Lär känna Malmö. ITIS-PROJEKT Läsåret Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK
|
|
- Bengt Sundström
- för 8 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 ITIS-PROJEKT Läsåret Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK Lär känna Malmö Handledare: Anne-Charlotte Maltesson Paul Belfrage Niklas Bjerre Per Brantmark Catarina Economou Michael Eklund Camelia Lagerström Sam Olofsson Jessica Pettersson 1(10)
2 Sammanfattning Vi som har arbetat med detta Itis projekt är alla gymnasielärare från olika ämnesområden. Paul Belfrag och Camelia Lagerström undervisar i data medan Michael Eklund och Per Brantmark är matematiklärare. Niklas Bjerre undervisar i naturkunskap och Catarina Economou är svensklärare. Sam Olofsson undervisar i samhällskunskap och Jessica Pettersson är kulturkunskapslärare De elever som har ingått i vårt ITIS-projekt är två IVIK klasser som består av invandrare med dåliga kunskaper i svenska. Detta gör att det inte är lätt att hitta läromedel till dessa elever. Ur detta faktum skapades idéerna kring vårt ITIS-projekt. Tanken var att eleverna skulle lära sig mer om sin närmiljö och den svenska kulturen samtidigt som de utvecklade sin svenska. De grundläggande frågeställningarna som vi ställde oss var: Kan man med fördel använda Internet i invandrarundervisningen? Kan vi med hjälp av datorer skapa undervisningsmaterial som passar för IVIK elever? Kan vi finna arbetssätt som skapar ökad kunskap om närmiljön, svensk kultur och samtidigt utvecklar elevernas språk? Hur påverkas elevernas språkutveckling när vi använder IT? Eleverna har tagit kort med digitalkamera på olika objekt i Malmö stad och skapat egna texter om bilderna. Dessa texter och bilder har sedan lagts ut på en hemsida för att kunna användas av andra IVIK- grupper i framtiden. Vidare har eleverna i de båda IVIK-grupperna fått brevväxla med varandra med syftet att dels lära sig hantera E-post och dels lära sig svenska Eleverna har arbetat med ett ämnesövergripande och IT integrerat arbetssätt vilket har gett en bra kunskap om närmiljön och den svenska kulturen. Vår erfarenhet av arbetet är att detta arbetssätt är mycket lämpligt för denna typ av elever, som behöver lära sig mer om vardagliga fenomen i det svenska samhället. NYCKELORD: ITIS, IVIK, HEMSIDA, SPRÅKUTVECKLING 2(10)
3 1 INLEDNING KUNSKAPSBAKGRUND FRÅGESTÄLLNING SYFTE ARBETSPROCESSEN FÖRBEREDELSER ARBETE I KLASSRUMMET ARTIKELSKRIVNING BREVVÄXLING NATURKUNSKAPSARBETE HEMSIDANS STRUKTUR OCH UTSEENDE RESULTAT FRAMTID...8 BILAGA BILAGA (10)
4 1 Inledning De elever som vi har arbetat med i vårt ITIS- projekt går på det individuella programmet inom gymnasieskolan med introduktionsutbildning för invandrarungdomar, IVIK. Detta är en förkortning av Individuellt Val Introduktions Kurs. Programmet är riktat till dem som kommit till Sverige när de är mellan år gamla. De studerar på IVIK-programmet i ungefär två år för att lära sig så mycket svenska och andra färdigheter att de kan börja på ett av gymnasieskolans nationella eller specialutformade program. För att få börja på ett nationellt program ska eleverna ha klarat av SFI-provet (svenska för invandrare), vilket motsvarar kunskaper i svenska som en elev i årskurs nio med godkänt betyg har. På Malmö Borgarskola har IVIK- programmet funnits i snart två år. Eleverna är fördelade i två grupper med sexton elever i varje grupp. IVIK A är nybörjare och har inte läst svenska tidigare, medan IVIK B består av ungdomar som redan gått ett IVIK- år. De läser svenska, samhällskunskap, matematik, naturkunskap, data, kulturkunskap samt idrott och hälsa. I de olika ämnena får eleverna möjlighet till att lära nya saker, men också att sätta ord på tidigare omvärlds- och ämneskunskaper och på så sätt får de en grund för vidare ämnesstudier. Under det första läsåret upplevde flera lärare att det saknades lämpliga läromedel i framför allt samhällskunskap och naturkunskap, men även i andra ämnen. För att åtgärda detta problem var vi några lärare som såg en möjlighet att bilda ett arbetslag där vi kunde producera eget material genom IT, samtidigt som utbildningsmålen uppfylldes. 