Framtidens komplexa familjemönster i Europa Livia Sz. Oláh

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Framtidens komplexa familjemönster i Europa Livia Sz. Oláh"

Transkript

1 Framtidens komplexa familjemönster i Europa Livia Sz. Oláh Sociologiska inst., SUDA Stockholms universitet

2 Från familjens guldålder till dagens mångfald 195- och 196-talen betraktas som familjens guldålder : - Nästan alla gifte sig, och i relativt unga åldrar - Många barn föddes, nästintill alla i äktenskap och till relativt unga föräldrar - Inte ovanligt med storfamilj (många barn) - Få skilsmässor (det var svårt att skiljas; social stigma) - Mannen var familjeförsörjare, kvinnan var hemmafru och tog hand om barnen - Kärnfamiljen (gifta par med 3-4 barn): vanligaste familjeformen

3 Äktenskapsbenägenhet i olika europeiska länder, Datakälla: Council of Europe, Eurostat

4 Medelålder för kvinnor när de ingår första äktenskap i olika europeiska länder, Datakälla: Council of Europe, Eurostat Norden och Storbritannien Västeuropa DK FIN N S UK A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa E GR I P BG CR H PL SR calendar year calendar year

5 Skilsmässobenägenhet i olika EU-länder & Norge, Datakälla: Council of Europe Norden och Storbritannien Västeuropa,8,7,6,5,4,3,2,1 DK FIN N S UK,8,7,6,5,4,3,2,1 A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa,8,7,6,5,4,3,2,1 E GR I P,8,7,6,5,4,3,2,1 BG CR H PL SR calendar year calendar year

6 Mångfald i parförhållandeform - Färre gifter sig - Giftermål först i mer mogna åldrar - Mindre stabila former av parrelationer har blivit vanligare: samborelationer, särborelationer - Äktenskap är bräckligare än förr, relativt hög skilsmässobenägenhet

7 Trender i barnafödandet (genomsnittligt antal barn per kvinna) i olika europeiska länder, Datakällor: Council of Europe, Eurostat, INED, VID Norden & Storbritannien Västeuropa 3,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 DK FIN N S UK 3 2,5 2 1,5 1 A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa 3,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 E GR I P 3 2,5 2 1,5 1 BG CR H PL SR calendar year calendar year

8 Moderns medelålder vid första födsel i olika europeiska länder, Datakälla: Council of Europe, Eurostat, UNECE Norden och Storbritannien Västeuropa DK FIN N S UK A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa E GR I P BG CR H PL SR calendar year calendar year

9 Andel barn (%) födda utanför äktenskap i olika europeiska länder, Datakälla: INED, Eurostat

10 Andel barnlösa i olika kvinnokohorter i olika europeiska länder Datakälla: OECD; Sardon & Robertsson 4 (s. 3-31) andel barnlösa per 1 kvinnor i olika födelsekohorte A B D - West D - East F NL UK DK FIN N S E GR I P BG CR H PL SR

11 Vad gäller barnafödande Nedgående trend i fruktsamhet Genomsnittligt antal barn per kvinna är under ersättningsnivå; ländersskillnader i sedan när Uppskjutet barnafödande famijestorlek, barnlösheten ökar samt efterfrågan på assisterad befruktning Ökande andel barn föds utanför äktenskap (mestadels i samboförhållande) Ombildade familjer där en eller båda partner har barn från tidigare parförhållande blivit relativt vanliga (bonusbarn, eget barn + gemensamma barn)

12 Trender i familjebildning i EU & USA, Datakälla: Council of Europe, NCHS Äktenskapsbenägenhet Andel utomäktenskapliga födslar av 1 födslar 1,2 1,8,6,4, Norden UK & USA Västeuropa Sydeuropa EU-medlemmar i Östeuropa Norden UK & USA Väst europa Sydeuropa EU-medlemmar i Östeuropa Förstföderskornas medelålder Skilsmässobenägenhet Skandinavien marknads-orienterad Väst europa Sydeuropa Central-Östeuropa Divorces per 1 marriages Norden UK & USA Västeuropa Sydeuropa EU-medlemmar i Östeuropa

13 Kvinnlig förvärvsfrekvens i åldrarna år i olika europeiska länder, Datakälla: OECD, Eurostat Norden och Storbritannien Västeuropa female employment at ages yrs DK FIN N S UK female employment at ages years A B D F NL Sydeuropa Central-Östeuropa female employment at ages yrs E GR I P female employment at ages yrs CR H PL SR

14 Fruktsamhet och kvinnligt förvärvsarbete Datakälla: Eurostat, OECD Summe rad frukts amhe t Skandinavien marknads-orienterad Väst europa Sydeuropa Cent ral-öst europa Kvinnlig förvärvsfrekvens i åldrarna år Skandinavien marknads-orienterad Väst europa Sydeuropa Central-Östeuropa

15 Den positiva vändningen ( Positive Turn ) Korrelationen mellan kvinnlig förvärsvfrekvens i åldrarna år och antal barn per kvinna i Europa Datakälla: Eurostat, OECD Pearson's coefficient of correlation= TFR, Female labor-force participation (%), 1969 Pearson's coefficient of correlation=.84 TFR, 7 2,5 2 1,5 1,5 Pearson's coefficient of correlation= TFR, Female labor-force participation (%), Female labor-force participation (%), 1989

