Lär känna Malmö. ITIS-PROJEKT Läsåret Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lär känna Malmö. ITIS-PROJEKT Läsåret 2002-2003 Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK"

Transkript

1 ITIS-PROJEKT Läsåret Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK Lär känna Malmö Handledare: Anne-Charlotte Maltesson Paul Belfrage Niklas Bjerre Per Brantmark Catarina Economou Michael Eklund Camelia Lagerström Sam Olofsson Jessica Pettersson 1(10)

2 Sammanfattning Vi som har arbetat med detta Itis projekt är alla gymnasielärare från olika ämnesområden. Paul Belfrag och Camelia Lagerström undervisar i data medan Michael Eklund och Per Brantmark är matematiklärare. Niklas Bjerre undervisar i naturkunskap och Catarina Economou är svensklärare. Sam Olofsson undervisar i samhällskunskap och Jessica Pettersson är kulturkunskapslärare De elever som har ingått i vårt ITIS-projekt är två IVIK klasser som består av invandrare med dåliga kunskaper i svenska. Detta gör att det inte är lätt att hitta läromedel till dessa elever. Ur detta faktum skapades idéerna kring vårt ITIS-projekt. Tanken var att eleverna skulle lära sig mer om sin närmiljö och den svenska kulturen samtidigt som de utvecklade sin svenska. De grundläggande frågeställningarna som vi ställde oss var: Kan man med fördel använda Internet i invandrarundervisningen? Kan vi med hjälp av datorer skapa undervisningsmaterial som passar för IVIK elever? Kan vi finna arbetssätt som skapar ökad kunskap om närmiljön, svensk kultur och samtidigt utvecklar elevernas språk? Hur påverkas elevernas språkutveckling när vi använder IT? Eleverna har tagit kort med digitalkamera på olika objekt i Malmö stad och skapat egna texter om bilderna. Dessa texter och bilder har sedan lagts ut på en hemsida för att kunna användas av andra IVIK- grupper i framtiden. Vidare har eleverna i de båda IVIK-grupperna fått brevväxla med varandra med syftet att dels lära sig hantera E-post och dels lära sig svenska Eleverna har arbetat med ett ämnesövergripande och IT integrerat arbetssätt vilket har gett en bra kunskap om närmiljön och den svenska kulturen. Vår erfarenhet av arbetet är att detta arbetssätt är mycket lämpligt för denna typ av elever, som behöver lära sig mer om vardagliga fenomen i det svenska samhället. NYCKELORD: ITIS, IVIK, HEMSIDA, SPRÅKUTVECKLING 2(10)

3 1 INLEDNING KUNSKAPSBAKGRUND FRÅGESTÄLLNING SYFTE ARBETSPROCESSEN FÖRBEREDELSER ARBETE I KLASSRUMMET ARTIKELSKRIVNING BREVVÄXLING NATURKUNSKAPSARBETE HEMSIDANS STRUKTUR OCH UTSEENDE RESULTAT FRAMTID...8 BILAGA BILAGA (10)

4 1 Inledning De elever som vi har arbetat med i vårt ITIS- projekt går på det individuella programmet inom gymnasieskolan med introduktionsutbildning för invandrarungdomar, IVIK. Detta är en förkortning av Individuellt Val Introduktions Kurs. Programmet är riktat till dem som kommit till Sverige när de är mellan år gamla. De studerar på IVIK-programmet i ungefär två år för att lära sig så mycket svenska och andra färdigheter att de kan börja på ett av gymnasieskolans nationella eller specialutformade program. För att få börja på ett nationellt program ska eleverna ha klarat av SFI-provet (svenska för invandrare), vilket motsvarar kunskaper i svenska som en elev i årskurs nio med godkänt betyg har. På Malmö Borgarskola har IVIK- programmet funnits i snart två år. Eleverna är fördelade i två grupper med sexton elever i varje grupp. IVIK A är nybörjare och har inte läst svenska tidigare, medan IVIK B består av ungdomar som redan gått ett IVIK- år. De läser svenska, samhällskunskap, matematik, naturkunskap, data, kulturkunskap samt idrott och hälsa. I de olika ämnena får eleverna möjlighet till att lära nya saker, men också att sätta ord på tidigare omvärlds- och ämneskunskaper och på så sätt får de en grund för vidare ämnesstudier. Under det första läsåret upplevde flera lärare att det saknades lämpliga läromedel i framför allt samhällskunskap och naturkunskap, men även i andra ämnen. För att åtgärda detta problem var vi några lärare som såg en möjlighet att bilda ett arbetslag där vi kunde producera eget material genom IT, samtidigt som utbildningsmålen uppfylldes. 1.1 Kunskapsbakgrund Vi hade turen att ha en bred kunskap i arbetslaget vilket gjorde att vi inte behövde vidareutbilda oss genom externa kurser för att klara av att genomföra projektet. 1.2 Frågeställning Kan man med fördel använda Internet i invandrarundervisningen? Kan vi med hjälp av datorer skapa undervisningsmaterial som passar för IVIK elever? Kan vi finna arbetssätt som skapar ökad kunskap om närmiljön, svensk kultur och samtidigt utvecklar elevernas språk? Hur påverkades elevernas språkutveckling när vi använde IT? 1.3 Syfte Det övergripande syftet med vårt ITIS- projekt, som vi valt att kalla Lär känna Malmö, är att eleverna får en god språkutveckling och får möjlighet att använda och lära sig det svenska 4(10)