1.1 Kunskapsbakgrund Vi hade turen att ha en bred kunskap i arbetslaget vilket gjorde att vi inte behövde vidareutbilda oss genom externa kurser för att klara av att genomföra projektet. 1.2 Frågeställning Kan man med fördel använda Internet i invandrarundervisningen? Kan vi med hjälp av datorer skapa undervisningsmaterial som passar för IVIK elever? Kan vi finna arbetssätt som skapar ökad kunskap om närmiljön, svensk kultur och samtidigt utvecklar elevernas språk? Hur påverkades elevernas språkutveckling när vi använde IT? 1.3 Syfte Det övergripande syftet med vårt ITIS- projekt, som vi valt att kalla Lär känna Malmö, är att eleverna får en god språkutveckling och får möjlighet att använda och lära sig det svenska 4(10)
5 språket i vardagliga sammanhang. Språk är ett socialt fenomen och språkutveckling sker aldrig isolerat utan är alltid knutet till ett sammanhang och innehåll. Genom vårt projekt försöker vi skapa en innehållsrik språkundervisning där eleverna samtidigt får kunskap och insikt om det svenska samhället. Utgångspunkten för vårt ITIS- projekt är Malmös närmiljö. Genom ämnessamverkan och med hjälp av IT får eleverna utforska Malmö och utifrån en problembaserad modell får de finna information om olika inrättningar i staden. Eleverna arbetar med hjälp av lärarlaget fram en hemsida på Internet som fylls med deras bilder och texter. Det material som eleverna producerar kan användas av framtida IVIK- elever. Förutom att lära sig mer om samhällsstruktur, kultur och geografi får eleverna också lära känna varandra i de olika grupperna genom en brevväxling. Här kan de i ett meningsfullt sammanhang få använda sina nyvunna kunskaper i det svenska språket samtidigt som de kan dela med sig av sina erfarenheter från hemlandet och från Sverige. Vidare syftar projektet till att lära eleverna allmän databehandling samt användande av Internet. 2. Arbetsprocessen Utgångspunkten för arbetet i klassrummet med eleverna var att främja språkutvecklingen hos våra invandrarelever på ett naturligt och stimulerande sätt. Vi som arbetade med eleverna i ämnena samhällskunskap samt kulturkunskap arbetade för att ge eleverna kunskaper om det svenska samhället med hjälp av ökad kunskap om närmiljön. Vi fick även igång en dialog mellan våra båda IVIK- grupper genom brevväxling via nätet. 2.1 Förberedelser Projektet började med att elever och lärare gav sig ut på en vandring genom Malmö stad. Utrustade med digitalkamera fotograferade vi allt från badhuset, som ligger granne med Malmö Borgarskola, till Tingsrätten i Malmö city. Vi tog resan så långt bort som till hamnen vid bomässan. Eleverna fick på så sätt med hjälp och handledning en första inblick i hur närmiljön ser ut, och vad det finns för olika knutpunkter i Malmö. Arbetet fortskred med ett möte mellan undervisande lärare. Vi diskuterade vilka bilder som skulle tas upp och bearbetas under kulturkunskaps- och samhällskunskapslektionerna. Vi ansåg det vara av stor vikt att få en balans i valet av bilder och påföljande diskussion i förhållande till ämne. Detta med tanke på att få en övergripande och begriplig helhetssyn utifrån elevernas perspektiv. 5(10)
6 2.2 Arbete i klassrummet Väl i klassrumssituationen presenterade undervisande läraren bild på ex biblioteket för klassen. Eleverna fick i detta skede försöka uttrycka sig genom att beskriva bilden. Tanken var att med hjälp av elevernas beskrivning skapa en enkel bildtext. Eleverna berättade vad de visste och med hjälp av lärarens handledning i det svenska språket växte bildtexten fram. Eleverna skrev ner texten bredvid bilden som delats ut, och läraren skrev texten på tavlan så att alla elever fick en bra möjlighet att följa med i undervisningen. Detta följdes av högläsning och diskussion om uttal och betoning av de olika orden som använts i texten. Eleverna arbetade sedan fram tre till fem frågor till texten samt producerade en ordlista över de ord som de ansåg som svåra i den aktuella bildtexten. 