Protokoll från sammanträde med landstingsfullmäktige

Transkript

1 Justeringsdatum (45) Kansliavdelningen/Kristina Brundin LF 3/2004 Protokoll från sammanträde med landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktiges öppnande Jämlikt utfärdad kungörelse av den 9 juni 2004, sammanträder landstingsfullmäktige dessa dagar på Elite Stadshotellet i Växjö. Landstingsfullmäktiges ordförande Eva Löfquist förklarade landstingsfullmäktiges sammanträde öppnat. 49 Upprop Företogs upprop av landstingsfullmäktiges ledamöter för mandatperioden vilka för innevarande period är: Valkrets 1 Eva Löfquist (s) Suzanne Frank (m) Kajsa Wejryd (s) Willemo Carlson (m) Yngve Filipsson (fp) Rolf Sällryd (kd) Kjell Gustafsson (c) Eva-Britt Svensson (v) Kjell Jormfeldt (mp) Anita Ljungberg (m) Anna Storbjörk (s) Karin Sjöblom (fp) Gerd Lansler (kd) Michael Sjöö (s) Ingemar Swalander (m) Sven Eriksson (v) Anna Fransson (s) Paul Johansson (c) Jan-Eric Kandenäs (s) Valkrets 2 Sven-Åke Gustavsson (s) Jan-Olof Franzén (m) Ragnar Lindberg (s) Bengt-Göran Birgersson (c) Agneta Eriksson (v) Gunilla Svensson (s) Lena Karlsson (c) Ann-Charlotte Kakoulidou (s)

2 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 2(45) Valkrets 3 Roland Johansson (s) Vidar Lundbäck (c) Sonja Emilsson (m) Mayken Nilsson (s) Ingegerd Lennartsson (fp) Ester Petersson (s) Harald Bergström (kd) Johnny Lundberg (s) Valkrets 4 Erling Persson (s) Göran Giselsson (m) Bruno Edgarsson (c) Rolf Andersson (fp) Yvonne Takwam (kd) RosMarie Jönsson-Neckö (s) Tryggve Svensson (v) Jan-Erik Björkman (s) Annelill Davidsson (c) Ulla-Britt Storck (s) Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom, Anita Ljungberg, Anna Storbjörk, Roland Johansson och Jan-Erik Björkman vilka anmält förhinder. I deras ställe hade kallats in Roland Gustbée, Göran Borg, Bertil Olsson och Nadja Turesson-Wickberg. 50 Justering av protokollet Till att justera fullmäktiges protokoll jämte ordföranden utsågs Lena Karlsson och Rolf Sällryd. Fullmäktige bestämde att justeringen ska äga rum den 29 juni 2004 på ledningsenheten, Ingelstadsvägen 9 i Växjö kl Entledigande av ersättare i landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige beslöt bevilja Bengt Göransson (s) begärt entledigande att vara ersättare i landstingsfullmäktige. 52 Interpellation om könsuppdelad vårdstatistik Dnr LE/ Eva-Britt Svensson (v) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om könsuppdelad vårdstatistik.

3 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 3(45) INTERPELLATION Till landstingsstyrelsens ordförande KÖNSUPPDELAD VÅRDSTATISTIK Vi lever trots att jämställdheten varit på dagordningen länge nu i ett ojämställt samhälle. Även inom landstingens verksamhet visar sig stora skillnader på vårdinsatser mellan män och kvinnor. Trots att den allmänna uppfattningen är att vården behandlar alla lika, visar erfarenheten att när man gör könsuppdelad statistik för vårdutnyttjande så finner man stora skillnader mellan insatserna för män resp kvinnor. Socialstyrelsens rapport: Jämställd vård? Könsperspektiv på hälsooch sjukvården visar bl a att nya och dyrare mediciner och operationstekniker kommer främst medelålders män tillgodo, män har större möjlighet att få operationer för grå starr och bypassoperationer än kvinnor. Rapporten visar också att det inte finns könsneutrala reformer, alla påverkar de kvinnor och män på olika sätt. Som ett första steg för att åstadkomma så könsneutral och jämställd vård som möjligt behövs könsuppdelad statistik av vårdutnyttjande. Denna faktasammanställning är nödvändig för ett fortsatt arbete för en mera jämställd vård. Socialstyrelsen anser att landstingen bör före årets slut påbörja arbetet med att bygga upp en könsuppdelad vårdstatistik. Med anledning härav ställer jag följande frågor till landstingsstyrelsens ordförande 1. Har Landstinget Kronoberg infört könsuppdelad statistik för vårdutnyttjande? 2. Om inte, finns det en planering för att införa könsuppdelad vårdstatistik och i så fall när? Växjö Eva-Britt Svensson Ledamot i landstingsfullmäktige Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 53 Interpellation om produktiviteten i landstinget Dnr LE/ Suzanne Frank har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande

4 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 4(45) ställt frågor om produktiviteten i landstinget. Till landstingsstyrelsens ordförande Interpellation angående produktiviteten i Landstinget Kronoberg I landstingsförbundets ekonomiska rapport för någon månad sedan, redovisades för första gången en jämförelse mellan landstingen beträffande kostnaden per producerad DRG-poäng, (DiagnosRelaterade Grupper). Materialet ger ett viktigt underlag för att belysa skillnaderna mellan de minst och mest effektiva landstingen i Sverige. Jämföreselmaterialet visar att vårt landsting ligger på sjunde plats, räknat från botten, vilket således indikerar en dålig produktivitet. Vårt grannlandsting Halland intar däremot den bästa placeringen med lägst kostnad för att producera en DRG-poäng. Även om materialet kan innehålla vissa brister i kvalitet, vilket påpekas i rapporten, är materialet ändå mycket intressant eftersom det är det statistikmaterial vi faktiskt har för att jämföra landstingen på detta sätt. Med anledning av detta vill jag fråga Dig: 1. Varför har vårt landsting jämfört med Halland - mycket sämre resultat beträffande produktivitet? 2. På vilka sätt anser Du att Landstinget Kronoberg kan öka sin produktivitet? 3. Kommer Du att medverka till att produktiviteten och mätmetoderna förbättras i vårt landsting? Suzanne Frank (m) Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 54 Interpellation om dryckesvanor Dnr LE/ Harald Bergström (kd) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om dryckesvanor.

