Valfrihetsreformer och välfärdsattityder

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Valfrihetsreformer och välfärdsattityder"

Transkript

1 Valfrihetsreformer och välfärdsattityder Valfrihetsreformer och välfärdsattityder Anna Bendz I oktober 2009 infördes vårdval i Västra Götaland. Vårdvalsreformen innebär att privata och offentliga vårdcentraler får etablera sig på lika villkor, finansierade av skattepengar, och att medborgarna fritt får välja vårdcentral samt byta när de önskar. Antalet vårdcentraler i regionen har ökat markant, framförallt de privata. För medborgarna innebär vårdvalet att de har fått fler alternativ att välja mellan vilket idealt sett ska innebära att de kan hitta en vårdcentral som motsvarar deras behov och preferenser. I det här kapitlet ställs frågan om vårdvalet har andra effekter än att medborgarna får mer valfrihet: vad händer med medborgarnas attityder till välfärdsstaten när en valfrihetsreform införs? Hur välfärdsstaten utformas får konsekvenser, inte bara i form av antal behandlade patienter på sjukhusen, kvaliteten i undervisningen eller hur många äldre som får hjälp av hemtjänsten utan också för hur människor uppfattar välfärdsstaten och för politiskt förtroende. De erfarenheter människor får i mötet med välfärdsstaten överförs till deras åsikter och agerande vilket i sin tur får betydelse för hur demokratin fungerar. En viktig insikt från forskningen om policy feedback är att den offentliga politikens utformning spelar roll för demokratins funktion genom att påverka hur människor tänker och agerar som samhällsmedborgare. Policy ses alltså inte enbart som en konsekvens av politiska beslut, utan också som något som skapar ramar och strukturer som påverkar människors incitament och uppfattningar, vilket i sin tur påverkar politiskt agerande (se t ex Pierson 1993, Mettler & Soss 2004, Svallfors 2010). Välfärdspolitik ses ofta som ett kritiskt fall för policy feedback-effekter, eftersom det är en del av den offentliga politiken som är viktig för många människor och dessutom har de flesta åtminstone i Sverige erfarenhet av välfärdsstaten på många sätt under sina liv (Soss & Schramm 2007). De opinionsmässiga effekterna av en viss policy kan enligt tidigare forskning finnas i form av uppfattningar och åsikter om frågor som är direkt relaterade till policyn i fråga, men det går även att finna effekter på mer generell nivå som exempelvis förtroende för regeringen eller ett ökat politiskt deltagande (Kumlin 2004, Solevid 2009, Soss 1999). I det här kapitlet står förändringarna av den svenska välfärdsstatens servicesektor i fokus. Förändringen syftar på de marknadsorienterade reformer som syftar till att skapa en mer effektiv och lyhörd offentlig service genom att släppa in privata aktörer inom olika områden som skola, sjukvård och äldrevård. Inom den socialdemokratiska typen av välfärdsstat är detta en genomgripande förändring eftersom ett av de mest Bendz, A (2012) Valfrihetsreformer och välfärdsattityder i Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red) Medborgarna om välfärden. Samhälle, opinion och medier i Västsverige. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 81

2 Anna Bendz framträdande dragen hos denna välfärdsregim är att välfärden både finansieras och tillhandahålls genom den offentliga sektorn (Lindbom 2001, Esping-Andersen 1990). Det går också att hävda att omsvängningen i välfärdspolitiken utmanar ett av den socialdemokratiska välfärdsstatens kärnvärden, social jämlikhet (Bendz 2012). Argumentet i det här kapitlet är att människors erfarenheter av välfärdsstaten påverkar deras åsikter om och attityder till välfärdsstatens uppgifter och organisering. Dessa åsikter kan i sin tur förstärka eller försvaga en viss politik genom att människor visar sina åsikter i val eller genom andra påverkansvägar. Människors direkta erfarenheter blir på så sätt en länk i policyprocessen och kan bidra till förändringen av välfärdsstatens karaktär. Varför skulle valfrihetsreformer som vårdvalet ha konsekvenser för människors åsikter och attityder till välfärdspolitiken? Reformerna innehåller inslag som gör att maktbalansen mellan staten och individen förskjuts på så sätt att individerna får mer makt över sin situation än tidigare. Detta stärker i sin tur medborgarnas autonomi och självförtroende gentemot staten (Solevid 2009). Den engelska termen för detta är empowerment, vilken också används i det här kapitlet eftersom det är svårt att hitta ett begrepp på svenska som är exakt motsvarande. Empowerment ges i det här fallet genom att reformerna ger mer valfrihet åt medborgarna vilket innebär att de kan välja mellan ett antal tillgängliga privata eller offentliga servicegivare istället för att som tidigare bli tilldelad en viss serviceenhet av kommun eller landsting/region. Det här får två relaterade konsekvenser: för det första att användarna ges möjlighet att välja ett alternativ som motsvarar deras preferenser, för det andra att de när som helst kan byta till ett annat alternativ om de inte är nöjda. Möjligheten att fritt byta serviceleverantör har i tidigare forskning visat sig generera positiva erfarenheter av välfärdsstaten, vilket i sin tur genererar stöd för välfärdsstaten (Kumlin 2004). Dessutom verkar sådana positiva erfarenheter även medföra positiva attityder till staten och politiken generellt (Soss 1999). Att fritt kunna byta leverantör av välfärdstjänster kan uttryckas som att medborgarna ges möjlighet till exit. Exit är en av två huvudstrategier för att öka medborgarnas makt gentemot staten och även stärka demokratin eftersom medborgarna genom att rösta med fötterna (i det här fallet genom att byta vårdcentral) kan signalera sina preferenser till politikerna (Hirschmann 1970). Eftersom det kan antas att både privata och offentliga aktörer vill behålla sina klienter så bör också byråkrater vara mer benägna att lyssna på klagomål och preferenser om det finns exit-möjligheter. På så sätt gör exit-möjligheter att medborgarnas makt över situationen ökar (Hoff 1993, Kumlin 2004). En viktig förutsättning i det här fallet är emellertid att det finns andra vårdcentraler att byta till. Även om antalet vårdcentraler (huvudsakligen privata) har ökat efter införandet av vårdvalet, finns det skillnader i hur stora valmöjligheter svenskarna har mellan olika delar av landet och även inom Västra Götalandsregionen. Syftet med det här kapitlet är att analysera vilka konsekvenser införandet av vårdval har för attityder till välfärdsstaten. Innebär erfarenhet av ökad empowerment att medborgarna uttrycker stöd för den marknadsorienterade välfärdspolitiken? Detta 82