2.3 Artikelskrivning För varje bild som klassen arbetade med utsågs en ansvarig elev som fick i uppgift att på datakunskapslektionerna skriva in texten i ett Word dokument. Texterna skickades sedan vidare via E-post till en medbedömande lärare för korrekturläsning innan text, bild, frågor och ordlista lades ut på den nyskapade hemsidan En del elever upplevde svårigheter med att hitta rätt bokstav på tangentbordet. De som hade det mest svårt var de elever som använde ett annat alfabet än det svenska. I början innehöll texterna en del felaktigheter i stavning och meningsbyggnad. Eleverna fick själva rätta sina misstag genom att bland annat utnyttja programmets stavningsverktyg och synonymlista. 2.4 Brevväxling Ett annat användningsområde av datorn var brevväxlingen. Eleverna från IVIK A, och IVIK B, presenterade sig för varandra via E-post. Varje elev fick skriva ett brev på vanligt papper där var och en presenterar sig inför en av eleverna från den andra klassen. Breven blev rättade sedan rättades av läraren och blev sedan inskrivna på datorn i Microsoft Word. Tanken med brevväxling via datorn är att om eleverna måste kommunicera i skrift så koncentrerar de sig mer på att formulera sig korrekt, vilket är en god träning för dessa invandrarelever. En annan poäng med Microsoft Word är stavningskontrollen som gör att eleven kan rätta stavningen själv utan att fråga läraren. Eleverna kopierade sedan sina texter och klistrade in dem i ett nytt meddelande i PedNet och skickade E-post till sina nya kompisar. När deras E-brev blev besvarade skrev eleverna ut sina svar och under svensklektionen komponerade de nya brev som sedan skrevs in på datorn under datalektionen. 6(10)
7 Övningarna med att själv skriva en text på ett papper med hjälp av lexikon eller lärarhjälp och sedan knappa in texten på datorn har förbättrat såväl elevernas stavning som meningsbyggnad. Ni kan se ett exempel på en inledande brevväxling mellan två elever i bilaga Naturkunskapsarbete Projektet med naturkunskap var upplagt ungefär på samma sätt som ovan nämnda artikelskrivning. Även här fick eleverna själva använda digitalkamera och skriva texter. Denna gång fick de skapa egna texter med hjälp av annan facklitteratur. Den första delen av projektet inleddes med att hela klassen gick till Kungsparken/Slottsparken. Tillsammans identifierade och fotograferade eleverna de svenska träden. Under en hel lektion fick ungdomarna bekanta sig med den svenska faunan. Väl tillbaka i klassrummet fick eleverna skiva texter som innehöll en beskrivning om ett specifikt träds; utseende, användningsområde och geografisk utbredning i Sverige. Till texterna skrevs även instuderingsfrågor. När de var klara så långt kopplade eleverna ihop text, bild och frågor och skickade det via E-post det till läraren. Detta material kommer att läggas in på en hemsida Inom naturkunskapsprojektet för IVIK B planerades pedagogiska möten mellan eleverna i IVIK B och jämnåriga elever på nationella programmet (samhällsprogrammet). Syftet med mötena var att IVIK-eleverna skulle få lite hjälp med fakta och framförallt språket till sina arbeten inom naturkunskapen. Dessa möten skulle även kunna vara till hjälp med integrationen på skolan och i samhället. Vi hade planerat att träffas vid två tillfällen men detta moment fick tyvärr utgå pga. sjukdom. Denna form av möten skulle vara ett bra sätt att arbeta vidare med denna elevgrupp. 2.6 Hemsidans struktur och utseende Tanken med hemsidan är att skapa en utbyggbar plattform som eleverna kan komma tillbaka till även efter avslutad skolgång. Detta kräver att det är lätt att uppdatera sidan, lägga till nytt material. Därför har vi valt att ha en ramstruktur som kan skapas i de vanligaste webbprogrammen som Dreamweaver eller Frontpage. Själva menyn är inte lika lätt. Här uppstår en konflikt mellan användarvänligheten för eleverna och hur lätt det ska vara för alla lärarna att uppdatera menyn. Just nu är tyngdpunkten på att sidan ska vara användarvänlig för eleverna. Menysystemet är dock tillverkat av Javascript Outline Builder 1.0, så det krävs inga programmeringskunskaper för att skapa sidan. HTML bör man känna till för att kunna uppdatera sidan i nuläget. För att kunna se sidan i den sämsta upplösning som används idag valdes 800x600 pixlar. Därför blev bilderna maximalt 480x680 pixlar stora. Adressen till hemsidan och en förteckning över använda program för hemsidan finns i bilaga1 7(10)
