Slutrapport genomförande

Transkript

1 Sid 1 (10) Projektnamn Job till Jobb praktikringar Slutrapport genomförande Sammanfattning Ge en sammanfattande beskrivning av projektidé och framkomna resultat. I tankarna bakom detta projekt fanns behoven av en ökad geografisk rörlighet för att hitta de lediga jobb som finns i Västerbotten. Projektets hade som avsikt att uppmuntra geografisk rörlighet och genusneutrala yrkesval samt bredda kompetens hos deltagare. Från projektidé till framkomna resultat har 58 deltagare varit med i detta ESF-projekt. I projektidén var den tilltänkta målgruppen JOB (Jobb- och utvecklingsgarantin) som sedermera även kom att utökas till UGA (Jobbgarantin för ungdomar). Denna utökning av målgrupp kom att spela en väsentligt förändrande roll. Förutom ekonomiskt i form av en lägre medfinansiering så även ett större behov och intresse för utbildningar och utbildningssystem. Med en målsättning om att minst arton procent (18 %) skulle efter projektets avslut vara i arbete eller studier så överträffades detta med ett antal procentenheter, då femtiosju procent (57 %) av deltagarna har kommit till denna sysselsättning. Projektets resultat FRIRPT v.1 [ ] d.frirpt v.1 - Redogör kortfattat för det problem och de behov som projektet avsåg att fokusera kring. - Redogör för projektets ambitioner att göra skillnad, det vill säga hur lösa problemet på ett bättre sätt. Ta utgångspunkt i den eller de programkriterier (lärande miljöer, samverkan, innovativ verksamhet, strategisk påverkan) som projektet valt, men också där så är aktuellt hur aktiviteterna av transnationell och regionalfondskaraktär bidragit. - Vilka resultat och förslag till goda lösningar har projektet lett fram till? - Vilken påverkan och genomslag har projektet åstadkommit på individnivå, organisationsnivå och system- och strukturnivå? Problem och behov: När ansökan skrevs var det två tydliga huvudproblem projektet avsåg att fokusera kring, det ena en obalans på arbetsmarknaden utifrån ett genusperspektiv och det andra en avsaknad av geografisk rörlighet inom Västerbottens inland. Obalanser på arbetsmarknaden utifrån ett genusperspektiv: När ansökan skrevs var något fler män än kvinnor inskrivna i Jobb- och utvecklingsgarantin på Arbetsförmedlingen. Under den då rådande högkonjunkturen var arbetsmarknaden ändock mer gynnsam för män än kvinnor då en större del av investeringarna i länet gjorts inom traditionellt mansdominerade branscher. Samtidigt utvecklades typiskt kvinnodominerade branscher under denna tid, även i Västerbottens inland. Branscher som hotell-, besöks- och turism utvecklades starkt. Handeln, som varit en historiskt viktig näring för Lycksele, utvecklades samtidigt som en åldrande befolkning skapar ett större arbetskraftsbehov inom vårdsektorn. Det förelåg alltså vid ansökan ett behov av att uppmuntra genusneutrala yrkesval för att bland annat kunna uppnå en bättre matchning av arbetskraftsutbud med arbetskraftsefterfrågan.