5 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 5(45) Interpellation till Landstingsrådet Sven-Åke Gustafsson På sidan 50 under avsnitt 5 med rubriken Framåtblick i Årsanalys/- Bokslut 2003 (den kopierade utgåvan daterad ) beskrivs en del av de förändringar den svenska hälso- och sjukvården kommer att mötas av under kommande år. En av dessa är effekter av en ändrad livsstil med ökad användning av alkohol och droger. På sidan 51 anser man att störst möjlighet till förbättring finns genom tidiga och förebyggande insatser och att upptäcka, bedöma och förebygga behov. En direkt följd av ovanstående konstateranden bör bli att sjuka och vårdsökande får frågan: Dricker du? Och i så fall, hur mycket dricker du? Ställs frågan om dryckesvanor systematiskt? En artikel i tidskriften Landstingsvärlden nr 5/04 inleddes med orden: Alla i vården tycker det är helt okej att fråga patienten om tarmtömning. Men att fråga om alkohol är svårare I artikeln beskrivs projektet Drick mindre på Akademiska sjukhuset i Uppsala där projektledarna trodde att läkarna skulle bli huvudaktörer i att systematiskt fråga patienterna om dryckesvanor för att kartlägga riskbeteenden. Det fungerade inte alls. De ville helt enkelt inte! De säger sig inte ha tid, att det inte är så viktigt, att det är för privat osv. Istället är det sjuksköterskorna som frågar. 350 har hittills fått utbildning att fråga: Hur ofta dricker du vid ett och samma tillfälle 4 alt 5 standardglas eller mer? 4 standardglas gäller kvinnor och 5 gäller män. Svarsalternativen är Aldrig, Mer sällan än en gång i månaden, Varje månad, Varje vecka, Dagligen. Tillsammans med patienten räknar man därefter ut i vilken riskgrupp denne hamnar. Alla får en broschyr om projektet och, om det behövs, en lista med namn och telefonnummer där patienten kan få hjälp och stöd. Ett särskilt formulär med svaret på frågan läggs i journalen och patienten får skriva under om de godkänner att man följer upp enkäten och tar kontakt senare. Så långt projektet på Akademiska där frågorna ställs till inlagda patienter. Hur reagerar man på frågorna? Blir man irriterad? Nej, säger man i Uppsala, ingen har något emot att få frågor om levnadsvanor. Ett par andra undersökningar gjorda inom primärvården i Stockholm resp. Jämtland visar att över 80 % av patienterna tyckte det var viktigt att sjukvården tog upp frågor om alkohol, tobak, motion och matvanor. Men 7 av 10 säger sig aldrig ha blivit tillfrågade!

6 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 6(45) I Kronoberg har frågor ställts vid vårdcentralerna i Rottne och Alvesta i syfte att få patienter i riskzonen att dricka mindre, om jag fattat det hela rätt. Hur har det lyckats? Har det gjorts någon uppföljning? Alkoholkonsumtionen har stigit och stiger dramatiskt i vårt land. Det är mer än säkerställt att detta påverkar folkhälsan och drabbar i första hand människor som dricker och deras närstående. Lika säkert är också att vårdgivare som landsting och kommuner drabbas av snabbt ökande kostnader. Alkoholforskaren Håkan Leifman vid Centrum för socialvetenskaplig alkohol- och drogforskning, SORAD, säger att skrumpleverfallen kommer att öka med 40 kanske 50 % fram till 2010 om konsumtionsnivån ligger kvar på nuvarande nivå. Men konsumtionen är fortfarande stadd i kraftig ökning. Och nu kommer införselreglernas slopande liksom prissänkningarna i Danmark, Finland och de nya EUländerna i Baltikum med stor säkerhet att ytterligare pressa upp konsumtionen. Nationalekonomen Anders Johnsson visar i sina beräkningar av alkoholens totala samhällskostnad att med nuvarande konsumtion, ca 10,5 liter 100 % ren alkohol per person och år, kostar supen 160 miljarder kronor om året. För Kronobergs län beräknas den totala samhällskostnaden till miljoner kronor. Uppskattningsvis är landstingets kostnader i storleksordningen 10 % av samhällskostnaden eller 250 miljoner kronor, dvs. ca 8 % av landstingsverksamhetens totala kostnad. Om denna kostnad exempelvis kunde halveras vore landstingets ekonomi relativt problemfri. Nu vet jag precis lika bra som så många andra att det inte går att få bort alkoholen ur vårt samhälle med aldrig så trovärdiga räkneexempel. Det är inte heller det som är poängen. Jag vill rikta uppmärksamheten på problemets storleksordning och att vi måste göra det som är möjligt, och t.o.m. ganska enkelt, i en verksamhet med stora svårigheter att få debet och kredit att gå ihop. Alkoholen betraktas av många som ett njutningsmedel, men som sådant är den mycket riskfull att använda. Alldeles för många människor tycks inte förstå hur ett ofarligt bruk småningom glider över i ett beroende som därmed är ett farligt bruk. Inte heller vill svensson ta till sig att det han påstår är ett oförargligt personligt bruk skapar enorma hål i samhällsekonomin. Det värsta är ändå tragedierna som följer när en enda medmänniska passerat alltför många stoppmärken. Mina frågor till landstingsrådet är följande: 1. Hur positiv var effekten av frågeprojekten i Rottne och Alvesta? Har det gjorts någon uppföljning?

7 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 7(45) 2. Planeras ytterligare enkätprojekt i närsjukvården? 3. Med positivt utfall i närsjukvården borde inte projektet då breddas att också omfatta inlagda på våra sjukhus kanske med en modell utvecklad ur Uppsalaprojektet? Harald Bergström (kd) Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 55 Interpellation om Det goda livet Dnr LE/ Ingemar Swalander (m) har i en interpellation till landstingsstyrelsens ordförande ställt frågor om projektet Det goda livet. Till landstingsstyrelsens ordförande Interpellation ang projektet Det goda livet Den treåriga projekttiden för Det goda livet närmar sig sitt slut. Vid den föredragning som de båda projektmedarbetarna, överläkare Karin Bengtsson och leg. psykolog Hans Ljungqvist, gjorde för landstingsstyrelsen i slutet av 2003, framkom en bild av ett mycket framgångsrikt projekt. Man har på ett obyråkratiskt, positivt och okonventionellt sätt nått ut till många målgrupper, framförallt utanför landstinget, och därmed initierat ett antal hälsobefrämjande projekt. Man har anordnat seminarier, föreläsningar, informations- och diskussionsmöten för bl a elever, lärare, studenter, universitetsanställda, pen- -sionärsorganisationer, socialförvaltningar, arbetsförmedlingar, politiska föreningar, Rotary-klubbar, försäkringskassor m fl organisationer. Man har på kort tid lyckats engagera tusentals länsinvånare i hälsobefrämjande aktiviteter, syftande till bättre fysisk och mental hälsa. Eftersom allt opinionsbildande och beteendeförändrande arbete måste vara långsiktigt och att det tar tid att arbeta upp kontakter och nätverk anser jag att det vore olyckligt om projektet inte kunde drivas vidare efter 2004, på ungefär samma sätt som hittills. Jag vill därför fråga landstingsstyrelsens ordförande: 1. Hur ser du på Det goda livets hittillsvarande arbete? 2. Hur ser du på möjligheterna att arbeta vidare i detta projekt? Ingemar Swalander (m)