8 3 Resultat Under vårt projekt har vi försökt integrera de olika ämnena som eleverna läser men har ändå försökt ha språkinlärningen i centrum. Internet har gett oss möjligheten att berika elevernas kunskaper om det svenska samhället, svensk geografi, kultur och fritidsaktiviteter. Att läsa svåra texter har varit och är fortfarande en stor tröskel för många av eleverna. Trots detta har vi försökt ge oss in på Internet och besökt olika hemsidor som Malmö Borgarskolas hemsida, Malmös hemsida, Sydsvenskans hemsida och inte minst vårt projekts hemsida. Eleverna fick med detta ämnesövergripande och IT integrerande arbetssätt en bra kunskap om sin närmiljö. Samtidigt som eleverna arbetade med egenhändigt producerade bilder, språkutveckling i form av skapande av bildtexter, datakunskap och kommunikation, fick de möjlighet att på ett verklighetsbaserat sätt förstå det svenska samhället och i praktiken använda svenska språket i skolarbetet. Detta enkla och raka arbetssätt resulterade i mycket bra samarbete mellan lärare, elever och knöt ihop skolans olika ämnen till en helhet. Diskussionerna kring bilderna innebar också en inlärning av svensk kultur. Det är inte alldeles självklart för dessa elevgrupper vad som finns i ett Stadshus, hur man gör på biblioteket eller att man ska duscha före badande i simhall och så vidare. Det finns mängder av små händelser och vanor som kan uppfattas som självklara för oss svenskar men som måste läras när man kommer till ett nytt land. 4 Framtid Vi ser årets projekt som en start som vi med kommande elever kommer att utöka och arbeta vidare med. Att vi under detta år främst arbetat med centrala Malmö, innebär att vi med kommande elevgrupper kan utöka våra cirklar till att omfatta "mitt bostadsområde". Här finns inga begränsningar. Vi kan såväl vidga vårt resande till att omfatta "Sverige", "mitt hemland", "Europa" eller rent tematiska ämnen, ex "svenska djur" eller "svensk natur". Så småningom hoppas vi med hjälp av detta startår ha byggt upp ett material som är användbart för kommande IVIK- grupper. Vidare har det under arbetets gång dykt upp idéer hur man ska kunna utveckla projektet. Vi lärare har detta år konstruerat hemsidan och lagt in bilderna. Eleverna skulle även kunna göra detta arbete så att de får vara med i hela processen från artikelskrivande till hemsidan. Det skulle även vara möjligt att få sidan mer levande om eleverna i multimedia kurserna producerar interaktiva material med båda ljud, bild och animation. Genom att använda både audiella och visuella uttrycksmedel ökar möjligheten till inlärning. Ett program som är lämpligt att använda är Flash från Macromedia För att gamla elever som har lämnat skolan och de som går IVIK ska få möjlighet att knyta kontakter skulle man kunna lägga in en gästbok alternativt ett forum. Exempel på det finns här. På så sätt behöver man inte administrera något på mer än ett ställe, nämligen direkt på hemsidan. 8(10)
9 Bilaga 1 Adress till hemsidan: Använda program till hemsidan Menygenerator: Javascript Outline Builder Hemsidetillverking och publicering: Dreamwever MX Bildredigering: Paint Shop Pro 7 och Photoshop 7 och 9(10)
10 Bilaga 2 Exempel på brevväxling Hej. Jag heter Zamarda och går i IVIKb. Du vet vem jag är tror jag. En glad, rolig tjej och jag kommer att bli en bra väninna. Min familj mår bra, jag bor tillsammans med pappa, mamma och två bröder. På fritiden är jag med kompisar. Vad gör du på fritiden? Hur ser din familj ut? Skriv tillbaka! Hejdå! Zamarda Hej Zamarda! Tack för ditt e-mall!!!!!!!!!!!!!! Jag heter Viktoryia, jag kommer från Vitryssland. Jag är 17 år gammal. Jag har bott i Sverige i ett år. Nu går jag på Malmö Borgarskola och lär mig svenska. Var bor du Zamarda? Var bodde du tidigare? Varifrån kommer du? Hur gammal är du?? Vad tycker du om den svenska skolan? När är du född? Vad gjorde du på sportlovet?? Hur länge har du bott i Sverige? Jag tror att vi ska bli bra vänner. Vad tror du:)? Ok! Hej då. Jag väntar på ditt svar. Hälsningar VIKTORYIA! 10(10)
Konstverket Air av Curt Asker
Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde
Läs merItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan
Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta
Läs merHanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?
Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning
Läs merLokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015
Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att
Läs merNorretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan
Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten
Läs merUtvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13
Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång
Läs merITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP
ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.
Läs merRESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:
RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och
Läs merIntroduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.
Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;
Läs merProjektmaterial. Birkagårdens folkhögskola
Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson
ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2
Läs merInformationsbrev oktober 2015
Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett
Läs merLÄRVUX kurser 2015/2016
Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig
Läs merVälkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg
Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada
Läs merITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola
ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5
Läs merRoligare att lära. - lättare att lyckas!
Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande
Läs merPersonalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.
Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet
Läs merProjektmaterial. Molkoms folkhögskola
Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412
Läs merElevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning
Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande
Läs merProjektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola
Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs mer1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.
Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3
Läs merINTRODUKTION www.bokochwebb.se/sv. Välkommen till bok-och-webben i Svenska A
INTRODUKTION www.bokochwebb.se/sv Välkommen till bok-och-webben i Svenska A Välkommen till bok-och-webben i Svenska A! Vi är glada över att du har valt att använda vårt material, och vi hoppas att du och
Läs merFörstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel
Förstå språket NO/SO ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO för dig som undervisar nyanlända I Förstå språket NO/SO får eleverna lära sig svenska
Läs merProjektmaterial. PRO folkhögskola
Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas
Läs merITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05
ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,
Läs merRoligare att lära. - lättare att lyckas!
Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande
Läs merElevers utvärdering av Evolutionstrappan. Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt Antal elever: sex st. Metod.
Elevers utvärdering av Evolutionstrappan Skola: Solängsskolan, Gävle Lärare: Gunilla Djuvfelt : sex st Metod De elever som skulle delta i utvärdering av Evolutionstrappan fick information att ta hem till
Läs merAtt överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
Läs merProjektmaterial. Hellidens folkhögskola
Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till
Läs merVi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!
Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger
Läs merVÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson
1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna
Läs merCarin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1
Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete
Läs merett ITiS-projekt med invandrarelever
ett ITiS-projekt med invandrarelever John Claesson Lisbeth Karlsson Kerstin Uppenberg MagnusÅbergsgymnasiet Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Genomförande...5 Resultat...6 Diskussion...7
Läs merVAD HÄNDER EFTER SFI?