5 språket i vardagliga sammanhang. Språk är ett socialt fenomen och språkutveckling sker aldrig isolerat utan är alltid knutet till ett sammanhang och innehåll. Genom vårt projekt försöker vi skapa en innehållsrik språkundervisning där eleverna samtidigt får kunskap och insikt om det svenska samhället. Utgångspunkten för vårt ITIS- projekt är Malmös närmiljö. Genom ämnessamverkan och med hjälp av IT får eleverna utforska Malmö och utifrån en problembaserad modell får de finna information om olika inrättningar i staden. Eleverna arbetar med hjälp av lärarlaget fram en hemsida på Internet som fylls med deras bilder och texter. Det material som eleverna producerar kan användas av framtida IVIK- elever. Förutom att lära sig mer om samhällsstruktur, kultur och geografi får eleverna också lära känna varandra i de olika grupperna genom en brevväxling. Här kan de i ett meningsfullt sammanhang få använda sina nyvunna kunskaper i det svenska språket samtidigt som de kan dela med sig av sina erfarenheter från hemlandet och från Sverige. Vidare syftar projektet till att lära eleverna allmän databehandling samt användande av Internet. 2. Arbetsprocessen Utgångspunkten för arbetet i klassrummet med eleverna var att främja språkutvecklingen hos våra invandrarelever på ett naturligt och stimulerande sätt. Vi som arbetade med eleverna i ämnena samhällskunskap samt kulturkunskap arbetade för att ge eleverna kunskaper om det svenska samhället med hjälp av ökad kunskap om närmiljön. Vi fick även igång en dialog mellan våra båda IVIK- grupper genom brevväxling via nätet. 2.1 Förberedelser Projektet började med att elever och lärare gav sig ut på en vandring genom Malmö stad. Utrustade med digitalkamera fotograferade vi allt från badhuset, som ligger granne med Malmö Borgarskola, till Tingsrätten i Malmö city. Vi tog resan så långt bort som till hamnen vid bomässan. Eleverna fick på så sätt med hjälp och handledning en första inblick i hur närmiljön ser ut, och vad det finns för olika knutpunkter i Malmö. Arbetet fortskred med ett möte mellan undervisande lärare. Vi diskuterade vilka bilder som skulle tas upp och bearbetas under kulturkunskaps- och samhällskunskapslektionerna. Vi ansåg det vara av stor vikt att få en balans i valet av bilder och påföljande diskussion i förhållande till ämne. Detta med tanke på att få en övergripande och begriplig helhetssyn utifrån elevernas perspektiv. 5(10)

6 2.2 Arbete i klassrummet Väl i klassrumssituationen presenterade undervisande läraren bild på ex biblioteket för klassen. Eleverna fick i detta skede försöka uttrycka sig genom att beskriva bilden. Tanken var att med hjälp av elevernas beskrivning skapa en enkel bildtext. Eleverna berättade vad de visste och med hjälp av lärarens handledning i det svenska språket växte bildtexten fram. Eleverna skrev ner texten bredvid bilden som delats ut, och läraren skrev texten på tavlan så att alla elever fick en bra möjlighet att följa med i undervisningen. Detta följdes av högläsning och diskussion om uttal och betoning av de olika orden som använts i texten. Eleverna arbetade sedan fram tre till fem frågor till texten samt producerade en ordlista över de ord som de ansåg som svåra i den aktuella bildtexten. 2.3 Artikelskrivning För varje bild som klassen arbetade med utsågs en ansvarig elev som fick i uppgift att på datakunskapslektionerna skriva in texten i ett Word dokument. Texterna skickades sedan vidare via E-post till en medbedömande lärare för korrekturläsning innan text, bild, frågor och ordlista lades ut på den nyskapade hemsidan En del elever upplevde svårigheter med att hitta rätt bokstav på tangentbordet. De som hade det mest svårt var de elever som använde ett annat alfabet än det svenska. I början innehöll texterna en del felaktigheter i stavning och meningsbyggnad. Eleverna fick själva rätta sina misstag genom att bland annat utnyttja programmets stavningsverktyg och synonymlista. 2.4 Brevväxling Ett annat användningsområde av datorn var brevväxlingen. Eleverna från IVIK A, och IVIK B, presenterade sig för varandra via E-post. Varje elev fick skriva ett brev på vanligt papper där var och en presenterar sig inför en av eleverna från den andra klassen. Breven blev rättade sedan rättades av läraren och blev sedan inskrivna på datorn i Microsoft Word. Tanken med brevväxling via datorn är att om eleverna måste kommunicera i skrift så koncentrerar de sig mer på att formulera sig korrekt, vilket är en god träning för dessa invandrarelever. En annan poäng med Microsoft Word är stavningskontrollen som gör att eleven kan rätta stavningen själv utan att fråga läraren. Eleverna kopierade sedan sina texter och klistrade in dem i ett nytt meddelande i PedNet och skickade E-post till sina nya kompisar. När deras E-brev blev besvarade skrev eleverna ut sina svar och under svensklektionen komponerade de nya brev som sedan skrevs in på datorn under datalektionen. 6(10)

