SVENSKA KRAFTNÄT. Den nya ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI).

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT Koncessioner och kommunikation Enligt sändlista SvK dnr 2014/1120 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse for genomförda samråd enligt 6 kap miljöbalken angående ny 400 kv-ledning mellan station Ekhyddan i Oskarshamns kommun och station Nybro i Nybro kommun Just nu färdigställs en ny elförbindelse, kallad NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. Denna kommer att binda samman de baltiska staternas elnät med det nordiska. När den nya kabeln tas i drift kommer den överförda mängden el att öka kraftigt i regionen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Ekhyddan i Oskarshamns kommun och Nybro i Nybro kommun. Utbyggnaden eliminerar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området. Den nya ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI). För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt eliagen (1997:857) tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd enligt miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, kommuner, fastighetsägare och övriga som kan anses vara berörda av aktuell ledning. Denna samrådsredogörelse syftar till att beskriva samrådets genomförande, sammanfatta inkomna synpunkter, samt bemöta dessa. Beslut om denna redogörelse har fattats av avdelningschefen Malin Werner efter föredragning av Helén Mårtensson. Enhetschefen Ulrika Sigerud har deltagit i ärendets slutliga handläggning. 1 Helén Mårtensson

2 Innehåll 1 Samrådets genomförande Samråd om flera utredningskorridorer Beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) Samråd om utbyggnadsförslag Efter samrådet Inkomna synpunkter Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar, företag och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet till ofta förekommande frågor och synpunkter Svenska kraftnät en modern myndighet som använder moderna metoder Stamnätets uppbyggnad och behovet av ledningen Ett starkt stamnät Behovet av en ny ledning Driftsäkerhet Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Parallell- och sambyggnad i projekt Ekhyddan Nybro - Hemsjö Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur Teknikval Växelströmsteknik och likströmsteknik Luftburen och markförlagd växelström /119

3 3.5.3 Teknikval för Ekhyddan- Nybro - Hemsjö Grund för teknikvalet Val av sträckning Markbehov Ledningsgata Under byggtiden Ersättning till berörda fastighetsägare Förundersökningsmedgivande Markupplåtelseavtal och ledningsrätt Intrångsersättning Tid för utbetalning av eventuell ersättning Ombudskostnader Ersättning för upplåtelse av väg Samhällsekonomiska analyser Allmänt Övergripande analyser på svensk och europeisk nivå Varför inte likström och markkabel? Underlag för en jämförelse Markbehov för luftledning resp. markkabel Kostnader för luftledning resp. markkabel En sammanfattande kostnadsjämförelse Säkerhet Elsäkerhet Säkerhetsskydd Elektriska och magnetiska fält Elektriska fält Magnetiska fält Hälsoaspekter och rekommendationer Magnetfält och boskap Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Ljudeffekter Användning av kreosotimpregnerade träsliprar Konsekvenser Vad är ett samråd? Bilageförteckning /119

4 4/119

5 1 Samrådets genomförande Samråd har genomförts med berörda länsstyrelser, kommuner, övriga statliga myndigheter, intresseföreningar, företag och fastighetsägare. Samrådet är en möjlighet för berörda att lämna synpunkter på den planerade ledningen. Synpunkterna tillsammans med övrig information är viktiga för att planera ledningen med minsta möjliga påverkan på boende och miljön. 1.1 Samråd om flera utredningskorridorer Samråd, enligt 6 kapitlet miljöbalken, inleddes med en inbjudan om samråd och öppet hus den 22 maj 2014 till länsstyrelsen, kommuner, övriga myndigheter, intresseorganisationer, sektorsintressen och berörda fastighetsägare. Övriga samrådsparter inklusive allmänheten informerades den 23 maj om samrådet och öppet hus genom annonsering i följande tidningar: Kalmar läns tidning, Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheter, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran. Samtliga samrådsunderlag har hållits tillgängliga på Svenska kraftnäts webbplats under hela samrådstiden och även tiden därefter. Vid förfrågan har underlag sänts i pappersform. Samrådsunderlaget har också funnits tillgängligt under öppet hus. Handlingarna har också funnits på Oskarshamns stadsbibliotek, Fliseryds bibliotek, Högsby bibliotek och Nybro bibliotek. De fastigheter som låg inom de olika utredningskorridorerna berörde ca 700 fastighetsägare. Svenska kraftnät önskade synpunkter senast den 5 september Yttranden som har kommit in efter samrådstidens utgång har tagits med i samrådsredogörelsen. Samrådet kompletterades med informationsmöten i form av öppet hus där Svenska kraftnät gav en presentation av projektet. Öppet hus hölls den 4 juni 2014 i Nybro, den 9 juni i Ruda och den 10 juni i Figeholm. Information om samrådet har sammanställts i en samrådsredogörelse för projektets första samrådsomgång. Information om detta har sänts till samtliga som har yttrat sig. Svenska kraftnätannonserade den 22 januari 2015 om att samrådsredogörelsen finns att läsa med hänvisning till Svenska kraftnäts webbplats och kontaktpersoner. Samrådsredogörelsen finns tillgänglig på Svenska kraftnäts webbplats och har vid förfrågan sänts i pappersform. 5/119

