Framtidens komplexa familjemönster i Europa Livia Sz. Oláh

Transkript

1 Framtidens komplexa familjemönster i Europa Livia Sz. Oláh Sociologiska inst., SUDA Stockholms universitet livia.olah@sociology.su.se

2 Från familjens guldålder till dagens mångfald 195- och 196-talen betraktas som familjens guldålder : - Nästan alla gifte sig, och i relativt unga åldrar - Många barn föddes, nästintill alla i äktenskap och till relativt unga föräldrar - Inte ovanligt med storfamilj (många barn) - Få skilsmässor (det var svårt att skiljas; social stigma) - Mannen var familjeförsörjare, kvinnan var hemmafru och tog hand om barnen - Kärnfamiljen (gifta par med 3-4 barn): vanligaste familjeformen

3 Äktenskapsbenägenhet i olika europeiska länder, Datakälla: Council of Europe, Eurostat

4 Medelålder för kvinnor när de ingår första äktenskap i olika europeiska länder, Datakälla: Council of Europe, Eurostat Norden och Storbritannien Västeuropa DK FIN N S UK A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa E GR I P BG CR H PL SR calendar year calendar year

5 Skilsmässobenägenhet i olika EU-länder & Norge, Datakälla: Council of Europe Norden och Storbritannien Västeuropa,8,7,6,5,4,3,2,1 DK FIN N S UK,8,7,6,5,4,3,2,1 A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa,8,7,6,5,4,3,2,1 E GR I P,8,7,6,5,4,3,2,1 BG CR H PL SR calendar year calendar year

6 Mångfald i parförhållandeform - Färre gifter sig - Giftermål först i mer mogna åldrar - Mindre stabila former av parrelationer har blivit vanligare: samborelationer, särborelationer - Äktenskap är bräckligare än förr, relativt hög skilsmässobenägenhet

7 Trender i barnafödandet (genomsnittligt antal barn per kvinna) i olika europeiska länder, Datakällor: Council of Europe, Eurostat, INED, VID Norden & Storbritannien Västeuropa 3,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 DK FIN N S UK 3 2,5 2 1,5 1 A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa 3,5 3,5 3 2,5 2 1,5 1 E GR I P 3 2,5 2 1,5 1 BG CR H PL SR calendar year calendar year

8 Moderns medelålder vid första födsel i olika europeiska länder, Datakälla: Council of Europe, Eurostat, UNECE Norden och Storbritannien Västeuropa DK FIN N S UK A B D F NL calendar year calendar year Sydeuropa Central-Östeuropa E GR I P BG CR H PL SR calendar year calendar year

9 Andel barn (%) födda utanför äktenskap i olika europeiska länder, Datakälla: INED, Eurostat

10 Andel barnlösa i olika kvinnokohorter i olika europeiska länder Datakälla: OECD; Sardon & Robertsson 4 (s. 3-31) andel barnlösa per 1 kvinnor i olika födelsekohorte A B D - West D - East F NL UK DK FIN N S E GR I P BG CR H PL SR

11 Vad gäller barnafödande Nedgående trend i fruktsamhet Genomsnittligt antal barn per kvinna är under ersättningsnivå; ländersskillnader i sedan när Uppskjutet barnafödande famijestorlek, barnlösheten ökar samt efterfrågan på assisterad befruktning Ökande andel barn föds utanför äktenskap (mestadels i samboförhållande) Ombildade familjer där en eller båda partner har barn från tidigare parförhållande blivit relativt vanliga (bonusbarn, eget barn + gemensamma barn)

12 Trender i familjebildning i EU & USA, Datakälla: Council of Europe, NCHS Äktenskapsbenägenhet Andel utomäktenskapliga födslar av 1 födslar 1,2 1,8,6,4, Norden UK & USA Västeuropa Sydeuropa EU-medlemmar i Östeuropa Norden UK & USA Väst europa Sydeuropa EU-medlemmar i Östeuropa Förstföderskornas medelålder Skilsmässobenägenhet Skandinavien marknads-orienterad Väst europa Sydeuropa Central-Östeuropa Divorces per 1 marriages Norden UK & USA Västeuropa Sydeuropa EU-medlemmar i Östeuropa

13 Kvinnlig förvärvsfrekvens i åldrarna år i olika europeiska länder, Datakälla: OECD, Eurostat Norden och Storbritannien Västeuropa female employment at ages yrs DK FIN N S UK female employment at ages years A B D F NL Sydeuropa Central-Östeuropa female employment at ages yrs E GR I P female employment at ages yrs CR H PL SR

14 Fruktsamhet och kvinnligt förvärvsarbete Datakälla: Eurostat, OECD Summe rad frukts amhe t Skandinavien marknads-orienterad Väst europa Sydeuropa Cent ral-öst europa Kvinnlig förvärvsfrekvens i åldrarna år Skandinavien marknads-orienterad Väst europa Sydeuropa Central-Östeuropa

15 Den positiva vändningen ( Positive Turn ) Korrelationen mellan kvinnlig förvärsvfrekvens i åldrarna år och antal barn per kvinna i Europa Datakälla: Eurostat, OECD Pearson's coefficient of correlation= TFR, Female labor-force participation (%), 1969 Pearson's coefficient of correlation=.84 TFR, 7 2,5 2 1,5 1,5 Pearson's coefficient of correlation= TFR, Female labor-force participation (%), Female labor-force participation (%), 1989