8 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 8(45) Beslut Landstingsfullmäktige beslöt medge att interpellationen får ställas och ordföranden i landstingsstyrelsen kommer att besvara interpellationen under pågående landstingsfullmäktige. 56 Allmänpolitisk debatt Under den allmänpolitiska debatten deltog; Sven-Åke Gustavsson, Rolf Sällryd, Suzanne Frank, Sven Eriksson, Paul Johansson, Yngve Filipsson, Kjell Jormfeldt, Eva Löfquist, Karin Sjöblom, RosMarie Jönsson-Neckö, Eva-Britt Svensson, Harald Bergström, Göran Giselsson, Ragnar Lindberg, Bruno Edgarsson, Ingemar Swalander, Annelill Davidsson, Willemo Carlsson, Mikael Sjöö, Bengt-Göran Birgersson, Agneta Eriksson, Ester Petersson, Tryggve Svensson och Roland Gustbée. 57 Årsredovisning 2003 för Landstinget Kronoberg Ärende nr 1 togs upp till behandling. Landstinget Kronobergs årsredovisning och revisionsberättelse för år 2003 är nu klar. I denna tillstyrker revisionen bland annat att årsredovisningen godkänns. Landstingsstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde den 7 juni, 89, och beslöt föreslå fullmäktige besluta att godkänna årsredovisningen. Dessutom har landstingets revisorer i revisionsberättelsen för 2003, sid 44, tillstyrkt att landstingsstyrelsen beviljas ansvarsfrihet för verksamhetsåret Göran Borg, vice ordf i landstingets revisorer föredrog ärendet. Yrkande Göran Borg yrkade ett tillägg i att-satsen om ansvarsfrihet, att fullmäktige beslutar att bevilja landstingsstyrelsen och för övriga styrelser ansvarsfrihet för verksamhetsåret 2003, vilket landstingsfullmäktige godkände. Yttranden Paul Johansson, Yngve Filipsson, Sven-Åke Gustavsson, Sven Eriksson, Mayken Nilsson och Kajsa Wejryd yttrade sig. Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att årsredovisningen för 2003 godkänns samt att landstingsstyrelsen och övriga styrelser beviljas ansvarsfrihet för

9 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 9(45) verksamhetsåret Svar på motionen Utvidga gratisvaccinationerna Dnr LE/ Ärende nr 2 togs upp till behandling. I en motion har Folkpartiet genom Karin Sjöblom föreslagit att landstinget utvidgar gratisvaccinationerna för influensa till att också innefatta vaccination mot pneumokocker hos äldre och i riskgrupper. Landstingsstyrelsen har beslutat föreslå fullmäktige besluta att motionen anses besvarad då tillämpningen i landstinget således redan är i enlighet med motionärens hemställan samt att information om möjlighet till vaccination mot pneumokocker ska ges till aktuell patientgrupp. Yrkande Karin Sjöblom yrkade med instämmande av Agneta Eriksson och Ann- Charlotte Kakoulidou bifall till landstingsstyrelsens förslag. Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att motionen anses besvarad då tillämpningen i landstinget således redan är i enlighet med motionärens hemställan samt att information om möjlighet till vaccination mot pneumokocker ska ges till aktuell patientgrupp. 59 Svar på motionen angående ätstörningsvården i Kronobergs län Dnr LE/ Ärende nr 3 togs upp till behandling. I en motion har Suzanne Frank föreslagit att landstinget utarbetar en strategi för en väl fungerande ätstörningsvård i Kronobergs län och att denna strategi omsätts i praktiskt handling. Landstingsstyrelsen har beslutat föreslå fullmäktige besluta att barn- och ungdomspsykiatriska kliniken tillsammans med vuxenpsykiatriska kliniken arbetar enligt de riktlinjer som finns i deras gemensamma PM, att ätstörningsverksamheten följs upp genom årlig rapportering i årsanalysen samt att motionen bifalles. Yrkande Suzanne Frank yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Yttrande I övrigt yttrade sig Mayken Nilsson.

10 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 10(45) Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att barn- och ungdomspsykiatriska kliniken tillsammans med vuxenpsykiatriska kliniken arbetar enligt de riktlinjer som finns i deras gemensamma PM att ätstörningsverksamheten följs upp genom årlig rapportering i årsanalysen samt att motionen bifalles. 60 Svar på motionen Karolinerhuset Dnr LE/ Ärende nr 4 togs upp till behandling. Kristdemokraterna har genom Rolf Sällryd i en motion föreslagit att landstinget verkar för att Karolinerhuset får en användning i enlighet med motionens intentioner och att skyndsamt tillskriva Statens Fastighetsverk och tillkännage denna sin avsikt. Landstingsstyrelsen har föreslagit fullmäktige besluta att tillstyrka motionens första att-sats innebärande att verka för att Karolinerhuset får en användning i enlighet med motionens intentioner samt att avslå motionens andra att-sats innebärande att skyndsamt tillskriva Statens Fastighetsverk. Yrkande Rolf Sällryd yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att tillstyrka motionens första att-sats innebärande att verka för att Karolinerhuset får en användning i enlighet med motionens intentioner att avslå motionens andra att-sats innebärande att skyndsamt tillskriva Statens Fastighetsverk. 61 Försäljning av fastigheten Växjö, Solvändan 1 samt viss upprustning av Norrängen Dnr LE/ Ärende nr 5 togs upp till behandling. I skrivelse från landstingsfastigheter har tagits fram förslag till försäljning av fastigheten Solvändan med återförhyrning av lokaler för vuxenhabilitering däribland bassäng och träningslokal. Förslaget omfattar också viss upprustning av Norrängens fastighet.