16 Förvärsvfrekvens bland mödrar med barn under 3 år, 1993 & 5; Antal barn per kvinna (tempo-korrigerad) 1-3 & 5-7 i olika europeiska OECD länder och Japan Datakällor: European Commission, OECD; VID Förvärvsfrekvens bland småbarnsmödrar Employed mothers (%) Genomsnittligt antal barn per kvinna (tempo-korrigerad) 2,5 number of children per woman 2 1,5 1, UK N S F NL D I E JAPAN

17 Familjepolitiska modeller (Thevenon 11) - Nordisk modell (tvåförsörjar modell) kombination av förvärvsarbete och familj, generös familjepolitik, jämställdhet - Anglosax modell (liberal modell) inkomstprövad familjestöd, marknadslösning för barnomsorg, kvinnor med småbarn har begränsad möjlighet till förvärvsarbete - Kontinental europeisk modell (generell familjestöd modell) mer eller mindre generös finansiell familjestöd, stor variation vad gäller barnomsorg för småbarn, tydligare könsrollsskillnader - Sydeuropeisk modell ( familistic modell) nästan ingen statlig stöd till familjen, män och kvinnor anses ha olika roller - Östeuropeisk modell mer eller mindre begränsad statlig familjestöd, begränsad tillgång till offentlig barnomsorg, jämställdhet i arbete men inte i hemmet

18

19 Könsskillnader i utbildningsnivå (andel kvinnor med gymasiumoch postgymnasial utbildning i relation till andel män med motsvarande utbildning) i olika välfärdstatsmodeller, Åldrar: år Datakälla: Eurostat Åldrar: år

20 Könsskillnader i förvärvsfrekvens [kvinnors arbetsmarknadsdeltagande i proportion av männens; -64 års åldrar] i olika välfärdsstatsmodeller, Datakälla: Eurostat

21

22 Under-ersättningsnivå fertilitet Låg fertilitet = genomsnittligt antal barn under ersättningsnivå, men över 1,5 barn per kvinna Mycket låg fertilitet =minst 1,31 dock högst 1,5 barn per kvinna Lägst fertilitet = högst 1,3 barn per kvinna Den kritiska nivån av låg fertilitet: 1,5 barn per kvinna Konsekvenser: Minskande folkmängd, åldrande befolkning, färre i arbetsföra åldrar försörjningsbördan ökar + ökande samhällsutgifter (välfärdsstatens framtid? Arbetskraftsmigration?)

23 Europa och den demografiska utmaningen

24 Länder med fertilitet över och under den kritiska nivån Källa: US Census Bureau

25 Varför är fruktsamheten så låg? Teoretiska förklaringar Teorin om rationella val Kalkyler om kostnader (ekonomiska; direkta + indirekta) och vinster (psykologiska; olika för första, andra, etc. barn) Teorin om riskundvikande Begränsad information om framtida kostnader och vinster om ens situation känns osäker bör sådant beslut fattas som minimerar riskerna

26 Teorin om post-materialistiska värderingar (relateras till teorin om den andra demografiska transitionen) fokus på självförverkligande, liberalism Dock lägst fruktsamhet i länder med mer traditionella normer. Skillnader mellan önskat antal barn och antal födda per kvinna

27 Jämlikhetsteorin ( Gender equity teorin ) obalans i graden av jämställdhet i individ-orienterade (t.ex. utbildningssytem, arbetsmarknad) vs. familje-orienterade sociala institutioner (familjen själv, socialförsäkringarna, skattesystemet) Andel barnlösa kvinnor (%) i olika födelsekohorter i europeiska länder 35 andel barnlösa kvinnor (%) A B D - West D - East F NL UK DK FIN N S E GR I P BG CR H PL SR Källa: OECD Family database; Sardon & Robertson 4

28 FamiliesAndSocieties Changing families and sustainable societies: Policy contexts and diversity over the life course and across generations Storskalig forskningssamarbete i EUs Sjunde Ramprogram (6.5 millioner euro); februari 13 januari 17; consortium av 28 partners Projektets syfte: Att studera mångfalden av familjeformer, relationer och livscyckel i Europa; Att bedöma om dagens familjepolitik kan bemöta de nya utmaningar mångfalden av familjeformer medför; och Att bidra till informerat politiska beslutsfattande

29

30

31 Consortium Consortium member countries Northern Europe: Sweden, Finland, UK Western Europe: Austria, Belgium, France, Germany, the Netherlands, Switzerland Southern Europe: Italy, Spain Central-Eastern Europe: Estonia, Hungary, Poland, Romania Various welfare state and care regimes: Universal Scandinavian welfare regime: Sweden, Finland Liberal regime: UK, Switzerland Conservative welfare regime: Austria, Belgium, France, Germany, the Netherlands i.e. 25 research partners & 3 transnational civil society partners: IFFD associations from 62 countries all over the world (incl. all European countries) ELFAC associations in 17 European countries AGE a European network of ca. 165 organizations Mediterranean familistic regime: Italy, Spain Post-socialist welfare regime: Estonia, Hungary, Poland, Romania