6 1.2 Beslut om betydande miljöpåverkan (BMP) Länsstyrelsen i Kalmar har den 6 mars 2015 beslutat att verksamheten kan antas innebära betydande miljöpåverkan. 1.3 Samråd om utbyggnadsförslag Efter det första samrådet gjordes en fördjupad analys av de olika utredningskorridorerna som presenterats och de synpunkter som kommit in i första samrådet. En ny utredning togs fram - Underlag för samråd om utredningskorridor, 400 kv-ledning Ekhyddan Nybro jan2015, bilaga 1. Denna utredning byggde vidare på tidigare insamlat material och synpunkter. Den presenterade den utredningskorridor som utifrån underlaget bedömdes medföra minst påverkan på människa och miljö. Längs vissa avsnitt gjordes justeringar av utredningskorridoren och längs vissa kortare sträckor kvarstod två utredningskorridorer. I samrådsunderlaget ingick en föreslagen sträckning. Samrådet inleddes med en inbjudan via brev och nyhetsbladet Projektnytt om samråd och öppet hus den 9 februari till länsstyrelsen kommuner, övriga myndigheter, intresseorganisationer, sektorsintressen och berörda fastighetsägare, bilaga 2. De fastigheter som låg inom utredningskorridoren berörde ca 270 fastigheter med ca 330 fastighetsägare. Övriga samrådsparter inklusive allmänheten informerades den 11 februari 2015 om samrådet och öppet hus genom annonsering i följande tidningar: Barometern/Oskarshamnstidningen, Östra Småland Nyheter, Smålandsposten, Blekinge Läns Tidning samt Sydöstran och den 12 februari 2015 genom annons i Kalmar läns tidning, bilaga 7. Samtliga samrådsunderlag inklusive detaljerade kartor har hållits tillgängliga på Svenska kraftnäts webbplats under hela samrådstiden och även tiden därefter. Vid förfrågan har underlag sänts i pappersform. Samrådsunderlaget har funnits tillgängligt under öppet hus. Handlingarna har också funnits på Oskarshamns stadsbibliotek, Fliseryds bibliotek, Högsby bibliotek och Nybro bibliotek. Svenska kraftnät önskade synpunkter senast den 30 april 2015 med enstaka förlängningar till den 31 maj Yttranden som har kommit in efter samrådstidens utgång har tagits med i samrådsredogörelsen. Samrådet kompletterades med informationsmöten i form av öppet hus där Svenska kraftnät gav en presentation av projektet. Öppet hus hölls den 17 mars 2015 i Nybro, den 18 mars 2015 i Figeholm och den 19 mars 2015 i Ruda. Inkomna synpunkter från denna del av samrådsprocessen samt Svenska kraftnäts bemötanden är sammanställda i denna samrådsredogörelse, som i helhet finns att läsa på vår webbplats. Information 6/119

7 har sänts via postutskick till berörda att samrådsredogörelsen är klar. De som har yttrat sig har också fått till deras synpunkter i brevet. Samrådsredogörelsen kommer att bifogas ansökan om koncession enligt ellagen. 1.4 Efter samrådet Arbetet med att sammanställa inkomna yttranden i en samrådsredogörelse påbörjades efter samrådstidens utgång. I samrådsredogörelsen beskrivs hur samrådet har genomförts och inkomna yttranden har sammanfattas och kommenteras. Till samrådsredogörelsen är fogad en lista över samtliga inkomna yttranden (bilaga 8). Efter samrådstiden har arbetet med att hitta det mest lämpliga alternativet för en ny förbindelse mellan Ekhyddan Nybro fortsatt. Inkomna synpunkter under samrådsprocessen har beaktats under arbetet med att ta fram en förordad sträckning. Många yttranden har tagit upp förslaget att gräva ner ledningen. Frågan om markkabel, växelström kontra likström kommenteras i avsnittet 3.5 Teknikval. Flera yttranden har på delsträckor redovisat alternativa förslag till sträckning. Svenska kraftnät kommer att fortsätta utreda ett antal av förslagen. För dessa kommer Svenska kraftnät att hålla kompletterande skriftligt samråd med berörda fastighetsägare under vintern 2015/2016. Den föreslagna sträckningen inklusive vissa alternativa sträckor kommer att inventeras under 2016 för natur- och kulturvärden samt teknisk byggbarhet. Först därefter kommer Svenska kraftnät att ta fram ett sträckningsförslag som Svenska kraftnät avser att söka koncession för. Information om projektets framdrift kommer även framöver att kommuniceras via Svenska kraftnäts webbplats och via postutskick. 7/119

8 2 Inkomna synpunkter Till denna samrådsredogörelse bifogas en lista över inkomna yttranden (bilaga 8). I avsnitt sammanfattas yttrandena. Siffran framför respektive sammanfattat yttrande avser det handlingsnummer yttrandet har, tillsammans med diarienumret, i Svenska kraftnäts register. I de fall yttranden för fram synpunkter som inte är med bland de ofta förekommande synpunkterna som redovisas i avsnitt 3, kommenteras dessa direkt efter respektive yttrande. 2.1 Länsstyrelse och kommuner #132 Länsstyrelsen i Kalmar län yttrar att den önskar se en jämförande utredning mellan luftledning och markledning där det redovisas hur de två alternativen långsiktigt påverkar såväl de samhällsekonomiska som de företagsekonomiska effekterna ifråga om påverkan på natur- och kulturvärden, jord- och skogsbruksföretag, kostnader för eldistributionen samt andra berörda intressen. Länsstyrelsen yttrar vidare att alternativa sträckningar runt Ruda och Ruda gård ska utredas och redovisas i kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) och att vilken påverkan ledningen kommer att ha på arter och naturmiljö för området ska redovisas i MKB. Länsstyrelsen skriver i yttrandet att området vid delsträcka 1 skall inventeras inför kommande MKB och utredning göras som visar vilken påverkan vald sträcka har på havsörn. Länsstyrelsen anser vidare att inventering av fiskgjuse ska ske i områden vid delsträcka 2 och att utredning ska ske som visar vilken påverkan vald sträcka har på arten. Länsstyrelsen yttrar även att de anser att det i kommande MKB ska visas på om vald sträckning påverkar några fridlysta arter enligt artskyddsförordningen eller andra rödlistade arter inom de aktuella områdena samt att en fördjupad inventering av områdena bör genomföras vid åtgärder inom områdena för att klargöra eventuell påverkan på arter, fridlysta eller rödlistade. Länsstyrelsen yttrar att de anser att det i kommande MKB ska redovisas förekomsten av och påverkan på generellt skyddade biotoper som åkerholmar, stenmurar och diken samt grova och solitära träd, samt att samråd bör hållas, om så inte redan skett, med 8/119