2 Sid 2 (10) Geografisk rörlighet: I ansökan för detta projekt beskrevs den så kallade triangeleffekten med orterna Lycksele, Malå och Storuman som ligger i en triangel och cirka 10 mil från varandra. Genom att individer från alla dessa tre orter skulle delta i projektet skulle en ökad geografisk rörlighet kunna skapas. Tanken var att Lycksele skulle vara huvudort för de motivationshöjande utbildningarna och praktikringarna skulle kunna äga rum på alla tre orterna. Detta skulle dock komma att ändras utifrån den förändring som skulle ske i och med omorganisering av de olika arbetsmarknadsområdena (AMO). Programkriterier (lärande miljöer, samverkan och innovativ verksamhet): Ambitionen att göra skillnad bland annat genom programkriteriet lärande miljöer var att erbjuda handläggare från Arbetsförmedlingen möjligheten att gästtjänstgöra i projektet för att lära sig de nya metoderna och nya arbetssätt. Detta kom dock att förändras, dels på grund av den totalt minskade budgeten i och med en lägre medfinansiering, dels på grund av en omorganisering av Arbetsförmedlingen. Dock har en lärande miljö utvecklats mellan projektägare Iterab och samverkanspart Arbetsförmedlingen i Lycksele. I ansökan skrevs följande under rubriken Främja samverkan: "Projektet kommer att innebära att arbetsförmedlarna utvecklar ett mer effektivt och mindre resurskrävande arbetssätt genom att samverka med andra Arbetsförmedlingskontor inom AMO. Det finns en stor utvecklingspotential inom det här området och ökad samverkan skapar nya arbetssätt." När ansökan skrevs fanns det totalt tre (3) Arbetsförmedlingar inom AMO Lycksele men detta kom att ändras redan under projektets första år (from ) till att omfatta sju (7) antal kontor. Detta samt andra förändringar inom Arbetsförmedlingen såsom byte av chefer föranledde ett ej mindre behov av samverkan och lärande miljöer men som dessvärre ej prioriterades av Arbetsförmedlingen i detta skede. Med programkriteriet innovativ verksamhet avsåg projektet att fokusera på genusneutrala yrkesval vilket skulle göra skillnad på arbetsplatserna i de fall kvinnor gör sin praktik på traditionellt mansdominerade arbetsplatser, samt vice versa, då medarbetare av de båda könen tillför nya tankar och idéer på en arbetsplats. Strategisk påverkan: Projektet har, fastän i ansökan ej avsåg, ägnat sig åt strategisk påverkan genom de aktiviteter som SPeL (Strategisk påverkan & Lärande) arrangerat, såsom utbildningsdagar samt nätverksträffar. För att tala om strategisk påverkan som verkligen gör skillnad hade det för detta projekt antagligen varit gynnsamt om detta kriterium fanns med redan i ansökan och inbyggt som en naturlig del av projektverksamheten, såsom jämställdhetsintegrering och tillgänglighet. Resultat, påverkan och genomslag: Projektet har uppnått resultat, främst på individnivå. Se under punkt 3 för mer specifika mätbara resultat. Att projektet främst uppnått resultat på individnivå har till stor del att göra med de förändringar som skett i projektet, som till stor del är en konsekvens av den utökade målgruppen av deltagare inom UGA som har en lägre ersättning och därmed bidrar med en lägre medfinansiering än exempelvis deltagare av målgruppen JOB. Att medfinansieringen blir lägre får till konsekvens en total lägre budget som projektet måste förhålla sig till och därmed blir det totala antalet aktiviteter färre. Det som prioriterats i detta projekt har dock alltid varit individen och därmed måluppfyllelsen på individnivå. På organisatorisk nivå hade projektet för avsikt att öka samverkan mellan såväl

3 Sid 3 (10) Arbetsförmedlingskontor som företagare. Detta har till viss del uppfyllts genom den täta kontakt mellan projektägare Iterab och Arbetsförmedlingen i Lycksele haft. Däremot var omorganiseringen av AMO någonting som ej gynnade detta projekts måluppfyllelse på organisatorisk nivå. På system- och strukturnivå har projektet verkat genom deltagande i aktiviteter anordnade av SPeL och dess nätverksträffar. Syfte och mål med projektet - Redogör för projektets syfte/projektmål, delmål och avsedda resultat. - Vad har projektet uppnått i förhållande till mål och planerat upplägg? Redogör dels med kvantitativa mått, dels kvalitativt i form av till exempel erhållna kunskaper och förändringar i attityder, riktlinjer, beteende etc. - Vilket lärande åstadkom ni i