3 Valfrihetsreformer och välfärdsattityder kan i sin tur implicera att utformningen av välfärdsstaten bidrar till förstärkandet av en viss välfärdspolicy genom att skapa medborgerligt stöd. Vad tycker västsvenskarna om vårdvalet? I den västsvenska SOM-undersökningen 2011 ställdes två frågor om vårdvalet. Respondenterna tillfrågades vad de anser om vårdvalet (från mycket bra till mycket dåligt). De fick också svara på om de under det senaste året har bytt vårdcentral (en gång, flera gånger, eller inte alls). Denna fråga används i kapitlet som en indikator på om medborgarna har fått en direkt erfarenhet av empowerment i form av att de faktiskt har använt sig av möjligheten att byta vårdcentral. Hypotesen som prövas är om de som har erfarenhet av exit (bytt vårdcentral minst en gång) är mer positiva till privatisering av välfärdsservice än de som inte har samma erfarenhet. I den första delen av analysen presenteras, som en bakgrund, vårdvalsopinionen för de tre år som frågan har ställts i den västsvenska SOM-undersökningen ( ). I den andra delen besvaras frågan om erfarenhet av att byta vårdcentral genererar positiva åsikter om den pågående omstruktureringen av välfärdsstaten. Tabell 1 Västsvenskarnas åsikter om vårdvalet (procent) Åsikt Mycket bra Ganska bra Varken eller Ganska dåligt Mycket dåligt Ingen uppfattning Summa Antal Kommentar: Frågans formulering i enkäten är: Vad anser du om Västra Götalandsregionens vårdvalsmodell? Källa: den västsvenska SOM-undersökningen Ungefär en tredjedel av västsvenskarna var positiva till vårdvalet Som vi ser i tabell 1 har åsikterna inte ändrats nämnvärt sedan 2010 års undersökning. Efter 2009 minskade andelen positiva och andelen som inte har någon åsikt ökade. Detta kan möjligen bero på att vårdvalet fick mest uppmärksamhet under hösten 2009 då det sjösattes och att det sedan inte blev lika aktuellt i folks medvetande (Bendz 2011). Andelen som är negativa till vårdvalet har varit ungefär densamma under alla tre åren som frågan ställts. 83

4 Anna Bendz Att byta vårdcentral I tabell 2 visas hur stor andel av västsvenskarna som har använt sig av möjligheten att byta vårdcentral. Tabell 2 Andel som valt ny vårdcentral under året, 2010 och 2011 (procent) Valt ny vårdcentral Nej Ja, en gång Ja, flera gånger 1 1 Summa Antal svar Kommentar: Frågans formulering i enkäten är: Har du under det senaste året bytt till en ny vårdcentral? Källa: den västsvenska SOM-undersökningen Frågan i enkäten är ställd så att den gäller de som har valt ny vårdcentral under året, alltså inte under hela tiden sedan de valde vårdcentral första gången. Andelen som har valt ny vårdcentral minst en gång har ökat något jämfört med 2010, till nästan en femtedel (572 personer). Det är alltså dessa personer som här ingår i den grupp som antas ha en direkt erfarenhet av empowerment genom att de har använt sig av möjligheten att byta. Har denna erfarenhet någon betydelse för deras attityder till privatiseringar inom välfärdsservice generellt sett? Den fråga från den västsvenska SOM-undersökningen som används för att undersöka attityden till marknadsorienterade reformer inom välfärdsstaten ber respondenterna att ta ställning till ett antal förslag. I analysen används följande förslag: låta privata företag svara för äldreomsorg bedriva mer av sjukvården i privat regi satsa mer på friskolor I tabell 3 visas resultaten för varje förslag. I tabell 4 och 5 har förslagen lagts samman till ett index som mäter en sammanlagd åsikt om förslagen. 84

