Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet

Transkript

1 Dnr VON Dpl 31 sid 1 (5) VÅRD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN Biståndskontoret Tjänsteyttrande Susanne Göransson, Susanne.goransson@karlstad.se Utredning om förutsättningarna att införa valfrihet enligt LOV inom daglig verksamhet Dnr VON Dpl 31 Ärende Bakgrund Vård- och omsorgsnämnden beslutade i mars 2012 att göra en ansökan till Socialstyrelsen om stimulansbidrag för att förbereda och utveckla valfrihetssystem inom daglig verksamhet. Med denna bakgrund finns behov av att fördjupat analysera förutsättningarna för ett eventuellt införande av LOV för daglig verksamhet LSS. Beskrivning av insatsen daglig verksamhet enligt LSS Daglig verksamhet är en insats som personer med omfattande funktionsnedsättning har rätt till i enlighet med Lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Syftet med lagstiftningen är att personer med omfattande funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra tillsammans med andra. Den dagliga verksamheten ska bidra till den personliga utvecklingen och främja delaktigheten i samhället. Ett övergripande mål är att den dagliga verksamheten ska öka den enskildes möjlighet till lönearbete när så är möjligt. Nulägesbeskrivning inom kommunens dagliga verksamhet Daglig verksamhet är en kommunövergripande enhet som i dagsläget ger insatsen till 260 personer med autism, utvecklingsstörning samt till personer som fått en begåvningsmässig funktionsnedsättning efter hjärnskada i vuxen ålder. Beslut om insatsen daglig verksamhet fattas av LSS-handläggare på Biståndskontoret. Ett uppdrag skickas därefter till Handikappomsorgens organisation. Resurser skickas med från biståndskontoret och nuvarande resursfördelningssystem utgår från att samma summa betalas ut för alla deltagare oavsett behov av stöd, en ersättningssumma per dag som halveras vid låg närvaro. Ingen ersättning utgår då närvaro saknas. Inom daglig verksamhet finns två verksamhetssamordnare som arbetar med frågor av övergripande karaktär och finns som en resurs för personal inom daglig Postadress: Vård- och omsorgsförvaltningen, Besöksadress: Webb: karlstad.se Tel: E-post: vardochomsorgsforvaltningen@karlstad.se Org.nr: PlusGiro: upphört Bankgiro:

2 Dnr VON Dpl 31 sid 2 (5) verksamhet i olika frågeställningar som kan uppstå. En av verksamhetssamordnarna ansvarar i huvudsak för kunder som har sin dagliga verksamhet i gruppverksamheter och den andra verksamhetssamordnaren ansvarar för kunder som har individuell företagsplats. Vår bedömning är att inom kommunens dagliga verksamhet finns i dag möjligheter för den enskilde att byta verksamhet utefter behov och önskemål. Mellan verksamhetsåren har 116 byten skett, 73 personer inom gruppverksamhet och 43 personer på individuella företagsplatser. Daglig verksamhet består i dag av fyra huvudgrupper och 21 olika verksamheter utformade efter den enskildes behov, intressen och förutsättningar. Insatsen daglig verksamhets utveckling nationellt Under de senaste åren har den dagliga verksamheten ökat kraftigt, mellan åren beräknades ökningen av personer som beviljas insatsen motsvara cirka 26 procent. De tre huvudorsaker som anges är följande: Att arbetsmarknaden har blivit tuffare, fler får en diagnos som kan berättiga till insatser enligt LSS och det är svårare att få tillgång till Arbetsförmedlingens och Samhalls resurser. Det är särskilt bland den yngre målgruppen ökningen har skett. Även antalet elever som skrivs in i särskolan har ökat kraftigt nationellt. Vidare i Socialstyrelsens rapport beskrivs att den enskildes möjlighet att välja har kommit allt högre upp på den politiska dagordningen. I rapporten förutspås att det i framtiden kan innebära en förändring i riktning mot att den enskilde i större utsträckning kommer att kunna välja mellan verksamheter och utförare. Vanligast är att kommunerna verkställer den dagliga verksamheten i egen regi. Ju större kommunen är desto vanligare är det att den dagliga verksamheten även utförs i alternativ regi. (Daglig verksamhet enligt LSS en kartläggning, Socialstyrelsen 2008, Artikelnr ). LOV Lag om valfrihetssystem (LOV) infördes den 1 januari Lagen är avsedd att fungera som ett frivilligt verktyg för de kommuner och landsting som vill konkurrenspröva verksamhet genom att överlåta valet av utförare till kunden. Regeringens avsikt är att ge äldre och personer med funktionsnedsättning större möjligheter att göra egna val inom omsorgen. LOV ger olika aktörer möjlighet att etablera sig löpande så länge de lever upp till kommunens kvalitetskrav. Inom Vård- och omsorgsnämndens verksamhet har LOV införts inom hemtjänsten. I centrala delar av Karlstad verkar i dagsläget tre privata aktörer samt Karlstads kommuns egen regi. I dagsläget har inga privata aktörer visat intresse att etablera sig i glesbygdsområden. Med anledning av ovanstående bedrivs hemtjänsten inom dessa områden av egenregin.