projektet såväl internt som externt? - Redogör för orsaker till avvikelser i förhållande till planerad verksamhet i projektansökan och hur detta har påverkat projektbudgeten. Projektet syftar till att personer som står långt ifrån arbetsmarknaden genom förstärkt jobbsökande både teoretiskt samt via praktikplatser - praktikplatser vilka inkluderar en tät uppföljning - samt valda delar ur metoderna Jobbnätet och Supported employment snabbare komma ut på arbetsmarknaden. En ökad geografisk och yrkesmässig rörlighet ska bredda individernas kompetens inom andra yrkesroller. Projektet syftar även till att utveckla metoder, vidareutveckla kontakter med företagarna för att skapa och vidareutveckla nätverk mellan arbetsgivare och handläggare på Arbetsförmedlingen. När ansökan skrevs var målsättningen att minst 60 arbetssökande skulle delta i projektet. Av dessa var målsättningen att 18 % av projektdeltagarna skulle vara i någon form av arbete eller utbildning 90 dagar efter avslutat projekt. Detta mål uppnåddes samt därtill. I början av december ( ) gjordes av Arbetsförmedlingen en uppföljning av projektdeltagare. Då fortfarande ett visst antal personer var inskrivna i projektet gjordes ingen uppföljning av dessa. Av 49 personer som vid uppföljningens datum varit med i projektet var 28 (tjugoåtta) personer i arbete eller studier, det vill säga 57 %. Ett bortfall på nio personer, är antalet som vid tidpunkten för uppföljningen fortfarande var inskrivna i projektet, ska dock tas i beaktande samtidigt som måluppfyllelsen oavsett överstiger de satta 18 %. En uppföljande utvärdering har gjorts av tidigare projektdeltagare. Utvärderingen har genomförts genom telefonintervjuer där deltagaren har fått svara på ett antal fasta svarsalternativ om hur denne upplevt sitt deltagande i projektet. Förutom fasta svarsalternativ finns även ett antal öppna svarsalternativ, där de tidigare deltagarna getts möjlighet att fritt formulera sina åsikter. Antal personer som svarat och deltagit i utvärderingen: 13. Antal män: 10. Antal kvinnor: 3. Nedan följer en sammanställning utifrån den enkät som använts i samband med telefonintervjun. Det största antalet deltagare fick information om projektet från Arbetsförmedlingen, detta gäller såväl kvinnor som män. Under de motivationshöjande utbildningarna som hölls i Iterabs lokaler ingick ett antal olika aktiviteter. Det var bland annat föreläsningar och övningar som handlade om jobbsökande, kommunikation, att hitta de osynliga jobben m.m. I utvärderingen som gjorts visar att kvinnor upplever större nytta med dessa aktiviteter för deras jobbsökande än vad män gör. En

4 Sid 4 (10) av kvinnorna upplevde i synnerhet att detta var av stor nytta för henne i sitt jobbsökande. Detta i jämförelse med tre män som upplevde en liten eller obefintlig nytta med denna typ av aktiviteter. De enskilda samtalen som genomförts med deltagare har upplevts som större nytta i deras jobbsökande bland de kvinnor som svarat på utvärderingen. Fastän två män i synnerhet har för gruppen svarande en avvikande åsikt och upplevde nyttan med dessa samtal som ännu större än vad kvinnorna gjorde. Två andra män har svarat att dessa enskilda samtal ej varit till någon nytta. Dessa två andra män var de samma som upplevde en liten eller obefintlig nytta med de olika aktiviteterna beskrivna i föregående stycke. Av de 13 som svarat på utvärderingen har 8 deltagare haft en praktikplats, 4 deltagare hade ej någon praktikplats samt 1 deltagare som svarat på utvärderingen gett svaret Vet ej/ingen åsikt. Alla av de tillfrågade kvinnorna hade haft en praktik. Enligt Iterabs egna noteringar har totalt tjugosju (27) personer under projektet haft en praktik, varav tio (10) kvinnor och sjutton (17) män, det vill säga trettiosju procent (37 %) kvinnor och sextiotvå procent (62 %) män. Detta kan jämföras med det totala antalet projektdeltagare redovisat utifrån kön med tjugoåtta procent (28 %) kvinnor och sjuttiotvå procent (72 %) män. Fördelningen av inskrivna i JOB respektive UGA hos Arbetsförmedlingen är på cirka fyrtio procent (40 %) kvinnor och sextio procent (60 %) män. Könsfördelningen i projektet har alltså en något högre andel män än kvinnor som deltagare. Orsaken till att de som tillfrågats ej haft någon praktikplats varierar. 