9 Skogsstyrelsen om sumpskogar, nyckelbiotoper/naturvärden samt biotopskyddsområden och naturvårdsavtal. Gällande landskapsbilden yttrar länsstyrelsen att kommande MKB bör omfatta en landskapsanalys enligt SIS-standard för att få en helhetssyn på landskapet, där analysen på ett enkelt överskådligt sätt ska visa på landskapets ekologiska egenskaper. Länsstyrelsen anser att parallellförläggning med befintlig ledning så långt som möjligt är att föredra och yttrar att de sträckor som är helt nya sträckningar samt de sträckor som skall breddas för parallellförläggning bör redan i detta skede bli föremål för en kulturhistorisk utredning. Detta för att bedöma påverkan på kända och idag okända fornlämningar samt hur riksintressen och kulturhistoriska värden kan komma att påverkas. Länsstyrelsen anser att materialet i MKB behöver kompletteras med en kulturhistorisk utredning med inventering och bedömning av fornlämningar längs hela sträckan, eventuell påverkan på riksintressen med fotomontage samt påverkan på andra kulturhistoriska värden såsom kyrkor, byggnadsminnen, särskilt utpekade kulturlandskap m.m. Länsstyrelsen anser vidare att en inventering av alla aktuella vattenskyddsområden och regionalt viktiga dricksvattenresurser inom utredningsområdet behövs göras, samt att en beskrivning bör göras hur dessa ska beaktas för att säkerställa att vatten inte påverkas negativt. Länsstyrelsen skriver att materialet bör kompletteras med riskbedömning, åtgärdsplan, rutiner för nödlägesberedskap, utbildningsinsats för alla som arbetar inom vattenskyddsområdet samt arbetsrutiner. Länsstyrelsen yttrar även att det före igångsättande måste ske samråd med huvudmannen för dricksvattenförsörjningen. Länsstyrelsen understryker även vikten av att fundament som anläggs i eller i närheten av vattenskyddsområden är av typen stål- eller betongslipers. I yttrandet tar länsstyrelsen även upp området förorenad mark och bilägger objektssammanfattningar för två områden, samt en Mifoblankett för ett område. Länsstyrelsen skriver att innan någon form av åtgärd vidtas inom ett känt förorenat område kan undersökningar av föroreningssituationen krävas. Länsstyrelsen tar vidare upp att företaget enligt remissen skall samråda med länsstyrelsen om något förorenat område berörs av grävarbeten, men att det är kommunen som i många fall är tillsynsmyndighet och att dialog därmed skall ske med dem. Vad gäller kreosot framhåller länsstyrelsen i sitt yttrande att ämnet är klassificerat som cancerframkallande och innehåller flera substanser med hälsofarliga egenskaper. 9/119

10 Länsstyrelsen skriver att de förutsätter att bestämmelser kring detta ämne följs, såsom hur det får lagras och vilka som får hantera det. Länsstyrelsen yttrar vidare att sträckan inte strider mot gällande detaljplaner och att beskrivningen av planförhållanden i samrådsunderlaget stämmer. Slutligen yttrar länsstyrelsen att strålning och magnetfält bör redovisas i MKB och då för närliggande fastigheter längs sträckningen. Svenska kraftnät tar till sig upplysningarna om vad länsstyrelsen vill ska ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen liksom vilka andra tillstånd och dispenser som kan bli aktuella. Arkeologiska och biologiska inventeringar kommer att genomföras längs hela den planerade sträckningen, och lämpliga skyddsåtgärder vid anläggnings- och driftskedet kommer att föreslås för att påverkan ska bli så liten som möjligt. De övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar avsnitt och angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel, samt avsnitt 3.9 angående önskan om en jämförande analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv. #177 Oskarshamns kommun yttrar att alternativet (alternativ 1) som nu valts är det alternativ som Samhällsbyggnadsnämnden förespråkade i sitt yttrande från , 147. Oskarshamns kommun bedömer att den nu valda dragningen berör flera skyddsvärda naturområden, t.ex. naturreservat, Natura 2000-områden, nyckelbiotoper, sumpskogar och områden utpekade i ängs- och betesmarksinventeringen. Vid fastställande av den slutgiltiga ledningsdragningen bör även icke-skyddad natur beaktas och så lång som möjligt lämnas opåverkade. Oskarshamns kommun yttrar också att skyddsavståndet mellan kraftledningar och bostäder, eller andra platser där människor varaktigt vistas, bör vara minst 200 meter för att svara mot intentionerna i gällande översiktsplan för Oskarshamns kommun. Kommunen anser det mycket viktigt att uppmärksamma och vidta lämpliga åtgärder för de bostadsfastigheter och personer som påverkas av dragningen man nu har valt. 10/119

11 Oskarshamns kommun yttrar att de vill att 400 kv-ledningen ska markläggas i första hand. Kommunen anser också att kreosotanvändningen i stolparnas fundament ska upphöra eller minimeras om inte 400 kv-ledningen markläggs. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna och har tagit till sig det som kommunen vill ska ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. Arkeologiska och biologiska inventeringar kommer att genomföras längs hela den planerade sträckningen, och lämpliga skyddsåtgärder vid anläggnings- och driftskedet kommer att föreslås för att påverkan ska bli så liten som möjligt. Svenska kraftnät noterar önskemålet om 200 meters skyddsavstånd mellan ledningen och platser där människor varaktigt vistas. Svenska kraftnät har en policy om avstånd från ledningar till platser där människor varaktigt vistas baserad hur stort magnetfältet är från respektive ledning och den forskning om magnetfält och hälsa som finns, se vidare i kapitel Vad gäller specifika synpunkter om en jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel, se avsnitt och 3.5.3, samt avsnitt 3.13 angående användning av kreosot. #34 Mönsterås kommun yttrar att de anser det märkligt att Svenska kraftnät återkommande svar i tidigare samrådsredogörelse är att alternativet med likströmskabel inte existerar trots att markförlagd kabel finns i SydVästlänkens södra del samt att informationsmaterial från Svenska kraftnät om markförlagd kabel finns på YouTube. Mönsterås kommun hänvisar i yttrandet till ett informationsmöte där LRF Sydost och Södra skogsägarna framfört att en möjlig väg är att gräva ned likströmskabel, där stöd tagits från utlåtande av Jonny Hylander, professor i energiteknik vid Högskolan i Halmstad. Kommunen menar i yttrandet att den samhällsekonomiska analys som presenteras i materialet är bristfällig, på grund av produktionsbortfallet för skogsnäringen och svensk skogsindustri inte finns med. Mönsterås kommun saknar även en analys av hur stor yta som undantas från annat nyttjande, såsom bostäder, rekreationsområden, turism eller annan landsbygdsutveckling, samt en analys av påverkan på miljö, natur och människors hälsa. 11/119