VAD HÄNDER EFTER SFI? STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Hos mig kan du få studie- och yrkesvägledning information om utbildningar, behörighetsregler och ansökningstider komma på drop-in med korta frågor boka
Läs merVem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux
Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och
Läs merVad tycker du om skolan?
Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka
Läs merLärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt
Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ
Läs merDatorn som Pedagogiskt Verktyg
Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen
Läs merArbetsplan - turkiska.
Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska
Läs merGör en modern släktbok för CD eller webben
Gör en modern släktbok för CD eller webben 21 Den traditionella släktboken består av ett antal tabeller och i bästa fall en grafisk stam- eller antavla, och man kan med ett register eller hänvisningar
Läs merIT-plan för Förskolan Äventyret
IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både
Läs merTollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson
Läs merStudera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet
Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet
Läs merKursplanen i ämnet engelska
DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan
Läs merMattekungen åk 6-9 vers. 1.0
Presentation av programvara våren 2008 Bodil Holmström Anna Holmström Bearbetat av Karolina Höglund Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Allmänt om programmet Mattekungen är ett undervisningsprogram som produceras
Läs merBrukarundersökning 2010 Särvux
TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag
Läs merProjektmaterial. ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola
Projektmaterial ITiS-rapport Fritidsledarlinjen Mullsjö folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net ITIS-rapport
Läs merIndividuellt val. Läsår 2015/2016
Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är
Läs merUtbildningskontoret. Gilla SYV!
Utbildningskontoret Gilla SYV! Jeanette Holm, klasslärare åk 1-3 Terese Andersson, lärare svenska/svenska som andra språk åk 7-9 Lotten Johansson, studie- och yrkesvägledare SYV i undervisning kan bidra
Läs merIntroduktionsprogrammet
Introduktionsprogrammet Från och med höstterminen 2011 får gymnasieskolan fem introduktionsprogram som ersätter det individuella programmet (IV) för dem som inte är behöriga till ett nationellt program.
Läs merFör att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.
68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare
Läs merProgrammet för skog, mark och djur
Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur är till för dig som vill arbeta med olika arbetsuppgifter inom naturbruk. Det kan handla om arbete med lantbruk, park eller trädgård.
Läs merENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet
ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.
Läs merKurser i svenska för internationella studenter och forskare
Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare
Läs merFRI KONST INRIKTNING PROFILER
På Bryggeriets gymnasium läser du estetiska programmet med inriktning mot bild och formgivning samt estetik och media. Du får dessutom profilera din utbildning mot foto och film, bild och form, serieteckning
Läs merKVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015
KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av
Läs merEvaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin
Evaluation Summary - CT8 Grundäggande webbdesign HT6 Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) Q. a Kurslitteratur? 6 Medel:,6
Läs merProgrammering från början
Färdiga lektioner till de nya digitala kunskapsmålen för årskurs 1 till 6 Lektionsserien består av följande lektioner: 1. Programmera någon att bre en smörgås 2. Lapp-programmering 3. Programmera kompisar
Läs merVÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX
VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som
Läs merDigitalisering i skolan
Digitalisering i skolan 1 Frågeblanketten läses maskinellt. Vi ber dig därför att: Använda bläckpenna Markera dina svar med kryss, så här: Om du svarat fel täck hela rutan med det felaktiga krysset, så
Läs merEn handledning för studerande på Högskolan Kristianstad
Använda kurskonferenser i FirstClass En handledning för studerande på Åsa Kronkvist, augusti 2005 Innehåll Introduktion...3 Webbklient eller FirstClassklient?...3 Allt ligger online...3 Hitta rätt...4
Läs merDet låter underbart! Och hur gör man? Om jag vill träffa en ny kompis? Ja, då får man komma till oss och då gör vi en kort intervju.