2 personer uppger svarsalternativ Annat där en av de två specificerat att denne fått ett jobb. Två andra personer kunde ej svara på frågan/hade ingen åsikt om varför de ej haft någon praktik. En person upplevde att denne ej fick det stöd från Iterab som behövdes för att fixa en plats. På frågan om deltagaren haft en praktik på en typiskt mansdominerad arbetsplats, i de fall deltagaren är en kvinna samt en typsikt kvinnodominerad arbetsplats i de fall deltagaren är en man, svarade två kvinnor samt en man ja på denna fråga. Dessa deltagare hade alltså haft en praktik utifrån ett genusneutralt yrkesval. Av de män som svarat, gav 6 av 10, svaret vet ej/ ingen åsikt på denna fråga. 1 av 3 kvinnor gav samma svar, vet ej/ingen åsikt. En möjlig anledning till denna stora andel oklara svar skulle kunna vara att alla deltagare ej reflekterat över huruvida deras val av praktikplats gick emot typiska könsstereotypa normer. På frågan om hur viktig en praktikplats är för att kunna få ett jobb var svaren entydiga från såväl de kvinnliga som manliga deltagarna. Majoriteten av de svarande tror att praktik är viktigt eller till och med mycket viktigt för att kunna få ett jobb. På en skala från 1-6 svarade nio av tretton med siffran 4 eller högre. Endast en svarande uppgav vet ej/ingen åsikt. Angående geografisk rörlighet för att kunna skaffa jobb eller börja studera var det en majoritet som tror att det är viktigt. Deltagarna har fått svara på när de jämför idag med innan de var med i projektet hur viktigt de tror att en flytt från Lycksele är för att kunna skaffa jobb eller börja studera. Fem av männen anser att detta är viktigt samtidigt som fyra andra män angav svaret vet ej/ingen åsikt. En av de tre kvinnorna ansåg att en flytt ej är viktigt samtidigt som de andra två ansåg att det är mycket viktigt. Efter att deltagarna varit med i projektet har ett antal av dem antingen jobbat eller studerat på annan ort än Lycksele. Av de som svarat på frågan är det ungefär hälften som varit på annan ort, sex av de tio männen svarade ja samt de andra fyra svarade nej. Vad gäller de kvinnor som svarat var det en av tre som svarat ja och de andra två nej.

5 Sid 5 (10) Arbetssätt I ansökan fanns tanken om att personer inskrivna i Arbetsförmedlingens JOB (Jobb- och utvecklingsgaranti) skulle vara målgrupp för detta projekt. Efter att projektet påbörjat gjordes en förändring, som meddelades ESF-rådet, om att även personer i UGA (Jobbgarantin för ungdomar) skulle vara målgrupp för projektet, detta då Arbetsförmedlingen såg ett ökat behov av prioritering av även denna målgrupp. När förändringen gjordes hade även överenskommelsen med Arbetsförmedlingen gjorts om att det totala deltagarantalet skulle ökas, då personer i UGA har en lägre ersättning och därmed skulle projektet få en lägre medfinansiering. Detta kom dock inte att infrias från Arbetsförmedlingen av olika anledningar, bland annat nya förordningstexter om att Arbetsförmedlingens KA (Kompletterande Aktörer) skulle ha ett visst antal personer ur samma målgrupp anvisade till sig innan exempelvis projekt skulle kunna få deltagare. Även ett annat Prio2-projekt i Lycksele beviljades medel av ESF-rådet vilket också krävde ett visst antal deltagare. Denna kombination kom att vara anledningen till att detta ESF-projekt nått antal deltagare utifrån ansökan men ej utifrån förändringsanmälan. En lägre medfinansiering har lett till att projektägare Iterab tvingats till anpassning, inte minst vad gäller personalresurser. Även måluppfyllelse på andra plan än individnivå har fått en lägre prioritering. Det som prioriterats i detta projekt har dock alltid varit individen och därmed måluppfyllelsen på individnivå. En annan konsekvens av en utökad målgrupp med ett flertal yngre deltagare har varit ett ökat fokus och intresse för utbildningar, utbildningssystem och utbildningsanordnare. Vad var ert huvudsakliga arbetssätt? Beskriv kortfattat vilka metoder, utbildningar och andra aktiviteter som användes. Vad i metoderna och aktiviteterna var det som gjorde skillnad, d.v.s. som ledde fram till det önskade resultatet? Beskriv eventuellt nya metoder eller material som tagits fram i projektet. Aktiviteter som riktats till deltagare kan delas in i huvudsak två kategorier: motivationshöjande utbildningar på åtta veckor samt i förekommande fall praktikringar. Efter anvisning från Arbetsförmedlingen har deltagare fått