Redogörelse för genomförda samråd enligt 6 kap miljöbalken angående ny 400 kv-ledning från Nybro i Nybro kommun till Hemsjö i Olofströms kommun

Transkript

1 SVENSKA KRAFTNÄT Koncessioner och kommunikation Enligt sändlista SvK 2016/692 SAMRÅDSREDOGÖRELSE Redogörelse för genomförda samråd enligt 6 kap miljöbalken angående ny 400 kv-ledning från Nybro i Nybro kommun till Hemsjö i Olofströms kommun Elförbindelsen NordBalt som togs i drift 2016 har en stor säkerhetspolitisk betydelse i Östersjö-området och kommer att förbättra de baltiska ländernas försöijningssäkerhet. NordBalt sträcker sig mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen. För att förbättra överföringskapaciteten i regionen och öka driftsäkerheten i stam- och regionnätet behövs en ny 400 kv-ledning mellan stamnätsstationerna Nybro i Nybro kommun och Hemsjö i Olofströms kommun. Utbyggnaden minskar risken för omfattande fel i det underliggande 130 kv-nätet vid eventuella fel på stamnätsanläggningar. Det minimerar i sin tur risken för omfattande strömavbrott i området. För att bygga eller använda elektriska starkströmsledningar i Sverige krävs enligt ellagen (1997:857) tillstånd, nätkoncession för linje. Enligt 6 kap 4 miljöbalken ska alla som avser att bedriva verksamhet eller vidta åtgärder som kräver tillstånd enligt miljöbalken tidigt samråda med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten, kommuner, fastighetsägare och öviiga som kan anses vara berörda av aktuell ledning. Denna samrådsredogörelse syftar till att beskriva samrådets genomförande, sammanfatta inkomna synpunkter samt bemöta dessa. Beslut om denna redogörelse har fattats av stf avdelningschef Ulrika Sigerud efter föredragning av Helén Mårtensson. Enhetschefen Kristina Bredin har deltagit i ärendets slutliga handläggning. Snndhvherv. dap som ovan Ulrika Sigerud Helén Mårtensson 1/149

2 Innehåll 1 Samrådets genomförande Detta är ett samråd Kompletterande samråd om flera utredningskorridorer Efter samrådet Inkomna synpunkter avseende tidigare samrådsomgång Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Inkomna synpunkter i det kompletterande samrådet Generella synpunkter som rör alla kompletterande samråd/hela projektet Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Nybro-Vackamo Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Getasjön Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Harebo och Lindholmen Länsstyrelse och kommuner /149

3 3.4.2 Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Ällenäs - Solliden Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Dockemåla Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Starkeklev Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Öjasjön Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Passage Mörrumsån Länsstyrelse och kommuner Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Berörda fastighetsägare och allmänhet Övriga sträckor Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter Svenska kraftnät en modern myndighet som använder moderna metoder Stamnätets uppbyggnad och behovet av ledningen Ett starkt stamnät /149

4 4.2.2 Behovet av en ny ledning Driftsäkerhet Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Parallell- och sambyggnad i projekt Ekhyddan Nybro Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur Teknikval Växelströmsteknik och likströmsteknik Luftburen och markförlagd växelström Teknikval för Ekhyddan - Nybro - Hemsjö Grund för teknikvalet Val av sträckning Markbehov Ledningsgata Under byggtiden Ersättning till berörda fastighetsägare Förundersökningsmedgivande Markupplåtelseavtal och ledningsrätt Intrångsersättning Tid för utbetalning av eventuell ersättning Ombudskostnader Ersättning för upplåtelse av väg Samhällsekonomiska analyser Allmänt Övergripande analyser på svensk och europeisk nivå Varför inte likström och markkabel? Underlag för en jämförelse Markbehov för luftledning resp. markkabel Kostnader för luftledning resp. markkabel En sammanfattande kostnadsjämförelse Säkerhet Elsäkerhet Säkerhetsskydd Elektriska och magnetiska fält Elektriska fält Magnetiska fält /149

5 Hälsoaspekter och rekommendationer Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Ljudeffekter Användning av kreosotimpregnerade träsliprar Konsekvenser Bilageförteckning /149

6 1 Samrådets genomförande Samråd har genomförts med berörda länsstyrelser, kommuner, övriga statliga myndigheter, intresseföreningar, företag och fastighetsägare. Samrådet är en möjlighet för berörda att lämna synpunkter på den planerade ledningen. Synpunkterna tillsammans med övrig information är medel för att planera ledningen med minsta möjliga påverkan på boende och miljön. Samrådsredogörelsen kommer att bifogas ansökan om koncession enligt ellagen. 1.1 Detta är ett samråd Att bygga en ny 400 kv-kraftledning är en verksamhet som enligt 6 kap 4 miljöbalken kräver samråd med länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som kan antas bli särskilt berörda. Eftersom de berörda länsstyrelserna dessutom beslutat att verksamheten kan antas medföra betydande miljöpåverkan ska även övriga statliga myndigheter, de kommuner, den allmänhet och de organisationer som kan antas bli berörda inkluderas i samrådet. Samrådet ska avse verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning, utformning och miljöpåverkan samt miljökonsekvensbeskrivningens innehåll och utformning. Före samrådet ska Svenska kraftnät lämna uppgifter om den planerade verksamhetens eller åtgärdens lokalisering, omfattning och utformning samt dess förutsedda miljöpåverkan. Uppgifterna ska lämnas till länsstyrelsen, tillsynsmyndigheten och de enskilda som särskilt berörs. Syftet med samrådet är att informera berörda och inhämta synpunkter och information. Svenska kraftnät följer miljöbalken. Svenska kraftnät är även måna om att den nya ledningen ska medföra så liten påverkan som möjligt för människor och miljö. Samråden med berörda markägare är en mycket viktig del i det arbetet eftersom Svenska kraftnät då får information och synpunkter från lokalt boende som känner markerna bäst. Synpunkterna och informationen från samråden använder Svenska kraftnät till att anpassa planeringen av ledningen så att påverkan på människor och miljö blir så liten som möjligt. Vid planerandet och placeringen av ledningen måste Svenska kraftnät dock hålla sig inom vissa ramar, t.ex. olika tekniska begränsningar, andra samhällsintressen och syftet med den enskilda ledningen. I planerandet av ledningen vägs således ett stort antal faktorer och intressen in vilket gör att allas intressen inte kan bli tillvaratagna. 6/149

7 1.2 Kompletterande samråd om flera utredningskorridorer Svenska kraftnät har genomfört kompletterande samråd enligt 6 kap miljöbalken för åtta delsträckor av den planerade 400 kv luftledningen mellan Nybro och Hemsjö. Under samråd 2 i februari-april 2015 inkom flera förslag på alternativa sträckningar för vissa delsträckor. Detta medförde att kompletterande samråd har genomförts för följande åtta passager > Nybro - Vackamo > Getasjön > Harebo och Lindholmen > Ällenäs-Solliden > Dockemåla > Starkeklev > Öjasjön > Mörrumsån De kompletterande samråden inleddes den 18 maj respektive den 29 augusti med att en inbjudan om skriftligt samråd (bilaga 9) skickades till; berörda fastighetsägare, länsstyrelser och kommuner, övriga myndigheter, företag samt intresseorganisationer. Samrådsunderlagen har hållits tillgängliga på Svenska kraftnäts hemsida under hela samrådstiden och även tiden därefter. Samrådstiden pågick fr.o.m. den 24 maj 2016 till och t.o.m. den 23 juni för områdena > Getasjön > Ällenäs-Solliden > Dockemåla > Starkeklev Samrådstiden pågick fr.o.m. den 29 augusti t.o.m. den 25 september 2016 för områdena > Nybro - Vackamo > Harebo och Lindholmen > Öjasjön 7/149

8 > Mörrumsån Inkomna yttranden och Svenska kraftnäts svar på dessa redovisas i kapitel 2 och 3. Även yttranden som har inkommit innan (efter samrådsredogörelse 2 och detta kompletterande samråd) och efter samrådstidens utgång har tagits med i denna samrådsredogörelse. 1.3 Efter samrådet Arbetet med att sammanställa inkomna yttranden påbörjades efter samrådstidens utgång. I denna samrådsredogörelse beskrivs hur samrådet har genomförts och inkomna yttranden sammanfattas och kommenteras. Till samrådsredogörelsen är fogad en lista över samtliga inkomna yttranden (bilaga 11 och 12). Efter samrådstiden har arbetet med att hitta det mest lämpliga alternativet för en ny förbindelse mellan Nybro och Hemsjö fortsatt. Inkomna synpunkter under samrådsprocessen har beaktats under arbetet med att ta fram en förordad sträckning. Många yttranden har tagit upp förslaget att gräva ner ledningen. Frågan om markkabel och växelström kontra likström kommenteras i avsnittet 4.5 Teknikval. Det aktuella utbyggnadsförslaget är till största delen placerat parallellt med befintliga 400 kv-ledningar och till en mindre del parallellt med 130 kv-ledningar. Av de alternativ som utretts inom ramen för de kompletterande samråden är de som Svenska kraftnät nu går vidare med följande: > Nybro Vackamo: - från Nybro station till Krumhall, alternativ A1, parallellt med och söder om befintlig 130 kv-ledning - förbi Krumhall, alternativ B2, söder om bostadshus på Krumhall - Lindås, alternativ C1, parallellt med och söder om befintlig 130 kv-ledning - Från Lindås till Vackamo, alternativ D2a, mellan byarna Björnahult och Kåtterås samt parallellt och öster om befintlig 400 kv-ledning > Getasjön: alternativ 2 korsning av befintlig ledning från norr till söder sker strax norr om Getasjön > Harebo och Lindholmen: Från Harebo till Lindholmen, alternativ 1, i ny ledningsgata med delsträckorna Harebo 1 och 2 samt Lindholmen 2 8/149

9 > Ällenäs-Solliden: från Genesmåla till Tattamåla, alternativ 1, söder om och parallellt med befintlig 400 kv-ledning > Dockemåla: genom Dockemåla by, alternativ 1, parallellt med och söder om befintlig 400 kv-ledning > Starkeklev: vid Mieån, alternativ 2, norr om befintlig 400 kv-ledning > Öjasjön: Från Slänsmåla till Öjamåla, alternativ 1, parallellt med och söder om befintlig 130 kv-ledning > Mörrumsån: alternativ justering över Mörrumsån till station Hemsjö Under våren 2017 kommer ett förslag till koncessionslinje att beslutas. Svenska kraftnät kommer därefter att söka koncession hos Energimarknadsinspektionen för koncessionslinjen. Information om projektets framdrift kommer även framöver att kommuniceras via Svenska kraftnäts webbplats och via postutskick. 9/149

10 2 Inkomna synpunkter avseende tidigare samrådsomgång Den tidigare samrådsomgången avseende föreslaget utbyggnadsförslag pågick 9 februari till 31 maj 2015 och de synpunkter som inkom inom samrådstiden har redovisats i tidigare samrådsredogörelse nr 2. Efter samrådstidens utgång har dock fler yttranden inkommit avseende utbyggnadsförslaget. De redovisas i detta avsnitt. 2.1 Länsstyrelse och kommuner Inga sena yttranden har inkommit från myndigheter. 2.2 Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter #200 Sveriges Ornitologiska Förening (SOF) förespråkar främst att ledningar ska markförläggas. De påpekar att den aktuella föreslagna ledningsdragningen berör områden med höga naturvärden. SOF anser att den aktuella ledningen generellt ska kunna dras utanför dessa områden, och där naturvärden inte kan undvika att beröras ska påverkan istället begränsas. SOF framhåller att områden med höga naturvärden som hyser ett rikt fågelliv finns bland annat vid Harebosjön, vid Getasjön samt vid skogsområden i Ravelsbygd. SOF anser att Svenska kraftnät inte har tagit hänsyn till de åtgärdsförslag som lokala och regionala fågelföreningar med kunskap om fågel- och naturvärden bistått med under samrådsprocessen. SOF finner detta oacceptabelt. De framhåller att det idag finns kunskap om hur man med relativt enkla medel kan undvika elolyckor för fåglar. De framför information om hur Svenska kraftnät generellt borde agera gällande uppförandet av strömförande ledningar för att undvika dessa elolyckor. Föreslagna åtgärder inkluderar bland annat att använda ledningsstolpar med horisontellt liggande ledningar, att säkerställa att avståndet mellan ledningarna är minst 140 cm samt att kraftledningar görs med hängande isolatorer. SOF menar att ignorans mot att vidta liknande åtgärder strider mot Bernkonventionens direktiv 110 om åtgärder för att förhindra att fåglar dödas i ledningsnät och elkonstruktioner. SOF uppmanar Svenska kraftnät att noggrant tänka igenom sina beslut för att undvika negativ publicitet, och de förväntar sig att Svenska kraftnät tar till sig framförda rekommendationer och anpassar utbygganden av kraftledning enligt Bernkonventionens direktiv /149

11 Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Sveriges Ornitologiska Förening för synpunkterna. Målet vid placeringen av ledningen är att den ska medföra så liten påverkan som möjligt för människor och miljö och i arbetet med att hitta den mest lämpliga sträckningen väger vi in många faktorer längs ledningens hela sträckning, där boendemiljöer är en faktor som väger tungt men även påverkan på skogsproduktionen och natur- och kulturvärden vägs in. Linorna i en 400 kv-ledning är horisontella och är placerade ca nio meter ifrån varandra, hängande isolatorer har ett avstånd på ca 4 meter, så det är ingen risk att fåglar vidrör två linor eller en lina och en stolpe samtidigt. Några transformatorer kommer inte att anläggas i detta projekt. Installation av åskledare görs utifrån gällande regelverk. Vi har tagit del av informationen om Harebosjön och Getasjön. Om vi har kännedom om att någon av de prioriterade fågelarterna häckar inom eller inom störningsavstånd från den planerade ledningsgatan kommer vi att ta hänsyn till detta vid byggnationen. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter. Skäl till varför en markförlagd kabel inte är aktuell i detta fall redovisas ovan under avsnitt 4.5, särskilt avsnitt och och 4.4 om sambyggnad. #215 ERIS gården Rehab och Conference Center bifogar i sitt yttrande en skrivelse som 191 forskare undertecknat och sänt till FN och WHO med begäran om att bland annat sänka gränsvärden för människors exponering av elektromagnetisk stålning och elektromagnetiska fält. I skrivelsen framförs bland annat att internationella cancerforskningsinstitutet (IARC) redan 2002 klassade extremt lågfrekventa elektroniska fält som möjligen cancerframkallande för människan. Skrivelsen innehåller även en lista med nio åtgärder som författarna begär ska vidtas. Bland dessa åtgärder finns bland annat uppförandet av vita zoner, att barn och gravida ska skyddas samt att riktlinjer och standardiserade regelverk ska skärpas. ERIS gården vill med denna skrivelse uppmana Svenska kraftnät att motivera varför det är försvarbart att bryta 11/149

12 mot lagar och konventioner så att deras specialanpassade anläggning för elöverkänsliga tvingas stänga. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar ERIS gården för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. När Svenska kraftnät planerar för placeringen av ligt för människor och miljö. I det arbetet väger vi samman många olika faktorer längs ledningens hela sträckning, där boendemiljöer är en faktor som väger tungt. För ytterligare svar se kommentarerna under yttrande #36 och #148 i avsnitt #220 Tranemålastiftelsen, fastighetsägare till Tranemåla 1:6, framhåller information om vilka delar av deras fastighet som de anser ska fredas från kraftledning med tillhörande ledningsgata. De områden som ska skyddas omfattar främst den centrala delen av fastigheten, samt ett mindre område fastighetens östra del. En kartskiss över fastigheten med områden som ska skyddas finns tillgänglig. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Tranemålastiftelsen för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät har gjort platsbesök på fastigheten och tillsammans med Tranemålastiftelsen tagit fram en justerad sträckning över fastigheten för att minimera påverkan på de värdefulla områdena inom fastigheten. #224 Försvarsmakten hänvisar till tidigare yttranden för förslagen luftledning mellan Nybro och Hemsjö. Svenska kraftnäts kommentarer En fördjupad dialog förs mellan Svenska kraftnät och Försvarsmakten där det framkommit att erinran kan finnas. Eventuella frågor utreds i den fördjupade dialogen. #228 E.ONs ståndpunkt är att korsningsavtal ska tecknas. E.ON noterar att deras yttrande från tidigare samrådsredogörelse inte finns publicerad på Svenska kraftnäts hemsida, vilket det bör göra. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät instämmer med E.ON Elnät Sverige AB:s synpunkt att korsningsavtal bör tecknas. Svar på tidigare yttrande finns i samrådsredogörelse 1 från jan /149

13 #229 Trafikverket har lämnat ett yttrande som innehåller detaljerad information om kulturvärden knutna till åtta vägar. Dessa kulturvägar inkluderar hela eller delar av vägarna nr 501, 635, 815 och 813, 1000, 1005, 1006, 1008 och Trafikverket bifogar information om dessa vägars tidsepok, värde, funktion, skötselkrav samt en detaljerad beskrivning av dem. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Trafikverket för informationen om vägarna och har tagit denna i beaktande. #230 Polismyndigheten framhåller att de uppfattat att en majoritet av markägarna är för en markkabel, vilket de dock ej kan ha någon uppfattning om. De har ingen erinran mot den planerade ledningen. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för Polismyndighetens synpunkter gällande hänsyn till allmänheten och vill påpeka att alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter beaktas så långt som möjligt. #242 och #247 Södra skogsägarna har tillsammans med en intressegrupp bestående av LRF, kommuner och länsstyrelser låtit konsultbolaget Pöyry ta fram en rapport "Samhällsekonomisk analys av kraftledningsprojekt Ekhyddan Nybro Hemsjö. Rapporten anser att Svenska kraftnät måste ta ett omtag i processen och presentera flera alternativ samt visa vilja till samförstånd. Presentation av flera kombinationer av olika tekniska lösningar efterfrågas samt att möjligheterna att markförlägga växelström utreds. Vidare anses samrådsprocessen ha stora brister då den uppfattas som en envägskommunikation och inte dialog. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät har tagit del av rapporten. Vi betraktar den som ett yttrande i samrådet och kommenterar den i samrådsredogörelsen i enlighet med vår gällande samrådsprocess. Huvuddelen av rapporten är deskriptiv. Den berättar om stolptyper, koldioxidavtryck, ersättningsregler etc. Rapporten är inte en samhällsekonomisk analys om man med det menar att väga nyttovärden för elmarknaden mot nyttovärden för övriga delar av samhället. Rapporten tillför dock en nyhet. Pöyry har räknat fram ett förädlingsvärde 13/149

14 för skogen och på den grundvalen en så kallad markvinst. En markkabel skulle jämfört med en konventionell luftledning enligt rapporten ge en samhällsekonomisk vinst på 260 miljoner kronor över 70 år. Den extrainvestering som krävs för detta, ca miljoner kronor samt investeringens kortare livslängd är emellertid inte medräknat i denna samhällsekonomiska vinst. I sammanfattningen ställer Pöyry ett antal frågor. Är det rimligt att involvera boende och andra berörda i valet av teknisk utformning? Kan flera ledningskorridorer och tekniska utformningar hållas levande under hela projektets gång? Kan kompromisser mellan olika kraftledningsutformningar innebära mindre intrång, bibehållen leveranssäkerhet och större acceptans från berörda? Kan intrångsersättningen anpassas eller komplettera för att bättre motsvara den upplevda påverkan från kraftledningar? Finns det ömsesidiga fördelar med att kommuner och ledningsägare har en närmare dialog angående de kommande årens kraftledningssatsningar? Vem kan företräda, bevaka och säkerställa att även sociala värden ges tillräckligt utrymme? Svar till frågorna som berör det här projektet har beskrivits och besvarats både muntligt och/eller skriftligt i samrådsunderlagen, under informationsmöten och i samrådsredogörelserna. Samrådsprocess, teknikval och ersättningsregler är beskrivna både i dessa dokument och på www. Svenska kraftnät.se/utbyggnadsprocessen. Under samrådstiden har vi haft öppna hus som en del av processen. Det är ett sätt för berörda att kunna få svar på frågor och för oss att möta berörda. Dessa öppna hus är en informell del av samrådet och inte ett sammanträde med förhandlingar och protokoll. Vi har under hela samrådsprocessen betonat att skriftliga synpunkter ska sändas in under samrådstiden. Vi har under samrådstiden haft många kontakter med ett stort antal berörda. Samrådsprocessen har pågått drygt två år. Under processen har frågorna ovan ventilerats. Det svenska stamnätet är baserat på växelströmteknik, som är den dominerande tekniken i elförsörjningens alla led. När vi förstärker stamnätet gör vi det vanligen med 400 kv luftledningar. Det är för att uppfylla kraven på ett kostnadseffektivt, driftsäkert och miljöanpassat elöverföringssystem som är ryggraden i en trygg och säker svensk 14/149

15 elförsörjning. Till grund för Svenska kraftnäts investeringar ligger en samlad bedömning av kvantifierade och kvalitativt beskrivna samhällsekonomiska effekter. Den samhällsekonomiska analysen som vi gör är en jämförelse av de samhällsekonomiska nyttovärden som en nätförstärkning medför och dess totala kostnader. Den samhällsekonomiska analysen omfattar påverkan på elsystemets och elmarknadens funktion såväl som miljöpåverkan och intrångseffekter såsom ianspråktagande av mark, påverkan på natur- och boendemiljöer m.m. Intrångseffekter har mycket stor betydelse för exempelvis valet av sträckning för en ledning. Intrång vägs också in i Svenska kraftnäts investeringsbeslut eftersom det inte är meningsfullt att gå vidare med projekt som inte kan förväntas få koncession och andra tillstånd. Intrångsersättningen följer den svenska lagstiftningen. Svenska kraftnät följer bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för fastighetens ägare, exempelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas. Ersättningen utgår som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen. Svenska kraftnät gör 10-årsplaner för det svenska stamnätet. Den aktuella nätutvecklingsplanen finns på Svenska kraftnäts hemsida. Planen har, innan den beslutats av Svenska kraftnät, remitteras till bland andra länsstyrelserna i Kalmar, Kronoberg och Blekinge samt Sveriges kommuner och landsting. Detta är en del i nya nätplaneringsprocesser som byggs upp på europeisk nivå. Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Nätutvecklingsplanen beskriver bland annat planeringsförutsättningar, drivkrafter för nätinvesteringarna, utmaningar, elsystemet och investeringsplanen med pågående och planerade investeringar. Korrigering av felaktiga fakta i rapporten Rapporten innehåller sakfel som vi vill korrigera. Avsnitt 5.3 Pöyry påstår att stamnätet består av 2 % 400 kv-växelströmskablar (2015) vilket motsvarar ca 30 mil. År 2015 fanns 4 mil markkabel varav endast 8 km är 400 kvväxelströmskabel (mellan Sverige och Danmark). Resterande 3,2 mil är 220 kv- 15/149

16 växelströmskablar. De 2 % (ca 30 mil) som Pöyry redovisar ska alltså vara ca 0,05 % (ca 8 km). Pöyry skriver också att effektförlusterna i ett AC-kabelförband är så höga att effekt inte kan överföras längre sträckor. Detta stämmer inte. Det är egengenereringen av reaktiv effekt i en kabel som är begränsande. Förlusterna i ett kabelförband är lägre än i en luftledning. Avsnitt 6.1 I skriver Pöyry att I åkermark utgörs markintrånget av den yta som tas i anspråk av stolpar, stag och andra anordningar som utgör hinder för jordbruket. Detta är inte korrekt eftersom ostagade stolpar så gott som alltid används i åkermark talar om skyddsområde i sidled för kabelschakt på fem meter och anger bredden av kabeldiket till fyra - sex meter. Detta är en underskattning då man inte har tagit hänsyn till kapaciteten på kablarna. I själva verket krävs en tredubbling av antalet kablar för att förbandet ska vara jämförbart med en luftledning. Se bilden nedan där två kablar parallellförläggs. Skyddsavståndet uppgår då till minst 20 meter. 16/149

17 Avsnitt 6.6 I talas om kostnader och markkabel i befintliga ledningsgator. Där har utelämnats att 1. De nio omriktarstationer som krävs för likströmsalternativet inte kan förläggas i närheten av befintlig ledning. 2. Markförhållandena är besvärliga och till stora delar måste spräng- och schaktarbeten ske för sex kablar. Detta är inte genomförbart i befintlig ledningsgata ur driftssäkerhets- och personsäkerhetsaspekt. Pöyry konstaterar också att likströmsteknik är möjligt. Svenska kraftnät har tydligt i samrådsmaterialet visat varför likströmsteknik inte kan användas i just detta projekt. Pöyry påstår att kabel och luftledning kan blandas i en förbindelse för att undvika komplikationer. Ett sådant utförande skulle dock få betydande konsekvenser för driftsäkerhet och projektekonomi. Kostnadsjämförelse Vi har också några kommentarer till tabell 1 i avsnitt Pöyry kommenterar att kostnaderna för framtida tekniskt och skogligt underhåll inte tas med i Svenska kraftnäts kalkyl. Kostnaderna för skogligt underhåll och ersättningar är erfarenhetsmässigt mellan 0,1 3,7 % av totalkostnaderna för ett projekt. Pöyry har i sin beräkning av samhällsekonomisk vinst och jämförelse mellan alternativen endast tagit med kostnaderna för projektet vad gäller skogligt underhåll och ersättningar men uteslutit byggkostnaderna, vilket är den stora kostnaden. En sådan jämförelse skulle överslagsmässigt ge en kostnad för alternativen enligt följande: Alt. a) ca miljoner kronor. Detta är i princip Svenska kraftnäts förslag. Alt. b) Alternativet är tekniskt oacceptabelt då det innebär sambyggnad av de två 400 kv-ledningarna. Svenska kraftnäts systemstudier underkänner denna lösning. Alt. c) miljoner kronor. Detta gäller markkabel. De alternativa investeringskostnaderna av genomförbara alternativ är eller miljoner kronor för en samhällsnyttig investering att ställas mot en markvinst på 260 miljoner kronor. Svenska kraftnät förordar alternativ a med en luftburen växelströmsledning. Alternativet ger önskad förstärkning av stamnätet på ett driftsäkert och kostnadseffektivt sätt. 17/149

18 Svenska kraftnät beklagar att samrådet upplevts ha brister. Vi gör vårt yttersta för att alla intressenter ska få komma till tals vid möten eller via telefon- och brevkontakter och det kompletterande samrådsunderlaget är ett resultat av att Svenska kraftnät beaktat inkomna synpunkter på alternativa sträckningar. Samrådets utlysning och samrådsunderlagets utformning är gjort enligt praxis och miljöbalkens regler, detta beskrivs utförligare i kapitel 1. Avseende teknik redovisas ytterligare kommentarer i kapitel 4, se särskilt avsnitt 4.5 Teknikval. För en generell kommentar om stamnätets uppbyggnad hänvisas till avsnitt 4.2, avseende val av sträckning hänvisas till avsnitt 4.6 och för övriga kommentarer om samhällsekonomiska analyser hänvisas till avsnitt Berörda fastighetsägare och allmänhet #1 Anonyma delägare till tre fastigheter i Brunamåla. De vill i första hand att ledningen grävs ned. I andra hand, om det mot deras vilja blir en luftledning, önskar de att ledningen placeras norr om och intill befintlig 400 kv-ledning förbi Brunamåla. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuellt i detta fall finns i avsnitt 4.5.3, om teknikval. #2 Anonyma yttranden föreslår en alternativ sträckning där ledningen strax öster om sjön Löften korsar befintlig 400 kv-ledning för att därefter följa befintlig 400 kvledning på dess norra sida förbi byn Harebo. Vidare föreslås att ledningen sedan korsar befintlig 400 kv-ledning strax öster om Skallebo för att därefter löpa parallellt med denna på dess södra sida. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten och har utrett det alternativ som framförts. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Alternativet innebär dock påverkan genom magnetfält över 0,4 mikrotesla vid tre permanentbostäder i byarna Sibbahult och Skallebo. Den korsning av den befintliga 400 kv-ledningen som föreslås hamnar inom det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj. En sådan korsning kan inte bli aktuell annat än i undantagsfall. Alternativet bedöms därför vara sämre än utbyggnadsförslaget och har avförts. 18/149

19 #201 Anonym föreslår i första hand att ingen ledning dras, i andra hand att ledningen dras parallellt med befintlig ledning och i tredje hand en rakare sträckning förbi Harebo. Den föreslagna rakare sträckningen förbi Harebo skulle innebära att ledningen hamnar närmre eller rakt över boendemiljöer på fastigheterna Harebo 2:6, Harebo 2:13 och Harebo 2:19. Sträckningen hamnar närmst Harebo 2:6, vilken enlig uppgift har ändrat status från fritidshus från permanent bostadshus. En ungefärlig kartskiss över den föreslagna sträckningen finns tillgänglig. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät har noterat att det aktuella huset har ändrat status från fritidshus från permanent bostadshus. #234 Anders Tagesson, fastighetsägare till Krumhall 1:6, påminner om och fasthåller vid det yttrande som han tidigare skickat in till Svenska kraftnät. Han påtalar framförallt den planerade ledningens negativa påverkan på boendemiljön och de fast boende i byn Krumhall. För att minimera de negativa konsekvenserna för byn föreslår han att ledningen placeras längre söderut. Han föreslår att en vinkelstolpe placeras på fastigheten Idehult, strax väster om ställverket Rismåla där ledningen sedan går i riktning sydväst genom fastigheten Långåkra. Ledningen viker sedan av i riktning nordväst via en vinkelstolpe ca 550 m sydöst gården Krumhall. Därefter föreslås ledningen gå i anslutning till fastighetsgränsen mellan Krumhall och fastigheterna Holmen. En karta med den föreslagna sträckningen finns tillgänglig. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #233 Kjell Karlsson, fastighetsägare till Harebo 2:6, framhåller att han förväntat sig mer positiv respons på de sex alternativa dragningar han i ett tidigare yttrande delgivit Svenska kraftnät. Han menar att de avfärdats utan analys och att de är bättre än Svenska kraftnäts förslag för dragning i området. Han förordar att alla planer på en separat ledning över Södra Harebo avkastas. Han påpekar att Södra Harebo ligger inom flygflottiljen Ronnebys stoppområde, vilket innebär att stolparna får vara max 20 m höga. Han menar att den ökning av magnetisk strålning på markplan det skulle inbära är helt oacceptabel och att markägare i områ- 19/149

20 det bestämt säger nej till en sådan lösning. Lösningen på detta är att gräva ner ledningen, eller att istället följa befintliga luftledningar. Han fastslår att ett nytt samråd med markägare är nödvändigt om 20 m höga stolpar ska användas. Han framhåller att Harebosjön måste skonas från kraftledningen på grund av dess betydelse för fåglar. Han förklarar att sjön är ett betydande tillhåll för större fåglar som svanar, tranor och örnar. Han menar att ledingen planerar att placeras vid det sund som skiljer norra och södra Harebosjön, vilket är helt förkastligt. Att dra en luftledning genom området är även olämpligt med tanke på de kulturmiljöer som finns i området Södra Harebo, vilka riskerar att lida skada. Han framför även sin övertygelse om att ytterligare hinder kommer tillkomma under projektets gång. Därför måste alla planer på separat luftledning genom Långasjö socken läggas om. Han föreslår att man går vidare med att strikt följa den ursprungliga 400 kv-ledningen (alternativ 1 och 4 från hans tidigare yttrande). Han framhåller att val av fel sträckning kan bli ödesdigert, och att man sparar mycket på både skog och mark genom att dra luftledningen utmed befintliga ledningar. Vid Harebo bör även nedgrävd växelströmsledning kunna prövas, då det kan räcka med 1-2 km nedgrävd kabel för att komma förbi boende och kulturmiljöer kring Harebo. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät har utrett de förslag som yttranden framfört, delvis i formen av ett kompletterande samråd. Resultatet av ytterligare utredningar och det kompletterande samrådet har visat att utbyggnadsförslaget förbi Södra Harebo, med en justering av sträckningen åt söder för att minimera påverkan på kulturmiljöområdet, medför minst påverkan på människor och miljö. #236 Gösta Karlsson, fastighetsägare till Sibbahult 1:3 och Sibbahult 2:5 framför att där ledningen planerar att dras enligt alternativ 1 och alternativ 2 Lindholmen finns ett stort torvmarksområde. I detta område har tidigare funnits en sjö vilken sänkts för att vinna odlingsbar mark, och därför kan det var svårt att bygga stolpar i detta område. En karta över området finns tillgänglig. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för upplysningen. 20/149

21 3 Inkomna synpunkter i det kompletterande samrådet I detta avsnitt redovisas inkomna synpunkter i det kompletterande samrådet. Yttrandena bemöts till stor del löpande i texten i direkt anslutning till respektive yttrande. Vissa frågeställningar som återkommer i flera yttranden bemöts istället i ett samlat svar i avsnitt 4. I avsnittet presenteras först de yttranden som framfört synpunkter som är generella för hela projektet. Därefter presenteras de yttranden som inkommit för vart och ett av de områden där kompletterande samråd genomförts. 3.1 Generella synpunkter som rör alla kompletterande samråd/hela projektet Länsstyrelse och kommuner Nedan följer en sammanfattning av yttrandena från berörda länsstyrelser och kommuner. Yttrandena från länsstyrelserna presenteras först och därefter yttrandena från kommunerna, i den ordning de berörs av den planerade ledningen från norr till söder. #166 Länsstyrelsen Kalmar län, påpekar att förslaget till ny luftledning alternativt markkabel berör flera vatten och vattenmiljöer. I kommande miljökonsekvensbeskrivning (MKB) krävs därför ett avsnitt med bedömningsgrunder för vattenmiljö där man samlat beskriver allt vatten utifrån vattendirektivet enligt 5 kapitlet i miljöbalken kring miljökvalitetsnormer (MKN) för vatten och vattenförvaltningsförordningen. Där ska allt vatten (som yt-, kust- och grundvatten) inom ett visst geografiskt område beskrivas, vilket vatten som finns i området samt hur vattnet kommer att påverkas av nya åtgärder och/eller ny verksamhet. Länsstyrelsen anser att, om det är möjligt, ska inga stolpar placeras i vattendrag och vattenområden. I kommande miljökonsekvensbeskrivning ska det framgå hur verksamhetsutövaren kommer att arbeta skadeförebyggande i samband med anläggande av ledningsdragning, t ex hur körskador undviks i våtmarker och att stolpplacering i sjöar, vattendrag, våtmarker, sumpskogsmiljöer osv, i möjligaste mån, undviks. Om arbeten i vattendrag/vattenområden ändå kommer ske, krävs tillstånd eller anmälan om vattenverksamhet enligt 11 kap miljöbalken beroende på typ av åtgärd. Dispens från strandskyddsbestämmelserna kan också bli aktuellt. Om det dessutom behöver 21/149

22 göras grävarbeten, i samband med dragning av markkabel, måste detta prövas i särskild ordning enligt miljöbalken. Skog intill sjöar, våtmarker, vattendrag samt sumpskogar är väl värda att bevara och det är särskilt viktigt att man i möjligaste mån undviker att avverka träd i sumpskogsmiljöer. Länsstyrelsen Kalmar län framhåller att oavsett alternativ som väljs måste extra försiktighet vidtas vid närhet till yt- och/eller grundvattentäkt respektive dess vattenskyddsområde, särskilt vid nedgrävning av kabel. Förutom att iaktta försiktighet för placering av betong/stålpelare/stolpar och/eller nedgrävning av kabel så ska det vid placering av eventuella transformatorstationer vara extra säkerhetsåtgärder för att undvika t ex oljespill. Petroleumprodukter bör alltid hanteras med försiktighet, t ex vid lagring ska det finnas sekundärt skydd t ex dubbelmantlade behållare. Stål- eller betongfundament/slipers bör alltid användas, inte bara vid/i vattenskyddsområde utan även i/invid övriga vattenmiljöer som övriga grundvattenförekomster, sjöar, vattendrag, våtmarker och sumpskogar. Att använda kreosotbehandlade träslipers/fundament måste i samband med vattenmiljöer alltid undvikas. Hårdare krav på ökad vattenkvalitet kommer också att ställas framöver för att kunna uppnå MKN vatten och god ekologisk vattenstatus i alla yt-, grund- samt kustvatten, då senast till år 2021 eller Länsstyrelsen Kalmar län konstaterar att ledningssträckorna inte berör några gällande detaljplaner. Vissa sträckningar berör sjöar/vattendrag som omfattas av 100 meter strandskydd. Strandskyddsprövning kan krävas om åtgärden väsentligen förändrar livsvillkoren för djur eller växtlivet. Om vattenverksamhet inte är aktuellt söks dispens från strandskyddsbestämmelserna hos berörd kommun. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät har tagit till sig upplysningarna om vad länsstyrelsen anser ska ingå i miljökonsekvensbeskrivningen liksom vilka andra tillstånd och dispenser som kan bli aktuella. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt #80 och #125 Länsstyrelsen i Kronobergs län ser positivt på att Svenska kraftnät avser att genomföra inventeringar av natur- och kulturmiljöer och att miljökonsekvensbeskrivningen kommer att kompletteras därefter. 22/149

23 Länsstyrelsen anser att det är viktigt att det finns ett avsnitt i bedömningsgrunderna som behandlar vattenmiljöer och påverkan på dessa. Miljökvalitetsnormer för vatten bör belysas. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att undvika körskador i våtmarker och vattendrag. Placering av stolpar bör undvikas i vattendrag och vattenområden. Även träd och bryn vid stranden har betydelse för livet i vattnet. Åtgärder som görs i vatten t.ex. grävning och byggande kan kräva tillstånd eller anmälan om vattenverksamhet. Länsstyrelsen påpekar i yttrandet daterat att Svenska kraftnät bör samråda med Försvarsmakten angående stoppområde för höga objekt kring flottiljflygplatsen i Ronneby. Länsstyrelsen konstaterar i yttrandet daterat att Svenska kraftnät har haft en dialog med Försvarsmakten avseende detta. Länsstyrelsen har en synpunkt gällande delområde Harebo och Lindholmen (se avsnitt 3.4.1). Länsstyrelsen i Kronobergs län har tidigare lämnat fyra yttranden avseende den planerade kraftledningen och vill i övrigt hänvisa till dessa. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät har tagit till sig upplysningarna om vad länsstyrelsen anser ska ingå i miljökonsekvensbeskrivningen liksom vilka andra tillstånd och dispenser som kan bli aktuella. #46 Nybro kommun kräver att alternativet med likströms markkabel ska utredas och förordas samt att markkabeln i så stor utsträckning som möjligt ska samförläggas med befintliga ledningsgator eller vägar för att minimera markintrånget. Man meddelar att förslaget med luftledning med växelström inte godtas i Nybro kommun. Kommunen ställer sig inte positiv till någon av delsträckorna med hänvisning till tidigare samråd gällande påverkan på människors hälsa samt påverkan på natur- och kulturmiljön. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Nybro kommun för synpunkterna. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utred- 23/149

24 ningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. När Svenska kraftnät planerar för placeringen av en ny ledning strävar vi efter att ledningen ska ge så liten negativ påverkan som möjligt för människors hälsa och miljö. I det arbetet väger vi samman många olika faktorer längs ledningens hela sträckning, där boendemiljöer är en faktor som väger tungt. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. Natur- och kulturvärdena längs hela sträckan har kartlagts genom inventeringar och hänsyn till funna värden tas i största möjliga utsträckning. #131, #188 och #208 Emmaboda kommun vidhåller tidigare yttranden, vilket innebär att luftledning med växelström inte godtas i Emmabodas kommun samt att alternativet med nedgrävd likströmskabel förordas. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Emmaboda kommun för synpunkten. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt /149

25 #40, #123, #164, #167, #194 och #207 Tingsryds kommun vidhåller innehållet i tidigare yttranden (kommunstyrelsens beslut , 181 och kommunstyrelsens beslut , 116) som i huvudsak innebär att luftledning med växelström inte godtas i Tingsryds kommun samt att alternativet med nergrävd likströmskabel förordas. Tingsryds kommun konstaterar åter igen att ledningen måste byggas som markförlagd ledning så att den kommer i så liten konflikt som möjligt med bebyggelse och näringsliv samt natur- och kulturmiljövärden för att trygga en långsiktig och bärkraftig utveckling i berörda landsbygdsområden i Tingsryds kommun. En markkabel i befintlig ledningsgata, som alla parter utom Svenska kraftnät kräver, medför minimala omgivningsstörningar och eliminerar bl. a. behovet av analys och val av alternativ inom de sträckningar som redovisas i det kompletterande samrådet. Kommunen har tagit del av den samhällsekonomiska analys Svenska kraftnät redovisar i Samrådsredogörelse 2. Kommunen meddelar att de har varit delaktig i en samhällsekonomisk analys som Pöyry arbetat fram under våren 2016 och som har en annan infallsvinkel. Det allmänna intresset bör i högre utsträckning kompensera det enskilda, i vart fall ekonomiskt för att hela Sverige ska leva även fortsättningsvis. Detta har Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beslutat i dom med mål nr M Tingsryds kommun konstaterar att det i Sverige idag finns ett stort behov av att skapa rättvisa och moderna regler för intrångsersättningar. Tingsryds kommun hemställer därför att Svenska kraftnät snarast initierar seriösa förhandlingar på politisk nivå, utifrån regeringens årliga regleringsbrev till Svenska kraftnät, om hur enskilda intressen ska behandlas på ett rättvist sätt i demokratisk anda med syfte att intrång inte ska hindra fortsatt utveckling, boende och företagande på landsbygden när mark tas i anspråk för allmänna intressen. Tingsryds kommun förordar att ledningen inom delsträckan Harebo-Lindholmen, som delvis berör markområden inom Tingsryds kommun, byggs som markförlagd likströmskabel som samförläggs i den befintliga ledningens ledningsgata inom såväl den aktuella delsträckan som ledningen som helhet mellan Nybro och Hemsjö. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar Tingsryds kommun för synpunkterna. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till 25/149

26 exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Vad gäller samhällsekonomiska analyser, se avsnitt 4.9 och Svenska kraftnäts svar till Södra skogsägarna i avsnitt 2.2, #242 och #247. Tingsryds kommun hänvisar till en dom från Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i mål nr M I domen tar domstolen ställning till om ett beslut om vattenskyddsföreskrifter inkluderande förbud mot potatisodling med användning av växtskyddsmedel innebär en sådan inskränkning som ger fastighetsägaren rätt till ersättning enligt 31 kap miljöbalken. Domen rör inte byggande av stamnätsledningar. Den är överklagad till Mark- och miljööverdomstolen. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt och val av sträcka se avsnitt 4.6. Fastighetsägarna som berörs direkt av ledningen ersätts för intrånget enligt expropriationslagen vilket innebär att fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Utöver det utgår även annan ersättning ifall det uppstår annan skada, se avsnitt 4.8. #139 Karlshamns kommun konstaterar att valet som Svenska kraftnät gör i det nu aktuella samrådsunderlaget är luftburen växelströmsledning. Karlshamns kommun anser att det måste göras en samhällsekonomisk analys och att alternativen måste utgå från den senaste teknikutvecklingen. Det finns idag likströmsteknik, DC- kabel, som fungerar och används vid elhandel mellan europeiska länder och vindkraft till havs. Det är möjligt att det blir dyrare, men det vet man inte förrän offert är lagd. Den gamla teknik som avses användas, lägger kostnaden i form av livsmiljö, miljöfaktorer och markanvändning på den enskilde och samhället. Ledningen ska byggas för en framtida användning under lång tid. Därför kräver Karlshamns kommun att en samhällsekonomisk analys av effekterna genomförs. 26/149

27 Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Karlshamns kommun för synpunkten. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, och val av sträcka se avsnitt 4.6. När Svenska kraftnät planerar för placeringen av en ny ledning strävar vi efter att ledningen ska ge så liten negativ påverkan som möjligt för människors hälsa och miljö. I det arbetet väger vi samman många olika faktorer längs ledningens hela sträckning, där boendemiljöer är en faktor som väger tungt.vad gäller samhällsekonomiska analyser, se avsnitt 4.9 och Svenska kraftnäts svar till Södra skogsägarna i avsnitt 2.2, #242 och # Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter #4 och #124 Bergsstaten har inget att erinra mot planerad 400 kv luftledning mellan Nybro och Hemsjö. I området finns inte något tillstånd enligt minerallagen (1991:45). #5 och #88 Folkhälsomyndigheten meddelar att den är en nationell myndighet som inte utgör en instans för samråd gällande regionala och lokala planfrågor och avstår därför att lämna något yttrande om de alternativa sträckningarna. #11 Swedavia Ronneby Airport hänvisar till Försvarsmakten när det gäller ansökningar, remisser och frågor rörande hinderfrågor. #12 Luftfartsverket har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot något av dragningsalternativen. Luftfartsverket förbehåller sig dock rätten att revidera yttrandet vid ny prövning om regelverk gällande störningar på CNS-utrustning förändras, 27/149

28 eller om ny CNS-utrustning etableras i hindrets närhet. Luftfartsverkets har inte analyserat konsekvenser för flygvägar till och från flygplatser, samt om CNS-utrustning ägd av flygplats kan riskera att bli påverkad. Luftfartsverket meddelar att berörda flygplatser därför alltid ska tillfrågas som sakägare om byggnadsverk över 20 meter ingår i planer, eller om flygplatserna av annan anledning misstänks kunna bli påverkade av en etablering Svenska kraftnäts kommentarer Samråd har genomförts med berörd flygplats. #24 och #130 Sveriges geologiska undersökning meddelar att de inte har något att tillägga i ärendet. #25 och #106 Myndigheten för samhällsskydd och beredskap avstår från att yttra sig. #28 och 107 Naturvårdsverket avstår från att lämna synpunkter. #31 och #149 Skanova Elskyddsärenden har inga synpunkter på de alternativa sträckningarna för delar av den planerade 400 kv-ledningen Nybro - Hemsjö. De uppmanar Svenska kraftnät att beakta Telestörningsnämndens meddelande om avstånd mellan hög- och lågspänningsanläggningar, meddelande nr 21, samt att kontrollera teleledningars lägen via Skanova Elskyddsärenden förordar vidare de sträckningar som följer befintliga 130 kv och 400 kv-ledningar då de tidigare har skyddat telenätet i närheten av dessa mot induktion. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Skanova Elskyddsärenden för synpunkten avseende sträckning. Svenska kraftnät beaktar avståndet mellan hög- och lågspänningsanläggningar samt kontrollerar andra teleledningars lägen. #34 och 199 Energimyndigheten är generellt positiv till att det finns en väl utbyggd infrastruktur för att underlätta utbyggnaden av förnybar energi. Energimyndigheten har granskat förslagen med avseende på eventuell negativ påverkan på områden utpekade som riksintresse för vindbruk enligt 3 kap 8 miljöbalken. Energimyndigheten kan konstatera att de aktuella utbyggnadsförslagen inte bör ha någon negativ påverkan avseende markanvändningen i områden utpekade som riksintresse för vindbruk. 28/149

29 Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för Energimyndighetens upplysningar om att projektet inte påverkar mark som är utpekat som riksintresse för vindbruk. #35 och #126 Strålsäkerhetsmyndigheten betonar i sitt första yttrande ( ) att det är viktigt med ett utförligt bedömningsunderlag avseende magnetfältsnivåerna där människor varaktigt vistas i kommande miljökonsekvensbeskrivning. Strålsäkerhetsmyndigheten poängterar att det finns en svag men vetenskapligt grundad misstanke om förhöjd risk för barnleukemi för barn som exponeras varaktigt för lågfrekventa magnetfält under de referensvärdesnivåer som anges i SSMFS 2008:18. Strålsäkerhetsmyndigheten uppmanar Svenska kraftnät att tillämpa en försiktighetsstrategi som innebär att magnetfält som är kraftigt förhöjda reduceras i miljöer där barn varaktigt vistas om det kan göras till rimliga kostnader och med försumbara konsekvenser. För nya elektriska anläggningar bör man redan vid planeringen beakta teknikval och placering för att sträva mot att barn inte exponeras för förhöjda magnetfältsnivåer. Det övergripande syftet med försiktighetsstrategin är att på sikt begränsa barns exponering för förhöjda magnetfältsnivåer. I Strålsäkerhetsmyndighetens andra yttrande ( ) framförs synpunkter avseende område Harebo och Lindholmen (se 3.4.2). I övrigt bedömer Strålsäkerhetsmyndigheten att Svenska kraftnät genom sin magnetfältspolicy har agerat tillfredställande ur strålskyddssynpunkt och har inga övriga synpunkter. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. I avsnittet 4.10 beskrivs säkerhet och 4.11 magnetiska fält. #38 Riksförbundet Enskilda vägar tackar för översända samrådshandlingar och får meddela att förbundet inte har någon synpunkt eller erinran mot projektet och/eller alternativa sträckningar, så länge som Svenska kraftnät hanterar ledningsprocessen där enskilda väghållare berörs i enlighet med vad som utfästs mot förbundet. #39 och #178 Hagbyåns-Halltorpsåns vattenråd ifrågasätter Svenska kraftnäts val att använda kreosotimpregnerade träsliprar för fundamenten. Vattenrådet anser 29/149

30 att den livscykelanalys som Svenska kraftnät hänvisar till har stora brister. Vattenrådet tycker att de direkta och indirekta effekterna till vatten, vattenmiljöer och hälsa borde ha studerats mer och värderats högre i livscykelanalysen och påpekar att kostnader och miljöeffekter av framtida sanering av mark och vatten i skogbevuxen glesbygd inte har tagits med. Vattenrådet noterar också att det kontinuerligt utvecklas nya tekniker som till exempel minskar utsläpp av växthusgaser och att livscykelanalysen är 7 år gammal och därför inte har tagit med senaste data och mest miljövänliga lösningen. Bekämpningsmedlet kreosot är klassificerat som cancerframkallande och innehar flera substanser med hälsofarliga egenskaper. De föreslagna sträckorna korsar vattendrag, diken och går genom sänkta sjöar, mossar, mader och kärr. Man menar att det är omöjligt att undvika att stolparnas fundament kommer i kontakt med (grund)vatten. Vattenrådet är dessutom oroligt att ledningarna leds genom Natura 2000 områden, dricksvattentäkter och naturreservat, där de kan påverka grundvatten, vattenmiljöer och närmiljöer längs med vattendrag. Vattenrådet påpekar att EU Kommissionen 2011 beslutade att kreosot får användas under villkor fram till och med Under denna period måste varje medlemsland undersöka alternativ för medlen. Dessutom måste varje medlemsstat använda lämpliga riskbegränsande åtgärder för att skydda mark och vatten (Direktivet EU). Man skriver vidare att Kemikalieinspektionen under våren 2016 beslutade att kreosot får användas 5 år till i träslipers om inte EU sätter stopp för kreosot redan Vattenrådet ställer sig bakom förslag från andra aktörer att markkabel längs med befintlig infrastruktur föredras framför luftburna ledningar. Detta på grund av de miljöeffekter som en luftburen ledning medför, som försvagat skogsbruk och ökad elektromagnetisk strålning. Markkablarna ska med fördel anläggas längs med befintlig infrastruktur och broar. Vattenrådet menar att en satsning på luftburna ledningar går emot svenska regeringens, och därmed också Svenska kraftnäts, löfte till svenska folket om att lämna en bättre miljö till nästa generation. Vattenrådet kräver en ny och utförlig utvärdering av olika alternativ och att Svenska kraftnät väljer den långsiktig mest socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbara lösningen, även om den är dyrare för Svenska kraftnät. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot- 30/149

31 impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Se avsnitt och för mer information om teknikval. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. #41 och #165 Trafikverket har inga synpunkter på de föreslagna alternativa sträckningarna. Det förutsätts att stolparna placeras på ett betryggande avstånd från vägen. I övrigt hänvisas till tidigare yttrande. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tillämpar riktlinjer för säkerhetsavstånd mellan vägar och ledningar vilka säkerställer att tillräckligt avstånd hålls, se vidare i avsnitt 4.4. #44 och #171 Dackebygdens skogsbruksområde anser att det finns stora brister i hur processen med samråd hanterats och utebliven dialog. De menar att avsaknaden av analys och diskussion kring tekniska och marksnåla alternativ innebär att man utestänger människors möjlighet att påverka. Samhällsvinsten vid markkabel jämfört med parallellgående luftledning är enligt skogsbruksområdet betydande 260 miljoner kronor. Undertecknad menar att markvinsten är stor mellan en 70 meter bred luftledningsgata och en 10 meter bred markkabel. Man hävdar att den tekniska utvecklingen kommer att bidra med möjligheter till fler marksnåla alternativ och kräver att aktörer som bygger ny infrastruktur ska samverka och presentera alternativ som minimerar markintrånget. 31/149

32 Skogsbruksområdets förslag och synpunkter är: - fler tekniska alternativ måste presenteras - samhällsekonomiska nyttigheter och sociala värden måste tas med vid beräkningar och projektering - kombination av olika tekniska lösningar med marksnåla alternativ måste redovisas - gen - omförd samrådsprocess från Svenska kraftnät uppvisar mycket stora brister - Det är dags för en omstart där Svenska kraftnät tar hänsyn till kombinationen av teknikval och lokal kunskap Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar Dackebygdens skogsbruksområde för synpunkterna och beklagar att samrådet upplevts ha brister. Vi gör vårt yttersta för att alla intressenter ska få komma till tals vid möten eller via telefon- och brevkontakter och det kompletterande samrådsunderlaget är ett resultat av att Svenska kraftnät beaktat inkomna synpunkter på alternativa sträckningar. Samrådets utlysning och samrådsunderlagets utformning är gjort enligt praxis och miljöbalkens regler, detta beskrivs utförligare i kapitel 1 och Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Se avsnitt och för mer information om teknikval. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. För en kommentar om samhällsekonomiska analyser hänvisas till avsnitt 4.9. Se även Svenska kraftnäts svar till Södra skogsägarna avsnitt 2.2, #242 och #247. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kom- 32/149