32 Källor Council of Europe: Recent Demographic Developments of Europe. Eurostat: Population Database INED: Population in Figures. Database. National Center for Health Statistics (NCHS) OECD Employment Database; Family Database Sardon, J.P. & R. Robertson (4): Recent Demographic Trends in the Developed Countries. Population (English Edition), 59 (2): Testa, M.R. (6). Childbearing Preferences and Family Issues in Europe. Eurobarometer. UNECE: Database VID [Vienna Inst. for Demography]

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo

Trafikverkets. Nytt trafikverk, ny. Susanne Ingo Trafikverkets omvärldsanalys Nytt trafikverk, ny omvärld äld Susanne Ingo Stockholm 11 april 2012 2 2012-04-13 Stora demografiska utmaningar i världen. The Demographic transition Deat h rat e Birt h rat

Läs mer

Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället

Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället Familjen, familjepolitiken och välfärdssamhället Lennart Nygren, Umeå universitet Föredrag vid konferensen Att välja framtid. Familjecentralen som unik arena för jämlikhälsa och social hållbarhet, Göteborg

Läs mer

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation

Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation IP/08/40 Bryssel den 19 mars 2008 Åtta EU-länder före USA med bredbandsutbyggnad enligt kommissionens rapport om telekommunikation Danmark, Finland, Nederländerna och Sverige är världsledande vad gäller

Läs mer

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv

Utträdesåldern från arbetslivet. ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Utträdesåldern från arbetslivet ett internationellt perspektiv Hans Olsson 2012-11-30 Utträdesåldern från arbetslivet - ett internationellt

Läs mer

Glenn Sandström, Postdoctoral Research Fellow Centre for Population Studies, Umeå University Umeå Sweden

Glenn Sandström, Postdoctoral Research Fellow Centre for Population Studies, Umeå University Umeå Sweden Glenn Sandström, Postdoctoral Research Fellow Centre for Population Studies, Umeå University 901 87 Umeå Sweden glenn.sandstrom@dbb.umu. se work: +46 90 7865975 mobile: +46 70 5097589 Presentationen baseras

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 1800-talet och kraftiga svängningar under 1900-talet. Idag beräknas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Konsumentprisets fördelning

Konsumentprisets fördelning 1% Konsumentprisets fördelning 2 kwh/år, avtal om rörligt pris, löpande priser (april) 8% 6% 4% 2% % Skatt, moms och elcertifikat Nätav gift Elenergipris 197 1977 1984 1991 1998 25 öre/kwh 12 Elpriset

Läs mer

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn

Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Teorier om varför kvinnor föder fler eller färre barn Krångliga begrepp (ord) Vad är en teori? teori är ett antagande som man kan ha mer eller mindre god grund för. Till exempel: Jag har en teori om varför

Läs mer

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand

Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand Det ekonomiska läget i Europa - Maj 2013- Jan Bergstrand 1 Utvecklingen i några viktiga regioner - Ändring i BNP, % per år - 14 12 - - 10 8 6 4 2 0-2 -4-6 2000 2002 2004 2006 2008 2010 2012 OECD, Nov -12

Läs mer

Tillväxt genom mer arbete

Tillväxt genom mer arbete Tillväxt genom mer arbete Vad bestämmer tillväxten? Mycket lång sikt (50-100 år) - den totala faktorproduktivitetens tillväxt - kapitalstockens tillväxt På några års sikt - graden av resursutnyttjande

Läs mer

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning

Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Orsaker till och effekter av arbetstidsförlängning Två huvudfrågor 1. Hur förklara tendenser till längre arbetstid? 2. Vilka blir effekterna på produktion och sysselsättning? ANNUAL HOURS WORKED PER CAPITA

Läs mer

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning

Den makroekonomiska politikens mål. Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Ekonomisk politik Den makroekonomiska politikens mål Hög tillväxt Hög sysselsättning Låg inflation Rimlig inkomstfördelning Efterkrigstiden fram till mitten av 1970-talet Huvudmål: hög sysselsättning (låg

Läs mer

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson

Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Vad är svensk integrationspolitik? Henrik Emilsson Disposition Migrationen till Sverige Svensk integrationspolitik Internationell jämförelse Dagens integrationsutmaning In och utvandring från Sverige 1851-2015

Läs mer

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet

Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Flexicurity en myt? Lars Calmfors 17/1-07 Arbetsmarknadsdepartementet Standardised Unemployment Rates, Percentages of Labour Force 18 1970-2006 % % 18 16 14 Finland 16 14 12 10 8 6 Euro area 12 10 8 6

Läs mer

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik

Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Individuell ofärd, ojämlikhet och socialpolitik Sverige i ett bredare europeiskt perspektiv Kenneth Nelson The Swedish Institute for Social Research (SOFI) Stockholm University Syfte: Analysera länken

Läs mer

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet

Rapport från kommissionen visar att över 250 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet IP/08/605 Bryssel den 18 april 2008 Rapport från kommissionen visar att över 2 miljoner EU-medborgare använder Internet regelbundet Över hälften av EU:s befolkning använder nu Internet regelbundet. 80

Läs mer

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext

F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext F rivillig barnlöshet Barnfrihet i en nordisk kontext Kristina Engwall & Helerppéterson '.r Serie framtider INSTITUTET FÖR FRAMTIDSSTUDIER DIALOGOS FÖRLAG Innehåll 1. Barnfri i ett barnvänligt samhälle

Läs mer

Sammanfattning 2015:5

Sammanfattning 2015:5 Sammanfattning Syftet med denna rapport är att ge ett samlat kunskapsunderlag om föräldraförsäkringens utveckling i Sverige och andra länder, samt att utvärdera på vilket sätt ett mer jämställt föräldraledighetsuttag

Läs mer

Att lära av Pisa-undersökningen

Att lära av Pisa-undersökningen Att lära av Pisa-undersökningen (Lars Brandell 2008-08-02) I början av december 2007 presenterade OECD resultaten av PISA 2006, d.v.s. den internationella undersökningen av kunskapsnivån hos 15-åringar

Läs mer

Arbetstidsförlängning en ny trend?