veta datum, tid och plats för när de ska börja sitt deltagande i projektet. De motivationshöjande aktiviteterna har varit den första delen, som börjat med en introduktion i vad projektet kan komma att innehålla. Just flexibiliteten är någonting som klargjorts redan i början av projektet så att varje deltagare i ett tidigt skede kan vara delaktig i den planering som upprättas. Efter introduktionen har en individuell kartläggning gjorts där frågeformulär och skattningsenkäter legat till grund för de enskilda samtalen där deltagare tillsammans med personal på Iterab har resonerat kring de data individen lämnat. I de allra flesta fall har ingen information om eventuella tidigare insatser från Arbetsförmedlingen delgetts Iterab, däremot har i vissa fall sådan information, efter att deltagaren gett sitt samtycke, inhämtats från Arbetsförmedlingen. Detta har varit någonting som många deltagare uppskattat då de upplevt att de får en nystart som är fri från tidigare misslyckanden eller liknande. De motivationshöjande utbildningarna har innehållit såväl gruppaktiviteter som enskilda samtal. De enskilda samtalen har tagit sin utgångspunkt i individens nuläge, behov av stöd samt med ett mål som på ett eller annat vis kan hjälpa denne att åter komma närmare arbetsmarknaden. Begreppet anställningsbarhet har varit en central frågeställning. De enskilda samtalen har löpt parallellt med gruppaktiviteterna. Förutom samtal har enskilda aktiviteter såsom individuella studiebesök och företagsbesök genomförts tillika besök hos utbildningsanordnare såsom Acusticum i Piteå vid Luleå tekniska universitet, Edelviks folkhögskola och Solviks folkhögskola. En förändring som skett från det att projektansökan skrevs till under genomförandet av

6 Sid 6 (10) projektet är att deltagare, på önskan av Arbetsförmedlingen, kunnat anvisas löpande och individuellt och ej endast i form av gruppstart. Därav fler antal motivationshöjande utbildningar. Gruppaktiviteterna har haft olika innehåll utifrån gruppens sammansättning. Några exempel på aktiviteter och föreläsningar som varit är: - Studiebesök: på bland annat Nordemans Bil, Hedlunda Industri, Dollar Store, Lycksele Lärcentrum, Jysk, Campus Skellefteå, Framtids- och utbildningsmässa på Nolia i Umeå, Lycksele Äldreomsorg - Föreläsningar och workshops: Arbetsmarknadens förändringar, Branschkorset, CV och personligt brev, Nätverk och att hitta de osynliga jobben, Studieteknik och konsten att plugga rätt, Arbetsmiljö och säkerhet, Telefonintervju, Den orättvisa arbetsmarknaden och löneskillnader, kommunikation. - Gästföreläsning: ICA Under praktikringarna som därefter följt har deltagare varit ute på olika arbetsplatser. Valet av praktikplats har gjorts utifrån metoden VVH där individens intresse samt personlighet står i fokus för val. Anskaffandet av praktikplats har i vissa fall skett genom att deltagaren använt sitt nätverk, andra fall genom att Iterab letat fram en viss plats. I ytterligare andra fall har Arbetsförmedlingen varit till hjälp i framtagandet av praktikplats. Uppföljning av praktik och en tät kontakt med arbetsgivare har varit en framgångsfaktor i samband med praktikringarna. VVH står för Vad Vad Hur och lämpar sig även väl för genusneutrala yrkesval. Vad är grunden för en karriärplanering och är tillika oftast den svåraste frågan att besvara. Vad står för vilken bransch och eventuellt även vilket yrke som en deltagare har såväl intresse inom men även styrkor som kan förenas med den kravbild som finns inom branschen/yrket. Var står för var jobben finns, det vill säga geografiskt men även inom vilken typ av organisation (stat, landsting, kommun, privat). Slutligen Hurstår för vad som krävs från nuläge till att nå målet, där exempelvis formella kompetenskrav, kommunikation, ansökningshandlingar och liknande. De enskilt största framgångsfaktorerna för att nå resultat och göra skillnad har varit kontinuitet samt tid. Kontinuitet i form av regelbundna träffar, såsom i början av projektet där deltagarna var i aktivitet minst fem timmar fem dagar/vecka. Tid i form av ej för korta insatser för individen där anvisningstiden i detta projekt på sex månader ej varit för lång. Deltagande aktörer i projektet Redogör för vilka aktörer (organisationer, företag, myndigheter) som ingick i projektet, samt vad de konkret bidrog med, både vad gäller