Politiska perspektiv på äldre, åldrande och äldreomsorg. Magnus Nilsson Karlstad universitet

Transkript

1 Politiska perspektiv på äldre, åldrande och äldreomsorg Magnus Nilsson Karlstad universitet

2 Kan samhället vara rättvist? Socialpolitiken har som syfte att utjämna skillnader mellan människor så att deras livschanser blir mer likvärdiga. I centrum står rättvisebegreppet. Vad det betyder och ska betyda i praktiken skiljer sig dock mellan olika aktörer. Det finns alltså ingen universell definition av rättvisa.

3 Kan samhället vara rättvist? Under de senaste decennierna har idén om att ojämlikhet inte är ett problem varit dominerande i politiken, bara den inte blir för stor Ojämlika livschanser har dock negativa konsekvenser för mindre resursstarka individer jämfört med andra med mer gynnsamma livsvillkor.

4 Utbildningens betydelse för ojämlikhet över livsloppet Äldre människors socioekonomiska position är ett resultat av de förutsättningar de haft, egna val och det politiska systemets tendens att belöna eller bestraffa beteenden Ojämlikhet i gruppen äldre bör förstås utifrån ett livsloppsperspektiv Den starkaste indikatorn på en god ålderdom är lång utbildning.

5 Socioekonomisk position och risk i ett livsloppsperspektiv Social stratifiering: Alla samhällen är socialt stratifierade i betydelsen att de tillgängliga resurserna är ojämnt fördelade. Vissa individer har bättre levnadsvillkor och fördelaktigare livschanser än andra. Dessa ojämlikheter är i sin tur systematiskt strukturerade i samhället. Vad det betyder att ojämlikheter i samhället inte är slumpvisa. Socialpolitiken har traditionellt varit inriktad på de perioder under en människans liv då denne är som mest utsatt Barndom Ungdom/unga vuxna ålderdom

6 Socioekonomisk position och risk i ett livsloppsperspektiv Intergenerationell ojämlikhet ojämlikhet, i form av socioekonomisk position och därmed livsmöjligheter ärvs och återskapar ojämlikhet inom åldersgrupper. Ojämlikhet i hälsa definieras som orättvist då det har sin grund i sociala orsaker och mekanismer. Exempel: risken att dö vid en given tidpunkt är lägre ju längre utbildning man har, och omvänt högre ju lägre utbildning man har.

7 Socioekonomisk position och risk i ett livsloppsperspektiv - pensionssystemet 1946 reformering av pensionssystemet så att merparten av de kunde försörja sig på den 1960 infördes den allmänna tilläggspensionen, ATP, som innebar en kraftig standardhöjning talet började pensionssystemet att diskuteras på allvar igen. Det var inte hållbart beslutades om dagens pensionssystem 1999 började de första utbetalningarna i det nya systemet.

8 Socioekonomisk position och risk i ett livsloppsperspektiv - pensionssystemet Pension är huvudsaklig inkomstkälla för pensionärer, men en del har även andra inkomster (lön, bidrag) De som ej tjänat in egen pension får garantipension. Full garantipension är kronor per månad för den som är gift och kronor per månad för den som är ogift. För full garantipension krävs minst 40 års bosättning i Sverige. Tjänstepension är utöver garantipension och har stor betydelse. Premiepensionssystemet

9 Socioekonomisk position och risk i ett livsloppsperspektiv - pensionssystemet ATP-pensionen grundades på de 15 bästa åren i individens yrkesliv. Det nya pensionssystemet utgår från hela livet. Beräkningar visar på en betydande standardsänkning för en stor minoritet pensionärer.

10 Socioekonomisk position och risk i ett livsloppsperspektiv - pensionssystemet En ökad pensionsålder minskar påfrestningen på pensionssystemet och höjer individens pension Många olika insatser har genomförts för att höja pensionsåldern, med viss effekt. Det är dock bara vissa grupper som kan, och som kommer att kunna, arbeta längre. Detta leder till större skillnader mellan de med hög pension och de med låg pension.

11 Ojämlikhet i hälsa Ojämlikhet i hälsa kan ha olika orsaker och ta olika vägar. Exponering under särskilt kritiska eller känsliga perioder Ackumulerade exponeringar Direkt ackumulering av exponering

12 Ojämlikhet i hälsa 40 % av kvinnor år svårt att bära 5 kg 40 % kvinnor år svårt att gå i trappor 22 % män år har svårt att gå i trappor 30 % av arbetare år svårt att ta kort promenad Kvinnliga tjänstemän 26 % svårt att ta en promenad Manliga tjänstemän 13 % har svårt att ta en promenad

13 Ökar ojämlikheten i hälsa med åldern? Hypoteser: Åldrandet är en så stor hälsorisk att den konkurrerar ut andra perspektiv. Ojämlikheten minskar med åldern, eftersom de i lägre socioekonomiska grupper dör av. Ojämlikheten ökar genom att effekten av negativa exponeringar, kopplade till socioekonomisk position, har en fördröjning Ojämlikheten ökar på grund av ackumulering av exponeringar över livsloppet.

14 Omsorgs- och vårdbehov år med funktionshinder år med funktionshinder 50 % i gruppen år behöver någon form av hjälp i hushållet. Klass har betydelse för funktionshinder under åldrandet

15 Åldrande och arbetsmarknaden Förtidspension var ett frekvent arbetsmarknadsinstrument under och 1990-talen Idén var att yngre lättare skulle kunna komma in på arbetsmarknaden Denna idé utgår från att det finns ett givet antal jobb i ekonomin Problemet har också varit att yngre i lite utsträckning har kunnat ta äldres arbeten och att de på det sättet kunnat byta plats.