Arbetstidsförlängning en ny trend? Arbetstidsförlängning en ny trend? Avtal om förlängd arbetstid i Tyskland på företagsnivå DaimlerChrysler Siemens Volkswagen MAN Thomas Cook Lufthansa Många mindre och medelstora företag Offentlig sektor

Läs mer

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden

Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2012:1 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Sambo, barn, gift, isär? Parbildning och separationer bland förstagångsföräldrar Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida

Läs mer

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln

SMÅFÖRETAGEN. ÄR Större ÄN DU TROR I. utrikeshandeln SMÅFÖRETAGEN ÄR Större ÄN DU TROR I utrikeshandeln Småföretagen allt viktigare för utrikeshandeln Sverige är en liten utrikeshandelsberoende ekonomi. Det samlade importvärdet uppgick till 1036 mdr kronor

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden. Barnafödande i nya relationer DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:2 Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Barnafödande i nya relationer Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1

Läs mer

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten

Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten Tutkimusosasto Barnfattigdom en mångdimensionell utmaning för välfärdsstaten Nordiska Barnavårdskongressen 2015 Åbo 26.-28. August 2015 Olli Kangas Professor, Research Director, Social Insurance Institution

Läs mer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer

EUROPA blir äldre. I EU:s 27 medlemsländer EUROPA blir äldre I EU:s 27 medlemsländer bor 500 miljoner människor. En allt större del av befolkningen är äldre, medan andelen unga minskar. På sikt kommer det innebära att försörjningskvoten ökar. Foto:

Läs mer

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012

ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 ECAD Sverige, Gävle 18 september 2012 Narkotika i Europa kort översikt Motvind? Medvind? Sidvind! ECAD kommande aktiviteter AB-möte Gbg / Financial Committee San Patrignano 5-7 sept Lissabon 10-12 okt

Läs mer

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015

Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag. November 2015 Aktuellt om jordbrukspolitiken (CAP) i Sverige för tillitsvalgte i Akershus och Østfold bondelag November 2015 Sid 2 Lantbrukarnas Riksförbund 1990 års jordbrukspolitiska beslut Prisregleringen (som kom

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100%

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 100% jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE

Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Exportsuccé, innovativ och hållbar 10 fakta om MÖBELNATIONEN SVERIGE Rapport från TMF vi bygger och inreder Sverige, Januari 2015 Om rapporten Denna rapport är baserad på en större studie sammanställd

Läs mer

Befolkning och framtid

Befolkning och framtid 1-1-3 Befolkning och framtid Bo Malmberg Institutet för framtidsstudier www.framtidsstudier.se Varför demografi? 1. Befolkningsförändringar går att förutsäga 2. Åldersförändringar är korrelerade med ekonomiska

Läs mer

Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster!

Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster! Använd dig av fördelarna i Norgrens unika On-line tjänster! Gör ditt jobb lättare och spar tid - allt du behöver för att välja, konstruera och köpa Norgren pneumatikkomponeneter på ett bekvämt sätt - 24

Läs mer

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson

Erfarenheter och effekter av venture capital. Anders Isaksson Erfarenheter och effekter av venture capital Anders Isaksson PhD, Universitetslektor anders.isaksson@chalmers.se Institutionen för Teknikens ekonomi och organisation CHALMERS 1 The good 2 And the bad!

Läs mer

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG

a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG a-kassan MYTER, FAKTA OCH FÖRSLAG OKTOBER 212 1 ! A-kassan ger inte ekonomisk trygghet mellan två jobb Idag är maxbeloppet från a-kassan 14 9 kronor före skatt. Det motsvarar procent av en månadsinkomst

Läs mer

Vi fortsätter att föda fler barn

Vi fortsätter att föda fler barn Vi fortsätter att föda fler barn En historisk tillbakablick på barnafödandet i Sverige visar en uppåtgående trend under 18-tal et och kraftiga svängningar under 19-talet. I dag beräk nas kvinnor i genomsnitt

Läs mer

Bilaga 11. Bilaga 11. Män, demografi och geografi

Bilaga 11. Bilaga 11. Män, demografi och geografi Bilaga 11 Bilaga 11 Män, demografi och geografi 1 Bilaga 11 SOU 2014:6 Innehåll 1 Introduktion... 4 2 Det föds 6 procent fler pojkar än flickor... 4 3 Dödsrisken för spädbarnspojkar har minskat kraftigare