engagemang, ekonomiska resurser och påverkansarbete. Redovisa dessutom arbete i projektgrupp, styrgrupp och/eller referensgrupp samt gruppernas sammansättning. Hur har grupperna fungerat? Arbetsförmedlingen i Lycksele har deltagit som samverkanspart i detta projekt. Att det blev endast Arbetsförmedlingen i Lycksele och ej Arbetsförmedlingen i Malå samt Storuman beror till stor del på den omorganisering som skedde inom AMO Lycksele from när området utökades från tre till sju kontor. Engagemanget från Arbetsförmedlingen i Lycksele har dock alltjämt varit stort, såväl från ledning som handläggare. När projektansökan skrevs var Arbetsförmedlingen i Lycksele en av de absolut drivande aktörerna. Då den totala medfinansieringen sjönk, i och med en ny målgrupp (UGA) som har lägre ersättning, minskade även det offentliga bidraget i annat än

7 Sid 7 (10) pengar så till den grad att någon gästtjänstgöring av arbetsförmedlare ej möjliggjordes. Engagemanget mellan projektägare och samverkanspart har funnits dels genom den dagliga projektverksamheten där arbetsförmedlare haft direktkontakt med personal på Iterab i samband med exempelvis trepartsmöten, praktikplanering och liknande. Deltagare har genom projektet kunnat få en samlad hjälp och stöttning från såväl Iterab som Arbetsförmedlingen vilket ofta varit en effektiv väg till jobb eller studier. Engagemanget har även funnits i det arbete som styrgruppen ägnat sig åt. Då projektet i vissa avseenden förändrats utifrån ansökan har det stora engagemanget från Arbetsförmedlingen i Lycksele varit avgörande för projektägare att fortsätta driva projektet och ej lägga ner i förtid. Företagarna var ej med i förprojekteringen, detta på grund av att Iterab och Arbetsförmedlingen var de egentliga samverkansparterna i detta projekt. Att involvera företagare i form av föreningen Företagarna skulle försvåra det genusneutrala yrkesval projektet har haft en tydlig tanke med. Företagarna har under genomförandet ej heller varit med i projektets styrgrupp då behovet av regelbundna och ibland även hastigt sammankallade träffar krävts. Jämställdhetsintegrering Redogör för hur ni arbetat med jämställdhetsintegrering i ert projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Jämställdhetsintegrering har varit likt en röd tråd genom såväl projektförberedelser som genomförande där de genusneutrala yrkesvalen varit en av de centrala frågorna. Någonting som förvånande under projektets inledande del var att ett stort flertal manliga deltagare tidigare jobbat inom typiskt mansdominerande branscher samt vice versa. Frågeställningen huruvida projektets prioriteringar om genusneutrala yrkesval varit en mindre lycka prioritering för projektet togs bland upp i styrgruppen. Kunde detta bero på att utbudet av arbetstillfällen var mer begränsat i Västerbottens inland jämfört med dess kustland eller var inlandsborna mer jämställda i sina yrkesval? Just inland kontra kustland diskuterades då Iterab är verksamt i bådadera. Jämställdheten kom dock att visas ha begränsningar, i synnerhet utanför arbetsmarknaden alltså i hemmet. Personal som jobbade i projektet kunde observera - helt utan någon vetenskaplig grund bör påpekas - skillnader i värderingar kring det obetalda hemarbetet bland deltagarna, att det i högre grad fanns åsikter i Västerbottens inland om att kvinnor ska göra det. Några belägg för att dessa observationer skulle vara sanna åberopas dock ej i denna rapport. Det kom dock sedan att visa sig att denna genusneutralitet kring yrkesval ej var representativ för ens alla individer som skulle komma att delta i projektet. Utbildning i jämställdhet har genomförts av processtödet i Jämställdhetsintegrering vilket väckte tankeställningar om hur projektet i än högre grad skulle kunna jämställdhetsintegreras. Förutom jämställdhetsbegrepp behandlades även socioekonomiska faktorer som i kombination med bristande jämställdhetsintegrering kan vara förödande. I ansökan för detta projekt skrevs att könsfördelningen mellan kvinnor och män i projektet skulle motsvara fördelningen i JOB inom regionen. Att det deltagit fler män än kvinnor kan ses som en påminnelse om att det fortfarande föreligger ett behov av ytterligare jämställdhetsintegrering för att resurser ska fördelas lika mellan könen. En ökad medvetenhet för dessa frågor har dock varit gott för projektet.