3 Dnr VON Dpl 31 sid 3 (5) Vård- och omsorgsförvaltningen har tidigare utrett möjligheten och förutsättningarna kring införande av LOV inom vårdboenden för demenssjuka och multisjuka. Beslut har tagits i vård- och omsorgsnämnden om att inte införa LOV inom vårdboenden mot bakgrund av att de ekonomiska riskerna är allt för stora för ett införande. (Utredning LOV och vårdboenden daterad ). Andra kommuners erfarenheter av LOV inom daglig verksamhet. Enligt valfrihetswebben finns i dagsläget 23 kommuner som annonserar om att man kan ansöka om att få verka inom LOV daglig verksamhet LSS. Hur många som är i gång med fler aktörer framgår inte. Undertecknad har haft kontakt med Ulricehamn, Örebro samt Falkenbergs kommun. I Falkenberg har man valt att bedriva all daglig verksamhet enligt LSS i en upphandling enligt LOU, (Lagen om offentlig upphandling) Ingen daglig verksamhet bedrivs i egen regi. Örebro kommun har nyligen fattat beslut om att införa LOV på daglig verksamhet samt omvårdnadsinsatser inom hemtjänsten med start hösten De har tidigare tillämpat LOV i hemtjänsten men då enbart på serviceinsatser. Ulricehamns kommun har infört LOV inom daglig verksamhet LSS. Deras erfarenhet är dock begränsad då de i dagsläget endast har en extern aktör. Den externa aktören kommer att bedriva verksamhet i form av ett hunddagis. Ett sammantaget intryck är att det är förenat med vissa svårigheter att etablera LOV inom daglig verksamhet. Konsekvenser av ett eventuellt införande av LOV inom daglig verksamhet. Vår bedömning är att ett eventuellt införande av LOV inom daglig verksamhet kommer att betyda förändringar för LSS-handläggarnas roll. Förutom att, som idag, vara uppdragsgivare ställs även krav på att ge information till kund angående LOV samt de eventuella alternativ som finns tillgängliga. Vi ser även ett behov för handläggarna att följa upp sina uppdrag i större omfattning än tidigare. I dagsläget sker mycket av uppföljningen inom Handikappomsorgens organisation genom de verksamhetssamordnare som finns inom verksamheten. Detta arbetssätt håller för närvarande på att ses över och LSS-handläggare ska i större omfattning än i dag ansvara för att uppföljning av insatsen sker oavsett om daglig verksamhet drivs av egen regin eller privata aktörer. Ett införande av LOV ställer, enligt vår bedömning, också eventuellt krav på förändrad organisation vid beställarenheten. Här ser vi att det kan finnas behov av någon form av koordinatorstjänst som hanterar placeringar och byten mellan egenregins verksamhet och externa utförare. Till ovanstående ser vi även att ett införande av LOV skulle innebära att nuvarande resursfördelningssystem bör ses över. I dagsläget utgår samma belopp för en person som kräver mycket personalresurser till en person som kräver lite. För att

