Planerad 400kV-ledning Ekhyddan-Nybro-Hemsjö Underlag till anförande vid frukostseminarium den 19 oktober 2016

Transkript

1 Mikael Jeansson Mi (7) Planerad 400kV-ledning Ekhyddan-Nybro-Hemsjö Underlag till anförande vid frukostseminarium den 19 oktober 2016 Åhörare, ledamöter och övriga. Jag vill först tacka för möjligheten att komma hit och beskriva hur vi kommunala företrädare ser på denna fråga. Svenska kraftnäts planerade 400kV-ledning mellan Ekhyddan - Nybro - Hemsjö berör ett mycket stort antal privatpersoner, markägare och företagare i de olika kommunerna. Från nordost räknat berör kraftledningen följande 10 kommuner: Oskarshamn, Mönsterås, Högsby, Nybro, Emmaboda, Lessebo, Tingsryds, Ronneby, Karlshamns och Olofströms kommuner. Inom kommunerna har vi noterat att ledningsanläggningen Nordbalt utgörs av nedgrävd likströms-kabel mellan Nybro och Sandvik samt av sjökabel för likström över Östersjön till Klaipeda totalt 450 km. Således byggdes hela Nordbalt från Nybro som en likströmsanläggning. Svenska kraftnät utgår från att den nya kraftledningen mellan Ekhyddan - Nybro - Hemsjö skall byggas som en luftledning med 400 kv växelström. Många fastighetsägare känner sig maktlösa inför projektet. Den oro som ledningen har skapat hos boende och markägare tar vi inom kommunerna på största allvar. Många enskilda har stor tilltro till kommunerna och de båda organisationerna LRF och Södra. Stora arealer produktiv skogsmark kommer att tas ur bruk om luftledningen byggs så som Svenska kraftnät redovisar. Det är en allmän tendens att intrången i enskildas markanvändning ökar med olika infrastruktursatsningar. Många boende samt fritidshusägare i berörda områden har till kommunerna framfört även sin oro för ledningens framtida negativa hälsoeffekter. Oron gäller i första hand magnetfält kring ledningen. Många familjer har framfört sin tveksamhet till att vilja bo kvar i närbelägna bostadshus ifall 400kvledningen byggs i närheten av deras hus. Det är därför synnerligen viktigt att en analys görs av vilken påverkan som uppstår på berörda boendemiljöer.

2 (7) Vi i kommungruppen anser alltjämt att samrådshandlingarna är otillräckliga i denna del. Under den pågående samrådsprocessen har Svenska kraftnät i samrådsunderlagen avfärdat kravet på att ledningen byggs som markförlagd likströmskabel. Svenska kraftnät har även vid genomförda samrådsmöten gett boende, fastighetsägare och andra berörda beskedet att verksamhetsutövaren inte avser bygga någon likströmsledning. Genomförd samrådsprocess från Svenska Kraftnät uppvisar mycket stora brister. Det gäller information, delaktighet och möjligheter att påverka. I den aktuella ledningen har endast ett alternativ presenterats och alla framförda alternativ har effektivt motarbetats. Därför har en hel bygd känt sig maktlösa, överkörda och dumförklarade! Processen har tyvärr utvecklats till en form av skyttegravskrig där Svenska kraftnät å ena sidan ihärdigt avslår alla försök att diskutera alternativ och säger att det endast finns ett luftburet sådant medan vi kommuner å andra sidan grävt ner både kabeln och oss själva i rena ilskan mot den arrogans vi uppfattar Svenska kraftnät uppvisar. I stället tror jag att vi med dialog och samtal i ett mycket tidigt skede kanske kunnat hitta flera alternativa teknikval. I kommunerna har vi klart för oss att Svenska kraftnät som verksamhetsutövare har fullt ansvar för att bevisa att den lösning som väljs för prövning i en ansökan, är den som bäst löser uppgiften med minst intrång och påverkan på människors hälsa, miljö och hushållning med samhällets resurser. Svenska kraftnät kan därmed inte avfärda förslagen, utan måste bevisa varför den valda lösningen är bättre. Det skall finnas redovisning av alternativ. Det gäller inte bara alternativa linjedragningar, utan även teknikval. I gällande översiktsplan för kommunerna finns ingen mark reserverad för ett ytterligare intrång i form av den nya 400kV-ledningen. Inom kommunerna är vi av uppfattningen att en sådan omfattande markanvändningsfråga som den nu aktuella ledningen innebär är en fråga som måste prövas i en översiktsplaneprocess. Byggnation av ledningen är inte fråga om någon ringa markanvändningsförändring. Berörda kommuner är av den bestämda uppfattningen att planering av statlig infrastruktur som denna ledning måste få sin tidiga markanvändningsprövning i en översiktsplaneprocess. Sådan samlad planering kan enligt kommunernas uppfattning inte ersättas av den MKB som ska finnas för prövningen.