5 Valfrihetsreformer och välfärdsattityder Tabell 3 Andelen som är positiva till förslag om privatisering, uppdelat på om de har bytt vårdcentral under året eller inte (procent) Ej bytt vårdcentral Bytt vårdcentral minst en gång Bedriva mer av sjukvården i privat regi Låta privata företag svara för äldreomsorg Satsa mer på friskolor Kommentar: I tabellen är de som har bytt vårdcentral en gång och de som har bytt flera gånger sammanslagna i en kategori. Andelen positiva till de tre förslagen utgörs av de som svarat antingen mycket bra förslag eller ganska bra förslag. Antal svar: Ej bytt vårdcentral, Bytt vårdcentral, Källa: den västsvenska SOM-undersökningen I tabellen kan vi se att de som har bytt vårdcentral minst en gång under året är mer positiva till privatisering på samtliga områden än de som inte har bytt. Störst är åsiktsskillnaden mellan de som bytt och de som inte bytt vårdcentral när det gäller förslaget om att privatisera mer av sjukvården, där de som bytt är positiva i betydligt större utsträckning. Erfarenheten av att byta vårdcentral tycks alltså göra skillnad för attityden till privatisering. Samtidigt är det så att de som är positiva till privatisering i större utsträckning väljer att använda sig av möjligheten att byta vårdcentral. En trolig förklaring är att man är mer benägen att delta i systemet om man är positivt inställd till den bakomliggande policyn. Samma mönster visar sig när det gäller det ursprungliga valet av vårdcentral där de som är positiva till privatisering i något större utsträckning gjorde ett aktivt val av vårdcentral (västsvenska SOM-undersökningen 2010, frågan ej ställd 2011). För att pröva om resultaten i tabellen håller genomförs i nästa steg en regressionsanalys där relevanta kontrollvariabler tas med. Flera tidigare resultat har visat att partipolitisk tillhörighet och placering på vänster-högerskalan har betydelse för attityder till privatisering: De som placerar sig till vänster är mer negativa än de som placerar sig till höger (se t ex Nilsson 2012). Detta gäller även för vårdvalsreformen specifikt (Bendz 2011). Det kan också vara så att de som har valt att gå till en privat vårdcentral gör det just för att de är positiva till privatisering i allmänhet. De som är positiva till vårdvalet (se tabell 1) väljer i större utsträckning att gå till privata vårdcentraler, och det är även möjligt att de som är positiva väljer att sätta sig in i vad vårdvalet innebär i större utsträckning och därmed har en större benägenhet att använda möjligheten att byta. I analysen ingår också kön, ålder och utbildning, variabler som tidigare har visat sig ha betydelse för åsikter om privatisering. Sammantaget ska analysen visa om det samband vi ser i tabell 3 finns kvar när vi samtidigt tar hänsyn till andra faktorer. 85

6 Anna Bendz Som en introduktion till regressionsanalysen presenteras först en tabell som visar hur åsikter om privatisering ser ut i de olika grupper som ingår i analysen (förutom de som redan finns i tabell 2). Åsikterna om privatisering är här sammanslagna till ett index som mäter de sammanlagda åsikterna om de tre förslagen om privatisering av skolan, äldreomsorgen och sjukvården. Indexet är sedan indelat i tre grupper: positiva, varken eller och negativa till privatisering. Tabell 4 Åsikter om privatisering i olika grupper (procent) Grupper Positiva Varken eller Negativa Summa Antal Vänsterorienterad Mitten Högerorienterad Använder offentlig vårdcentral Använder privat vårdcentral Låg utbildning Medellåg utbildning Medelhög utbildning Hög utbildning år år år år Kvinna Man Kommentar: Vänster-högerskalan är sammanslagen så att mycket/något till höger respektive mycket/något till vänster utgör grupper. Använt privat respektive offentlig vårdcentral är uppdelat på de som inte använder servicen och de som antingen använder servicen själva eller har en anhörig som gör det. Källa: den västsvenska SOM-undersökningen Som synes i tabellen är de som placerar sig själva till höger på vänster-högerskalan mer positiva till privatisering än de som placerar sig till vänster. De som använder privat vårdcentral är mer positiva än de som använder en offentlig vårdcentral. Vidare finner vi mer positiva åsikter bland de högutbildade och yngre än bland äldre och lågutbildade. Män är något mer positiva än kvinnor. I nästa tabell ser vi hur resultaten ser ut när vi tar hänsyn till alla faktorer samtidigt. 86

7 Valfrihetsreformer och välfärdsattityder Tabell 5 Variabel Regressionsanalys (OLS) med privatiseringsindex som beroende variabel B Bytt vårdcentral,40** Vänster -1,64*** Höger 1,98*** Åsikt om vårdvalet 1,2*** Använt privat vårdcentral,58*** Använt offentlig vårdcentral,19 Utbildning,41** Ålder -,03*** Kön -,23 Intercept 64,014 R2 (justerat),35 p< 0,01 *** p < 0,05 ** p <0,1 * Kommentar: Bytt vårdcentral är en dikotom variabel där de som inte bytt har värdet 1 och de som bytt har värdet 0. Vänster och höger är dummyvariabler där mittenalternativet (varken vänster eller höger) är referenskategori. Åsikt om vårdvalet är en dikotom variabel där mycket/ganska bra och mycket ganska/dåligt utgör kategorier. Använt privat respektive offentlig vårdcentral är uppdelat på de som inte använder servicen och de som antingen använder själva eller har en anhörig som gör det. Källa: den västsvenska SOM-undersökningen Resultatet visar att de som har bytt vårdcentral en eller flera gånger under året är mer positiva till privatiseringar inom välfärdsstaten än de som inte har samma erfarenhet, även när man tar hänsyn till andra faktorer. Regressionsanalysen bekräftar även att ideologisk tillhörighet har betydelse, där de som placerar sig åt höger är mer positiva till privatiseringar än de som placerar sig i mitten eller till vänster. Tvärtom gäller för de som placerar sig till vänster, de är signifikant mer negativa. De som uppger att de eller nära anhöriga har nyttjat en privat vårdcentral under året är mer positiva till privatiseringar än de som inte har gjort det. Däremot visar användande av offentlig vårdcentral ingen signifikant effekt på åsikter om privatiseringar. De med högre utbildning och de som är äldre är mer positiva till privatiseringar än lågutbildade och yngre. Medborgarna och valfriheten Det finns många tänkbara skäl att välja ny vårdcentral. Ett uppenbart sådant är att man är missnöjd med den vårdcentral man är tilldelad. Ett byte av vårdcentral gör då förhoppningsvis att man blir mer nöjd med den service man får. Det kan också finnas praktiska skäl, att man vill välja en vårdcentral som ligger närmre eller som har en typ av service man behöver. Givet att förväntningarna uppfylls, så bör ett sådant byte innebära en ökad nöjdhet med primärvården. Det är inte självklart 87