Läs mer

Olika generationers barnafödande

Olika generationers barnafödande DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2011:3 Olika generationers barnafödande Demografiska rapporter 2000:1 Sveriges framtida befolkning 2000:2 Barn och deras familjer 1999 2001:1 Varför föds det så få barn? 2001:2 Arbetsmarknadsstatus

Läs mer

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006

Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen. Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Karin Hjorth Rybbe Europaprogrammen Västsverige en stark kunskapsbaserad ekonomi 29 maj 2006 Enheten för europaprogrammen Johan Lindberg 08-454 64 53 johan.lindberg@vinnova.se Europaprogrammen / VINNOVA

Läs mer

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter

PIAAC. Programme for the International Assessment of Adult Competencies. En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter PIAAC Programme for the International Assessment of Adult Competencies En internationell undersökning av vuxnas kunskaper och färdigheter Ann-Charlotte Larsson Anna Eriksson Enheten för statistik om Utbildning

Läs mer

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02

Elkundernas fördelning per avtalstyp jan -03 jan -02 jan-1 jan-4 jun-4 sep-4 dec-4 mar-5 jun-5 sep-5 dec-5 mar-6 jun-6 sep-6 dec-6 mar-7 jun-7 sep-7 dec-7 mar-8 jun-8 sep-8 dec-8 mar-9 jun-9 sep-9 dec-9 mar-1 jun-1 sep-1 dec-1 mar-11 jun-11 sep-11 dec-11

Läs mer

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer?

Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Horizon2020 nya möjligheter för svenska aktörer? Judit Wefer, Enheten för EU-relationer Bild 1 Varför europeiskt samarbete? Resurser Forskningens behov Forskningsexcellence Gemensamma behov Bild 2 Bn 2007

Läs mer

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013

Jämlikhetsparadoxen. Olle Lundberg, professor. Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Örebro 1 februari 2013 Jämlikhetsparadoxen Varför finns det fortfarande ojämlikhet i hälsa i Sverige? Olle Lundberg, professor Örebro 1 februari 2013 Livslängd och social utveckling Livslängd används som en viktig indikator

Läs mer

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober

VINNOVAs planering inför Horizon Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober VINNOVAs planering inför Horizon 2020 Linda Bell RISE Inspirationsdag 16 oktober Bakgrund Bild 2 FP7:s betydelse för svensk FoI Million SEK Swedish Research Council FP7 VINNOVA Swedish Energy Agency FORMAS

Läs mer

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1,

Föreläsning 6. Tidsanvändning. Hushållstyper Roman (1997) 1281 sammanboende eller gifta par. Totalt: bild 1, Föreläsning 6 Tidsanvändning Totalt: bild 1, Ungefär lika mycket arbete men kvinnor gör mer obetalt och män mer betalt Bild sid 25 Variationer över livet (Bild 2 SCB) Olika mellan olika livssituationer

Läs mer

SVCA:s årsrapport 2013

SVCA:s årsrapport 2013 SVCA:s årsrapport 213 Exempel på en Private Equity-fondstruktur Kapital Kapital Investerare Avkastning till investerarna Private Equity-fond Avkastning Portföljbolag Avkastning & ersättning Kapital & förvaltning

Läs mer

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen

Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Besvärligt men inte hopplöst - ungdomsarbetslösheten och krisen Lena Schröder Institutet för social forskning (SOFI) och Stockholms universitets Linnécentrum för integrationsstudier (SULCIS) lena.schroder@sofi.su.se

Läs mer

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008

SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2008 Denna rapport omfattar data om radiolyssnandet i Sverige insamlad under perioden: För riket: 7/1-16/3 2008 (10 veckor) För lokala områden 15/10-16/12 2007, 7/1-16/3

Läs mer

35:orna. Generationen som gifte sig

35:orna. Generationen som gifte sig :orna Generationen som gifte sig De som föddes på -talet gifte sig i störst utsträckning. Det ser vi när vi jämför 9-talets generationer med varandra. Därefter har andelen gifta minskat. Det har blivit

Läs mer

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF

Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan. Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Vård och omsorg på dina villkor! Vårdkvalitet i samverkan Gösta Bucht, professor emeritus i Geriatrik Talesperson för vård och omsorg, SPF Hur ser det ut idag? Vågar jag bli gammal? Samverkan eller stuprör?

Läs mer

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004

Sverige tappar direktinvesteringar. Jonas Frycklund April, 2004 Sverige tappar direktinvesteringar Jonas Frycklund April, 2004 1 Innehåll Sverige som spetsnation... 2 FN:s direktinvesteringsliga... 3 PROGNOS FÖR DIREKTINVESTERINGSLIGAN... 4 STÄMMER ÄVEN PÅ LÅNG SIKT...

Läs mer

Viktoriadagen maj 2011. Strama Uppsala län

Viktoriadagen maj 2011. Strama Uppsala län Viktoriadagen maj 2011 Strama Uppsala län Bakterierna 3 miljarder år gamla 1918 Spanska sjukan på Västmanlands Regemente. Foto: Ernst Blom It is not difficult to make microbes resistant to penicillin.