33 mentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval och val av sträcka se avsnitt 4.6. #48, #69, #72, #113 och #190 Region Kronoberg hänvisar till yttranden i tidigare samrådsomgång (daterat samt ) och har inga ytterligare synpunkter på förslaget och därmed inga erinringar mot det samma. #49, #66 och #186 Södra Skogsägarna anser att flera tekniska alternativ måste presenteras under hela samrådsprocessen. De menar att det idag saknas alternativ för berörda att ta ställning till. Södra menar att det är möjligt att markförlägga växelström på särskilt skyddsvärda områden ur miljö- och brukarsynpunkt. En merkostnad bör vägas mot konsekvenser för bygden som helhet och efterlyser en konsekvensanalys för brukande av jord och skog för hela sträckningen. Södra menar att den genomförda samrådsprocessen uppvisar stora brister och uppfattas som en envägskommunikation och inte samråd och dialog. Det bör leda till förändringar i rutiner kring hur man möter sakägare och boende. Kommunerna har inte getts reella möjligheter att påverka utformningen. Södra anser att Svenska kraftnät bör införa marksnål teknik och att samrådsprocessen bör göras om. Södra tar inte ställning till de olika alternativen eftersom de alla berör markägare. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och hänvisar till kommentarerna i avsnitt 2.2 under yttrande# 242 och # 247. #51 och #142 Post- och telestyrelsen (PTS) hänvisar till de operatörer och ledningsägare som blir berörda inom aktuellt område att besvara remissen. I detta fall torde det vara lämpligt att kontakta Telia Sonera, Skanova, Tele2, Telenor, Tre, NET 1 samt Teracom. Även kommunen bör ha en förteckning över vilka ledningsägare som blir berörda. Man tipsar även om ledningskollen.se, ett system för begäran om ledningsanvisning. PTS har i tidigare skrivelse (med hemlig bilaga dnr: ) till respektive länsstyrelse lämnat uppgifter om teleanläggningar som är att anse som riksintressen i enlighet 3 kap 8 miljöbalken och 2 p. 9 förordningen (1998:896) om hushållning med mark- och vattenområden m.m. 33/149

34 PTS har inga ytterligare synpunkter. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Berörda ledningsägare kommer att kontaktas. #53 och #168 LRF Sydost tar inte ställning till de olika sträckningsförslagen. Man anser dock att markägare och boende i sydöstra Sverige idag är hårt drabbade av luftledningar och att luftledningar med portalstolpar tar alltför mycket produktiv jordoch skogsmark i anspråk. LRF menar att smärtgränsen är nådd avseende hur mycket mark som kan tas i anspråk från enskilda markägare och att vi behöver all mark vi har i landet både för att bli fossiloberoende och för produktion av livsmedel. LRF hänvisar till tidigare yttranden då man föreslagit olika alternativ för att ta så lite mark i anspråk som möjligt. Man medger att det kan finnas tekniska begränsningar i teknikval men menar att det finns möjligheter att kombinera olika tekniska alternativ med nedgrävd växelströmskabel i skyddsvärda områden, andra stolptyper, samhängning av ledningar i samma stolpe med mera. LRF vill se alternativ både i stråk, olika tekniker i stolpar, markförläggning mm när man bygger ny infrastruktur och att man framförallt nyttjar så marksnål teknik som möjligt. LRF vill att dessa olika tekniska alternativ ska förmedlas under hela samrådsprocessen. LRF betonar att oron för elektromagnetiska fält är stor bland de boende utmed föreslagna sträckningar, vilket måste tas på största allvar. Denna oro, i kombination med mark som tas ur produktion, ett strålningsintrång som begränsar nyttjandet av marken samt en låg ersättning skapar ett befogat motstånd i bygden. LRF skriver att de tillsammans med Södra Skogsägarna och berörda kommuner har tagit fram en samhällsekonomisk analys som tydligt visar hur stor påverkan en föreslagen infrastruktur får för effekter för människors vardag. LRF menar att dialogen och möjligheten till att påverka är minimal och att de alternativ som presenteras enbart är för Svenska kraftnäts kalkyler. LRF uppmanar Svenska kraftnät att ligga i frontlinjen när det gäller marksnål ny teknik i elöverföring. Man menar vidare att det måste till en förändring som ger människor möjligheten att vara med och påverka i tidigt skede och att mänskliga värden måste ges ökad tyngd. Man hävdar att byggtider kan kortas med en bättre dialog och samverkan men att det förutsätter att det finns flera olika alternativ. 34/149

35 Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar LRF Sydost för synpunkterna. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Svenska kraftnät beklagar att samrådet upplevts ha brister. Vi gör vårt yttersta för att alla intressenter ska få komma till tals vid möten eller via telefon- och brevkontakter och det kompletterande samrådsunderlaget är ett resultat av att Svenska kraftnät beaktat inkomna synpunkter på alternativa sträckningar. Samrådets utlysning och samrådsunderlagets utformning är gjort enligt praxis och miljöbalkens regler, detta beskrivs utförligare i kapitel 1. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. Vad gäller samhällsekonomiska analyser, se avsnitt 4.9 och Svenska kraftnäts svar i avsnitt 2.2 under yttranden #242 och #247. För övriga kommentarer se kapitel 4. #55 och #198 Kemikalieinspektionen meddelar att de avstår från att delta i detta samråd. #70 och #193 Statens geotekniska institut meddelar att de inte har detaljstuderat kartunderlaget och kan därför inte förorda något av alternativen. De hänvisar till synpunkter i tidigare yttrande som kvarstår. SGI yttrar att de förutsätter att potentiellt förorenade områden eftersöks och beaktas i den fortsatta planeringen. SGI kommenterar vidare att det i samrådsunderlaget inte nämns om sprängning av berg behöver utföras och menar på att risken för spridning av förorening i samband med sprängning bör beaktas. SGI noterar även att kommentarer de lämnat i tidigare yttranden angående användning av kreosotimpregnerade stolpar nu har beaktats inom detta samrådsunderlag. 35/149

36 SGI kommenterar slutligen också att de geotekniska synpunkter som lämnats i yttrande från kvarstår. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät noterar vad SGI vill ska ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. #73 Polismyndigheten har noterat att en majoritet av kommunföreträdare samt privata markägare förordar en nedgrävd kabel istället för en luftledning. I frågan bör kap 2 i Miljöbalken beaktas gällande allmänna hänsynsregler. I övrigt kan Polismyndigheten inte ha någon uppfattning i sakfrågan och lämnar ärendet i övrigt utan erinran. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för Polismyndighetens synpunkter gällande hänsyn till allmänheten och vill påpeka att alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter beaktas så långt som möjligt. #193 Statens geotekniska institut (SGI) yttrar sig angående underlag från SGI noterar i yttrandet att de har granskat underlaget från geoteknisk och miljögeoteknisk synpunkt och att de inte har detaljstuderat kartunderlaget. SGI yttrar att de förutsätter att potentiellt förorenade områden eftersöks och beaktas i den fortsatta planeringen. SGI kommenterar vidare att det i samrådsunderlaget inte nämns om sprängning av berg behöver utföras och menar på att risken för spridning av förorening i samband med sprängning bör beaktas. SGI noterar även att kommentarer de lämnat i tidigare yttranden angående användning av kreosotimpregnerade stolpar nu har beaktats inom detta samrådsunderlag. SGI kommenterar slutligen också att de geotekniska synpunkter som lämnats i yttrande från kvarstår. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät noterar vad SGI vill ska ingå i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. #74 och #163 E.ON Elnät Sverige AB yttrar att i samband med den planerade 400 kv luftledningen finns ett förslag om att Svenska kraftnäts ledning ska sambyggas med bolagets 130 kv-ledning. Förslaget innebär att bolaget kommer att behöva söka ny koncession då bolagets ledningssträckning kommer att förändras. 36/149

37 Men projektet berör inte bara en sambyggnad utan kommer även beröra stora delar av bolagets lokala nät samt andra regionnätsledningar. E.ON Elnät Sverige AB hemställer att bolagets rättigheter beaktas på så sätt att Svenska kraftnät som ägare av den nya ledningen ingår avtal som kommer att upprättas under projektets gång. Sådant avtal är en förutsättning för att E.ON Elnät kan godta en förläggning av nya ledningar inom område för bolagets befintliga. E.ON Elnät har för avsikt att inte vidta några ombyggnationer (om sådana kommer att krävas till följd av den nu aktuella nyförläggningen) förrän avtal har träffats enligt ovan. E.ON Elnät har utöver luftledningar även markförlagda ledningar och det är viktigt att i god tid innan projektstart beställa kabelvisning för att lokalisera dessa samt kontakta E.ON för samråd för att utreda vilket avstånd som måste hållas mellan ledningarna för att undvika induktion vid normal drift av kraftledningarna. Vidare förutsätter E.ON att de kontinuerliga möten som hafts med Svenska Kraftnät fortsätter under projekts gång. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät kommer att fortsätta samordna med E.ON under projektets gång, ett antal möten har hållits i frågan och samordningen fortsätter kontinuerligt. #86 Jordbruksverket meddelar att de inte kommer att lämna några synpunkter i ärendet. #145 Östra Smålands ornitologiska förening och Nybro-Emmaboda fågelklubb, lämnar kommentarer på de naturvärdesinventeringar som ska genomföras. De menar att naturvärden normalt inventeras under våren och försommaren då det mesta blommar och alla flyttfåglar finns på plats. Inventering av kungsörn är lämpligast att utföra i februari, och helst två år i rad för att konstatera häckningsrevir. De menar även att man inte får ha för bråttom med inventeringen, utan att man kommer tjäna på att ta god tid på sig i utredningar i det långa loppet. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och instämmer i att det är viktigt att inventeringar görs vid rätt tidpunkt på året. Naturvärdesinventeringen har utförts enligt svensk standard (SS :2014) vilket innebär att man följer uppställda krav på inventeringsperiod. 37/149

38 #169 Kalmarsunds Skogsbruksområde, för Södra, anser att 400 kv-ledningen ska utgöras av markkabel med lik- eller växelström längs med hela den planerade sträckan. Denna markkabel kan med fördel placeras längs med befintlig infrastruktur. Denna åsikt grundas på att ny teknik finns tillgänglig för att kunna genomföra det och den tekniken bör användas. Även att vid användning av luftkabel tas skogsmark ur produktion med ekonomisk ersättning som inte motsvarar förlusten, samtidigt som ett rationellt brukande av skogen förhindras. De fastigheter som drabbas av markintrång av luftledning kommer att få minskat marknadsvärde. Vidare framhåller Kalmarsunds Skogsbruksområde att skogen utgör en av grundpelarna i svensk ekonomi, att skogen har betydelse i bindande av koldioxid, att skogen utgör ett viktigt rekreationslandskap samt att luftledningsgator förändrar landskapsbilden och kulturmiljön. De framhåller även att luftledningar leder till oro för strålning, samt att användande av fundamentslipers som innehåller kreosot, innebär direkta risker för spridning av miljöfarliga ämnen till grundvatten och skogsmarken. De flesta skogsägare är certifierade och tillåter inte kreosot i naturen. Kalmarsunds skogsbruksområde är berett att i ett tidigt skede hjälpa Svenska kraftnät med att anordna markägarträffar samt att hitta lämpliga stäckningar i landskapet om Svenska kraftnät bestämmer sig för en markkabel. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Kalmarsunds Skogsbruksområde för synpunkterna. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. När Svenska kraftnät planerar för placeringen av en ny ledning strävar vi efter att ledningen ska ge så liten negativ påverkan som möjligt för människor och miljö. Svenska 38/149

39 kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. Se avsnitt 4.11 för mer information om elektriska och magnetiska fält. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8. #219 Statens geotekniska institut, SGI, framhåller att de inte studerat kartunderlaget och därför inte kan förorda något av de alternativ som presenteras. SGI påpekar att projektet är i ett tidigt skede, och att förekomsten av eventuella förorenade områden och hur dessa kan påverka och påverkas av de alternativa ledningssträckorna. SGI förutsätter att potentiella förorenade områden eftersöks, till exempel i Länsstyrelsens databas, och att dessa beaktas i den fortsätta planeringen. SGI påpekar att i samrådsunderlaget nämns inte om sprängning av berg behöver utföras vid någon av de alternativa sträckningarna. Risken av spridning av föroreningar i samband med sprängning bör beaktas. Dessa föroreningar kan vara ämnen som ibland förekommer i naturligt förhöjda halter i berg, t.ex. svavel- och arsenikföreningar eller kväveföreningar som frisätts från sprängmedelsrester. SGI noterar att den kommentar om användning av kreosotimpregnerande stolpar och fundament som lämnats i ett tidigare utlåtande( ) har beaktats av Svenska kraftnät. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för SGI för synpunkterna. Frågan om förekomst av förorenad mark har utretts av Svenska kraftnät och inga områden med kända föroreningar berörs av projektet. Vid eventuell sprängning av berg kommer risken för spridning av föroreningar att beaktas. 39/149

40 3.1.3 Berörda fastighetsägare och allmänhet #184 Bo Eddie Rossbol och Inger Rossbol menar att förslag på alternativa tekniska lösningar har saknats på samråden. De framför även att det är nödvändigt med fler samarbeten mellan både statliga och privata bolag för att planera infrastrukturen av vägar, järnvägar, flyg och elledningar i området kring Emmaboda, då området idag blir alltmer sönderstyckat, landskapsbilden inte inbjudande och det blir svårt att rationellt använda marken. De önskar mer sammanhängande infrastruktur. De framhåller att det finns en stor oro kring hur det elektromagnetiska fältet kring ledningarna kommer att påverka de boende i närområdet, och anser därför att man bör avstå från att använda växelström vissa sträckor. De yrkar på att svenska kraftnät överväger andra alternativ än luftledning, främst markkabel och företrädesvis likström, då dessa alternativ påverkar miljön mindre och minskar hälsoriskerna. De tror att den eventuella merkostnaden och det högre elpriset för likströmsalternativ i mark i jämförelse med en luftledning kommer att accepteras av konsumenterna då man ser det i ett långsiktigt perspektiv. De framhåller även att med en markkabel kommer antalet överklaganden att minska, vilket kan leda till att ledningen blir färdigställd i tid. Ytterligare en nackdel med luftburen ledning anser de vara risken för elavbrott vid naturkatastrofer. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftssäkerhet och kostnadseffektivitet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. När Svenska kraftnät planerar för placeringen av en ny ledning strävar vi efter att ledningen ska ge så liten negativ påverkan som möjligt för människor och miljö. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro, se avsnitt Teknikval och beskrivning av olika tekniker har beskrivits, informerats om och diskuterats under samtliga samråd. 40/149

41 Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt Nybro-Vackamo Länsstyrelse och kommuner #188 Emmaboda kommun vidhåller innehållet i tidigare yttranden, vilket innebär att luftledning med växelström inte godtas i Emmaboda kommun samt att alternativet med nedgrävd likström förordas. Detta för att minimera konflikter med bebyggelse och näringsliv, samt natur- och kulturvärden för att trygga långsiktig och bärkraftig utveckling i Emmaboda kommuns landsbygdsområden. Emmaboda kommun menar att en markkabel i befintlig ledningsgata, som alla parter utom Svenska kraftnät kräver, medför minimala omgivningsstörningar och eliminerar behovet av analys och val av alternativ inom de sträckningar som redovisas i det kompletterande samrådet. Med hänvisning till det ovan redovisade förordar Emmaboda kommun att ledningen inom delsträckan Nybro-Vackamo parallellbyggs med den befintliga 400 kv-ledningen samt att ledningen byggs som markförlagd likströmskabel. Emmaboda kommun konstaterar att det i Sverige finns ett stort behov av att skapa moderna och rättvisa regler för intrångsersättningar. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Emmaboda kommun för synpunkten på sträckning. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kom- 41/149

42 mentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter #136 Luftfartsverket har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot något av dragningsalternativen vid passage Nybro - Vackamo. #145 Östra Smålands ornitologiska förening och Nybro-Emmaboda fågelklubb, förespråkar alternativen med sambyggd ledning inom alla delområden, vilket innebär alternativ A2, B4, C2 och D3. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #203 Försvarsmakten har inget att erinra, men påpekar att flyghinderdata gällande höjd och placering ska lämnas till Luftfartsverket Berörda fastighetsägare och allmänhet #83 och #134 Marie Rosenberg, Marianne Gerdin, Maritza Andersson och Mathias Johansson, fastighetsägare till Kåtterås 1:2, anser inte att det är skäligt att anlägga ytterligare kraftledningar över deras fastighet då den redan genomkorsas av tre kraftledningar. De menar att med ytterligare en kraftledning på deras fastighet, kommer de endast att ha en mycket begränsad mark kvar för skogsnäring. Marknadsvärde på fastigheten kommer även att sjunka då fastigheten blir splittrad och inte heller lika attraktiv för boende. De framför även att även miljön påverkas orimligt mycket på ett begränsat område, och friluftslivet påverkas. Kraftledningsgatorna medför ekonomiskt bortfall och ökad risk för stormskador på skogen. De vill istället att den nya ledningen placeras så att fastigheten inte på något sätt berörs. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 4.8, särskilt under En miljökonsekvensbeskrivning kommer att redovisas i den kommande 42/149

43 koncessionsansökan där det kommer att beskrivs hur hänsyn kan tas till förekommande biologiska värden och för att minska negativ påverkan på människa och miljö. #109 Kenneth Arvidsson, själv verksam skogsägare med liten areal, meddelar att han föredrar alternativ 2 vid delområde C. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten. Vi försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #115 Thomas Olsson anser att alternativ 1 vid delområde D är att föredra, såvida det inte går att gräva ner kabeln. Han är skogsägare och konstaterar att alternativ 2 och 3 skulle innebära en stor värdeminskning och uppsplittring av hans marker. Han menar att alternativ 1 är bäst då det innebär att flera markägare får dela på konsekvenserna av ledningen och att den håller störst avstånd till hus. Han har två frågor som han vill ska beaktas. Först undrar han varför inte nedgrävning av kabeln har beaktats som ett alternativ då Svenska kraftnät har grävt ner ledningar i andra fall. Den andra frågan rör delområde B vid Krumhall. Han undrar om inte alternativ 1 går att dra runt Krumhall, i likhet med alternativ 2 och 3. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kom- 43/149

44 mentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. För alternativ 1 inom delområde B vill Svenska kraftnät förtydliga att alternativen i de olika delområdena A, B, C och D är fristående från varandra (med undantag för sambyggnadsalternativet). Det är alltså möjligt att kombinera alternativ 1 inom delområde D med alternativ 2 eller 3 i delområde B. #116 Gunnel Karlsson förordar alternativ 2 inom delområde B då detta alternativ i jämförelse med alternativ 3 skulle påverka färre fastighetsägare. Hon förordar också alternativ 2 då hon helst ser att hennes fastighet lämnas orörd. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #128 Ingemar Joelsson framför, genom Advokatbyrån Gimbro, att han motsätter sig alternativ 3, båda varianterna 3a och 3b, inom delområde D då de berör hans fastigheter. Han påtalar att det berörda markområdet redan idag är sönderstyckat av två ledningar och de nämnda alternativen skulle innebära en ytterligare splittring och dessutom en längre ledningssträcka. Han menar också att de höga naturvärdena inom området talar mot alternativ 3 liksom att markerna är mycket stormkänsliga. Då sydoch västvindar är vanligt förekommande i området menar han att markerna nordost om ledningen skulle bli svårt utsatta vid alternativ 3. Han anser även att ledningen planeras för nära bostadsfastigheterna Norketorp och Kåtterås, vilket han inte kan acceptera. Ingemar väntar sig besked från Svenska kraftnät att alternativ 3 avförs. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Utredningskorridoren har, med undantag av ett fåtal fastigheter där tillträde ännu inte erhållits, inventerats med avseende på biologiska och kulturhistoriska värden som värderas tillsammans med boendemiljöer, naturresursfrågor och landskapsbild. #129 Roy och Inge-Gun Randewall förordar alternativ 1 inom delområde D och anser att alternativ 2a och 2b på inga villkor får byggas. De bor idag i närheten av befintlig ledning och upplever stor störning från denna sedan ett par år tillbaka då nästan 44/149

45 all skog avverkades. De störs av ljudet från ledningen och oroar sig för strålning/magnetfält. Om ytterligare en 400 kv-ledning skulle byggas intill den befintliga ledningen befarar de att de träd som är kvar kommer behöva avverkas, ledningen skulle bli helt synlig och de oroar sig för vilken strålning/magnetfält de då skulle utsättas för. De anser att det vore en katastrof för dem och andra familjer i byn. En ytterligare aspekt de framför är att de har investerat mycket pengar i sitt hus och anser att en eventuell ny ledning skulle göra att fastighetens värde skulle sjunka drastiskt. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. Avseende ljud hänvisas till kap #143 Björnerman, Vackamo 1:8, Björnhult 1:5, Björnahult 1:7 och Björnahult 1:8, anser att om ytterligare en kraftledning måste byggas ska det ske i anslutning till befintlig kraftledning för att minimera skador på skogs- och åkerbruk samt förstörelse av landsbygden. Han framför att fullgod ersättning ska utgå till markägare för obrukbar mark. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8. #146 och #204 Anders Tagesson och Gunilla Tagesson, Krumhall 1:6, föreslår i första hand en nedgrävd kabel hela sträckan Nybro-Hemsjö, i andra hand en nedgrävd kabel nära boendemiljöer samt luftledning på övriga platser, och i tredje hand föredras alternativ 3 i delområde B. De motsätter sig alternativ 1 och 4 i delområde B då dessa sträckningar kommer att ha en betydande påverkan på landskapsbilden i området. Detta eftersom området är öppet odlingslandskap, ett antal träd i en befintlig allé kommer att behöva tas bort och området idag har höga visuella kvaliteter. De framhåller även att en sträckning enligt alternativ 1 eller 4 kommer att skada den värdefulla naturmiljön med skyddsvärda träd och ekoxar vid Krumhall 1:6, området kommer även att bli mer känsligt för stormar och området är utpekat av länsstyrelsen som kulturmiljö med regionala värden. De föredrar alternativ 3 framför alternativ 2 45/149

46 eftersom alternativ 2 påverkar ett område med naturvårdsavtal samt att avståndet till boendemiljöer är längre enligt alternativ 3. De påpekar även att det finns fem boendemiljöer inom meter från befintlig 130 kv-ledning inom Krumhall och Getahult. I ett kompletterande yttrande framför fastighetsägarna att de förordar att alternativ 3 bör följa befintliga fastighetsgränser i så stor utsträckning som möjligt. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. #158 Magnus Peterson, fastighetsägare till Getahult 2:5, påpekar att det finns ett hus som ligger närmre än 100 meter och tre hus närmare än 200 meter från de alternativa sträckningarna 1 och 4 i delområde B. Han menar att dessa hushåll skulle påverkas negativt av de nämnda sträckorna. Han betonar sin tveksamhet till Svenska kraftnäts beskrivning av ljudläget kring ledningarna, då han själv bor meter från en befintlig 400 kv-ledning och upplever påtagliga störningar från denna vid fuktigt väder. Han anser att det bästa alternativet är en markkabel som utgår från ställverket i Nybro till dess att bebyggelsen har passerats, då detta alternativ sannolikt kommer att accepteras av alla markägare, spara tid och pengar samt minimera påverkan på landskapsbild och boendemiljö. Han anser att alternativet 1 och 4 i delområden B är helt uteslutna. Han föredrar alternativ 3 då det befinner sig längst ifrån bebyggelsen samt ett område med naturvårdsavtal vid Krumhall. 46/149

47 Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. #159 och #160 Agne Pettersson, framhåller att bara alternativ som innebär att ledningen grävs ner eller får en sträckning som inte passerar fastigheten Getahult 3:1 kan accepteras för de boende på fastigheten. Han förklarar att en 400 kv-ledning i närheten av bostaden skulle innebära slutet för dem och de funderar kring att pröva den psykiska ohälsan som ledningen skulle innebära i domstol. Han framhåller att fastighetens värde kommer att sjunka om alternativ 1 eller alternativ 4 i delområde B genomförs och dessa alternativ är uteslutna för honom. Dessa alternativ skulle förändra landskapsbilden kring hans fastighet radikalt på grund av förlust av skog och inslag av stolpar. Han menar vidare att alternativ 1 eller 4 skulle öka risken för stormskador i området och påverka fågellivet negativt. Han föredrar alternativ 2 och alternativ 3 i delområde B då dessa inte passerar bostadshus. Han anser dock att det allra bästa alternativet vore att gräva ner ledningen genom hela området för att minska påverkan på boendemiljö och markförluster. Han ser inte sambyggnad med befintliga luftledningar som ett alternativ, då det skulle förstöra fastigheten Getahult 3:1, tar för mycket av skogsmarken i anspråk samt att stolparna skulle förstöra landskapsbilden inom 600 meter från området. Han framför att om sambyggnad med befintliga ledningar ändå skulle bli verklighet krävs att mätningar gällande både magnetfält och ljud från fastighetsgränsen, då djur vistas på fastigheten. 47/149

48 Han framför att han delar andra markägares känsla av att bli överkörd (av Svenska kraftnät) och ser ersättningen för förlorad mark som horribel. Han anser att frågan om de naturresurser som går förlorade genom ledningsgator borde diskuteras i riksdagen. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8. #173 Andreas Elling, fastighetsägare till Långåkra 1:6 och Bruatorp 1:3, motsätter sig alternativen 2 och 3 i delområde B, då dessa tar störst areal ny mark i anspråk. Han motsätter sig även alternativen 1 och 2 i delområde A då dessa endast presenterats som luftledningar. Han yttrar att samrådet bör göras om, då han önskar se en presentation av alternativa tekniker. Han undrar varför det sades på samrådet att det inte går att bygga ledningarna på så kallade julgransstolpar, när de senare presenteras som ett alternativ. Han framhåller att han kommer att överklaga alla alternativ av luftburen ledning som berör fastigheterna Långåkra 1:6 eller Bruatorp 1:3, och kräver att Svenska kraftnät fullt ut nyttjar den mest marksnåla tekniken och alternativen. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindel- 48/149

49 ser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. Avseende sambyggnad så får två eller fler stamnätsledningar normalt inte sambyggas på grund av nationella driftsäkerhetsskäl. Sambyggnad innebär per definition att en svaghet byggs in i systemet. En enstaka händelse, som t.ex. ett stolphaveri, kan då medföra bortfall av båda ledningarna. Avseende sambyggnad av stamnätsledning med regionnätsledning görs en bedömning för varje berörd sträckning om det är möjligt eller inte. Svenska kraftnät har utrett och funnit det möjligt att sambygga den planerade ledningen med E.ON Elnäts 130 kv-ledning på sträckan Nybro fram till befintlig 400 kv-ledning och valde att presentera det alternativet i ett kompletterande samråd för att ge alla intressenter möjlighet att ge sin syn på sambyggnadsalternativet. För mer information hänvisas till avsnitt och avseende teknikval. #135, #175 och #176 Bo Ärleskog och Helena Ärleskog, fastighetsägare till Kåtterås 1:5, bedriver verksamhet med inridning och försäljning av islandshästar, och behöver hela fastighetens mark för bete, vallskörd och inridning. De motsätter sig alternativ 3a i delområde D, då detta skulle medföra negativa konsekvenser för deras verksamhet samt på boendemiljön genom ökat buller, ökat magnetiskt fält nära bostaden samt förlust av estetiska värden. Vidare motsätter de sig till utbyggnad enligt alternativ 2 i delområde D, då denna lokalisering av en kraftledning skulle sänka marknadsvärdet på deras fastighet. De uppfattar alternativ 1 som lämpligast i delområde D, men är även öppna för fortsatt utredning och dialog om konsekvenser och förutsättningar enligt alternativ 3b. De kompletterar sitt yttrande med att de inte välkomnar något av de föreslagna alternativen då de alla påverkar dem negativt, och de förväntar sig att processen rivs upp och att behoven istället tillgodoses med markkabel. 49/149

50 Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser, avsnitt 4.6 om val av sträcka och avsnitt 4.12 om ljudeffekter. #177 Berth Carlsson och Lillemor Olsson motsätter sig alternativen 2 och 3 inom delområde B då dessa kommer att medföra mycket stor respektive stor påverkan på deras verksamhet på fastigheten Holmen 1:17. Verksamheten består i att föda upp och träna hästar, och vid den alternativa sträckan 2 har de sin träningsrunda. De framhåller att de förväntar sig full ersättning för kostnader för inhyrning på annan träningsanläggning vilket de kommer att behöva för att fortsätta driva sin verksamhet under byggnationstiden om någon av alternativ 2 eller 3 antas. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande t.ex. ersättning för markintrång och miljöskada och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8. #179 Johanna Roos, boende i Långåkra, motsätter sig sträckningsalternativen 2 och 3 i delområde B, då dessa tar störst areal ny mark i anspråk. Hon motsätter sig även alternativ 1 och 2 i delområde A, eftersom dessa endast presenterats som luftledningar. Hon framhåller att hon kommer att överklaga alla alternativ av luftburen ledning som 50/149

51 berör fastigheterna Långåkra 1:6 eller Bruatorp 1:3, och kräver att Svenska kraftnät fullt ut nyttjar den mest marksnåla tekniken och alternativen. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. #187 Bo Gustafsson, Ulf Gustafsson och Stig Gustafsson motsätter sig alternativet med en luftledning. Gällande delområde D framför de att de håller fast vid tidigare åsikt att man måste planera och redogöra en sträckning längre från bykärnan i Björnahult. De finner alternativ 3 mest resurssnålt ur ett markperspektiv då det sammanfaller med befintlig 130 kv-ledning samt befintlig 400 kv-ledning. Gällande alternativ 1 och 2 framhåller de att alternativ 2 splittrar deras fastigheter mindre än alternativ 1 eftersom alternativ 2 går längs med fastighetsgränsen. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot 51/149

52 varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt Getasjön Länsstyrelse och kommuner #26 och #37 Emmaboda kommun meddelar att de i rollen som markägare avseende fastigheten Åby 1:6 förordar alternativ 2, som innebär att ny luftledning föreslås förläggas på sydöstra sidan om befintlig ledning. Motivet till detta ställningstagande grundar sig på att kommunen anser att alternativ 3, som innebär att ny ledning kommer ytterligare närmare bostadshus, är helt oacceptabelt. Kommunens fastighet utgörs mestadels av sankmark vid Getasjöns inlopp. Hela fastigheten ingår i fastställt vattenskyddsområde för Emmaboda vattentäkt. Arbete med vattenskyddsområde utmed hela Lyckebyån pågår också, i samverkan med Kronoberg, Kalmar och Blekinge länsstyrelser. Emmaboda kommun förutsätter att stål- och betongfundament kommer att användas i grundläggningen av stolpar, samt att föreskrifterna gällande arbete i vattenskyddsområdet ska följas. Kommunen framför också att så marksnål teknik som möjligt ska användas i hela anläggningens alla delar inklusive transportvägar, tillfartsvägar samt förläggning av jordlina. Kommunen meddelar att de i rollen som samrådspart generellt vidhåller innehållet i tidigare yttranden i kommunstyrelsebeslut gällande samråd 1 och 2, som i huvudsak innebär att luftledning med växelström inte godtas i Emmaboda kommun, och att alternativet med nergrävd likströmskabel förordas. Kommunen har tagit del av den samhällsekonomiska analys Svenska kraftnät redovisar i samrådsredogörelse 2. Kommunen meddelar att de har varit delaktiga i en samhällsekonomisk analys som Pöyry arbetat fram under våren 2016 och som har en annan infallsvinkel. Den belyser hur markägarnas fastigheter påverkas, hur boende i närmiljön oroas och hur kommunernas utveckling begränsas i olika avseenden. Den samlade ekonomin, acceptans och intäktsmöjligheter minskar till följd av en projekte- 52/149

53 rad luftledning. Det finns ofta förståelse för ett modernt och säkert elnät, men den enskildes uppoffringar, står inte i proportion till det allmänna intresset. Engångsersättningarna till markägare beräknas i rapporten till drygt 30 miljoner kr, medan förädlingsvärdet på skog ligger på ca 180 miljoner kr (över 70 år). Den intäktsmöjligheten på fastigheterna försvinner, och bidrar till att lönsamhet, investeringsvilja och tilltro till bygderna minskar. Svenska kraftnät följer sannolikt verksamhetsutövarens krav översiktligt enligt miljöbalken etc., men konsekvenserna hur bygdens markägare, entreprenörer, invånare och företagare kan bo, verka och utvecklas begränsas betydligt ur andra synvinklar. Det allmänna intresset bör därför i högre utsträckning kompensera det enskilda, i vart fall ekonomiskt för att hela Sverige ska leva även fortsättningsvis. Detta har Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt beslutat i dom med mål nr M Kommunen begär att Svenska kraftnät ska initiera seriösa förhandlingar på politisk nivå, utifrån regeringens årliga regleringsbrev till Svenska kraftnät, om hur enskilda intressen ska behandlas på ett rättvist sätt i demokratisk anda, med syfte att intrång inte ska hindra fortsatt utveckling, boende och företagande på landsbygden när mark tas i anspråk för allmänna intressen. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Vad gäller samhällsekonomiska analyser, se avsnitt 4.9 och Svenska kraftnäts svar till Södra skogsägarna i avsnitt 2.2, #242 och #247. Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen för kreosot och använder stål- eller betongfundament i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventueller risker för läckage av kreosot. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad 53/149

54 användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Skyddsåtgärder kommer att vidtas i byggskedet för att undvika utsläpp eller andra konsekvenser för vattenmiljöer. Emmaboda kommun hänvisar till en dom från Mark- och miljödomstolen vid Nacka tingsrätt i mål nr M I domen tar domstolen ställning till om ett beslut om vattenskyddsföreskrifter inkluderande förbud mot potatisodling med användning av växtskyddsmedel innebär en sådan inskränkning som ger fastighetsägaren rätt till ersättning enligt 31 kap. miljöbalken. Domen rör inte byggande av stamnätsledningar. Den är överklagad till Mark- och miljööverdomstolen. Fastighetsägarna som berörs direkt av ledningen ersätts för intrånget enligt expropriationslagen vilket innebär att fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Utöver det utgår även annan ersättning ifall det uppstår annan skada. I avsnitt 4.8 finns mer information om ersättningarna. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval och val av sträcka se avsnitt Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter #45 Emmaboda Energi upplyser om att Lyckebyån, som alla alternativ korsar i höjd med Getasjön, är den största vattentäkten i Emmaboda kommun. Det finns ett ytvattenintag uppströms planerad ledningskorsning och alla alternativ korsar en råvattenledning och VA-huvudledningar. På fastigheten Getasjökvarn 1:22, söder om befintlig ledning, finns kommunens största vattenverk inklusive infiltrationsdammar och flera grundvattenbrunnar som försörjer samhällena Emmaboda, Lindås och Broakulla med vatten. Denna fastighet ingår i vattenskyddsområdet för vattentäkten. Reservintag för råvatten finns i Getasjön. Den planerade ledningen får inte på något sätt riskera att orsaka skador på ytvattentäkten eller grundvattentäkten. Det är viktigt att ta hänsyn till vattentäkterna både vid anläggning och underhåll av ledningen. Skyddsföreskrifterna ska följas och Emmaboda Energi ska kontaktas vid anläggandet och underhåll. Emmaboda Energi anser att 54/149

55 betong- och stålfundament givetvis ska användas istället för sliprar av kreosot impregnerat trä med stålbalkar. Emmaboda Energi konstaterar att alla alternativ påverkar grundvattentäkten och ytvattentäkten Lyckebyån och förordar sammanfattningsvis alternativ 1 eller 2 då alternativ 3 hamnar närmare bebyggelse i Getasjökvarn. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Emmaboda Energi för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen för kreosot och använder stål- eller betongfundament i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventueller risker för läckage av kreosot. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Skyddsåtgärder kommer att vidtas i byggskedet för att undvika utsläpp eller andra konsekvenser för vattenmiljöer. Svenska kraftnät kommer att kontakta Emmaboda Energi i samband med byggnation och underhåll av ledningen. #54 Nybro-Emmaboda Fågelklubb menar att endast alternativ 3 bör vara aktuellt. Man föreslår en alternativ sträckning där ledningen istället korsar Lyckebyån öster om Getasjön. Enligt förslaget lämnar den nya ledningen befintlig 400 kv-ledning vid Paddgöl för att ansluta till befintlig 130 kv-ledning vid kommungränsen söder om Virkesjön och sedan följa denna till riksväg 28, då den går tillbaka till befintlig 400 kvledning norr om Emmaboda. Man bifogar även en karta med sträckningsförslaget utritat. Fågelklubben hänvisar till tidigare yttranden angående Getasjöns stora fågelvärden. Man vill dock i sammanhanget efterlysa att något görs åt befintlig 400 kv-ledning, t.ex. ett antal röda bollar (inte för glest emellan dessa). Fågelklubben påpekar att det i samrådet anges att en inventering av flora och fauna kommer att göras efter sommaren och att det är en olämplig tid att inventera flertalet fågelarter. Rätt tid för fågelinventeringar är, beroende på om man vill räkna stannfåglar eller flyttfåglar, perioderna mars-april eller maj-juni. Allt enligt vedertagen praxis av Svensk Fågeltaxering i Lund och SLU, Artdatabanken m.fl. 55/149

56 Fågelklubben betonar att ett flertal fågelarter använder Getasjön som rastlokal på sin vårflyttning mot norr och/eller på sin höstflyttning mot söder. Det är minst lika viktigt att bevara rastlokaler och övervintringslokaler, som häckningslokaler. Sverige har i detta syfte skrivit under ett antal internationella konventioner och avtal. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Nybro-Emmaboda Fågelklubb för synpunkterna och försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Det alternativ som Fågelklubben framför sammanfaller till stor del med alternativ B som utretts inom ramen för samråd 1. Alternativ B bedömdes vara sämre än att följa befintlig 400 kv-ledning av flera skäl, inte minst på grund av närheten till Emmaboda tätort och att alternativet berör ett viktigt rekreationsområde norr om Emmaboda. De inventeringar som har utförts på sträckan avser markbundna natur- och kulturvärden. Det har alltså inte utförts fågelinventeringar på sträckan. Konsekvenser för fågellivet och åtgärder för att minska påverkan på fåglar beskrivs i naturmiljöavsnittet i miljökonsekvensbeskrivningen. #57 Ingemundebo Byalagsförening ser positivt på att Svenska kraftnät utreder nya förslag till dragning för att rädda den rika fågellokalen vid Getasjön. Byalagsföreningen finner det däremot nästan obegripligt att deras förslag till alternativ dragning förbi byarna Ingemundebo, Brunamåla och Harebo har avvisats. Man uppfattar det som att Svenska kraftnät är mer angelägna rädda utrotningshotade fåglar än tre glesbygdsbyar som hotas att avfolkas. Byalagsföreningen uppmanar Svenska kraftnät att än en gång ompröva beslutet om den föreslagna dragningen av kraftledningen förbi dessa byar. Byalagsföreningen förtydligar även att deras förstahandsyrkande om att gräva ner kraftledningen kvarstår. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkten och har utrett det alternativ som Byalagsföreningen framfört. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Byalagsföreningens alternativ hamnar dock nära Hällasjömålasjön, vilken hyser värden för fågellivet och bedöms därmed vara sämre än utbyggnadsförslaget ur naturmiljösynpunkt. Alternativet innebär dessutom en ca 2 km längre ny skogsgata i produktiv skogsmark än utbyggnadsförslaget och bedöms därför vara sämre även ur naturresurssynpunkt. Alternativet flyttar dessutom påverkan till andra fastigheter och andra boendemiljöer och Byalagsföreningens alternativ har därför avförts. 56/149

57 3.3.3 Berörda fastighetsägare och allmänhet Inga inkomna yttranden som specifikt rört denna del. 3.4 Harebo och Lindholmen Länsstyrelse och kommuner #125 Länsstyrelsen i Kronobergs län påpekar att den planerade ledningsdragningen vid Lindholmen berör Bursjön och våtmarksområde vilket också uppmärksammas i samrådsunderlaget. Länsstyrelsen anser att det är viktigt att undvika körskador i våtmarker och vattendrag. Placering av stolpar bör undvikas i vattendrag och vattenområden. Även träd och bryn vid stranden har betydelse för livet i vattnet. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät har tagit till sig upplysningarna. Miljökonsekvensbeskrivningen innehåller åtaganden till skydd för vattenmiljöer. #188 Emmaboda kommun vidhåller innehållet i tidigare yttranden, vilket innebär att luftledning med växelström inte godtas i Emmaboda kommun samt att alternativet med nedgrävd likström förordas. Detta för att minimera konflikter med bebyggelse och näringsliv, samt natur- och kulturvärden för att trygga långsiktig och bärkraftig utveckling i Emmaboda kommuns landsbygdsområden. Emmaboda kommun menar att en markkabel i befintlig ledningsgata, som alla parter utom Svenska kraftnät kräver, medför minimala omgivningsstörningar och eliminerar behovet av analys och val av alternativ inom de sträckningar som redovisas i det kompletterande samrådet. Med hänvisning till det ovan redovisade förordar Emmaboda kommun att ledningen inom delsträckan Harebo-Lindholmen parallellbyggs med den befintliga 400 kvledning samt att ledningen byggs som markförlagd likströmskabel. Emmaboda kommun konstaterar att det i Sverige finns ett stort behov av att skapa moderna och rättvisa regler för intrångsersättningar. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar Emmaboda kommun för synpunkterna. Likströmsteknik och markkabel kommer inte vara aktuellt för denna ledning, se vidare avsnitt för motiv till detta. #207 Tingsryds kommun förordar att ledningen inom delsträckan Harebo- Lindholmen parallellbyggs med den befintliga 400 kv-ledningen samt att ledningen byggs som markförlagd likströmskabel i ledningsgatan. 57/149

58 Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar Tingsryds kommun för synpunkterna. Likströmsteknik och markkabel kommer inte vara aktuellt för denna ledning, se vidare avsnitt för motiv till detta Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter #126 Strålsäkerhetsmyndigheten önskar ett förtydligande av följande mening på sid 15 i samrådsunderlaget: I Sibbahult ligger en bostad inom sådan närhet att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy kommer att gälla. Strålsäkerhetsmyndigheten anser att policyn bör gälla vid alla bostäder. På samma sida i samrådsunderlaget, i den samlade bedömningen, saknas en uppgift om hur mycket magnetfältet beräknas överskrida Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Strålsäkerhetsmyndigheten menar att det är svårt att uttala sig om alternativet pga. detta. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar Strålsäkerhetsmyndigheten för synpunkterna. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy gäller alla byggnader där människor varaktigt vistas, se avsnitt I det alternativ som Svenska kraftnät har valt att gå vidare med, som i samrådsunderlaget benämndes som alternativ 1, påverkas ingen bostad av magnetfältsnivåer som överskrider 0,4 mikrotesla. #137 Luftfartsverket har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot något av dragningsalternativen vid passage Harebo-Lindholmen. #145 Östra Smålands ornitologiska förening och Nybro-Emmaboda fågelklubb, föredrar alternativ 3 Harebo-Lindholmen, då det innebär en högre ledning med glesare stolpsättning, vilket minskar risken för fågelkollisioner. De framhåller även att i Svenska kraftnäts "Underlag för kompletterande samråd område/passage Harebo och Lindholmen" har texten om fågelvärdena vid Harebosjön hamnat under alternativ 3, Naturmiljö, när det borde ha stått under alternativ 1 och 2. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och informationen. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #147 Ingemundebo Byalagsförening finner alternativ 3 Harebo-Lindholmen förkastligt, då det skulle innebära markintrång på fastigheterna Ingemundebo 1:34 och Ingemundebo 1:10, samt att de hamnar nära Svenska kraftnäts säkerhetsgräns. De 58/149

59 påpekar att förslaget inte fastställer avståndet mellan de gamla och nya ledningsstolparna. Ingemundebo Byalagsförening framhåller att även fritidsboende och permanent bosatta i Norra Harebo, Sibbahult och Skallebo skulle drabbas av sträckningen på ett förödande sätt. De föreslår därför en ny dragning som visas på en karta de bifogar. De menar att deras förslag är högst en kilometer längre än övriga förslag, att kostnaderna för denna sträcka torde understiga de som alternativ 3 medför för att minska påverkan på de ovan nämnda byarna, att sträckan inte går igenom några områden som berörs av naturskydd samt att sträckan inte korsar några andra ledningar. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten och har utrett det alternativ som Byalagsföreningen framfört. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Byalagsföreningens alternativ hamnar dock nära Hällasjömålasjön, vilken hyser värden för fågellivet och bedöms därmed vara sämre än utbyggnadsförslaget ur naturmiljösynpunkt. Alternativet innebär dessutom en ca 2 km längre ny skogsgata i produktiv skogsmark än utbyggnadsförslaget och bedöms därför vara sämre även ur naturresurssynpunkt. Alternativet flyttar dessutom påverkan till andra fastigheter och andra boendemiljöer. Byalagsföreningens alternativ har därför avförts. #153 Långasjö Sockenråd förordar en nedgrävd markkabel. De menar att genom området går redan idag en 400 kv-ledning och ytterligare en ledning skulle innebära stora ingrepp i landskapet gällande skogsmark som tvingas avverkas och göras obrukbar samt ökat magnetiskt fält med okända hälsoeffekter. De anser luftledning vara en föråldrad teknik, samt framhåller markkablars fördelar gällande minskad miljöpåverkan, minskad strålning, långsiktiga fördelar för bygdens näringsverksamhet. De anser därför kostnaden för en markkabel vara en god investering för framtiden. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. 59/149

60 Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro se avsnitt 4.11 magnetiska fält och avsnitt 4.10 säkerhet. #81 och #196 Försvarsmakten har inget att erinra gällande föreslagen totalhöjd för planerade stolpar i ny ledningsgata enligt alternativ 1. Försvarsmakten har inte heller något att erinra vad gäller alternativa sträckningar Berörda fastighetsägare och allmänhet #85 Berndt Elmberg upplyser om att alternativ 3 ligger ganska nära Mundekulla Retreatcenter, vars verksamhet bygger på avskildhet, lugn och tystnad. Besökare vid Mundekulla Retreatcenter väljer ofta att vandra på stigar som korsar ledningarna (visas på en till yttrandet bifogad karta), bland annat för att betrakta de djur som finns i vilthägnet i Skallebo (delvis under befintlig 400 kv-ledning). Han påpekar att en ytterligare ledning parallellt med den befintliga skulle försämra synintrycket avsevärt och exemplifierar med att utsikten och upplevelsen vid Eneholmsvägen i höjd med fastigheten Stenkullen skulle påverkas i hög grad. Vidare beskriver han att det i dagsläget är ganska störande ljud från befintliga ledningar vid vissa väderförhållanden och bedömer att dessa ljud troligen fördubblas med ytterligare en ledning. Han är angelägen att förutsättningarna för verksamheten vid Mundekulla Retreatcenter inte försämras genom en ledningsdragning enligt alternativ 3 och upplyser även om att hans fastigheter Skallebo 2:22 och fritidshuset Skallebo 2:4 också skulle påverkas av ledningen vid alternativ 3. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för informationen och synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende ljudeffekter hänvisas till avsnitt 4.12 för mer information. #108 Mats Alriksson, som äger en fastighet i Skallebo, anser att alternativ 3 är det bästa. 60/149

61 Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #112 Jonas och Carola Carlsson motsätter sig alternativ 3. De upplyser om att de driver ett vilthägn, beläget mellan Skallebo och Marieberg och genomkorsas av befintlig ledning, där de vid flera tillfällen per år bedriver jakt. Minst 300 deltagare besöker vilthägnet varje år, främst jägare och blivande jägare men även allmänhet som vill se hjortar, visenter och mufflon. De uppskattar antalet besökare till långt över tio per dag som kommer delvis eller enkom för att uppleva djuren i det återskapade natur- och kulturlandskapet med små svårbrukade åkrar samt ett omväxlande betesområde med många gamla stenmurar och andra lämningar efter tidigare bruk av marken. Området beskrivs även som viktigt för närboende. De vill därför ha en förklaring till uttalandet i samrådsunderlaget att området inte bedöms vara välbesökt av allmänheten. De menar att det skulle vara förödande för deras verksamhet om de får ytterligare en ledning parallellt med den befintliga som helt eller delvis kommer ödelägga det naturliga skyddet som finns i hägnet på den sidan det berör. Vidare framhåller de att de träd som växer intill ledningen, bestående av grova ekar som ger ett nödvändigt och viktigt tillskott av naturlig föda för djuren, hyser stora värden. De menar att en ny ledningsgata i stort sett skulle ödelägga ena sidans kvarvarande ekskog och äventyra deras vilthägns långsiktiga drift och ekonomi starkt. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Vi tackar för upplysningen om och beskrivningen av vilthägnet och antal besökare. #114 och #121 Kjell Karlsson är positiv till alternativ 3 då han anser att parallellgång med befintlig 400 kv bör väljas för hela sträckan. En ny separat ledningsgata med tillhörande alternativ anser han bör avfärdas. Han menar att det finns många fördelar med alternativ 3. Alternativet innebär att man behåller en sammanhållen ledningsstruktur genom området vilket begränsar påverkan på landskapsbild och markanspråket. Han upplyser även om att skogsarealerna som påverkas har låg bonitet. Alternativ 3 innebär också att påverkan på de värdefulla kulturmiljöerna undviks. Som tillägg till alternativ 3 föreslås att nedgrävd växelströmsledning borde prövas genom Norra Harebo eftersom det finns två korsande ledningar där sedan tidigare. Han menar att det kan vara tillräckligt med 1-2 km nedgrävning för 61/149

62 att komma förbi själva byn. Skulle nedgrävning ske på en längre sträcka, upp till 5 km till Brunamåla, anser han att markintrånget kan minskas ytterligare. Även i Sibbahult anser han att nedgrävning på en kortare sträcka kan behövas för att minska den magnetiska strålningen förbi ett bostadshus. Han framför flera nackdelar med en ny separat ledningsgata. Han menar framför allt att nivåerna på de elektriska och magnetiska fältstyrkorna under ledningen skulle bli för höga. Detta till följd av begränsningen av stolphöjden (då ledningen till stor del ligger inom Flygflottiljen i Ronnebys stoppområde). Vidare anser han att den tänkta passagen vid Harebosjön är olämplig då det är en unik fågelsjö. Han upplyser om att fåglarna ofta går ner vid Smalen, precis där ledningen planeras. Begränsningen av stolphöjden i området menar han skulle öka kollisionsrisken ytterligare för fåglarna. Han framför också att en ny ledningsgata är olämplig med hänsyn till de värdefulla kulturmiljöerna i området. Vidare anser han att en ny ledningsgata skulle försvåra för jord- och skogsbruket i området. Dels genom att en stor areal skogsmark tas i anspråk men också pga. att fragmenteringen blir för stor beroende på att skiftena är så små i området. Han framför också att torpet Lindholmen skulle hamna i kläm om Lindholmen alternativ 1 väljs. Slutligen påpekar han att påverkan på landskapsbilden skulle påverkas negativt av en ny ledningsgata i landskapet. Han framför även följande synpunkter på Harebo alternativ 1 och 2. Avseende alternativ 1 anser han att det bör avföras med anledning av kulturmiljövärdena i området samt att det passerar fin äldre skog. Avseende alternativ 2 anser han detta är bättre än alternativ 1. Han anser dock att det krävs en justering med ytterligare 50 meter söderut för att undvika påverkan på kulturmiljöområdet. Han upplyser också om att en del av arealen på mossen kan komma att användas till bete igen i framtiden, varför elektriska och magnetiska fältstyrkorna under ledningar inte får överskrida gränsvärden för människor och djur. I ett kompletterande yttrande bifogas en bedömning av de olika alternativens lämplighet utifrån en 10-gradig skala. Han anser att alternativens lämplighet är följande; alternativ 3 (5), ny ledningsgata Brunamåla-Harebosjön (2), passage Harebosjön (0), alternativ 1 Harebo (0), alternativ 2 Harebo efter justering (1), ny ledningsgata Skallebo-Sibbahult (1), alternativ 1 Lindholmen (0) och alternativ 2 Lindholmen (1). Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för informationen och synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts 62/149

63 förstahandsval med nuvarande uppdrag att växelströmsförbindelser alltid byggs som luftledningar. De enda undantag som görs i det avseendet är när det är fysiskt eller juridiskt omöjligt att bygga luftledningar, det vill säga över hav eller genom städer. Mer om detta redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt avsnitt 4.5 Teknikval. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. I avsnittet 4.10 beskrivs säkerhet och 4.11 magnetiska fält. En miljökonsekvensbeskrivning kommer att upprättas där det beskrivs hur hänsyn kan tas till förekommande naturvärden. Som grund till bedömningar i miljökonsekvensbeskrivningen ligger natur och kulturinventeringar som utförts. #118 Therese Fransson förordar alternativ 3, alternativt att gräva ner ledningen, eftersom det alternativet följer befintlig ledningsgata och på så vis bevarar mest skog. Hon anser att vi bör värna våra skogar då de är viktiga för djuren och rekreation för oss människor. Förutom skogsavverkningen anser hon även att alternativ 1 och 2 är sämre då det skulle innebära att byarna omringas med mer farliga magnetfält. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadsskäl. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. 63/149