8 Anna Bendz att ökad empowerment inom välfärdsstaten alltid har en positiv effekt. Valfriheten ställer krav på människor att ta reda på information om alternativ och sedan göra ett informerat val. På så sätt läggs mer ansvar på den enskilde för vilken kvalitet på välfärdstjänsterna han eller hon får. I det här fallet visar det sig emellertid att hypotesen stämmer: Att ge medborgarna empowerment genom hur välfärdsstatens institutioner utformas får åtminstone i det här fallet positiva konsekvenser för deras attityder till välfärdsstaten. Erfarenheten av att använda möjligheten att välja bort ett alternativ som man är missnöjd med och välja ett annat istället verkar generera positiva åsikter om den pågående omstruktureringen av välfärdsstaten som handlar om att låta privata aktörer tillhandahålla välfärdsservice. En svårighet med analysen i kapitlet är att det inte är möjligt att ta reda på vad respondenterna ansåg om privatisering före vårdvalets införande. Det kan alltså vara så att de som byter vårdcentral var positiva till privatisering redan tidigare och att det i så fall inte är erfarenheten av att byta vårdcentral i sig som ger effekt. Slutsatserna dras därför med viss reservation. En annan sak värd att notera är att privatisering givetvis inte självklart behöver leda till valfrihet och de som svarar kan ha andra skäl att vara positiva till privatisering än att det leder till fler och konkurrerande aktörer på välfärdsmarknaden. Än så länge är det relativt få som har använt sig av möjligheten att byta vårdcentral. Antalet har emellertid ökat jämfört med Motsvarande regressionsanalyser på 2010 års datamängd visar att erfarenheten av är signifikant bland de som använder sig av vårdcentraler men inte på samma signifikansnivå (p = < 0,1). Resultaten i kapitlet stärker den tidigare forskning som visar att utformningen av välfärdsstatens institutioner kan påverka medborgarna på fler sätt än att de får det de behöver och har rätt till i form av service och socialförsäkringar. Genom att utforma välfärdsstatens olika delar på ett visst sätt kan staten påverka medborgarnas åsikter om sådant som hur välfärdsstaten bör se ut. I förlängningen kan detta innebära att en viss politik får ökat stöd. I det fall som diskuteras i kapitlet ges medborgarna ökad valfrihet och möjligheter att byta serviceleverantör om de inte är nöjda. Den här typen av reform finns även inom andra delar av välfärdsstaten än primärvården genom Lagen om valfrihet (SFS 2008:962) som kommunerna kan välja att tillämpa inom områden som äldreomsorg och social omsorg. Majoriteten av de svenska kommunerna har antingen infört LOV eller planerar att göra det. Vårdvalet och LOV innebär att allt fler svenskar får direkt erfarenhet av valfrihet. Frågan är vad denna erfarenhet kommer att innebära för människors åsikter om välfärdsstatens organisering och utformning? Ytterligare en intressant fråga är om den ökade erfarenheten av valfrihet och möjligheten att fritt byta serviceleverantör i förlängningen kan innebära att människor förändrar sina åsikter om vilket ansvar de själva respektive staten har för att de ska få en välfärd av hög kvalitet. Kan valfrihetsreformerna förändra uppfattningen om hur relationen mellan stat och medborgare bör se ut? 88

9 Valfrihetsreformer och välfärdsattityder Referenser Bendz, Anna (2011): Västsvenskarna och vårdvalet. I: Nilsson, L (red) Västsvensk demokrati i tid och rum. SOM-institutet, Göteborgs universitet. Bendz, Anna (2012): Vårdvalet i Västsverige. I: Bergström, A (red) Västsvensk vardag. Göteborg: SOM-institutet. Esping-Andersen, Gösta (1990): The Three Worlds of Welfare Capitalism. Cambridge: Polity Press Hirschman, Albert O (1970): Exit, Voice and Loyalty: Responses to Decline in Firms, Organizations, and States. Cambridge,MA: Harvard University Press. Hoff, Jens (1993): Medborgerskap, brukerrolle og magt. In: Andersen, J; Christensen, A-D; Langberg, K; Siim, B, Torpe Lars (eds): Medborgerskab Demokrati og politisk deltagelse. Viborg: Systeme Kumlin, Staffan (2004): The Personal and the Political: How Personal Welfare State Experiences Affect Political Trust and Ideology. New York: Palgrave MacMillan Lindbom, Anders (2001): Dismantling the social democratic welfare model? Has the Swedish Welfare State lost its defining character? Scandinavian Political Studies, Vol 24, No 3, Mettler, Suzanne; Soss, Joe (2004): The Consequences of Public Policy or Democratic Citizenship: Bridging Policy Studies and Mass Politics. Perspectives on politics 2:1 Nilsson, Lennart (2012): Medborgarna och svensk välfärdspolitik I: Weibull, L; Oscarsson, H; Bergström, A (red): I framtidens skugga. Göteborg: SOM-institutet. Pierson, Paul (1993): When Effect Becomes Cause. Policy Feedback and Political Change. World Politics, vol 45, nr 4, pp Solevid, Maria (2009): Voices from the Welfare State. Dissatisfaction and Political Action in Sweden. University of Gothenburg, Dep of Political Science. Soss, Joe (1999): Lessons of Welfare: Policy Design, Political Learning, and Political Action. American Political Science Review, vol 93, no 2. Soss, Joe; Schram, Sanford F (2007): A Public Transformed? Welfare Reform as Policy Feedback. American Political Science review, vol 101, no 1. Svallfors, Stefan (2010): Policy feedback, generational replacement and attitudes to state intervention: Eastern and Western Germany, European Political Science Review 2:1 89

10

Att ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering?