Läs mer

Uppskjutet föräldraskap bland Europas unga

Uppskjutet föräldraskap bland Europas unga nternationellt Ökade utbildningskrav och senare inträde på arbetsmarknaden skjuter upp familjebildning och barnafödande i EU-länderna. å är det i samtliga länder. Men samspelet mellan de tre försörjningssystemen,

Läs mer

Barnafödandets upp- och nedgångar

Barnafödandets upp- och nedgångar 9 Barnafödandets upp- och nedgångar I början av 1700-talet rådde stor oro över folkmängden och befolkningstillväxten. Dödligheten var hög på grund av krig, missväxter och återkommande epidemier. Vid mitten

Läs mer

Hur gör man på friska arbetsplatser?

Hur gör man på friska arbetsplatser? Hur gör man på friska arbetsplatser? Magnus Svartengren Professor i yrkes- och miljömedicin Uppsala Universitet De höga ohälsotalen är ett stort och uppmärksammat problem i Sverige i dag. Föreningen Svenskt

Läs mer

HELIX-dagen 1/10 2009 Linköpings universitet FACKET IDAG OCH I FRAMTIDEN

HELIX-dagen 1/10 2009 Linköpings universitet FACKET IDAG OCH I FRAMTIDEN HELIX-dagen 1/10 2009 Linköpings universitet FACKET IDAG OCH I FRAMTIDEN (1) Om framtidens arbetsliv och partsrelationer: INDUSTRIAL RELATIONS FORESIGHT 2025: SWEDEN COMPARED TO EU15, EU12 AND GLOBAL 7

Läs mer

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS

Gränslösa ehälsotjänster. Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS Gränslösa ehälsotjänster Annika Ohlson & Eva Leach SepSOS 2011-11-01 Page 2 Agenda 1. Framtidens ehälsa i Europa 1. SepSOS Målbild, status och piloter NCP nationell kontaktpunkt Expedition av e-recept

Läs mer

Fler äldre-äldre i vården

Fler äldre-äldre i vården Fler äldre-äldre i vården Om behovet av att prioritera Mats Thorslund Aging Research Center Starting points More and more elderly people 50000 45000 40000 35000 30000 25000 20000 15000 10000 5000 0 Men

Läs mer

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007

SIFO Radioundersökningar. Rapport II 2007 SIFO Radioundersökningar Rapport II 2007 RADIOLYSSNANDET I HELA RIKET SAMT STOCKHOLM, GÖTEBORG OCH MALMÖ Undersökningsperioder: Hela Riket 8/1-18/3 2007 Lokala områden 2/10-10/12 2006, 8/1-18/3 2007 SIFO

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Oktober, 2002 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs October 2002 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA

Läs mer

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström

Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd. Lotta Persson Örjan Hemström Nya högre antaganden om fruktsamhet och livslängd Lotta Persson Örjan Hemström Det framtida barnafödandet Lotta Persson Lotta.Persson@scb.se Antaganden för 7 grupper Födda barn efter moderns födelselandsgrupp

Läs mer

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006

Sveriges bytesbalansöverskott. Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Martin Flodén Handelshögskolan i Stockholm 7 februari, 2006 Sveriges bytesbalansöverskott Inledning och bakgrund - Data - Global obalans? Orsaker till bytesbalansöverskott

Läs mer

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo

Välfärdspolitikens utmaningar. Irene Wennemo Välfärdspolitikens utmaningar Irene Wennemo irene.wennemo@gmail.com Välfärdspolitikens tre pelare Den kommunala välfärdspolitiken äldreomsorg, sjukvård och skola Skyddet av arbetsinkomster socialförsäkringar

Läs mer

Förändrade fruktsamhetsmönster i Europa: Är kohortstorlek en förklaring?

Förändrade fruktsamhetsmönster i Europa: Är kohortstorlek en förklaring? Förändrade fruktsamhetsmönster i Europa: Är kohortstorlek en förklaring? En studie av Easterlinhypotesen, tillämpad på åtta Europeiska länder Kristina Hatzipavlou Gabrielsson Åsa Karphammar Sociologiska

Läs mer

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015

Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips. Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015 Svensk sjukvård genom europeiska glasögon några reformtips Johan Hjertqvist VD, Health Consumer Powerhouse Global Utmaning den 27 oktober 2015 About Health Consumer Powerhouse Comparing healthcare systems

Läs mer

Förord. Stockholm i april Ilija Batljan Departementsråd

Förord. Stockholm i april Ilija Batljan Departementsråd Föräldrapenning, pappornas uttag av dagar, fakta och analys Ilija Batljan Siv Tillander Sara Örnhall Ljungh Magnus Sjöström April 2004 Socialdepartementet Förord Denna rapport har tagits fram med syfte

Läs mer

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012 PRESSMEDDELANDE Kontaktpersoner: Gérard Dubuy, vd CFO Magnus Bergendorff Telefon: 08-683 73 00 Internet inklusive bildarkiv: www.hl-display.com Delårsinformation HL Display-koncernen januari - juni 2012

Läs mer

Hur många barn får jag när jag blir stor?