12 Mönsterås kommun yttrar att det inte kan vara förenligt med god hushållning att ta mark ur produktion för en luftledning när det finns alternativ som minskar markintrånget, samt att luftledningen innebär ett stort intrång i äganderätten för många människor. Mönsterås kommun yttrar att det idag finns likströmsteknik tillgänglig som förenklar markdragna ledningar och att det enligt uppgift är både tekniskt och ekonomiskt möjligt att gräva ned och drifta en likströmskabel för aktuell sträckning och behov. Mönsterås kommun håller fast vid ståndpunkten att en nedgrävd likströmskabel är det bästa alternativet. Det finns stora skillnader i bakomliggande drivkrafter och önskad funktion för Syd- Västlänken och Ekhyddan-Nybro, och även för andra likströmsförbindelser. Det är därför inte relevant att jämföra dessa förbindelsers utförande. Se vidare generell kommentar avsnitt och angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel, samt avsnitt 3.9 angående önskan om en jämförande analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv. #59 Högsby kommun yttrar att de inte tecknar något avtal om medgivande beträffande förundersökning för ny stamnätsledning Ekhyddan - Nybro - Hemsjö. Kommunen håller fast vid ståndpunkten att en nedgrävd likströmskabel är det bästa alternativet utifrån en helhetssyn som även tar hänsyn till de samhällsekonomiska och miljömässiga värdena. Kommunen anser att den samhällsekonomiska analys som presenteras i materialet är bristfällig och tar upp att de saknar en redovisning av hur produktionsbortfall från luftledningen kommer påverka sysselsättning och förlorade exportinkomster. Kommunen yttrar vidare att de anser att det inte presenteras någon analys av hur stor yta som undantas från annat nyttjande som t ex bostäder, rekreationsområden, turism eller annan landsbygdsutveckling samt att ingen analys av påverkan på miljö, natur eller människors hälsa görs. Kommunen tar upp att det inte kan vara förenligt med god hushållning ur markanvändningssynpunkt att ta mark ur produktion för en luftledning när det finns alternativ som minskar markintrånget. 12/119

13 Kommunen vill också i yttrandet framhålla att den planerade luftledningen innebär ett stort intrång i äganderätten för många människor, det gäller både markägare och alla andra närboende som på olika sätt påverkar av ledningen, och skriver att det idag finns ny likströmsteknik tillgänglig som förenklar markdragna ledningar, ex SydVästlänken. Kommunen skriver att det enligt uppgift är både tekniskt och ekonomiskt möjligt att gräva ner och drifta en likströmskabel för aktuell sträckning och behov. Det finns stora skillnader i bakomliggande drivkrafter och önskad funktion för Syd- Västlänken och Ekhyddan-Nybro, och även för andra likströmsförbindelser. Det är därför inte relevant att jämföra dessa förbindelsers utförande. Se vidare i avsnitt 3.2 om stamnätets uppbyggnad, i avsnitt 3.5 om teknikval, särskilt avsnitt och angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel, samt avsnitt 3.9 angående önskan om en jämförande analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv. I ansökan om koncession för ledningen kommer en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), att ingå som utförligt kommer att beskriva varför ansökt sträckning valts och vilka skyddsåtgärder och eventuella kompensationsåtgärder som ska vidtas för att minimera påverkan på människa och miljö. #64 Nybro kommun yttrar sig att förslaget med luftledning med växelström inte skall godtas utan att alternativet med likström ska utredas och förordas samt att markkabel så långt möjligt skall samförläggas med befintliga ledningsgator eller vägar för att minska markintrånget. Nybro kommun uppmanar Svenska kraftnät att fortsätta undersöka möjligheterna för att utveckla tekniken eller på andra sätt hitta möjligheter att gräva ner kabeln. Kommunen anser också att det fattas en diskussion kring den påverkan som kraftledningen med sin barriäreffekt ger på landskapet och skogsproduktionen över tid. Nybro kommun ställer sig också negativa till det sätt som nya ledningar (exempelvis NordBalt, Nybro-Hemsjö, Ekhyddan-Nybro) samråds och informeras på. Informationen sker i olika omgångar, vilket kommunen inte anser ger möjlighet till en större överblickbarhet över hela påverkan på kommunen. Kommunen skriver att de kumulativa effekterna av de nya ledningsdragningarna inte kan analyseras när informationen kommer bit för bit. Kommunen anser att underlaget för bostadspåverkan är alldeles för översiktligt och inte beskriver hur långt ifrån utredningskorridoren som påverkan kan komma att ske. 13/119

14 Kommunen anser vidare att ledningsdragningen så långt det är möjligt bör undvika bostäder för permanentboende före bostäder för fritidsboende. Nybro kommun anser också att Svenska kraftnäts analys av påverkan på landskapsbilden är kraftigt i underkant med tanke på de långtgående konsekvenserna som en ledning får. Kommunen anser att det i samrådsmaterialet inte framgår det hur hänsyn till odlingslandskapets natur- och kulturvärden har tagits. Nybro kommun tar även i yttrandet upp det pågående arbetet med Vindbruksplan, som berör delar av sträckan. Likströmsteknik och markkabel kommer inte vara aktuellt för denna ledning, se vidare avsnitt 3.5 för motiv till detta samt avsnitt 3.9 angående önskan om en jämförande analys av luftledning respektive markkabel ur ett samhälls- och företagsekonomiskt perspektiv. Ledningsgatans barriäreffekt och funktion som spridningskorridor kommer att beskrivas under naturmiljöavsnittet i MKB. Påverkan på skogsproduktion kommer att beskrivas i avsnitt om naturresurser i MKB. Även boendepåverkan och landskapsbildpåverkan som kommunen har synpunkter på kan utvecklas och specificeras i MKB. I det planeringsskede som ledningen ligger i nu blir dock beskrivningarna relativt övergripande eftersom inga beslut om ledningens exakta sträckning tagits. Angående samråd och information hänvisas till avsnitt 1 samt avsnitt 3.1 som närmare beskriver Svenska kraftnäts verksamhet. 2.2 Övriga myndigheter, intresseföreningar, företag och sektorsintressenter Följande myndigheter och organisationer har meddelat att de avstår från att yttra sig: #36 Kemikalieinspektionen #41 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap #42 Havs- och vattenmyndigheten #191 Boverket #2, #67 Försvarsmakten har inte haft några synpunkter eller något att erinra. Övriga yttranden: #93 Trafikverket förutsätter att samtliga anläggningar i närheten av järnvägen följer Telestörningsnämndens meddelande nr 21. Trafikverkets teknikhus, tele/signal- kios- 14/119