Att ge feedback på välfärdspolitiken: på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Att ge feedback på välfärdspolitiken: hur reagerar medborgarna på ökad privatisering? Anna Bendz D en svenska välfärdsstaten

Läs mer

VÅRDVALET I VÄSTSVERIGE

VÅRDVALET I VÄSTSVERIGE Vårdvalet i Västsverige VÅRDVALET I VÄSTSVERIGE ANNA BENDZ U nder de senaste decennierna har ett antal välfärdspolitiska reformer genomförts som syftar till ökad kvalitet, högre effektivitet samt att ge

Läs mer

Att välja vård Västsvenskarna och vårdvalet

Att välja vård Västsvenskarna och vårdvalet Att välja vård Västsvenskarna och vårdvalet Att välja vård Västsvenskarna och vårdvalet Anna Bendz V årdvalsreformen initierades av den borgerliga alliansregeringen och infördes i alla landsting och regioner

Läs mer

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2015 Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 15 16-06-10 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-15 (procent)

Läs mer

Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje?

Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Vad gör medborgarna av sitt välfärdsmissnöje? Maria Pettersson D en offentliga välfärden i Sverige är något som många har en åsikt om, både positiv och negativ.

Läs mer

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet

Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet Göteborgarnas relation till kyrka och religion Göteborgarnas relation till kyrka och religion Jan Strid Göteborgarnas förhållande till Svenska kyrkan har undersökts via SOM-institutet sedan 1990-talets

Läs mer

Medborgarna och den offentliga sektorn

Medborgarna och den offentliga sektorn Medborgarna och den offentliga sektorn Lennart Nilsson Lennart.Nilsson@cefos.gu.se Svenska folkets åsikter om den offentliga sektorn i SOM-undersökningarna 1986 27 (procent) 7 6 5 4 37 39 Andel som motsätter

Läs mer

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON

VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON VINSTER I VÄLFÄRDEN LENNART NILSSON Medborgarroller och offentlig sektor Väljare Brukare Offentlig sektor Skattebetalare Anställd Svenska folkets inställning till den offentliga sektorn 1986 13 (procent)

Läs mer

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014

Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 2014 Välfärdspolitik och välfärdsopinion Sverige 14 15-05-24 Lennart Nilsson SOM-institutet Förslaget att Vinstutdelning ska inte tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg, Sverige 12-14 (procent)

Läs mer

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

SKÅNSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SKÅNSKA TRENDER 21-211 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar och arrangera seminarier

Läs mer

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 215 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 215 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar

Läs mer

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER

MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER MAJORITET FÖR MER VINDKRAFT KRYMPER PER HEDBERG T illgång på energi är en viktig komponent för länders utveckling, ekonomi och välfärd. Frågan som aktualiserats under de senaste årtionden är, inte minst

Läs mer

Anna Bendz. Maktskiften i medborgarnas ögon

Anna Bendz. Maktskiften i medborgarnas ögon Maktskiften i medborgarnas ögon Maktskiften i medborgarnas ögon Anna Bendz En stor del av den kommunala demokratins legitimitet vilar på att de politiska representanterna i kommunen lyckas kanalisera medborgarnas

Läs mer

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-216 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 216 SOM-institutet SOM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar

Läs mer

Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste

Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste Kampen om socialförsäkringarna Kampen om socialförsäkringarna Maria Oskarson Den så kallade arbetslinjen har varit central i svensk politik under det senaste decenniet, och därmed också förvärvsarbetets

Läs mer

SJUKVÅRD SOM POLITIK

SJUKVÅRD SOM POLITIK Sjukvård som politik SJUKVÅRD SOM POLITIK OM SAMBANDET MELLAN BEDÖMNINGAR AV SJUKVÅRDEN OCH FÖRTROENDET FÖR VÄSTRA GÖTALANDSREGIONEN MARIA OSKARSON S jukvården utgör en grundbult i alla välfärdssamhällen.

Läs mer

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN

ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN OM ALLA I FÖRSTA HAND TÄNKER PÅ SIG VEM SKA DÅ SE TILL HELHETEN? ALLMÄNINTRESSE OCH SÄRINTRESSE I VÄLFÄRDSPOLITIKEN UR ETT STATSVETENSKAPLIGT PERSPEKTIV HELENA STENSÖTA, DOCENT PHD STATSVETENSKAP GÖTEBORGS

Läs mer

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten?

Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Välfärdsopinion 2010: farväl till välfärdsstaten? Stefan Svallfors Sociologiska institutionen Umeå universitet Arbetarrörelsens forskarnätverks konferens Nya värderingar, nytt samhälle?, Stockholm, 7 december

Läs mer

Maktskiften i medborgarnas ögon

Maktskiften i medborgarnas ögon 2010 * CEFOS Abstract När en ny politisk majoritet tillträder som ett resultat av medborgarnas röstande i allmänna val bör följden bli konkreta skillnader i politiken. I denna undersökning ställs frågan

Läs mer

Vårdindikatorn primärvård

Vårdindikatorn primärvård Vårdindikatorn primärvård Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn primärvård 3 Den privata vården får allt fler besökare... 4 En stor majoritet anser att valfrihet i vården är viktigt... 5 Otillräcklig

Läs mer

VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP

VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 2017: EN BROKIG GEMENSKAP VÄSTSVENSKA SOM-SEMINARIET 217: EN BROKIG GEMENSKAP En brokig gemenskap Forskarantologi baserad på den västsvenska SOM-undersökningen 216 VÄSTSVENSKA TRENDER Ulrika Andersson & Annika Bergström Den västsvenska

Läs mer

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009

Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg Juni 2009 Svenska folkets bedömning av skol och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 8 Per Hedberg Juni 9 S SOM-institutet OM-institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra

Läs mer

SOM-UNDERSÖKNINGEN I GÖTEBORG 2016

SOM-UNDERSÖKNINGEN I GÖTEBORG 2016 SOM-UNDERSÖKNINGEN I GÖTEBORG 16 MARIA SOLEVID, FIL. DR, UNIVERSITETSLEKTOR SOM-INSTITUTET & STATSVETENSKAPLIGA INSTITUTIONEN GÖTEBORGS DEMOKRATIDAG, 17-9-27 Dagens presentation Presentation av SOM-institutet

Läs mer

RÖR INTE VÅR VÄLFÄRD!