64 Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. När Svenska kraftnät planerar för placeringen av en ny ledning strävar vi efter att ledningen ska ge så liten negativ påverkan som möjligt för natur och miljö. I det arbetet väger vi samman många olika faktorer längs ledningens hela sträckning. Natur- och kulturvärdena längs hela sträckan har kartlagts genom inventeringar och hänsyn till funna värden har tagits i största möjliga utsträckning, vilket kommer att beskrivas i koncessionsansökans miljökonsekvensbeskrivning. #120 Ib och Claus Hansen förordar en ny ledningsgata söder om Harebo. De vill inte ha alternativ 3 eftersom det skulle störa deras boendemiljö. Synpunkten har framförts med hjälp av Knut Arnesson på Skogsstyrelsen för att undvika språkliga missförstånd. Ib Hansen, Claus Hansen och Flemming Enevoldsen har även framfört en synpunkt genom Erika Henmalm Koch som är fastighetsmäklare på Tingsryds fastighetsbyrå. De menar att elledningen påverkat marknadsvärdet av deras före detta fastighet Emmaboda Skallebo 1:14. Erika hade i uppdrag att sälja fastigheten i juni 2015 och berättar att flera spekulanter tappades då de fick kännedom om den planerade ledningen. Fastigheten såldes för kr under utgångspris vilket hon menar beror på osäkerheten kring den planerade ledningen. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8, särskilt avsnitt Miljöskada utifrån försämrad utblick från boendemiljöer regleras ekonomiskt tillsammans med övriga intrångsersättningar. #122 Sven Odlingson förordar alternativ 3, såvida inte markkabel kan förläggas. Han menar att fördelarna med alternativ 3 är att det innebär minst påverkan på landskapsbild och kräver minst markanspråk. I andra hand förordar han alternativ 2 Lindholmen för att undvika att ett hus får en ledning på vardera sidan. Han upplyser också om att det finns stora bokträd i den södra delen av korridoren för alternativ 2 Lindholmen, varför sträckningen bör gå så långt norrut som möjligt. Om alternativ 1 Lindholmen skulle väljas anser han att sträckningen måste justeras m åt väster för 64/149

65 att undvika påverkan på en våtmark och skog med grova lövträd. Detta finns beskrivet i hans tidigare yttrande vid samråd 2 (daterat ). Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #127 Carl-Anton Thiel förordar alternativ 3 eftersom det innebär att man går bredvid befintlig ledning. I andra hand föredrar han alternativ 2 Lindholmen förutsatt att hänsyn tas till naturvärden. Alternativ 1 Lindholmen kan han inte acceptera då han anser att det skulle vara förödande för byn Bågsjö samt Bågsjön och Bjursjön. Huvudargumentet som talar för alternativ 3 är att undvika påverkan på de höga naturvärden som finns på fastigheterna Bågsjö 1:14 och Bågsjö 1:15. Han berättar att man i generationer tillbaka har värnat om naturvärdena på dessa marker. Där finns exempelvis områden med bra habitat för skyddsvärda fågelarter och andra områden med känsliga lavar och insekter. Han berättar att hans uppfattning om dessa naturvärden bekräftades av personal som utförde naturinventeringen vilka han träffat i fält. Han saknar resultatet från naturinventeringen i samrådsunderlaget. Vidare påpekar han att det finns sakfel i samrådsunderlaget. Uppgiften om att inga större fåglar häckat de senaste tio åren i Bågsjön eller Bjursjön menar han inte stämmer då han själv observerat häckande tranor varje år. Alternativ 2 Lindholmen anser han skulle vara möjligt om sträckningen dras så långt norrut som möjligt inom den föreslagna korridoren för att värna de höga naturvärdena. Alternativ 1 Lindholmen menar han är ett icke-alternativ då det skulle ha för stor påverkan på naturvärden, landskapsbilden och boendemiljön på gårdarna. Han påpekar också att marknadsvärdet skulle påverkas negativt. Slutligen framför han synpunkter till Svenska kraftnät som myndighet. Han tycker det är bra att man tagit till sig av den kritik som framförts på tidigare samråd och därmed utrett fler alternativ. Han förväntar sig dock att Svenska kraftnät visar mer hänsyn till de som drabbas av ledningen. Han anser att metoden som används för att bestämma ersättningen är förlegad och att man bör utöva inflytande på politikerna som beslutar i denna fråga. Han anser också att Svenska kraftnät bör sluta använda kreosot för att visa att de är en myndighet som ligger i framkant i miljöfrågor. 65/149

66 Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. När Svenska kraftnät planerar för placeringen av en ny ledning strävar vi efter att ledningen ska ge så liten negativ påverkan som möjligt för natur och miljö. I det arbetet väger vi samman många olika faktorer längs ledningens hela sträckning. Natur- och kulturvärdena längs hela sträckan har kartlagts genom inventeringar och hänsyn till funna värden har tagits i största möjliga utsträckning, vilket kommer att beskrivas i den kommande koncessionsansökans miljökonsekvensbeskrivning. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8. #132 Mikael Herbertsson motsätter sig alternativ 3. Alternativet skulle innebära ett markintrång på två ställen på hans fastighet och förändra landskapsbilden. Han menar också att det skulle orsaka för höga magnetfältsnivåer vid bebyggelsen på hans fastighet (Ingemundebo 1:34) och även på grannfastigheten (Ingemundebo 1:10). Han anser att markkabel skulle vara det bästa alternativet. Slutligen undrar han varför inte Ingemundebo Byalagsförenings skrivelse utretts närmare. Det förslaget innebär att ledningen ansluts vid södra Harebosjön och ingen bebyggelse skulle beröras i Ingemundebo, Brunamåla eller Norra Harebo. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Angående Ingemundebo Byalagsförenings förslag har detta utretts och avförts då det sammantaget bedömdes medföra större negativ påverkan än utbyggnadsförslaget, se kommentar under yttrande #57. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8, särskilt avsnitt /149

67 Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro, se avsnitt 4.10 och Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt möjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet, se avsnitt om teknikval. #133 Bo Sunesson anser att luftledning är gammaldags teknik och kräver markbunden kabel. Han berättar att familjen redan har tre luftledningar nära boningshuset och menar att de måste flytta pga. för hög strålning om det skulle byggas en ledning till. Han hänvisar till Pöyrys utredning som visar på konsekvenserna av luftledning. Han framför också att markägarna skulle hjälpa till vid markbunden ledning vilket skulle minska byggtiden. Han ifrågasätter även motivet till att bygga ledningen som har angetts vara krav från regeringen att säkra nätet. Han menar att politiska beslut går att påverka om man vill. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro, se avsnitt 4.11 magnetiska fält och 4.10 säkerhet. 67/149

68 Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. Vad gäller samhällsekonomiska analyser, se avsnitt 4.9 och Svenska kraftnäts svar till Södra skogsägarna i avsnitt 2.2 under yttranden #242 och #247. #144 Magdalena Thiel, Bågsjö 1:15, finner alternativ 3 Harebo-Lindholmen som det enda alternativ hon kommer att godkänna. Hon ifrågasätter information från samrådsunderlaget som säger att inga större fåglar häckat i området de senaste 10 åren, då hon känner till att flera par tranor häckar i Bågsjön och Bjursjön årligen. Hon erbjuder sig att visa dem för Svenska kraftnät. Hon ifrågasätter hur information om dragning av olika förslag kan gå ut innan naturvärdesinventeringen av området är färdigställd. Hon förklarar att på Bågsjö 1:14 och 1:15 finns höga naturvärden med bland annat stora träd, död ved och sällsynta lavar och skalbaggar. På fastigheterna arbetar de aktivt för att främja naturvärdena. Hon vill ta del av naturvärdesinventeringen så snart som möjligt, och hon uppmanar Svenska kraftnät att ta del av densamma och komma på förslag med nya dragningar. Hon förespråkar en nedgrävd ledning om det är möjligt. Vidare framhäver hon vikten av att hon och andra fastighetsägare får fortsätta att bevara naturen, djurlivet och skogen på ett skonsamt sätt, samt att de slipper fler små skiften. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. När Svenska kraftnät planerar för placeringen av en ny ledning strävar vi efter att ledningen ska ge så liten negativ påverkan som möjligt för natur och miljö. I det arbetet väger vi samman många olika faktorer längs ledningens hela sträckning. Natur- och kulturvärdena längs hela sträckan har kartlagts genom inventeringar och hänsyn till funna värden har tagits i största möjliga utsträckning, vilket kommer att redovisas i den kommande koncessionsansökans miljökonsekvensbeskrivning. #154 Bengt Eriksson och Ingalill Eriksson, fastighetsägare till Långasjö 2:14, motsätter sig alternativ 2 Harebo, då inga argument visar att detta alternativ är det bästa. De påpekar att det åberopade kommunala kulturmiljöprogrammet endast är ett arbetsmaterial. De framför att de inte under några omständigheter kommer att upplåta mark enligt alternativ 2 Harebo. De menar att det enda tänkbara alternativet är en 68/149

69 parallellgång med befintlig ledning, alternativ 3 Harebo-Lindholmen. De föreslår att gräva ner en växelströmskabel längst sträckan Harebo-Sibbahult, vilket de menar är möjligt enligt vad de hört vid mötet i Emmaboda. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna och informationen om kulturmiljöprogrammet. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval och val av sträcka se avsnitt 4.6. #150/155 Maj Britt Olsson, fastighetsägare till Sibbahult 2:2, anser att ledningen bör grävas ner. Hon framför att ledningen bör grävas ner i den befintliga 400 kvledningsgatan för att splittra mindre skogsmark och utsätta färre bostäder för strålning. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkten. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. 69/149

70 Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt,4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. #151 och #156 Gun Jeansson, fastighetsägare till Sibbahult 1:3 och Sibbahult 2:5, anser att ledningen bör grävas ner. Hon framför att ledningen bör sambyggas med den befintliga 130 kv-ledningen från Harebo för att spara på mark som tas i anspråk, alternativt att gräva ner ledningen för sträckan Harebo-Lindholmen i den befintliga ledningsgatan. De senare alternativet anser hon vara bättre eftersom det splittrar fastigheter mindre, tar mindre mark i anspråk samt inte utsätter nya områden för strålning. Hon påpekar att det kan vara svårt att bygga en ledningsgata mellan Sibbahult och Bågsjö, alternativ 2 Lindholmen, då en stor del av området är torvmark. Hon anser att inget kreosot ska användas i stolpfundamenten. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Att följa befintlig 130 kv-ledning vid Harebo har utretts inom ramen för samråd 1 och bedömdes sammantaget medföra större påverkan på naturvärden och värden för friluftslivet och innebar mycket starka invändningar från Luftfartsverket jämfört med utbyggnadsförslaget. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosot- 70/149

71 impregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt #87, #152 och #157 Gösta Karlsson, fastighetsägare till Sibbahult 1:3 och Sibbahult 2:5, anser att ledningen bör grävas ner. Han framför att ledningen bör sambyggas med den befintliga 130 kv-ledningen från Harebo för att spara på mark som tas i anspråk, alternativt att gräva ner ledningen för sträckan Harebo-Lindholmen i den befintliga ledningsgatan. De senare alternativet anser han vara bättre eftersom det splittrar fastigheter mindre, tar mindre mark i anspråk samt inte utsätter nya områden för strålning. Han påpekar att det kan vara svårt att bygga en ledningsgata mellan Sibbahult och Bågsjö, alternativ 2 Lindholmen, då en stor del av området är torvmark. Han anser att inget kreosot ska användas i stolpfundamenten. Han har även ställt en fråga till Svenska kraftnät, där han undrar om strålningen skiljer sig mellan en ledning och två parallellbyggda ledningar. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Att följa befintlig 130 kv-ledning vid Harebo har utretts inom ramen för samråd 1 och bedömdes sammantaget medföra större påverkan på naturvärden och värden för friluftslivet och innebar mycket starka invändningar från Luftfartsverket jämfört med utbyggnadsförslaget. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt /149

72 Angående magnetfält ökar detta vanligtvis något när två ledningar går parallellt jämfört med när det bara är en ledning, men två parallella ledningar kan också medföra minskat magnetfält. De beräkningar som är gjorda visar att magnetfält 0,4 mikrotesla ligger mellan 75 och 80 meter från en ensam ledning. För två parallellgående ledningar på den här sträckan så är avståndet ca 85 meter från den nya lednings mitt och ca 75 meter från den befintliga ledningen mitt. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. I avsnittet 4.10 beskrivs säkerhet och 4.11 magnetiska fält. #161 Per Alm, fastighetsägare till Lindholmen 1:8, vänder sig starkt emot att utredningen beskriver påverkan på boendemiljö och landskapsbild vid Lindholmen som obetydlig. Han påpekar att både alternativ 1 Lindholmen och alternativ 2 sannolikt kommer att innebära en kraftig påverkan på boendemiljön kring Lindholmen, som idag karaktäriseras av ett öppet fält omgivet av vacker lövskog, odlingsrösen och stenmurar. Han påpekar att marknadsvärdet på fastigheten kommer att påverkas av ledningen, eftersom den omgivande landskapsmiljön är avgörande för de som väljer att besätta sig i området. Han bedömer att alternativ 1 har minst påverkan på Lindholmen, men desto mer påverkan på det närliggande Bjursjön. Detta alternativ innebär att Lindholmen hamnar mellan ledningar, men att de kommer att gå på fastighetens baksida och därför inte störa vyn över landskapet. Angående alternativ 2, där den exakta dragningen inte är fastställd, motsätter sig han en sydlig dragning genom det området där sträckan inte ännu är definierad. Han förklarar att en sådan stäckning skulle innebära att risken finns att ledningsgatan blir alltför synlig från hans fastighet i framtiden, om det skogsparti som finns emellan fastigheten och sträckan kulle avverkas eller fällas av storm. Han anser att en rimligare sträckning vore att placera ledningen i mitten av det föreslagna området, där den befintliga ledningsgatan idag passerar en bäck, då ledningen i så fall kan följa en naturlig sänka. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #170 Julia Sixtensson, boende på fastigheten Skallebo 2:6, framhåller att hon inte finner några anledningar till att välja alternativ 3 Harebo-Lindholmen framför alterna- 72/149

73 tiv 1 Harebo eller 2 Harebo. Alternativ 3 skulle påverka den fastighet som ägs av hennes familj och som hon själv bor på idag. Hon uttrycker att hon trivs bra där hon bor, men nu upplever en stark oro inför framtiden, och hur det ska gå med de fastigheter som funnits i henens familjs ägo i flera generationer. Hon framför att ytterligare en kraftledning intill fastigheten Skallebo 2:6 skulle innebära en katastrof både miljö-, strålnings-, och framför allt utseendemässigt. Hon betonar att alternativen 1 och 2 mestadels går igenom skogsmark utan bebyggelse. Vidare yttrar hon att man bör anlägga en markkabel istället för en luftburen, och föreslår att den kan grävas ner längst med Tingsrydsvägen som ändå behöver breddas. Hon håller inte med om Svenska kraftnäts argument mot en markkabel. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se avsnitt och om teknikval och avsnitt 4.6 om val av sträcka. #172 Leif Sixtensson och Monica Sixtensson anser att alternativ 3 Harebo- Lindholmen är helt uteslutet i jämförelse med alternativ 1 Harebo och 2 Harebo, då betydligt färre hus berörs än av alternativ 3. De anser att boendemiljö gällande strålningsrisk och synintryck borde värderas högst vid beslut om sträckning. De framhåller även att alternativ 3 skulle förstöra det öppna småbrukslandkapet kring Skallebo som idag är ett populärt rekreationsområde med bland annat hjorthägn och ett rikt fågelliv. Dessutom finns en kulturklassad väg som lockar turister i området. De drar slutsatsen att alternativ 3 skulle innebär att fastigheten Skallebo 2:6, vilken funnits i familjen i flera generationer, kommer att bli obebodd, att skogens värde kommer att sjunka, att synintryck, strålningsrisk och irritation kommer att vara svåra att leva med för dem. 73/149

74 De uppmanar Svenska kraftnät till nytänkande och till att använda modernare teknik istället för luftledning. De förstår inte argumenten mot en nedgrävd likströmsledning. De betonar att de kommer att göra allt som står i deras makt för att stoppa detta projekt. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, och val av sträcka se avsnitt 4.6. #174 Johan Kroon, delägare till fastigheten Harebo 1:7, förordar starkt en markkabel istället för en luftledning. Han framhåller att Norra Harebo är en levande och populär kulturbygd med inflyttning av yngre barnfamiljer. Området uppskattas för sin lugna miljö, det aktiva skogsbrukandet, fina åkermarker, den trygga miljön för barn samt för jakt och annan rekreation. Han menar att en synbar ledning kan öka osäkerheten samtidigt som den påverkar skogsbruket och friluftslivet negativt. Han motsätter sig alternativ 3 Harebo-Lindholmen då det skulle påverka byn Norra Harebos utveckling negativt, eftersom den påverkar både byns attraktionskraft och enskilda fastighetsägare. Alternativ 3 påverkar även kursgården Mundekulla vars omgivningar är ett populärt friluftsområde. Han framför även att alternativ 3 skulle påverka hans fastighet Harebo 1:7, där hans föräldrar har totalrenoverat mangårdsbyggnaden för att bosätta sig där. Alternativ 3 skulle negativt påverka skogsbruket på hans fastighet. Han framhåller att på grund av negativ miljöpåverkan av strålning eller oro för detsamma bör ledningen placeras så långt från boendemiljö som möjligt, men även möjligheterna till ett aktivt skogsbruk bör tas i beaktande. Han menar att alternativ 3 74/149

75 inte lever upp till de kriterierna. Han bedömer vidare att ledningarnas negativa påverkan på djurlivet bör vara ringa men inverkan på människors upplevelser av detsamma vara tydligt, vilket bör reflekteras över inför valet av sträckning för ledningen. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitten och om teknikval och val av sträcka se avsnitt 4.6. #180 Johanna Chytraeus och Tobias Elofsson motsäger sig alternativ 1 Lindholmen och eventuellt alternativ 2 Lindholmen då de berör fastigheterna Sibbahult 2:10 och 2:11. De framhåller att sträckningar som inte går i de redan befintliga ledningsdragen är otänkbara för dem, då det skulle innebära förlorad skog och inkomst samt ökad strålningseffekt i byn där deras barn växer upp. De önskar främst en markledning istället för en luftledning, även om det skulle innebära ett högre elpris. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en 75/149

76 mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. #181 Erling Karlsson, fastighetsägare till Sibbhult 2:6 samt Kvarnaryd 2.1, framhåller att på hans fastighet Sibbahult 2:6 bor sammanlagt tre personer närmre än minimiavståndet för strålning enligt alternativ 3 Harebo-Lindholmen. Han motsätter sig alternativ 1 Lindholmen då denna sträcknings skulle stycka sönder skogen på hans fastighet Kvarnaryd 2.1, vilket skulle öka skogens stormkänslighet. Han framhåller att om mark tas i anspråk genom projektet krävs ersättningsmark för hans företag. Han anser att alternativ 3 Harebo-Lindholmen sannolikt skulle göra det omöjligt för de boende längst sträckan att bo kvar, då de skulle var i närheten till inte bara en utan två 400 kv-ledningar, och framhåller att alternativ 2 Lindholmen är det enda tänkbara alternativet. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8. #182 Berit Elofsson, fastighetsägare till Sibbahult 2:3 och boende på Sibbahult 2:6, framhåller att hon i första hand anser att det samhällsekonomiskt bästa alternativet vore en markförd likströmskabel längs vägarna 25, 120 och 29. Hon framhåller sin övertygelse om att fungerande tekniska läsningar kommer att utvecklas när Svenska kraftnät bestämmer sig för att bygga så. I andra hand, om det blir en luftledning, anser hon att det bör ske som sambyggnad med E.ONs 130 kv-ledning från där den korsar den nu befintliga 400 kv-ledningen i Harebo och vidare mot sydväst. Detta för att minimera markanspråk och närhet till bostadshus. I tredje hand föredrar hon alterna- 76/149

77 tiv 2 Lindholmen, då detta leder till att hon och de andra boende i Sibbhult slipper ännu en kraftledning i området. Hon framhåller att det finns två bostadshus, Sibbhult 114 och Sibbhult 166, som ligger för nära den befintliga ledningen, och att leva till ytterligare en ledning skulle leda till oro. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Att följa befintlig 130 kv-ledning vid Harebo har utretts inom ramen för samråd 1 och bedömdes sammantaget medföra större påverkan på naturvärden och värden för friluftslivet och innebar mycket starka invändningar från Luftfartsverket jämfört med utbyggnadsförslaget. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval och val av sträcka se avsnitt 4.6. Vad gäller samhällsekonomiska analyser, se avsnitt 4.9 och Svenska kraftnäts svar till Södra skogsägarna i avsnitt 2.2, #242 och #247. #183 John och Linnea Sixtensson, fastighetsägare till Skallebo 2:6, menar att de inte ser någon anledning till att alternativ 3 Harebo Lindholmen ska väljas före alternativ 1 Harebo eller 2 Harebo, då alternativ två mestadels går genom skogsmark. Enligt alternativ 3 kommer ett antal hus att beröras, bland annat deras fastighet samt Skallebo 3:6. Både dessa fastigheter har funnit i familjens ägo i flera generationer och de undrar nu vad som händer med dessa fastigheter i framtiden, samt om de kommer att våga ta med sig hundar och barn till området i framtiden. De förespråkar starkt en 77/149

78 markkabel istället för en luftburen ledning, och föreslår att ledningen kan grävas ner längst med väg 120, som ändå behöver breddas. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt och om teknikval. #184 Bo Eddie Rossbol och Inger Rossbol, fastighetsägare till Brunamåla 1:9 och Brunamåla 1:48, anser att endast en nedgrävd ledning kan godtas, även om det är växelström, och för att minimera påverkan på mark ska ledningen förläggas i den nuvarande ledningsgatan. De menar att om man kan lägga ledningar med likström i vatten, så som det gjorts för NordBalt kabeln och delar av Sydvästlänken, så kan det även göras på land. De framför därför att endast alternativ 3 Harebo-Lindholmen är att acceptabelt alternativ. De yrkar på att Svenska kraftnät måste komma med ett nytt förslag med nedgrävs ledning, där ledningen med fördel grävs ner i de redan befintliga ledningsgatorna. De framhåller att med en nedgrävd ledning kan de fortsätta att bedriva sitt skogsbruk. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av drift- 78/149

79 säkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval och val av sträckning avsnitt 4.6. #185 Martina Larsson och Tom Fransson betonar att luftledningen kommer att påverka landskapsbilden och boendemiljön för dem och andra boende i området kring Harebo. De menar att de vill njuta av naturen i området för avkoppling och friluftsliv. De framhåller att fastighetsvärdet för de fastigheter som ligger i närheten av de planerade ledningarna kommer att bli lägre, vilket kommer att påverka de som investerat i fastigheter i området, av vilka många är yngre par eller barnfamiljer med planer på att bo länge i sina hus. Vidare betonar de att de valt att bosätta sig i området för att bo i en kulturbygd, samt för att slippa för mycket infrastruktur av den sort som luftledningen innebär. De menar även att om luftledningen placerades längre västerut, vilket inte varit utrett som ett förslag, hade boendemiljöer kunnat undvikas. De reagerar på att man planerar en ledning med sänkt ledningshöjd kring Ronneby flygflottilj och menar att detta bör undvikas då den lägre ledningen kan leda till ökad påverkan på ljudnivå, elektriska och magnetiska fält på markplan. De ifrågasätter även planen att anlägga kraftledning med kreosotimpregnerade sliprar med tanke på dess hälsofarliga egenskaper, och anser att modernare alternativ istället bör användas. Av de alternativ som presenteras föredrar de alternativ 3, även om de framhåller att en markledning skulle vara det bästa valet. Speciellt vid sträckor där boendemiljön påverkas negativt, som vid Harebo, bör kraftledningen förläggas under mark. De ifrågasätter även starkt att de ska ha ytterligare kraftledningar i sin boendemiljö som de själva inte kan dra nytta av, då området är beläget i den dyraste elzonen och fortfarande har dålig standard på el med regelbundna strömavbrott. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. 79/149

80 Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper beaktande driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. I avsnittet 4.10 beskrivs säkerhet och 4.11 magnetiska fält. Ljudeffekter beskrivs i avsnitt #189 Egon Eriksson, delägare till Harebo 1:7, står fast vid tidigare inlämnat yttrande där han motsätter sig alternativ 3 Harebo-Lindholmen. Han menar att alternativ 3 skulle innebära en avsevärd påverkan på Harebo som är en populär kulturby med inflyttning av många barnfamiljer. För boende i byn är området kring Mundekulla ett viktigt rekreationsområde med vandringsleder. Han menar att införandet av ytterligare en ledning i ett område där det redan finns två ledningar, knappast kommer att locka fler människor att flytta ut på landet och leda till en utflytning ur bygden snarare än inflyttning. Han påpekar även att kraftledningarna leder till oro bland människor, då många kopplar samman dem med fara och att det fortfarande är osäkert vilket säkerhetsavstånd till dem som krävs. Det finns flera fritidsfastigheter i området som skulle kunna omvandlas till permanentbostäder om inte strålningen ökar. Han påpekar att alternativ 3 kommer närmre fler fastigheter som då berörs av strålningen. Dessutom lever fåglar idag ett fredat liv i Harebosjön, som berörs av alternativ 3. För egen del förklarar han att han totalrenoverat mangårdsbyggnaden på sin fastighet i förhoppningen om att kunna bosätta sig där som pensionär och senare erbjuda möjlighet för kommande generationer att bosätta sig. Gällande hans fastigheter skulle de bli märkbart påverkade av en parallelldragning av luftledning enligt alternativ 3. På fastigheten finns redan två ledningsgator som passerar genom skogsmark och ytterli- 80/149

81 gare en ledning skulle omvandla delar av fastigheten till rena kalhygget, och området skulle bli utan värde för alla framtid. Han undrar om man inte borde se till att bygga skogsvägar i kanten av ledningsgatan för att kunna använda marken till något nyttigt? Det han kan acceptera gällande sträckningen för alternativ 3 vore att använda modern teknik med nedgrävning av elkabeln. Han påpekar att överförandet av el är en gammal teknik, och att man fortfarande behöver skicka ström i luftledningar tyder på att forskningen på området är eftersatt. Han framhåller att från och med december 2015 ingår den del av Harebo 1:6 som ligger väster om nuvarande kraftledning till Harebo 1:7. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro. I avsnittet 4.10 beskrivs säkerhet och 4.11 magnetiska fält. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 3.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. #191 Agneta Sunesson och Leif Sunesson anser att ledningen ska grävas ner eftersom det leder till minst påverkan på människor och miljö. De framför att många 81/149

82 barnfamiljer har flyttat till Harebo under de senaste åren, och många är nu oroliga för konsekvenserna av ytterligare en luftledning i området. När det gäller de föreslagna sträckningarna för en luftledning finner de att alternativ 3 Harebo-Lindholmen helt uteslutet eftersom det enligt Svenska kraftnäts bedömning ger en större påverkan på boendemiljö, landskapsbild, naturmiljö samt naturresurser än de andra alternativen. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval. #192 Karl-Gustav Eriksson, Spritsmåla 1:1, framför att han inte vill ha någon mer växelströmsledningen på sin fastighet, då en sådan ledning skulle kunna mer än fördubbla den skada som befintlig ledning redan åstadkommit på fastigheten. Han vill att modern teknik och en nedgrävd likströmskabel används, och att den grävs ner i anslutning till befintliga växelströmsledningen för att spara på nuvarande och framtida naturresurser och markanspråk. Han menar att då kabeln samt en väg tar upp cirka 20 m i anspråk kan dessa rymmas inom den nuvarande ledningsgatan. Ifall förslaget med nedgräv kabel förkastas anser han att en luftkabel bör dras parallellt med befintlig ledningsgata, alternativt att den dras enligt alternativ 2 Lindholmen. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. 82/149

83 Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad och avsnitt4.5 om teknikval. #195 Lars Gustafsson, Bågsjö 1:12 föredrar alternativ 3 Harebo-Lindholmen, då det medför att så lite mark som möjligt tas i anspråk och därav borde vara det billigaste alternativet för både staten och markägare. Han menar att alternativ 3 även är bäst ur ett långsiktigt perspektiv då det splittrar färre fastigheter än vid andra alternativ. Han menar att utöka bredden på befintlig ledningsgata inte är hela världen. Han framför att han själv inte blir direkt berörd av alternativ 3 då hans fastighet ligger på andra sidan av den befintliga ledningen, men att han ändå har en koppling till marken från den tid då hans föräldragård var odelad. Han håller fast vid tidigare inlämnade åsikter angående alternativ 1 Lindholmen och alternativ 2 Lindholmen. Han framför att vid tiden då sträckningen är fastställd är Svenska kraftnät välkomna till hans fastighet i Bågsjö för att göra nödvändiga mätningar. Han kommer att utan alltför tungt sinne vara beredd att avverka den skog som blir nödvändig om alternativ 3 blir fastställt. Svenska kraftnäts kommentar Svenska kraftnät tackar för synpunkterna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. 3.5 Ällenäs - Solliden Länsstyrelse och kommuner Inga inkomna yttranden som specifikt rört denna del Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Inga inkomna yttranden som specifikt rört denna del. En fördjupad dialog pågår mellan Svenska kraftnät och Försvarsmakten. 83/149

84 3.5.3 Berörda fastighetsägare och allmänhet #10 Søren Turner anser att alternativ 2 är det bästa alternativet då ledningen i detta fall kommer längre från deras fritidshus. Undertecknad påpekar att fastigheten har status som både helårsboende och fritidsboende och att ägarnas planer är att eventuellt bosätta sig där permanent vid pensionen. Han önskar också bli underrättad om vilken sträckning som slutligt väljs när beslutets tagits. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Aktuell information om projektet finns alltid på #56/67 Mats Uleskog meddelar att han enbart accepterar alternativet nedgrävd ledning. Han påpekar att ett fritidshus kommer att drabbas om alternativ 1 väljs. Alternativ 2 är dock sämre för hans skogsfastighet. Skogen som berörs utgörs av en 30- årig granskog, en 50-årig blandskog av tall och gran samt en 20-årig granskog. I alternativ 1 utgörs skogen av 85-årig skog och en mindre nyplantering. Undertecknad påpekar att den samhällsekonomiska analys av kraftledningsprojekt som Pöyry slutfört i mars 2016 inte nämns i det kompletterande samrådsunderlaget, vilket han ser som en stor brist. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Se avsnitt och för mer information om teknikval. Vad gäller samhällsekonomiska analyser, se avsnitt 4.9 och Svenska kraftnäts svar till Södra skogsägarna i avsnitt 2.2 under yttranden #242 och #247. #59 och #60 Peter Otterstrøm och Lena Jensen upplyser om att deras fritidshus har ett historiskt värde och ett av få hus i Tingsryds kommun med den byggteknik 84/149

85 som använts. Huset blev år 1848 flyttat från Genesmåla till sin nuvarande plats. De beskriver att huset är en viktig del familjens liv och att det funnits i släktens ägo sedan Undertecknade har sett fram emot att kunna nyttja fritidshuset mer vid pensionen och ser det även som en ekonomisk investering. De är emot en ny luftledning då de menar att de kommer att drabbas både ekonomiskt och personligt och känner sig mycket bekymrade över situationen. De har kommentarer och frågor gällande de två alternativen. De har fått information om att Svenska kraftnät erbjuder expropriation vid alternativ 1. De har dock inte fått någon information om vilken summa Svenska kraftnät erbjuder och har ett flertal frågor avseende ersättningsnivåer m.m. Undertecknade är i dagsläget inte intresserade av alternativ 2, då de menar att det kommer att sänka husets värde utan att de blir kompenserade för detta och att det kommer att försämra upplevelsen av platsen. De tror även att det kommer att innebära att huset inte kan säljas i framtiden. Sammanfattningsvis förordar de alternativ 1 om de får ett tillräckligt stort ersättningsbelopp så att de kan köpa ett motsvarande hus i närområdet. De vill göra Svenska kraftnät uppmärksamma på att de har lån på huset. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8, särskilt avsnitt Svenska kraftnät har även besvarat frågorna i ett separat brev till fastighetsägarna. 3.6 Dockemåla Länsstyrelse och kommuner #68 Länsstyrelsen i Blekinge län har tidigare framfört synpunkter på projektet i samrådsskedet, yttrande daterat dnr , i beslut om betydande miljöpåverkan daterat dnr , samt vid förnyat samråd dnr Den nu inkomna alternativa sträckningen föranleder inte några ytterligare synpunkter från länsstyrelsen. 85/149

86 3.6.2 Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Inga inkomna yttranden som specifikt rört denna del. En fördjupad dialog pågår mellan Svenska kraftnät och Försvarsmakten Berörda fastighetsägare och allmänhet #6 Karen Diekmann undrar om alternativ 2 innebär att hennes fritidshus i Sannaslätt, beläget strax norr om befintlig 400 kv-ledning, behöver rivas eller om det innebär att huset inte längre kan nyttjas som fritidshus på grund av höga magnetfältsnivåer. Hon vill få bekräftat att huset kan vara kvar om ledningen byggs enligt alternativ 1 eller 3. Hon undrar även om hon förstått det rätt att huset kan fortsätta nyttjas som fritidshus om ledningen byggs enligt alternativ 1 eftersom att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy inte gäller för fritidshus. Hon meddelar att hon naturligtvis är intresserad av att behålla huset som varit i familjens ägo i 50 år. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät har besvarat frågorna i ett separat brev till fastighetsägaren. #9 Lone och Søren Elle anser att alternativ 1 är det mest fördelaktiga för Dockemåla By och för sin fastighet. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. #33 Ulrika Ohlsson anser fortfarande att ledningen borde grävas ner längs med befintlig ledning. I valet mellan de tre alternativ som presenterats i det kompletterande samrådet anser hon att alternativ 1 bäst sett ur byn Dockemålas synvinkel då det påverkar landskapsbilden och de fast boende minst. Hon noterar att ett fritidshus kommer att hamna rakt under ledningen och undrar hur Svenska kraftnät hanterar den situationen, om huset kommer att flyttas. Hon upplyser om att alternativ 2 kommer närmare fler permanentboende och i det närmaste precis intill ett fritidshus i Betet som används väldigt frekvent och varit i den danska släktens ägor sedan 60 talet, så hon anser att det är sämre än alt 1 även om det 86/149

87 alternativet också löper längsmed befintlig ledning. Personligen förlorar hon mest skogsmark med detta alternativ. Alternativ 3 påverkar henne personligen minst rent markmässigt men hon tror att detta alternativ helt förstör byns framtida existens och ifrågasätter om någon frivilligt skulle bosätter sig i en by omringad av kraftledningar på alla håll ur såväl landskapsbilds- som hälsosynpunkt. Hon påpekar att ledningarna hamnar inom synhåll från huset om träden blir avverkade. Hon tror att alternativ 3 skulle medföra att det blir mycket svårt att sälja sitt hus. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Se avsnitt och för mer information om teknikval. Om fritidshuset ligger mindre än tio meter från ledningens faslina så kommer ägaren att erbjudas förvärv i enlighet med elsäkerhetsföreskrifter. #42 Ronny Svensson och Monica Larsson förordar alternativ 1 som de uppfattar som det bästa av förslagen då det följer redan befintlig ledning och har rakaste sträckningen. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkten. #50 Per Mattson förordar att ledningen grävs ner eller byggs enligt alternativ 2 så att den inte kommer nära hans fritidshus. Undertecknad menar att de gamla byggnaderna på fastigheten utöver ett värde för honom själv också har ett kulturhistoriskt värde och exemplifierar det med att byggnaderna agerat bostad och verkstad i filmatiseringen av Maria Gripes bok Glasblåsarens barn (1998). Han menar att det inte kommer att gå att nyttja fastigheten som fritidshus om ledningen byggs enligt alternativ 1 och efterfrågar en ekonomisk uppgörelse med Svenska kraftnät. Helst ser undertecknad att Svenska kraftnät köper ut honom ur Dockemåla 1:30. 87/149

88 Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Se avsnitt och för mer information om teknikval. Erbjudande om förvärv och ersättning till berörda fastighetsägare redovisas under avsnitt 4.8, särskilt avsnitt #58 Magnus Olofsson är starkt kritisk till Svenska kraftnäts handläggning av ärendet. I december 2015 fick han besked från Svenska kraftnät om att alternativet att dra luftledningen i en båge runt Dockemåla hade flera nackdelar och att alternativet inte skulle utredas vidare. Detta alternativ berörde undertecknads mark och han trodde därför att han inte skulle bli inblandad ärendet därefter. Han blir därför mycket upprörd över det kompletterande samrådet just den korridoren utretts igen. I sakfrågan hänvisar undertecknad till tidigare yttrande med yrkande att luftledningen ersätts med nedgrävd kabel. Eftersom nedgrävd kabel inte är ett alternativ i det kompletterande samråd som Svenska kraftnät nu har skickat ut avstår han från att yttra sig i sakfrågan av den anledningen att han inte vill medverka till att så split mellan boende i området. Han vill ha en bekräftelse på att Svenska kraftnät har mottagit hans yttrande. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät beklagar de olägenheter som det kompletterande samrådet medfört. Vi bedömde att samtliga berörda skulle ha en möjlighet att bemöta det förslag som kommit in under det andra samrådet. Därför beslöt vi att hålla ett kompletterande samråd. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande 88/149

89 stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Se avsnitt och för mer information om teknikval. #61, #62, #63 och #64 Kenneth Turesson förordar alternativ 3 då det inte berör boendemiljöer annat än visuellt. Han är mycket bekymrad över att magnetfält är skadliga för människor och djur vilket innebär en värdeminskning av fastigheter. Han anser att en beräkning av värdeminskningar till följd av ledningen bör ingå samrådsunderlaget från Svenska kraftnät och att alla som drabbas bör få ersättning som motsvarar värdeminskningen. Han menar vidare att ledningen bör grävas ned som likströmskabel då det anges vara bättre ur miljö-, landskapsbilds och säkerhetssynpunkt samt ge mindre intrång i skogsmarken. Undertecknad anser även att intrångsersättningen till markägaren bör stå i paritet till marknadsvärdet. Han anser att en ersättningsmodell som innebär årlig ersättning till markägaren är bättre än en engångsersättning. Han avslutar med att kräva ett personligt svar på sina frågor och tillrättavisanden. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Se avsnitt och för mer information om teknikval. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro, se avsnitt och samt 4.10 om säkerhet. 89/149

90 Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se avsnitt 4.8, särskilt avsnitt Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 4.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. #65 Pär Ericsson anser att ledningen bör grävas ner. Om det inte är möjligt anser han att alternativ 1 är bäst ut miljö och boendemiljösynpunkt. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Se avsnitt och för mer information om teknikval. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. 3.7 Starkeklev Länsstyrelse och kommuner #7 Karlshamns kommun meddelar att de avstår från att lämna yttrande Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter Inga inkomna yttranden som specifikt rört denna del. 90/149

91 3.7.3 Berörda fastighetsägare och allmänhet #47 Margareta och Jan Johansson motsätter sig alternativ 2 som de menar kommer att ta mer mark i anspråk på deras fastighet. De yrkar på att Svenska kraftnät ska gräva ner ledningen alternativt erbjuda markägarna högre ersättning. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Se avsnitt och för mer information om teknikval. Som statligt affärsverk följer Svenska kraftnät lagstiftning gällande exempelvis ersättning för markintrång och behandlar alla intressenter lika, se vidare avsnitt 4.8, särskilt avsnitt #52 Birgitta Olsson förordar alternativ 2 då det alternativet innebär minst påverkan på hennes skogsmark och att ledningen placeras på längre avstånd från husen. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. 3.8 Öjasjön Länsstyrelse och kommuner #139 Karlshamns kommun anser att alternativen kan vara svåra att jämföra men ett mindre markintrång kan väga över till fördel för alternativ 2. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkten på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. 91/149

92 3.8.2 Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter #138 Luftfartsverket har som sakägare av CNS-utrustning inget att erinra mot något av dragningsalternativen vid passage Öjasjön. #197 Försvarsmakten har inget att erinra Berörda fastighetsägare och allmänhet #162 Leif Jönsson, boende på fastigheten Slänsmåla 1:15, anser att varken alternativ 1 eller alternativ 2 är rimliga, då både hans bostadshus och hans gäststuga kommer att ligga inom magnetfältet 0,4 mikrotesla. Han framhåller att för hans del är en markkabel det enda alternativet, då en markkabel har en liten påverkan på skogen, ett lågt magnetfält som inte påverkar hans boende samt inte kräver höga stolpar som förstör miljön. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuellt i detta fall finns i avsnitt och 4.5.3, om teknikval. Svenska kraftnät har stor respekt för den oro som närboende kan känna inför kraftledningar. Vi har en magnetfältspolicy baserad på forskning för att stilla denna oro.i avsnittet 4.10 beskrivs säkerhet och 4.11 magnetiska fält. Svenska kraftnät har i utredningar beräknat förväntat magnetfält och funnit att berörd fastighetsägares bostadshus inte hamnar inom 0,4 mikrotesla. Gäststugan ligger inom 0.4 mikrotesla men omfattas inte av vår magnetfältspolicy eftersom den inte är en permanentbostad. 3.9 Passage Mörrumsån Länsstyrelse och kommuner #119 Länsstyrelsen i Blekinge län har tidigare framfört synpunkter på projektet i samrådsskedet, yttrande daterat dnr , i beslut om betydande miljöpåverkan daterat dnr , samt vid förnyat samråd dnr I det förnyade samrådet angav länsstyrelsen bland annat att åtgärder som på ett betydande sätt kan påverka miljön i ett Natura 2000-område kräver tillstånd enligt 7 kap 28 MB (Natura 2000-prövning). Om denna påverkan avser de delar av Natura /149

93 områdena som innehåller livsmiljöer eller arter som ska skyddas, innebär det att tillåtelse kan komma att krävas av regeringen enligt 7 kap 29. Länsstyrelsen anser att luftledningar som korsar vattendrag är ett generellt problem. Även om det går att undvika att placera stolparna där det är höga naturvärden så innebär röjningsgatorna en stor påverkan. Luftledningen i detta projekt kommer medföra en stor påverkan på vattendragen som korsas, eftersom luftledningen kräver röjda ledningsgator. Röjningsgatorna innebär, förutom den påtagliga avverkningen av träd, även att skuggningseffekten vid vattendragen försvinner på dessa delar, vilket påverkar exempelvis öring och flodpärlmussla negativt. Att ta bort trädskiktet innebär inte enbart att naturvärden knutna till trädskiktet försvinner, det innebär även helt nya förhållanden i busk- och fältskikten och i förlängningen en förändrad flora och fauna där. I augusti i år inkom en förfrågan från Svenska kraftnät till länsstyrelsen angående kommande tillståndsansökan enligt Natura (7:28a MB) för passagen över Mörrumsån (Härnäs), och i november 2015 hölls ett samråd på plats med bland annat länsstyrelsen och Svenska kraftnät där olika alternativ presenterades. Av de alternativ som då redovisades framkom att det alternativ som innebär att man går längs med den befintliga 130 kv-ledningen och breddar den ledningsgatan medför minst intrång i naturvärden och Natura 2000-området. Länsstyrelsen konstaterar att i detta kompletterande samråd finns inte ovanstående alternativ med (som länsstyrelsen förordar i första hand). Båda alternativen som nu redovisas innebär en ny 50 m bred ledningsgata som korsar Mörrumsån. Den tidigare preliminära sträckningen går även igenom den sydligaste delen av Natura området Härnäs. Den justerade dragningen går strax utanför detta Natura område, varför den är att föredra. Länsstyrelsens bedömning är att båda alternativen måste tillståndsprövas enligt miljöbalkens 7 kap 28a utifrån Natura 2000-området Mörrumsån. Den tidigare preliminära sträckningen måste också tillståndsprövas utifrån Natura 2000-området Härnäs. Även åtgärder utanför ett Natura 2000-område, som kan påverka miljön inom Natura 2000-området, ska tillståndsprövas. Det innebär att det även kan bli aktuellt med tillståndsprövning utifrån Natura 2000-området Härnäs för den justerade dragningen. Länsstyrelsen uppmärksammar även att de båda föreslagna ledningsgatorna skär genom en nyckelbiotop öster om Mörrumsån. 93/149

94 Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för informationen och synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Vi har ansökt om tillstånd enligt 7 kap 28a miljöbalken för Natura 2000-områdena Mörrumsån och Härnäs. Motiv till valt utbyggnadsförslag kommer att fördjupas i den kommande koncessionsansökans miljökonsekvensbeskrivning. Där kommer förutsättningar och konsekvenser för naturmiljön kring Mörrumsån att beskrivs. Det valda utbyggnadsförslaget bedöms sammantaget medföra minst påverkan på människor och miljön. Naturmiljöaspekterna har vägts in i den bedömningen. #139 Karlshamns kommun har ingen erinran mot den redovisade justerade sträckningen vid Mörrumsån. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för det inkomna yttrandet. #141 Olofströms kommun anser att ledningen bör markförläggas och att sträckningen bör följa redan befintlig ledningsgata för att minska konflikten med naturvärden, kulturvärden, bebyggelse och näringsliv. Vad som är mest ekonomiskt fördelaktigt av luftledningar jämfört med markförlagda ledningar är i hög grad en fråga om tidsperspektiv där själva anläggningskostnaden behöver vägas samman med drift och reparationer under en lång tid framåt. Med ett klimat i förändring har hela samhället ett ansvar att välja den mest robusta och hållbara lösningen. En markförlagd ledning ligger skyddad för stormar och häftiga snöfall. Olofströms kommun menar att påverkansgraden verkar generellt lågt bedömd i ansökan. De delar till exempel inte Svenska kraftnäts bedömning att påverkan av naturmiljön kan klassas som måttlig. Utifrån sökandens egen beskrivning och projektets omfattning borde snarare påverkan klassas som stor om projektet genomförs på det sätt sökanden föreslår. Den påverkan av naturmiljön som skulle uppstå i detta scenario bör kompenseras med lämpliga miljökompensationsåtgärder i enlighet med 16 kap 9 Miljöbalken. I detta fall rör det sig främst om kompensation för påverkan av nyckelbiotoper och avverkning av äldre lövskog. Olofströms kommun framhåller att förlust av, eller minskad kvalitet på, nyckelbiotoper inte bara har lokal påverkan i själva nyckelbiotopsområdet. En värdefull nyckelbiotop utgör även spridningscentra för biologisk mångfald i ett betydligt större område. Sökanden kan förslagsvis ta fram lämpliga kompensationsåtgärder i samråd med Skogsstyrelsen och berörda kommuner. 94/149

95 Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar Olofströms kommun för synpunkterna. Avseende teknik är Svenska kraftnäts förstahandsval växelströmsförbindelser byggda som luftledningar. Undantag görs när det är fysiskt eller praktiskt omöjligt att bygga luftledningar, till exempel över hav eller genom städer. Portalstolpar är den grundläggande stolptypen, men där finns en flexibilitet om det är så att miljöpåverkan kan minskas med alternativa stolptyper med beaktande av driftsäkerhet och kostnadseffektivitet. Avseende sträckningar finns en stor öppenhet. Förstudier innehåller alltid ett flertal olika utredningskorridorer och tekniker där en mängd aspekter vägs mot varandra och efter samråden väljs det alternativ som bedöms medföra minst påverkan på människa och miljö. Övriga synpunkter som yttrandet tar upp redovisas i kapitel 4, Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter, se särskilt generell kommentar avsnitt, 3.2 om stamnätets uppbyggnad, avsnitt 4.5 om teknikval, avsnitt 4.9 om samhällsekonomiska analyser och val av sträcka se avsnitt 4.6. När Svenska kraftnät planerar för placeringen av en ny ledning strävar vi efter att ledningen ska ge så liten negativ påverkan som möjligt för människors hälsa och miljö. I det arbetet väger vi samman många olika faktorer längs ledningens hela sträckning, där boendemiljöer är en faktor som väger tungt. Natur- och kulturvärdena längs hela sträckan har kartlagts genom inventeringar och hänsyn har tagits till funna värden i största möjliga utsträckning.. Den nyckelbiotop som Olofströms kommun skriver om är belägen inom naturreservatet Mörrumsåns dalgång. Eftersom ledningen korsar ett naturreservat kommer Svenska kraftnät att ansöka om dispens från reservatsföreskrifterna. Inom ramen för dispensansökan kommer frågan om kompensation enligt 7 kap 7 miljöbalken att beaktas Övriga myndigheter, intresseföreningar och sektorsintressenter #202 Försvarsmakten har inget att erinra, men påpekar att flyghinderdata gällande höjd och placering ska lämnas till Luftfartsverket. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för informationen och bekräftar att flyghinderdata gällande höjd och placering kommer att lämnas till Luftfartsverket Berörda fastighetsägare och allmänhet Yttranden har inte kommit in som specifikt rör Passage Mörrumsån. 95/149

96 3.10 Övriga sträckor #36 och #148 ERIS gården Rehab och Conference Center yttrar sig om sträckan från Svansjömåla till Hemsjö. ERIS gården uppger att de saknar svar på många av de frågor de ställt i tidigare skrivelser ( och ). I detta skede framför de följande yrkanden: 1. att dragningen av den nya 400 kv-ledningen görs utefter den befintliga 400 kv-ledningen 2. att föreslagen ny ledningsgata med dragning norr Kullemåla slopas. 3. att Miljöbalken följs. 4. att FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som Sverige antog 2008 och EU 2009 följs. 5. att Svenska kraftnät ser till att rehabiliteringsanläggningen för elöverkänsliga i Tranemåla inte påverkas utan kan leva vidare. De menar att den föreslagna sträckningen kan betraktas som icke framkomlig med hänvisning till miljöbalken och ovan nämnda FN-konvention, och bör tas under ny prövning. ERIS gården yrkar även på en utredning gällande varför det förslag om dragning utefter befintlig 400 kv-ledning i korridor I och K lagts åt sidan. ERIS gården begär att Svenska kraftnät redovisar en jämförelse i längd och pris mellan breddning av huvudkorridor för parallelldragning kontra korridor I och K. Det måste även redovisas hur många stolpfundament som kommer att placeras inom vattenskyddsområde för de olika korridorerna. ERIS gården framför att elöverkänsliga inte tål magnetfält från elapparater som exemplifieras i avsnitt 1.11 Elektriska och magnetiska fält sid 44 (i dokumentet Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter som utgör bilaga till kompletterande samrådsunderlag. reds. anm.), såsom hårtorkar och induktionsspisar. Istället för modern elutrustning använder de gasolspis och gasolkylskåp, gamla glödlampor monterade i skärmad armatur istället för lågenergilampor, en gammal sanerad och skärmad fast telefon istället för mobiltelefon, en gammal batteridriven radio istället för TV, dator eller modern radio och en dieselbil från 1990 talet istället för moderna bilar med elektronik.yttrandet beskriver att de elöverkänsliga känner av magnetfält från befintlig 130 kv-ledning inom den sydöstligaste delen av sin fastighet och därför inte kan vistas inom denna del. Man beskriver att stora delar av fastigheten kommer att bli obrukbara för boende på ERIS gården och att rehab- och konferenscentret kommer att behöva stänga och de boende flytta om ledningen placeras enligt utbyggnadsförslaget. ERIS gården saknar en beskrivning av på vilket avstånd från ledningen som magnetfältet uppgår till 0,4 mikrotesla. ERIS gården anser att beräkna magnetfältets utbredning baserat på årsmedelvärde är ovidkommande. Det är istället nödvändigt att titta 96/149

97 på maxströmmar, och även på magnetfältets utbredning vid värden under 0,4 mikrotesla. ERIS gården framhåller att SCENIHRs ställningstagande till potentiell hälsorisk från el- och magnetfält med slutsatsen att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem, endast är en nulägesanalys baserat på ett begränsat forskningsunderlag, och inte ett slutgiltigt ställningstagande. De understryker att det finns andra studier som visar motsatsen, och nämner Bioinitiate gruppens arbete från gällande bland annat barnleukemi, och en sammanställning av rapporter från Powerwatch. Bland annat framhåller de att barn med leukemi har sämre överlevnadsförmåga om de utsätts för elektromagnetiska fält mellan 0,1 och 0,2 mikrotesla i hemmet. ERIS gården menar att gränsen 0,4 mikrotesla vid nyetableringar baserat på ICNIRPs rekommendationer är en felaktig tolkning. Med hänvisning till ordföranden för ICNIRP s uttalanden samt en EU-rapport från 2012 menar de att fler mätningar måste utföras och större säkerhet införas. ERIS gården kommenterar skrivelsen i dokumentet Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter som utgör bilaga till kompletterande samrådsunderlagatt EUs vetenskapliga kommitté SCENHIR i mars 2015 gjort ett slutgiltigt ställningstagande om hälsoriskerna för el och magnetfält. Man menar att det inte är ett slutgiltigt ställningstagande utan att nya uppgifter hela tiden kommer fram och att kommittén skriver att ytterligare forskning krävs för att antingen bekräfta eller utesluta ett möjligt samband. Man hänvisar till forskningssammanställningar som visar påverkan. Till yttrandet bifogas även en internationell appell till FN från ett stor antal forskare som kräver skydd mot hälsorisker vid exponering för icke- joniserande elektromagnetisk strålning. ERIS gården framför sin förhoppning om att Svenska kraftnät kommer att använda samrådsinformationen för att minimera påverkan på människor och miljö, och se till att den grupp medborgare som lider av elöverkänslighet kan fortsätta nyttja det rehab center som finns i Tranemåla. Detta görs enklast genom att följa den befintliga 400 kv-ledningen enligt korridor I och K. Man betonar att i dagens allt mer elektrificerade värld blir ERIS gårdens anläggning i en relativt lågstrålande miljö än mer nödvändig för drabbade. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar ERIS gården för synpunkterna. Vi har tagit del av detta och tidigare yttranden och också svarat på de tidigare yttrandena i tidigare samrådsredo- 97/149