15 ker, -kurar och -skåp är betrakta som teleanläggningar i Telestörningsnämndens beskrivningar. Trafikverket vill också meddela sökande om att det på bägge sidor längs väg 573 ca 6-8 km norr om Nybro finns en artrik vägkant. Arbeten som kan påverka artrika vägkanter får endast utföras efter samråd. Det gäller dikningsåtgärder, ledningsarbeten eller andra ombyggnadsåtgärder som kan påverka vägens sidoområde. Vid sådana arbeten ska ansvarig ekolog/miljöspecialist inom Trafikverkets Region Syd kontaktas i ett tidigt skede för samråd kring lämplig hänsyn. Vägarna 711, 34, 619, 616, 572, 573, 577 är utpekade som kulturvägar. För dessa kulturvägar gäller att mycket stor försiktighet tas gällande vägarnas utseende, skala och karaktärsdrag. Vägar som är utpekade som kulturvägar är mycket känsliga för all slags fysisk påverkan, då deras värde är avhängt deras karaktärsdrag exempelvis i form av linjeföring, plan, profil, höjd och bredd samt hur dikena ser ut. Även fysiska element nära vägen såsom räcken, väganknutna kulturobjekt, fornminnen etc. ska hanteras varsamt eller utifrån gällande lagar. Trafikverket har i övrigt inga synpunkter på den nya sträckningen och/eller informationen som har inkommit, utan hänvisar till vårt tidigare yttrande och förutsätter att vidare kontakt med Trafikverket tas gällande avtal mm. Svenska kraftnät tackar för upplysningarna och har tagit till sig informationen avseende de samråd som ska genomföras och avtal som ska skrivas. #143 Statens Geotekniska Instituts synpunkter från det tidigare yttrandet kvarstår. De förutsätter att val av fundament, anläggningsarbeten för dessa, framdragning av tillfartsvägar och övriga anläggningar i mark görs i samråd med geotekniker. Borttagning av vegetationen i eller ovanför sluttande terräng kan påverka områdets stabilitet och åtgärden bör därför också riskbedömas av en geotekniker. För fundament i anslutning till vattendrag bör förutsättningar för erosion och eventuella skyddsåtgärder för detta utredas och de vill uppmärksamma att dessa kan vara tillståndspliktiga. Eventuell användning av kreosotbehandlade stolpar/fundament bör göras med omdöme och försiktighet i närheten av yt- och grundvattenrecipienter. 15/119

16 Geotekniker kommer att vara med vid projekteringen av ledningen. För användning av kreosot se avsnitt #190 Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) påpekar att det är viktigt att beakta att den elektromagnetiska strålmiljön kring kraftledningar och transformatorer kan påverkas och att Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält tillämpas i miljöer där människor vistas stadigvarande, t.ex. bostäder, skolor och förskolor. Man noterar att resonemanget kring försiktighetsstrategi avseende magnetfältsexponering finns med i samrådsunderlaget. Man noterar även att Svenska kraftnät har ändrat kraftledningens beräknade årsmedelström baserat på en ny beräkningsmodell och att strömmen därför skiljer sig från tidigare lämnade uppgifter i det förra samrådet. Man uppmanar Svenska kraftnät att tydligt redovisa den nya beräkningsmodellen. Slutligen upplyser man om att SSM har utvecklat en webbaserad kurs som ger information om kunskapsläget kring elektromagnetiska fält och hälsorisker. Mer information finns under länken I övrigt har myndigheten inga synpunkter på remissen. Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och tipset om kursen. Svenska kraftnät tilllämpar Myndigheternas försiktighetsprincip om lågfrekventa elektriska och magnetiska fält. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå ca 1-1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 %-percentilen [1] ). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt med hjälp av modellsimuleringar. Det framtida kraftsystemet simuleras med en tidsupplösning på tre timmar, dvs för varje ledning fås 2912 strömvärden per simuleringsår. Simuleringar görs av cirka 50 historiska tillrinningsår och det resulterande värdet [1] En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på. 16/119

17 utgörs av 95:e percentilen av dessa ca 50 årsmedelströmsvärden. I avsnittet om magnetiska fält, , beskrivs beräkningsmodellen ytterligare. #31 Skanova har inga synpunkter på samråden för 400 kv-ledningen Ekhyddan Nybro Hemsjö. #44 PRO Alsterbro-Bäckebo uttrycker oro för de pensionärer som blir drabbade. Yttrar att många vill sälja sina hus samt att hela samhället utarmas och att affär och skola kan försvinna. PRO motsätter sig en luftledning och vill ha markkabel. PRO upplever även stor oro för strålning och magnetfält och för livsmiljön. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar, men de risker som PRO beskriver ska heller inte överdrivas. Det står en 400 kv-ledning mycket närmare Alsterbro än den som nu planeras. Denna ledning har stått där under lång tid och det har inte lett till de effekter som nu beskrivs för en ledning på mycket längre avstånd. För kommentarer om jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel, avsnitt 3.5.2/3.5.3 samt avsnitt 3.11 angående elektriska och magnetiska fält. #74 Ljungbyåns vattenråd vill i sitt yttrande uppmärksamma aspekter av projektet som de anser påverkar vattnet på ett negativt sätt. Vattenrådet skriver att det får anses oklart om kreosot i slipers kommer vara tillåtet vid byggstart Vattenrådet anser att den direkta påverkan på mark och vatten kunde ha värderats högre i analysen som gjordes vid undersökningar av alternativa lösningar då en sanering av mark och vatten i framtiden kommer att leda till mycket höga kostnader. Vattenrådet anser att det är svårt att undvika att stolparnas fundament kommer att komma i kontakt med grundvatten. Vattenrådet avråder att kreosotimpregnerade stolpar används, i alla fall att sjöar, vattendrag, svämplan, kärr, mader och mossor undviks. Vattenrådet är också oroligt att utbyggnaden kommer påverka vattenförekomster i området negativt. Vattenrådet bedömer risken att fundamenten och byggaktiviteter påverkar vattenförekomsterna negativt vara mycket hög. Vattenrådet tycker att återhämtningsförmågan av vattenmiljöerna överskattas i samrådsmaterialet. 17/119

