2016 BNP mäter i stort sett allt, utom det som gör livet något värt. Robert Kennedy (1968) SAMHÄLLE T1: Medborgarengagemang
Läs merLönearbete kvinnors befrielse och mäns beroende?
Anita Nyberg Lönearbete kvinnors befrielse och mäns beroende? Såväl kvinnorörelse som arbetarrörelse har sökt stöd hos staten för att uppnå ekonomiskt oberoende, kvinnor från män och (manliga) arbetare
Läs merRapport från barnfattigdomsseminariet 13/3 2013.
Rapport från barnfattigdomsseminariet 13/3 2013. 1 Inledning av Sven Winberg Anledningen till att SAMBA inbjöd till ett seminarium om Barnfattigdomen i opinionen var den negativa mediala uppmärksamhet
Läs merJämlikhetsprogrammet - I. Inledning
Jämlikhetsprogrammet - I. Inledning Framtiden börjar nu #nr Förslag Avsändare Stöd av 255 Rad 8-16 Stryk Rad 8-16: ändra till SSU kämpar för jämlikheten. Vi kämpar för alla människors lika värde för en
Läs merMalmö stads kartläggning av hemlösheten år 2017
Malmö stads kartläggning av hemlösheten år 2017 Bakgrund befolkning i Malmö 328 494 invånare i december 2016 Befolkningsförändring 2016: 5 900 personer. Befolkningen har ökat mer än 30 år i följd Befolkningsprognos
Läs merReferat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan
Referat Tapio Salonen Välfärdsstaten i gungning? 30 oktober 2014 på Svenska Mässan - Sverige är rikare än någonsin. Problemet är att pengarna fördelas mer ojämlikt än när Sverige betraktades som en förebild,
Läs merHar den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet
Har den nordiska modellen sin mest lysande framtid bakom sig? Joakim Palme Uppsala universitet När man ser på hur barn a växer upp och står i, kan man undra om barn a nånsin får det som vi? Om det finns
Läs merStrategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler
Strategi» Program Plan Policy Riktlinjer Regler Borås Stad Ungdomspolitiskt program Borås Stads styrdokument» Aktiverande strategi avgörande vägval för att nå målen för Borås program verksamheter och metoder
Läs merPapers Serie No 116 Suntory and Toyota International centers for Economics and Related Disciplines London
1 Att bli förälder 7 Se tabell tabell 1.1 De allra flesta unga tänker sig att de en gång ska ha barn och familj. Det har framkommit i flera enkäter både under 2000-talet och dessförinnan. Våren 2000 svarade
Läs merFolkhälsopolicy för Vetlanda kommun
1 (7) Folkhälsopolicy för Vetlanda kommun Dokumenttyp: Policy Beslutad av: Kommunfullmäktige (2015-09-15 ) Gäller för: Alla kommunens verksamheter Giltig fr.o.m.: 2015-09-15 Dokumentansvarig: Folkhälsosamordnare,
Läs mer