98 görelser. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Avseende den aktuella sträckningen förbi Tranemåla har detta alternativ och ett flertal andra alternativ undersökts i detalj för att hitta den bästa sträckningen, (se utförligare om processen för val av sträckning i avsnitt 4.6). Det valda utbyggnadsförslaget går i en båge runt byn Kullemåla för att undvika påverkan på boendemiljöer. Påverkan på boendemiljöer blir stor vid parallellgång med både befintlig 400 kv-ledning och 130 kv-ledning genom Kullemåla, där flera permanentbostäder kommer att beröras. Vi är medvetna om ERIS- gårdens verksamhet och har vägt in detta i valet av placering för ledningen men gör bedömningen att denna sträckning är den som sammantaget medför minst påverkan för människor och miljö. Till våren kommer beslut tas om den linje som vi kommer att söka koncession för. Koncessionsansökan, som inkluderar en miljökonsekvensbeskrivning, är planerad att lämnas in sommaren 2017 till Energimarknadsinspektionen. Svenska kraftnät befinner sig i ett planeringsskede och det är först vid detaljprojekteringen som ett detaljerat underlag av ledningslängder och antal stolpfundament kommer att tas fram. Svenska kraftnät har inte gjort någon jämförelse av ledningslängder och kostnader mellan utbyggnadsförslaget och alternativet att följa befintlig 400 kvledning eftersom det inte är av kostnadsskäl som alternativet parallellt med befintlig 400 kv-ledning avförts. Påverkan på vattenskyddsområdet för Karlshamn är inte heller någon alternativavskiljande aspekt. Svenska kraftnät har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt Magnetiska fält alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Magnetfältet avtar ungefär med kvadraten på avståndet från ledningen. När magnetfältet beräknas, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används är 95 %- percentilen av alla beräknade årsmedelvärden, dvs. värdet överskrids endast av 5% av alla beräknade årsmedelvärden. Framtida strömmar, för ännu inte byggda ledningar, skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad effektförbrukning och produktion i det planerade nätet. De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen, hög ström) kan förekomma 98/149

99 under begränsad tid av året, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen uppgå till det dubbla av ett årsmedelvärde. För den aktuella ledningen bedöms magnetfältet uppgå till 0,4 mikrotesla på 80 meters avstånd från ledningens mittfas där denna går i egen ledningsgata. Maxvärdens storlek och längd beskrivs inte eftersom de är beroende av elöverföringen för stunden. Svenska kraftnäts magnetfältspolicy är baserad på forskning, se avsnitt 4.10 säkerhet och 4.11 magnetiska fält. Svenska kraftnät följer svensk lagstiftning. Svenska kraftnät ansvarar för att minimera negativa intrångseffekter, såsom ianspråktagande av mark, påverkan på boendemiljöer och naturmiljöer m.m. vid byggande av stamnätet. Det är en sammanvägd bedömning som görs. Prövning av vår ansökan görs och beslut tas av Energimarknadsinspektionen. Svenska kraftnät har sänt en skriftlig bekräftelse på mottagandet av yttrandet till ERIS gården. #43 Tranemålastiftelsen önskar att Svenska kraftnät väljer ett sträckningsalternativ som inte berör Tranemåla. Av de alternativ som framförts i tidigare samråd (samrådsunderlag daterat maj 2014 och januari 2015) föredrar stiftelsen alternativet att följa befintlig 130 kv-ledning förbi Tranemåla. Stiftelsen anser vidare att ledningen bör grävas ner. Stiftelsen upprepar i korthet de argument för stiftelsens önskemål som framfördes 4 september 2014: - Skogsmarkens ekonomiska betydelse för stiftelsen - Skogens vetenskapliga värde som forskningsobjekt i stiftelsestödda projekt - Stiftelsens målsättning att bevara och vårda kulturlandskapet i Tranemålagårdens närhet - Naturvärden bland annat i Brohejans våtmark - Landskapsbild Stiftelsen motsätter sig också all användning av kreosotbehandlat trämaterial på Tranemåla. För detta talar inte minst det faktum att stora delar av Tranemålas mark ligger inom vattenskyddsområde för Karlshamns råvattentäkt i Långasjön. 99/149

100 Stiftelsen noterar dock att Svenska kraftnät har valt att gå vidare med det korridoralternativ som är mest skadligt för stiftelsens skogsbruk och naturvårdande ambitioner. I det kompletterande samrådet avseende förslag på justerad linjesträckning på Tranemålastiftelsens mark konstaterar stiftelsen att Svenska kraftnät i det nya förslaget har tagit hänsyn till vad som framfördes i samband med möte på Tranemåla 17 november 2015 med gemensam syn av korridorsträckningen. Stiftelsen har vid styrelsemöte 11 juni 2016 bestämt sig för att inte lämna några ytterligare synpunkter på den justerade linjesträckningen enligt det kompletterande samrådsunderlaget. Svenska kraftnäts kommentarer Svenska kraftnät tackar för informationen och synpunkterna på de alternativa sträckningarna. Svenska kraftnät försöker så långt som möjligt beakta alla synpunkter som inkommer från markägare, närboende, myndigheter och övriga intressenter. Den justerade sträckningen inom Tranemålastiftelsens markinnehav är ett resultat av detta. En redovisning om varför en markförlagd kabel inte är aktuellt i detta fall finns i avsnitt och Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder stål- eller betongfundament i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventuella risker för läckage av kreosot. Vi har under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder, vilket har resulterat i minskad användning av fundament med kreosotimpregnering. Fundamenten ersätts i stället av prefabricerade betongfundament där de kreosotimpregnerade träfundamenten inte längre ska användas, se avsnitt /149

101 4 Svenska kraftnäts kommentarer till ofta förekommande frågor och synpunkter 4.1 Svenska kraftnät en modern myndighet som använder moderna metoder Svenska kraftnät är ett statligt affärsverk med uppgift att förvalta Sveriges stamnät för el, som omfattar ledningar för 400 kv och 220 kv med stationer och utlandsförbindelser. Verket har också systemansvaret för el. Svenska kraftnät utvecklar stamnätet och elmarknaden för att möta samhällets behov av en säker, miljövänlig och ekonomisk elförsörjning. Därmed har Svenska kraftnät också en viktig roll i klimatpolitiken. Vi bedriver och stöttar forskningsprojekt för att klara viktiga utmaningar för stamnätet för el, dammsäkerheten och möjliga risker i kraftsystemet. Större delen av vår forskning bedrivs i utvecklingsföretagen Energiforsk och STRI som Svenska kraftnät är delägare i. Vi stödjer också forskningsprojekt, doktorandprojekt och examensarbeten vid de tekniska högskolorna runtom i Sverige. 4.2 Stamnätets uppbyggnad och behovet av ledningen Ryggraden i det nordiska elsystemet är de enskilda ländernas växelströmsnät. Växelström är en förutsättning för att elnäten i de nordiska länderna ska kunna hållas sammankopplade synkront 1, vilket möjliggör en gemensam nordisk balans- och reservhållning vilket är en förutsättning för en gemensam elmarknad se figur 4.1. Växelströmsnäten kan kompletteras med, men inte ersättas av, likströmsförbindelser. 1 Synkront innebär att systemen har samma frekvens 101/149

102 Figur 4.1 Elens väg från elproducenter till elkonsumenter. Sveriges och EU:s klimat- och energipolitiska mål ställer krav på omfattande förstärkningar av det svenska stamnätet för att ny småskalig energiproduktion ska kunna anslutas. Stora mängder förnybar elproduktion både på land och till havs tillkommer och förändringar görs i kärnkraftverkens produktion. Växelströmsnäten måste göras starkare både för att medge anslutning och överföring av de stora nya produktionsvolymerna och för att klara anslutning av eventuella likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna. Det svenska stamnätet med utlandsförbindelser och stamnätet i de nordiska grannländerna och Baltikum visas i figur /149

103 Figur 4.2 De nordisk-baltiska stamnäten. 103/149

104 4.2.1 Ett starkt stamnät Svenska kraftnäts styrelse fastställde i april 2013 ett långsiktigt plandokument om utvecklingen av det svenska stamnätet Perspektivplan Inom ramen för organisationen European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) upprättas vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan Ten Year Network Development Plan (TYNDP). Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknadsintegrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och utvecklas, nätutvecklingsplan Den ligger till grund för verkets fortsatta investeringar och samt till grund för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska TYNDP. Alla produktionsanläggningar 2 som ansluts till stamnätet måste uppfylla grundläggande tekniska krav så att de är skyddade i händelse av störningar i stamnätet. Det är även viktigt att stamnätet är konstruerat på ett sätt som försäkrar att elförsörjningen fungerar även om fel skulle uppstå i någon av anläggningarna eller i stamnätet. Störningar i stamnätet som till exempel ett blixtnedslag kan leda till att en ledning frånkopplas vilket försvagar överföringssystemet. Styrkan i nätet är beroende av hur många ledningar som ansluter till transformatorstationerna i stamnätet. Nätet blir alltså starkare genom att man ökar antalet ledningar som en stamnätsstation ansluts med. På motsvarande sätt blir nätet svagare om en ledning behöver kopplas bort på grund av inträffat fel eller när underhållsarbeten behöver genomföras Behovet av en ny ledning NordBalt En ny ledningsförbindelse, kallad NordBalt, mellan Nybro i Sverige och Klaipeda i Litauen har tagits i drift. Denna binder samman de baltiska staternas elnät med det nordiska, vilket medför att den överförda mängden el ökar kraftigt i regionen. De planerade ledningarna Ekhyddan Nybro Hemsjö är ett svenskt projekt som ingår i det internationella klustret NordBalt, vilket är en förbindelse mellan Sverige 2 Med produktionsanläggning menas här både ett kraftverk eller en likströmsförbindelse till ett annat produktionssystem 104/149

105 och Baltstaterna. Projektet och klustret finns upptaget bland godkända PCI:er (Project of Common Interest) från 2013 som Internal line between Ekhyddan and Nybro/Hemsjö (SE). I detta kluster ingår även ett PCI som omfattar linjen mellan Ventspils, Tume och Imanta (Litauen). Ekhyddan Nybro Hemsjö ingår i European Network of Transmission System Operators for electricity (ENTSO-E) Ten Year Network Development Plan 2014 (TYNDP 2014). Den ingår tillsammans med andra projekt i klustret NordBalt 2, i TYNDP benämnd kluster nummer 124 och investeringsnummer 733. Ledningarna ingår i prioritetskorridor Electricity Baltic Energy Market Interconnection Plan (BEMIP). Ledningen har som syfte att förbättra stamnätets överföringsförmåga, i normal- och reservdrift, genom regionen efter det att utlandsförbindelsen NordBalt mellan Sverige och Litauen har tagits i drift. NordBalt ansluter till 400 kv-stationen i Nybro och ökar effekttransporten genom regionen med upp till 700 MW. Om någon av de två 400 kv-ledningarna som är anslutna i Nybro idag kopplas bort, överförs automatiskt den ström som ledningen transporterar till andra ledningar i området. Överbelastning kan då uppstå i det parallella underliggande 130 kvregionnätet, vilket i sin tur kan leda till en regional spänningskollaps, med omfattande strömavbrott som följd. Ett systemvärn är installerat i Nybro, som en del av NordBalt-projektet. Systemvärnet kopplar från NordBalt vid bortfall av en 400 kv-ledning ansluten till Nybro om effektriktningen är ogynnsam. En systemvärnlösning får anses som provisorisk då den följer direkt efter ett ledningsfel och ger upphov till två stycken samtidiga fel genom en frånkoppling av upp till 700 MW import eller export, vilket inte uppfyller kraven på driftsäkerhet. NordBalt kan heller inte vara i drift vid underhållsarbeten på ledningssträckorna Ekhyddan Nybro eller Nybro Hemsjö utan att överbelasta det regionala nätet. En ny 400 kv-ledning från Ekhyddan till Hemsjö via Nybro eliminerar problemet med överlaster i regionnätet efter ett fel i stamnätet, eftersom en parallell ledning automatiskt är reserv om den andra ledningen skulle kopplas från. Den nya ledningen kommer att passera snitt 4, den sektion i nätet som bildar gräns mellan elområdena SE3 och SE4 i Sverige. Med en bättre överföringsförmåga över dessa snitt minskar de regionala skillnaderna mellan elproduktion och elkonsumtion, vilket utjämnar elpriset. 105/149

106 Genom att bygga en ny 400 kv-ledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö nås följande mål. > Svenska kraftnäts kriterier för driftsäkerheten, att ett fel i stamnätet ska kunna hanteras utan konsekvens för slutkund, kan uppfyllas för stam- och regionnät. > NordBalt kan utnyttjas som avsett dvs. för att exportera eller importera en effekt om 700 MW. > Avbrott kan utan betydande kostnader tas på existerande parallella ledningar under den tid som krävs för framtida uppgradering av deras kapacitet. Dessutom uppkommer ett antal positiva följdeffekter. > Överföringsförlusterna i nätet minskar. > Den framtida överföringskapaciteten genom snitt 4 ökar med ca 300 MW vilket reducerar förekomsten av prisskillnaden mellan elområdena i Sverige. > Ledningen fungerar som automatisk reserv för övriga ledningar mellan elområde SE3 och SE4. Avveckling av kärnkraft och anslutningspunkt för vindkraft från Gotland Samtliga kärnkraftreaktorer och en eventuell anslutningspunkt för inmatning av vindkraft från Gotland är geografiskt belägna norr om det aktuella projektområdet. Eftersom det är förbrukningen, som i detta fall är belägen söder om Oskarshamn som driver effektflödena genom överföringssystemet, så påverkar en avveckling av dessa produktionskällor inte effektflödet genom området. Det är snarare så att det behövs fler ledningar norr om området för att möjliggöra en tillförsel av den effekt som tidigare producerades lokalt. 106/149

107 Två etapper Svenska kraftnät har valt att dela upp förbindelsen i två etapper, nämligen Ekhyddan Nybro resp. Nybro Hemsjö för att underlätta kommande koncessionsprocess och samråd, ge bättre grund för val av huvudalternativ samt ge större möjlighet att, efter koncession, påbörja byggandet av förbindelsen etappvis. Denna samrådsredogörelse avser sträckan Nybro Hemsjö (se figur 4.3). Figur 4.3 Ledningsalternativ (blå) samt områden för kompletterande samråd (lila). 107/149

108 4.3 Driftsäkerhet Svenska kraftnät har systemansvaret för el enligt 8 kap. 1 ellagen. Som systemansvarig myndighet har Svenska kraftnät det övergripande ansvaret för att elektriska anläggningar samverkar driftsäkert. I Svenska kraftnäts uppdrag ingår att bygga och underhålla ett stamnät som uppfyller kravet på driftsäkerhet. Under 2004 genomfördes en översyn och utvärdering av de nordiska nätdimensioneringsreglerna och driftsäkerhetskriterierna. Slutsatsen var att det inte fanns någon anledning att ändra på eller frångå dessa regler, utan att i stället arbeta för att säkerställa att reglerna följs. De mål för driftssäkerhet som Svenska kraftnät ska leva upp till beslutades av regeringen den 24 september Målen är den konkreta följden av att Sverige genomförde artikel 4.2 i Europarådets och parlamentets direktiv (2005/89/EG) om åtgärder för att trygga elförsörjning och infrastrukturinvesteringar. Dagens tekniska dimensionering av stamnätet är baserad på en grundläggande princip, nämligen det internationellt använda (N-1) kriteriet. Det innebär att ett system med N komponenter ska ha full funktionalitet även om systemet drivs med (N-1) komponenter, dvs. att vilken godtycklig komponent som helst ska kunna kopplas från utan att detta påverkar systemets funktionalitet. En komponent kan till exempel utgöras av en ledning, transformator eller generator. Inom 15 minuter efter ett fel ska driften vara återställd inom normala gränser och kunna klara ett eventuellt nytt fel. Ett system som ska vara opåverkat av varje enskild händelse måste ges en robust utformning som är tålig mot störningar. För att erhålla hög driftsäkerhet i den nationella elförsörjningen är det svenska stamnätet utformat som ett maskat (flera förbindelser mellan de olika stationerna) och direktjordat system. Ett systems robusthet är beroende av antalet komponenter i systemet. Om man ser varje komponent som en potentiell felkälla så ökar antalet felkällor i takt med att man bygger ut systemet. I motsats till detta betyder en högre grad av maskning av systemet, dvs. fler förbindelser, ökad driftsäkerhet. Driftsäkerheten för luftledningar vid skogsbrand har aktualiserats. Luftledningar förstörs inte av brand men frånkopplas kontrollerat av säkerhetsskäl när släckningspersonal arbetar i närheten av dem. Markkabel kan däremot skadas av brand om denna är i direkt anslutning till branden och markens ledningsförmåga är hög. 108/149

109 4.4 Parallellbyggnad, sambyggnad och korsning Parallellbyggda ledningar, definierade i Svenska kraftnäts instruktioner, utgörs av två eller flera ledningar som byggts parallellt där de säkerhetsmässigt, ur elektrisk synvinkel ligger nära varandra. En ledning kan vara geografiskt parallell med en annan ledning utan att ledningarna säkerhetsmässigt betraktas som parallellbyggda. De planerade ledningarna Ekhyddan Nybro - Hemsjö ligger geografiskt nära befintlig ledning på en stor del av sträckan. Den ligger dock inte så nära att ledningarna ur ett säkerhetsmässigt perspektiv är att definiera som parallellbyggda. När en och samma stolpe används för två eller flera ledningar kallas utformningen för sambyggnad. Ofta efterfrågas sådana lösningar i syfte att minska markanvändningen. För sambyggnad i så kallade julgransstolpar blir ledningsgatan mindre, ca 35 meter, än för traditionella portalstolpar. Julgransstolpen blir däremot mycket högre då faslinorna placeras ovanpå varandra i stället för bredvid varandra. På grund av driftsäkerheten måste beroenden mellan olika komponenter reduceras så att risken för störningar blir rimligt låg sett i ett nationellt perspektiv. Exempel på beroenden som kan ge en oacceptabel nationell risk är parallellbyggnad eller sambyggnad av stamnätsledningar. Det beror på att stamnätet ska vara byggt så att det klarar frånkoppling av en ledning, eller annan komponent, i taget utan att detta resulterar i strömavbrott. När två stamnätsledningar står nära varandra, alternativt i samma stolpar, finns risk att det blir avbrott på båda samtidigt vid till exempel extrema väderförhållanden, skogsbränder eller stolpbrott. En stamnätsledning får parallellbyggas, alternativt sambyggas, med regionnätsledningar under förutsättning att det endast medför lokala eller regionala konsekvenser om en händelse skulle leda till att ledningarna faller bort samtidigt. Det måste alltså utredas från fall till fall om en parallellbyggnad eller sambyggnad med en regionledning kan accepteras. Korsande ledningar utgörs av två ledningar där en passerar över den andra. Ofta efterfrågas sådana lösningar i syfte att minimera antalet permanentbostadsbyggnader som erbjuds förvärv enligt vår magnetfältspolicy. Korsning av stamnätsledningar ska så långt som möjligt undvikas. Det är dock inte tekniskt och ekonomiskt rimligt att helt undvika korsande stamnätsledningar. Vid korsning mellan stamnätsledningar ska därför extra säkerhetsåtgärder vidtas genom särskild utformning av komponenterna i korsande och angränsande spann. 109/149

110 4.4.1 Riskanalys för parallellbyggnad, sambyggnad och korsning. Ur ett driftsäkerhetsperspektiv är det mycket allvarligt om två ledningar i stamnätet skulle slås ut samtidigt. Det är de samhälleliga konsekvenserna av en störning på stamnätet som ligger till grund för kraven på driftssäkerhet. Om en störning kan inträffa måste den beaktas. Konsekvenserna vid ett stamnätsavbrott som drabbar elanvändare kan bli så stora att de anses oacceptabla. Det är av detta skäl som sambyggnad av stamnätsledningar inte accepteras. Samma skäl innebär också att parallellbyggnad 3 och korsningar av stamnätsledningar bör undvikas och endast accepteras om en systemutredning kan visa att överföringssystemet är stabilt även om båda ledningarna kopplas bort samtidigt. Detta är överordnat det slag av riskanalys och samhällsekonomisk analys som i vissa yttranden har efterfrågats. Den koncessionsprövning som kommer att göras av Energimarknadsinspektionen kommer att ta ställning till den samhällsnytta som ledningen förväntas medföra och ställa den mot de intrång och den påverkan som ledningen orsakar. I de fall där det inte finns andra framkomliga alternativ kan undantag behöva göras. En bedömning görs då i varje enskilt fall Parallell- och sambyggnad i projekt Ekhyddan Nybro - Den tekniska förstudien, som föregår projektet, har tagit ställning till att ledningen ska byggas som en luftledning, se avsnitt Den kommer, enligt Svenska kraftnäts förslag, att geografiskt gå parallellt med befintlig 400 kv-ledning på en längre del av sträckan och geografiskt parallellt med EON:s 130 kv-ledningar tre kortare sträckor. Den ligger dock inte så nära att ledningarna,ur ett säkerhetsmässigt perspektiv, är att definiera som parallellbyggda. Resterande sträcka kommer ledningen att gå i ny ledningsgata. En studie har gjorts för den här anläggningen vilket har lett till att frågan om sambyggnad med 130 kv-luftledning har prövats i det kompletterande samrådet för passagerna Nybro Vackamo och Öjasjön. Yttranden som kommit in visar på ett mindre intresse för detta, varför Svenska kraftnät inte går vidare med frågan om sambyggnad med regionnätsledningar. Svenska kraftnät tillåter inte sambyggnad med annan 400 kv-ledning för den här anläggningen. 3 Parallellbyggnad ur ett säkerhetsperspektiv vilket inte är fallet för Ekhyddan Nybro Hemsjö. 110/149

111 4.4.3 Parallellbyggnad av luftledning med annan infrastruktur Parallellbyggnad med väg eller järnväg kan teoretiskt ske längs delsträckor där vägar eller järnvägsspår stämmer överens med ledningens sträckning. Ledningens sträckning kommer endast delvis att kunna följa vägen eller järnvägen på grund av olika krav på kurvlängder, byggsätt m.m. Detta, tillsammans med krav på säkerhetsavstånd mellan vägar och ledningar, kommer att innebära breda områden med öppna ytor. För parallellbyggnad med allmän väg kan den totala öppna ytan bli minst 100 meter bred. Den större ytan kan medföra att fler boendemiljöer påverkas, eftersom bostäder förekommer frekvent i närheten av vägar och järnväg. Geografisk parallellbyggnad med annan infrastruktur är inte aktuell för Ekhyddan Nybro Hemsjö Parallelläggning av markkabel med annan infrastruktur Markkablar måste ta hänsyn till markens beskaffenhet. Det innebär att ledningssträckan blir längre i mark än i luft. Ledningsförläggning längs vägar blir längre p.g.a. vägars kurvighet och att tätorter, hus och andra hinder som ligger intill vägen måste kringgås. Tillståndspliktiga naturområden kan påverkas i större grad än vid luftledning. Ledningsgatan blir betydligt bredare än om enbart en jordlina markförläggs. Byggvägar måste anläggas längs hela ledningssträckningen. Dock blir den totala markupplåtelsen för markkabel mindre än för luftledning. En översiktlig bedömning ger vid handen att ledningsgatan för en parallellagd markkabel jämfört med luftledning förlängs med minst två mil för sträckan Ekhyddan Nybro Hemsjö. Till detta kommer andra nackdelar med markförlagd växelström, se avsnitt Luftburen och markförlagd växelström. 4.5 Teknikval Växelströmsteknik och likströmsteknik Växelström är en elektrisk ström som oupphörligen växlar riktning. Alla stora elsystem i Europa är baserade på en 50-periodig växelström dvs. att den ändrar riktning 100 gånger per sekund (antalet positiva och negativa maximivärden per sekund). Det innebär att strömmens frekvens är 50 Hz. Växelströmstekniken är i dag dominerande inom elförsörjningens alla led. I stort sett all el produceras och konsumeras som växelström. Alla generatorer och vissa större 111/149

112 motorer i elkraftsystemet roterar med samma frekvens (50 Hz), vilket innebär att de kan samverka och fördela ström mellan systemets olika delar. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatiska reserver för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felaktiga ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsägbart sätt. Luftledningar för växelström är alltid huvudalternativet när Svenska kraftnät väljer teknik. Den grundläggande förutsättningen för att använda likström för överföring med hög kapacitet över stora avstånd är att likströmsledningen kan anslutas till ett starkt växelströmsnät, som kan leverera elen som produceras i synkrongeneratorer till likströmslänken och i andra ändan av länken fördela motsvarande el. Användningsområdena för likströmsöverföring är främst följande. 1. Elutbyte mellan olika energimarknader. 2. Anslutning av offshore förbrukning/produktion. 3. Utbyggnad av likströmssystem för överföring av höga effekter genom områden med överföringsbegränsning, utan påverkan på underliggande växelströmssystem. Svenska kraftnät använder idag likströmsteknik för anslutning av det svenska kraftsystemet till andra synkronområden såsom Jylland, Tyskland och Polen. Detta görs av två anledningar. Dels åtskiljs kraftsystemen av vatten på så stort avstånd att annan teknik inte fungerar, dels innebär frekvensskillnaden mellan kraftsystemen att elutbytena måste styras i stället för att kunna flyta fritt. Att förstärka växelströmsnätet medför en flexibilitet för framtiden när ny produktion eller nya transformatorstationer ska anslutas. Sådana anslutningar blir avsevärt enklare och kan göras till mycket lägre kostnader jämfört med om de skulle anslutas till ett likströmssystem. I ett överföringssystem bestående av växelströmsförbindelser fungerar de enskilda ledningarna som automatisk reserv för varandra. Om en ledning kopplas bort överförs den ström som passerade den felbehäftade ledningen automatiskt och momentant till de andra ledningarna på ett förutsebart sätt. En likströmsförbindelse reagerar inte automatiskt utan förändrar sitt effektflöde först efter ett ingrepp av kontrollsystemet. 112/149

113 Svenska kraftnät har tagit likströmsförbindelsen NordBalt mellan Nybro och Klaipeda i Litauen i drift och SydVästlänken mellan Hallsberg och Hurva kommer inom en nära framtid att tas i drift. SydVästlänken bygger delvis på likströmsteknik. Den innebär ett nytt steg i användningen av likströmsteknik, eftersom det är den första DC4-länken som överlagras på det befintliga växelströmsystemet. Här kommer den stora fördelen med likström till sin rätt, nämligen att det blir möjligt att styra effektflödet mellan två starka växelströmspunkter i stamnätet. Likströmsteknik kan med fördel användas för SydVästlänken eftersom ett fel på SydVästlänken inte innebär att el överförs till ett regionalt parallellt nät eftersom ett sådant saknas. Den kan av samma skäl inte användas för Ekhyddan Nybro Hemsjö Luftburen och markförlagd växelström Att överföra växelström med luftledning är tekniskt enkelt, driftsäkert och ekonomiskt fördelaktigt. Det går snabbt att reparera eventuella skador i jämförelse med en markkabel. Markkabel för 400 kv växelström är möjligt vid korta avstånd. Närheten mellan ledaren och nollpunkten i en kabel medför att det uppstår extrema fasförskjutningar mellan ström och spänning vilket genererar så kallad reaktiv effekt. På längre sträckor innebär det att den el som kan nyttiggöras i slutet av kabeln endast blir en bråkdel av det som matats in i kabelns andra ände. Redan efter 20 km behövs en kompenseringsstation för att korrigera fasförskjutningen om det ska komma fram någon användbar el i kabeln. En kompenseringsstation är i princip ett ställverk med samlingsskenor och brytare. Till samlingsskenorna kopplas ett antal oljefyllda reaktorer som kompenserar för fasförskjutningen i förhållande till hur mycket effekt som överförs genom ledningen. Kompenseringsstationer byggs inom ett avgränsat område med krav på utrymme, skyddsutrustningar, kylning, stängsel m.m. Det innebär att mark behöver tas i anspråk. Anläggningarna i sig medför ett ökat underhållsbehov samt större risk för att fel uppstår. För att nå samma överföringskapacitet som en motsvarande luftledning tillverkas markkablarna med stora dimensioner och hög vikt. Därmed blir transportmöjligheterna på allmänna vägar och i obanad terräng begränsade för annat än korta längder på varje kabeltrumma. Normalt får ca 700 meter kabel plats på en kabeltrumma. I sin tur innebär det ett stort antal skarvar längs kabelsträckan som var och en innebär en för- 4 DC Direct Current, likström 113/149

114 höjd risk för fel. Vid stora krav på ledningarnas överföringskapacitet är det nödvändigt med flera kabelförband som läggs bredvid varandra vilket också ökar totalkostnaden på anläggningen och medför att även kabelförläggning kommer att innebära anläggande av en ledningsgata och en accessväg, om än smalare än för en luftledning. En teknisk livscykeljämförelse mellan en luftledning och en markkabel utfaller till luftledningens fördel. Den tekniska livslängden för en luftledning är över 70 år, medan både markkablar och eventuella omformarstationer för dessa har en teknisk livslängd på år. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Av dessa skäl bygger Svenska kraftnät regelmässigt växelströmsförbindelser som luftledning Teknikval för Ekhyddan - Nybro - Hemsjö Eftersom stamnätet i övrigt består av ett växelströmsnät är det naturliga alternativet att bygga en luftburen växelströmsledning mellan stationerna Ekhyddan, Nybro och Hemsjö. Under den inledande samrådsprocessen har det framkommit önskemål om att även ett markförlagt likströmsalternativ ska presenteras och jämföras med växelströmsalternativet. En sådan jämförelse, tillsammans med en mer teknisk presentation om varför projektet överhuvudtaget genomförs, görs i avsnitt Grund för teknikvalet. Resultatet av jämförelsen sammanfattas i korthet nedan. Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hemsjö innebär att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt vid ett fel, vilket inte är acceptabelt. Alternativet förstärkning med luftburna växelströmsledningar klarar vid fel att inom godtagbar tid återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer för driftsäkerhet. Alternativet förstärkning med likström och markförlagda kablar ger en ytterligare feltid, som medför att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kan komma att brytas upp med strömavbrott som följd. Detta alternativ ger också högre effektförluster och sämre tillgänglighet jämfört med växel- 114/149

115 strömsalternativet. Likströmsteknik kan med fördel användas för SydVästlänken eftersom ett fel på SydVästlänken inte innebär att el överförs till ett regionalt parallellt nät eftersom ett sådant saknas. Ekhyddan Nybro Hemsjö ingår i det svenska växelströmsnätet. Vid ett fel i nätet idag så överförs el till det parallella regionala nätet, som kan leda till att strömavbrott kan uppstå både regionalt men även nationellt, vilket inte är acceptabelt. Den planerade ledningen behövs bland annat för att undvika detta. Detta kan inte avhjälpas med likström, typ SydVästlänken, eftersom det inte har något regionalt nät. HVDC-alternativet är av dessa skäl inte aktuellt i den fortsatta planeringen. Sammantaget innebär markkabelförläggning även på korta sträckor att risken för att fel eller störningar ska uppstå blir större samt att möjligheterna att snabbt åtgärda fel och störningar begränsas. Den tekniska livscykeln är halverad för markkabel jämfört med luftledning. Vid skogsbrand förstörs inte luftledningar. Markkabel löper risk för att skadas. Det innebär i förlängningen att systemet inte får den driftsäkra, robusta och flexibla utformning som eftersträvas. Att förlägga den planerade växelströmsledningen som en markkabel för växelström är inte tillräckligt driftsäkert Grund för teknikvalet Nollalternativ Stamnätsstationen i Nybro är idag ansluten till övriga stamnätet med två 400 kvledningar. En 400 kv-ledning löper norrut till stationen FT61 Ekhyddan och en söderut till stationen Hemsjö. De tre stamnätsstationerna har varsin 400/130 kvtransformering till ett regionnät som löper parallellt med 400 kv-nätet. Detta innebär att om en 400 kv-ledning kopplas bort så överförs den el som transporterades på ledningen till andra ledningar i systemet. I fallet Ekhyddan Nybro Hemsjö medför detta att en stor mängd el, vid ett fel, överförs från stamnätet till det parallella regionala nätet. I dagsläget kan denna situation hanteras men ledningarna måste kopplas bort när underhållsåtgärder ska vidtas på dem. Underhåll kan därför bara utföras under den tidsperiod när kärnkraftverket i Oskarshamn är avställt. I och med att HVDC 5 -länken NordBalt mellan Nybro och Klaipeda i Litauen tahar tagits i drift ökar effekttransporten genom området Ekhyddan Nybro Hemsjö med upp till 700 MW. Ökningen motsvarar ca 65 procent av ledningarnas termiska kapa- 5 HVDC High Voltage Direct Current 115/149

116 citet och överlagras på den effekttransport som sker för den regionala förbrukningen, vilket innebär att de befintliga ledningarna kan belastas mot sina termiska gränser. En normaldriftsituation med 700 MW export på NordBalt framgår nedan (figur 4.4). Figur 6 visar att 400 kv-ledningen mellan Ekhyddan och Nybro belastas till 95 procent av sin termiska kapacitet och att spänningarna i FT61 Ekhyddan, Nybro och Hemsjö är låga, ungefär 10 kv under den spänning (410 kv) som används som riktvärde för den operativa driften. Detta trots att alla spänningsregleringsresurser i området är fullt aktiverade. Som en följd av att ledningen mellan FT61 Ekhyddan och Nybro är så högt belastad flyter endast en begränsad effekt mellan Nybro och Hemsjö. Överföringssystemet orkar inte mata Hemsjö med mer effekt längs denna förbindelse, utan Hemsjö försörjs i stället bakvägen via Alvesta Hurva. Figur 4.4. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid export till Litauen 116/149

117 Kombinationen av en hög ledningsbelastning och de resulterande låga spänningarna motiverar i sig en förstärkning av sektionen Ekhyddan Nybro, eftersom systemet inte är stabilt mot bortfall av stora generatorer eller övrig spänningsregleringsutrustning. Om ledningen mellan Ekhyddan och Nybro kopplas bort uppstår den reservmatningssituation som visas nedan (figur 4.5). Figur 4.5. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid export till Litauen Figur 4.5 visar att transformatorn i FT61 Ekhyddan belastas över sin termiska gräns och att både regional förbrukning i Nybroområdet och export på NordBalt matas bakvägen genom Skåne och via transformatorn i Nybro. Spänningarna i området är nära 390 kv vilket är oacceptabelt lågt. Spänningar kring 390 kv och fullt utnyttjade spänningsregleringsutrustningar i området innebär en kritisk driftsituation, eftersom vilket följdfel som helst i området skulle kunna medföra en större spänningskollaps. Vad som inte syns på bilden är att det även uppstår betydande överbelastningar i det regionala ledningsnätet. Om någon av de överbelastade regionala ledningarna skulle kopplas bort är risken för spänningslöshet i delar av regionen stor. 117/149

118 En normaldriftsituation med 700 MW import på NordBalt utan förstärkning framgår av figur 4.6. Bilden visar ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar. Figur 4.6. Överföringssystemet i normaldrift utan förstärkning och vid import från Litauen Dimensionerande felfall för driftläget är ett bortfall av 400 kv-ledningen mellan Nybro och Hemsjö. Detta driftläge visas på figur 4.7 nedan. 118/149

119 Figur 4.7. Överföringssystemet i reservdrift utan förstärkning och vid import från Litauen. Figur 4.7 visar ett överföringssystem med godkända spänningar men med en transformator i Nybro som är belastad till sin termiska gräns på 850 MW. De 850 MW som passerar transformatorn fördelas ut i det regionala nätet, vilket medför att den termiska gränsen för flera ledningar överskrids. Det är inte acceptabelt. Ett nollalternativ dvs. att inte förstärka stamnätet mellan Ekhyddan, Nybro och Hemsjö kommer att innebära att spänningslöshet kan uppstå både regionalt och även nationellt vid ett följdfel. Detta är givetvis inte är acceptabelt. Det står helt klart att stamnätet är i behov av förstärkningsåtgärder. Förstärkning med luftburna växelströmsledningar Stamnätet kan förstärkas genom att man bygger en ny 400 kv växelströmsledning mellan FT62 Ekhyddan och Nybro. Det löser problemet vid export till Litauen. En ny 400 kv växelströmsledning mellan Nybro och Hemsjö löser problemet vid import från Litauen. Dessa förstärkningsåtgärder ger ett driftläge i normaldrift enligt figurerna 4.8 och 4.9. Det är ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar. 119/149

120 Figur 4.8. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid export till Litauen Figur 4.9. Överföringssystemet i normaldrift efter förstärkningar och vid import från Litauen 120/149

121 Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid export är fortfarande bortkoppling av ledningen FT61 Ekhyddan Nybro. Felfallet visas på figur 4.10 nedan. Figur Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid export till Litauen Dimensionerande felfall efter förstärkning och vid import är fortfarande frånkoppling av ledningen Nybro Hemsjö. Felfallet visas på figur 4.11 nedan. 121/149

122 Figur Överföringssystemet i reservdrift efter förstärkningar och vid import från Litauen. Figurerna 4.10 och 4.11 illustrerar ett förstärkt överföringssystem i reservdrift. Det är ett ledningssystem med bra spänningar och utan överbelastningar. Gjorda beräkningar visar att överföringssystemet måste förstärkas mellan Ekhyddan och Hemsjö och att förstärkningarna kan utföras med luftledningar och växelströmsteknik. Resultaten är framtagna med s.k. statiska belastningsfördelningsberäkningar. Beräkningarna är statiska i så måtto att varken tid eller systemfrekvens är parametrar som beaktas. I själva verket är tid en viktig parameter för bl.a. bestämmande av hur dynamiska objekt som generatorer och HVDC-länkar uppför sig. Även den tid som ett fel appliceras i systemet är viktig att beakta. Beräkningarna har hittills förutsatt att ett ledningsfel inträffar, varefter det felbehäftade objektet omedelbart bortkopplas, utan att det synkrona kringliggande kraftsystemet hinner reagera. Den inverkan som tiden i realiteten har kan illustreras med nedanstående resonemang efter nybyggnad av parallella växelströmsledningar mellan Ekhyddan, Nybro och Hemsjö. 122/149

123 Tid=0 Tid=0 250 ms Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på en av de två ledningarna som är anslutna i Nybro i närheten av samlingsskenan. Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller en HVDC-länk ska klara utan att kopplas bort för att tillåtas anslutning till stamnätet. Spänningen i Nybro sjunker till 0 kv under feltiden och ingen effekt kommer att passera 400/130 kv-transformatorn i Nybro eller genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är proportionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten av Nybro och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det regionala nätet. Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott eller överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsystemet. Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart finns momentan reservproduktionskapacitet som automatiskt börjar återställa den resulterande frekvensavvikelsen. Tid=250 ms Tid= ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Effektmatningen till Nybro återställs momentant och dess regionnätstransformator stöttar regionnätet genom de kvarvarande 400 kvledningarna. NordBalts omriktarstation känner att spänningen i Nybro har återställts och börjar reglera mot sin tidigare driftpunkt. Tidsåtgången för denna process är ca 300 ms. Under denna tid sker även en motreglering i det nordiska produktionssystemet. Även ur en dynamisk synvinkel klarar ett växelströmsalternativ alltså inom godtagbar tid (250 ms) att återställa effekttransporten i det regionala nätet till acceptabla nivåer. Förstärkning med likström och markförlagda kablar Ett alternativ till ovanstående växelströmsalternativ kan vara att förstärka överföringskapaciteten med ett HVDC-system. Många samrådsyttranden kräver också en sådan lösning. Ett HVDC-alternativ illusteras på figur /149

124 Figur HVDC-alternativet. Alternativet innebär att tre HVDC-omriktare med en total kapacitet på MW, vilket motsvarar en 400 kv-luftledning, byggs i närheten av 400 kv-stationen Ekhyddan och förbinds med en ny 400 kv-ledning. Omriktarstationen kan inte placeras i direkt anslutning till det befintliga ställverket i Ekhyddan p.g.a. den yta, ca 500 x 200 meter, som måste tas i anspråk. 124/149

125 Motsvarande omriktarstationer byggs i anslutning till stationerna i Nybro och Hemsjö. Omriktarstationer i både Nybro och Hemsjö krävs för att erhålla kontakt med mottagande växelströmsnät och transformatorer till de regionala ledningssystemen. HVDC-systemet kopplas ihop med markförlagda HVDC-kablar med en total kabellängd om ca 6 x 200 km inklusive återledare. Det skisserade HVDC-systemet har ur statisk synpunkt samma egenskaper som det växelströmsalternativet dvs. om en av de två existerande växelströmsledningarna kopplas bort kan likströmsförbindelsen närmast momentant styras upp så att den bär den totala effekt som ska överföras. Detta kan relativt enkelt utföras på så sätt att HVDC-länkens styrsystem övervakar effektbrytarna för växelströmsledningarna i Ekhyddan, Nybro och Hemsjö och snabbt styr upp HVDC-länken vid oväntade brytarlägesförändringar efter kontroll av riktningen på effektflödet i NordBalt. HVDC-systemet kan dock inte anses som en integrerad del av det svenska stamnätet. För att åstadkomma det krävs ett redundant styrsystem som korrekt och momentant styr länken efter alla viktiga oväntade brytarlägesförändringar i det svenska kraftsystemet. HVDC-systemet måste också reagera korrekt och ögonblickligen på effektflödesförändringar i södra Sverige. Ett HVDC-system innehåller stora mängder komponenter som förutom att ge höga förluster medför sämre tillgänglighet än ett växelströmsalternativ. Det är starkt beroende av kraftsystemets dynamik och i synnerhet tiden. För att bedöma HVDCalternativet måste man därför, på samma sätt som för AC-alternativetovan, föra ett tidsberoende resonemang. Tid=0 Tid=0 250 ms Ett 3-fasigt fel till jord inträffar på AC-ledningen mellan Ekhyddan och Nybro i närheten av samlingsskenan i Nybro. Felet ligger på i 250 ms, vilket är den feltid som en generator eller en HVDC-anläggning ska klara utan att kopplas från för att tillåtas anslutning till stamnätet. Spänningen i Nybro sjunker till 0 kv under feltiden och ingen effekt kommer att passera 400/130 kv-transformatorn i Nybro eller genom HVDC-länken till Litauen. Eftersom förbrukningen är proportionell mot spänningen sjunker förbrukningsnivån i närheten av Nybro och försörjs via reservmatningsvägar inom det regionala 125/149

126 nätet, främst från Ekhyddan. Stora överbelastningar uppstår i det regionala nätet. Under feltiden sjunker även spänningen i Ekhyddan mot 275 kv, vilket innebär att omriktarstationen blockeras. Ingen effekt matas in i HVDC-systemet och även omriktarstationen i Hemsjö blockeras. HVDC-systemet är därmed helt blockerat. Omriktarstationen för NordBalt blockeras och beroende på om NordBalt importerar eller exporterar effekt uppstår ett underskott eller ett överskott på upp till 700 MW i det nordiska elkraftsystemet. Detta är ett allvarligt felfall men eftersom det är förutsägbart så finns momentan produktionskapacitet som börjar återställa frekvensavvikelsen. Tid=250 ms Tid= ms Felet kopplas automatiskt bort genom att reläskydden kopplar ur den felbehäftade ledningen mellan Ekhyddan och Nybro. Den enda stamnätskontakten mellan Ekhyddan och Nybro är HVDCsystemet, som inte är aktivt. Efter det att felet kopplats bort återställs effektmatningen till Nybro och dess regionnätstransformator ögonblickligen bakvägen från Hemsjö genom den fungerande 400 kv-ledningen. Spänningen är dock initialt låg, ca 377 kv, men stiger snabbt när SVC-anläggningarna i omriktarna känner att spänning finns i Nybro. NordBalts och HVDC-systemets omriktarstation känner att spänningen i Nybro har återställts och börjar reglera mot sin tidigare driftpunkt. Tidsåtgången för denna process är ca 300 ms. Under denna tid sker även en motreglering i det nordiska produktionssystemet. Den ytterligare feltid (300 ms) som HVDC-systemet medför innebär att synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att systemet kommer att brytas upp. Beskrivningen ovan visar att det inte är tekniken i sig själv som är problemet, utan var den appliceras i stamnätet. Att överlagra ett svagt regionalt system med ett starkt HVDC-system är mycket olämpligt när DC-systemets tidskonstanter beaktas. Sammanfattning Ett luftburet växelströmsalternativ har här jämförts med ett markförlagt likströmsalternativ. Slutsatsen är att HVDC-systemets ytterligare feltid (300 ms) medför att 126/149

127 synkronismen i det regionala ledningssystemet inte kan upprätthållas, utan att detta kommer att brytas upp. Ett HVDC-system uppfyller därmed inte projektets huvudsakliga drivkraft, vilken är att säkerställa det regionala nätets funktion efter ett fel i stamnätet. HVDC-alternativet har därför avförts från vidare utredning. De parametrar som bedöms i ett teknikval framgår av tabell 4.1. Växelströmsalternativ Likström Markåtgång (km 2 ) 7,7 3,9 Tillgänglighet (%)*) 99,9 98,0 * Minskning av årliga energiförluster (GWh)**) ** Uppfyller drivkrafter***) Ja Nej Schablonmässig kostnad för HVDC-systemet (mnkr) Tabell 4.1. Parametrar vid teknikval *) Tillgängligheten inkluderar omriktarfel och årligt underhåll för DC-systemet. Likströmskabelfel ingår inte i siffrorna. Uppstår kabelfel kan avbrottstiden uppskattas till 1 2 veckor om material och personal finns tillgängligt. Under denna tid kan inte utbyten ske på NordBalt. **) Omriktarstationer bidrar med höga förluster. Särskilt markant är detta när överföringsavstånden är så korta som i detta fall. ***) Huvudsaklig drivkraft för att säkerställa det regionala nätet efter ett fel i stamnätet. 127/149

128 4.6 Val av sträckning Val av sträckning sker i omgångar. Först görs en framkomlighetsstudie som en del i den tekniska förstudien. Där tas utredningskorridorer fram inom utredningsområdet. Utredningskorridorerna placeras för att i möjligaste mån undvika samlad bebyggelse, skyddade natur- och kulturvärden m.m. I samrådsunderlaget från maj 2014 redovisas utredningskorridorerna tillsammans med de uppgifter och bedömningar som har tagits fram. Där finns uppgifter om projektets lokalisering, omfattning, utformning och alternativ samt dess förutsedda miljökonsekvens på en översiktlig nivå. Alla som vill kan ta del av materialet och lämna synpunkter. Underlaget sänds till berörda länsstyrelser, kommuner, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. Efter det första samrådet, med utgångspunkt från tillgänglig information inklusive inkomna yttranden, väljs en av utredningskorridorerna till huvudkorridor. För huvudkorridoren sker en fortsatt och fördjupad utredning och ett förslag till sträckning tas fram inom korridoren. De övriga korridorerna avförs inte, men utreds inte vidare i det här skedet. Ett nytt samrådsunderlag från jan 2015 sammanställs med fördjupande information om huvudkorridoren och ett förslag till linjesträckning. Alla som vill kan ta del av materialet och lämnas synpunkter. Underlaget sänds till berörda länsstyrelser, kommuner, andra myndigheter och intresseorganisationer samt enskilda som kan komma att beröras. Efter det andra samrådet 2015 har, natur- och kulturvärden inventerats i fält och fördjupade tekniska analyser har gjorts. De förslag till alternativa delsträckor som kommit in under samrådstiden bedöms och vissa av dem utreds vidare med inventeringar och tekniska analyser. För de alternativ som utreds vidare, har kompletterande skriftliga samråd hållits med berörda. Efter det andra samrådet 2015 har natur- och kulturvärden inventerats i fält och fördjupade tekniska analyser görs. De förslag till alternativa delsträckor som kommit in under samrådstiden har bedömts och vissa av dem har utretts vidare med inventeringar och tekniska analyser. För de alternativ som utretts vidare, har kompletterande skriftliga samråd hållits med berörda. Slutligen väljer Svenska kraftnät, utifrån all tillgänglig information, en linjesträckning för vilken en miljökonsekvensbeskrivning görs och koncession söks. 128/149

129 4.7 Markbehov Ledningsgata Området utmed en ledning kallas ledningsgata. I skogsmark består den av en skogsgata och sidoområden (figur 4.13). Utformning av luftledningar och deras ledningsgator regleras i starkströmsföreskrifterna och i fastslagna normer. Enligt dessa ska en luftlednings faslinor, beroende på spänningsnivå, hängas ovanför en lägsta nivå ovan mark. Det finns även bestämmelser om minimiavstånd från luftledningar till byggnader. Hur stor markyta en luftledning tar i anspråk beror på vilken typ av mark luftledningen passerar. I åkermark utgörs markbehovet av den yta som ledningsstolparna samt eventuella stag tar i anspråk. En 400 kv-luftledning i ny ledningsgata genom skogsmark kräver en ca 50 meter bred skogsgata. Om ledningen parallellförläggs med en befintlig ledning blir ianspråktagandet av ny mark något mindre. Luftledningarna i stamnätet byggs alltid trädsäkert, vilket innebär att fallande träd inte får skada ledningen. Stolparna skyddas därmed för extrema väderförhållanden. Vegetation i skogsgatan under luftledningen får inte heller växa sig så hög att risk för elektriskt överslag till vegetationen uppstår, vilket kan förorsaka bränder. En skogsgata måste därför röjas med jämna mellanrum. Tiden mellan röjningarna varierar över landet men är vanligen sju till åtta år. 129/149

130 Figur Principskiss över en ledningsgata i skogsmark. Utanför skogsgatan kommer enstaka höga träd, s.k. kantträd, som riskerar att falla på ledningen, att avverkas (figur 4.13) Under byggtiden Vid själva bygget av en kraftledning kan det förekomma begränsad tillgänglighet till vissa områden och ökad trängsel på allmänna vägar till följd av transporter m.m. Bygget medför att mark tas i anspråk när skog måste avverkas för ledningens skogsgata och vid anläggande av körvägar i ledningsgatan, tillfälliga uppställningsplatser för maskiner samt eventuella transport- och tillfartsvägar. Ytterligare påverkan på marken uppstår vid arbete med att markförlägga jordlinan 6. Jordlinan förläggs dock så långt som möjligt i kraftledningsgatan och påverkar ett förhållandevis litet markområde. Tillfälliga skador kan även uppkomma på närliggande diken, stängsel, vägar etc. i samband med bygget. Extra varsamhet iakttas vid de platser där ledningen passerar vattendrag för att undvika att arbetsmaskiner eller tillfälliga vägar påverkar vattendraget negativt. De miljökrav Svenska kraftnät ställer vid upphandling i byggskedet minimerar risken för detta. 6 Jordlina är en metalledare med uppgift att jorda anläggningsdelar 130/149

131 Efter genomförda arbeten kommer mark som har påverkats att återställas i möjligaste mån. Om skador på befintliga vägar har uppkommit återställs vägarna till samma skick som före arbetena påbörjades. 4.8 Ersättning till berörda fastighetsägare Förundersökningsmedgivande En förutsättning för att kunna bedöma lämpligheten av en föreslagen sträckning är att Svenska kraftnät får tillträde till fastigheterna för att genomföra nödvändiga undersökningar. Innan dess råder ovisshet för fastighetsägarna om den egna fastigheten kommer att beröras eller inte. Samrådsprocessen och förundersökningar av ledningssträckan är viktiga och syftar till att få in synpunkter och information som leder till att den slutgiltiga sträckningen ger så liten sammanlagd påverkan som möjligt till en rimlig kostnad utan avkall på driftsäkerheten. För att kunna utföra dessa nödvändiga undersökningar behöver Svenska kraftnät tillstånd från berörda fastighetsägare. Tillstånd behövs även där ledningar kommer att dras fram i befintliga ledningsgator. Strävan är att i så stor utsträckning som möjligt erhålla frivilliga medgivanden till förundersökning från fastighetsägarna. Medgivande till förundersökning innebär att Svenska kraftnät får tillträde till fastigheten för att sätta ut stakkäppar, utföra mätningsarbeten, göra biologiska, arkeologiska och tekniska undersökningar, samla in underlag för intrångsvärdering, stämpla träd (märka upp och värdera) samt kapa, kvista och fälla träd som skymmer sikten för instrumenten. En schablonersättning för tillfälliga skador och olägenheter som uppkommer i samband med förundersökningen utgår till fastighetsägaren med kronor. Skador som överstiger schablonersättningen ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. Om medgivande inte kan inhämtas på frivillig väg ansöker Svenska kraftnät hos berörd länsstyrelse om förundersökningstillstånd enl. 7 kap. 6 expropriationslagen (s.k. resolution). Länsstyrelsens beslut kan överklagas till regeringen Markupplåtelseavtal och ledningsrätt För att få börja bygga ledningen krävs förutom koncession och vissa andra tillstånd även tillträde till berörda fastigheter (ledningsrätt och/eller markupplåtelseavtal). Tillträde till berörda fastigheter fås vanligen genom tecknande av markupplåtelseavtal mellan fastighetsägaren och Svenska kraftnät. I samband med tecknande av markupplåtelseavtal träffas även överenskommelse om intrångsersättning, se nedan. Svenska 131/149