Kompis Sverige Kan du berätta lite om Kompis Sverige? Absolut! Kompis Sverige vi jobbar med kompis förmedling. Ok! Vi vill att folk ska träffas och vi tycker idag att det är jättesvårt i Sverige att få
Läs mer1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?
1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!
Läs merGrundskolans. Elevens Val 2015-16
Grundskolans Elevens Val 2015-16 Textilslöjd (TX) Har du lust att skapa och vara kreativ, välj elevens val i textil. Här får du möjlighet att blomma ut med dina idéer och fördjupa dig i hantverkstekniker.
Läs merSamhällsvetenskapsprogrammet
Samhällsvetenskapsprogrammet Inriktningar Beteendevetenskap Medier, information och kommunikation Samhällsvetenskap PER BRAHEGYMNASIET Enda skolan jag besökte, jag har kompisar som gått här. Jag gillar
Läs merInnehåll... 2. Kostnadsfri utbildning... 3. Du hittar Lärvux på Anders Ljungstedts Gymnasium... 4. Vi som arbetar på Lärvux Linköping :...
Innehåll Innehåll... 2 Kostnadsfri utbildning... 3 Du hittar Lärvux på Anders Ljungstedts Gymnasium... 4 Vi som arbetar på Lärvux Linköping :... 4 Svenska Kommunikation... 5 Svenska som andraspråk... 6
Läs merSärskild utbildning för vuxna. Utbildning på vuxnas villkor SÄRVUX. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet
Särskild utbildning för vuxna Utbildning på vuxnas villkor 2012 SÄRVUX Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /SÄRVUX Katalog 2012 Välkommen till Vuxenutbildningen i Strängnäs! Vårt mål är att
Läs merBLOCK 1. 1A. Att komma igång
BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många
Läs merf o t o o c h f i l m s e R i e t e c K N i N G s K a t e B o a R d Foto: DD, åk 3 a t e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o s K a t e Pa R K
f o t o o c h f i l m S E R I E T E C K N I N G S K AT E B O A R D Foto: DD, åk 3 at e l j É f o t o - o c h f i l m s t u d i o S K AT E PA R K På Bryggeriets gymnasium läser du Estetiska programmet med
Läs merSagor och berättelser
Projekt Sagor och berättelser Hösten 2013 Våren 2014 1 Det kompetenta barnet Jag kan du kan tillsammans kan vi mer- i en tillgänglig, tillåtande och undersökande miljö där vi ser förmågor och olikheter
Läs merKort om gymnasiesärskolan
Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:
Läs merSärskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686
Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen
Läs merÅBYSKOLAN 3-5. killar 10,0 9,41 9,62 10,0 8,08 7,96 7,75 9,23 9,17 7,5 7,5 5,0 5,0 2,5 2,5. 0,0 Hur nöjd är du med din skola som helhet?
ÅBYSKOLAN 3-5 killar Jag trivs i skolan tjejer Jag trivs i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Det finns vuxna ute på rasterna Jag känner mig trygg i skolan Jag trivs med
Läs merUtbildning för hållbar utveckling
Utbildning för hållbar utveckling Hur ser du på världen? Globala gymnasiet är till för dig som fått upp ögonen för orättvisor i världen och som vill påverka, förstå och lära dig mer om globala frågor.