16 Åldrande och arbetsmarknaden Ungas arbetslöshet är ett samhällsproblem, så är också äldres arbetslöshet Risken att bli långtidsarbetslös är betydligt större för en äldre arbetstagare än för en ung person. En orsak till det är bortrationaliseringar vid strukturomvandlingar som gör äldres kompetens mindre attraktiv på arbetsmarknaden.

17 Åldrande och arbetsmarknaden Förgymnasial utbildning 61,6 Gymnasieutbildning < 3 år 62,4 Gymnasieutbildning 3 år 62,9 Eftergymnasial utbildning < 3 år 63,1 Eftergymnasial utbildning < 3 år63,4 Forskarutbildning 65

18 Marknadisering av omsorg Den dominerande bilden av äldreomsorgen i Sverige är att vi har omfattande omsorgstjänster som är tillgängliga för alla samt offentligt finansierad; att den är universell. Jämlikhetsambitionen är inskriven i lagen och i de politiska riktlinjer som reglerar äldreomsorgen.

19 Marknadisering av omsorg Till skillnad från många andra länder gjordes äldreomsorgen tillgänglig för alla i praktiken. Hemtjänsten skulle vara ekonomiskt överkomlig för de med små ekonomiska resurser, samtidigt som den var av sådan kvalitet att den var attraktiv för även de med större ekonomiska resurser Genom att leva upp till ambitionen om universell täckning med hög kvalitet gavs systemet en hög legitimitet..

20 Marknadisering av omsorg Det är svårt att säga vilken vårdform som förorsakade mest lidande för de fattiga, sjuka och åldersvaga: att vårdas av andra åldringar i en stinkande fattigstuga eller att fraktas som ett lustigt och föraktat kolli mellan gårdarna eller att hållas på svältkosten i en fattig familj som inte själv hade mat för dagen. (Odén 1985, s. 12)

21 Marknadisering av omsorg Hemtjänst Särskilt boende Totalt Olika former av äldreomsorg 1980 och procentuell andel av äldre 80+ med hemtjänst eller plats i särskilt boende.

22 Antalet äldre personer (65+) med hemtjänst i äldreboende Totalt med insats % % /- 0 % Kostnader f äldreomsorg (miljarder kr 95,3 89,6-6% Antal funktionshindrade personer (yngre än 65 år) med hemtjänst % i boenden med särskild service enligt SoL % med LSS-insatser % med personlig assistans (LASS) % Totalt med insats % Kostnader f stöd och service f(miljarder kr 37,0 61, %

23 Åtstramning och marknadisering Avgifterna i äldreomsorgen står för ca 4 % av kostnaderna Eftersom många kommuner succesivt höjt taxan orimligt mycket, främst för välbeställda, infördes maxtaxan inom äldreomsorgen 2002 Åtstramningarna inom omsorgen ökat Åtstramningarna har lett till ökad anhörigomsorg, främst bland de med mindre ekonomiska resurser.

24 Åtstramning och marknadisering Den offentliga sektorn som arbetsgivare för välfärdsarbetare började ifrågasättas på1980-talet 1990-talets början: % offentligt anställda inom omsorgen 2010 var 19 % av äldreomsorgen i privat regi, huvudsakligen i vinstsyftande företag. Mer än hälften har kvar all sin äldreomsorg i egen regi

25 New Public Management - NPM Började dyka under 1980-talet med inspiration från de anglosaxiska länderna, främst Storbritannien Utgångspunkten är att göra välfärdstjänsternas produktion mer lik det privata näringslivet. Konkurrensutsättning, privatisering, målstyrning och decentralisering är ledord.

26 Förutsättningar för marknadisering Ändringen av kommunallagen 1991 som möjliggjorde privata utförare. Lagen om offentlig upphandling (LOU) som reglerar upphandlingsförfarandet Lagen om valfrihetssystem (LOV) Lagen om skattereduktion för hushållsnära tjänster (RUT)

27 Marknadiseringen av omsorgen LOV är inte tvingande för kommunen Inför man valfrihetssystem är alla företag som lever upp till kvalitetskraven välkomna Kan innebär en stor mängd små företag. 148 företag i Stockholm. Svåröverblickbart för de flesta äldre med behov av omsorg Endast hälften visste att de hade rätt att välja utförare 2008 Sköra människor med svag hälsa ställs inför att hantera stora mängder information Få väljer om. Man vet vad man har men inte vad man får. Av de som gjort omval har 20 % gjort det eftersom utföraren upphört

28 Marknadiseringen av omsorgen NPM handlar om kontroll och kostnadseffektivitet En ambition har också varit ökad valfrihet Under början av 1990-talet sjönk kostnaderna konkurrensen handlade då om pris, ej kvalitet Översyn i början av 2000-talet visade inte på kostnadsminskningar Ej heller LOV har minskat kostnaden men det var inte heller ambitionen. Marknadisering har lett till ökade indirekta kostnader

29 Marknadisering av omsorg Från privat omsorg till offentlig. Från offentlig omsorg till en diversifierad och delvis marknadiserad omsorg Den svenska välfärdsmodellen har präglats av hög legitimitet genom att den varit tillgänglig för även de fattigare och haft en så hög kvalitet att den föredragits av även de rikare. Vad händer med legitimiteten i ett mer restriktivt och marknadiserat system?