Hur många barn får jag när jag blir stor? Demografisk analys och Jämställdhet Hur många barn får jag när jag blir stor? Barnafödande ur ett livsperspektiv Demografiska rapporter 2002:5 +XUPnQJDEDUQInUMDJ QlUMDJEOLUVWRU" Barnafödande ur ett livsperspektiv

Läs mer

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010

Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Ekonomisk politik för full sysselsättning är den möjlig? Lars Calmfors ABF Stockholm, 3 mars 2010 Arbetslöshet i Sverige, USA och euroområdet, 1975-2009 (procent) 14 12 10 8 6 4 2 0 1975 1980 1985 1990

Läs mer

E-recept i Europa så fungerar det

E-recept i Europa så fungerar det E-recept i Europa så fungerar det Veronica Barkman, projektledare, Apotekens Service AB Annika Ohlson, farmacevt, Apotekens Service Eva Leach, projektledare, CeHiS Anna Adelöf, ämnessakkunnig, Socialdepartementet

Läs mer

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år

Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Föräldraledighetspusslet: Längd, delning och turtagning under barnets första två år Helen Eriksson Stockholm University Demography Unit, SUDA Sociologiska institutionen Demografidagen 2015, 20 maj Föräldraledighetens

Läs mer

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män

Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män IP/10/236 Bryssel den 5 mars 2010 Europeiska kommissionens mål för att minska löneklyftan mellan kvinnor och män Europeiska kommissionen kommer att införa en rad åtgärder för att minska löneklyftan mellan

Läs mer

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007

Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Mötesplats Open Access 12-13 april 2007 Bio-medicinska tidskrifter - för och nackdelar med Open Access Agneta Andersson Acta Dermato-Venereologica och Journal of Rehabilitation Medicine Tre tidskrifter

Läs mer

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden

Demografidagen Välkomna önskar demograferna på facebook.com/statisticssweden Demografidagen 2015 Välkomna önskar demograferna på SCB facebook.com/statisticssweden @SCB_nyheter Sveriges framtida befolkning 2015 2060 Lena Lundkvist Johan Tollebrant Andreas Raneke Örjan Hemström facebook.com/statisticssweden

Läs mer

Barnafödande bland inrikes och utrikes födda

Barnafödande bland inrikes och utrikes födda DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2008:2 Barnafödande bland inrikes och utrikes födda Demografiska publikationer 1999 Från folkbrist till en åldrande befolkning glimtar ur en unik befolkningsstatistik under 250 år.

Läs mer

Förord. Stockholm i september 2005. Karl-Petter Thorwaldsson

Förord. Stockholm i september 2005. Karl-Petter Thorwaldsson Förord Regeringen beslutade den 7 april 2004 att bemyndiga statsrådet Berit Andnor att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att göra en översyn av reglerna för föräldraförsäkringen. Utredningen antog

Läs mer

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige?

Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Hur bor man i Europa? Har vi det bättre eller sämre här i Sverige? Philip Andö 1 EU-SILC Bakgrund Statistics on Income and Living Conditions (SILC) är en gemensam undersökning där de 27 EU- länderna samt

Läs mer

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR

EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR EUROPAS TILLVÄXTKÄLLOR Presentation av J.M. Barroso, Europeiska kommissionens ordförande, vid Europeiska rådets möte den 23 oktober 2011 En färdplan för stabilitet och tillväxt 1. Reagera beslutsamt på

Läs mer

Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden?

Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden? Hur kan man förstå ekonomisk utsatthet bland barnfamiljer i Norden? Konferens Barnfattigdom Nordens Välfärdscenter 19 mars 2014 Tapio Salonen Professor i socialt arbete tapio.salonen@mah.se Research of

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Krister B Andersson Mars, 2004 International Outlook Wages, Salaries, Labour Costs Mars 2004 2 Innehåll / Contents Innehåll / Contents SIDA / PAGE

Läs mer

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Bilaga till

EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR. Bilaga till EUROPEISKA GEMENSKAPERNAS KOMMISSION Bryssel den 2007 KOM(2007) ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR Bilaga till Vitbok från kommissionen till Europaparlamentet och rådet En EU-strategi för hälsofrågor

Läs mer

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan

En internationell jämförelse. Entreprenörskap i skolan En internationell jämförelse Entreprenörskap i skolan september 2008 Sammanfattning Förhållandevis få svenskar väljer att bli företagare. Trots den nya regeringens ambitioner inom området har inte mycket

Läs mer

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY

THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN. ISSOP 2014 Nordic School of Public Health. Gothenburg SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY THE SALUT PROGRAMME A CHILD HEALTH INTERVENTION PROGRAMME IN SWEDEN UMEÅ UNIVERSITY VÄSTERBOTTEN COUNTY COUNCIL Epidemiology and Global Health Strategic Development Office Public Health Unit ANNELI IVARSSON

Läs mer

Personalutbildning inom EU och Norge

Personalutbildning inom EU och Norge Tema utbildning: Personalutbildning inom EU och Norge 1999 Nr 2 oktober 22 Personalutbildning spelar en betydande roll för att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på en global marknad. Med

Läs mer

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem?

HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem? HPV-vaccinationsprogram: Vilka är de förväntade effekterna och när kommer vi att kunna se dem? Joakim Dillner Professor i Infektionsepidemiologi, Internationellt Referenslaboratorium för HPV, Karolinska

Läs mer

Den nordiska äldreomsorgsmodellen:

Den nordiska äldreomsorgsmodellen: Den nordiska äldreomsorgsmodellen: ideal och realiteter Äldreforskardagen den 17 mars 2016 Marta Szebehely Professor i socialt arbete Stockholms universitet Vad är den nordiska modellen? Generell (universell)

Läs mer

Hållbar utveckling -från politiska floskler till redovisade resultat*

Hållbar utveckling -från politiska floskler till redovisade resultat* Hållbarhetskonferens Campus i Östersund Hållbar utveckling -från politiska floskler till redovisade resultat* Lars-Olle Larsson 2007-10-19 *connectedthinking Lars-Olle Larsson, Specialistledamot i FAR

Läs mer

Från folkökning till folkminskning Befolkningsutvecklingen i världen 1950 till 2050

Från folkökning till folkminskning Befolkningsutvecklingen i världen 1950 till 2050 DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2005:4 Från folkökning till folkminskning Befolkningsutvecklingen i världen 1950 till 2050 Omslaget: Befolkningspyramider för Italien 1950, 2000 och 2050 enligt FN prognos. Män (till

Läs mer

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo

Barnafödandet. Gun Alm Stenflo 28 Gun Alm Stenflo Barnafödandet Den svenska fruktsamheten sjönk under 1990-talet från att ha varit en av Europas högsta, barn per kvinna år 1990, till en för Sverige rekordlåg nivå om år 1999. Nedgången

Läs mer

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans

Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans Grönt kol från åkern Odlare och energianvändare tillsammans Värmeforsks och SLF:s åkergrödeprogram 06-09 Omvärld / förnybara bränslen Programmet -- varför? -- förväntningar! 1 Världens primära energiresursanvändning

Läs mer

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU

7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU. (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU NV 41 SM 0205,QNYDUWHULQJVVWDWLVWLNI U6YHULJH 7RWDOXQGHUV NQLQJDY6YHULJHVKRWHOOVWXJE\DUYDQGUDUKHP RFKFDPSLQJSODWVHU Accommodation statistics 2001, Sweden,NRUWDGUDJ (WWEUDnUI UVDPWOLJDERHQGHIRUPHU Under

Läs mer

Familj och barnafödande

Familj och barnafödande 63 Familj och barnafödande Dödligheten är lägre hos dem som lever i ett parförhållande än hos dem som lever som ensamstående. Att ha en familj ger en social trygghet. Den påverkar inte bara den ekonomiska

Läs mer

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands

Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands IP/08/1144 Bryssel den 15 juli 2008 Sms:a utan gränser kommissionen vill sätta stopp för orimliga roamingavgifter för textmeddelanden utomlands Siffror som Europeiska kommissionen offentliggjorde idag

Läs mer

Hushåll och familjer i förändring:

Hushåll och familjer i förändring: Demografisk rapport 2012:05 Hushåll och familjer i förändring: samtida studier och forskning om den Andra Demografiska Transitionen Befolkningsprognos 2012-2021/45 Hushåll och familjer i förändring: samtida

Läs mer

Vad handlar eurokrisen om?

Vad handlar eurokrisen om? Vad handlar eurokrisen om? U. Michael Bergman Københavns Universitet Presentation på konferens för undervisere 18 september 2018 Vad är problemet i Europa idag? Statsfinansiell kris i Grekland (stor och

Läs mer

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet

Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEM O G RA F ISK A R A PPORTER 2 0 1 3 :1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2013:1 Barn, föräldrar och separationer Utvecklingen under 2000-talet Statistiska

Läs mer

Social tillit Är unga villiga att skriva under samhällskontraktet?

Social tillit Är unga villiga att skriva under samhällskontraktet? Social tillit Är unga villiga att skriva under samhällskontraktet? Lars Trägårdh CKS Norrköping 10 mars 2016 Rådhuset Norrköping Det svenska samhällskontraktet Statsindividualismen och Den svenska teorin

Läs mer

Att sätta sin region i ett sammanhang

Att sätta sin region i ett sammanhang Att sätta sin region i ett sammanhang Lärprojekt om den demografiska utmaningen RegLab 31 oktober-1 november 2012 31 oktober 31 oktober 31 Lisa Hörnström Senior Research Fellow - Nordregio Johanna Roto

Läs mer

Planera, bygg, väx. En guide till hur man lyckas med Nu Skins affärsmöjlighet

Planera, bygg, väx. En guide till hur man lyckas med Nu Skins affärsmöjlighet Planera, bygg, väx En guide till hur man lyckas med Nu Skins affärsmöjlighet Nu är det dags, så vad har du för planer? Opportunity Renewal Cycle, incitamentresor och olika program med belöningar är viktiga

Läs mer

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader

Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader Internationell utblick Löner och arbetskraftskostnader September 2001 International outlook Wages, Salaries, Labour costs September 2001 Innehåll Sida Källor... 2 Definitioner... 2 Arbetskraftskostnad

Läs mer

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2. Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning om kvinnors och mäns inställning till barnafödande

DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2. Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning om kvinnors och mäns inställning till barnafödande DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2 Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning om kvinnors och mäns inställning till barnafödande DEMOGRAFISKA RAPPORTER 2009:2 Barn eller inte? Resultat från en enkätundersökning

Läs mer

Kärlek över gränserna

Kärlek över gränserna DEMOGRAFISKA RAPPORTER RAPPORT 2015:1 migration och familjebildning I denna rapport studeras utrikes födda som invandrade till Sverige mellan 1998 och 2007 från att de invandrade fram till en eventuell

Läs mer