11 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 11(45) Landstingsstyrelsen har behandlat ärendet och föreslår fullmäktige besluta att godkänna försäljningen av fastigheten Växjö, Solvändan 1 i enlighet med bifogat köpekontrakt, att erforderlig budgetjustering för hyreskostnader görs samt att anvisa 1,8 miljoner kronor (1,5 + 0,3) av köpeskillingen för akuta åtgärder på Norrängen samt utreda förutsättningarna för förläggning av verksamheterna på Sigfridsområdet. Yrkande Sven-Åke Gustavsson yrkade bifall till landstingsstyrelsens förslag. Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att godkänna försäljningen av fastigheten Växjö, Solvändan 1 i enlighet med bifogat köpekontrakt att erforderlig budgetjustering för hyreskostnader görs samt att anvisa 1,8 miljoner kronor (1,5 + 0,3) av köpeskillingen för akuta åtgärder på Norrängen samt utreda förutsättningarna för förläggning av verksamheterna på Sigfridsområdet. 62 Ny vårdbyggnad inom Sigfridsområdet Dnr LE/ Ärende nr 6 togs upp till behandling. Planeringsavdelningen har i skrivelse beskrivit bakgrunden till de ingående diskussioner som förts om hur en fortsatt vård av kvinnor som är dömda till rättspsykiatrisk vård ska bedrivas. En viktig del i dessa diskussioner har varit frågan om att bygga en ny och ändamålsenlig vårdbyggnad. Landstingsstyrelsen har behandlat ärendet och föreslår fullmäktige besluta att landstingsstyrelsen får uppdraget att genomföra projektet, enligt ovanstående intentioner, att uppföra en ny vårdbyggnad och riva den brandskadade byggnaden M59, att landstingsstyrelsen får uppdraget att successivt redovisa utvecklingen av projektet vid kommande fullmäktigemöten, att landstingsstyrelsen vid fullmäktiges möte i november redovisar principerna för finansiering och framtida uppföljning av projektet samt att driftkostnaderna för den nu föreslagna verksamheten ska täckas inom psykiatrin ordinarie budget. Yrkanden Sven-Åke Gustavsson yrkade med instämmande av Gerd Lansler och Paul Johansson bifall till landstingsstyrelses förslag. Yttrande I övrigt yttrade sig Göran Giselsson.

12 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 12(45) Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att landstingsstyrelsen får uppdraget att genomföra projektet, enligt ovanstående intentioner att uppföra en ny vårdbyggnad och riva den brandskadade byggnaden M59 att landstingsstyrelsen får uppdraget att successivt redovisa utvecklingen av projektet vid kommande fullmäktigemöten att landstingsstyrelsen vid fullmäktiges möte i november redovisar principerna för finansiering och framtida uppföljning av projektet samt att driftkostnaderna för den nu föreslagna verksamheten ska täckas inom psykiatrins ordinarie budget. ANMÄLNINGSÄRENDE 63 Årsredovisning för räkenskapsåret 2003 för RyssbyGymnasiet AB Dnr B 100 Styrelsen och verkställande direktören för RyssbyGymnasiet AB avger årsredovisningen för Vid landstingsstyrelsens sammanträde den 7 juni föreslogs att landstingsfullmäktige beslutar att anmäla ärendet och lägga ärendet till handlingarna. Yttranden Ragnar Lindberg, Eva Löfquist, Kjell Jormfeldt, Paul Johansson och Yngve Filipsson yttrade sig. Beslut Landstingsfullmäktige beslöt att anmäla ärendet och lägga ärendet till handlingarna. 64 Ajournering av landstingsfullmäktige Landstingsfullmäktige beslöt kl att ajournera sig till nästa dag. 65 Upprop dag två, den 22 juni 2004 Vid uppropet var samtliga ordinarie ledamöter närvarande förutom, Kjell Gustavsson, Anita Ljungberg, Anna Storbjörk, Mikael Sjöö, Anna

13 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 13(45) Fransson, Roland Johansson, Jan-Erik Björkman vilka anmält förhinder. I deras ställe hade kallats in Göran Andersson, Roland Gustbée, Göran Borg, Lars-Erik Svensson, Marianne Nordin, Bertil Olsson och Nadja Turesson-Wickberg. Anita Ljungberg ersatte Roland Gustbée från Landstingsfullmäktiges utvecklings- och uppdragsbudget för 2005 (07) Dnr LE/ Ärende nummer 9 togs upp till behandling. Majoritetens förslag till ovanstående budget har arbetats fram. En budgetberedning bestående av partigruppledarna, arbetsutskottet samt representanter för ledningsenheten har berett förslaget. Landstingsstyrelsen har behandlat ärendet vid sammanträde den 7 juni, 98, varvid majoritetens föreslag föreslås godkännas av landstingsfullmäktige. Yrkanden Sven-Åke Gustavsson yrkade med instämmande av Paul Johansson, Gunilla Svensson, Mayken Nilsson bifall till landstingsstyrelsens förslag. att fastställa upprättat förslag till landstingsfullmäktiges budget för år 2005-(2007), de uppdrag som följer av denna, samt driftbudget- och investeringsramar för enligt ovan. att godkänna förslag till anslagsnivåer, anslagsvillkor samt hantering av över- respektive underskott i bokslut 2005 att återstående belopp ur 2004 års investeringsanslag får föras över till 2005 att landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att prioritera inom den totala investeringsramen och fördelningen av anslaget mellan de olika investeringsområdena. att handlingsplaner för de uppdrag, åtgärder etc som anges i budgeten samt redovisningar av konsekvenser om uppdragen genomförs eller inte genomförs ska redovisas för landstingsstyrelsen i november 2004 att landstingsstyrelsen ger landstingsdirektören i uppdrag att inkomma med balanserade styrkort för respektive driftenhet. Dessa fastställs av landstingsfullmäktige i november. att hänskjuta beslut avseende förändringar av taxor och avgifter till landstingsfullmäktiges sammanträde i november 2004

14 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 14(45) att hänskjuta beslut avseende prognosantaganden, skattesats, resultat-, finansierings- och balansbudget för år 2005 till landstingsfullmäktiges sammanträde i november Suzanne Frank yrkade med instämmande av Willemo Carlsson, Jan-Olof Franzén, Göran Giselsson och Ingemar Swalander bifall till moderaternas 22-punktsprogram. Moderaternas 22-punktsprogram - förslag till landstingsfullmäktiges budget 2005 (2007) I landstingets kärva ekonomiska läge krävs främst tre saker: Fokus på patientperspektivet. Ökad effektivitet. Noggrann kostnadskontroll Vi vill åstadkomma nödvändiga resultatförbättringar och omdisponera landstingets resurser. Dessa förutsättningar ligger till grund för nedanstående program i punktform och förslag till budget för 2005 (2007). 1. Resultatförbättring genom omprioritering/effektivisering På 10 år har i landstinget antalet operationer i sluten vård minskat med över 30 %, antalet operationer i öppenvård minskat med 5 %, antalet läkarbesök i både öppenvård och primärvård minskat med 15 %. En viktig orsak är att tiden för administration och byråkrati ökat på bekostnad av patienttiden. Vi vill med början 2005 börja återge patienterna den tid och de resurser som de hade år Vi räknar med att denna omprioritering/- effektivisering minskar landstingets totala kostnader med 1 % år 2005, resp. 2 % år Detta innebär en resultatförbättring med ca 35 mkr år 2005, 70 mkr/år för Det sammanlagda resultatet för alla åren blir därmed ca 175 mkr bättre än i majoritetens förslag. Överskottet skall användas dels till resultatförbättring, dels ökade vårdinsatser för kronobergarna. 2. Förbättra arbetsorganisationen Förutsättningar för ett bättre ledarskap är A och O för att landstinget skall bli en attraktiv arbetsplats. Som ett led i detta arbete skall landstingsstyrelsen få i uppdrag att skapa en bättre arbetsorganisation där ingen chef har fler än 30 stycken direkt underställda medarbetare. Detta medför fler personer i ledande befattning i organisationen och förbättrar möjligheterna att utöva ett gott ledarskap.