Läs merVISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN
VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Ekonomi
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp
Läs merSärvux. Kurskatalog 2011/12
Särvux Kurskatalog 2011/12 2 Innehåll Grundläggande särvux motsvarande träningsskolan Svenska 14 Bild 15 Arbete/boende 16 Dator 17 Fritid 18 Mitt Malmö 19 Natur 20 Pengar 21 Grundläggande särvux motsvarande
Läs merLaboration med Internet och HTML
Laboration med Internet och HTML Denna laboration går ut på att du skall kunna skapa enkla hemsidor i HTML. Vi kommer inte att ta upp edstorer för hemsidor som t.ex. DreamWeaver eller FrontPage. Dessa
Läs merEtt modernt läromedel där bok och webb hänger ihop
Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Bok-och-webb är ett ord som vi har hittat på själva. Men det är förstås inte bara ett ord. En bok-och-webb är ett nytt och modernt läromedel som drar
Läs merKursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13
Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur
Läs merAtt skriva Hur utformar man en Social berättelse? Lathund för hur en Social berättelse kan skrivas
52 56 57 57 59 59 61 61 63 64 64 65 67 67 76 77 77 79 80 83 86 87 89 91 93 95 Seriesamtalets andra möjligheter Sammanfattning Seriesamtal Sociala berättelser Vad är en Social berättelse? För vilka personer
Läs merSystematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan
Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande
Läs merMax18skolan årskurs 7-9. Delaktighet
Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att uttrycka sin åsikt så länge de inte kränker någon annan. Genom att reflektera
Läs merCAS-vuxenutbildning för dig
SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning
Läs merIT:s ställning i skolan. Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser
IT:s ställning i skolan Webbstjärnan vill utveckla elever och lärares digitala kompetenser Digital kompetens begreppet IT i skolan Begreppet Nuläge Webbstjärnan Mål Innehåll Exempel på digital kompetens
Läs merFörslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande
Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr
Läs merKom igång med Flexibelt digitalt verktyg som motiverar eleverna och förenklar för läraren
Kom igång med Flexibelt digitalt verktyg som motiverar eleverna och förenklar för läraren Kom igång med Glosboken.se Lär dig grunderna om Glosboken.se så att du och dina eleverna kommer igång med ert nya
Läs merKursplan för utbildning i svenska för invandrare
Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper
Läs merIkonen för ett Microsoft Word-dokument.
2 Dokument Du kan skapa både enkla och mer komplicerade dokument på din dator. Det beror på vilket datainnehåll du vill ha i ditt dokument. Datainnehållet kan vara till exempel text och grafiska objekt,
Läs merKurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna
Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2015-2016 Särvux Särskild utbildning för vuxna Särvux är en frivillig kommunal vuxenutbildning för dig över 20 år och som har en utvecklingsstörning
Läs meripads i skolan Vanliga frågor och svar (FAQ)
Vanliga frågor och svar (FAQ) Har du frågor om om? Titta här om du kan hitta ett svar på din fråga! Om du inte gör det - kontakta ditt barns lärare eller någon av kontaktpersonerna. Du hittar kontaktuppgifter
Läs merProjektmaterial. Härnösands folkhögskola
Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net
Läs merSärvux. Särskild utbildning för vuxna
Särvux Särskild utbildning för vuxna Innehåll Särvux... 1 Särskild utbildning för vuxna... 1 Innehåll... 2 Särvux skolan där alla kan utvecklas... 3 Särvux... 3 Kostnadsfri utbildning... 3 Särvux erbjuder...
Läs merKOPPLING TILL LÄROPLANEN
KOPPLING TILL LÄROPLANEN Arbetet med de frågor som tas upp i MIK för mig kan kopplas till flera delar av de styrdokument som ligger till grund för skolans arbete. Det handlar om kunskaper och värden som
Läs merVälkommen till Myrsjöskolan. Ditt skolval 2013/14
Välkommen till Myrsjöskolan Ditt skolval 2013/14 Elever som trivs i sin skola lär sig mer I Myrsjöskolan har vi skapat en stark gemenskap mellan lärare och elever samt en genomtänkt värdegrund för vårt
Läs merha fördjupat si na kunskaper i digitalt skapande inom något område
Ämne: Estetik och skapande Kurs: Digitalt Skapande Kurskod: EOS1201 Poäng: 100 Mål Mål för kursen Kursen skall ge kunskaper i att gestalta och utveckla tankar och idéer genom användning av digitala verktyg
Läs merBetyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07
PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående
Läs merMall vid kartläggning
Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor
Läs merVanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Sidan 1 av 6 Påbörjad: 2015-11-12 Reviderad: 2016-01-16 Sektionen för lärande och miljö Vanliga frågor och svar om Förskollärarutbildningen med inslag av validering utannonsering till höstterminen 2016
Läs merStudera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se
Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...
Läs mer