132 kraftnäts målsättning är att ingå frivilliga avtal med berörda fastighetsägare. Dessa frivilliga överenskommelser ligger sedan som grund vid ansökan om ledningsrätt. Svenska kraftnät ansöker om ledningsrätt hos Lantmäteriet. I de fall det inte lyckas att teckna markupplåtelseavtal ansöker Svenska kraftnät om ledningsrätt och förtida tillträde för att säkra markåtkomsten. I sådana fall överlåter Svenska kraftnät även värderingen av markintrånget till Lantmäteriet, att avgöras i förrättningen. Efter det att ledningen är färdigbyggd kallar Lantmäteriet till ett avslutande sammanträde för att reglera eventuella kvarvarande ersättningar och skador Intrångsersättning Svenska kraftnät följer bestämmelserna i 4 kap. expropriationslagen. Fastighetsägaren ska ersättas med det belopp som motsvarar minskningen av fastighetens marknadsvärde (intrångsersättning) jämte ett påslag på 25 %. Uppkommer i övrigt skada för fastighetens ägare, exempelvis vägskada, ska även sådan skada ersättas eller åtgärdas. Ersättningen utgår som ett engångsbelopp i enlighet med expropriationslagen. Bestående skador på skogs-, åker- och betesmark ersätts enligt Lantmäteriets rekommendationer. Skogsmarken stämplas (märks upp och värderas) enligt 2009 års skogsnorm. För åker- och betesmark ersätts intrånget enligt 1974 års åkernorm, med hänsyn till senaste uppräkning. Åkernormen ger ersättning för den mark som stolparna står på och även den försvårade brukning som stolparna orsakar. Ersättningen för intrång i skogsmark omfattar markens värde, ersättning för att skogen måste avverkas tidigare än tänkt och kompensation för att träden närmast den nya ledningsgatan blir mer utsatta för storm- och torkskador. Utöver denna intrångsersättning utgår även ersättning för själva virket (den på rot stående skogen). En fastighetsägare kan ha rätt till ersättning, som en följd av byggandet av ledningen, på flera sätt varav de vanligaste återges nedan: Om ledningen dras över fastigheten är man berättigad till intrångsersättning + 25 %, samt övrig skada som kan uppkomma på fastigheten, se ovan. Ersättning kan även utgå om ledningen medför en påtaglig skada på fastighet eller egendom utanför ledningsgatan. Den vanligaste förekommande skadan utgörs av estetiska störningar. Exempelvis då ledningen hamnar i blickfånget från ett bostadshus, och får en påtaglig påverkan på marknadsvärdet. De bostadshus som bedöms få denna typ av skada inventeras och dokumenteras innan ledningsbyggnationen. Därefter besiktigas samma fastigheter efter led- 132/149

133 ningen är byggd. En värdering av eventuell skada görs och i förekommande fall tas ett ersättningserbjudande fram. I vissa fall är det dessvärre omöjligt att undvika att passera med ledningen utan att komma nära bostadshus. Det som avgör om ledningen anses komma för nära bostadshus är Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Om bostadshus ligger inom ett avstånd där årsmedelvärdet av det magnetiska fältet överstiger 0,4 μt erbjuder Svenska kraftnät köp av fastigheten/ del av fastigheten. Samtliga ersättningar betalas ut som ett engångsbelopp. Svenska kraftnät har ingen ersättningsmark att erbjuda för förlust av produktiv mark. Eftersom det i dagsläget inte är beslutat var ledningen ska byggas så går det heller inte att bedöma om, eller hur mycket, ledningen kommer att påverka värdet på en viss fastighet. Någon ersättning för en eventuell marknadsvärdepåverkan under samrådstiden utgår inte. Intrångsersättning utgår till den som är lagfaren ägare till fastigheten vid tillträdet Tid för utbetalning av eventuell ersättning Intrångsersättning, om sådan är aktuell, betalas ut inom tre månader från det att fastighetsägaren och Svenska kraftnät undertecknat ett markupplåtelseavtal, alternativt då Lantmäteriet i den följande förrättningen beslutar om ersättning. Vid köp av fastighet sker utbetalning av köpeskillingen i samband med överlåtelsen Ombudskostnader Svenska kraftnät står för skäliga ombudskostnader i samband med tecknande av markupplåtelseavtal och vid förhandling om ersättning. Ersättning för ombudskostnader är aktuellt först när ledningens sträckning är fastställd. Målet är att fastighetsägaren och Svenska kraftnät ska komma överens om markupplåtelseavtal och ersättning. Om en fastighetsägare anlitar ett ombud och önskar ersättning för denne ska ombudet först godkännas av Svenska kraftnät. Detta för att säkerställa att ombudet har den kompetens som krävs Ersättning för upplåtelse av väg För att kunna ta sig till ledningsgatan för anläggande och underhåll tecknar Svenska kraftnät vägavtal med de fastighetsägare och väghållare som berörs. Ersättningen är beroende på hur många stolpplatser som vägen går till. Vägarna kan behöva förstärkas och/eller breddas. Tillfälliga skador ersätts separat vid varje enskilt tillfälle. I vissa fall behöver nya vägar anläggas. Ersättningen beräknas då på samma sätt som för led- 133/149

134 ningsgatan. Svenska kraftnät bygger även vägar i den upplåtna ledningsgatan. Intrånget för dessa har redan reglerats i markupplåtelseavtalet för ledningen. Efter att ledningen är byggd ligger de flesta vägar kvar, vilket underlättar för Svenska kraftnäts underhåll och i många fall även för fastighetsägarens förvaltning av sin fastighet. 4.9 Samhällsekonomiska analyser Allmänt Vid informationsmöten och i yttranden har fastighetsägare, kommuner, länsstyrelser och lantbruks- och skogsorganisationer frågat efter en tydligare motivering av vald teknik och jämförelse av kostnader och konsekvenser mellan växelström i luftledning och likström i markkabel. Man efterlyser analyser där den planerade ledningen jämförs med bortfall av de värden som bl.a. skogsbruket skulle ha inbringat under den tid som ledningen är i drift. Enligt ellagen är Svenska kraftnät skyldigt att ansluta ny eller ökad elproduktion till stamnätet om den inte kan anslutas till underliggande lokal- eller regionnät. Samtidigt har Svenska kraftnät i uppdrag från riksdag och regering att utforma och dimensionera stamnätet så att detta på ett driftsäkert sätt kan klara elmarknadens behov samt att bygga bort flaskhalsar i det nordiska elnätet och mellan elnäten i Norden och kontinenten (prop. 2008/09:163). En förbindelse är byggd och tagen i drift mellan Sverige och Litauen. Förbindelsen innebär att de baltiska ländernas elmarknad integreras med den nordiska och europeiska elmarknaden. Växelströmsnäten i regionen måste förstärkas med nya ledningar för att på ett driftsäkert sätt klara överföringen av stora nya produktionsvolymer och för att klara anslutning av likströmsförbindelser med hög kapacitet inom växelströmsnäten och till grannländerna (se avsnitten 4.2 och 4.5). I den koncessionsprövning som görs av Energimarknadsinspektionen bedöms den samhällsnytta som ledningen förväntas medföra och ställs den mot de intrång och den påverkan som ledningen förorsakar Övergripande analyser på svensk och europeisk nivå Det svenska stamnätet är inne i en period av mycket omfattande utbyggnad. Förstärkningarna behövs för att omhänderta tillkommande förnybar elproduktion, fördjupa marknads- 134/149

135 integrationen med omvärlden och bidra till skapandet av en gemensam europeisk elmarknad. Samtidigt finns det ett mycket betydande reinvesteringsbehov. Inom ramen för organisationen European Network of Transmission System Operators for Electricity (ENTSO-E) upprättas vartannat år en tioårig nätutvecklingsplan Ten Year Network Development Plan (TYNDP). Med grund i Perspektivplan 2025 har Svenska kraftnät därför upprättat en tioårsplan, Nätutvecklingsplan där Svenska kraftnäts prioriteringar preciseras och utvecklas. Den ligger till grund för verkets fortsatta investeringar samt till grund för Svenska kraftnäts bidrag till nästa europeiska TYNDP. Avsikten är att planen ska uppdateras vart annat år. Svenska kraftnät gör samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar för byggande av stamnätsledningar. De görs i steg på vägen från idé till byggande, men med i viss mån olika syften i olika delar av processen. När det finns behov av en investering i stamnätet påbörjas en nätutredning. Den identifierar de nätinvesteringar som mest kostnadseffektivt möter elsystemets och elmarknadens behov. Utredningen inkluderar en grov bedömning av miljökonsekvenser och intrångseffekter. Analysen ligger till grund för val mellan olika nätförstärkningsalternativ och för beslut om att gå vidare med fortsatt utredning om valda alternativ. Om nätutredningen indikerar att en investering är värd att genomföras så görs en mer utförlig teknisk och ekonomisk analys av projektet i en teknisk förstudie. Syftet är att definiera anläggningens tekniska utformning och identifiera risker och hinder för byggnation. En definitiv sträckning/placering görs dock först efter samrådsprocessen. Analysen innefattar investeringskostnader, effekter på elsystemet och elmarknaden, markintrång, miljöpåverkan och teknikval. Ett exempel är valet mellan luftledning och markkabel, där det senare innebär avsevärt högre investerings- och underhållskostnader, som i vissa (sällsynta) fall kan vägas upp av minskade intrångseffekter. Den tekniska förestudien ligger till grund för beslutsunderlag för aktuell beslutsfattare inom Svenska kraftnät. Styrelsen har tagit ett inriktningsbeslut den 19 februari 2014 att gå vidare med planerad 400 kv-luftledning Ekhyddan Nybro Hemsjö. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv har ledningen även betydelse på EU-nivå. Den planerade ledningen är ett av EU godkänt Project of Common Interest (PCI) och ingår i prioritetskorridor Electricity Baltic Energy Market Interconnection Plan. Rådet och Europeiska kommissionen har beslutat om PCI-förordningen, som har till syfte att integrera de inre marknaderna för el, gas och olja, att säkra försörjningstryggheten för 135/149

136 dessa energikällor samt att skapa förutsättningar för att energiinfrastrukturprojekt av gemensamt europeiskt intresse ska kunna genomföras Varför inte likström och markkabel? Ett mycket stort antal remissinstanser har ansett att Svenska kraftnät måste belysa och utreda även ett alternativ där den nya förbindelsen utformas för överföring med likström och grävs ner som markkabel. Det är korrekt att överföring av el kan ske med likström (DC) i stället för med växelström (AC). Det är också korrekt att DC-förbindelser kan byggas med markkabel, medan det på stamnätets spänningsnivåer inte är praktiskt möjligt att kabelförlägga ACförbindelser annat än på korta sträckor. I elektricitetens barndom användes likström men man kom snart att gå över till växelström, som inte är en ny teknik. Växelström är en beprövad men allt annat än gammaldags teknik. I hela världen produceras, överförs och används elektricitet som växelström. Likström används för speciella kraftöverföringstillämpningar. Hit hör att överföra energi på långa avstånd mellan två punkter i ett kraftsystem, att knyta ihop inkompatibla kraftsystem (olika växelströmssystem som inte är synkrona med varandra) samt att möjliggöra överföring i sjökablar också på långa avstånd. Likströmstekniken är följaktligen den som används för sjökablar till Finland, Gotland, Polen, Tyskland och Jylland medan man på de kortare avstånden till Åland, Bornholm och Själland kan använda AC-kablar. I det inhemska svenska stamnätet förekommer överhuvudtaget inga likströmsförbindelser på denna nivå än. Det är först i den södra delen av den s.k. SydVästlänken som DC-teknik för första gången kommer att användas i det inhemska stamnätet. Det handlar då om en punkt-till-punkt-förbindelse, som ska möta behovet av att kunna överföra stora energimängder till elområde Malmö. I projektet Ekhyddan Nybro Hemsjö fyller en DC-ledning inte förbindelsens syfte. Den kan inte lösa de problem som finns i regionen kring Ekhyddan, Nybro och Hemsjö. I avsnittet 4.5 Teknikval redovisas de huvudsakliga tekniska skälen till varför ett DC-alternativ aldrig har varit aktuellt att utreda. 136/149

137 4.9.4 Underlag för en jämförelse LRF Sydost och LRF:s kommungrupper har krävt en markförlagd DC-kabel, utifrån de större markintrång som måste göras om man bygger en AC-luftledning i enlighet med Svenska kraftnäts planer. LRF anser det viktigt att minimera intrånget i jord- och skogsbruksproduktionen och vill att Svenska kraftnät redovisar en samhällsekonomisk kalkyl där det framgår hur stora värden som går förlorade för samhället i form av jordbruk, skogsbruk, besöks näring, natur- och friluftsliv m.m. där ledningen dras fram. I två av yttrandena efterlyser LRF en samhällsekonomisk analys där man tar in skogsproduktion/förädlingsvärde, värdet av skogens koldioxidbindande förmåga, sysselsättningsperspektivet och landskapsbild. Man anser att en sådan kalkyl ska jämföra alla alternativ såsom sjökabel, markkabel och samförläggning med befintliga kraftledningar. Att räkna in produktionskostnaden är enligt LRF inte nog, utan alla slags kostnader måste redovisas över hela livslängden. Som framgått av det föregående existerar det av bl.a. drifttekniska skäl inte något DCalternativ för Svenska kraftnät och följaktligen inte heller någon möjlighet att bygga den nya förbindelsen med markkabel. För att i någon mån söka möta LRF:s önskemål om en bättre ekonomisk belysning redovisar Svenska kraftnät här en översiktlig kartläggning av vad ett fiktivt kabelalternativ skulle ha medfört för alternativa intrång och kostnader Markbehov för luftledning resp. markkabel I tidigare samrådshandlingar redovisas ett stort antal olika sträckningsalternativ för luftledningen mellan Ekhyddan och Hemsjö. Som längst kan sträckan uppgå till 204 km och ett genomsnitt för de olika alternativen är 189 km. Markintrången varierar på olika delar av sträckan. Om ny mark måste tas i anspråk behöver ledningsgatans bredd vara ca 50 meter. Där ledningen går parallellt med en annan 400 kv-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 40 meter. Vid sambyggnad med en 130 kv-ledning behöver dagens ledningsgata breddas med ca 30 meter. Med utgångspunkt från förslagen i samrådet beräknas i denna jämförelse att den mark som behöver tas i anspråk motsvarar en ledningsgata för hela sträckan, vars bredd i genomsnitt uppgår till 41 meter. Härav följer att den nya luftledningen kommer att ianspråkta 7,7 kvadratkilometer ny mark. 137/149

138 En tänkt markförlagd DC-kabel på sträckan Ekhyddan Nybro Hemsjö blir längre än en motsvarande luftledning. Detta beror på att en kabel i görligaste mån dras i närheten av vägar. Det innebär anpassning till vägens kurvighet, hus och tätorter invid vägen samt till markens beskaffenhet. Det totala markintrånget blir dock mindre. Byggvägar måste anläggas längs hela kabelsträckan och i byggskedet behöver ca 35 meter ledningsgata tas i anspråk. Men när kabeln väl är nedgrävd uppgår kabelgatans bredd bara till ca hälften av detta. En översiktlig bedömning av en tänkt markkabel mellan Ekhyddan och Nybro slutar i en uppskattad längd på ca 114 km om E22 följs från Ekhyddan till Ålem och därefter vägen förbi Bäckebo till Nybro. Mellan Nybro och Hemsjö bedöms kabelns längd bli 108 km. I denna räkneövning används en konservativ bedömning av den totala kabelsträckan om 222 km. Härav följer att en tänkt markkabel, efter byggskedet, skulle ianspråkta ca 3,9 kvadratkilometer mark. I exemplet bortses här helt från det markintrång som de tre omriktarstationerna skulle göra. Varje omriktarstation Ekhyddan, Nybro och Hemsjö upptar en markareal om ca 100 x 500 meter. Bild Omriktarstation för NordBalt under byggnad i Nybro. 138/149

139 4.9.6 Kostnader för luftledning resp. markkabel Grundläggande parameterar för en 400 kv AC-ledning och ett hypotetiskt DCalternativ framgår av tabell 4.2 och tabell 4.3. Kostnadsangivelserna är baserade på de erfarenheter som vunnit i projekten SydVästlänken och Gotland, som båda innehåller AC-luftledning och DC-markkabel, samt NordBalt. AC-luftledning 3x910 AL59 Enhet Termisk kapacitet MW Ledningslängd per trumma m Kostnad (lednings entreprenad) 5,5 Mnkr per km Kostnad (mark och tillstånd) 1,1 Mnkr per km Stationsåtgärder 18 Per anslutning och station HVDC omriktare 700 MW Kostnad per 700 MW omriktare 750 Mnkr Stationsyta 100 x 165 m DC-markkabel Termisk kapacitet 700 MW Ledningslängd per trumma m Kostnad 8,5 Mnkr per km Kostnad (mark och tillstånd) 1,0 Mnkr per km Tabell 4.2. Grundläggande kostnadsparametrar. 139/149

140 AC-luftledning 3x910 AL59 Enhet Termisk kapacitet MW Längd 189 km Kostnad (lednings entreprenad) Mnkr Kostnad (mark och tillstånd) 208 Mnkr Anslutningskostnad 72 Per anslutning Total kostnad Mnkr HVDC omriktare 700 MW Kostnad nio stycken omriktare Mnkr Stationsyta 100 x 165 m DC-markkabel Termisk kapacitet MW Kostnad (kabel entreprenad) Mnkr Kostnad (mark och tillstånd) 222 Mnkr Kostnad (stationsåtgärder) 62 Mnkr Total kostnad, omriktare och DCmarkkabel Mnkr Tabell 4.3. Projektrelaterade kostnader Ekhyddan Nybro Hemsjö. 140/149

141 En sammanfattande kostnadsjämförelse Det förtjänar ånyo att understrykas att anledningen till att DC-alternativet inte existerar för Svenska kraftnät är att det inte uppfyller de drifttekniska kraven på att bl.a. kunna hantera de felfall som kan få regionnätet i de berörda områdena att kollapsa. Till bilden hör även att en markkabel skulle ha betydligt sämre driftsäkerhet. Dess tillgänglighet beräknas till 98,0 procent mot AC-luftledningens 99,9 procent. Denna lägre tillgänglighet omfattar omriktarfel och avställning av DC-systemet för årligt underhåll. Några kabelfel ingår heller inte i tillgänglighetstalet 98 procent. Om ett kabelfel uppstår kan avbrottstiden för felsökning och reparation uppgå till en à två veckor, förutsatt att materiel och personal finns tillgänglig. Under avbrottstiden kan utbyte inte ske på NordBalt-förbindelsen. Några kostnader för kabelalternativets sämre tillgänglighet har inte uppskattats och ingår följaktligen inte i jämförelsen. En ytterligare merkostnad för kabelalternativet som inte heller beaktas i denna jämförelse är en betydligt mindre minskning av de beräknade årliga energiförlusterna (82 GWh mot 277 GWh i AC-alternativet). Dessutom minskar möjligheten att på ett effektivt sätt ansluta förnybar kraft, eftersom anslutningar inte kan göras till en likströmsledning. I tabell 4.4 sammanfattas de olika ledningsalternativen. Tabellen avser hela sträckan från Ekhyddan till Nybro och vidare till Hemsjö. Hänsyn har inte tagits till markbehov för säkerhetsavstånd, vägområdens bredd o.d. Däremot har hänsyn tagits till terrängens beskaffenhet. En kabelförläggning har, grundat på erfarenheterna från NordBalt och SydVästlänken antagits medföra en förlängning av ledningssträckan med 15 procent. De kostnader som anges för markkabelalternativen inkluderar de erforderliga omriktarstationerna. 141/149

142 Exempel Genomsnittlig längd (km) Del av total-längd (%) Genomsnittlig bredd ny ledningsgata (m) Yta ny ledningsgata (m²) Genomsnittlig bredd under byggtid (m) Yta ny lednings-gata under byggtiden (m²) Kostnad (mnkr i 2014 års prisnivå) Luftledning parallell med 400 kv-ledning 88,3 46, Luftledning parallell med 130 kv-ledning 42,4 22, Luftledning ny ledningsgata 58,6 31, Summa luftledning 189,3 100, Markkabel likström bredvid väg , Markkabel bredvid luftledning , Tabell 4.4. Jämförelse mellan luftledning och markkabel Ekhyddan Nybro Hemsjö. Sammanfattningsvis visar denna mycket översiktliga jämförelse att man med en markkabel skulle kunna minska markintrånget från 7,7 till 3,9 kvadratkilometer. Det är en minskning med 3,8 kvadratkilometer, vilket motsvarar 3 80 hektar. Samtidigt uppgår fördyringen med ett DC-alternativ till mer än elva miljarder kronor. Den extra yta som tas i anspråk för en AC-luftledning och som påverkar bl.a. jordoch skogsbruk, besöksnäring samt natur- och friluftsliv måste således värderas till mer än 30 miljoner kronor per hektar (!) för att en DC-lösning om den varit tekniskt möjlig ska kunna försvaras rent ekonomiskt Säkerhet Elsäkerhet Säkerhetsbestämmelser för ledningar återfinns i ellagen (1997:857), starkströmsförordningen (2009:22) och Elsäkerhetsverkets starkströmsföreskrifter (ELSÄK-FS 2008:1-3) samt ändringsföreskrifterna i ELSÄK 2010:1-3. Starkströmsföreskrifterna 142/149

143 reglerar bl.a. hur ledningen ska vara utformad och anger minimiavstånd mellan byggnad och närmaste faslina 7. Ledningen konstrueras i brottsäkert utförande, vilket innebär att den är dimensionerad för att klara alla förekommande väderförhållanden. Den är vidare utrustad med åskskydd, vilket innebär att ev. åsknedslag jordas genom den i ledningen monterade topplinan. Stolparnas fackverkskonstruktion gör det möjligt att klättra i stolpen, vilket kan vara en säkerhetsrisk. Därför kommer stolparna att konstrueras med klätterskydd i områden nära bebyggelse där man kan förvänta sig att många människor uppehåller sig. För vindkraftverk tillämpas ett skyddsavstånd mellan ledning och vindkraftverket. Avståndet motsvarar vindkraftverkets höjd inkl. rotorblad till vilket 10 meter adderas Säkerhetsskydd Enligt säkerhetsskyddslagen(1996:627) är verksamhetsutövaren skyldig att försäkra sig om att säkerhetsskyddet i den egna verksamheten är tillräckligt. I Svenska kraftnäts föreskrifter om säkerhetsskydd (2005:1) ställs bl.a. krav på att en säkerhetsanalys ska genomföras minst vartannat år och att säkerhetsprövning av personalen ska göras. Föreskrifterna ställer krav på att skyddsvärd information hanteras på ett säkert sätt. Svenska kraftnäts säkerhetsarbete omfattar även fysiska och tekniska skydd kring elförsörjningens anläggningar, bevakning, informationssäkerhet, säkerhetsskyddade upphandlingar och utbildning av personal. Samhällsviktig infrastruktur kan enligt skyddslagen (2010:305) av länsstyrelse beslutas vara skyddsobjekt. Skyddet inriktas mot sabotage, terrorism och spioneri. Bestämmelser om säkerhetsskydd finns i säkerhetsskyddslagen (1996:627), säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) samt i föreskrifter och allmänna råd som meddelas av Rikspolisstyrelsen. 7 En 400 kv kraftledning för växelström har tre faser. I varje fas finns två eller tre strömförande fasledare också kallade faslinor. 143/149

144 Rikspolisstyrelsen har utarbetat vägledningar för säkerhetsskydd och säkerhetsskyddad upphandling. I dessa beskrivs närmare begrepp och definitioner för säkerhetsskyddsarbetet Elektriska och magnetiska fält Elektriska och magnetiska fält uppkommer när el produceras, transporteras och förbrukas. Kring en luftledning för växelström finns både ett elektriskt och ett magnetiskt fält. Det är spänningen mellan faserna (linorna) och marken som ger upphov till det elektriska fältet, medan strömmen ger upphov till det magnetiska fältet. Både det elektriska och det magnetiska fältet avtar med avståndet till ledningen. Elektriska och magnetiska fält finns nästan överallt i vår miljö, både kring kraftledningar och kring elapparater som vi använder dagligen i hemmet. En hårtorktill exempel, ger ett magnetfält på omkring 30 mikrotesla (μt) och den som lagar mat vid en induktionsspis utsätts för ett magnetfält på omkring 1,2 μt Elektriska fält Elektriska fält mäts i kilovolt per meter (kv/m). Fältet i marknivå är starkast där linorna hänger som lägst. Det elektriska fältet avtar kraftigt med avståndet till ledningen. Vegetation och byggnader skärmar av fältet från luftledningar, vilket innebär att endast låga elektriska fält uppstår inomhus även om huset står nära en kraftledning Magnetiska fält Magnetiska fält mäts i mikrotesla (μt). Fälten alstras av strömmen i ledningen och varierar med storleken på strömmen. Även hur ledningarna hänger i förhållande till varandra och spänningsnivån påverkar magnetfältets styrka. Magnetfältet avtar normalt med kvadraten på avståndet från ledningen. Magnetfält avskärmas inte av väggar eller tak. Magnetfältet mäts, beräknas och redovisas normalt i en nivå ca 1-1,5 meter ovanför markytan. När magnetfältet anges, används ett värde som beräknas ur årsmedelvärden av strömmen för ett antal år för den aktuella förbindelsen. Det värde som används överskrids endast av 5 % av alla beräknade årsmedelvärden (95 % -percentilen 8 ). För helt nya ledningar används beräknade strömmar som skattas på motsvarande sätt där man tar hänsyn till förväntad överföring på den nya ledningen. 8 En percentil är det värde på en variabel nedanför vilken en viss procent av observationerna av variabeln hamnar. I detta fall innebär det att 95% av alla beräknade årsmedelvärden hamnar under det värde som magnetfältet beräknas på. 144/149

145 De faktiska strömmarna kan variera mycket över året och även under ett enskilt dygn. Det förekommer också perioder då det inte går någon ström alls i ledningen. Höglast (stor elöverföring i ledningen) kan förekomma under begränsad tid, exempelvis under kalla vinterdagar då elförbrukningen är hög. Enstaka timmar under ett år kan strömmen vara betydligt högre än årsmedelvärdet Hälsoaspekter och rekommendationer EU och dess vetenskapliga kommitté SCENIHR har i mars 2015 publicerat ett ställningstagande till potentiell hälsorisk från elektriska och magnetiska fält, inklusive extremt låga frekvenser som avges från exempelvis kraftledningar och elektriska hushållsapparater. Denna rapport är en uppdatering av en tidigare rapport från 2009 och 700 nya studier har inkluderats. Slutsatsen är att det inte finns några bevisade medicinska samband mellan elektromagnetiska fält och hälsoproblem. 9 På en punkt har EU-kommittén funnit ett statistiskt samband från epidemiologiska studier, nämligen mellan magnetiska fält från kraftledningar och barnleukemi. Sambandet har dock varken kunnat förklaras medicinskt eller stödjas genom experiment. Ytterligare forskning krävs för att antingen bekräfta eller utesluta ett möjligt samband. I Sverige fördelas ansvaret för hälsofrågor med anknytning till magnetfält på fem myndigheter Arbetsmiljöverket, Boverket, Elsäkerhetsverket, Folkhälsomyndigheten och Strålsäkerhetsmyndigheten. Myndigheterna genomför mätningar, utvärderar forskning inom området, ger råd och rekommendationer samt tar fram föreskrifter. De ansvariga myndigheterna rekommenderar en viss försiktighet vid samhällsplanering och byggande om åtgärderna kan genomföras till rimliga kostnader: Sträva efter att utforma eller placera nya kraftledningar och andra elektriska anläggningar så att exponering för magnetfält begränsas Undvik att placera nya bostäder, sjukhus, skolor och förskolor nära elanläggningar som ger förhöjda magnetfält Sträva efter att begränsa fält som starkt avviker från vad som kan anses normalt i hem, skolor, förskolor respektive aktuella arbetsmiljöer I myndigheternas gemensamma broschyr Magnetfält och hälsorisker som kan hämtas på finns mer information /149

146 Svenska kraftnäts magnetfältspolicy Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Svenska kraftnät har formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Denna policy tillämpas i alla ledningsprojekt. I samband med att tillstånd omprövas för stamnätsledningar kan Svenska kraftnät vidta åtgärder för byggnader där människor varaktigt vistas och magnetfältet överstiger 4,0 μt. Notera dock att den forskning som gjorts inte har påvisat några medicinska orsakssamband mellan exponering av magnetfält (oavsett nivå) och påverkan på hälsan annat än vid direkt påverkan 10. För direkt påverkan vid exponering av höga magnetfält gäller rekommendationen att allmänheten inte ska vistas i områden med magnetfält över 100 μt, vilket är ett riktvärde i såväl EU som i Sverige Ljudeffekter Ljudeffekter från kraftledningar alstras främst vid fuktigt väder t.ex. vid dimma och regn. Ljudet kan vara sprakande till sin karaktär och kan sägas likna ljudet från ett brinnande tomtebloss. Ljudeffekter kan även uppträda i samband med trasiga eller onormalt nedsmutsade isolatorer. Vanligen mäts ljud i enheten db(a), vilken representerar det mänskliga örats sätt att uppfatta ljud. Vid regn och fuktig väderlek kan ljudnivåerna utomhus intill en 400 kvledning uppgå till cirka 45 db(a) ca 20 meter från ledningens mitt vid triplex (trelinor i varje fas) och cirka 60 meter från ledningens mitt vid duplex (två linor i varje fas). 10 Direkt påverkan avser omedelbara medicinska effekter, till exempel nerv- och muskelretningar, vid påverkan av höga magnetfält. 11 Rekommendationen kommer från SSMFS 2008:18, vilket är en direkt översättning från SSIFS 2002:3 som i sin tur bygger på Rådets rekommendation från EG, 1990/519/EG. Denna i sin tur bygger på ICNIRP Guidelines Numera finns ICNIRP Guidelines från 2010 och deras referensvärde är 200 µt. 146/149

147 Den planerade ledningen kommer att byggas som en triplex. Avståndet till ledningen samt byggnader och andra föremål dämpar ljudet, som avtar med 3-4 db(a) för varje dubblering av avståndet till kraftledningen. Ljud från kraftledningar understigande db(a) är svåra att uppfatta och ljudnivåer av denna storleksordning bör inte ge upphov till några påtagliga störningar Användning av kreosotimpregnerade träsliprar Den vanligaste fundamentstypen är så kallade jordfundament som hittills oftast har bestått av kreosotimpregnerade träslipers. Kreosot är en destillationsprodukt av stenkol som sedan 1800-talet använts för att impregnera trä i syfte att skydda virket från angrepp av röta och skadeinsekter. Kreosot är klassat som ett hälsoskadligt ämne och användningen är reglerad i REACHförordningen, EU:s biociddirektiv och Kemikalieinspektionens föreskrifter. Alternativen stål och betong har använts inom till exempel vattenskyddsområden där skyddsföreskrifterna förbjuder träimpregneringsmedel eller i närheten av dricksvattenbrunnar. Med anledning av kreosotoljans hälsofarliga karaktär har ett stort antal studier gjorts för att fastställa att giftiga substanser inte läcker ut från nedgrävda fundament till omgivande mark och grundvatten. Genom provtagningar och teoretiska beräkningar har Svenska kraftnät kunnat visa att kreosot inte sprids i mark och vatten i mer än mycket begränsad omfattning (från centimetrar till enstaka decimetrar). Detta har också prövats av de svenska miljödomstolarna. Men för att på sikt skapa förutsättningar för ett fortsatt gott miljöarbete arbetar Svenska kraftnät aktivt med att hitta alternativa lösningar. I syfte att minska kreosotanvändningen har Svenska kraftnät därför under 2015 låtit göra nya jämförelser mellan olika grundläggningsmetoder. Verket har tagit fram ritningar för en ny typ av prefabricerat betongfundament och därefter gjort förnyade livscykelanalyser. Det prefabricerade fundamentet har visat sig ha minst sammantagen miljöpåverkan av de olika grundläggningsmetoderna. Svenska kraftnät har därför beslutat att fr.o.m upphöra med att använda träslipers vid grundläggning av A-stolpar, dvs. stagade portalstolpar, i 400 kv-stamnätet och istället i första hand använda prefabricerade betongfundament. Ungefär två tredjedelar av stolparna i de nya 400 kv-ledningar som Svenska kraftnät bygger utgörs av A-stolpar. Två tredjedelar av dessa stolpar bedöms vara grundlagda med jordfundament och här ska nu prefabricerade betongfundament väljas i första hand. För övriga stolptyper ostagade så kallade B-stolpar, H-stolpar och specialstolpar kommer en bedömning att göras från fall till fall vilken grundläggningsmetod som är att föredra. 147/149

148 Kreosotimpregnerade träslipers kommer inte att användas som fundament vid anläggning av den här ledningen Konsekvenser Kreosot är skadligt för jord- och vattenlevande organismer. Ett flertal studier har gjorts de senaste åren för att utreda läckaget från kreosotimpregnerade träsliprar till omgivningen. Den samlade bedömningen från studierna är att rörligheten av miljöfarliga ämnen från kreosotimpregneringen är låg även i jord, dvs. föroreningarna stannar vid fundamenten. I en miljöteknisk utredning utförd av Golder Associates (2014) kunde ingen spridning påvisas till grundvatten eller ytvatten i närheten av stolpfundament. Svenska kraftnäts användning av kreosot bedöms inte vara något problem för växter, eftersom fundamenten ligger så djupt placerade att de inte kommer i kontakt med ovanliggande ytvatten eller växtrötter. Svenska kraftnät tillämpar försiktighetsprincipen och använder alltid stål- eller betongfundament i närheten av vattenskyddsområden eller brunnar för att minimera eventuella risker för läckage av kreosot. Detta görs trots att ingen spridning till vatten kunnat påvisas i våra studier. 148/149

149 Bilageförteckning 1. Samrådsunderlag passage Nybro Vackamo 2. Samrådsunderlag passage Getasjön 3. Samrådsunderlag passage Harebo och Lindholmen 4. Samrådsunderlag passage Ällenäs Solliden 5. Samrådsunderlag passage Dockemåla 6. Samrådsunderlag passage Starkeklev 7. Samrådsunderlag passage Öjasjön 8. Samrådsunderlag passage Mörrumsån 9. Samrådsinbjudan fastighetsägare och remissinstanser 10. Sändlista remissinstanser och fastighetsägare 11. Lista över sent inkomna yttranden inom samråd Lista över inkomna yttranden i kompletterande samråd 149/149

150 UNDERLAG FÖR SAMRÅD RESPEKTIVE KOMPLETTERANDE SAMRÅD - PASSAGE NYBRO-VACKAMO AUGUSTI 2016 DNR 2016/692 Underlag för samråd enl 6 kapitlet miljöbalken E.ON Elnät Sverige AB för sambyggnad respektive underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi passage Nybro - Vackamo, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

151 2 FÖRORD Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag studerat nya alternativa ledningsdragningar förbi Nybro och byarna Krumhall, Björnahult, Norketorp, Kåtterås och Vackamo. De nya utredda ledningsdragningarna går i en båge söder om byn Krumhall, till skillnad från den tidigare presenterade preliminära sträckningen, vilken föreslogs placeras parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen genom byarna. Två nya alternativa ledningssträckningar har utretts förbi byarna Björnahult, Kåtterås och Norketorp. I detta samrådsunderlag beskrivs miljökonsekvenserna för de utredda ledningsdragningarna, liksom för den sträckning som presenterades som preliminär i det tidigare samrådsunderlaget (daterat januari 2015). Svenska kraftnät och E.ON Elnät Sverige utreder möjligheten att sambygga den planerade ledningen med befintlig 130 kv-ledning i nya gemensamma stolpar som ett alternativ för den aktuella sträckan. I slutänden kommer hela sträckan, som är aktuell i detta underlag, att antingen sambyggas eller inte alls. Det är alltså inget alternativ att sambygga korta sträckor mot bakgrund av att Svenska Kraftnär ska kunna garantera driftsäkerhet och underhåll. De utredda alternativa ledningsdragningarna redovisas i figur 4. PROJEKTORGANISATION 4oo kv-ledningar Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvis Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan 130 kv-ledningar E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö Organisationsnummer Tel Tekniskt sakkunnig Göran Andersson Tillståndssakkunnig Johanna Brodd Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät.

152 3 BAKGRUND Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat januari 2015, en utredningskorridor liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. Förbi byarna Krumhall och Getahult föreslogs ledningen att placeras parallellt, på södra sidan om den befintliga 130 kv-ledningen genom byarna. Efter att ledningen passerat norr om Lindås, parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen, föreslogs ledningen sedan vika av i ny ledningsgata mellan byarna Björnahult och Kåtterås och Norketorp för att därefter ankomma mot den befintliga 400 kv-ledningen vid Vackamo. Denna tidigare preliminära sträckning benämns i detta kompletterande samråd alltid som alternativ 1. Under samrådsförfarandet har olika förslag på alternativa sträckningar framkommit längs denna sträcka. En alternativ sträckning, i en båge söder om Krumhall, har inkommit från flera närboende fastighetsägare utmed den befintliga ledningen. Utifrån detta har Svenska kraftnät i detta samrådsunderlag utrett både det exakta förslaget från närboende (alternativ 3) samt ytterligare en variant (alternativ 2) förbi byarna Krumhall och Getasjön. Olika förslag på alternativa sträckningar förbi byarna Björnahult, Kåtterås och Norketorp har även framkommit, framförallt med motiveringen att placera ledningen längre från bebyggelsemiljöerna i Björnahult och minska negativ påverkan på brukandet av skogsmarken. Utifrån dessa synpunkter har Svenska kraftnät utrett olika alternativ avseende placering av den nya ledningen förbi dessa byar. I samband med samrådsförfarandet inkom även många yttranden med synpunkter om att en ny ledning tar mycket mark i anspråk. Vidare tekniska utredningar har nu visat att det utifrån driftsäkerhet är möjligt att sambygga den planerade ledningen med befintliga 130 kv-ledningar. Utifrån detta har i detta samrådsunderlag ytterligare ett förslag utretts vilket innebär att den planerade 400 kv-ledningen sambyggs med befintlig 130 kv-ledning. För att möjliggöra en tydlig jämförelse mellan olika alternativ har utredningskorridoren delats upp i fyra olika delsträckor, inom vilka det finns två till fyra olika alternativ. Alternativ 1 är i samtliga delområden det tidigare preliminära alternativet, medan numreringen på det sambyggda alternativet och övriga alternativ varierar mellan de olika delsträckorna. För att kunna göra en objektiv jämförelse mellan de olika alternativen har miljökonsekvenserna för vardera alternativ bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1) liksom utifrån byggbarhet och andra betydande aspekter. Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom en avgränsad del av den totala ledningens längd, se markerad utredningskorridor (avgränsad av svarta linjer) i figur 1. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (avgränsat av svart linje), de utredda alterantiven (blå linjer). samt den tidigare preliminära sträckningen (rosa linje).

153 4 ALTERNATIVA LEDNINGS- STRÄCKNINGAR NYBRO - VACKAMO Sträckan är indelad i 4 delområden, A-D. Inom varje delområde finns ett antal alternativ som beskrivs nedan. Nybro, Idehult (Delområde A) Alternativ 1: Alternativet utgör den preliminära sträckningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari 2015, där ledningen föreslås placeras parallellt med och på södra sidan om befintlig 130 kv-ledning. Alternativ 3: Alternativet går i en vinkel söder om byarna, strax utanför fastighetsgränsen för några av de fastigheter som berörs av övriga alternativ. Detta alternativ berör istället ett antal andra fastigheter, vilka inte berörs av de andra alternativen. Alternativ 4: Alternativet innebär sambyggnad med befintlig 130 kv-ledning i ny ledningsgata, söder om den befintliga. Alternativ 2: Alternativet utgör sambyggnad med befintlig 130 kv-ledning i ny ledningsgata, söder om den befintliga. Getahult, Krumhall (Delområde B) Alternativ 1: Detta alternativ utgörs av den preliminära placering av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari Ledningen föreslås i detta alternativ placeras parallellt med och på södra sidan om befintlig 130 kv-ledning. Alternativ 2: Alternativet går i en vinkel söder om byarna. Det berör inte några nya fastigheter, jämfört med alternativ 1. Figur 2. Bilden visar delområde A med två alternativ och delområde B med fyra alternativ.

154 5 Lindås (Delområde C) Alternativ 1: Alternativet utgör den preliminära sträckningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari 2015, där ledningen föreslås placeras parallellt med och på södra sidan om befintlig 130 kv-ledning. Alternativ 2: Alternativet avser sambyggnad med befintlig 130 kv-ledning i ny ledningsgata, söder om den befintliga. Björnahult, Norketorp, Kåtterås, Vackamo (Delområde D) Alternativ 1: Alternativet innebär en justering av tidigare preliminär sträckning. Justeringen innebär att ledningen har skjutits mer mot nordväst vid passagen förbi Björnahult för att minska den visuella påverkan vid gårdarna i byn. Alternativ 2a: Alternativet genar på ett snävare sätt i vinkeln mellan den befintliga 130 kv-ledningen och den befintliga 400 kv-ledningen och har jämfört med alternativ 1 anpassats mer till att följa befintliga fastighetsgränser. Efter anslutning mot den befintliga 400 kv-ledningen fortsätter alternativ 2a därefter parallellt med befintlig ledning på sydöstra sidan för att sedan korsa den befintliga ledningen söder om Vackamo. Alternativ 2b: Alternativet har samma sträckning som 2a fram till den befintliga 400 kv-ledningen. Alternativ 2b korsar dock den befintliga ledningen direkt vid ankomst och fortsätter därefter parallellt, på nordvästra sidan om den befintliga ledningen. Alternativ 3a: Alternativ 3 innebär att ledningen sambyggs med befintlig 130 kv-ledning, till en början i ny ledningsgata just söder om den befintliga 130 kv-ledningen. Vid Norketorp viker den sambyggda lednignen av i ny ledningsgata åt nordväst, norr om byn, mot den befintliga 400 kv-ledningen. Innan ankomst mot den befintliga 400 kv-ledningen separeras de sambyggda ledningarna i egna stolpar. Efter ankomst mot den befintliga 400 kvledningen fortsätter alternativ 3a parallellt med befintlig ledning på sydöstra sidan för att sedan korsa den befintliga ledningen söder om Vackamo medan 130 kv-ledningen efter korsning av 400 kvledningen går tillbaka till sin ursprungliga sträckning. Detta alternativ innebär att den befintliga 130 kv-ledningen i byn Norketorp flyttas till nya, sambyggda stolpar, norr om byn och att den gamla ledningen genom byn raseras. Alternativ 3b: Alternativet har samma sträckning som 2a fram till den befintliga 400 kv-ledningen. Alternativ 2b korsar dock den befintliga ledningen direkt vid ankomst och fortsätter därefter parallellt, på nordvästra sidan om den befintliga ledningen. Figur 3. Bilden visar delområde C med två alternativ och delområde D med tre olika alternativ, varav två har två olika varianter.

155 6 SAMBYGGNAD Den planerade 400 kv-luftledningen Ekhyddan Nybro Hemsjö går på tre sträckor parallellt med E.ON Elnät Sverige AB: s (E.ON Elnät) 130 kv-ledningar. De tre sträckorna är passage Markustorp Nybro station, Nybro station Vackamo och Öjasjön. På dessa sträckor har Svenska kraftnät utrett och funnit det möjligt att sambygga den planerade ledningen med E:ON Elnäts ledningar. En förutsättning för en sambyggnad är att varje sträcka i sin helhet sambyggs. Att sambygga korta delar är inget alternativ eftersom det skulle försämra driftsäkerheten samt försvåra underhållet. Svenska kraftnät tillåter inte sambyggnad mellan den planerade 400 kv-ledningen och en annan 400 kv-ledning av driftssäkerhetsskäl för det svenska stamnätet. En ny ledningsgata krävs Sambyggnaden innebär att E.ON Elnäts befintliga träportalsledningar ersätts med gemensamma julgransstolpar i stål för både E.ONs och Svenska kraftnäts ledningar. Det innebär också att en sambyggd ledning måste byggas i en ny ledningsgata, den befintliga ledningsgatan kan alltså inte användas för detta. Orsaken är att den befintliga 130 kvledningen måste vara i drift under byggtiden och avbrott kan endast tillåtas kortare perioder. För att minska avbrottstiden på befintlig 130 kv-ledning under byggfasen förbereds i princip hela den sambyggda ledningssträckan parallellt med befintlig ledning, medan befintlig 130 kv-ledning är i drift. En sambyggd ledning kräver cirka 45 meter bred ny skogsgata/ledningsgata. Som resultat av stolpkonstruktionen tar den nya ledningen cirka 30 meter mindre skogsgata i anspråk än om den nya 400 kv ledningen byggts parallellt med befintlig 130 kvledning. När den sambyggda ledningen är byggd och i drift kommer den befintliga 130 kv-ledningen att raseras och dess befintliga skogsgata/ledningsgata återlämnas till berörda fastighetsägare. risontellt. Stolpkonstruktionen klarar längre linspann än E.ON Elnäts befintliga träportalstolpar och möjliggör därför glesare avstånd mellan stolparna än för befintlig 130 kv-ledning. Byggtid och byggsätt För att minska avbrottstiden på befintlig 130 kvledning under byggfasen förbereds i princip hela den sambyggda ledningssträckan parallellt med befintlig ledning, medan befintlig 130 kv-ledning är i drift. Julgransstolparnas fundament byggs, stolparna monteras samt reses, linor dras för hela sträckan och detaljer monteras som färdig ledning mellan två spännstolpar. Därefter tas E.ON Elnäts befintliga ledning ur drift och under avbrottet ansluts den sambyggda sträckan till befintlig ledning. Där den sambyggda ledningssträckningen vinklar in mot befintlig ledning med större vinkel än vad som befintlig trästolpe är konstruerad för, kommer sannolikt befintlig stolpe behöva ersättas med en ny stolpe som klarar de större lasterna. Borttagning (rasering) När den sambyggda sträckan anslutits till ursprunglig ledning tas E.ON Elnäts 130 kv-ledning åter i drift och de delar av den ursprungliga ledningen som inte längre används raseras. Vid raseringen tas stolpar som regel upp i sin helhet ur marken och endast i undantagsfall får man lov att kapa en stolpe vid roten. Trästolpar har vanligtvis inga fundament. Julgransstolpar Julgransstolparna är högre och kraftigare än Svenska kraftnäts vanliga portalstolpar (ca eftersom de bägge ledningarnas linor placeras vertikalt på vardera sidan om stolpkroppen, istället för ho

156 7 FOTOMONTAGE FOTOMONTAGE Figur 4-6. Bilder som visar hur det kan se ut med 400 kv- och 130 kv-ledningar som är sambyggda och parallellförlagda. Den övre bilden är en verklig bild som visar en befintliga 130 kv-ledning, bilden i mitten är ett fotomontage som visar en sambyggd 130 kv-ledning och 400 kv-ledning i julgransstolpar. Observera att stolparna byggts bredvid skogsgatan för den ursprungliga 130 kv-ledningen. Nedre bilden är ett fotomontage som visar en parallellbyggd 400 kv-ledning och 130 kv-ledning.

157 8 NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖR- VÄNTADE KONSEKVENSER Se även karta, bilaga 3 Nedan ges en beskrivning och konsekvensbedömning av de olika alternativen utifrån olika miljöaspekter. Bedömningar för samtliga aspekter är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder vilka finns sammanställda i bilaga 1. BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden genom utsiktsförsämring från fastigheten. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas och skyddsåtgärder vidtas i den utsträckning det kan anses ekonomiskt rimligt i förhållande till nyttan av åtgärderna. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. För de bostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdeterbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/del av fastigheten. Vilka närbelägna boendemiljöer som kan komma att påverkas av de olika utredda alternativen för den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. Där den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 40 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 80 meter från den planerade ledningens mitt. Om den planerade ledningen placeras i en ny ledningsgata understiger magnetfältet 0,4 mikrotesla ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt båda hållen. Om den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 85 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 85 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 125 meter från den planerade ledningens mitt. Magnetfältets utbredning kring sambyggda ledningar beror mycket på hur de olika linorna på de två ledningarna placeras i förhållande till varandra. Ingen beräkning har ännu gjorts för magnetfältets utbredning om den planerade ledningen sambyggs med den befintliga i nya julgransstolpar utan detta kommer att göras om det blir aktuellt att sambygga ledningarna. Utifrån tidigare erfarenheter är det dock inte troligt att magnetfältets utbredning kommer att öka markant med det sambyggda alternativet jämfört med alternativet att parallellbygga ledningen utan det är snarare troligt att magnetfältets utbredning kommer att kunna minskas något genom sambyggnad. Nybro, Idehult (Delområde A) Den planerade ledningen passerar inga gårdar i detta område och därmed bedöms påverkan på boendemiljö och bebyggelse bli obetydlig för båda alternativen av denna delsträcka. Getahult och Krumhall (Delområde B) Inom Krumhall och Getahult finns sex boendemiljöer med åretruntboende inom 500 meter från den befintliga ledningen och ytterligare tre bostäder inom 900 meter. Inget av de utredda alternativen innebär att någon boendemiljö kommer att beröras av magnetfält som överstiger policyvärdet. Däremot skiljer sig alternativen när det gäller den visuella påverkan på de närliggande boendemiljöerna.

158 9 Alternativ 1: I alternativ 1 föreslås ledningen byggas parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen. Den nya ledningen kommer att vara högre och ha högre och större stolpar än den befintliga ledningen och den befintliga skogsgatan kommer att behöva breddas med ca 30 meter. De nya stolparna kommer så långt som det är möjligt att placeras i skogsområdena öster och väster om den öppna marken mellan byarna vilket till viss del kommer att dölja dem. Alternativ 1 kommer dock innebära en visuell påverkan på boendemiljöerna i närheten av ledningarna. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms den sammantagna påverkan på boendemiljöerna av alternativ 1 bli liten. Alternativ 2: Alternativet bedöms inte ge någon visuell påverkan på någon boendemiljö. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms den sammantagna påverkan på boendemiljöerna av alternativ 2 bli obetydlig. Alternativ 4: Alternativet innebär att den befintliga 130 kv-ledningen genom byarna ersätts av den sambyggda ledningen, i ny ledningsgata söder om den ursprungliga ledningen. De nya stolparna kommer bli betydligt högre än både de befintliga och även högre än stolparna i alternativ 1, och kommer därför synas tydligare. De kommer troligtvis även bli synliga för boendemiljöer längre från ledningen vilka i dagsläget inte ser ledningen. Eftersom de nya stolparna är högre kommer de dock kunna placeras med längre mellanrum än den befintliga. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms påverkan på boendemiljöerna av alternativ 4 bli liten. Påverkan bedöms dock bli större än alternativ 1. Lindås (Delområde C) Den planerade ledningen passerar inga gårdar i detta område och därmed bedöms påverkan på boendemiljö och bebyggelse bli obetydlig för båda alternativen av denna delsträcka. Alternativ 3: Alternativet bedöms inte ge en visuell påverkan på någon boendemiljö. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms den sammantagna påverkan på boendemiljöerna av alternativ 3 bli obetydlig. Befintlig 130 kv-ledning Figur 7. Landskapet inom byarna Krumhall och Björnahult utgörs av ett småbrutet jordbrukslandskap med naturvärden såsom stenmurar och en allé av hamlade träd. Till vänser i bilden syns den befintliga 130 kv-ledningen.