15 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 15(45) 3. Inför resultatenheter Strävan efter småskalighet och delaktighet för personalen bör vara vägledande för styrningen av landstinget. För att möjliggöra ekonomisk styrning och ersättning skall landstingets olika verksamhetsområden indelas i tydliga resultatenheter med egen redovisning och resultatmätning. T ex skall skillnader i olika styrtal mellan vårdcentralerna redovisas och utvärderas kontinuerligt i syfte att nå allt bättre utfall. Adekvata utbildningsinsatser krävs för detta. 4.Inför prestationsersättningar och öka kvaliteten I avvaktan på ett nationellt system för prestationsersättningar vill vi införa ett system där en extra arbetsinsats skall löna sig både för medarbetaren själv och för kliniken/avdelningen där medarbetaren arbetar. Ett system skall därför utarbetas där vårdcentraler och vårdavdelningar får betalt efter antal patienter som tas emot, operationer eller behandlingar som utförs. Prestationsersättningen skall vara nära kopplad till en kvalitetskontroll. Det överskott som med sådana prestationsersättningar kan uppstå på en resultatenhet, avdelning eller klinik, skall kunna användas både till kompetensförhöjning, arbetsmiljö- förbättringar eller en ekonomisk premie till alla anställda. En resultatbaserad premie, baserad på både ekonomi, produktivitet och kvalitet, skall införas på varje klinik, avdelning eller resultatenhet. Denna premie skall fördelas mellan alla berörda. Landstingsdirektören får i uppdrag att arbeta fram ett system för prestationsersättningar och resultatbaserad premie redan under hösten Tätare uppföljningar För att förbättra den ekonomiska kontrollen krävs tätare uppföljningar av ekonomin än de basrapporteringar som sker idag. I en så stor och komplex organisation som landstinget måste ansvariga politiker kunna reagera snabbt på förändringar av den ekonomiska situationen. I dessa uppföljningar skall ständiga förbättringar ske av gängse mätmetoder av produktivitet och effektivitet i såväl den svenska landstingsvärlden som internationellt i syfte att stötta hälso- och sjukvården i vårt län. 6. Ifrågasätt möten och statistikarbete Tiden för att sitta i möten, fylla i och sammanställa rapporter och statistik har ökat de senaste åren. En stor del av detta stjäl tid från viktigt patientarbete. Landstingsdirektören får i uppdrag att formulera direktiv om att konsekvensberäkning över tid och kostnader alltid skall göras innan ledningsenheten eller någon annan fattar beslut om att inrätta olika arbetsgrupper, skicka ut rapporter, fylla i statistik etc. En schablonkostnad per timme bör fastställas. 7. Låt kompetensen styra Det förekommer alltför ofta att läkare utför sådant (ofta administrativa uppgifter) som sjuksköterskor kan göra minst lika bra, samtidigt som

16 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 16(45) sjuksköterskor utför sådana uppgifter som andra personalgrupper kan utföra lika bra eller bättre. Vi vill att kompetensen skall styra vem som skall utföra arbetsuppgifterna. 8. Öka mångfald och konkurrens Vi vill stödja avknoppning och alternativa driftformer och vill satsa 1,5 mkr på en mångfaldsenhet som skall stödja det mångfaldsprogram som tidigare antagits, men som fått så litet genomslag. Målet för primärvården böra vara att minst hälften av vårdcentralerna drivs på entreprenad. Även hela eller delar av landstingsservice skall avknoppas. Konkreta uppgifter för mångfaldsenheten är att stötta, t ex med utbildning och mentorer från näringslivet, sådana anställda som vill ta över sina verksamheter och driva som egna företag eller som arrende. Utmaningsrätt införs i hela landstinget för att alla anställda som anser sig kunna driva sin verksamhet bättre och eller billigare än i landstingsregi också skall få möjlighet att få göra detta. Mycket talar för att fri etablering för läkare kommer att bli verklighet även i Sverige inom ett par år, oavsett regering. Ett nytt EU-direktiv finns framme från detta årsskifte och ligger nu hos medlemsländerna. I Kronoberg bör vi därför i positiv anda följa ärendet och förbereda för allmänspecialisters möjligheter att etablera sig fritt. 9. Förbättra patientinformation Patienter som inte kan få vård inom nuvarande vårdgarantigräns - 3- månader - måste få bättre information från landstinget om vårdgarantin och möjligheterna att söka vård i annat län. Genom engagemang och ökad effektivitet bör även vårt landsting bli mer attraktivt för att ta emot patienter från andra län. För att förbättra patientens ställning bör landstingstyrelsen ges i uppdrag att hitta former för att införa individuella vårdgarantier för vård och behandling i vårt landsting. Att välja vårdcentral över hela länet måste vara ovillkorligt och får inte förhindras eller försvåras. 10. Minska läkemedelsförbrukningen Förutom samarbetet med Läkemedelskommittén och gemensamt hälsoarbete i form av s.k. Hälsotorg, skall samverkan med Apoteket fördjupas och breddas. Detta är nödvändigt om målet med minskad läkemedelsförbrukning skall kunna förverkligas. Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att undersöka möjligheterna till nationellt pilotprojekt i syfte att bredda den farmaceutiska kompetensen vid läkemedelsanvändningen och därmed minska kostnaderna för läkemedel samtidigt som det blir bättre för patienterna.