RÖR INTE VÅR VÄLFÄRD! RÖR INTE VÅR VÄLFÄRD! MARIA PETTERSSON M edborgare som protesterar mot nedskärningar i välfärden är en ganska vanlig syn runt om i Sverige idag. 1 När verksamheten vid akuten Lidköping skulle bantas demonstrerade

Läs mer

Södra sjukvårdsregionen

Södra sjukvårdsregionen Södra sjukvårdsregionen Regionalt samarbete Medborgarundersökning Mars 2018 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Resultat

Läs mer

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg

Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem Per Hedberg 12 12-- Svenska folkets bedömning av skol- och utbildningsfrågor som viktigt samhällsproblem 1987- Per Hedberg Report 12:4 Swedish National Election Studies Program Department of Political Science University

Läs mer

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd

Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd Hälsa, sjukvård och befolkningsuppfattningar HÄLSA, SJUKVÅRD OCH BEFOLKNINGSUPPFATTNINGAR JOSÉ FERRAZ NUNES Hälso- och sjukvårdsverksamhet har som övergripande mål ett gott hälsotillstånd hos hela befolkningen

Läs mer

VÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-217 Johan Martinsson & Ulrika Andersson (red.) Innehållsförteckning Bedömning av boendetrivsel 3 Mellanmänsklig tillit 4 Förtroende för yrkesgrupper: Personal inom sjukvård, grundskola,

Läs mer

Slutna rum och öppna landskap

Slutna rum och öppna landskap Slutna rum och öppna landskap SOM-rapport nr 69 Resultat och analyser från den sydsvenska SOM-undersökningen 2015 Ulrika Andersson Undersökningsledare SOM-institutet Procent Allmän livstillfredställelse

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemtjänsten Floda Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemtjänsten Floda Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemtjänsten Floda Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014

RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 Radiolyssnande i Värmland 2014 RADIOLYSSNANDE I VÄRMLAND 2014 JAN STRID F örsta gången SOM-institutet analyserade värmlandspublikens radiolyssnande var 2010. Föreliggande undersökning gäller 2014. Mellan

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemtjänsten Gråbo Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemtjänsten Gråbo Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemtjänsten Gråbo Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Falköping Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen MOTIONSSVAR Vårt dnr: 15/4292 2015-10-23 Ekonomi och styrning Lena Svensson Motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen Förslag till beslut Styrelsen föreslår kongressen besluta att motion 59 Valfrihet i välfärdsystemen

Läs mer

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax

Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv. Mats Brandt Kommundirektör i Malax Svenska erfarenheter av valfrihet ur ett finländskt perspektiv Mats Brandt Kommundirektör i Malax Vågar vi släppa kontrollen? - har vi modet att...? - vågar vi riskera att...? Svenska erfarenheter Allmändebatten

Läs mer

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Konkurrensens konsekvenser. Magnus Nilsson Karlstad universitet Konkurrensens konsekvenser Magnus Nilsson Karlstad universitet Från välfärdsstat till välfärdssamhälle Kritik mot den offentliga sektorns effektivitet från och med slutet av 1970-talet. Borgerliga regeringen

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemvården Södra Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemvården Södra Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hemvården Södra Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15]

Euro-opinion. Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige. Frida Vernersdotter och Sören Holmberg. [SOM-rapport nr 2013:15] Euro-opinion Åsikter om att införa euron som valuta i Sverige Frida Vernersdotter och Sören Holmberg [SOM-rapport nr 2013:15] Tabellförteckning Tabell 1. Åsikt om et att införa euron som valuta i Sverige

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Skövde Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Skövde Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Skövde Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Värderingsmönster bakom alkoholopinionen Tabellbilaga

Värderingsmönster bakom alkoholopinionen Tabellbilaga Värderingsmönster bakom alkoholopinionen Tabellbilaga David Karlsson, Sören Holmberg & Lennart Weibull Göteborgs universitet, 2018 Denna PM är en bilaga till kapitlet Värderingsmönster bakom alkoholopinionen

Läs mer

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson

SOM-rapport nr 2009:13 SOM. Västsvenska trender. Väst-SOM-undersökningen Susanne Johansson Lennart Nilsson SOM-rapport nr 9:13 SOM Västsvenska trender Väst-SOM-undersökningen 1998-8 Susanne Johansson Lennart Nilsson s a m h ä l l e o p i n i o n m a s s m e d i a Figur 1 Upplevd geografisk hemhörighet 1998-8

Läs mer

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9]

Svenskarnas värdering av radio och tv. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Svenskarnas värdering av radio och tv Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:9] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Undersökningens

Läs mer

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18]

Religiositet och tro i Göteborg. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18] Religiositet och tro i Göteborg Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Olsson [SOM-rapport nr 2015:18] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tillhör du någon

Läs mer

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från

Sammanfattning. Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från Den här rapporten som ingår i SNS och IFN:s forskningsprogram Från välfärdsstat till välfärdssamhälle handlar om de faktorer som påverkar privatiseringen av skattefinansierade välfärdstjänster. I analysen