18 Vattenrådet avråder i yttrandet från att leda ännu fler el-ledningar genom Natura 2000 område, dricksvattentäkter och naturreservat, där de kan påverka grundvatten, vattenmiljöer och närmiljöer längs med vattendrag. Vattenrådet ställer sig vidare bakom förslag från andra aktörer att markkabel med likström längs med befintlig infrastruktur föredras över luftburna ledningar. Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder stål- eller betongfundament i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventuella risker för läckage av kreosot. Detta görs trots att ingen spridning till vatten kunnat påvisas i våra studier. I en miljöteknisk utredning utförd av Golder Associates (2014) kunde ingen spridning påvisas till grundvatten eller ytvatten i närheten av stolpfundament, se vidare avsnitt 3.13 angående kreosot. Skyddsåtgärder kommer att vidtas i byggskedet för att undvika utsläpp eller andra konsekvenser för vattenmiljöer. I driftskedet har elledningarna ingen påverkan på vattenmiljöer. En jämförelse av luftledning respektive nedgrävd kabel beskrivs i avsnitt och #80, #135 SÖDRA Kalmarsunds skogsbruksområde anser att 400 kvledningen mellan Ekhyddan och Nybro skall utgöras av markkabel längs med hela planerade linjesträckningen samt att markkabel med fördel kan placeras längs med infrastruktur såsom vägar eller under befintliga luftledningsgator. Kalmarsunds skogsbruksområde motiverar detta med att ny teknik bör användas, att luftledning tar värdefull skogsmark ur bruk för lång tid framöver samt att den ekonomiska ersättningen för detta är för låg. Föreningen yttrar även att marknadsvärdet för fastigheter som får en luftledning minskar, att skogen har en viktig betydelse att binda koldioxid samt att rädsla och oro finns att bo i närheten av en starkströmsledning. Föreningen tar även upp att skogen utgör rekreationsplats för många människor och att detta påverkas negativt av kraftledningsgator, samt att det finns risk för kreosotspridning till marken med den föreslagna tekniken. Föreningen yttrar att om markkabel väljs som teknik ser föreningen det som angeläget med markägarträffar för att med den lokala kännedom som finns hitta lämpligaste vägen för ledningen. 18/119

19 De synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i huvudsak i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar avsnitt angående jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel, avsnitt angående parallellbyggnad med annan infrastruktur, avsnitt 3.8 angående ersättningsfrågor och avsnitt 3.13 angående kreosot. Påverkan på rekreation kommer att beskrivas i MKB. Ytterligare möten/samtal med markägare om hur stolpar lämpligast kan placeras på deras fastigheter kommer att hållas. #82 Östra Smålands Ornitologiska förening och Nybro-Emmaboda fågelklubb genom Ulf Edberg. Föreningarna ifrågasätter starkt behovet av ytterligare ledningar i Sverige, vars syfte verkar vara att exportera vindkraftsel till utlandet. Föreningarna anser att vindkraftsel är en mycket opålitlig kraftkälla med en lång rad nackdelar och att det är synd att förstöra Sverige med vindkraftsparker när elen exporteras. Föreningarna anser att den aktuella 400 kv-ledningen som ska gå från Ekhyddan till Hemsjö med fördel kunnat dras i mellanbygden eller i jordbruksbygden längs Kalmarslätten och Blekingekusten, vilket är öppen mark där ledningsgator ej behöver röjas. Då hade skogsbygden med produktionsskogar och bevarandevärda skogar undvikits. Föreningen anser att istället för den aktuella dragningen så hade den kunnat passera Sandvik för anknytning till NordBalt där den kommer iland. Föreningarna uttrycker glädje över att förslaget med ledning över Hornsö Ekopark är skrotat. Sträckan kommungränsen Högsby/Nybro (i Badebodaån söder om byn Allgunnen), punkten där den nya ledningen lämnar befintlig ledningsgata norr om Dalmossen har föreningarna heller inga synpunkter på. Föreningarna har en del synpunkter på sträckan från punkten norr om Dalmossen/Alsterbro där den planerade ledningen lämnar befintlig ledningsgata. Från Dalmossen, öster om Alsterbro och öster om Sandslätt ner till Kolningsmåla ser föreningarna inga problem. Föreningarna föreslår att ledningen dras söder om Kolningsmåla och söder om Sörsjön österut till Överstahult för att ansluta till befintlig ledningsgata för 130 kv luftledning. Sedan följer man den befintliga ledningsgatan öster om Slättingebygd och väster om Markustorp. På detta sätt undviks mycket skyddsvärda skogsmarker runt Högerås, som har stor andel lövskog med spår av vitryggig hackspett (rödlistad). Man undviker dessutom alla de smala skogsskiftena från Madesjö-Ravelsbygd (där finns häckande rödlistade arter såsom göktyta, sparv- 19/119

20 uggla och järpe) och Kristvalla-Ravelsbygd upp mot Hjortamossen, vars småskaliga skogsbruk är till fågellivets fromma jämfört med storbolagens produktionsskogar som nästan är helt ointressanta ur fågel- och miljöperspektiv. Föreningarna föreslår att från 130 kv-ledningen väster om Markustorp bör den nya ledningen dras söderut till korsningen Dackeleden/vägen Alsterbro-Nybro och öster om Månsamåla ner till befintlig 130 kv-ledning norr om Flyebo. Då undviks bondeskogarna runt Ö Bondetorp och Ö Resebo där småskaligt skogsbruk bedrivs, det finns ett stort inslag av lövskog och det är rikt på hackspettar och hålbyggande fåglar t.ex. gröngöling, skogsduva och flera mesarter. Ö Bondetorp är bland de artrikaste områdena i Nybro kommun vad gäller fåglar (flera rödlistade). Föreningarna föreslår att från norr om Flyebo till ställverket i Nybro så kan den nya ledningen följa NordBalt-kabeln. Föreningarna har även ett antal förslag på justerade sträckningsförslag mellan Nybro och Hemsjö. Dessa redovisas i samrådsredogörelsen för den sträckan. Föreningarna förutsätter att samtliga luftledningar är isolerade så att fåglar med stort vingspann (tranan och kungsörnen kan nå 225 cm och havsörnen 240 cm) inte kan nå två trådar eller två trådar och en stolpe samtidigt och eldödas. Föreningarna förutsätter vidare att byggtiden inte är mellan 15 april och 15 augusti, då häckningstiden för flertalet av Sveriges häckande fågelarter infaller. Det är enligt Artskyddsförordningen förbjudet att störa fåglar under deras häckningstid. Sverige har även infört Artskyddsförordningen i skogslagstiftningen där det står att inget skogsbruk får förekomma under fåglarna häckningstid om man stör några av de prioriterade arterna (dessa finns bifogade i bilaga). Föreningarna anser att man så långt som möjligt bör följa befintliga ledningsgator och även att minimera bredden på dessa genom att bygga på höjden, alltså bygga högre stolpar för den nya ledningens trådar mellan befintliga stolpar och dra den nya ledningen över den gamla. Föreningarna frågar var kartunderlaget kommer ifrån, specifikt vad gäller olika riksintressen. På kartorna finns flera områden utpekade som RI vindbruk men dessa finns inte i Nybro kommuns samråd om vindbruksplan för Nybro kommun, där det bara finns 3 RI vindbruk utpekade (2 på gränsen till Kronobergs län och ett i Gårdsryd, SO om Nybro). 20/119