159 10 Björnahult, Norketorp, Kåtterås och Vackamo (Delområde D) Inget av de föreslagna alternativen innebär att magnetfältsnivåerna kommer att överskrida 0,4 mikrotesla vid någon boendemiljö. Alternativ 1: Efter justering av den tidigare preliminära sträckningen till alternativ 1 är det liten sannolikhet att ledningen kommer att synas från gårdarna i Björnahult och den visuella påverkan från ledningen för boendemiljöerna i Norra Björnahult bedöms vara obefintlig. Justeringen innebär däremot att ledningen troligtvis bli synlig från en boendemiljö i Rosendal, vid vilken ledningen med tidigare preliminär sträckning troligtvis inte skulle ha synts. Den visuella påverkan bedöms dock inte vara påtaglig vilket motiverar att bedömningen blir att påverkan på boendemiljö och bebyggelse blir obetydlig. Alternativ 2a och 2b: Alternativen medför att boendemiljöerna i Rosendal och Vackamo kommer att få en ändrad visuell utblick mot den befintliga 400 kvledningen. För alternativ 2a blir denna förändring störst för boendemiljön i Rosendal medan förändringen från alternativ 2b blir störst i Vackamo. Eftersom den nya ledningen placeras parallellt med den befintliga i båda alternativen bedöms dock påverkan för de boende i dessa byar bli obetydlig. Alternativ 3a och 3b: Längs den del som alternativen föreslås sambyggas med befintlig ledning kommer de nya stolparna sticka upp ovanför skogen och därför bli synliga för åtminstone boendemiljön i Norketorp. Den samantagna visuella påverkan på boendemiljön i Norketorp bedöms dock mildras eftersom den befintliga ledningen genom byn kommer att tas bort. Alternativen innebär även en ändrad visuell utblick mot den befintliga 400 kv-ledningen för de boende i Kåtterås, Rosendal och Vackamo. För alternativ 3a blir denna förändring störst för boendemiljöerna i Kåtterås och Rosendal medan förändringen från alternativ 3b blir störst i Vackamo. Eftersom den visuella påverkan i Norketorp mildras av att den befintliga ledningen tas bort och att nya ledningen placeras parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen i båda alternativen bedöms dock påverkan för de boende i de berörda byarna bli obetydlig utifrån de använda bedömningsgrunderna. LANDSKAPSBILD En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan blir beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre om den nya ledningen placeras parallellt, bredvid en befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Nybro, Idehult (Delområde A) Ledningen går till största del genom ett slutet skogslandskap och landskapsbildsvärdet bedöms därför vara litet. Alternativ 1: Eftersom ledningen placeras parallellt med en befintlig ledning, i ett sammanhängande skogslandskap, bedöms påverkan av alternativ 1 bli liten och konsekvenserna på landskapsbilden av alternativ bedöms således bli obetydliga. Alternativ 2: I detta alternativ kommer stolparna och ledningen sticka upp ovanför skogen och därmed synas mer än i alternativ 1. Ledningen placeras dock i ett sammanhängande skogslandskap, just i anslutning till där den befintliga 130 kv-ledningen går idag och därför bedöms påverkan av alterna-

160 11 tiv 2 bli liten utifrån de använda bedömningsgrunderna. Konsekvenserna bedöms således bli obetydliga, dock högre än alternativ 1. Krumhall och Getahult (Delområde B) Alternativ 1: Alternativet passerar byarna i ett småskaligt jordbrukslandskap omgivet av skogsmarker vilket bedöms ha ett måttligt landskapsbildsvärde utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1). Förbi byarna föreslås ledningen placeras parallellt med en befintlig ledning och stolparna kan troligtvis placeras i skogsmarken utanför den öppna jordbruksmarken vilket gör att de till viss del kommer att döljas av skogen. Påverkan på landskapsbilden av alternativ 1 bedöms utifrån detta bli måttlig och konsekvenserna således små-måttliga utifrån bedömningsgrunderna. Alternativ 2: Alternativet löper genom skogslandskapet utanför byarna vilket bedöms ha ett litet värde för landskapsbilden. Ledningen placeras så att den döljs av skogslandskapet, under förutsättning att skogen är relativt fullvuxen. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms därför påverkan på landskapsbilden vara liten och konsekvenserna obetydliga. Alternativ 3: Alternativet löper liksom alternativ 2 genom skogslandskapet utanför byarna vilket bedöms ha ett litet värde för landskapsbilden. Ledningen kommer att placeras så att den döljs av skogslandskapet och utifrån bedömningsgrunderna bedöms påverkan på landskapsbilden därför vara liten och konsekvenserna således obetydliga. Alternativ 4: Alternativet passerar byarna i ett småskaligt jordbrukslandskap omgivet av skogsmarker vilket bedöms ha ett måttligt landskapsbildsvärde. Den nya, sambyggda ledningen kommer att bli så hög att den tydligt sticker upp över skogen och kommer således visuellt påverka det omkringliggande landskapet i ett betydligt större område än övriga alternativ och bedöms inte kunna begränsas i någon större omfattning av t.ex. omkringliggande skog. Ledningens påverkan på landskapsbilden kring byarna Krumhall och Getahult bedöms därför bli stor och konsekvenserna således måttliga enligt de använda bedömningsgrunderna. Lindås (Delområde C) Ledningen går till största del genom ett slutet skogslandskap och landskapsbildsvärdet bedöms därför vara litet. Alternativ 1: Eftersom ledningen placeras parallellt med en befintlig ledning, i ett relativt sammanhängande skogslandskap, bedöms påverkan av alternativ 1 bli liten och konsekvenserna på landskapsbilden av alternativ bedöms således bli obetydliga. Alternativ 2: I detta alternativ kommer stolparna och ledningen sticka upp ovanför skogen och därmed synas mer än i alternativ 1, t.ex. över de öppna markena för boende och besökare i Lindås och Klyndebo, eller för de som färdas på vägen mellan Göttorp och Tjurkahall. Påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli måttlig. Konsekvenserna bedöms således bli små. Björnahult, Norketorp, Kåtterås och Vackamo (Delområde D) Alternativ 1: Alternativet berör i huvudsak ett slutet skogslandskap, bortsett från norr om Björnahult där sträckningen passerar i utkanten av jordbruksmark. Landskapet besöks sällan av allmänheten. Landskapsvärdet längs den sträcka som berörs bedöms vara litet. Ledningen kommer huvudsakligen att döljas av skogslandskapet och endast ha enstaka exponeringspunkter. Påverkan på landskapsvärdet bedöms därför bli liten och konsekvensen obetydlig av alternativ 1. Alternativ 2a och 2b: Alternativen går nästan uteslutande i ett slutet skogslandskap som sällan besöks och värdet av landskapsbilden på platsen bedöms vara litet. Likaså bedöms påverkan på landskapsbilden bli liten eftersom ledningen praktiskt taget helt kommer att döljas av skogslandskapet eller placeras parallellt med befintlig ledning. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli obetydlig. Alternativ 3a och 3b: Alternativet går till största del genom ett slutet skogslandskap, bortsett från vid Norketorp där ett småskaligt jordbrukslandskap passeras. Sammantaget bedöms landskapsbildsvärdet vara måttligt. Detta landskap är idag påverkat av den befintliga 130 kv ledningen och den befintliga 400 kv-led-

161 12 ningen men eftersom ledningen föreslås sambyggas i nya betydligt högre och mer i ögonfallande stolpar bedöms påverkan på värdet bli måttligt. Konsekvenserna av alternativ 3 bedöms därför bli små till måttliga. NATURMILJÖ Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Det utredda området kommer att inventeras under slutet av sommaren/hösten gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Nybro, Idehult (Delområde A) Alternativen berör inga områden som är kända eller utpekade som att hysa högre naturvärden och det sträcka som berörs av alternativen bedöms ha litet naturmiljövärde. Påverkan på naturvärden bedöms därför bli liten av dessa alternativ och konsekvenserna obetydliga för naturmiljön. Krumhall och Getahult (Delområde B) Samtliga utredda alternativ förbi Krumhall och Getahult ligger ungefär lika långt från ett område utpekat som naturvärde av skogsstyrelsen (betad skog). Detta område är även skyddat genom naturvårdsavtal (se karta i bilaga 3). Inget av alternativen kommer att påverka detta område. Både alternativ 1 och alternativ 4 innebär att en ny ledningsgata kommer behöva anläggas parallellt med den befintligaoch påverkan från dessa alternativ blir mycket lika. Dessa bedöms därför samlat nedan. Alternativ 1 & 4: Alternativen berör den öppna jordbruksmarken mellan byarna och delar av den är utpekad i den regionala ängs- och betesmarksinventeringen och även i den regionala bevarandeplanen för odlingslandskapet. Längs med vägen som går i nord-sydlig riktning mellan byarna finns idag en allé av hamlade lindar liksom en stenmur, vilka båda skyddas genom det generella biotopskyddet. Naturvärdet i det område som berörs av alternativ 1 och 4 bedöms utifrån detta vara högt. Påverkan från det två alternativen bedöms bli lite. Något eller några av de hamlade träden kommer att hamna inom ledningsgatan för alternativ 1. Genom hamling bör dessa dock kunna hållas så pass låga att det är möjligt att ha dem kvar inom ledningsgatan. Även för stenmuren kommer skadeförebyggande åtgärder kunna utföras så att påverkan från alternativen kan undvikas. De värden som är kopplade till betade och hävdade ängsmarker bedöms inte påverkas av den planerade ledningen. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli små för alternativ 1 och 4. Alternativ 2 : Alternativet går framförallt genom produktionsskog men berör även en öppen jordbruksmark i utkanten av ett område utpekat i den regionala bevarandeplanen för odlingslandskapet. Värdet av den berörda naturmiljön bedöms därför vara måttligt. De naturvärden som är kopplade till öppen jordbruksmark, betade och hävdade ängsmarker bedöms inte påverkas av den planerade ledningen. Alternativet bedöms därför medföra liten påverkan på naturmiljövärdet och konsekvenserna för naturmiljön bedöms således vara små. Alternativ 3: Alternativet går genom produktionsskog och berör inget område med sedan tidigare kända naturvärden. Värdet av den berörda naturmiljön bedöms således vara litet. Alternativet bedöms även medföra liten påverkan på naturmiljövärdet och konsekvenserna för naturmiljön bedöms således vara obetydliga. Lindås (Delområde C) Alternativen berör inga områden som är kända eller utpekade att hysa högre naturvärden. Påverkan

162 13 på naturvärden bedöms därför bli liten av dessa alternativ och konsekvenserna obetydliga för naturmiljön. Björnahult, Norketorp, Kåtterås och Vackamo (Delområde D) Alternativ 1: Jordbrukslandskapet kring Björnahult är utpekat i den regionala bevarandeplanen för odlingslandskapet och alternativ 1 berör utkanterna av detta område. I övrigt berör alternativet inga områden som är kända eller utpekade för att hysa högre naturvärden. Naturområdet som berörs av alternativ 1 bedöms utifrån detta ha måttligt naturmiljövärde. Området är ännu inte inventerat gällande naturvärden men påverkan på eventuella områden med högre naturvärden som påträffas vid den kommande inventeringen bedöms kunna undvikas i stor utsträckning. Detta kan ske genom anpassning av stolpplacering och tidpunkter för byggnation. De värden som är kopplade till betade och hävdade ängsmarker i odlingslandskapet bedöms inte påverkas av den planerade ledningen. Påverkan på naturmiljövärdet bedöms därför bli liten för alternativ 1. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli små för alternativ 1. Alternativ 2a och 2b: Alternativen berör inga områden som är kända eller utpekade för att hysa högre naturvärden. Naturområdet som berörs av alternativ 2a och 2b bedöms utifrån detta ha litet naturmiljövärde. Liksom för alternativ 1 bedöms de naturvärden som påträffas vid kommande inventering kunna undvika att påverkas i stor grad och påverkan på naturmiljön bedöms bli liten av alternativ 2a och 2b. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli obetydliga. Alternativ 3a och 3b: Inte heller dessa alternativ berör några områden som är kända eller utpekade för att hysa högre naturvärden men alternativen ligger nära ett område vid Norketorp och Kåtterås som pekats ut av Skogsstyrelsen för att hysa naturvärden knutna till ädellövskog samt ett område som pekats ut som nyckelbiotop för att det innehåller värdefulla lövträdsrika skogsbryn. Dessa områden bedöms kunna undvikas för båda alternativen. Värdet av den naturmiljö som berörs bedöms utifrån detta vara litet. Liksom för övriga alternativ bedöms påverkan på de naturvärden som påträffas under inventeringen kunna undvikas och påverkan bedöms därför bli liten. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli obetydliga. NATURRESURSER Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde, t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom ökningen av vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Vid bedömningarna av påverkan på naturresurser har ytan ianspråktagen mark beräknats på följande sätt. För en ledning i ny ledningsgata behöver skogsgatans bredd vara ca 50 meter. Där ledningen går parallellt med en 130 kv-ledning behöver den befintliga skogsgatan breddas med ca 35 meter. Där ledningen går parallellt med en annan 400 kv-ledning behöver den befintliga skogsgatan breddas med ca 40 meter. Vid sambyggnad kommer den nya ledningen byggas parallellt med den befintliga och den befintliga skogsgatan kommer då behöva breddas ca 30 meter. De nya, sambyggda ledningarna kommer i drift behöva en ca 45 meter bred skogsgata. När de sambyggda ledningarna tagits i drift kan ca 30 meter av den gamla ledningsgatan återgå till brukande som skogsmark igen. All skogsmark som berörs inom utredningsområdet bedöms ha en genomsnittlig bonitet (bonitetsklass C i Skatteverkets indelning i bonitetsklasser),.

163 14 Ingen av delområdena berör något annat område utpekat för naturresursanvändning. Detta gör att värdet av naturresurserna för samtliga delområden och alternativ bedöms vara måttligt enligt bedömningsgrunderna (se bilaga 1). bli måttlig eftersom ledningen till största delen föreslås gå i ny ledningsgata och konsekvenserna bedöms således bli små till måttliga. Dock innebär alternativ 3 större bortfall av skogsmark än alternativ 2 Nybro, Idehult (Delområde A) Båda alternativen är ca 2,3 km långa och går uteslutande i skogsmark. Alternativ 1: Alternativet beräknas uppta ca 8 ha skogsmark, parallellt med befintlig ledning vilket gör att påverkan bedöms bli liten och konsekvenserna små, baserat på de använda bedömningsgrunderna. Alternativ 2: Eftersom detta alternativ innebär att stor del av skogsgatan för den befintliga ledningen kommer kunna återgå till brukande, kommer nettoförlust av ca 1 ha produktiv mark ske. Påverkan på naturresurserna bedöms därför bli obetydliga, liksom konsekvenserna. Krumhall och Getahult (Delområde B) Alternativ 1: Alternativet är ca 2,9 km långt, varav knappt 90 % utgörs av skogsmark. Resterande del utgörs av öppen jordbruksmark. Alternativet innebär parallellbyggnad med befintlig 130 kv-ledning. Alternativet beräknas uppta ca 9 hektar ny skogsmark längs den bedömda sträckan. Påverkan bedöms vara liten eftersom ledningen placeras parallellt med befintlig ledning. Konsekvenserna av alternativ 1 bedöms därför bli små. Alternativ 2: är ca 3,3 km långt, varav ca 95 % utgörs av skogsmark. Resterande del utgörs av öppen jordbruksmark. Huvuddelen av sträckan utgörs av ny ledningsgata. Alternativet beräknas uppta ca 15,5 ha ny skogsmark. Befintliga skogsbestånd kan komma att splittras. Påverkan bedöms bli måttlig eftersom ledningen till största delen föreslås gå i ny ledningsgata och konsekvenserna bedöms således bli små till måttliga. Alternativ 4: Detta alternativ innebär att stor del av skogsgatan för den befintliga ledningen kommer kunna återgå till brukande vilket gör att nettoförlust av ca 1ha produktiv mark kommer att ske. Påverkan på naturresurserna bedöms därför bli obetydliga, liksom konsekvenserna. Lindås (Delområde C) Båda alternativen är ca 800 meter långa. Ungefär 20 % av sträckan utgörs av jordbruksmark, resterande är skogsmark. Alternativ 1: Alternativet beräknas uppta ca 2,2 ha skogsmark, parallellt med befintlig ledning vilket gör att påverkan bedöms bli liten och konsekvenserna små, baserat på de använda bedömningsgrunderna. Alternativ 2: Detta alternativ innebär att stor del av skogsgatan för den befintliga ledningen kommer kunna återgå till brukande, en nettoförlust av ca 0,3 ha produktiv mark kommer att ske. Påverkan på naturresurserna bedöms därför bli obetydliga, liksom konsekvenserna. Björnahult, Norketorp, Kåtterås och Vackamo (Delområde D) Alternativ 1: är ca 5,2 km långt. Skogsgatan för alternativ 1 beräknas uppta ca 26 hektar ny mark längs den bedömda sträckan, varav endast en liten del utgörs av öppen jordbruksmark, resterande del utgörs av skogsmark. Alternativet går nästan uteslutande i ny ledningsgata. Påverkan bedöms vara måttlig eftersom ledningen föreslås placeras nästan uteslutande i ny ledningsgata. Konsekvenserna på naturresurser av alternativ 1 bedöms därför bli små till måttliga. Alternativ 3: är ca 3,5 km långt, varav hela sträckan utgörs av skogsmark. Huvuddelen av sträckan utgörs av ny ledningsgata. Alternativet beräknas uppta ca 17,5 ha ny skogsmark. Påverkan bedöms Alternativ 2a och 2b: är ca 5,6 km långt. Skogsgatan för alternativ 2a och 2b beräknas uppta ca 23,2 ha ny mark, vilken nästan uteslutande utgörs av skogsmark. Drygt en tredjedel går i ny ledningsgata i skif-

164 15 tesgräns, resterande del av sträckan går framförallt parallellt med befintlig 400 kv-ledning. För alternativ 2a och 2b bedöms påverkan bli liten och konsekvenserna små, baserat på att sträckningen till största delen går parallellt med befintlig ledning. Där den går i ny ledningsgata är denna förlagd till skiftesgränser, vilket gör att brukandet av naturresurser påverkas i mindre utsträckning än om den hade korsat fastigheter och därmed försvårat brukandet eftersom bestånd då splittrats. går att söka genom karttjänsten fmis.raa.se. Resultaten kommer även att sammanställas i en rapport som biläggs miljökonsekvensbeskrivningen. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Alternativ 3a och 3b: är ca 7,2 km långt. Längs den sträcka som den planerade ledningen sambyggs längs samma sträcka som den befintliga 130 kvledningen beräknas en nettoförlust av 0,1 ha skogsmark ske. Övrig sträcka beräknas uppta ca 16,8 ha, vilken nästan uteslutande utgörs av skogsmark. Drygt en tredjedel av sträckan utgörs av sambyggd ledning, resterande del går parallellt med befintlig 400 kv-ledning. För alternativ 3a och 3b bedöms påverkan bli liten och konsekvenserna små, baserat på att sträckningen till största delen går sambyggd eller parallellt med befintlig ledning. Av byggnadstekniska skäl måste de sambyggda ledningarna separeras till enskilda ledningar innan de korsar befintliga 400 kv-ledningen. Vid denna separationsplats kan skogsgatan behöva göras extra bred. Efter att den planerade 400 kv-ledningen och den befintliga 130 kv-ledningen separerats, och 130 kv-ledningen korsat den befintliga 400 kv-ledningen kommer den befintliga 130 kv-ledningen gå ensam i ny ledningsgata en kort bit för att kunna ansluta till sin ursprungliga sträckning på västra sidan om den befintliga 400 kv-ledningen. KULTURMILJÖ Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Det aktuella området kommer inventeras med avseende på kulturvärden under sensommaren/ hösten Resultatet av inventeringen kommer föras in i riksantikvarieämbetets databas FMIS och Nybro, Idehult (Delområde A) Inget av alternativen berör något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. För samtliga alternativ bedöms påverkan på kulturmiljö bli obetydlig och konsekvenserna därmed obetydliga. Krumhall och Getahult (Delområde B) Inget av alternativen berör något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. För samtliga alternativ bedöms påverkan på kulturmiljö bli obetydlig och konsekvenserna därmed obetydliga. Lindås (Delområde C) Inget av alternativen berör något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. För samtliga alternativ bedöms påverkan på kulturmiljö bli obetydlig och konsekvenserna därmed obetydliga. Björnahult, Norketorp, Kåtterås och Vackamo (Delområde D) Inget av alternativen berör något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. För samtliga alternativ bedöms påverkan på kulturmiljö bli obetydlig och konsekvenserna därmed obetydliga. REKREATION OCH FRILUFTSLIV Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orörd-

165 16 Krumhall och Getahult (Delområde B) Alternativ 2 och alternativ 3 innebär att en gård blir omringad av ledningar. Generellt, utifrån synpunkter i flertalet samråd, brukar detta upplevas som negativt, både för de boende och när det gäller möjlighet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utsikt mot kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Nybro, Idehult (Delområde A) Inget av alternativen berör något område med utpekade värden för friluftsliv eller rekreation och värdet av det berörda området bedöms vara litet. Upplevelsevärdet av det berörda området bedöms försämras något till följd av ledningens visuella påverkan, för båda alternativen, dock något mer för alternativ 2. Påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms dock bli liten för båda alternativen. Konsekvenserna för båda alternativen bedöms utifrån detta bli obetydliga. Krumhall och Getahult (Delområde B) Inget av alternativen berör något område med utpekade värden för friluftsliv eller rekreation och värdet av de berörda områdena bedöms vara litet. Upplevelsevärdet av de berörda områdena bedöms försämras något till följd av ledningens visuella påverkan, för samtliga alternativ, varav något mer för det sambyggda alternativet. Påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms dock bli liten för samtliga alternativ. Konsekvenserna för samtliga alternativ bedöms utifrån detta bli obetydliga. Lindås (Delområde C) Inget av alternativen berör något område med utpekade värden för friluftsliv eller rekreation och värdet av det berörda området bedöms vara litet. Upplevelsevärdet av det berörda området bedöms försämras något till följd av ledningens visuella påverkan, för båda alternativen, dock något mer för alternativ 2. Påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms dock bli liten för båda alternativen. Konsekvenserna för båda alternativen bedöms utifrån detta bli obetydliga. Björnahult, Norketorp, Kåtterås och Vackamo (Delområde D) Samtliga alternativ korsar Glasbruksleden vilket gör att det berörda området bedöms ha ett högt värde för rekreation och friluftsliv. Upplevelsevärdet av de berörda områdena bedöms försämras något till följd av ledningens visuella påverkan, för samtliga alternativ, varav något mer för alternativ 3 som har högre stolpar än övriga alternativ. Inget av de utredda alternativen bedöms dock påverka nyttjandet av leden eller påverka upplevelsen av leden i stort. För samtliga alternativ bedöms därför påverkan på liten och konsekvenserna bli små för friluftslivet. INFRASTRUKTUR OCH PLANFÖRHÅLLANDEN Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms framförallt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Påverkan på infrastruktur bedöms under driftskedet i huvudsak ske i samband med underhållsarbeten. Nya kraftledningar får enligt 8 ellagen inte strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Samtliga delområden (A-D) Inget av alternativen i något av delområdena berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Det är ingen skillnad i de olika alternativens påverkan på infrastruktur och planförhållanden. Påverkan på infrastruktur och planförhållanden är således inte särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna aspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen. ANDRA FAKTORER SOM BEAKTAS

166 17 heter att kunna sälja huset eller gården i framtiden. Därför är detta något som Svenska kraftnät avråder från och försöker undvika. I detta fall är dock de boende på gården delaktiga i förslaget att placera ledningen i en båge åt söder för att minska den visuella påverkan (alternativ 3). Alternativ 3 innebär att den planerade ledningen helt eller delvis flyttas från flera nu berörda fastighetsägare över till andra fastighetsägare, vilka inte varit berörda av den tidigare preliminära sträckningen av ledningen (alternativ 1). Alternativet innebär dock i övrigt ingen fördel jämfört med alternativ 2 utifrån påverkan på de aspekter som utretts inom ramen för detta samråd. Ledningssträckan blir däremot längre och intrånget därmed störst för alternativ 3, även om längdskillnaden mellan alternativ 2 och 3 är liten. Samlad bedömning: Alternativ 1 bedöms medföra minst konsekvenser utifrån dessa faktorer då inget hus omringas av ledningar. Alternativ 3 bedöms medföra störst konsekvenser då detta alternativ är längst och inte medför mindre påverkan på några av de miljöaspekter som utretts. Alternativet påverkar fastighetsägare som inte tidigare varit berörda. Björnahult, Norketorp, Kåtterås och Vackamo (Delområde D) Alternativ 2a och 2b innebär att gårdarna i Kåtterås och Norketorp i relativ närhet blir omringade av dels de befintliga 130 och 400 kv-ledningarna, dels den planerade nya 400 kv-ledningen. Generellt, utifrån synpunkter i flertalet samråd, brukar detta upplevas som negativt, både för dagens och framtida boende och när det gäller möjligheter att kunna sälja husen eller gårdarna i framtiden. Detta är därför något som Svenska kraftnät försöker undvika. Samlad bedömning: Svenska kraftnät försöker undvika att gårdar blir omringade av ledningar, vilket sker i alternativ 2a och 2b, varför dessa bedöms medföra störst konsekvenser för boende av alternativen inom delområde D.

167 18 SAMMANFATTNING Nedan görs en jämförande beskrivning och sammanfattning av de olika alternativens påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill genom detta kompletterande samråd få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. En sammanställning av bedömningarna ges i tabellen på motstående sida. NYBRO, IDEHULT (DELOMRÅDE A) Längs denna sträcka bedöms alternativ 1, att placera ledningen parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen medföra något mer påverkan för hushållningen med naturresurser medan det ger något mindre påverkan på landskapsbilden. BJÖRNAHULT, NORKETORP, KÅTTERÅS OCH VACKAMO (DELOMRÅDE D) Inom detta delområde bedösm alternativ 1 medföra störst konsekvenser för naturresurshushållningen medan alternativ 3a och 3b bedöms medföra störst påverkan på landskapsbilden. Alternativen 2a och 2b medför minst samlade konsekvenser, men innebär att boendemiljöerna i Kåtterås blir omringade av ledningar inom ett relativt nära avstånd. KRUMHALL OCH GETAHULT (DELOMRÅDE B) Inget av de utredda alternativen innebär att någon boendemiljö kommer beröras av magnetfält som överstiger Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Inom detta delområde bedöms enligt bedömningsgrunderna alternativ 2 och 3, att bygga den nya lednignen i ny ledningsgata söder om Krumhall, medföra minst påverkan för boende och landskapsbild. Båda alternativen innebär dock att de boende i Krumhall blir omringade av ledningar och alternativ 3 innebär även att påverkan från lednignen flyttas från vissa fastigheter till andra fastigheter, samtidigt som det tar något mer mark i anspråk. Det enda alternativ som bedöms medföra obetydliga konsekvenser för naturresurshushållningen är alternativ 4, vilket samtidigt bedöms medföra störst påverkan på boendemiljöer och landskapsbild. KONSEKVENSER Mycket stora Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga LINDÅS (DELOMRÅDE C) Längs denna sträcka bedöms alternativ 1, att placera ledningen parallellt med den befintliga 130 kvledningen medföra något större påverkan för hushållningen med naturresurser medan det ger något mindre påverkan på landskapsbilden än alternativ 2.

168 19 ALT. BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE LANDSKAPS- BILD NATURMILJÖ NATUR- RESURSER KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV ÖVRIGA FAKTORER BEDÖMT ENLIGT SVENSKA KRAFTNÄTS BEDÖMNINGSGRUNDER NYBRO, IDEHULT (A) 1 2 Obetydlig påverkan Obetydlig påverkan Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser (dock större än alt 1) Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser 1 Liten påverkan Små -måttliga konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser GETAHULT OCH KRUMHALL (B) Obetydlig påverkan Obetydlig påverkan Liten påverkan (dock större än alt 1) Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små konsekvenser Små -måttliga konsekvenser Små -måttliga konsekvenser (dock större än alt 2) Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Innebär att gårdar blir omringade av ledningar Innebär att gårdar blir omringade av ledningar. Påverkan flyttas till nya fastigheter utan annan bedömd fördel LINDÅS (C) 1 2 Obetydlig påverkan Obetydlig påverkan Obetydliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser BJÖRNAHULT, NORKETORP, KÅTTERÅS OCH VACKAMO (D) 1 2A 2B 3A 3B Obetydlig påverkan Obetydlig påverkan Obetydlig påverkan Obetydlig påverkan Obetydlig påverkan Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små -måttliga konsekvenser Små -måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små -måttliga konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser Innebär att gårdar blir omringade av ledningar Innebär att gårdar blir omringade av ledningar

169 TIDIGARE UTREDNINGAR Samrådsunderlag 1 (daterat maj 2014), Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2 (daterat jan 2015), Samrådsredogörelse 2, BILAGOR 1 BEDÖMNINGSGRUNDER LUFTLEDNING SVK 2 KOMMENTARER TILL VANLIGA FRÅGOR OCH SYNPUNKTER. UTDRAG UR SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2, KARTA SAMRÅDSOMRÅDE OCH UTREDDA ALTERNATIV, INKLUSIVE BEDÖMDA ASPEKTER SVENSKA KRAFTNÄT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 TEL FAX

170 Underlag för KOMPLETTERANDE SAMRÅD - Område/passage getasjön Maj 2016 Dnr 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Getasjön, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

171 2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterade samrådsunderlag studerat ytterligare två korsningsalternativ för ledningsdragningen mellan Gockatorp och Duvemåla, förbi passagen av Getasjön. Den ena av de nya utredda korsningarna (alt 2) innebär att den planerade ledningen löper en längre sträcka parallellt norr om befintlig 400 kv-ledning än det tidigare preliminära alternativet (alt 1) men passerar fortfarande Getasjön söder om den befintliga ledningen. Det andra utredda alternativet (alt 3) innebär att den planerade ledningen placeras parallellt, norr om den befintliga ledningen även förbi Getasjön. De utredda alternativa ledningssträckningarna redovisas i Figur 1. Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

172 3 Bakgrund Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat juni 2015, en utredningskorridor, liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. I det tidigare samrådsunderlaget föreslogs den planerade ledningen korsa den befintliga 400 kv-ledningen från nordväst till sydöst vid Gockatorp för att sedan löpa parallellt på sydöstra sidan om den befintliga ledningen förbi Getasjön och byn Getasjökvarn. Den befintliga ledningen passerar mellan själva byn Getasjökvarn som ligger på nordvästra sidan om den befintliga ledningen och sjön som ligger på sydöstra sidan. Det närmaste bostadshuset i Getasjökvarn ligger ca 130 m från den befintliga ledningen och där ledningen passerar som närmast från bebyggelsen är ett relativt öppet våtmarksområde kring sjön Getasjön. Den befintliga ledningen kan skymtas från de närmaste husen i Getasjökvarn liksom eventuellt från något av husen i byn Getasjö, som ligger på sjöns östra strand. Getasjön är en rik fågellokal, framförallt för våtmarksfåglar men även andra fåglar. Under samrådet har yttrande inkommit om att placera ledningen så långt som möjligt på norra sidan om den befintliga ledningen, med hänvisning till att det ger mindre stormskador utifrån den förhärskande vindriktningen i området. Synpunkter har även inkommit som menar att man, genom att placera den nya ledningen på nordvästra sidan om den befintliga ledningen förbi sjön, kan minska påverkan på värdena för fågellivet i sjön. Utifrån de inkomna synpunkterna har Svenska kraftnät utrett två nya alternativa korsningspunkter för ledningen. För att möjliggöra en objektiv jämförelse mellan de olika alternativa korsningsalternativen har miljökonsekvenserna för vardera alternativen bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Som underlag för en bedömning av de tre korsningsalternativen har Svenska kraftnät även gjort en fördjupad byggbarhetsanalys. Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom utredningsområdet (se markering i figur 1).

173 4 Alternativa ledningssträckningar Getasjön I Figur 1 redovisas utredningskorridoren med ursprungligt alternativ samt två nya korsningsalternativ som framkommit i samrådsprocessen. Korsningsalternativ 1: Detta alternativ utgörs av den preliminära placering av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari Den nya ledningen föreslås i detta alternativ korsa befintlig 400 kv-ledning från nordväst till sydöst vid Glockatorp och därefter gå parallellt, på sydöstra sidan om befintlig 400 kv-ledning. Korsningsalternativ 3: I detta alternativ föreslås ledningen fortsätta på nordvästra sidan om befintlig 400 kv-ledning även förbi passagen av Getasjön för att sedan, strax öster om Duvemåla, korsa den befintliga 400 kv-ledningen för att därefter fortsätta på sydöstra sidan om den samma. Den nya ledningen kommer då hamna ca 90 m från närmaste bostadshus i Getasjökvarn. Korsningsalternativ 2: I detta alternativ föreslås den nya ledningen fortsätta på nordvästra sidan om den befintliga ledningen ända ner till öster om Södra Åby där den föreslås korsa den befintliga 400 kv-ledningen för att därefter fortsätta på sydöstra sidan om befintlig ledning förbi Getasjön och Getasjökvarn. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (svart linje) samt de utredda alterantiven (blå linjer).

174 5 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Se även karta, bilaga 3 Boendemiljö och bebyggelse Påverkan på boendemiljöer är för alla alternativ fokuserade till passagen av Getasjön och alternativen skiljer sig åt både vad gäller påverkan från magnetfält och visuell påverkan. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. För både korsningsalternativ 1 och 2 kommer den nya ledningen att placeras sydöst om den befintliga ledningen vid passagen av Getasjön medan den i korsningsalternativ 3 kommer att placeras på nordvästra sidan. För alternativ 1 och 2 kommer påverkan på boendemiljöerna utgöras av förändrad utsikt mot den befintliga ledningen. För boendemiljöerna i Getasjökvarn kommer den nya ledningen att hamna bakom den befintliga ledningen. För boendemiljön i Getasjön kommer den nya ledningen placeras framför den befintliga ledningen men på relativt stort avstånd. För alternativ 1 och 2 bedöms den visuella påverkan därför bli obetydlig för båda boendemiljöerna. För alternativ 1 och 2 får inget hus magnetfältspåverkan över 0,4 mikrotesla, vilket är värdet som Svenska kraftnät använder i sin magnetfältspolicy. För korsningsalternativ 3 kommer den nya ledningen att placeras nordväst om den befintliga ledningen förbi Getasjön och Getasjökvarn. Detta innebär att magnetfältet vid det närmaste bostadshuset i Getasjökvarn kommer att bli ca 0,4 mikrotesla. Även den visuella påverkan för de boende på denna gård bedöms bli påtaglig. Den visuella påverkan för de boende i byn Getasjön bedöms däremot bli obetydlig. Samlad bedömning boendemiljö och bebyggelse Alternativ 1 och 2 innebär en visuell påverkan i form av förändrad utsikt mot den befintliga ledningen. Den sammantagna påverkan bedöms dock bli liten för de olika boendemiljöerna. Alternativ 3 innebär att ett bostadshus i Getasjökvarn erhåller ett magnetfält över policyvärdet i Svenska kraftnäts magnetfältspolicy och även den visuella påverkan bedöms bli påtaglig. Sammantaget bedöms påverkan av korsningsalternativ 3 på boendemiljö och bebyggelse bli måttlig utifrån de använda bedömningsgrunderna. Alternativ 3 ger således större påverkan än alternativ 1 och 2 avseende boendemiljö. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar, öppna myrar. Getasjön ingår som en del i Lyckebyåns vattensystem och ån rinner in i sjön i norr, under den befintliga 400 kv-ledningen, och ut i söder. Sjön, och ån åt söder, omgärdas till stora delar av en våtmark som i den nationella våtmarksinventeringen bedömts ha högt naturvärde (klass 2). Sjön är en värdefull fågelsjö. Bland de arter som rapporterats från lokalen de senaste åren återfinns doppingar, simoch dykänder, sångsvan, vadare, brun- och blå kärrhök, sävsparv, vattenrall, rördrom och småfläckig sumphöna. Naturmiljövärdet i detta område bedöms vara högt. Samtliga alternativ kommer att beröra våtmar-

175 6 ken som omgärdar sjön genom att faslinorna kommer att spänna över området, inget av alternativen innebär dock att någon stolpe kommer att placeras ute i själva våtmarken. Samtliga alternativ kommer således innebära en påverkan på fågellivet, men i olika utsträckning. Den befintliga ledningen utgör redan idag en påverkan på fågellivet, utifrån en ökad risk för att framförallt stora fåglar med dålig manövreringsförmåga såsom svanar, gäss, tranor och lommar krockar med ledningen. Den befintliga ledningen eller planerade ledningen innebär inte någon ökad risk för el-död för fåglar eftersom avstånden mellan faslinorna på en 400 kv-ledning är ca 9 m. Det finns därför inte någon risk för att fåglarna vidrör två faslinor samtidigt. I korsningsalternativ 1 och 2 föreslås den planerade ledningen placeras sydost om den befintliga ledningen, d.v.s. hitom den befintliga ledningen i förhållande till huvuddelen av våtmarken och den öppna sjön. Den planerade ledningen bedöms öka risken för krockdöd för fåglar, men påverkan mildras något eftersom placeringen sker i anslutning till en befintlig ledning. Alternativ 3 föreslås placeras nordväst om den planerade ledningen, d.v.s. på den bortre sidan om den öppna sjön. Detta bedöms innebära en mindre påverkan på fågellivet än alternativ 1 och 2. Oavsett om den planerade ledningen byggs på sydöstra eller nordvästra sidan om den befintliga ledningen kommer Svenska kraftnät att placera fågelavvisare (t.ex. i form av bollar) på den planerade ledningen för att uppmärksamma fåglarna på ledningarna och på så sätt minska risken för krockdöd. Den befintliga ledningen har inte denna typ av skadeförebyggande anordningar. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten från naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Samlad bedömning naturmiljö Värdet av den berörda naturmiljön bedöms vara högt eftersom sjön, och ån åt söder, omgärdas till stora delar av en våtmark som i den nationella våtmarksinventeringen bedömts som klass 2. Den tillkommande påverkan av den nya ledningen bedöms för samtliga alternativ falla inom nivån liten påverkan, utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder. Bedömningen grundar sig på att ledningen placeras parallellt med en redan befintlig, lika stor ledning, och att skadeförebyggande åtgärder vidtas som även ger en skadeförebyggande effekt på den redan befintliga ledningen. I jämförelse medför dock alternativ 1 och 2 större påverkan än alternativ 3. Konsekvenserna bedöms utifrån detta bli små för samtliga alternativ. I jämförelse mellan alternativen blir dock konsekvenserna högst för alternativ 1 och 2. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom ökningen av vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Samtliga alternativ berör Getasjö vattenskyddsområde och samtliga alternativ tar ungefär lika mycket mark i anspråk. Utifrån synpunkter inkomna vid det tidigare samrådet innebär dock korsningsalternativ 2 och 3 mindre påverkan på skogsbruket eftersom risken för stormskador kan

176 7 bli större om den nya ledningen placeras på sydöstra sidan om den befintliga än på nordvästra sidan. Samlad bedömning naturresurser Naturresurserna i området bedöms ha högt värde med anledning av vattenskyddsområdet som omgärdar Getasjön. Bedömningsgrundernas kriterier för klassificering av värdet på naturresurser, baseras när det gäller skogsmark utifrån bonitet, det vill säga skogsmarkens virkesproducerande förmåga. Samtliga alternativ bedöms enligt bedömningsgrunderna medföra stor påverkan, avverkning av skog, på måttliga värden, skogsmark med varierande bonitet. Det ger sammantaget måttliga konsekvenser, stor påverkan på ett måttligt värde för samtliga alternativ. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms påverkan bli liten med anledning av att den planerade ledningen kommer att gå parallellt med befintlig 400 kv-ledning och konsekvenserna på naturresurserna bedöms därmed bli små. Utifrån att stormskadorna blir mindre om den nya ledningen placeras parallellt på norra sidan om den befintliga ledningen bedöms dock alternativ 2 och 3 ge mindre konsekvenser än alternativ 1. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, dvs att den nya ledningen läggs parallellt med befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Avseende landskapsbild så är påverkan från den planerade ledningen koncentrerad till korsningen av det öppna området vid Getasjön, där ledningen blir synlig för både förbipasserande på vägen och för de som rör sig på och omkring Getasjön. Längs resterande sträcka döljs ledningen av den omkringliggande skogen, under förutsättning att skogen är relativt fullvuxen. Figur 2. Befintlig 400 kv-ledning vid passagen av Getasjön Samlad bedömning landskapsbild Värdet av det berörda landskapet bedöms vara måttligt baserat på att landskapet är mer välbesökt än omkringliggande landskap, då området har

177 8 en kulturmiljö med lokala värden. För samtliga alternativ kommer den planerade ledningen att placeras parallellt, på antingen norra eller södra sidan om den befintliga 400 kv-ledningen. Detta kommer att medföra att den befintliga ledningsgatan kommer att breddas åt endera hållet, vilket kommer att synas från t.ex. vägen. Den nya ledningen kommer dock till största del döljas av skogen och bedöms inte bli dominerande i landskapet. Påverkan från samtliga alternativ bedöms därför bli liten och konsekvenserna för landskapsbilden bli små. Påverkan på landskapsbilden är således inte särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Det landskap som berörs av denna del av den planerade ledningen är generellt ett slutet skogslandskap med enstaka öppningar i form av t.ex. sjöar eller mindre jordbruksmarker. Just söder om utredningsområdet för det kompletterande samrådet ligger Duvemåla och besöksmålet Rundqvistagården vilket gör att det berörda landskapet bedöms vara något mer välbesökt än det omkringliggande landskapet generellt. Rundqvistagården är en kulturmiljö med lokala värden och medför att värdet av det berörda landskapet därför bedöms vara måttligt. Samlad bedömning rekreation och friluftsliv Inget av alternativen berör något område med utpekade värden för friluftsliv eller rekreation och värdet av de berörda områdena bedöms vara litet. Upplevelsevärdet av de berörda områdena bedöms försämras något för samtliga alternativ och påverkan på rekreation och friluftsliv bedöms bli liten. Konsekvenserna för samtliga alternativ bedöms utifrån detta bli obetydliga. Påverkan på friluftsliv och rekreation är således inte särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Alternativ 1 berör inte något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. Alternativ 2 och 3 tangerar båda kulturhistoriska lämningar. Korsningsalternativ 2 och 3 tangerar en kulturhistorisk lämning (torp) vid Källekull och korsningsalternativ 3 tangerar även en fornlämning (boplats med osäker utbredning) väster om Getasjön. Påverkan på dessa bedöms kunna undvikas genom anpassningar av stolpplacering och skyddsåtgärder under byggnation och underhåll. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras gällande kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten från kulturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen.

178 9 Samlad bedömning kulturmiljö Värdet av kulturmiljön längs den bedömda sträckan bedöms vara litet baserat på att det längs sträckan finns enstaka kulturhistoriska lämningar. Påverkan på kulturvärdena bedöms bli obetydlig för samtliga alternativ baserat på att ingen av de kulturhistoriska lämningarna bedöms komma att bli påverkade av den planerade ledningen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms således bli obetydliga. Påverkan på kulturmiljö bedöms således inte vara särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Samlad bedömning infrastruktur och planförhållanden Det är ingen skillnad i de olika alternativens påverkan på infrastruktur och ingen av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Påverkan på infrastruktur och planförhållanden är således inte särskiljande mellan de olika alternativen och därför kommer denna miljöaspekt inte diskuteras ytterligare under den samlade bedömningen.

179 10 Samlad bedömning Nedan görs först en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. Miljökonsekvenser Utifrån boendemiljöaspekten bedöms korsningsalternativ 3 vara det minst lämpliga eftersom det innebär att det närmaste bostadshuset i Getasjökvarn berörs av magnetfält som överstiger magnetfältspolicyn och bostaden kommer att få en tydlig visuell förändring. När det gäller fågelvärdena i Getasjön bedöms alternativ 3 istället vara det mest lämpliga alternativet eftersom det innebär minst ökning av påverkan på fågelvärdena i Getasjön. Utifrån naturresursaspekten medför alternativ 1 störst påverkan på brukandet av skogen. Samlad bedömning I en jämförelse mellan de tre korsningsalternativen bedömer Svenska kraftnät preliminärt att alternativ 2 sammantaget medför minst påverkan för människor och miljö. Vi tar dock inte ställning i detta för passagen Getasjön, utan önskar berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. En sammanställning av bedömningarna ges i tabellen nedan. ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 ALTERNATIV 3 Mycket stora Boendemiljö och bebyggelse Korsar bef. ledn. från NV till SÖ vid Gockatorp. Passerar Getasjön SÖ om befintlig ledning Obetydlig Påverkan Korsar bef. ledn. från NV till SÖ vid Södra Åby. Passerar Getasjön SÖ om befintlig ledning Obetydlig Påverkan Korsar bef. ledn. från NV till SÖ vid Duvemåla. Passerar Getasjön NV om befintlig ledning Måttlig Påverkan konsekvenser Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga Naturmiljö Små Konsekvenser (Dock högre än alt. 3) Små Konsekvenser (Dock högre än alt. 3) Små Konsekvenser Naturresurser Små Konsekvenser (Dock högre än alt. 2 & 3) Små Konsekvenser Små Konsekvenser Landskapsbild Små Konsekvenser Små Konsekvenser Små Konsekvenser Rekreation och friluftsliv Obetydliga Konsekvenser Obetydliga Konsekvenser Obetydliga Konsekvenser Kulturmiljö Obetydliga Konsekvenser Obetydliga Konsekvenser Obetydliga Konsekvenser

180 11 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1 (daterat maj 2014), Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2 (daterat jan 2015), Samrådsredogörelse 2, Bilagor 1 Bedömningsgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter

181 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

182 UNDERLAG FÖR KOMPLETTERANDE SAMRÅD - OMRÅDE/PASSAGE HAREBO OCH LINDHOLMEN AUGUSTI 2016 DNR 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Harebo och Lindholmen, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

183 2 FÖRORD Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterade samrådsunderlag studerat ytterligare en alternativ sträckning för ledningsdragningen vid passagen av Harebo, ytterligare ett alternativ vid passagen förbi Lindholmen samt på nytt aktualiserat det tidigare avförda alternativet att följa den befintliga 400 kv-ledningen förbi Harebo. Det kompletterande samrådet gäller nya mindre justeringar av den tidigare preliminära sträckningen i ny ledningsgata (alt 2 Harebo och alt 2 Lindholmen) samt att alternativet att följa befintlig ledning utreds och bedöms i detalj (alt 3 Harebo-Lindholmen). De utredda alternativa ledningssträckningarna redovisas i Figur 1. PROJEKTORGANISATION Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

184 3 BAKGRUND Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget (samrådsunderlag 2, daterat januari 2015) en utredningskorridor, liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. I samrådsunderlag 2 föreslogs den planerade ledningen avvika från den befintliga 400 kv-ledningen i höjd med Brunamåla och sedan gå i en ny ledningsgata söder om byarna Norra och Södra Harebo och Harebosjön för att sedan åter löpa parallellt med befintlig ledning söder om Lindholmen. Längs samma landskapsutsnitt passerar den befintliga 400 kv-ledningen byarna Norra Harebo och Sibbahult och nära byn Skallebo. Från en linje mellan Norra och Södra Harebo och söderut berör även den planerade ledningen det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj (av riksintresse för försvarsmakten). Tidigare i processen med att hitta en lämplig sträckning för ledningen utreddes alternativet att placera den planerade ledningen parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen längs den aktuella sträckan mellan Brunamåla och Lindholmen (se samrådsunderlag 1, daterat maj 2014). I det första samrådet inkom ett flertal yttranden som motsatte sig en placering av den planerade ledningen parallellt med den befintliga längs denna sträcka, liksom några yttranden som motsatte sig en placering söder om Harebo. Alternativet att placera ledningen parallellt med den befintliga bedömdes innebära en betydligt större påverkan på boendemiljöer och avfördes av den anledningen från vidare utredning efter det första samrådet. I samband med det andra samrådet (se samrådsunderlag 2 och samrådsredogörelse 2) har ett flertal synpunkter inkommit om justeringar av den preliminära sträckning som presenterades i samrådsunderlag 2. Utifrån dessa synpunkter har Svenska kraftnät utrett ett ytterligare alternativ vid passagen söder om Södra Harebo liksom ett ytterligare alternativ vid passagen vid Lindholmen. I det andra samrådet inkom även flera förslag på hur ledningen skulle kunna placeras parallellt med den befintliga ledningen förbi Harebo. Efter det andra samrådet har Svenska kraftnät även fortsatt föra diskussioner med Försvarsmakten angående byggande av den planerade ledningen inom det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj och ett flertal tekniska utredningar har genomförts med anledning av detta. Utifrån ovanstående har Svenska kraftnät beslutat att på nytt aktualisera det tidigare avförda alternativet att följa den befintliga 400 kv-ledningen förbi Harebo. Svenska kraftnät tillåter dock inte sambyggnad av två 400 kv luftledningar sträckan Ekhyddan - Nybro - Hemsjö eftersom de båda ledningarna ska ombesörja att stamnätet förblir driftsäkert när transporten av el genom sydöstra Sverige ökar. En stolpe kan då inte bära båda ledningarna eftersom det skulle innebära att båda ledningarna slås ut vid ett stolpbrott med omfattande strömavbrott som följd. För att möjliggöra en objektiv jämförelse mellan de olika korsningsalternativen har miljökonsekvenserna för vardera alternativ bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Eftersom de olika alternativen berör olika delar av sträckan och är olika långa görs bedömningen stegvis. Inledningsvis görs en jämförande beskrivning och bedömning av de två alternativen söder om Harebo (Alternativen 1 och 2 Harebo) liksom av de två alternativen som passerar Lindholmen i ny ledningsgata (Alternativen 1 och 2 Lindholmen). Därefter jämförs alternativ 3, att placera ledningen parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen, med hela den föreslagna sträckan i ny ledningsgata (enligt de av alternativen förbi Harebo och Lindholmen som bedöms ge minst påverkan). Inget alternativ förordas, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom en avgränsad del av den totala ledningens längd, se markerat område i figur 1. I de inledande delarna, där alternativen söder om Harebo jämförs med varandra liksom där alternativen vid Lindholmen jämförs, har bedömningen ytterligare begränsats till just den sträcka som dessa alternativ berör.

185 4 SPECIFIKA FÖRUTSÄTTNINGAR INOM HINDER- FRITT OMRÅDE KRING RONNEBY FLYGFLOT- TILJ Inom det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj tillåts inga nya byggnationer över 20 meter enligt Försvarsmakten. Normal topphöjd för 400 kv-stolpar är ca meter, beroende på lokal topografi och stolptyp, och det genomsnittliga spannet mellan stolparna är ca 330 meter. Svenska kraftnät har utrett möjligheten att bygga med en maximal ledningshöjd på 20 meter inom det hinderfria området. Utredningarna visar att det skulle innebära att stolparna behöver placeras tätare, med ca meters spann, och den lokala topografin får större betydelse för placeringen av stolparna och ledningen. Utredningarna har även visat att det inte är genomförbart att följa råden avseende elsäkerhet och samtidigt hålla en maximal ledningshöjd på 20 meter. Elsäkerhetsråden kan dock uppfyllas med en högsta ledningshöjd på 25 meter. Svenska kraftnät avser därför, efter samråd med Försvarsmakten, att bygga ledningen med en maxhöjd av 25 meter längs de sträckor som ledningen går i ny ledningsgata inom det hinderfria området. Parallellt med befintliga ledningar avser Svenska kraftnät att bygga den planerade ledningen i samma höjd som den befintliga ledningen. Detta innebär att för de nedan beskrivna alternativen, där ledningen föreslås placeras i ny ledningsgata (alternativ Harebo 1 & 2 samt Lindholmen 1 & 2), kommer stolparna att bli lägre med en maxhöjd av 25 meter och placeras tätare inom det hinderfria området än stolparna längs den befintliga 400 kv-ledningen. För alternativet där ledningen föreslås placeras parallellt med den befintliga ledningen kommer den planerade ledningen byggas med ungefär samma stolphöjder och spannlängder som den befintliga ledningen. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (avgränsas av svart linje) samt de utredda alterantiven (blå linjer). Rosa linje visar den tidigare preliminära sträckningen och ljusblått område visar det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj.

186 5 ALTERNATIVA LEDNINGSSTRÄCK- NINGAR HAREBO I Figur 1 redovisas utredningskorridor med ursprungligt alternativ samt två nya alternativ utmed det ursprungliga alternativet som framkommit i samrådsprocessen. I figuren redovisas även alternativet att placera den planerade ledningen parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen. Alternativ 1 Harebo: Detta alternativ utgörs av den preliminära placering av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari Den nya ledningen föreslås i detta alternativ placeras ca 350 meter söder om närmaste bebyggelse i Södra Harebo och ca 280 meter från närmaste bebyggelse i Holmsberg/Björkholmen. Alternativ 2 Harebo: Den nya ledningen föreslås i detta alternativ placeras ca 130 meter längre söderut än i alternativ 1 Harebo för att ytterligare minska påverkan på bebyggelsen i byn. Alternativet innebär även att ledningen placeras inom ca 280 meter från närmaste bebyggelse i Holmsberg/ Björkholmen. Alternativ 1 Lindholmen: Detta alternativ utgörs av den preliminära placering av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari I detta alternativ föreslås den nya ledningen fortsätta i en ny ledningsgata tills byn Lindholmen passerats. Alternativet innebär att ett hus i Lindholmen blir omringat av ledningar. Alternativ 2 Lindholmen: Alternativet innebär att den nya ledningen ansluter till befintlig ledning någonstans mellan Sibbahult och Lindholmen och passerar Lindholmen parallellt med befintlig ledning, på dess sydöstra sida. Alternativet undviker att huset i Lindholmen blir omringade av ledningar. Alternativ 3 Parallellgång: I detta alternativ föreslås ledningen korsa befintlig ledning nordost om Brunamåla och därefter placeras parallellt med befintlig 400 kv-ledning på dess nordvästra sida förbi Brunamåla och Norra Harebo. Därefter föreslås ledningen återigen korsa den befintliga 400 kv-ledningen för att fortsätta på sydöstra sidan om densamma.

187 6 NULÄGESBESKRIVNING OCH FÖR- VÄNTADE KONSEKVENSER Se även karta, bilaga 3 GENERELLA MILJÖASPEKTER Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält, påverkan på landskapsbilden samt utsiktsförsämring från fastigheten. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses rimligt utifrån nyttan med skyddsåtgärder i förhållande till kostnaden för desamma. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. För de bostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdeterbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/del av fastigheten. Vilka närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av de olika utredda alternativen för den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar eller öppna myrar. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning som bedöms som mest lämplig för den planerade ledningen och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten från naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att bland annat produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom ökningen av vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Vid bedömningarna av påverkan på naturresurser har ytan ianspråktagen mark beräknats utifrån att en ledningsgata för en ny ledning behöver vara ca 50 meter bred. Där ledningen går parallellt med en annan 400 kv-ledning behöver den befintliga ledningsgatan breddas med ca 40 meter.

188 7 Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, dvs att den nya ledningen läggs parallellt med befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten till måttlig förändring. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Under sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras med avseende på kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur såsom vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift- och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras.