16 Förvärsvfrekvens bland mödrar med barn under 3 år, 1993 & 5; Antal barn per kvinna (tempo-korrigerad) 1-3 & 5-7 i olika europeiska OECD länder och Japan Datakällor: European Commission, OECD; VID Förvärvsfrekvens bland småbarnsmödrar Employed mothers (%) Genomsnittligt antal barn per kvinna (tempo-korrigerad) 2,5 number of children per woman 2 1,5 1, UK N S F NL D I E JAPAN

17 Familjepolitiska modeller (Thevenon 11) - Nordisk modell (tvåförsörjar modell) kombination av förvärvsarbete och familj, generös familjepolitik, jämställdhet - Anglosax modell (liberal modell) inkomstprövad familjestöd, marknadslösning för barnomsorg, kvinnor med småbarn har begränsad möjlighet till förvärvsarbete - Kontinental europeisk modell (generell familjestöd modell) mer eller mindre generös finansiell familjestöd, stor variation vad gäller barnomsorg för småbarn, tydligare könsrollsskillnader - Sydeuropeisk modell ( familistic modell) nästan ingen statlig stöd till familjen, män och kvinnor anses ha olika roller - Östeuropeisk modell mer eller mindre begränsad statlig familjestöd, begränsad tillgång till offentlig barnomsorg, jämställdhet i arbete men inte i hemmet

18

19 Könsskillnader i utbildningsnivå (andel kvinnor med gymasiumoch postgymnasial utbildning i relation till andel män med motsvarande utbildning) i olika välfärdstatsmodeller, Åldrar: år Datakälla: Eurostat Åldrar: år

20 Könsskillnader i förvärvsfrekvens [kvinnors arbetsmarknadsdeltagande i proportion av männens; -64 års åldrar] i olika välfärdsstatsmodeller, Datakälla: Eurostat

21

22 Under-ersättningsnivå fertilitet Låg fertilitet = genomsnittligt antal barn under ersättningsnivå, men över 1,5 barn per kvinna Mycket låg fertilitet =minst 1,31 dock högst 1,5 barn per kvinna Lägst fertilitet = högst 1,3 barn per kvinna Den kritiska nivån av låg fertilitet: 1,5 barn per kvinna Konsekvenser: Minskande folkmängd, åldrande befolkning, färre i arbetsföra åldrar försörjningsbördan ökar + ökande samhällsutgifter (välfärdsstatens framtid? Arbetskraftsmigration?)

23 Europa och den demografiska utmaningen

24 Länder med fertilitet över och under den kritiska nivån Källa: US Census Bureau

25 Varför är fruktsamheten så låg? Teoretiska förklaringar Teorin om rationella val Kalkyler om kostnader (ekonomiska; direkta + indirekta) och vinster (psykologiska; olika för första, andra, etc. barn) Teorin om riskundvikande Begränsad information om framtida kostnader och vinster om ens situation känns osäker bör sådant beslut fattas som minimerar riskerna

26 Teorin om post-materialistiska värderingar (relateras till teorin om den andra demografiska transitionen) fokus på självförverkligande, liberalism Dock lägst fruktsamhet i länder med mer traditionella normer. Skillnader mellan önskat antal barn och antal födda per kvinna

27 Jämlikhetsteorin ( Gender equity teorin ) obalans i graden av jämställdhet i individ-orienterade (t.ex. utbildningssytem, arbetsmarknad) vs. familje-orienterade sociala institutioner (familjen själv, socialförsäkringarna, skattesystemet) Andel barnlösa kvinnor (%) i olika födelsekohorter i europeiska länder 35 andel barnlösa kvinnor (%) A B D - West D - East F NL UK DK FIN N S E GR I P BG CR H PL SR Källa: OECD Family database; Sardon & Robertson 4

28 FamiliesAndSocieties Changing families and sustainable societies: Policy contexts and diversity over the life course and across generations Storskalig forskningssamarbete i EUs Sjunde Ramprogram (6.5 millioner euro); februari 13 januari 17; consortium av 28 partners Projektets syfte: Att studera mångfalden av familjeformer, relationer och livscyckel i Europa; Att bedöma om dagens familjepolitik kan bemöta de nya utmaningar mångfalden av familjeformer medför; och Att bidra till informerat politiska beslutsfattande

29

30

31 Consortium Consortium member countries Northern Europe: Sweden, Finland, UK Western Europe: Austria, Belgium, France, Germany, the Netherlands, Switzerland Southern Europe: Italy, Spain Central-Eastern Europe: Estonia, Hungary, Poland, Romania Various welfare state and care regimes: Universal Scandinavian welfare regime: Sweden, Finland Liberal regime: UK, Switzerland Conservative welfare regime: Austria, Belgium, France, Germany, the Netherlands i.e. 25 research partners & 3 transnational civil society partners: IFFD associations from 62 countries all over the world (incl. all European countries) ELFAC associations in 17 European countries AGE a European network of ca. 165 organizations Mediterranean familistic regime: Italy, Spain Post-socialist welfare regime: Estonia, Hungary, Poland, Romania

32 Källor Council of Europe: Recent Demographic Developments of Europe. Eurostat: Population Database INED: Population in Figures. Database. National Center for Health Statistics (NCHS) OECD Employment Database; Family Database Sardon, J.P. & R. Robertson (4): Recent Demographic Trends in the Developed Countries. Population (English Edition), 59 (2): Testa, M.R. (6). Childbearing Preferences and Family Issues in Europe. Eurobarometer. UNECE: Database VID [Vienna Inst. for Demography]