21 Vårt uppdrag från regeringen är att anpassa stamnätet så att det blir robust och driftsäkert och har kapacitet att transportera den ström som produceras på olika platser i landet till de platser och regioner i landet där den konsumeras. Svenska kraftnät får inte ta ställning till hur eller var elektriciteten produceras. Utifrån prognoser om den svenska och den europeiska elnätssituationen i framtiden har Svenska kraftnät tagit fram en plan för utbyggandet av det svenska stamnätet fram till 2025 som är offentligt och kan läsas på Svenska kraftnäts webbplats. Just nu är även den mer detaljerade planeringen Nätutvecklingsplan ute på remiss och även den kommer att bli offentlig när den är klar. Målet vid placeringen av ledningen är att den ska medföra så liten påverkan som möjligt för människor och miljö. I arbetet med att hitta den mest lämpliga sträckningen väger Svenska kraftnät in många faktorer längs ledningens hela sträckning. Boendemiljöer är en faktor som väger tungt men även påverkan på skogsproduktionen och natur- och kulturvärden vägs in. Den föreslagna placeringen av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget för detta samråd är den sträckning som Svenska kraftnät då bedömde medföra minst påverkan. Detta utifrån de synpunkter och den information som Svenska kraftnät fick in under det första samrådet. Svenska kraftnät vägde också in övrig information som Svenska kraftnät samlat in från andra källor så som t.ex. länsstyrelser, kommuner, riksantikvarieämbetet m.fl. Mycket av denna information är geografiskt baserad (GIS-lager) och just GIS -lagren för riksintresseområden för vindbruk kan hämtas antingen från länsstyrelserna eller direkt från energimyndigheten. Alla de GIS-lager som presenterades på kartorna i samrådsunderlaget var de mest aktuella vid tidpunkten som samrådsunderlagen togs fram. Varken den planerade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro eller mellan Nybro och Hemsjö föreslås dock gå nära något riksintresseområde för vindbruk, vilket gör att inget sådant område syns i samrådskartorna. Linorna i en 400 kv-ledning är placerade ca nio meter ifrån varandra så det är ingen risk att fåglar vidrör två linor eller en lina och en stolpe samtidigt. Om Svenska kraftnät har kännedom om att någon av de prioriterade fågelarterna häckar inom eller inom störningsavstånd från den planerade ledningsgatan kommer Svenska kraftnät att ta hänsyn till detta vid byggnationen. Inget generellt byggstopp kommer dock att hållas mellan 15 april och 15 augusti. 21/119

22 Huvuddelen av sträckan planeras att byggas parallellt med befintliga ledningar. Den nya ledningen planeras då bli ungefär lika hög som den befintliga 400 kv-ledningen. Att sambygga den nya ledningen med de befintliga 400 kv-ledningar undviks av driftsäkerhetsskäl, se mer om detta i avsnitt 3.4. Svenska kraftnät har tittat närmare på och utvärderat föreningens föreslagna sträckningsändringar. De övergripande synpunkterna som föreslår sträckningar i helt andra områden än de som nu är aktuella har avförts i förstudiefasen. Motiv till detta har angetts i förstudien och kommer att redovisas ytterligare i MKB. Föreningarnas förslag söder om Kolningsmåla, öster om Slättingebygd och väster om Markustorp medför stora konsekvenser för boendemiljöer där flera permanentboenden behöver förvärvas för att policyvärdena inte kan innehållas. På grund av detta förordas inte den av föreningarna föreslagna nya sträckningen. Alternativet är dessutom längre än det nu föreslagna. Föreningarnas förslag sydost om Ö Bondetorp och Ö Resebo är tekniskt komplicerat med ett antal stora vinklar som både gör ledningssträckan längre och avsevärt mycket dyrare att bygga. En sträckning enligt föreningarnas förslag har därför avförts, men ett alternativt förslag sydost om Ö Bondetorp kommer att utredas. #84-85 E.ON Elnät genom Pernilla Winblad talar om att E.ON Elnät har anläggningar (och rättigheter för dessa) som berörs av den planerade sträckningen. E.ON hemställer på grund av detta att bolagets rättigheter beaktas på så sätt att Svenska kraftnät som ägare av den nya ledningen ingår korsningsavtal som kommer att upprättas under projektets gång. E.ON Elnät har utöver luftledningar även markförlagda ledningar och yttrar att det är viktigt att i god tid innan projektstart beställa kabelvisning för att lokalisera dessa samt kontakta E.ON för samråd för att utreda vilket avstånd som måste hållas mellan ledningarna för att undvika induktion vid normal drift av kraftledningarna. Svenska kraftnät och E.ON Elnät har idag kontinuerliga möten där specifika frågor tas upp, vilket E.ON förutsätter att så sker under projektets gång. E.ON Elnät förutsätter att överenskommelse träffas i tidigt skede om eventuella förändringar samt att avtal tecknas. Kostnader för eventuell flyttning/ombyggnation eller skada av E.ON Elnäts anläggningar i samband med projektets genomförande bekostas av Svenska kraftnät. 22/119