17 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 17(45) 11. Förstärk psykiatrin De två genomförda medicinska revisionerna av regionkliniken och barnoch ungdomspsykiatrin har satt fokus på brister som successivt måste åtgärdas. Särskilda prioriteringar måste ges till gott ledarskap, kvalificerad personal, och samordning/samverkan inom hela psykiatrin och med kommuner. Landstingstyrelsen skall kontinuerligt informeras om åtgärderna. 12. Patientanpassa närsjukvården I vårt moderna samhälle krävs att vården är öppen och serviceinriktad gentemot patienterna. Vårdcentralerna skall därför ha möjlighet till att ha öppet vissa kvällar och helger. Olika specialister gynekologer, geriatriker m fl - skall också i teambaserat arbete verka ute i närsjukvården. Dagens system med återuppringning bestämt klockslag och svårigheter att få tid hos läkare måste göras mer flexibelt. Människor ska kunna få besked om tider direkt och man ska kunna boka även längre fram i tiden utan att behöva återkomma på telefon flera gånger. För att tillgodose och komplettera vård för människor på mindre orter i länet bör mobila enheter i form av välutrustade bussar/trailers för enklare sjuk- och hälsovård prövas i samverkan med kommunerna. 13. Fristående enheter i länssjukvården I syfte att öka tillgängligheten för patienterna och öka effektivitet i sjukvården samt förbereda privatiseringar i länssjukvården vill vi öka möjligheterna att bilda fristående enheter av hela eller delar av våra båda sjukhus. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att utarbeta förslag till sådana satsningar under Länssjukvården: Förstärkt samarbete och samordning Gemensamma väntelistor mellan våra lasarett skall införas för samtliga diagnoser och behandlingar som utförs på båda ställena. Övriga samordnings- och effektivitetsinsatser måste intensifieras och genomföras under 2005, enligt tidigare beslutat åtgärdsprogram. Ökad samordning av specialistsjukvården måste ske mellan grannlandstingen och Region Skåne. Resurserna måste kunna utnyttjas optimalt för bäste möjliga patientnytta. Patienter skall fritt kunna välja sjukhus i Södra Sjukvårdsregionen. Landstingsstyrelsen tar initiativ för att Regionvårdsnämnden inrättar lämplig gemensam funktion för bred patientinformation angående denna valfrihet. 15. Finansiell samordning inom södra sjukvårdsregionens verksamhetsområde Samhällspengar för ohälsa måste användas på ett mer optimalt sätt. Om detta råder stor politisk enighet. Ett problem som tydliggjorts alltmer de senaste åren är bristen på samordning mellan olika huvudmän. Resultaten av försöksverksamhet som genomförts inom området (Finsam, Frisam

18 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 18(45) och Socsam) är entydiga. Genom en ökad samverkan har man minskat lidandet för den enskilde individen samtidigt som kostnaderna för sjukskrivning, förtidspensioner och sjukvård minskats. Vi föreslår att landstingsstyrelsen får i uppdrag att gemensamt med andra aktuella landsting, undersöka möjligheterna till finansiell samordning inom södra sjukvårdsregionen mellan sjukvården, sjukförsäkringen och arbetsförmedlingarna i syfte att mer samordnat och kraftfullt minska ohälsan och stärka resurserna för rehabilitering. 16. Länsutvecklingen På samma sätt som sjukvården tvingats till prioriteringar och åtstramningar måste även Länsutvecklingen göra det. Detta skall också ses som ett sätt att fokusera på landstingets kärnverksamhet hälso- och sjukvården. Vi begär därför att varje bidrag till institutioner, organisationer och projekt undersöks med avseende på mål, villkor och möjligheter till ökad självfinansiering. Vi yrkar att ramanslaget till Länsutvecklingen minskar med 3 mkr. 17. Utveckla Grimslöv i alternativ driftsform Grimslövs Folkhögsskola är en erkänt bra skola med god kvalitet och goda utvecklingsmöjligheter som länet måste slå vakt om. För att utveckla skolan och låta Landstinget koncentrera sig på hälso- och sjukvård, får landstingstyrelsen i uppdrag att undersöka möjligheterna till andra driftsformer av folkhögskolan. Kursgården Össalid skall, i enlighet med moderat motionsförslag, med fördel kunna läggas ut på entreprenad. 18. Spara på den politiska organisationen Vi har en för stor politisk kostym i landstinget. Antalet utskott och antalet sammanträden bör minskas. Bidragen till de politiska partierna, bl a det tidigare sedan 1998 införda s.k. administrationsbidraget, måste minska. Sammanlagt föreslår vi en minskning av det politiska kontot med 2,5 mkr för Ytterligare reduceringar ska övervägas under resten av mandatperioden. 19. Integrera folkhälsan Vi anser att folkhälsoarbetet är så viktigt att det skall integreras i samtliga utskotts arbete. Möjligheter att förbättra förutsättningarna för folkhälsan finns inom alla områden. Det särskilda folkhälsoutskottet skall därför avvecklas. Besparing ca 1 mkr/år. Landstinget skall dock uppmuntra olika typer av folkhälsoprojekt som till exempel Det goda livet. 20. Avgifter för barn över 7 år Sjukvården skall vara avgiftsfri för barn upp till 7 år. Därefter införs patientavgift från den 1 juli i år. Avgiften skall vara 150 kr. Beräknad intäkt ca 5,5 mkr. 21. Vårdköer och vårdgaranti Det är inte längre kostnaderna för vården som är problemet - det är i dagsläget ofta dyrare att låta människor vänta på vård än att ge vård. Vi vill

19 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 19(45) avskaffa vårdköerna främst för det lidande de skapar, men också för att de innebär stora kostnader för samhället, bl.a. på grund av de höga sjukskrivningstalen. Vårdköerna i vårt landsting skall redovisas i bokslutet som en vårdskuld till våra invånare i länet. 22. Tandvård med valfrihet och mångfald även för barn Ge barnen samma rättigheter som vuxna. Barnen skall ha samma rättigheter att fritt välja tandläkare som vuxna. Så är det redan i stort sett alla andra landsting och regioner och nu är det även dags i Kronoberg. Landstingsstyrelsen får i uppdrag att införa fritt tandläkarval för barn när nuvarande upphandlingsperiod upphör. Rolf Sällryd yrkade med instämmande av Harald Bergström, Gerd Lansler och Yvonne Takwam bifall till kristdemokraternas förslag. Kristdemokraternas förslag till landstingsfullmäktiges budget 2005 (- 2007) INLEDNING Det politiska uppdraget innebär att göra livet lättare att leva för människorna. Uppdraget är inte i första hand ekonomi, protokoll, paragrafer och debatter. Ekonomin får inte ensam styra det politiska agerandet utan måste oavbrutet samspela med ytterligare perspektiv med fokus på medborgare, medarbetare och verksamhet. Därför ser vi arbetet med balanserade styrkort som en positiv utveckling av landstinget. Kristdemokraterna har alltid hävdat att det ekonomiska perspektivet är otillräckligt för att åstadkomma en god vård och omsorg. Etik och trygghet är grundförutsättningar för att skapa en livsmiljö där invånarna kan leva ett gott liv. Till dessa värden fogar vi prioriteringsutredningens viktiga byggstenar: Människovärde, solidaritet, behov och kostnadseffektivitet. Med detta som inriktning formar vi en politik för ett livskraftigt Kronoberg. Om Landstingsfullmäktige bifaller Kristdemokraternas förslag till budget (2008) skall nödvändiga justeringar göras i majoritetens förslag i enlighet med detta dokument. Prioritera rätt - Vårdbehovet ska styra När resurserna inte räcker finns risk att solidariteten med de medmänniskor som har störst vårdbehov sviktar. Prioriteringsutredningens slutsatser kan då komma på skam. Att prioritera svaghet är svårt. Den svage ställer inga krav. Därför är det viktigt att prioriteringsdebatten förs offentligt. Medvetna prioriteringar efter tydliga