189 8 ALTERNATIV 1 OCH 2 HAREBO Nedanstående beskrivningar och bedömningar för alternativ 1 och 2 Harebo har gjorts mellan den punkt där alternativ 1 och 2 går isär, vid Harebosjön, samt punkten där de går ihop igen, mellan Marieberg och Holmsberg. Samlad bedömning: Inga boendemiljöer kommer att utsättas för magnetfält som överskrider Svenska kraftnäts policyvärde. Inget av alternativen ger någon visuell påverkan på någon bebyggelse eller boendemiljö. Påverkan för boendemiljö och bebyggelse bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Landskapsbild Båda alternativen går igenom ett slutet skogslandskap och kommer därför inte att utgöra ett framträdande elemement i landskapet. Landskapet är heller inte välbesökt av allmänheten. Inget av alternativen kommer bli synligt från någon samlad bebyggelse och ledningen kommer att döljas av skog under förutsättning att skogen inte avverkas mellan bebyggelsen och ledningen. Påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett landskapsavsnitt med litet värde för landskapsbilden och båda alternativen bedöms ge en liten påverkan på landskapsbilden. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. Figur 2. Alternativ 1 och 2 Harebo Boendemiljö och bebyggelse Alternativ 1 Harebo innebär att den planerade ledningen placeras som närmast ca 370 meter från bebyggelsen i Södra Harebo, ca 370 meter söder om närmaste bebyggelse i Marieberg samt ca 270 meter nordväst om närmaste bostad i Holmsberg. Alternativ 2 Harebo har förskjutits något söderut jämfört med alternativ 1 och innebär att ledningen placeras ca 30 respektive 140 meter längre bort från bebyggelsen i Södra Harebo och Marieberg. Alternativ 2 innebär även att den planerade ledningen längs en längre sträcka kommer att placeras ca 270 meter från närmaste bostad i Holmsberg Inget av de utredda alternativen innebär att någon boendemiljö kommer att beröras av magnetfält som överstiger Svenska kraftnäts policyvärde. Ledningen kommer även döljas av skog och inte bli synlig från några av bostäderna, bortsett från eventuella perioder då områdena mellan bostäderna och ledningen till följd av skogsbruk helt har avverkats och utgörs av hygge. Naturmiljö Inget av alternativen berör några sedan tidigare kända naturvärden. Inga naturvärdesinventeringar har ännu genomförts längs sträckorna men baserat på flygbildsinformation och översiktligtliga fältbesök i närliggande områden bedöms det som mindre troligt att områden med höga naturvärden berörs av endera av alternativen. Värdet av den naturmiljö som berörs av de två alternativen bedöms därför preliminärt vara litet. Påverkan på de områden med högre naturvärden som eventuellt påträffas vid naturvärdesinventeringen bedöms kunna undvikas i stor utsträckning genom anpassningar av stolpplaceringen och tidpunkter för byggskedet. Påverkan på naturmiljön bedöms därför bli liten för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms preliminärt beröra naturmiljö med litet naturvärde och påverkan bedöms bli liten från båda alternativen. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms därför preliminärt bli obetydlig för båda alternativen. Kulturmiljö Inget av alternativen berör något fornminne eller annat kulturhistoriskt objekt som finns noterat i Riksantikvarieämbetets databas. Däremot berör båda alternativen den södra spetsen av ett område

190 9 kring byarna Norra och Södra Harebo som finns utpekat i Emmaboda kommuns kulturmiljöprogram. Byarna är även utpekade i länsstyrelsens kulturminnesvårdsprogram. Inget av alternativen går dock inom avgränsningen för detta område. Det kommunala kulturområdet kring Harebo har klass 2, vilket innebär att miljön bedöms ha höga kulturhistoriska värden ur ett kommunalt perspektiv. Just den del av kulturmiljöområdet som berörs av alternativ 1 och 2 Harebo är beskrivet som en del av huvudområdet men tillhör inte områdets kärnområde. Kärnområdet utgörs av själva gårdsbebyggelsen i byn, vilken är utsträckt i nord-sydlig riktning, samt de närmsta inägorna. Den sydligaste gården utgör ännu en väl sammanhållen gårdsmiljö, där såväl mangårdsbyggnad som ekonomibyggnader har en bevarad karaktär och med flera äldre byggnadsdelar. Skogen i de mer eller mindre öppna inägorna kring bebyggelsen i byn utgörs av skog i alla skogsbruksfaser, från hygge till äldre skog. Från den sydligaste gården är det ca 380 meter rakt åt söder till alternativ 1 och ca 520 meter till alternativ 2. Mätt åt öster är avståndet till de två alternativen något kortare och ungefär lika långt för båda alternativen, ca 470 meter. Den sydligaste spetsen av kulturmiljöområdet, vilken berörs av de två alternativen, utgörs av äldre till medelålders granskog samt en ängsmark som för några år sedan planterats igen med gran. I utkanten av denna ängsmark står en ängslada som finns markerad i kulturmiljöbeskrivningen. Området som berörs av de två alternativen bedöms ha måttligt värde för kulturmiljön utifrån att det är utpekat i det kommunala kulturmiljöprogrammet. Inget av alternativen kommer att påverka någon kulturhistorisk lämning. Grunden för det utpekade kulturmiljöområdet bedöms inte påverkas av endera av alternativen. Alternativ 2 föreslås placeras relativt nära den mest sydliga ängsladan, men denna bedöms kunna undvikas i samband med detaljprojekteringen av ledningen. Utifrån detta bedöms påverkan på kulturmiljövärdet bli litet för båda alternativen. Figur 3. Alternativ 1 och 2 Harebo berör den södra spetsen av ett område utpekat i Emmaboda kommuns kulturmiljöprogram (genomskinligt gult område). Blå linjer: alternativen, Bruna stjärnor och områden: kulturhistoriska lämningar registrerade i riksantikvarieämbetets databas FMIS.

191 10 Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett område med måttligt kulturmiljövärde och påverkan bedöms bli liten från de bägge alternativen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms därför bli små för båda alternativen. Rekreation och friluftsliv Det landskapsavsnitt som berörs av denna del av den planerade ledningen är generellt ett slutet skogslandskap med endast tillfälliga öppna ytor i form av hyggen eller yngre skog. Det berörda landskapsavsnittet har inga sedan tidigare utpekade värden för friluftsliv och bedöms inte användas i någon större omfattning för friluftsliv. Värdet för friluftsliv och rekreation bedöms utifrån dessa aspekter som litet. Den planerade ledningen bedöms inte påverka nyttjandet av området för friluftsliv och påverkan bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms preliminärt beröra ett område med litet värde för friluftsliv och rekreation och påverkan bedöms bli obetydlig. Konsekvenserna för friluftslivet och rekreationen i området bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. i området bedöms därför bli små-måttliga för båda alternativen. Infrastruktur och planförhållanden Båda alternativen berör det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj. Längs båda alternativen planeras ledningen byggas i ny ledningsgata med ca 25 meter höga stolpar, vilket Försvarsmakten inte har något att erinra mot. Inget av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Påverkan på och därmed konsekvenserna för infrastruktur bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. SAMLAD BEDÖMNING ALTERNATIV 1 OCH 2 HAREBO De två alternativen söder om Södra Harebo är mycket lika när det gäller påverkan och konsekvenser för de bedömda intresseområdena och alternativen kan inte särskiljas baserat på den gjorda bedömningen. Inget av alternativen kommer att bli synligt för någon av de omkringliggande bebyggelsemiljöerna och konsekvenserna för boendemiljö, rekreation ALT 1 HAREBO ALT 2 HAREBO Naturresurser I båda alternativen går ledningen genom produktiv skogsmark och båda alternativen beräknas ta lika mycket skogsmark i anspråk (50 meter x 2,2 km). Skogsmark i detta område har i genomsnittligt bonitet C enligt Skatteverkets bonitetsklassning och enligt bedömningsgrunderna klassas värdet på naturresursen därför som måttlig. Inget av alternativen berör ett område som av myndighet är utpekat som lämpligt för andra naturresurser, exempelvis vindkraft. I bägge alternativen föreslås ledningen placeras i ny ledningsgata. Bägge alternativen skär tvärs över flera mindre fastigheter vilket innebär att skogsbestånd splittras. Sammantaget bedöms detta medföra en måttlig påverkan på naturresurserna längs den bedömda sträckan. BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV NATURRESURSER Obetydlig påverkan Obetydliga Konsekvenser Obetydliga Konsekvenser Små Konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små-måttliga konsekvenser Obetydlig Påverkan Obetydliga Konsekvenser Obetydliga Konsekvenser Små Konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små-måttliga konsekvenser Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett område med måttligt naturresursvärde och påverkan på värdet bedöms bli måttligt. Konsekvenserna för hushållningen med naturresurser INFRASTRUKTUR & PLANER Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser

192 11 och friluftsliv och infrastruktur och planer bedöms bli obetydliga. Båda alteranativen innebär att produktiv skogsmark kommer att behöva tas i anspråk och en ny ledningsgata kommer anläggas tvärs över flera fastigheter, vilket motiverar att konsekvenserna för naturresurserna bedöms bli små-måttliga för naturresurshushållningen. ALTERNATIV 1 OCH 2 LINDHOLMEN Nedanstående beskrivningar och bedömningar för alternativ 1 och 2 Lindholmen har gjorts mellan den punkt där alternativ 1 och 2 går isär, just söder om Aspelund-Lövsta, samt punkten där de går ihop igen, öster om Gustavsberg-Nybygget. Figur 4. Alternativ 1 och 2 Lindholmen Boendemiljö och bebyggelse Alternativ 1 Lindholmen innebär att den planerade ledningen placeras som närmast ca 200 meter från närmaste boendemiljö i Lövsta. Det innebär även att en fritidsbostad i Lindholmen hamnar mellan den befintliga 400 kv-ledningen och den nya planerade ledningen med ca 180 meter till vardera ledning. I alternativ 2 Lindholmen viker den planerade ledningen av tidigare ut mot den befintliga 400 kvledningen, någonstans mellan Lövsta och Lindholmen, för att sedan följa densamma parallellt på sydöstra sidan. Detta innebär att fritidsbostaden i Lindholmen undgår att få den planerade ledningen söder om huset. Däremot kommer avståndet från huset till närmaste 400 kv-ledning att minska från ca 180 meter till ca 140 meter eftersom den planerade ledningen placeras på sydöstra sidan om den befintliga ledningen. Inget av alternativen innebär att någon bostad, varken permanent- eller fritidsbostad kommer påverkas av något förhöjt magnetfält från den planerade ledningen. Alternativ 1 går helt i skogsmark förbi bebyggelsen och kommer att döljas av träd, utom de perioder då skogen mellan ledningen och bostäderna är avverkad till följd av skogsbruk. Alternativ 2 kan komma att synas något från fritidshuset i Lindholmen, över de öppna markerna norr om huset. Längs denna sträcka föreslås ledningen placeras parallellt med och på den sydöstra sidan om den befintliga 400 kv-ledningen. Samlad bedömning: Inga boendemiljöer kommer att utsättas för magnetfält över Svenska krafnäts policyvärde. Inget av alternativen ger någon påtaglig visuell påverkan på någon bebyggelse eller boendemiljö. Alternativ 2 kan komma att synas något mer än alternativ 1 vid fritidshuset i Lindholmen. Påverkan bedöms dock bli något högre för alternativ 1 eftersom det innebär att fritidshuset i Lindholmen får stamnätsledningar både norr och söder om huset, inom ett relativt kort avstånd. Påverkan för boendemiljö och bebyggelse bedöms sammantaget utifrån bedömningsgrunderna bli obetydlig för båda alternativen. Landskapsbild Båda alternativen går i huvudsak genom ett slutet skogslandskap uppbrutet av enstaka mindre öppna område så som igenväxande odlingsmark, våtmarker eller betesmark. Området är inte välbesökt av allmänheten. Värdet av det landskap som påverkas av ledningen längs de båda alternativen bedöms vara litet. Ledningen kommer inte att bli synlig från någon samlad bebyggelse i något av alternativen och ledningen kommer att döljas av skog under förutsättning att skogen inte avverkas mellan bebyggelsen och ledningen. Påverkan på landskapsbilden bedöms därför bli liten för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett landskapsavsnitt med litet värde för landskapsbilden och båda alternativen bedöms ge en liten påverkan på landskapsbilden. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen.

193 12 Naturmiljö Inget av alternativen berör några sedan tidigare kända naturvärden. Alternativ 1 korsar dock rakt över sjön Bjursjön, vilken enligt den lokala fågelföreningen är en fin fågelsjö där bl.a. den rödlistade svarthakedoppingen brukar häcka. Vid den riktade orrinventering som gjordes av Svenska kraftnät i början av maj 2016 noterades även kungsfågel, vilken även den är rödlistad (VU). Inga orrar sågs eller hördes dock längs något av Lindholmen-alternativen. Ingen naturvärdesinventering har ännu genomförts längs sträckorna. Baserat på den kunskap som finns tillgänglig idag bedöms värdet av den naturmiljö som berörs av de bägge alternativen därför preliminärt vara litet utifrån de använda bedömningsgrunderna. Genom att Bjursjön är en lokalt värdefull fågellokal bedöms dock värdet vara högre för alternativ 1 än alternativ 2. Naturvärdena bedöms därför som måttliga i alternativ 1. De områden med högre naturvärden som eventuellt påträffas vid naturvärdesinventeringen bedöms kunna undvikas i stor utsträckning i de båda alternativen genom anpassningar i stolpplaceringen och tidpunkter för byggskedet. För alternativ 1 kan dock ledningen komma att ha en viss negativ påverkan på fågelvärdena genom ökad risk för att framförallt stora fåglar med dålig manövreringsförmåga såsom svanar, gäss, tranor och lommar krockar med ledningen. Inga sådana stora fåglar finns dock rapporterade från Bjursjön de senaste tio åren. Den planerade ledningen innebär inte någon ökad risk för el-död för fåglar eftersom avstånden mellan faslinorna på en 400 kv-ledning är ca 9 m. Det finns därför inte någon risk för att fåglarna vidrör två faslinor samtidigt. Om den planerade ledningen byggs över Bjursjön kommer Svenska kraftnät att placera fågelavvisare (t.ex. i form av bollar) på den planerade ledningen för att uppmärksamma fåglarna på ledningarna och på så sätt minska risken för krockdöd. Påverkan på naturmiljön bedöms därför enligt de använda bedömningsgrunderna bli liten för båda alternativen, dock något högre för alternativ 1 än för alternativ 2. Samlad bedömning: Alternativ 1 bedöms preliminärt beröra en naturmiljö med måttligt naturvärde och alternativ 2 en naturmiljö med litet naturvärde. Påverkan bedöms bli liten från de bägge alternativen. Både värde och påverkan bedöms dock bli högre för alternativ 1 än för alternativ 2. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms därför preliminärt bli små för alternativ 1 och obetydliga för alternativ 2. Kulturmiljö Inget av alternativen berör något fornminne eller annat kulturhistoriskt objekt som finns noterat i Riksantikvarieämbetets databas. Kulturmiljövärdet av det område som påverkas bedöms vara litet och påverkan på kulturmiljön bedöms vara obetydlig för båda alternativen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. Rekreation och friluftsliv Det landskapsavsnitt som berörs av denna del av den planerade ledningen är generellt ett slutet skogslandskap med endast enstaka öppna ytor i form av igenväxningsmark, våtmark, hyggen eller hävdad mark. Det berörda landskapsavsnittet har inga sedan tidigare utpekade värden för friluftsliv och bedöms inte användas i någon större omfattning för friluftsliv. Värdet för friluftsliv och rekreation bedöms sammantaget vara litet. Den planerade ledningen bedöms inte påverka nyttjandet av området för friluftsliv och påverkan bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms preliminärt beröra ett område med litet värde för friluftsliv och rekreation och påverkan bedöms bli obetydlig. Konsekvenserna för friluftslivet och rekreationen i området bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Naturresurser Ledningsgatan för alternativ 1 beräknas uppta ca 12 ha ny mark längs den bedömda sträckan, varav en liten del utgörs av Bjursjön och dess omkringliggande våtmark medan resterande del utgörs av skogsmark. Alternativet går uteslutande i ny ledningsgata. Ledningsgatan för alternativ 2 beräknas uppta ca 11,2 ha ny mark, varav ca 85 % bedöms utgöras av

194 13 skogsmark. Knappt en tredjedel går i ny ledningsgata, resterande del av sträckan går parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Inget av alternativen berör ett område som av myndighet är utpekat som lämpligt för andra naturresurser, exempelvis vindkraft. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms värdet på de berörda naturresurserna vara måttligt (bonitetsklass C) för båda alternativen. I alternativ 1 bedöms påverkan vara måttlig eftersom ledningen föreslås placeras uteslutande i ny ledningsgata. För alternativ 2 bedöms påverkan på naturresurserna bli liten eftersom sträckningen till största delen går parallellt med befintlig ledning. SAMLAD BEDÖMNING ALTERNATIV 1 OCH 2 LINDHOMEN Utifrån de bedömda intresseområdena framstår alternativ 2 Lindholmen ge mindre konsekvenser än alternativ 1 (den tidigare preliminära sträckningen). Alternativ 2 bedöms innebära något mindre konsekvener för bebyggelse genom att ett fritidshus undgår att få stamnätsledningar på två sidor om huset och alternativ 2 undviker även att korsa fågelsjön Bjursjön. Alternativ 2 går även kortare bit i ny ledningsgata och beräknas ta något mindre mark i anspråk än alternativ 1. Samlad bedömning: Konsekvenserna för naturresurshushållningen av alternativ 1 bedöms bli småmåttliga, baserat på att både värdet och påverkan av naturresurserna bedöms vara måttligt. För alternativ 2 bedöms konsekvenserna bli små, baserat på ett måttligt värde och en liten påverkan. BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE ALT 1 LINDHOLMEN Obetydlig påverkan (Dock större än alt 2) ALT 2 LINDHOLMEN Obetydlig påverkan Infrastruktur och planförhållanden Båda alternativen berör det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj. Alternativ 1 föreslås byggas uteslutande i ny ledningsgata med ca 25 meter höga stolpar. Alternativ 2 föreslås byggas delvis i ny ledningsgata, då med ca 25 meter höga stolpar och dels parallellt med befintlig 400 kv-ledning, då med lika höga stolpar som befintliga stolpar. Försvarsmakten har inte något att något att erinra mot att ledningen byggs med 25 meter höga stolpar i ny ledningsgata. Inget av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Påverkan på, och därmed konsekvenserna för infrastruktur bedöms sammantaget bli obetydliga för båda alternativen. LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV NATURRESURSER Obetydliga konsekvenser Små Konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små-måttliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små Konsekvenser INFRASTRUKTUR & PLANER Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser

195 14 ALTERNATIV 3 (PARALLELLGÅNG) OCH TOTAL STRÄCKA I NY LED- NINGSGATA Nedan ges en jämförande beskrivning och bedömning mellan alternativ 3, parallellgång med befintlig 400 kv-ledning, och den totala sträckan i ny ledningsgata (inklusive båda de tidigare beskrivna och bedömda alternativen söder om Harebo eftersom de bedömts ge likvärdig påverkan samt alternativ 2 Lindholmen, eftersom detta alternativ bedömts ge minst påverkan). Beskrivningarna och bedömningarna har gjorts mellan den punkt där alternativen går isär, norr om järnvägen vid Brunamåla, samt punkten där de går ihop igen, öster om Gustavsberg-Nybygget. Boendemiljö och bebyggelse Alternativ 3 - parallellgång med befintlig 400 kvledning: Just väster om Brunamåla passerar ledningen ett fritidshus vilket ligger på södra sidan om och mycket nära den befintliga ledningen. Synintrycket kommer att ändras markant från huset. Fastigheten kan fortsätta användas som fritidsbostad och omfattas inte av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Alternativ 3 passerar även strax utanför bykärnan av Norra Harebo, på den bortre sidan om den befintliga 400 kv-ledningen från byns sida sett. Ingen permanentbostad bedöms komma att beröras av magnetfält överstigande policyvärdet. Närmaste bostadsbebyggelse är den gamla skolbyggnaden i byn som ligger ca 70 meter från den befintliga 400 kv-ledningen och ca 60 meter från en befintlig 130 kv-ledning. Den nya ledningen föreslås dock placeras på bortre sidan om den befintliga 400 kv-ledningen. Skolbyggnaden nyttjas idag inte som skola utan som fritidshus eller liknande. Ledningen kom- Figur 5. I det sista jämförande steget jämförs alternativ 3, att placera ledningen parallellt med den befintliga 400 kvledningen, med hela den föreslagna sträckan i ny ledningsgata (enligt de av alternativen förbi Harebo och Lindholmen som bedöms ge minst påverkan).

196 15 mer att ge ett förändrat synintryck i byn, främst där den passerar de öppna markerna. Förändringen mildras något eftersom den planerade ledningen kommer att placeras parallellt, på bortre sidan om den redan befintliga 400 kv-ledningen. Även i Skallebo och Sibbahult föreslås den planerade ledningen placeras relativt nära den samlade bebyggelsen och även här på bortre sidan om den parallella, befintliga ledningen. I Skallebo kommer synintrycket från ett hus öster om den samlade bebyggelsen i byn att förändras tydligt. Det kommer fortsatt att kunna användas som fritidsbostad och omfattas inte av Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Magnetfältspolicyn gäller permanetbostäder. För övriga hus i byn kommer den planerade ledningen helt eller delvis döljas bakom skog, bortsett från de eventuella tillfälliga perioder då skogen till följd av skogsbruk har avverkats mellan ledningen och bebyggelsen. Förändringen i synintrycket mildras även av att den planerade ledningen placeras bakom den befintliga ledningen, sett från byn. I Sibbahult ligger en bostad inom sådan närhet till ledningarna att Svenska kraftnäts magnetfältspolicy kommer att gälla. Även synintrycket från byn kommer att förändras eftersom det mellan bykärnan och ledningarna är öppna marker. Den visuella påverkan mindras dock något av att den planerade ledningen placeras parallellt, på bortre sidan om den befintliga ledningen, från byn sett. Ny ledningsgata: Längs den totala bedömda sträckan i ny ledningsgata kommer inget hus, varken permanentbostad eller fritidshus, att beröras av magnetfält som överskrider Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Den planerade ledningen kommer inte heller medföra någon påtaglig visuell påverkan på någon boendemiljö. Samlad bedömning: Dels utifrån att minst en permanentbostad i Sibbahult blir berörda av magnetfält som överskrider Svenska kraftnäts magnetfältspolicy, dels utifrån att ett flertal bostadshus påverkas visuellt bedöms påverkan på boendemiljöer och bebyggelse från alternativ 3 bli måttlig. Påverkan bedöms bli obetydlig för den totala sträckan i ny ledningsgata. Landskapsbild Båda alternativen 1 och 2 går i huvudsak genom ett slutet skogslandskap. Alternativ 3 passerar även det småskaliga och ålderdomligt präglade jordbrukslandskapet i anslutning till bykärnan av Norra Harebo liksom de småskaliga jordbruksmarkerna i anslutning till byarna Skallebo och Sibbahult. Landskapet som de båda alternativen passerar bedöms dock inte vara välbesökt av allmänheten. Baserat på ovanstående bedöms det landskapsbildsmässiga värdet som berörs av alternativ 3 vara måttligt medan värdet av landskapsbilden i det landskap som berörs av den bedömda sträckan i ny ledningsgata bedöms vara litet. Påverkan på landskapsbilden bedöms bli liten för både alternativ 3 och sträckan i ny ledningsgata. Alternativ 3 passerar visserligen flera öppna, småskaliga jordbrukslandskap i anslutning till bymiljöer, men på samtliga av dessa platser föreslås den nya ledningen placeras parallellt, på bortre sidan om den befintliga, lika stor ledningen vilket motiverar att påverkan på landskapsbilden från alternativ 3 bedöms bli liten. Den bedömda sträckan i ny ledningsgata placeras nästan uteslutande genom ett sammanhängande skogslandskap och ledningen kommer nästan helt döljas av skogen, speciellt eftersom ledningen längs stora delar av denna sträcka berör det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj och därför kommer byggas extra låg inom detta område. Samlad bedömning: Alternativ 3 bedöms medföra små konsekvenser för landskapsbilden eftersom det bedöms beröra ett landskapsavsnitt med måttligt landskapsbildsvärde och bedöms ge en liten påverkan på detta värde. Sträckan i ny ledningsgata bedöms ge obetydliga konsekvenser för landskapsbilden baserat på att landskapsbildsvärdet i det landskap som berörs bedöms vara litet och även påverkan bedöms bli liten. Naturmiljö Alternativ 3 - parallellgång med befintlig 400 kvledning: Alternativet berör inte några sedan tidigare kända naturvärden. Ingen naturvärdesinventering har ännu genomförts längs sträckan men baserat på den kunskap som finns tillgänglig idag bedöms värdet av den naturmiljö som berörs av alternativ 3 preliminärt vara litet utifrån de använda bedömningsgrunderna. Påverkan på de berörda

197 16 naturvärdena bedöms bli liten utifrån att de områden med högre naturvärden som eventuellt påträffas vid naturvärdesinventeringen bedöms kunna undvikas i stor utsträckning genom anpassningar i stolpplaceringen och byggtiden. Ny ledningsgata: Den bedömda sträckan i ny ledningsgata korsar över våtmarksområdet mellan den norra och södra klarvattendelen av Harebosjön. Enligt den lokala fågelföreningen är Harebosjön en värdefull fågellokal och sjön är den bästa lokalen för sångsvan i Nybro-Emmabodaområdet. Vid sjön har även sävsparv, småfläckig sumphöna, vattenrall, nattskärra, mindre hackspett, havsörn, fiskgjuse, brun kärrhök och trana noterats de senaste åren enligt Artportalen.se. I övrigt berör den bedömda sträckan i ny ledningsgata inga sedan tidigare kända naturvärden. Baserat på den kunskap som finns tillgänglig idag bedöms värdet av den naturmiljö som berörs vara måttligt. De områden med högre naturvärden som eventuellt påträffas vid naturvärdesinventeringen bedöms kunna undvikas i stor utsträckning genom anpassningar i stolpplaceringen och tidpunkter för byggskedet. Ledningen bedöms kunna komma att ha en viss negativ påverkan på fågelvärdena genom ökad risk för att framförallt stora fåglar med dålig manövreringsförmåga såsom svanar, gäss, tranor och lommar krockar med ledningen. Den planerade ledningen innebär inte någon ökad risk för eldöd för fåglar eftersom avstånden mellan faslinorna på en 400 kv-ledning är ca 9 m. Det finns därför inte någon risk för att fåglarna vidrör två faslinor samtidigt. Om den planerade ledningen byggs över Harebosjön kommer Svenska kraftnät att placera fågelavvisare (t.ex. i form av bollar) på den planerade ledningen för att uppmärksamma fåglarna på ledningarna och på så sätt minska risken för krockdöd. Baserat på ovanstående bedöms påverkan av den bedömda sträckan i ny ledningagata bli måttlig. Samlad bedömning: Konsekvenserna på naturmiljön bedöms bli obetydliga för alternativ 3 baserat på att både värdet av naturmiljön och påverkan på värdet bedöms vara liten. Den bedömda sträckan i ny ledningsgata bedöms däremot ge små-måttliga konsekvenser aftersom både värdet på naturmiljön och påverkan på värdet bedöms bli måttligt. Kulturmiljö Inget av alternativen berör något fornminne eller annat kulturhistoriskt objekt som finns noterat i Riksantikvarieämbetets databas. Däremot berör både alternativ 3 och sträckan i ny ledningsgata området kring byarna Norra och Södra Harebo som finns utpekat i Emmaboda kommuns kulturmiljöprogram. Norra och södra Harebo är även utpekat i länsstyrelsens kulturminnesvårdsprogram. Inget av alternativen går dock inom avgränsningen för detta område. Det kommunala kulturområdet kring Harebo har klass 2, vilket innebär att miljön bedöms ha höga kulturhistoriska värden ur ett kommunalt perspektiv. Just den del av kulturmiljöområdet som berörs av alternativ 1 och 2 Harebo är beskrivet som en del av huvudområdet men tillhör inte områdets kärnområde. Kärnområdet utgörs av själva gårdsbebyggelsen i byn, vilken är utsträckt i nord-sydlig riktning, samt de närmsta inägorna. I Norra Harebo uppvisar delar av byn ännu ett oskiftat skick med äldre parstugor och ekonomibyggnader tätt liggande intill varandra samt långsträckta, smala åkertegar. I byn norra del finns även en samlad skolmiljö och en bevarad torpmiljö. I Södra Harebo har 1800-talets skiftesreformer har fått större effekt på bebyggelsen. Den sydligaste gården utgör ännu en väl sammanhållen gårdsmiljö, där såväl mangårdsbyggnad som ekonomibyggnader har en bevarad karaktär och med flera äldre byggnadsdelar. Skogen i de mer eller mindre öppna inägorna kring bebyggelsen i byn utgörs av skog i alla skogsbruksfaser, från hygge till äldre skog. Alternativ 3 tangerar kulturmiljöområdets kärnområde genom att korsa över de öppna jordbruksmarkerna i anslutning till bykärnan. Sträckan i ny ledningsgata berör endast utkanten av huvudområdet men inte själva kärnområdet. Alternativ 3 berör även den sydöstra delen av ett annat kommunalt kulturmiljöområde - Ingemundebo (klass 2). Detta kulturmiljöområde har sitt kärnområde kring den östliga och västliga bykärnan av Ingemindebo. Inom det utpekade kulturmiljöområdet, men utanför kärnområdet, finns även en gammal pestkyrkogård och fynd av stenåldersföremål. Alternativ 3 korsar genom kulturmiljöområdet utanför själva kärnområdet, i en del av kulturmiljöområdet som idag är skogstäckt. Genom skogen löper fortfarande den gamla kyrkvägen

198 17 söderut mot Harebo och Långasjö. Alternativ 3 korsar denna väg. Värdet av de berörda kulturmiljöerna bedöms vara måttligt för både alternativ 3 och den bedömda sträckan i ny ledningsgata, baserat på att båda sträckorna berör områden utpekade i det kommunala kulturmiljöprogrammet. Påverkan på de berörda kulturmiljövärdena bedöms bli liten för både alternativ 3 och den bedömda sträckan i ny ledningsgata. Visserligen berör alternativ 3 kärnområdet för det utpekade kommunala kulturmorådet Harebo, men detta görs parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen, på bortre sidan om den befintliga ledningen, sett från bykärnan, vilket bedöms mildra påverkan. Strukturerna och sambanden i kärnområde bedöms kunna uppfattas även fortsättningsvis och kulturmiljöns helhet bedöms inte påverkas. Samlad bedömning: Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms bli små, både för alternativ 3 och den bedömda totalsträckan i ny ledningsgata. Visserligen berör alternativ 3 utpekade kommunala kulturmiljöområden längs en betydligt längre sträcka än alternativet i ny ledningsgata, men konsekvenserna på kulturmiljön bedöms trots det inte bli högre för alternativ 3 eftersom den planerade ledningen längs den berörda sträckan föreslås placeras parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen. Rekreation och friluftsliv Varken alternativ 3 eller sträckan i ny ledningsgata berör några områden med utpekade värden för friluftsliv. Båda alternativen korsar dock Utvandrarleden, vilket är en ca 120 km lång led som går genom tre kommuner; Emmaboda, Lessebo och Tingsryd. Leden går både på stigar och mindre vägar och beroende på sträcka kan man vandra, cykla eller köra bil eller motorcykel. Just längs de sträckor som korsas av alternativ 3 och sträckan i ny ledningsgata går leden på en mindre väg. Värdet av det område som berörs av de två alternativen bedöms utifrån detta vara måttligt, eftersom området inte är utpekat som värdefullt för friluftsliv men att en led korsas. Alternativ 3 korsar Utvandrarleden i anslutning till bymiljön i Norra Harebo men påverkan mildras av att ledningen föreslås placeras parallellt med den befintliga ledningen på platsen. Längs den bedömda sträckan i ny ledningsgata korsas Utvandrarleden längs en mindre väg i skogslandskap. För varken alternativ 3 eller den bedömda sträckan i ny ledningsgata bedöms den planerade ledningen påverka nyttjandet av området för friluftsliv och upplevelsevärdet bedöms inte heller påverkas. Påverkan bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Samlad bedömning: Båda alternativen bedöms beröra ett område med måttligt värde för friluftsliv och rekreation och påverkan bedöms bli obetydlig. Konsekvenserna för friluftslivet och rekreationen i området bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen. Naturresurser Den totala bedömda sträckan av alternativ 3 är ca 8,9 km och skogsgatan för alternativ 3 beräknas uppta ca 36 ha ny mark längs den bedömda sträckan. Av dessa utgörs ca 17 % ha av jordbruksmark, våtmark eller vatten och resterande del utgörs av skogsmark. Alternativet går uteslutande parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Den totala bedömda sträckan av alternativet i ny ledningsgata är ca 9,5 km och ledningsgatan för denna sträcka beräknas uppta drygt ca 46 ha ny mark, varav mer än 90 % bedöms utgöras av skogsmark, resterande del utgörs främst av våtmark samt ca 1 ha jordbruksmark. Alternativet går ca fyra femtedelar i ny ledningsgata och resterande del parallellt med befintlig 400 kv-ledning. Inget av alternativen berör ett område som av myndighet är utpekat som lämpligt för andra naturresurser, exempelvis vindkraft. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms värdet på de berörda naturresurserna vara måttligt (bonitetsklass C) för båda alternativen. I alternativ 3 bedöms påverkan vara liten eftersom den berörda skogsmarken redan är påverkad av den befintliga ledningen. Längs alternativet i ny ledningsgata bedöms påverkan vara måttlig eftersom ledningen huvudsaklingen föreslås placeras i ny ledningsgata. Samlad bedömning: Konsekvenserna för naturresurserna av alternativ 3 bedöms bli små baserat på att värdet bedöms vara måttligt medan påverkan bedöms bli liten. För alternativet i ny ledningsgata

199 18 bedöms konsekvenserna bli små till måttliga, baserat på ett måttligt värde och en måttlig påverkan. Infrastruktur och planförhållanden Båda alternativen berör med ca två tredjedelar det hinderfria området kring Ronneby flygflottilj. Alternativ 3 föreslås längs denna sträcka uteslutande byggas parallellt med befintlig 400 kv-ledning, då med lika höga stolpar som befintliga stolpar. Längs den del av den bedömda sträckan i ny ledningsgata som berör det hinderfria området föreslås ledningen byggas med ca 25 meter höga stolpar. Försvarsmakten har inte något att något att erinra om att ledningen bygges med 25 meter höga stolpar i ny ledningsgata. Påverkan på och därmed konsekvenserna för infrastruktur bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. Inget av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. flera byar visuellt och minst en permanentbostad berörs av magnetfält över Svenska kraftnäts magnetfältspolicy. Å andra sidan bedöms det ge större påverkan för naturmiljön och naturresurserna att placera den planerade ledningen i ny ledningsgata eftersom ledningen då placeras över Harebosjön och tar mer produktiv skogsmark i anspråk och dessutom i ny ledningsgata. Inget alternativ förordas i detta skede, utan vi vill nu, genom detta kompletterande samråd, få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. SAMLAD BEDÖMNING ALLA ALTER- NATIV I den första jämförelsen mellan alternativ 1 och 2 Harebo bedömdes de två alternativen vara mycket lika när det gäller påverkan och konsekvenser för de bedömda intresseområdena (se tabell, sid 10). I jämförelsen mellan alternativ 1 och 2 Lindholmen framstår alternativ 2 ge mindre konsekvenser än alternativ 1 (den tidigare preliminära sträckningen) utifrån de bedömda intresseområdena (se tabell, sid 13). Skillnaden mellan alternativen ligger i att alternativ 2 bedöms innebära något mindre konsekvener för bebyggelse genom att ett fritidshus undgår att få stamnätsledningar på två sidor om huset och alternativ 2 även undviker även att korsa fågelsjön Bjursjön. Alternativ 2 går även kortare bit i ny ledningsgata och beräknas ta något mindre mark i anspråk än alternativ 1. Den slutliga jämförelsen görs mellan alternativ 3 - parallellbyggd med den befintliga 400 kvledningen, och alternativet att i huvudsak gå i ny ledningsgata enligt den tidigare föreslagna sträckningen, bortsett från vid Lindholmen där alternativet går upp till befintlig ledning innan Lindholmen (Lindholmen alt 2). Jämförelsen ger att det å ena sidan bedöms ge större konsekvenser på landskapsbilden och betydligt större påverkan på boendemiljöer att placera den planerade ledningen som föreslaget enligt alternativ 3, eftersom ledningen påverkar BOENDEMILJÖ OCH BEBYGGELSE LANDSKAPSBILD NATURMILJÖ KULTURMILJÖ REKREATION OCH FRILUFTSLIV NATURRESURSER INFRASTRUKTUR & PLANER ALT 3 PARALLELL- BYGGD Måttlig påverkan Små konsekvenser Obetydliga Konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser ALT NY LEDNINGS- GATA Obetydlig påverkan Obetydliga konsekvenser Små-måttliga konsekvenser Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser Små-måttliga Konsekvenser Obetydliga konsekvenser

200 19 TIDIGARE UTREDNINGAR Samrådsunderlag 1 (daterat maj 2014), Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2 (daterat jan 2015), Samrådsredogörelse 2, ÖVRIGA REFERENSER Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun -Harebo, ig+områdesbeskrivning.pdf Kulturmiljöprogram Emmaboda kommun -Ingemundebo, slutlig+områdesbeskrivning.pdf BILAGOR 1 BEDÖMNINGSGRUNDER LUFTLEDNING SVK 2 KOMMENTARER TILL VANLIGA FRÅGOR OCH SYNPUNKTER. UTDRAG UR SAMRÅDSREDOGÖRELSE 2, KARTA SAMRÅDSOMRÅDE OCH UTREDDA ALTERNATIV, INKLUSIVE BEDÖMDA ASPEKTER

201 SVENSKA KRAFTNÄT BOX SUNDBYBERG STUREGATAN 1 TEL FAX

202 Underlag för KOMPLETTERANDE SAMRÅD - Område/passage Ällenäs-Solliden Maj 2016 Dnr 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Ällenäs, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

203 2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterade samrådsunderlag studerat ytterligare ett alternativt sträckningsförslag för ledningssträckningen vid Ällenäs-Solliden. Den nya utredda ledningssträckningen (alternativ 2) innebär att den planerade ledningen korsar den befintliga ledningen från sydöst till nordväst mellan Solliden och Stenholmen/ Granliden och passerar Krokfjärden parallellt med, på nordvästra sidan om den, befintliga ledningen. I den tidigare preliminära sträckningen (alternativ 1), vilken presenterades i det tidigare samrådsunderlaget (daterat jan 2015), passerar den planerade ledningen parallellt på sydöstra sidan om den befintliga ledningen och korsar ledningen sydväst om Krokfjärden. I detta kompletterande samrådsunderlag beskrivs miljökonsekvenserna för den nya utredda ledningssträckningen (alternativ 2), liksom för den tidigare preliminära sträckningen (alternativ 1). De alternativa ledningsdragningarna redovisas i Figur 1. Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

204 3 Bakgrund Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat januari 2015, en utredningskorridor, liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. Vid Ällenäs-Solliden föreslogs den nya ledningen placeras parallellt men befintlig 400 KV ledning på dess sydöstra sida. Efter passage av Krokfjärden korsar den planerade ledningen den befintliga 400 kv-ledningen till den nordvästra sidan. Detta förslag benämns härefter som alternativ 1. Under samrådsförfarandet har yttranden inkommit om alternativa placeringar av planerad ledning vid passagen av byarna Ällenäs - Solliden. Utifrån de inkomna synpunkterna har Svenska kraftnät utrett en ny, alternativ korsningspunkt för den planerade ledningen. För att möjliggöra en objektiv jämförelse mellan de olika alternativa sträckningarna har miljökonsekvenserna för vardera av alternativen bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom området som omfattas av det kompletterande samrådet (se figur 1).

205 4 Alternativa ledningssträckningar Ällenäs-Solliden Alternativ 1 innebär att den nya ledningen går parallellt med och på den sydöstra sidan om befintlig 400 kv-ledning förbi byarna Ällenäs, Granliden och Solliden. Efter passage av Krokfjärden korsas den befintliga 400 kv-ledningen för att därefter fortsätta mot Hemsjö parallellt på nordvästra sidan. Alternativ 2 innebär att korsningen flyttas längre åt nordost, till vägen mellan Solliden och Stenholmen/Granliden, för att öka avståndet mellan den planerade ledningen och husen i Solliden. Efter korsningen fortsätter den planerade ledningen mot Hemsjö och korsar Krokfjärden parallellt med, på nordvästra sidan om, den befintliga ledningen. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (svart linje) samt de utredda alterantiven (blå linjer).

206 5 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Se även karta, bilaga 3 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält, påverkan på landskapsbilden och utsiktsförsämring från fastigheten. Längs den utredda sträckan av den planerade ledningen (se avgränsning i figur 1) ligger tre fritidsbostäder inom 200 meter från den befintliga ledningen. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. De närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom beräkningar. När den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen förbi Ällenäs - Solliden understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 85 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 85 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 125 meter från den planerade ledningens mitt. För permanentbostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/del av fastigheten. I alternativ 1 kommer en fritidsbostad att påverkas av magnetfält högre än Svenska kraftnäts policyvärde och ledningen kommer även göra intrång på tomtmarken till bostaden. Denna bostad, liksom till viss del ytterligare en närliggande fritidsbostad, kommer även bli visuellt påverkade av den planerade ledningen. Påverkan på boendemiljön bedöms bli måttlig utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder baserat på intrång på tomtmark. I alternativ 2 är avståndet mellan bostäderna och den planerade ledningen större, så att ingen bostad påverkas av magnetfält högre än Svenska kraftnäts policyvärde och inte heller berörs någon tomtmark. Även i detta alternativ kommer den närmaste fritidsbostaden att påverkas visuellt, men i mindre utsträckning än för alternativ 1 eftersom den planerade ledningen i alternativ 2 föreslås placeras på motsatta sidan om den befintliga ledningen, i jämförelse med fritidshuset. Påverkan på boendemiljön bedöms bli liten. Samlad bedömning boendemiljö och bebyggelse Påverkan på boendemiljön blir minst i alternativ 2, där ingen bostad påverkas av magnetfält högre än Svenska kraftnäts policyvärde och ledningen även byggs på motsatt sida om befintlig ledning i förhållande till husen, vilket gör att även den visuella påverkan på boendemiljön är mindre i alternativ 2 än i alternativ 1. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I land-

207 6 skap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre om den nya ledningen placeras parallellt, bredvid en befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Alternativen löper genom ett skogslandskap där ledningen döljs av skog, bortsett från där den passerar hyggen, vilka medför att ledningen temporärt blir mer synlig. Landskapsbildsvärdet klassas därmed som litet enligt bedömningsgrunder för landskapsbild. Ledningen är i båda alternativen placerad så att den döljs helt eller delvis av skogslandskapet och där ledningen passerar nära bebyggelse, går ledningen parallellt med befintlig 400 KV ledning. Påverkan på landskapsbilden bedöms utifrån detta vara liten och konsekvenserna obetydliga. Samlad bedömning landskapsbild För båda alternativen begränsas förändringen av landskapsbilden genom att den planerade ledningen placeras parallellt som den befintliga ledningen och att stolparna placeras så att de delvis döljs av skog. Påverkan från båda alternativen bedöms därför bli liten och konsekvenserna för landskapsbilden bli obetydliga. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Inom det utredda området, men innan det två alternativen separeras, korsar båda alternativen en nyckelbiotop med alsumpskog längs en naturlig skogsbäck. Värdet av naturmiljön bedöms därför vara högt. Alsumpskogen i nyckelbiotopen kommer behöva avverkas i ledningens skogsgata. I övrigt kommer inget känt område med högt naturvärde att påverkas, för något av alternativen. Utifrån detta bedöms påverkan på naturmiljön bli måttlig, för båda alternativen och således bedöms båda alternativen medföra måttliga konsekvenserna för naturmiljön längs den bedömda sträckan. Under våren/sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Samlad bedömning naturmiljö Den berörda naturmiljön bedöms ha ett högt värde och båda alternativen bedöms medföra måttlig påverkan på naturvärdet, inom den bedömda sträckan. Konsekvenserna bedöms således bli måttliga för båda alternativen. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar

208 7 och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Båda alternativen berör Utvandrarleden just vid vägkorset mellan Ällenäs-Granliden och Solliden. Just nordöst om vägkorsningen går leden längs en mindre väg, i den befintliga skogsgatan. Utifrån att en vandringled berörs bedöms det berörda områdets rekreations- och friluftslivsvärde vara högt. I båda alternativen kommer upplevelsen av att vandra på leden förändras, längs en sträcka av ca 250 meter. Eftersom denna förändring kommer ske just vid en vägkorsning, och i anslutning till befintlig 400 kv-ledning, bedöms dock varken nyttjandet av leden eller värdet av upplevelsen påverkas. Påverkan bedöms utifrån detta bli obetydlig för båda alternativen och konsekvenserna för rekreation och friluftsliv bedöms således bli obetydliga för båda alternativen. Samlad bedömning rekreation och friluftsliv De två alternativen bedöms medföra obetydliga konsekvenser för rekreation och friluftsliv. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Alternativ 1 berör inte något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. Alternativ 2 tangerar en kulturhistorisk lämning av ett gammalt torp liksom en lämning av en kolningsanläggning. Under våren/sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras gällande kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen Samlad bedömning kulturmiljö Värdet av den kulturmiljö som berörs bedöms vara litet baserat på att enstaka kulturhistoriska lämningar berörs. Påverkan på de berörda kulturhistoriska lämningarna bedöms kunna undvikas till stora delar genom anpassningar i stolpplacering och påverkan bedöms därför bli obetydlig för båda alternativen och konsekvenserna bedöms således bli obetydliga för kulturmiljön. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark liksom vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Samlad bedömning naturresurser I båda alternativen går ledningen genom produktiv skogsmark parallellt med befintlig ledning. Skogsmark i detta område har i genomsnittlig bonitet, klass C enligt Skatteverkets bonitetsklassning. Enligt bedömningsgrunderna klassas värdet på naturresursen därför som måttlig. I och med att ledningen följer befintlig ledning bedöms påverkan bli liten och konsekvenserna bli små för båda alternativen.

209 8 Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak ske i samband med underhållsarbeten. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Alternativ 2 innebär att den planerade ledningen korsar den befintliga 400 kv-ledningen i anslutning till en allmän väg. Det bedöms dock som möjligt att bygga den nya ledningen utan att påverka användandet av vägen mer än tillfälligt under byggnationen. Även alternativ 1 korsar den allmänna vägen, då belägen parallellt med befintlig 400 kv-ledning, på dess sydöstra sidan. Konsekvenserna för infrastrukturen bedöms bli små för båda alternativen. Samlad bedömning infrastruktur och planförhållanden Båda alternativen bedöms medföra små konsekvenser på infrastruktur och inget av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Samlad bedömning I en jämförelse mellan de två alternativen bedömer Svenska kraftnät att båda alternativen medför likvärdig miljöpåverkan. Det enda som bedöms skilja alternativen åt är påverkan på boendemiljö, där alternativ 2 bedöms medföra mindre påverkan än alternativ 1. Vi tar dock inte i dagsläget ställning för vilket av alternativen ska förordas, utan önskar nu berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. En sammanställning av bedömningarna ges i tabell 1 nedan. ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 Boendemiljö och bebyggelse Parallellt, på sydöstra sidan om befintlig 400 kv genom byarna, korsning söder Solliden, parallellt, på nordvästra sidan Korsning mellan Ällenäs-Granliden och om Krokfjärden över Krokfjärden. Måttlig påverkan Liten påverkan Landskapsbild Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser konsekvenser Mycket stora Stora Måttliga Små-måttliga Små Naturmiljö Måttliga konsekvenser Måttliga konsekvenser Obetydliga Rekreation och friluftsliv Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Kulturmiljö Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Naturresurser Små konsekvenser Små konsekvenser Infrastruktur och planförhållanden Små konsekvenser Små konsekvenser

210 9 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1 (daterat maj 2014), Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2 (daterat jan 2015), Samrådsredogörelse 2, Bilagor 1 Bedömningsgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter

211 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

212 Underlag för KOMPLETTERANDE SAMRÅD - Område/passage Dockemåla Maj 2016 Dnr 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Dockemåla, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

213 2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag förtydligat påverkan och konsekvenser kring miljöaspekter och andra betydande aspekter för tre alternativa ledningssträckningar förbi byn Dockemåla. Den första alternativa sträckningen (alternativ 1) är den sträckning som presenterades som preliminär sträckning i det tidigare samrådsunderlaget, daterat januari Detta alternativ innebär att den planerade ledningen korsar den befintliga 400 kv-ledningen öster om Dockemåla och passerar genom byn parallellt, på sydöstra sidan om den befintliga ledningen. Den andra alternativa ledningssträckningen (alternativ 2) korsar inte den befintliga ledningen öster om Dockemåla utan passerar genom byn parallellt med befintlig ledning på dess norra sida (alternativ 2). Det tredje alternativet korsar inte heller den befintliga ledningen utan går i en båge norr om byn Dockemåla (alternativ 3). I samrådsunderlaget beskrivs miljökonsekvenserna för de utredda ledningssträckningarna. De utredda alternativa ledningsdragningarna redovisas i Figur 1. Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

214 3 Bakgrund Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat januari 2015, en utredningskorridor, liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. Förbi byn Dockemåla föreslogs då ledningen placeras parallellt, på södra sidan om den befintliga 400 kv-ledningen, genom byn (alternativ 1). Under samrådsförfarandet har ett yttrande förespråkat en alternativ sträckning parallellt med befintlig ledning på dess norra sida (alternativ 2) och ett par yttranden har förespråkat den alternativa sträckningen i en båge norr om Dockemåla (alternativ 3). Det har även inkommit flera yttranden som motsätter sig den alternativa sträckningen i en båge norr om Dockemåla. Utifrån detta ger Svenska kraftnät i detta kompletterande samrådsunderlag en fördjupad beskrivning och konsekvensbedömning av dessa tre alternativa sträckningar. För att möjliggöra en objektiv beskrivning och bedömning av de olika sträckningsalternativen har miljökonsekvenserna för vardera av alternativen bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1) liksom utifrån andra betydande faktorer. Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom området som omfattas av detta samråd (se figur 1).

215 4 Alternativa ledningssträckningar Dockemåla Alternativ 1 (tidigare preliminär sträckning) Detta alternativ utgörs av den preliminära placering av ledningen som presenterades i samrådsunderlaget från januari Ledningen föreslås i detta alternativ korsa den befintliga 400 kv-ledningen öster om Dockemåla för att sedan placeras parallellt, på södra sidan om befintlig 400 kv-ledning genom byn. Alternativ 2 Alternativet innebär att ledningen placeras parallellt med befintlig 400 kv-ledning på dess norra sida genom Dockemåla. Alternativ 3 Detta alternativ innebär att ledningen placeras i en båge i ny skogsgata norr om Dockemåla. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (svart linje), de utredda alterantiven (blå linjer) samt befintlig 400 kv-ledning (röd/prickad linje).