23 Fortsatt samordning med E.ON kommer att äga rum under projektet. #89 Värendskog AB genom Karl Gustafsson. Värendskog AB anser att alternativet med en nedgrävd kraftledning bör utredas noggrannare då det av företaget anses vara det bästa alternativet för att minimera påverkan. Om alternativet med luftledning väljs anser Värendskog att ledningen så långt som möjligt skall förläggas som parallelledning. Värendskog anser vidare att delningen vid Alsterbro är förlagd vid fel plats då den aktuella delningen kommer ge flera markägare problem genom att de får mark i spetsen som bildas när ledningarna viker från varandra. Värendskog lägger istället som förslag att göra delningen där det är så mycket impediment som möjligt för att undvika problem i spetsen och bifogar en kartbilaga över ett förslag vid Öjasjö ca 1 km söder om nu föreslagen delning. Svenska kraftnät tackar för förslaget om justerad sträckning norr om Alsterbro. Förslaget kommer att utredas vidare i kommande MKB. Angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel hänvisas till avsnitt och #95 Norra Möre Vattenråd yttrar sig i de frågor rörande ledningen som de anser påverkar vattnet på ett negativt sätt. Vattenrådet tar upp frågan om kreosotimpregnerade slipers och yttrar att mycket tyder på att kreosoten kommer att fasas ut och att det vid byggstarten av ledningen, 2019, är oklart om det då är tillåtet att använda detta. Vattenrådet anser att de direkta effekterna på vatten och vattenmiljöer kunde ha värderats högre i den livscykelanalys som gjorts för olika materialval och nämner att en framtida sanering av mark och vatten i skogsbevuxen glesbygd kommer att ge höga kostnader. Vattenrådet avråder från att använda kreosotimpregnerade stolpar och föreslår att använda giftfria alternativ. I alla fall bör sjöar, vattendrag, svämplan, kärr, mader och mossor undvikas. Vattenrådet är också oroligt att utbyggnaden kommer påverka vattenförekomster i verksamhetsområdet negativt. Vattenrådet bedömer risken att fundamenten och byggaktiviteter påverkar vattenförekomster negativt vara mycket hög. Vattenrådet tycker 23/119

24 att återhämtningsförmågan av vattenmiljöerna överskattas i samrådsmaterialet. Vattenrådet avråder från att leda ännu fler elledningar går genom Natura 2000 område, dricksvattentäkter och naturreservat, där de kan påverka grundvatten, vattenmiljöer och närmiljöer längs med vattendrag. Vattenrådet anser även att det finns tillräckligt med skäl att se över den valda tekniken med luftledningen. Vattenrådet ställer sig bakom förslag från andra aktörer att markkabel med likström längs med befintlig infrastruktur föredras över luftburna ledningar. Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder stål- eller betongfundament i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventuella risker för läckage av kreosot. Detta görs trots att ingen spridning till vatten kunnat påvisas i våra studier. I en miljöteknisk utredning utförd av Golder Associates (2014) kunde ingen spridning påvisas till grundvatten eller ytvatten i närheten av stolpfundament, se vidare avsnitt 3.13 angående kreosot. Skyddsåtgärder kommer att vidtas i byggskedet för att undvika utsläpp eller andra konsekvenser för vattenmiljöer. I driftskedet har elledningarna ingen påverkan på vattenmiljöer. En jämförelse av luftledning respektive nedgrävd kabel beskrivs i avsnitt och #102 Hela Sverige ska leva. Föreningen ifrågasätter i yttrandet hur prioriteringen i projektet skett då boendemiljöer prioriteras och luftledning väljs. Föreningen tar upp att de mottagit många samtal från oroliga medborgare om hur de kommer att påverkas av elektromagnetismen från ledningarna och hur försäljning av fastigheter kommer gå till. Föreningen frågar i yttrandet vad det kostar samhället att en del åkermark och skogsmark inte kommer till nytta. Svenska kraftnät förordar ett teknikval utifrån Svenska kraftnäts uppdrag där driftsäkerheten i det Svenska stamnätet är avgörande, se vidare kapitel och kapitel 3.5. I arbetet med att hitta en lämplig placering för ledningen väger Svenska kraftnät ihop påverkan från ett stort antal olika intressen, där påverkan på boendemiljöer är det intresse som väger absolut tyngst. I ansökan om koncession för ledningen kommer 24/119

25 en miljökonsekvensbeskrivning (MKB), att ingå som utförligt kommer att beskriva varför ansökt sträckning valts och varför den inte placeras i något av de andra utredda alternativen. I MKB:n kommer Svenska kraftnät tydligt redovisa hur många bostadshus som kommer att påverkas av ledningen och vilka åtgärder Svenska kraftnät kommer att vidta för att minska påverkan på dem. Där kommer också att beskrivas vilka skyddsåtgärder och eventuella kompensationsåtgärder som ska vidtas för att minimera påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Se generell kommentar avsnitt angående önskan om jämförande utredning om luftledning respektive nedgrävd kabel, avsnitt 3.9 om samhällsekonomiska analyser samt avsnitt 3.11 angående elektriska och magnetiska fält. #103 Hushållningssällskapet Kalmar-Kronoberg-Blekinge yttrar att om alternativet med luftledning väljs anser Hushållningssällskapet att ledningen så långt som möjligt skall förläggas som parallelledning. Hushållningssällskapet anser vidare att delningen vid Alsterbro är förlagd vid fel plats då den aktuella delningen kommer ge flera markägare problem genom att de får mark i spetsen som bildas när ledningarna viker från varandra. Hushållningssällskapet lägger istället som förslag att göra delningen där det är så mycket impediment som möjligt för att undvika problem i spetsen och bifogar en kartbilaga över ett förslag vid Öjasjö ca 1 km söder om nu föreslagen delning (samma förslag som i yttrande #89 ovan). Svenska kraftnät tackar för förslag till justerad sträckning. Föreslagen justering av sträckan kommer att utredas och presenteras i MKB. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 3, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se generell kommentar avsnitt 3.4 avseende parallellbyggnad. #140 AB Germunds/Per-Åke Karlsson genom Visioner Advokatbyrå. Advokat Elisabeth Aronsson från Visioner Advokatbyrå yttrar sig som ombud för AB Germunds/Per-Åke Karlsson. 25/119