4 Dnr VON Dpl 31 sid 4 (5) åstadkomma ett mer rättvist system utifrån de enskildas behov krävs sannolikt en mer differentierad resursfördelningsmodell än den nuvarande. Ekonomi Det är i dagsläget oklart vilka ekonomiska effekter ett eventuellt införande av LOV inom daglig verksamhet skulle innebära för kommunen. Detta med anledning av att man inte vet hur många aktörer som skulle visa intresse att bedriva verksamhet och hur detta skulle påverka egen regins verksamhet. En samlad bedömning sedan tidigare är att kommunens egen verksamhet har en kostnadsnivå som innebär att det finns behov av att genomföra kostnadssänkande åtgärder. Mot bakgrund av att prissättning inom LOV sker utifrån kommunens självkostnad finns en risk att tjänsten skulle hamna i ett högre kostnadsläge än vad som är nödvändigt om vi med nuvarande förutsättningar startade upp LOV för daglig verksamhet. Vår bedömning är därför att det är rimligt verksamheten först genomför förändringar för att kunna bedriva verksamheten mer kostnadseffektivt. Därefter kan kommunen fastställa vilken ersättning som ska utgå i framtiden. Risk finns annars att den ersättning som utgår från kommunen blir för hög. Vår bild utifrån kontakter med andra kommuner är också att det är förhållandevis svårt att etablera LOV för daglig verksamhet och att det inte allt för sällan endast är ett fåtal aktörer som blir aktuella. Här anser vi att man bör beakta att om endast ett fåtal väljer en annan utförare för sin beslutade insats än kommunen så innebär det svårigheter för kommunen att anpassa och minska sin verksamhet i motsvarande omfattning. Kommunen kommer sannolikt därmed ha kvar kostnader för lokaler och personal i den verksamhet som kunden lämnar samtidigt som kommunen betalar en summa till den externa utföraren, vilket innebär att den kommunala verksamheten har svårt att bedrivas kostnadseffektivt. Diskussion/övervägande Utmaningen i Socialstyrelsens kartläggning är att vidareutveckla den dagliga verksamhetens innehåll och former samt att öppna vägar till arbetslivet. God kvalité måste garanteras de som har stora omfattande behov och som står långt från arbetsmarknaden samtidigt kan de som står närmare arbetsmarknaden få stöd i att få lönearbete. Daglig verksamhets egen regi har utformat en utvecklingsplan där de ger förslag på hur de ska tillgodose framtida behov av utveckling samt hur de kan bedriva verksamhet på ett mer kostnadseffektivt sätt. Vi ser att man i dag inom egen regins verksamhet har möjlighet att utvecklas utifrån sina individuella behov. Det finns möjligheter att byta verksamhet om man som enskild individ inte är nöjd. I utvecklingsplanen nämns också att man ska vidareutveckla samarbetet med externa företag. Förslag till beslut Sett till de ekonomiska konsekvenser/risker vi redogjort för ovan är vår bedömning är att det i dagsläget är allt för osäkert vilka ekonomiska effekter ett införande av

5 Dnr VON Dpl 31 sid 5 (5) LOV inom daglig verksamhet skulle innebära och vi ser risker för att ett införande i dagsläget skulle innebära allt för höga kostnader för verksamheten. Mot bakgrund av de utvecklingsåtgärder som redovisas från handikappomsorgen gör vi istället bedömningen att ett eventuellt införande av LOV för daglig verksamhet bör avvaktas till dessa åtgärder genomförts och fått avsedd effekt. Gunilla Öberg vård- och omsorgsdirektör Mikael Lind beställarchef