8 Sid 8 (10) En intressant iakttagelse är att den utvärdering som gjorts genom telefonintervjuer till tidigare deltagare visar på en högre upplevd nöjdhet av projektet som sådant bland kvinnor än bland män. Tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning Redogör för hur projektet arbetat för att förverkliga visionerna vad gäller tillgänglighet i projekt. Relatera till projektplan och utmaningar under arbetets gång. Tillgänglighetsfrågorna har funnits på olika plan. Den fysiska tillgängligheten har projektet arbetat att uppfylla genom ändamålsenliga lokaler. Under projekttiden har verksamheten varit lokaliserad på tre olika adresser i Lycksele. Gemensamt för de olika lokalerna har varit en hög grad av tillgänglighet med bland annat hiss och tillgång till RWC. Även RH-stolar har använts i projektet. Då praktikringar varit en så pass stor del av projektet har även arbetsgivare som tagit emot deltagare på praktik informerats om anpassning av arbetsplatsen. I vissa fall har även arbetsterapeut från Arbetsförmedlingen varit på arbetsplatser för att öka tillgängligheten för personer med funktionsnedsättningar. Information har givits deltagarna på olika sätt, för att öka den informativa tillgängligheten, bland annat genom användning av sms, e-post, illustrativ information istället för skriftlig information och mer muntlig information än skriftlig för de som är i behov av detta. Utbildning via processtödet i Tillgänglighet har även genomförts där såväl projektägare som samverkanspart deltog. Utmaningen i arbetet med tillgänglighet har inte varit när deltagare sagt när tillgänglighet krävs utan när avsaknad av denna information förekommit. I och med att någon information från Arbetsförmedlingen om deltagare sällan förekommit har ej heller krav på ökad tillgänglighet kommit till Iterabs kännedom innan deltagare kommit till projektet. Det har då varit upp till de personer som jobbat i projektet att upptäcka vilka funktionsnedsättningar som eventuellt kan finnas och hur dessa kan anpassas. Regionala prioriteringar Redogör för de eventuella regionala prioriteringar som ni arbetat med. Ej aktuellt. Spridning och påverkansarbete Redogör för hur ni arbetat med spridning och påverkansarbete. - Vilka personer/organisationer har ni riktat er till? - Hur kan projektets idéer och erfarenheter omsättas i annan verksamhet? - Vilka ytterligare insatser för påverkansarbetet skulle behövas för att nå dit ni vill? Vem/vilka bör göra det? Projektet hade i ansökan ej avsett att verka inom kriteriet strategisk påverkan. Dock har projektägare deltagit i de utbildnings- och nätverksträffar som SPeL arrangerat där framför allt nätverksutbytet varit givande i form av kompetensöverföring mellan andra ESF-projekt. För att kunna bedriva ett givande påverkansarbete krävs dock en större budget, som möjligtvis skulle ha funnits om medfinansieringen av detta projekt varit enligt den ursprungliga budgeten och ej minskad i och med lägre ersättning till målgruppen UGA.

9 Sid 9 (10) Extern utvärdering Redogör för hur den externa utvärderaren (om det är aktuellt) konkret bidragit i projektarbetet. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Ej aktuellt. Egenutvärdering Redogör för hur ni själva arbetat med att utvärdera ert arbete. Vilket stöd har det varit för projektledningen och hela projektet? Under projektet har löpande utvärdering med hjälp av bland annat enkäter gjorts i samband med avslut för projektdeltagare. Det har dock förekommit viss svårighet att dels få alla deltagare att fylla i denna enkät, inte minst i fall då deltagaren gått ut på en APU som därefter övergått i jobb och något avslutningsmöte ej genomförts. En annan utmaning med enkäterna är förändringen av upplägg, såsom från gruppstart till löpande individuellt intag, som skett i projektet och därmed gör frågorna i enkäten ej jämförbara med varandra. Försök att engagera studenter från Umeå universitet, helst som efter sin utbildning kommer att jobba antingen med ESF- eller arbetsmarknadsfrågor, har gjorts genom att information på webbplattformen LinkedStudent lagts ut om projektet. Kontakt har även tagits med lärare samt övriga anställda vid Umeå universitet på Campus Skellefteå för att se om de skulle veta av intresserade studenter. Dessvärre har ej något