20 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 20(45) och allmänt accepterade värderingar på etisk grund är den enda försvarbara vägen. Det är de människor med störst vårdbehov som ska komma först. Prioriteringsutredningen fäste uppmärksamheten på de nödvändiga prioriteringar som förekommer inom vården. Perspektivet och slutsatserna blev annorlunda och man slog fast att det är vårdbehovet som ska styra tillgången till den offentligt finansierade vården. De begränsade ekonomiska resurserna gör det nödvändigt att bevaka de slutsatser som Prioriteringsutredningen lyfte fram, så att prioritering verkligen sker efter vårdbehov. 1. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att ta fram principer som stöd för öppna prioriteringar i enlighet med Prioriteringsutredningens slutbetänkande Vårdens svåra val och det därpå följande riksdagsbeslutet. Inför kvalitetsgarantier Landstingets verksamhet skall så långt som möjligt förses med kvalitetsgarantier. Samtliga medborgare i Kronobergs län har rätt till hälsooch sjukvård av hög kvalitet på lika villkor. Vårdgivarnas verksamhet skall utgå från principen om alla människors unika, lika och okränkbara värde. Om Landstinget inte uppfyller vad som utlovats skall den som blivit förfördelad kompenseras. 2. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att utarbeta förslag på hur kvalitetsgarantier kan utformas. Samverka med länets kommuner Samverkan skall vara ett ledord för landstinget. Dels inom olika delar av landstingets egen organisation, dels mellan landstinget och länets kommuner. Verksamheten skall organiseras på ett sådant sätt att patienten inte känner av gränser mellan olika huvudmän, vårdnivåer och specialister. 3. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att i samverkan med länets kommuner tydliggöra ansvarsområden, så att patienten inte känner av gränser mellan olika huvudmän, vårdnivåer och specialiteter. Alternativa driftformer Den solidariskt finansierade hälso- och sjukvården ska kännetecknas av kvalitet, mångfald, valfrihet och hög grad av tillgänglighet. Vi är övertygade om att flera olika vårdgivare kan stimulera till nytänkande och tillföra vården nya dimensioner. Privata, kooperativa och ideellt drivna alternativ ska därför ges förutsättningar att utvecklas i enlighet med det beslutade Mångfaldsprogrammet. Inriktningen ska vara att skapa en mer variationsrik och positiv arbetsmarknad för vårdpersonal, samtidigt som medborgarna får tillgång till en bättre vårdorganisation. Landstinget måste ständigt vara berett att pröva ett ökat inslag av alternativa driftformer.

21 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 21(45) 4. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att intensifiera arbetet med att ge information och vägledning beträffande alternativa driftformer för att fullfölja intentionerna i Mångfaldsprogrammet. PERSONAL-VÅR FRÄMSTA RESURS Öka vårdpersonalens patienttid En tydlig utveckling de senaste åren är att vårdpersonalens tid för patienterna har minskat och att administration och arbete med pratisk service har tagit över alltmer av arbetstiden. Läkare och sjuksköterskor ägnar i genomsnitt minst en fjärdedel av sin arbetstid åt ren administration. Att det emellertid finns uppenbara möjligheter att öka vårdpersonalens tid för patientarbete, även på avdelningar för patienter med stora vårdbehov, visar erfarenheter från Ystads lasarett. Inom samma budgetram anställdes bl.a. receptionister och vaktmästare på några vårdavdelningar för att ge mera patienttid åt den vårdande personalen. Även Socialstyrelsen har i en nationell studie belyst de positiva effekterna av en sådan förändring. Kristdemokraterna vill införa Ystadsmodellen inom sjukvården i Kronobergs län för att ge personalen inom vården mera tid för sina patienter. Mot bakgrund av svårigheterna att rekrytera vårdpersonal ser vi det som angeläget att förändra arbetsfördelningen inom vården. Det behövs fler händer i vården om en värdig vård och omsorg ska kunna upprätthållas. Rotationstjänstgöring, nattarbete, personalbrist, brist på reellt medinflytande, otrygghet med den egna kompetensen och andra svåra arbetsmiljöproblem måste kraftfullt åtgärdas. Här kan t ex ändrad bemanning, ändrad arbetstidsnorm, personliga kompetensutvecklingsplaner, årsarbetstid vara delar av en lösning liksom att det görs möjligt för äldre personal att arbeta kvar till normal pensionsålder. 5. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att analysera förhållandet vårdtid/övrigtid och ge förslag på förändringar. Se över konsekvenserna för ekonomi och produktivitet i relation till jourtid Jourtidsbegreppet i sin nuvarande utformning är föråldrat och bör förändras. Att mer erfaren och kunnig personal måste finnas i beredskap för särskilt komplicerade sjukdomsfall är självklart, men den traditionella utformningen har negativa effekter både på ekonomi och produktivitet. För att upprätthålla en jourlinje åtgår 6 läkartjänster. En sådan planering är knappast försvarbar. Alla klinikers verksamhet kan dock inte planeras efter samma mall, men utgångspunkten bör vara att all vårdpersonals arbetstid planeras in i ett tjänstgöringsschema.