Läs mer

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion

Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Insiders och outsiders i svensk arbetsmarknadsopinion Love Christensen Sandra Engelbrecht Biträdande forskare Biträdande forskare Svensk arbetsmarknadsopinion Undersökning av opinionsskillnaden mellan

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Falköping Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Falköping Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Falköping Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och

Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Vindkraftsopinionen i Västra Götaland Per Hedberg Vindkraften byggs ut snabbt i Sverige. Antalet vindkraftverk blir allt fler och vindkraftens andel av elproduktionen

Läs mer

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND

KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND KYRKSAMHETEN I GÖTEBORG OCH VÄSTRA GÖTALAND JAN STRID tidigare SOM-undersökningar där frågor gällande Svenska kyrkan ingått har vi I mest varit intresserade av kyrkovalen. Men i samband med dessa val har

Läs mer

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet

Vårdindikatorn. Tredje kvartalet Vårdindikatorn Tredje kvartalet 2008 2009-01-20 Innehållsförteckning 1. Vårdindikatorn tredje kvartalet 2008 3 2. Medlemsundersökning 4 Vårdföretagen är nöjda med den borgerliga regeringens vårdpolitik

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Götene Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Götene Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Götene Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015

Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 2015 Dnr 41-639/215 Redovisning av brukarundersökning inom äldreomsorgen 215 stockholm.se Brukarundersökning 215 3 (42) Innehållsförteckning Om undersökningen 4 Sammanfattning av årets resultat 4 Vård och omsorgsboende

Läs mer

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-212 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998 212 SOM-institutet Undersökningar Innehållsförteckning SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation

Läs mer

Förtroendet för Riksrevisionen 2011

Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Förtroendet för Riksrevisionen 2011 Gabriella Sandstig [SOM-rapport nr 2012:16] Information om den nationella SOM-undersökningen SOM-institutet vid Göteborgs universitet genomför varje höst sedan 1986

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Borås Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2019 Resultat för Borås Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB SKÅNEENKÄTEN Medborgarundersökning augusti 2018 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB INNEHÅLL Resultat i korthet 1 Fakta om undersökningen 2 Fakta om respondenterna 4 Att leva och bo i Skåne

Läs mer

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN

s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Rapport 2018-01-25 VON 230/17 Vård- och omsorgsförvaltningen Enheten för kvalitet- och verksamhetsutveckling s SÅ TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN Undersökning av kvaliteten i hemtjänst och särskilt boende

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lidköping Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lidköping Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2018 Resultat för Lidköping Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.)

VÄSTSVENSKA TRENDER Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) VÄSTSVENSKA TRENDER 1998-213 Annika Bergström & Jonas Ohlsson (red.) Västsvenska trender 1998 213 SOM institutet SOM institutet vid Göteborgs universitet grundades år 1986 med syftet att genomföra frågeundersökningar

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Karlskrona Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Karlskrona Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Karlskrona Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige

Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 2013 om att Sverige Svensk Nato-opinion i förändring? Svensk Nato-opinion i förändring? Ulf Bjereld Överbefälhavare Sverker Göransons uttalande i januari 13 om att Sverige endast hade militär förmåga att försvara begränsade

Läs mer

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.)

SVENSKA DEMOKRATITRENDER. Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) SVENSKA DEMOKRATITRENDER Sofia Arkhede & Henrik Ekengren Oscarsson (red.) Svenska demokratitrender 1986 2015 SOM-institutet SOM-institutet är en universitetsbaserad undersökningsorganisation som varje

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ren Bollnäs hemtjänst Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ren Bollnäs hemtjänst Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ren Bollnäs hemtjänst Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Religiositet och tro i Göteborg. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:12]

Religiositet och tro i Göteborg. Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:12] Religiositet och tro i Göteborg Linn Annerstedt, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2016:12] Innehållsförteckning Information om den västsvenska SOM-undersökningen... 1 Undersökningens

Läs mer

Attityd till privatisering av välfärdstjänster i Sverige 1

Attityd till privatisering av välfärdstjänster i Sverige 1 Nordisk Administrativt Tidsskrift nr. 3/2016, 93. årgang 65 Attityd till privatisering av välfärdstjänster i Sverige 1 av Alexis Palma 2, Osvaldo Salas 3 Refereevurdert Nordisk Administrativt Tidsskrift

Läs mer

Hur reagerar väljare på skatteförändringar?

Hur reagerar väljare på skatteförändringar? Hur reagerar väljare på skatteförändringar? nr 1 2013 årgång 41 I den här artikeln undersöker vi hur väljare reagerar på förändrade skatter när de röstar. Vi finner att vänstermajoriteter straffas om de

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Löderup hemtjänst Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Löderup hemtjänst Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Löderup hemtjänst Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hede/Älvsåker Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hede/Älvsåker Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Hede/Älvsåker Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lidköping Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Lidköping Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2017 Resultat för Lidköping Hemtjänst Årets deltagare Deltagare Totalt svarade 91 634 personer på årets enkät för äldre med hemtjänst, vilket är 63,4% av de tillfrågade.

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Burlöv Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning för

Läs mer

Åsikter om korruption bortom landets gränser

Åsikter om korruption bortom landets gränser Åsikter om korruption bortom landets gränser Åsikter om korruption bortom landets gränser Monika Bauhr och Niklas Harring I nternationella mätningar visar att Sverige är ett av världens minst korrupta

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Ockelbo Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Vivalla grupp Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Vivalla grupp Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Vivalla grupp Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv

Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Ungas attityder till privat välfärd Undersökning för Svenskt Näringsliv Underlag Om undersökningen Cirka 20 frågor har ställts till gruppen unga svenskar 15 25 år, som har hittats via registret PAR Konsument.