av detta gett positivt resultat. En utvärdering med tidigare deltagare gjordes via telefonintervjuer under december Telefonintervjuerna genomfördes av en extern konsult för att tidigare deltagare skulle kunna ge mer ärliga svar. I början av december, , gjordes en uppföljning av måluppfyllelse. Arbetsförmedlingen gjorde en så kallad ögonblicksbild och av tidigare deltagare. Då fortfarande ett visst antal personer var inskrivna i projektet gjordes ingen uppföljning av dessa. Av 49 personer som vid uppföljningens datum varit med i projektet var 28 (tjugoåtta) personer i arbete eller studier, det vill säga femtiosju procent (57 %). Ett bortfall på nio personer, är antalet som vid tidpunkten för uppföljningen fortfarande var inskrivna i projektet, ska dock tas i beaktande samtidigt som måluppfyllelsen oavsett överstiger de satta arton procenten (18 %). I slutet av december, , arrangerades en utvärderingsträff med Arbetsförmedlingen i Lycksele. En sammanfattning av denna utvärderingsträff följer nedan: Folk har kommit vidare är en uppfattning som finns bland handläggare på Arbetsförmedlingen. Viktigt är också att komma ihåg vilka (svåra) deltagare vi anvisat. Yttre förändringar har påverkat projektet. Förändringar såsom omorganisering av AMO men även från staten, vilket blir Arbetsförmedlingen HK, som under pågående projekt ändrar förutsättningar, såsom att vissa kvoter som ska uppfyllas till kompletterande aktör (KA) innan projektet kan anvisas. Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen med flera myndigheter är statiska. Projektet ska vara amöban som ska förändras. Att två ESF-projekt på en liten ort med liknande målgrupp beviljas medel under samma period kan skapa osund konkurrens. Flexibiliteten som funnits på individnivå, exempelvis att ni följt enskilda deltagare till

10 Sid 10 (10) utbildningsanordnare har uppskattats av såväl våra kunder som handläggare. Kompetensöverföring har möjliggjorts genom en god dialog mellan Iterab och Arbetsförmedlingen. Trepartssamtal i samband med såväl anvisning som projektslut vore nog bra att ha i högre utsträckning, ett förbättringsområde. Att projektansökan ej hade budgeterat för någon extern utvärdering kan så här i slutskedet av detta projekt upplevas som en brist hos projektägare. En extern utvärderare som skulle ha följt projektet under hela processen skulle troligen med ett perspektiv utifrån kunnat ha bidragit med nya infallsvinklar på de utmaningar som varit i projektet. Kommentarer och tips Vilka tips skulle Du vilja delge framtida projekt? Vad gick bra och varför? Vad gick mindre bra och varför? I ett projekt är flexibilitet en viktig faktor. Utan flexibilitet finns en stor risk att ett projekt kan bli stelt och inte utmanar befintliga strukturer. Samtidigt finns alltid en risk att ett projekt inte uppfyller alla sina mål, exempelvis som detta i form av ej förverkad totalt budget på grund av lägre medfinansiering. Så tips till framtida projekt är att ha flexibilitet och förändringsbenägenhet med redan i projektplanerna så att risker som ej kunnat förutses hanteras på ett bra sätt. Samtidigt är yttre faktorer, såsom tidigare beskrivna, svåra att förutse. Ett annat tips är att budgetera för en extern utvärdering, då en person utifrån troligtvis kan förutom vara en mer opartisk granskare även bistå med nya perspektiv under hela projektets gång. Just för projekt som riktar sig till personer som befinner sig utanför arbetsmarknaden och där aktörer tillsammans, såsom i detta fall Iterab och Arbetsförmedlingen, samarbetar för individen är ett råd att ha en öppen och bra dialog med varandra oerhört viktigt. När detta projekt nu utvärderats har just denna dialog visat sig vara kanske den absolut viktigaste framgångsfaktorn. Någonting som detta projekt skulle kunna ha gjort ännu bättre är att ha fler trepartsmöten, där individen samtidigt får möta såväl projektpersonal som arbetsförmedlare. Trepartsmöten skulle exempelvis kunna vara en rutin vid såväl anvisning som avslut. Kontaktpersoner Vilka personer kan den som är intresserad av ytterligare information kontakta? Kennet Tjärnström, Styrelseordförande Iterab, tel: , epost: kennet. tjarnstrom@iterab.se Ronny Tedestedt, avdelningschef Iterab, tel: , epost: ronny.tedestedt@iterab.se (tjänstledig år 2012)