22 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 22(45) 6. Uppdrag: All vårdpersonals arbetstid skall i möjligaste mån schemaläggas i enlighet med Kristdemokraternas motion Öka vårdpersonalens patienttid. LÄNSSJUKVÅRD SOMATIK Lasaretten kvar i Ljungby och Växjö ett akutsjukhus med två ingångar! Genom närheten kan de lättare samarbeta. Vår ambition är att utveckla, inte avveckla, våra lasarett i Växjö och Ljungby. En total öppenhet för att specialiteter kan flyttas både från Växjö till Ljungby och tvärtom måste finnas. Det handlar om att uppnå bästa möjliga produktivitet, så att en maximal vårdinsats kan göras med de resurser som står till förfogande vid länets båda sjukhus. Den nya organisationen inom Landstinget Kronoberg gör detta enklare och effektivare. För en del av befolkningen är det närmare till sjukhus i andra landsting. (Det gäller då främst sjukhusen i Halmstad, Värnamo och Hässleholm.) För att skapa en större trygghet i den västra länsdelen är det angeläget med mycket goda relationer med dessa sjukhus. En långt driven samverkan skulle gagna både ekonomi och produktivitet i alla berörda landsting och i region Skåne. På våra lasarett har varje klinik i allmänhet sin egen anmälningslucka med åtföljande administrativt arbete. En stor del av detta skulle i stället kunna skötas av en central anmälning vid sjukhusentrén. Med dagens datamöjligheter borde det vara en tämligen enkel sak att denna typ av administration flyttas från respektive klinik till en central anmälningsfunktion. 7. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i särskilt uppdrag att under 2005 intensifiera arbetet med att ta fram en tydlig och konkret plan för hur såväl ekonomi som effektivitet skall förbättras som en följd av en gemensam ledning för länets båda sjukhus. 8. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att under 2005 uppta samtal med berörda parter för en förtroendefull samverkan mellan sjukhusen i Ljungby, Värnamo, Halmstad och Hässleholm. 9. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att utreda möjligheten av att inrätta en central anmälningsfunktion i respektive sjukhus. Väntetiderna måste kortas De långa väntetiderna för besök och behandling orsakar både mänskligt lidande och ger i förlängningen också ytterligare försämrad ekonomi, då många söker sig till andra landsting. Frysta fredagar inom operationsverksamheten har visat sig vara en kontraproduktiv åtgärd.

23 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 23(45) 10. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att se till att landstingets egna lokalmässiga, tekniska och personella resurser används på ett så effektivt sätt som möjligt för att korta vårdköerna. Lyft fram den palliativa vården och geriatriken! Vår helhetssyn kräver att all behandling sker med hänsyn till människors integritet och värdighet. Dessutom innebär den att vården ska tillgodose fysiska, psykiska, sociala och existentiella/andliga behov. Därför är det viktigt att vården kan erbjuda högkompetent Hospice-vård för patienter i livets slutskede eller med obotlig diagnos. Denna vård ska finnas tillgänglig både i hemsjukvård och slutenvård. En självklar del i detta är att läkare finns att tillgå dygnet runt. Genom den resurs det palliativa rådgivningsteamet på Centrallasarettet i Växjö utgör, kan många svårt sjuka vårdas hemma ända fram till slutet. Om resurserna för hemsjukvård stärks kan man nå den dubbla nyttan att vården blir bättre, samtidigt som belastningen på slutenvårdsplatserna minskar. Goda erfarenheter och exempel av detta finns vid exempelvis Ersta sjukhus i Stockholm. I takt med att antalet äldre ökar måste vården förstärkas för att möta det växande vårdbehov som denna ökning leder till. Förutom en utbyggd samverkan med länets kommuner kring äldrevården måste en tydlig satsning göras, så att det finns ett tillräckligt antal slutenvårdsplatser inom länet för komplexa geriatriska fall. 11. Uppdrag: De goda erfarenheterna från det palliativa rådgivningsteamet på Centrallasarettet i Växjö tas till vara så att en liknande verksamhet påbörjas med utgångspunkt från lasarettet i Ljungby. 12. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att undersöka om antalet slutenvårdsplatser är tillräckligt och täcker behovet för komplexa geriatriska fall. PSYKIATRI Psykisk ohälsa håller på att utvecklas till ett stort folkhälsoproblem. Depressioner har blivit allt vanligare. Ett växande problem är den ökande ohälsan hos barn och ungdomar. För att möta det växande behovet krävs en utveckling och ekonomisk förstärkning av barn och ungdomspsykiatrin (BUP). Kontinuiteten i behandlingen av barn och ungdomar är så viktig att man inte bör byta behandlingsteam vid 18 års ålder. Särskilda riskgrupper som behöver uppmärksammas är barn till missbrukare och psykiskt sjuka, samt flickor med ätstörningar och självdestruktiva beteenden. Ökningen bland ungdomars bruk av antidepressiva- och smärtstillande läkemedel är också en skrämmande utveckling.

24 LANDSTINGET KRONOBERG Protokoll 24(45) Alkohol- och narkotikabruket ökar nu snabbt bland de unga. Attityderna förändras till allt större tolerans. Detta leder alltmer till utslagning och är en av de dominerande orsakerna till dagens brottslighet. Därför måste åtgärderna mot bruket av alkohol och droger intensifieras. Behovet är akut! När det gäller barn- och ungdomar är det särskilt viktigt att en välorganiserad och medveten samverkan sker mellan landsting och kommuner. En sådan strategi handlar i första hand om samordning och effektivisering och behöver inte något extra ekonomiskt tillskott. Däremot är det av yttersta vikt att konkreta mål anges för samverkansarbetet, att gemensamma samverkansplaner med socialtjänst och skola upprättas. På detta område behövs tydliga, rimliga och konkreta mål som är utvecklingsbara. 13. Uppdrag: Alla landstingsutskott ges i särskilt uppdrag att arbeta med de psykiatriska aspekterna inom respektive område. 14. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att omedelbart ta initiativ till samverkan med länets kommuner angående barn- och ungdom som kommer i kontakt med BUP, för att upprätta gemensamma samverkansplaner med tydliga, konkreta och utvecklingsbara mål för den verksamhet som lyder under BUP. Den tragiska branden på Regionpsykiatriska kliniken har skadat anseendet för hela den psykiatriska verksamheten i Växjö. Detta trots att den vård som ges håller högsta klass i landet i många avseenden. Vi ser det som betydelsefullt för framtiden både för personal och patienter att en kraftig satsning på den psykiatriska vården görs i Växjö. Landstinget skulle kunna satsa på att bygga upp ett nationellt/internationellt centrum för psykiatrisk vård och forskning. 15. Uppdrag: Landstingsstyrelsen ges i uppdrag att ta fram en plan för hur den regionpsykiatriska kliniken i Växjö skulle kunna bli ett nationellt/internationellt centrum för psykiatrisk vård och forskning. NÄRSJUKVÅRD Närsjukvård är ett begrepp som används för att ge en samlad benämning på de vårdinsatser som behövs för att lokalt tillgodose huvuddelen av befolkningens behov. Det handlar om vårdbehov som är vanligt förekommande i befolkningen och/eller för individen. Närsjukvården tar också hand om människor med kroniska sjukdomar, barn och äldre, psykisk sjukdom och ohälsa, missbruk, hälsovård, habilitering och rehabilitering. Den beslutade lättakuten i Växjö och Ljungby kommer att avlasta närsjukvården. Eftersom en tredje vårdcentral i Ljungby inte kommer till stånd, kan öppethållandet på de befintliga vårdcentralerna utökas om behovet finns. Ytterligare en möjlighet är att inrätta mobila enheter i närjsukvården.