216 5 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Se även karta, bilaga 3 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden som medför utsiktsförsämring från boendemiljöerna. I Dockemåla är fem fritidshus belägna inom 200 meter från den befintliga ledningen och således även från alternativ 1 och 2. För alternativ 3 finns inga bostäder inom 200 meter från alternativets sträckning. Alternativ 3 innebär dock att tretton boendemiljöer blir omringade av stamnätsledningar, de flesta dock inom längre avstånd än 200 meter. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Vilka närbelägna bostäder som kan komma att påverkas av de olika utredda alternativen för den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. Om den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen förbi Dockemåla understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 85 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 85 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 125 meter från den planerade ledningens mitt. Om den planerade ledningen placeras i ny ledningsgata understiger magnetfältet 0,4 µt ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt båda hållen. För de permanentbostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/del av fastigheten. Samtliga alternativ innebär att boendemiljöer kommer att påverkas visuellt av ledningen, dock i olika utsträckning. I alternativ 1 och 2 kommer ledningen att vara lika hög som den befintliga ledningen och den befintliga skogsgatan kommer att behöva breddas med ca 40 meter. Bebyggelsen i Dockemåla är spridd och till stor del belägen i små öppna områden i skogslandskapet. För de flesta boendemiljöer skyms därför utblickarna mot den befintliga kraftledningen och de olika sträckningsalternativen helt eller delvis av skog. Om ledningen byggs enligt alternativ 1, parallellt med den befintliga ledningen på dess sydöstra sida, kommer troligen två fritidshus att hamna inom område där policyvärdet överskrids. Policyn gäller dock där människor varaktigt vistas och innefattar därför inte fritidsboende. För ett av husen kommer ledningen att placeras på tomten, så nära huset att det av säkerhetsskäl kommer att behöva rivas. Alternativet kommer även att innebära en visuell påverkan på boendemiljöerna i närheten av ledningarna och då främst för boendemiljöerna på ledningarnas södra sida. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms den sammantagna påverkan på boendemiljöerna av alternativ 1 bli måttlig, baserat på att ledningen gör intrång i tomtmark. Om ledningen byggs enligt alternativ 2, parallellt med den befintliga ledningen på dess nordvästra sida, bedöms två fritidsboenden beröras av magnetfältsnivåer som överstiger 0,4 mikrotesla, varav ett kommer att få den planerade ledningen så nära att skogsgatan kommer att överlappa tomten. Alternativ 2 kommer även innebära en visuell påverkan på boendemiljöerna i närheten av ledningarna och då främst för boendemiljöerna på ledningarnas norra sida. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms den sammantagna påverkan på boendemiljöerna av alternativ 1 bli måttlig baserat på att ledningen gör intrång i tomtmark. Om ledningen byggs enligt alternativ 3, i ny skogsgata i en båge norr om Dockemåla by, kommer

217 6 ingen boendemiljö beröras av magnetfält som överstiger policyvärdet. Byn kommer däremot att ringas in av två 400 kv-kraftledningar, vilket ger möjliga utblickar mot kraftledningar i alla väderstreck. Utblickarna mot kraftledningen bedöms dock till stor del skymmas av mellanliggande skog, förutsatt att träden inte avverkas. Om sikten mot den planerade kraftledningen skyms av mellanliggande skog bedöms den visuella påverkan bli något lägre för alternativ 3 än för alternativ 1 och 2. Om den mellanliggande skogen avverkas bedöms den visuella påverkan däremot bli högre för alternativ 3 än för alternativ 1 och 2, då det medför nya utblickar mot kraftledningar där sådana inte har funnits tidigare och att boendemiljöer kan få utblickar mot kraftledningar i alla väderstreck. Utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1) bedöms den sammantagna påverkan på boendemiljöerna av alternativ 3 bli liten, eftersom enstaka boendemiljöer blir visuellt påverkade men ingen boendemiljö berörs av magnetfält som överstiger policyvärdet. Samlad bedömning Boendemiljö och bebyggelse Alternativ 1 och 2 bedöms medföra måttliga konsekvenser på boendemiljöer. Båda alternativen innebär att tomtmark kommer få intrång från den planerade ledningen. De båda alternativen innebär även en viss visuell påverkan för boendemiljöerna i byn. Alternativ 1 innebär att ett fritidshus kommer behöva rivas medan alternativ 2 innebär en något större påverkan på boendemiljöer längs sträckan från Dockemåla ner till strax norr om Mieån, främst i Långasjömåla (se mer under rubrik infrastruktur). Alternativ 3 bedöms medföra små konsekvenser på boendemiljöer. Inga boendemiljöer kommer att påverkas av magnetfältsnivåer enligt magnetfältspolicyn. Alternativet innebär dock att merparten av byn omringas av kraftledningar och den visuella påverkan bedöms bli större än i alternativ 1 och 2. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre om den nya ledningen placeras parallellt, bredvid en befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. I Dockemåla kommer den nya ledningen att exponeras för bebyggelse i samtliga alternativ. Alternativ 1 och 2, som innebär att ledningen byggs parallellt med befintlig ledning, innebär att förändringen av landskapsbilden blir begränsad. Alternativ 3 innebär att ledningen byggs i en ny skogsgata och att merparten av byn Dockemåla blir omringad av kraftledningar. Det innebär att förändringen av landskapsbilden bedöms bli betydligt mer påtaglig än vid de övriga alternativen. För alla alternativ kommer ledningen till stor del att skymmas från boendemiljöer och vägar av mellanliggande skog. Om skogen avverkas kommer ledningen dock att bli exponerad. Alternativ 1 och 2 passerar Dockemåla i ett småskaligt jordbrukslandskap omgivet av skogsmarker vilket bedöms ha ett måttligt landskapsbildsvärde utifrån bedömningsgrunderna (bilaga 1). Förbi byn föreslås ledningen placeras parallellt med en befintlig ledning. Påverkan på landskapsbilden av alternativ 1 och 2 bedöms utifrån detta bli liten och konsekvenserna således små utifrån bedömningsgrunderna. Alternativ 3 löper genom skogslandskapet utan-

218 7 för byarna vilket bedöms ha ett litet värde för landskapsbilden. Alternativet innebär att stora delar av byn Dockemåla blir omringad av kraftledningar. Den nya ledningen placeras även i ett landskapsavsnitt som förut inte varit påverkat av ledningar. Ledningen bedöms till stor del döljas av skog, men vid framtida avverkningar kommer ledningen att bli ett påtagligt inslag i landskapsbilden. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms påverkan på landskapsbilden vara liten till måttlig. Den högre klassen motiveras av att boendemiljöerna potentiellt får utblickar mot kraftledningar i alla väderstreck. Konsekvenserna bedöms därmed bli små. Samlad bedömning Landskapsbild Alternativ 1 och 2 innebär en förändring av landskapsbilden i ett småskaligt landskapsrum. Förändringen begränsas dock genom att ledningen placeras parallellt med en befintlig ledning. Alternativ 3 innebär att ledningen byggs i ny ledningsgata i skogslandskapet och att stora delar av byn omringas av ledningar. Konsekvenserna för alla alternativen bedöms bli små. Av alternativen bedöms dock alternativ 3 innebära en något större konsekvens än för alternativ 1 och 2. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Inget av alternativen kommer att påverka skyddade naturmiljöer. Alternativ 1 och 2 berör ett tidigare hävdat område under den befintliga ledningen som uppmärksammats vid den regionala ängs- och betesmarksinventeringen. Detta område var i behov av restaurering vid det senaste inventeringstillfället. Även en svagt hävdad betesmark berörs av korridoren. Alternativ 3 passerar nära dels en nyckelbiotop med ädellövskog och värdefull kryptogamflora, dels ett av skogsstyrelsen utpekat naturvärdesområde med ädellövskog och berör även helt eller delvis två betesmarker med bra eller svag hävd. De värden som är kopplade till betade och hävdade ängsmarker bedöms inte påverkas av den planerade ledningen. Om skogen i de utpekade skogliga naturvärdesområdena måste avverkas för ledningsgatan bli påverkan på skogsområdena bli stor, men med detaljjusteringar i ledningens och stolparnas placering bedöms detta kunna undvikas. Samlad bedömning Naturmiljö Utifrån bedömningsgrunderna bedöms värdet av den berörda naturmiljön vara måttligt för alla alternativ. Påverkan bedöms bli liten för samtliga alternativ, under förutsättning att de skogliga naturvärdena kan undvikas i alternativ 3. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli obetydliga för samtliga alternativ. Inventering av naturvärden kommer att ske när vi har tillträde till marken. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Naturresurshushållning Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde, t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom längden vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hän-

219 8 syn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Vid bedömningarna av påverkan på naturresurshushållningen har ytan ianspråktagen mark beräknats utifrån att om ledningen går i ny ledningsgata behöver skogsgatans bredd vara ca 50 meter. Där ledningen går parallellt med en annan 400 kv-ledning behöver den befintliga skogsgatan breddas med ca 40 meter. Här beskrivs skillnaderna mellan alternativen utifrån den punkt där alternativ 3 avviker från och återkommer till befintlig ledning. Alternativ 1 och 2 är ca 2,7 km långt varav ca 90 % utgörs av skogsmark, resterande del utgörs av öppen jordbruksmark. Hela alternativens sträckning utgörs av parallellbyggnad med befintlig ledning. Alternativet beräknas uppta ca 10 ha ny skogsmark längs den bedömda sträckan. Alternativ 3 är ca 3,5 km långt varav ca 90 % utgörs av skogsmark, resterande del av öppen jordbruksmark och en sjö. Hela alternativet utgörs av ledning i ny skogsgata. Alternativet beräknas uppta ca 18 ha ny skogsmark längs den bedömda sträckan. Befintliga skogsbestånd kan komma att splittras. Skogsmarken bedöms ha en genomsnittlig bonitet (bonitetsklass C i Skatteverkets indelning i bonitetsklasser), vilket bedöms som ett måttligt värde, se bilaga 1. I alternativ 1 och 2 bedöms påverkan vara liten eftersom ledningen föreslås placeras parallellt med befintlig ledning. Konsekvenserna bedöms därför bli små för alternativ 1 och 2. För alternativ 3 bedöms påverkan bli måttlig eftersom ledningen till största delen föreslås gå i ny ledningsgata och konsekvenserna bedöms således bli små till måttliga. Samlad bedömning Naturresurser Alternativ 1 och 2 bedöms ge små konsekvenser för hushållningen av naturresurser, baserat bl.a. på att den planerade ledningen till största delen föreslås placeras parallellt med en befintlig ledning. Alternativ 3 bedöms ge små till måttliga konsekvenser vilket innebär att alternativ 3 är det som ger störst konsekvenser för naturresurshushållningen av de tre bedömda alternativen. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak endast ske i samband med drift och underhållsarbeten. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Samtliga alternativ berör ett så kallat hinderfritt område kring Ronneby flottiljflygplats som utpekats som riksintresse enligt 3 kap. 8 miljöbalken. Inom detta område krävs tillstånd av försvarsmakten för att uppföra nya objekt över 20 meter höjd vilket innebär komplikationer om den planerade ledningen ska korsa den befintliga ledningen inom detta område. Just öster om Dockemåla finns dock ett kilformat område som inte inkluderas i stoppområdet. Inom detta område är den föreslagna korsningen för alternativ 1 placerad. Norr om den befintliga ledningen finns även ett område som Luftfartsverket i sitt yttrande avråder ifrån, med hänvisning till den civila luftfarten. Alternativ 3 innebär en placering inom detta avrådda område. På grund av att det inte är lämpligt att korsa den befintliga ledningen inom stoppområdet innebär alternativ 2 och 3 att ledningen skulle måste fortsätta på nordvästra sidan om den befintliga ledningen ända ner till Mieån. Längs denna sträcka, vid Bastön, finns en befintlig telemast ca 110 m norr om den befintliga ledningen. Av säkerhetsskäl får den planerade ledningen inte placeras mellan den befintliga ledningen och telemasten, eftersom telemasten då skulle hamna för nära ledningen. För att ledningen skulle kunna byggas enligt alternativ 2 skulle masten behöva rivas, och på grund av restriktionerna i försvarets stoppområde bedöms den inte kunna byggas upp inom stoppområdet vilket bedöms innebära stor påverkan på infrastrukturen. Inget av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område.

220 9 Samlad bedömning Infrastruktur och planförhållanden Värdet av den riksintressanta infrastruktur som berörs av samrådsområdet bedöms vara mycket högt. Alternativ 3 bedöms medföra störst konsekvenser för infrastrukturen av de bedömda alternativen. Dels berörs det området som Luftfartsverket avrått från och dels innebär det att den planerade ledningen kommer för nära telemasten i Bastön. Alternativ 2 berör inte det avrådda området men alternativet innebär samma påverkan på masten i Bastön som alternativ 3. Alternativ 1 bedöms medföra minst konsekvenser för infrastrukturen eftersom alternativet inte berör det avrådda området och att telemasten vid Bastön inte påverkas eftersom den planerade ledningen placeras på sydöstra sidan om den befintliga ledningen förbi masten. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Alternativ 1 tangerar en kulturhistorisk lämning av ett gammalt torp och även alternativ 3 berör en samling av torplämningar som noterats som kulturhistoriska lämningar. Alternativ 2 berör inte något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. Under våren/sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen inventeras gällande kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Samlad bedömning kulturmiljö Värdet av den kulturmiljö som berörs av de tre alternativen bedöms vara litet för samtliga alternativ. Visserligen berör alternativ 3 en samling av torplämningar, men denna gruppering bedöms inte vara av särskild kulturhistorisk betydelse. Påverkan på de berörda kulturhistoriska lämningarna bedöms bli obetydlig för samtliga alternativ och konsekvenserna bedöms således bli obetydliga för kulturmiljön. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utsikt mot kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Samlad bedömning rekreation och friluftsliv Inget av alternativen berör något område med utpekade värden för friluftsliv eller rekreation och värdet för friluftsliv av de berörda områdena bedöms vara litet. Bedömningen är att upplevelsevärdet av de berörda områdena försämras något för samtliga alternativ, och mer när det gäller alternativ 3 än alternativ 1 och 2. Utifrån bedömningsgrunderna bedöms påverkan på rekreation och friluftsliv bli liten. Konsekvenserna för samtliga alternativ bedöms utifrån detta bli obetydliga.

221 10 Samlad bedömning Nedan görs först en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö, därefter görs en samlad bedömning där även påverkan på infrastruktur beaktas. Vi tar dock inte i dagsläget ställning för vilket av alternativen ska förordas, utan önskar nu berördas och andras synpunkter innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. konsekvenser för människor och miljö Alternativ 1 och 2 bedöms ge likvärdiga konsekvenser för faktorerna landskapsbild, naturmiljö, naturresurser, kulturmiljö och rekreation och friluftsliv. Även faktorn boendemiljö och bebyggelse bedöms konsekvenserna av alternativ 1 och 2 vara likvärdiga, men olika eftersom alternativ 1 innebär att ett fritidshus behöver rivas i Dockemåla, medan alternativ 2 bedöms medföra något högre påverkan på boendemiljöer närmare Hemsjö. Alternativ 1 och 2 bedöms således vara de alternativ som medför störst konsekvenser på boendemiljöer eftersom båda alternativen påverkar tomtmark, alternativ 1 medför att ett fritidshus behöver rivas medan alternativ 2 längs sträckan ner till Mieån innebär att ledningen totalt sett hamnar närmare fler boendemiljöer. Alternativ 3 bedöms ge något större konsekvenser för de flesta andra bedömda miljöaspekterna. Sammantaget bedömer Svenska kraftnät att alternativ 3 medför minst påverkan för människa och miljö. Samlad bedömning Sammantaget bedöms alternativ 3 medföra minst påverkan på människor och miljö eftersom de övriga två alternativen bedöms ge större påverkan på boendemiljö och bebyggelse i form av påverkan på tomtmark och fritidsboenden. Alternativ 3 medför dock även stora konsekvenser för infrastrukturen eftersom det berör det område som Luftfartsverket avrått ifrån med hänvisning till den civila luftfarten, samt det medför stora konsekvenser för telemasten i Bastön. I en jämförelse mellan alternativ 1 och 2 bedöms båda alternativen innebära likvärdiga konsekvenser för både människor och miljö. Alternativ två innebär dock även en stor påverkan på telemasten vid Bastön. I arbetet med att hitta den mest lämpliga sträckningen för ledningen är första prioritet att boendemiljöer ska påverkas så lite som möjligt och påverkan på boendemiljöer väger därför tungt vid val av alternativa sträckningar. I detta fall bedömer Svenska kraftnät dock att den påverkan på infrastrukturen som alternativ 2 och 3 medför väger tyngre än den påverkan på fritidshusbebyggelse och tomtmark som alternativ 1 bedöms ge. Ovanstående motiverar att Svenska kraftnät planerar att bygga ledningen så som tidigare föreslaget, enligt alternativ 1, på sydöstra sidan om den befintliga ledningen genom Dockemåla by. En sammanställning av bedömningarna ges i tabellen på motstående sida.

222 11 ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 ALTERNATIV 3 Boendemiljö och bebyggelse Måttlig påverkan Måttlig påverkan Liten påverkan LANDSKAPSBILD Små konsekvenser Små konsekvenser Små konsekvenser (dock större än alt 1 & 2) NATURMILJÖ Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser NATURRESURSER Små konsekvenser Små konsekvenser Små - måttliga konsekvenser Infrastruktur och Planförh. Små konsekvenser Stora konsekvenser Mycket stora konsekvenser KULTURMILJÖ Obetydliga Konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Rekreation och friluftsliv Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser (Dock ngt större än alt 1 & 2) Mycket stora konsekvenser Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga

223 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, samradsunderlag-1-nybro-hemsjo_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2, samrdsunderlag-samrad_2_nybro-hemsjo_150126_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 2, Bilagor 1 Bedömningsgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

224 Underlag för KOMPLETTERANDE SAMRÅD - Område/passage STARKEKLEV Maj 2016 Dnr 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi område/passage Starkeklev, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

225 2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät i detta kompletterade samrådsunderlag studerat ytterligare ett korsningsalternativ för ledningssträckningen förbi Starkeklev. Under samrådsförfarandet har en synpunkt inkommit från närboende till den planerade ledningen. Svenska kraftnät har beaktat denna synpunkt och utrett ett nytt korsningsalternativ vid Starkeklev (alternativ 2). Alternativ 2 innebär att den planerade ledningen korsar den befintliga 400 kv-ledningen lite längre åt nordost än befintligt förslag, alternativ 1. De båda utredda alternativa ledningsdragningarna redovisas i Figur 1. Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

226 3 Bakgrund Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat juni 2015, en utredningskorridor, liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. I det tidigare samrådsunderlaget föreslogs den planerade ledningen korsa den befintliga 400 kv-ledningen från sydöst till nordväst strax innan Starkeklev och korsningen av Mieån. Denna tidigare preliminära sträckning presenterades i det tidigare samrådsunderlaget, daterat i januari 2015, och benämns i detta kompletterande samråd som alternativ 1. I samband med samrådsförfarandet framkom ett nytt korsningsförslag, alternativ 2. Det innebär att korsningsplatsen förskjuts ca 500 meter åt nordost och förslaget motiverades av att minska påverkan för en byggnad där företagsverksamhet bedrivs. För att möjliggöra en objektiv jämförelse mellan de två korsningsalternativen har miljökonsekvenserna för vardera alternativ bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom området som omfattas av detta samråd (se figur 1).

227 4 Alternativa ledningssträckningar Starkeklev I Figur 1 redovisas utredningskorridoren vid Starkeklev med ursprungligt alternativ (alternativ 1) samt ett nytt korsningsalternativ (alternativ 2) som framkommit i samrådsprocessen. Alternativ 1: den planerade ledningen korsar den befintliga 400 kv-ledningen från sydöstra till nordvästra sidan strax nordöst om Mieån och fortsätter därefter på nordvästra sidan över ån. Alternativ 2: korsningen av den befintliga ledningen förskjuts ca 500 meter åt nordost, jämfört med placeringen av korsningen i alternativ 1. Figur 1. Området vid Starkeklev som detta samråd omfattar markerat med svart linje. Korsningsalternativ 1 strax nordöst om Mienån, är det ursprungliga alternativet som presenterades i samrådsunderlag Korsningsalternativ 2 är ett förslag som framkommit i samrådsprocessen

228 5 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Se även karta, bilaga 3 Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält samt påverkan på landskapsbilden genom utsiktsförsämring från fastigheten. Längs den utredda sträckan av den planerade ledningen (se avgränsning i figur 1) finns endast den ovan omnämnda byggnaden med företagsverksamhet. Denna ligger ca 215 meter söder om den befintliga ledningen. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. Där den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 400 kv-ledningen understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 85 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 85 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 125 meter från den planerade ledningens mitt. Inget av alternativen innebär magnetfältspåverkan på någon bostad och det är inte heller troligt att något av alternativen kommer ge någon direkt visuell påverkan vid företagsbyggnaden eftersom vegetationen torde skymma ledningarna. Alternativ 1 innebär dock att den planerade ledningen placeras på samma sida om den befintliga ledningen som verksamheten, vilket utifrån yttrandet anses mer negativt än om ledningen placeras på motsatt sida om den befintliga ledningen. Samlad bedömning boendemiljö och bebyggelse Utifrån bedömningsgrunderna bedöms båda alternativen medföra obetydlig påverkan på boendemiljöer och bebyggelse. Utifrån yttrande föreligger det dock en skillnad mellan de två alternativen, där alternativ 2 anges ge mindre påverkan än alternativ 1. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, d.v.s. att den nya ledningen läggs parallellt med befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring.

229 6 Samlad bedömning landskapsbild Värdet av det landskapsavsnitt som berörs av samrådsområdet bedöms vara litet eftersom det är ett icke välbesökt skogslandskap. Påverkan bedöms för båda alternativen bli liten utifrån att ledningen föreslås placeras parallellt med befintlig ledning och även i huvudsak kommer att döljas av skogen, bortsett från den temporära synbarhet som uppstår under hyggesfasen när skogen avverkas. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms utifrån detta bli obetydliga för båda alternativen. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Under våren/sommaren, eller efter beslut om tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras gällande naturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för naturvärdesinventeringen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde ur jaktsynpunkt. Samlad bedömning rekreation och friluftsliv Det område som berörs av de två alternativen är ett skogsområde utan utpekade värden för friluftsliv och bedöms ha ett litet värde för rekreation och friluftsliv. Den planerade ledningen, oavsett alternativ, bedöms inte påverka nyttjandet av området för rekreation och friluftsliv och påverkan bedöms bli obetydlig. Båda alternativen bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser för rekreation och friluftsliv längs den bedömda sträckan. Samlad bedömning naturmiljö Värdet av den naturmiljö som berörs av de båda alternativen bedöms vara litet utifrån att det inte innefattar några sedan tidigare utpekade naturvärden samt att stora delar av området består av hyggen eller ungskogar. Påverkan på naturmiljön bedöms bli liten för båda alternativen utifrån att inga områden med högre naturvärde bedöms påverkas. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli obetydliga för båda alternativen. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet. Inget av alternativen berör något sedan tidigare känt kulturhistoriskt objekt eller område. Under våren/sommaren, eller efter beslut om

230 7 tillträde, kommer hela sträckan för den planerade ledningen att inventeras med avseende på kulturvärden. Resultaten från inventeringen kommer att vägas in i bedömningen av vilken sträckning för den planerade ledningen som bedöms som mest lämplig och även vägas in i den miljökonsekvensbeskrivning som biläggs koncessionsansökan. Rapporten för den arkeologiska utredningen kommer att utgöra en bilaga till miljökonsekvensbeskrivningen Samlad bedömning kulturmiljö Kulturmiljövärdet av det område som påverkas bedöms vara litet och påverkan på kulturmiljön bedöms vara obetydlig för båda alternativen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Samlad bedömning naturresurser I båda alternativen går ledningen genom produktiv skogsmark parallellt med befintlig ledning och båda alternativen beräknas ta lika mycket skogsmark i anspråk. Skogsmark i detta område har i genomsnittligt bonitet C enligt Skatteverkets bonitetsklassning och enligt bedömningsgrunderna klassas värdet på naturresursen därför som måttlig. I och med att ledningen följer befintlig ledningsgata bedöms påverkan bli liten och konsekvenserna för naturresurserna bedöms således bli små för båda alternativen. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur så som vägar, järnvägar eller andra kraftledningar minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak ske i samband med underhållsarbeten. Nya kraftledningar får inte enligt 8 ellagen strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas, får dock mindre avvikelser göras. Det föreligger inte någon skillnad alternativ 1 och 2 avseende påverkan på infrastruktur och ingen av alternativen berör något detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Samlad bedömning infrastruktur och planförhållanden Konsekvenserna på infrastruktur och planförhållanden bedöms bli obetydliga för båda alternativen.

231 8 Samlad bedömning I en jämförelse mellan de två alternativen bedömer Svenska kraftnät att båda alternativen medföra likvärdig miljöpåverkan. Inte heller när det gäller påverkan på boendemiljöer och bebyggelse bedömer vi att det föreligger någon skillnad mellan de båda alternativen, bortsett från närheten till fastigheten med företagsverksamheten, vilken påverkas mindre av alternativ 2 än av alternativ 1. Eftersom vi bedömer att det inte är några skillnader mellan alternativen kan Svenska kraftnät följa det föreslagna alternativ 2. Vi tar dock inte i dagsläget ställning för vilket av alternativen som vi kommer att förorda, utan önskar nu genom detta kompletterande samråd ge möjlighet till övriga berörda, allmänhet och andra att yttra sig i frågan innan vi tar beslut om vilken sträckning vi förordar. En sammanställning av bedömningarna ges i tabell 1 nedan. ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 Mycket stora Boendemiljö och bebyggelse LANDSKAPSBILD Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser (men lägre än alt. 1) Obetydliga konsekvenser konsekvenser Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga NATURMILJÖ Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser Rekreation och friluftsliv Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser KULTURMILJÖ Obetydliga Konsekvenser Obetydliga konsekvenser NATURRESURSER Små Konsekvenser Små Konsekvenser INFRASTRUKTUR Obetydliga Konsekvenser Obetydliga Konsekvenser

232 9 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, samradsunderlag-1-nybro-hemsjo_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2, samrdsunderlag-samrad_2_nybro-hemsjo_150126_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 2, Bilagor 1 Bedömningsgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter

233 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

234 Underlag för samråd respektive KOMPLETTERANDE SAMRÅD Område/passage öjasjön Augusti 2016 Dnr 2016/692 Underlag för samråd enligt 6 kapitlet miljöbalken E.ON Elnät Sverige AB för sambyggnad respektive underlag för kompletterande samråd Svenska kraftnät - val av sträckning förbi område/passage Öjasjön inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

235 2 Förord Med anledning av synpunkter som inkommit under samrådsprocessen har Svenska kraftnät och E.ON Elnät i detta samrådsunderlag studerat ytterligare ett alternativ för ledningssträckningen förbi Öjasjön. Två alternativ presenteras i samrådsunderlaget, där sambyggnad är ett alternativ. Alternativet att den planerade ledningen sambyggs med befintlig 130 kv-ledning i nya gemensamma stolpar presenteras som ett alternativ för den aktuella sträckan. I slutänden kommer dock hela sträckan, som är aktuell i detta underlag, att antingen sambyggas eller inte alls. Det är alltså inget alternativ att sambygga korta sträckor mot bakgrund av att Svenska kraftnät ska kunna garantera driftsäkerhet och underhåll. De utredda alternativa ledningsdragningarna redovisas i figur 1. Projektorganisation 400 kv-ledningar: Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan 130 kv-ledningar: E.ON Elnät Sverige AB Nobelvägen Malmö Organisationsnummer Tel Tekniskt sakkunnig Göran Andersson Tillståndssakkunnig Johanna Brodd Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson

236 3 Bakgrund Svenska kraftnät presenterade i det tidigare samrådsunderlaget, daterat juni 2015, en utredningskorridor liksom en preliminär sträckning för ledningen inom utredningskorridoren. I det tidigare samrådsunderlaget föreslogs den planerade ledningen korsa den befintliga 130 kv-ledningen vid Slänsmåla och därefter gå parallellt med den befintliga ledningen på dess östra sida till Öjamåla. Denna tidigare preliminära sträckning benämns i detta kompletterande samråd som alternativ 1. I samband med samrådsförfarandet inkom många yttranden med synpunkter om att en ny ledning tar mycket mark i anspråk. Vidare tekniska utredningar har nu visat att det utifrån driftsäkerhet är möjligt att sambygga den planerade ledningen med befintliga 130 kv-ledningar. Utifrån detta presenteras i detta samrådsunderlag ytterligare ett förslag, alternativ 2 vilket innebär att den planerade 400 kv-ledningen sambyggs med befintlig 130 kvledning. För att möjliggöra en objektiv jämförelse mellan de två alternativen har miljökonsekvenserna för vardera alternativ bedömts utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Bedömningarna och jämförelserna är endast gjorda inom den utredningskorridor som omfattas av detta samråd (se figur 1). Alternativa ledningssträckningar öjasjön I Figur 1 redovisas utredningskorridoren vid Öjasjön med den ursprungliga preliminära sträckningen (alternativ 1) samt ett nytt alternativ (alternativ 2) som presenteras i detta samrådsunderlag. Alternativ 1: Den planerade ledningen korsar den befintliga 130 kv-ledningen vid Slänsmåla och går därefter parallellt på ledningens sydöstra sida till Öjamåla. Alternativ 2: Den planerade ledningen sambyggs med befintlig 130 kv-ledning i ny ledningsgata, precis söder om den ledningsgata som finns idag. Den del av den befintliga 130 kv-ledningen som tas ur bruk raseras. Figur 1. Området vid Öjasjön som detta samråd omfattar är markerat med svart linje. Alternativ 1 motsvarar den tidigare preliminära sträckningen, där ledningen går på den befintliga 130 kv-ledningens östra sida. Alternativ 2 är sambyggnad med befintlig 130 kv-ledning i ny ledningsgata precis söder om den ledningsgata som finns idag.

237 4 SAMBYggnAD Den planerade 400 kv-luftledningen Ekhyddan Nybro Hemsjö går på tre sträckor parallellt med E.ON Elnät Sverige AB: s (E.ON Elnät) 130 kv-ledningar. De tre sträckorna är passage Markustorp Nybro station, Nybro station Vackamo och Öjasjön. På dessa sträckor har Svenska kraftnät utrett och funnit det möjligt att sambygga den planerade ledningen med E:ON Elnäts ledningar. En förutsättning för en sambyggnad är att varje sträcka i sin helhet sambyggs. Att sambygga korta delar är inget alternativ eftersom det skulle försämra driftsäkerheten samt försvåra underhållet. Svenska kraftnät tillåter inte sambyggnad mellan den planerade 400 kv-ledningen och en annan 400 kv-ledning av driftssäkerhetsskäl för det svenska stamnätet. En ny ledningsgata krävs Sambyggnaden innebär att E.ON Elnäts befintliga träportalsledningar ersätts med gemensamma julgransstolpar i stål för både E.ONs och Svenska kraftnäts ledningar. Det innebär också att en sambyggd ledning måste byggas i en ny ledningsgata, den befintliga ledningsgatan kan alltså inte användas för detta. Orsaken är att den befintliga 130 kvledningen måste vara i drift under byggtiden och avbrott kan endast tillåtas kortare perioder. För att minska avbrottstiden på befintlig 130 kv-ledning under byggfasen förbereds i princip hela den sambyggda ledningssträckan parallellt med befintlig ledning, medan befintlig 130 kv-ledning är i drift. En sambyggd ledning kräver cirka 45 meter bred ny skogsgata/ledningsgata. Som resultat av stolpkonstruktionen tar den nya ledningen cirka 30 meter mindre skogsgata i anspråk än om den nya 400 kv ledningen byggts parallellt med befintlig 130 kvledning. När den sambyggda ledningen är byggd och i drift kommer den befintliga 130 kv-ledningen att raseras och dess befintliga skogsgata/ledningsgata återlämnas till berörda fastighetsägare. Julgransstolpar Julgransstolparna är högre och kraftigare än Svenska kraftnäts vanliga portalstolpar eftersom de bägge ledningarnas linor placeras vertikalt på vardera sidan om stolpkroppen, istället för horisontellt. Stolpkonstruktionen klarar längre linspann än E.ON Elnäts befintliga träportalstolpar och möjliggör därför glesare avstånd mellan stolparna än för befintlig 130 kv-ledning. Byggtid och byggsätt För att minska avbrottstiden på befintlig 130 kvledning under byggfasen förbereds i princip hela den sambyggda ledningssträckan parallellt med befintlig ledning, medan befintlig 130 kv-ledning är i drift. Julgransstolparnas fundament byggs, stolparna monteras samt reses, linor dras för hela sträckan och detaljer monteras som färdig ledning mellan två spännstolpar. Därefter tas E.ON Elnäts befintliga ledning ur drift och under avbrottet ansluts den sambyggda sträckan till befintlig ledning. Där den sambyggda ledningssträckningen vinklar in mot befintlig ledning med större vinkel än vad som befintlig trästolpe är konstruerad för, kommer sannolikt befintlig stolpe behöva ersättas med en ny stolpe som klarar de större lasterna. Borttagning (rasering) När den sambyggda sträckan anslutits till ursprunglig ledning tas E.ON Elnäts 130 kv-ledning åter i drift och de delar av den ursprungliga ledningen som inte längre används raseras. Vid raseringen tas stolpar som regel upp i sin helhet ur marken och endast i undantagsfall får man lov att kapa en stolpe vid roten. Trästolpar har vanligtvis inga fundament.

238 5 FOTOMONTAGE FOTOMONTAGE Figur 2. Fotomontage som visar hur det kan se ut med 400 kv- och 130 kv-ledningar som är sambyggda och parallellförlagda. Den övre bilden visar en sambyggd 130 kv-ledning och 400 kv-ledning i julgransstolpar. Observera att stolparna byggts bredvid skogsgatan för den ursprungliga 130 kv-ledningen. Nedre bilden visar en parallellbyggd 400 kv-ledning och 130 kv-ledning.

239 6 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Se även karta, bilaga 3. Nedan ges en beskrivning och konsekvensbedömning av den justerade sträckningen utifrån olika miljöaspekter. Bedömningar för samtliga aspekter är gjorda utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder vilka finns sammanställda i bilaga 1. Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält samt påverkan på landskapsbilden genom utsiktsförsämring från fastigheten. Inom den nu aktuella utredningskorridoren (se avgränsning med svart linje i figur 1) finns två bostadshus; en permanentbostad norr om sjön Bökegyl, norr om den befintliga ledningen samt en fritidsbostad mellan Härnäs och Öjamåla, söder om den befintliga 130 kv-ledningen. Närmaste bebyggelse utanför utredningskorridoren ligger framförallt i Slänsmåla och Härnäs, norr om den planerade ledningen. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas och skyddsåtgärder vidtas i den utsträckning det kan anses ekonomiskt rimligt i förhållande till nyttan av åtgärderna. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. För de permanetbostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/ del av fastigheten. Vilka närbelägna boendemiljöer som kan komma att påverkas av de olika utredda alternativen för den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. Där den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 40 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 80 meter från den planerade ledningens mitt. Magnetfältets utbredning kring sambyggda ledningar beror mycket på hur de olika linorna på de två ledningarna placeras i förhållande till varandra. Ingen beräkning har ännu gjorts för magnetfältets utbredning om den planerade ledningen sambyggs med den befintliga i nya julgransstolpar utan detta kommer att göras om det blir aktuellt att sambygga ledningarna. Erfarenhetsmässigt är det dock inte troligt att magnetfältets utbredning kommer att öka markant med det sambyggda alternativet jämfört med alternativet att parallellbygga ledningen utan det är snarare troligt att magnetfältets utbredning kommer att kunna minskas något genom sambyggnad. Alternativ 1: Den planerade ledningen kommer att löpa parallellt, på södra sidan om den befintliga 130 kv-ledningen. Sett från den permanentbostad som passeras kommer den nya ledningen att gå på den bortre sidan om den befintliga ledningen medan den kommer att placeras närmare det berörda fritidshuset än den befintliga ledningen. Varken permanentbostaden eller fritidshuset kommer att beröras av magnetfält som överstiget policyvärdet. Den planerade 400 kv-ledningen kommer att bli högre än den befintliga 130 kv-ledningen och båda boendemiljöerna kommer att påverkas visuellt. Utifrån Svenska kraftnäts bedömningsgrunder (bilaga 1) bedöms påverkan på boendemiljöer och bebyggelse bli liten. Alternativ 2: Alternativet bedöms inte medföra att någon boendemiljö kommer att beröras av magnetfält som överstiget policyvärdet. Eftersom alternativ 2 innebär sambyggnad medför det att stol-

240 7 parna blir ännu högre än de befintliga stolparna för 130 kv-ledningen än stolparna som används i alternativ 1. I och med att stolparna blir högre ger de en tydligare visuell påverkan än alternativ 1. Jämfört med alternativ 1 innebär däremot alternativ 2 att ledningen kommer att hamna ca 30 meter längre från den permanenta boendemiljön eftersom den ursprungliga befintliga 130 kv-ledningen kommer att tas bort när den sambyggda tas i drift. Utifrån de använda bedömningsgrunderna bedöms dock påverkan på bebyggelse och boendemiljö bli liten (bilaga 1). Samlad bedömning: Utifrån bedömningsgrunderna bedöms båda alternativen medföra liten påverkan på boendemiljöer och bebyggelse. Dock blir stolparna högre i alternativ 2 vilket påverkar synintrycket något mer. Landskapsbild En luftledning ger en oundviklig påverkan på landskapsbilden, såväl genom stolparna som genom den avverkade delen av ledningsgatan. Hur omfattande påverkan anses bli beror på hur väl luftledningen följer landskapsformen, omgivande markanvändning och närhet till bebyggelse. Generellt exponeras luftledningen mindre när den går genom skogsmark och följer områdets landskapsformer som dalgångar, vattendrag eller skiftesgränser. En luftledning som går i öppna landskap, över höjder och som avtecknar sig mot himlen blir däremot mer synlig. Även i ett skogslandskap kan påverkan från en ledning bli stor om den till exempel bli synlig i små landskapsrum som sjöar, vattendrag eller mindre, uppodlade dalgångar. En luftledning blir ofta mindre framträdande i ett storskaligt landskap jämfört med ett småbrutet mosaiklandskap. I landskap där det redan finns mycket synlig infrastruktur kan ytterligare stråk smälta in bland befintliga, men det finns också en risk att de förstärker varandras påverkan och blir dominerande i landskapsbilden. Med infrastruktur menas i huvudsak andra kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Påverkan på landskapsbilden blir generellt sett mindre vid parallellförläggning, d.v.s. att den nya ledningen läggs parallellt med befintlig ledning, i jämförelse med om luftledningen byggs genom obruten mark. Vid parallellförläggning förstärks endast den påverkan som redan finns och sett utifrån ett landskapsperspektiv bedöms detta medföra en liten förändring. Vid sambyggnad påverkas landskapsbilden genom att julgransstolparna är högre än Svensk kraftnäts vanliga stolpar eftersom de bägge ledningarnas linor placeras vertikalt på vardera sidan om stolpkroppen, istället för horisontellt. Som resultat av stolpgeometrin tar stolpen mindre mark i anspråk vilket resulterar i att smalare ledningsgata tas i anspråk. Stolpkonstruktionen klarar längre spann och möjliggör därför glesare avstånd mellan stolparna än för befintlig 130 kv-ledning. Samlad bedömning: Värdet av det landskapsavsnitt som berörs av samrådsområdet bedöms vara litet eftersom det är ett icke välbesökt skogslandskap. Påverkan bedöms för båda alternativen bli liten utifrån att ledningen föreslås placeras parallellt med befintlig ledning eller sambyggas och även i huvudsak kommer att döljas av skogen, bortsett från den temporära synbarhet som uppstår under hyggesfasen om skogen avverkas. Påverkan på landskapsbilden kommer dock bli något högre för alternativ 2 än för alternativ 1 eftersom de högre stolparna kommer att sticka upp ovanför skogen och därmed synas på längre avstånd. Konsekvenserna för landskapsbilden bedöms baserat på detta bli obetydliga för båda alternativen utifrån bedömningsgrunderna, dock bedöms konsekvenserna bli något större för alternativ 2 än för alternativ 1. Naturmiljö Begreppet naturmiljö syftar här främst på växter, djur och deras livsmiljö på land och i vatten. Bevarandet av värdefulla naturmiljöer är en förutsättning för biologisk mångfald och ekologisk balans. Påverkan på naturmiljön bestäms främst av hur bred ledningsgata som krävs. Hur stor påverkan detta medför är helt beroende av naturtypen som genomkorsas. Ledningen kan orsaka förlust av värdefulla biotoper, framförallt gamla skogsmiljöer, naturliga bryn och skogbärande hagmark. Ledningen kan även påverka öppna, naturliga miljöer, som till exempel fågelrika strandängar och öppna myrar. Längs den bedömda ledningssträckan finns endast ett område som sedan tidigare uppmärk-

241 8 sammats för att ha höga naturvärden, ett av Skogsstyrelsen utpekat naturvärdesområde. Det aktuella utredningsområdet berör även ett hörn av Härnäs Natura 2000-område och Mörrumsåns dalgång. Inget av dessa skyddade områden berörs dock av något av alternativen. Den berörda sträckan inventerades för naturvärden under sommaren De preliminära resultaten från inventeringen visar att de naturvärden som berörs längs sträckan dels utgörs av själva Öjasjön, som bedömdes ha naturvärdesklass 2 - högt naturvärde, framförallt för att sjön är en klarvattensjö, vilket inte är vanligt i denna del av landet och för att det tidigare har hittats den rödlistade vattenväxten grovslinke i sjön på ett flertal platser. Utöver Öjasjön visade inventeringen även att ett litet område vid Öjasjöns nordöstra strand, söder om den befintliga ledningen, har naturvärden knutna till skog. Både alternativ 1 och 2 kommer innebära att en ny ledningsgata kommer att behöva tas upp, söder om den befintiga 130 kv-ledningen. De båda alternativen bedöms inte komma att påverka naturvärdena i Öjasjön, däremot kommer skogen i det lilla området vid sjöns strand att behöva avverkas, liksom delar av det naturvärdesområde som pekats ut av Skogsstyrelsen. De naturvärden som är knutna till träden i dessa områden kommer då till stor del gå förlorade. Samlad bedömning: Båda alternativen passerar två områden med högre skogliga naturvärde i kanten av Öjasjön samt själva Öjasjön. Värdet av den naturmiljö som berörs bedöms därför vara måttlig. Båda alternativen innebär att de skogliga naturvärdena kommer gå förlorade i de utpekade områdena vilket motiverar att påverkan på naturmiljön av de båda alternativen bedöms bli måttlig. Konsekvenserna för naturmiljön bedöms således bli små-måttliga för båda alternativen. Rekreation och friluftsliv Med rekreation menas avkopplande aktiviteter som sker utomhus. Med friluftsliv menas i detta sammanhang vistelse i naturen för naturupplevelse och fysisk aktivitet. Rekreation och friluftsliv påverkas främst visuellt av en luftledning. Påverkan på rekreation och friluftsliv kan även uppkomma under anläggningsarbetet genom buller och damning och genom att arbetena tillfälligt kan hindra framkomligheten. En skogsgata med tätväxande slyvegetation kan vara svår att korsa och fungerar som en barriär för de som rör sig i området. En ledning kan även påverka upplevelsen och känslan av orördhet i t.ex. äldre skogsområden. Skogsgatan kan dock även öka framkomligheten i ett område och ge upphov till t.ex. nya vandringsleder eller stigar. På platser där friluftslivets värde till viss del består i utsikt över öppet landskap kan utblickar över kraftledningar upplevas negativt. Skogsgator på sluttningar och berg skapar utblickar som annars inte skulle uppstå p.g.a. skymmande skog. För jakten kan störningar uppstå under byggtiden. Ledningsgator kan dock i driftsfasen locka till sig vilt och ge nya möjliga skjutriktningar vilket gör att de kan ha ett positivt värde från jaktsynpunkt. Samlad bedömning: Den större delen av området som berörs av de två alternativen är ett skogsområde utan utpekade värden för friluftsliv och bedöms ha ett litet värde för rekreation och friluftsliv. I den södra delen av utredningskorridoren berörs dock en mindre del av ett riksintresseområde för rörligt friluftsliv vilket motiverar att den samlade bedömningen är att det landskapsavsnitt som påverkas har högt värde för rekreation och friluftsliv. Inget av de två alternativen bedöms påverka nyttjandet av området för rekreation och friluftliv, varför påverkan bedöms bli obetydlig eftersom den planerade ledningen för båda alternativen planeras att byggas parallellt, just söder om den befintliga ledningen. Båda alternativen bedöms därför medföra obetydliga konsekvenser för rekreation och friluftsliv längs den bedömda sträckan. Alternativ 2 bedöms dock ge något större konsekvenser på grund av att de högre julgransstolparna ger större påverkan på upplevelsen i landskapet. Kulturmiljö Med kulturmiljö menas de fysiska spår som människan åstadkommer, vilka vittnar om historiska skeenden och geografiska sammanhang. Kulturmiljön är en viktig del av vårt kulturarv, som utgörs av traditioner, idéer och värden som vi medvetet eller omedvetet förmedlar mellan generationer. Landskapet utgör en plattform för samhällsutvecklingen och är en viktig del av kulturarvet.

242 9 Det aktuella området inventerades med avseende på kulturvärden under sommaren Samlad bedömning: Inget av alternativen berör något sedan tidigare utpekat område med kulturhistoriskt värde. Däremot berör båda alternativen tre kulturhistoriska lämningar; en tjärränna, en förvaringsgrop för rotfrukter samt en ungefärlig plats där en fragmentarisk skafthålsyxa hittats i samband med jordbruksarbete. Utifrån detta bedöms kulturmiljövärdet i det område som berörs vara litet. De kulturhistoriska lämningar som berörs bedöms kunna undvikas helt eller till stor del och påverkan av de kulturhistoriska värdet bedöms utifrån detta bli obetydlig för båda alternativen. Konsekvenserna för kulturmiljön bedöms därför bli obetydliga för båda alternativen. Naturresurser Naturresurser likställs här med markanvändning som kan generera ett ekonomiskt värde t.ex. skogseller jordbruksproduktion. Även vattentäkter, jaktbart vilt, grus- och bergtillgångar samt vindenergi faller inom begreppet naturresurser. Nya ledningar i skog medför att produktiv skogsmark tas i anspråk. Vid lokalisering av en ny ledning i anslutning till en befintlig ledningsgata blir åtgången av skogsmark, liksom vindutsatta kantzoner, något mindre än vid anläggning av en helt ny ledningsgata. Även tillsynsvägar till en ny kraftledning kan minska arean av produktiv skogsmark. Dessa tillsynsvägar kan emellertid ha ett värde för skogsbruket då åtkomst till skogsområden kan underlättas. Vid lokalisering av nya ledningar eftersträvas så små intrång som möjligt i skogsmark. Särskild hänsyn tas om möjligt till små skiften som kan bli svåra att bruka efter en uppdelning i mindre delar. Även i jordbruksmark uppstår ett intrång även om påverkan är mindre än i skogsmark ur ett naturresursperspektiv. Intrånget begränsas till ytorna närmast stolparna vilket innebär att jordbruksverksamheten kan fortgå på övriga ytor under ledningen. Samlad bedömning: I båda alternativen går ledningen genom produktiv skogsmark, parallellt med befintlig ledning. Skogsmark i detta område har genomsnitt bonitetsklass C (enligt Skatteverkets bonitetsklassning). Enligt bedömningsgrunderna klassas värdet på naturresursen därför som måttlig. För alternativ 1, där den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga, beräknas de båda ledningarna tillsammans behöva en ca 75 meter bred skogsgata medan alternativ 2, vilket innebär att de båda ledningarna hängs i samma stolpe, kräver en ca 45 meter bred skogsgata eftersom marken där den ursprungliga 130 kv-ledningen stod återlämnas till markägarna och kan återinföras i produktion. Baserat på detta bedöms alternativ 1 ge liten påverkan på naturresurserna och således medföra små konsekvenser enligt de använda bedömningsgrunderna. Alternativ 2 bedöms ge obetydlig påverkan och obetydliga konsekvenser. Infrastruktur och planförhållanden Med infrastruktur menas i huvudsak kraftledningar, vägar, järnvägar, sjövägar samt flygplatser och flygstråk. Vid anläggning av kraftledningar eftersträvas att påverkan på annan infrastruktur minimeras. Påverkan på infrastruktur bedöms framför allt uppkomma under byggskedet, t.ex. genom minskad framkomlighet i samband med montering av ledningar. Påverkan på infrastruktur bedöms i driftskedet i huvudsak ske i samband med underhållsarbeten. Nya kraftledningar får inte strida mot gällande detaljplan eller områdesbestämmelser enligt 8 ellagen. Om syftet med planen eller bestämmelserna inte motverkas får dock mindre avvikelser göras. Inget av alternativen berör ett detaljplanelagt eller på annat sätt planlagt område. Det föreligger heller ingen skillnad mellan alternativ 1 respektive 2 avseende alternativens påverkan på infrastruktur. I båda fallen bedöms påverkan på infrastruktur bli liten och då i samband med montering av ledningen. Övrig tid bedöms påverkan bli obetydlig. Samlad bedömning: Konsekvenserna på infrastruktur och planförhållanden bedöms bli obetydliga för båda alternativen.

243 10 Samlad bedömning Nedan görs en jämförande beskrivning och samlad bedömning av de olika alternativens samlade påverkan för människor och miljö. Inget alternativ förordas, utan vi vill nu genom detta kompletterande samråd få direkt berörda och andras synpunkter på de olika alternativen. De två alternativen bedöms ge relativt lika konsekvenser för människor och miljö, det som skiljer de båda alternativen åt är visuella påverkan och påverkan på skogsbruket. Inget av alternativen bedöms medföra att någon boendemiljö kommer att beröras av magnetfält som överstiget policyvärdet. Alternativ 2 medför dock extra höga stolpar, vilka kommer sticka upp ovanför skogen och ge en visuell påverkan eftersom de syns på långt håll, vilket gör att konsekvenserna för boendemiljö, landskapsbild och rekreations och friluftsliv bedöms bli något högre för alternativ 2 än för alternativ 1. Alternativ 2 innebär å andra sidan att mindre mark tas i anspråk eftersom den nya, sambyggda ledningen endast beräknas ta en ca 45 meter bred skogsgata i anspråk medan den sammanlagda bredden av skogsgatan för den befintliga 130 kv-ledningen parallellt med den planerade 400 kv-ledningen skulle bli ca 75 meter. Detta gör att konsekvenserna för naturresurshushållningen bedöms bli större för alternativ 1 än alternativ 2. En sammanställning av bedömningarna ges i tabellen nedan. ALTERNATIV 1 ALTERNATIV 2 Mycket stora Boendemiljö och bebyggelse LANDSKAPSBILD Liten påverkan Obetydliga konsekvenser Liten påverkan (men högre än alt. 1) Obetydliga konsekvenser (men högre än alt. 1) konsekvenser Stora Måttliga Små-måttliga Små Obetydliga NATURMILJÖ Små-måttliga konsekvenser Små- måttliga konsekvenser Rekreation och friluftsliv Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser (men högre än alt. 1) KULTURMILJÖ Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser NATURRESURSER Små konsekvenser Obetydliga konsekvenser INFRASTRUKTUR Obetydliga konsekvenser Obetydliga konsekvenser

244 11 tidigare utredningar Samrådsunderlag 1, samradsunderlag-1-nybro-hemsjo_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 1, Samrådsunderlag 2, samrdsunderlag-samrad_2_nybro-hemsjo_150126_med_bilagor.pdf Samrådsredogörelse 2, Bilagor 1 Bedömningsgrunder Luftledning SvK 2 Kommentarer till vanliga frågor och synpunkter. Utdrag ur samrådsredogörelse 2, Karta samrådsområde och utredda alternativ, inklusive bedömda aspekter

245 SvensKa Kraftnät Box Sundbyberg Sturegatan 1 Tel Fax

246 Underlag för KOMPLETTERANDE SAMRÅD - passage Mörrumsån Augusti 2016 Dnr 2016/692 Underlag för kompletterande samråd om val av sträckning förbi passage Mörrumsån, inför upprättande av miljökonsekvensbeskrivning för planerad 400 kv-växelströmsledning mellan station Nybro i Kalmar län och Hemsjö i Blekinge län.

247 2 Projektorganisation Svenska kraftnät Box Sundbyberg Organisationsnummer Tel Fax Projektledare Eva Jönsson Kommunikatör Joel Nylin Tillstånd Helén Mårtensson Kompletterande Samrådsunderlag: Enetjärn Natur AB Västra Norrlandsgatan 10D Umeå Uppdragsledare Åsa Granberg Biträdande uppdragsledare Kristina Johansson Foton, illustrationer och kartor har tagits fram av Enetjärn Natur AB och Svenska kraftnät. Kartmaterial har använts med tillstånd från Lantmäteriet: Lantmäteriet, Affärsverket Svenska kraftnät - Geodatasamverkan Markåtkomst, skadereglering Lars Palmqvist

248 3 Bakgrund Placeringen av den nya planerade ledningen in mot ställverksstationen i Hemsjö är komplicerad. Just innan stationen måste Mörrumsån korsas och på platsen är ån djupt nerskuren i en dalgång. Kring ån finns även skyddade områden med höga natur- och friluftsvärden att ta hänsyn till. In mot stationsområdet löper även ett stort antal andra ledningar, både stamnätsledningar och regionnätsledningar. Med anledning av detta har Svenska kraftnät genomfört ytterligare utredningar kring hur den planerade ledningen kan ledas in och anslutas till stationen. Vi föreslår i detta samrådsunderlag en justering av den tidigare föreslagna sträckningen i samrådsunderlaget daterat januari Den justerade sträckningen har förskjutits något söderut jämfört med den tidigare preliminära sträckningen (mellan 20 och 75 meter). Anslutningen till stationen har justerats till ett nytt fack som planeras byggas öster om de befintliga facken istället för i ett befintligt fack i mitten av stationen. I samrådsunderlaget beskrivs miljökonsekvenserna för den justerade sträckningen. Beskrivningarna och konsekvenserna har bedömts från den punkt som den justerade sträckningen avviker från den tidigare preliminära sträckningen, se figur 1 samt bilaga 3. Figur 1. Området som omfattas av det kompletterande samrådet (svart linje), den justerade sträckningen(blå linje), samt den tidigare preliminära sträckningen (rosa linje).

249 4 Nulägesbeskrivning och förväntade konsekvenser Se även karta, bilaga 3 Nedan ges en beskrivning och konsekvensbedömning av den justerade sträckningen utifrån olika miljöaspekter. Bedömningarna är gjorda utifrån de bedömningsgrunder som finns bilagda i samrådsunderlaget från januari 2015 (se även bilaga 1). Boendemiljö och bebyggelse Den huvudsakliga miljöpåverkan med avseende på boendemiljö kommer av magnetfält och påverkan på landskapsbilden genom utsiktsförsämring från boendemiljöerna. På östra sidan om Mörrumsån går en mindre väg och längs denna väg ligger fyra boendemiljöer mellan den justerade sträckningen och den befintliga 400 kv-ledning som passerar ån söder om stationsområdet, se bild nedan. Ytterligare en boendemiljö ligger just i vinkeln, där den tidigare preliminära sträckningen och den justerade sträckningen viker av söderut från den befintliga 130 kv-ledningen, se bild nedan. Svenska kraftnät följer hela tiden forskningen och utvecklingen när det gäller elektriska och magnetiska fält. Myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens regler om försiktighet innebär att risker för människors hälsa och miljö ska undvikas så långt som det kan anses ekonomiskt rimligt. Med utgångspunkt i myndigheternas rekommendationer och miljöbalkens försiktighetsprincip har Svenska kraftnät formulerat en magnetfältspolicy: Vid planering av nya ledningar ska Svenska kraftnät se till att magnetfälten normalt inte överstiger 0,4 mikrotesla där människor varaktigt vistas. Vid omprövning av koncessioner för befintliga kraftledningar ska Svenska kraftnät överväga åtgärder som minskar exponeringen för magnetfält. Åtgärder ska genomföras där människor varaktigt exponeras för magnetfält som avviker väsentligt från det normala. En förutsättning är att kostnaderna och konsekvenserna i övrigt är rimliga. För de permanetbostadshus där årsmedelvärdet av magnetfältet överskrider policyvärdet erbjuder Svenska kraftnät förvärv av fastigheten/del av fastigheten. Vilka närbelägna boendemiljöer som kan komma att påverkas av de olika utredda alternativen för den planerade kraftledningen har bedömts utifrån Svenska Kraftnäts magnetfältspolicy och genom avståndsbedömning i kartor. Där den planerade ledningen placeras parallellt med den befintliga 130 kv-ledningen understiger årsmedelvärdet för magnetfältet Svenska kraftnäts policyvärde 0,4 µt ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt det håll som den nya ledningen placeras i förhållande till den befintliga. På motsatta sidan om den befintliga ledningen understiger magnetfältet policyvärdet ca 40 meter från den befintliga ledningens mitt, d.v.s. ca 80 meter från den planerade ledningens mitt. Om den planerade ledningen placeras i ny ledningsgata understiger magnetfältet 0,4 µt ca 80 meter från den nya ledningens mitt, åt båda hållen. Varken det justerade eller tidigare preliminära alternativet medför att någon boendemiljö kommer att beröras av magnetfält som överstiger Svenska kraftnäts policyvärde. Ledningen kommer att bli synlig från minst en eller eventuellt två boendemiljöer när den passerar Mörrumsån. Den föreslås korsa ån ca 200 meter norr om det närmaste huset. Ledningsstolparna kommer att placeras uppe på kanterna av dalgången och vid passagen av ån kommer endast själva spannet av ledningarna vara