Läs mer

Att leva, bo och verka i Skåne

Att leva, bo och verka i Skåne Att leva, bo och verka i Skåne Resultat från SOM-undersökningen i Skåne 2015 Henrik Ekengren Oscarsson Föreståndare SOM-institutet Daniel Jansson Bitr. undersökningsledare SOM-institutet Ett oberoende

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Skövde Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2014 Resultat för Skövde Hemtjänst Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre om äldreomsorgen?

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [ SOM-rapport nr 2014:10 ] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 3 Tabell 1 Tabell

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Falköping Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Falköping Särskilt boende Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Falköping Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Strömstad Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Strömstad Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Strömstad Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Ulricehamn Särskilt boende

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Ulricehamn Särskilt boende Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Ulricehamn Särskilt boende Resultaten för er kommun Det här är en sammanställning av resultaten för er kommun från undersökningen Vad tycker de äldre

Läs mer

Vad tyckte de äldre om äldreomsorgen i Uddevalla Hemtjänst Särskilt boende

Vad tyckte de äldre om äldreomsorgen i Uddevalla Hemtjänst Särskilt boende Vad tyckte de äldre om äldreomsorgen i Uddevalla 2017 Hemtjänst Särskilt boende Deltagare Hemtjänst: Totalt svarade 91 634 personer på årets enkät, vilket är 63,4% av de tillfrågade. I Uddevalla svarade

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Fjärås Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Fjärås Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Fjärås Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning för

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Demensteamet Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Demensteamet Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Demensteamet Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Borås_Internationell hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015. Resultat för Borås_Internationell hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Borås_Internationell hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Veteranpoolen Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Veteranpoolen Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Veteranpoolen Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om hemtjänsten i Hjo 2014? I Hjo svarade 73 personer, vilket är 71,6% av de tillfrågade.

Vad tycker de äldre om hemtjänsten i Hjo 2014? I Hjo svarade 73 personer, vilket är 71,6% av de tillfrågade. Vad tycker de äldre om hemtjänsten i Hjo 2014? I Hjo svarade 73 personer, vilket är 71,6% av de tillfrågade. Andel positiva svar* inom området kontakter med kommunen * staplarna visar andel svarande i

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Gnesta Htj-grupp Björnlunda Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Gnesta Htj-grupp Björnlunda Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Gnesta Htj-grupp Björnlunda Hemtjänst Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella

Läs mer

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden

Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden TIMBRO Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Rapport från opinionsundersökning 2 februari 2009 Arne Modig 1 Allmänheten om den framtida finansieringen av välfärden Syftet med undersökningen

Läs mer

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv

Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Förtroende för offentlig verksamhet i ett längre perspektiv Socialförsäkringens dag 25 oktober 2012 Lennart Weibull Inst för journalistik, medier och kommunikation och SOM-institutet, Göteborgs universitet

Läs mer

Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument

Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument Mattias Gunnarsson [ SOM-rapport nr 2014:30] Utvärdering av SOM-institutets personlighetsinstrument SOM-institutet har från starten haft fokus på

Läs mer

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB

SKÅNEENKÄTEN. Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB SKÅNEENKÄTEN Medborgarundersökning november 2017 Genomförd av Institutet för Kvalitetsindikatorer AB INNEHÅLL Resultat i korthet 1 Fakta om undersökningen 2 Fakta om respondenterna 4 Att leva och bo i

Läs mer

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16]

Svenskarnas värderingar av radio och tv. Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Svenskarnas värderingar av radio och tv Klara Bové, Annika Bergström och Jonas Ohlsson [SOM-rapport nr 2015:16] Innehållsförteckning Information om den nationella SOM-undersökningen... 1 Tabell 1 Tabell

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Karlskrona Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Karlskrona Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Karlskrona Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

De viktigaste valen 2010

De viktigaste valen 2010 SKTF undersöker De viktigaste valen 21 - Medborgarnas röstbeteende och åsikter om den lokala demokratin i Växjö Juni 21 Inledning I september i år är det val. Välfärden och dess finansiering, innehåll

Läs mer

Västsvenska SOM-seminariet 2016

Västsvenska SOM-seminariet 2016 Västsvenska SOM-seminariet 2016 Hållbarhetens horisont Sjukvård som politik Om sambandet mellan bedömningar av sjukvården och förtroendet för Västra götalandsregionen. Maria Oskarson Statsvetenskapliga

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Svarte boende Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Svarte boende Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Svarte boende Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator)

Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Skånepanelen Medborgarundersökning September 2017 Genomförd av Institutet för kvalitetsindikatorer (Indikator) Innehåll Sammanfattning Om undersökningen Om respondenterna Inställning till vårdtjänster

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Degerfors Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Degerfors Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Degerfors Hemtjänst Klicka på ikonen för att lägga till en bild Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet

Läs mer

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Falköping_Falans hemtjänster AB (minst 7 svarande) Hemtjänst

Så tycker de äldre om äldreomsorgen Resultat för Falköping_Falans hemtjänster AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Så tycker de äldre om äldreomsorgen 2016 Resultat för Falköping_Falans hemtjänster AB (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Kolla Särskilt boende

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Kolla Särskilt boende Vad tycker de äldre om äldreomsorgen 2013? Verksamhetsresultat för Kolla Särskilt boende Resultaten för er verksamhet Här redovisas resultaten för er verksamhet från 2013 års nationella brukarundersökning

Läs mer

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Ulricehamn_Ekero Hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst

Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? Resultat för Ulricehamn_Ekero Hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst Vad tycker de äldre om äldreomsorgen? 2015 Resultat för Ulricehamn_Ekero Hemtjänst (minst 7 svarande) Hemtjänst Resultaten för er verksamhet/område Det här är en sammanställning av resultaten för er verksamhet/område

Läs mer