3 (7) Vi kan konstatera att riksdagen har lagt ansvaret för den samlade fysiska planeringen på kommunerna. Likaså kan vi konstatera att domstolarna fäster stort avseende vid den översiktliga planeringen i sin prövning av lämplig lokalisering. Från kommunerna ser vi därför goda skäl till att framöver återkomma till översiktsplaneprocessen i samband med ledningens tillåtlighetsprövning. Åhörare, inte sedan industrialiseringen tog fart på allvar under senare delen av 1800-talet har urbaniseringstakten varit så hög som nu. Sverige riskerar att slitas isär om inte vi politiker tar vårt ansvar och skapar förutsättningar för boende i glesbygd. Svenska kraftnäts agerande i frågan underlättar inte precis möjligheterna till att kunna försörja sig ute på landsbygden. Södra, LRF och de berörda kommunerna har varit delaktiga i den samhällsekonomiska analysen som konsultbolaget Pöyry arbetat fram under våren 2016, och som har en annan infallsvinkel. Den belyser hur markägarnas fastigheter påverkas, hur boende i närmiljön oroas och hur kommunernas utveckling begränsas i olika avseenden. Den samlade ekonomin, acceptans och intäktsmöjligheter minskar till följd av en projekterad luftledning. Det finns ofta förståelse för ett modernt och säkert elnät men den enskildes uppoffringar står inte i proportion till det allmänna intresset. Engångsersättningarna till markägare beräknas i Pöyrös rapport till drygt 30 miljoner medan förädlingsvärdet på skog ligger på ca 180 milj (över 70 år). Den intäktsmöjligheten på fastigheterna försvinner och bidrar till att lönsamhet, investeringsvilja och tilltro till bygderna minskar. Svenska kraftnät följer sannolikt verksamhetsutövarens krav översiktligt enligt Miljöbalken etc, men konsekvenserna hur bygdens markägare, entreprenörer, invånare och företagare kan bo, verka och utvecklas begränsas betydligt ur andra synvinklar. Det allmänna intresset bör därför i högre utsträckning kompensera det enskilda, i vart fall ekonomiskt för att hela Sverige ska leva även fortsättningsvis. Det krävs ett nytt och reformerat ersättningssystem som fullt ut kompenserar markägare för den markförlust och starka påverkan på brukandet som nya kraftledningar medför. Ersättningen för mark vid intrång måste bli betydligt högre. Det är dags att se över expropriationslagstiftningens ersättningsregler och att ta fram en modell för att årliga ersättningar ska vara standard. Jag inser behovet av att vi politiskt från kommunernas sida tydligt behöver aktualisera dessa frågor till våra regerings- och riksdagskollegor inom poli-

4 (7) tiken. Vi kan inte räkna med att Svenska kraftnät tar initiativ till en sådan förändringsprocess. Slutligen vill jag citera en av alla dessa berörda fastighetsägare som säger; Och jag citerar, Det är oerhört jobbigt att hålla humöret uppe och jobba på med jordbruket och skogen med detta hängande över sig, när det äntligen börjar bli lite bättre betalt för köttet och möjlighet att bygga ut och öka produktionen så man kan lämna över något värdefullt till nästa generation så kommer detta dråpslag, all tid och pengar man lagt på planteringar, röjningar och gallringar helt i onödan! En gård som inte utvecklas avvecklas Slut citat. Kommunerna kommer så långt det är möjligt att fortsätta arbetet med att inte tillåta luftledning i detta projekt. Mikael Jeansson Kommunstyrelsens ordförande i Tingsryds kommun

5 (7)