7 Övningarna med att själv skriva en text på ett papper med hjälp av lexikon eller lärarhjälp och sedan knappa in texten på datorn har förbättrat såväl elevernas stavning som meningsbyggnad. Ni kan se ett exempel på en inledande brevväxling mellan två elever i bilaga Naturkunskapsarbete Projektet med naturkunskap var upplagt ungefär på samma sätt som ovan nämnda artikelskrivning. Även här fick eleverna själva använda digitalkamera och skriva texter. Denna gång fick de skapa egna texter med hjälp av annan facklitteratur. Den första delen av projektet inleddes med att hela klassen gick till Kungsparken/Slottsparken. Tillsammans identifierade och fotograferade eleverna de svenska träden. Under en hel lektion fick ungdomarna bekanta sig med den svenska faunan. Väl tillbaka i klassrummet fick eleverna skiva texter som innehöll en beskrivning om ett specifikt träds; utseende, användningsområde och geografisk utbredning i Sverige. Till texterna skrevs även instuderingsfrågor. När de var klara så långt kopplade eleverna ihop text, bild och frågor och skickade det via E-post det till läraren. Detta material kommer att läggas in på en hemsida Inom naturkunskapsprojektet för IVIK B planerades pedagogiska möten mellan eleverna i IVIK B och jämnåriga elever på nationella programmet (samhällsprogrammet). Syftet med mötena var att IVIK-eleverna skulle få lite hjälp med fakta och framförallt språket till sina arbeten inom naturkunskapen. Dessa möten skulle även kunna vara till hjälp med integrationen på skolan och i samhället. Vi hade planerat att träffas vid två tillfällen men detta moment fick tyvärr utgå pga. sjukdom. Denna form av möten skulle vara ett bra sätt att arbeta vidare med denna elevgrupp. 2.6 Hemsidans struktur och utseende Tanken med hemsidan är att skapa en utbyggbar plattform som eleverna kan komma tillbaka till även efter avslutad skolgång. Detta kräver att det är lätt att uppdatera sidan, lägga till nytt material. Därför har vi valt att ha en ramstruktur som kan skapas i de vanligaste webbprogrammen som Dreamweaver eller Frontpage. Själva menyn är inte lika lätt. Här uppstår en konflikt mellan användarvänligheten för eleverna och hur lätt det ska vara för alla lärarna att uppdatera menyn. Just nu är tyngdpunkten på att sidan ska vara användarvänlig för eleverna. Menysystemet är dock tillverkat av Javascript Outline Builder 1.0, så det krävs inga programmeringskunskaper för att skapa sidan. HTML bör man känna till för att kunna uppdatera sidan i nuläget. För att kunna se sidan i den sämsta upplösning som används idag valdes 800x600 pixlar. Därför blev bilderna maximalt 480x680 pixlar stora. Adressen till hemsidan och en förteckning över använda program för hemsidan finns i bilaga1 7(10)

8 3 Resultat Under vårt projekt har vi försökt integrera de olika ämnena som eleverna läser men har ändå försökt ha språkinlärningen i centrum. Internet har gett oss möjligheten att berika elevernas kunskaper om det svenska samhället, svensk geografi, kultur och fritidsaktiviteter. Att läsa svåra texter har varit och är fortfarande en stor tröskel för många av eleverna. Trots detta har vi försökt ge oss in på Internet och besökt olika hemsidor som Malmö Borgarskolas hemsida, Malmös hemsida, Sydsvenskans hemsida och inte minst vårt projekts hemsida. Eleverna fick med detta ämnesövergripande och IT integrerande arbetssätt en bra kunskap om sin närmiljö. Samtidigt som eleverna arbetade med egenhändigt producerade bilder, språkutveckling i form av skapande av bildtexter, datakunskap och kommunikation, fick de möjlighet att på ett verklighetsbaserat sätt förstå det svenska samhället och i praktiken använda svenska språket i skolarbetet. Detta enkla och raka arbetssätt resulterade i mycket bra samarbete mellan lärare, elever och knöt ihop skolans olika ämnen till en helhet. Diskussionerna kring bilderna innebar också en inlärning av svensk kultur. Det är inte alldeles självklart för dessa elevgrupper vad som finns i ett Stadshus, hur man gör på biblioteket eller att man ska duscha före badande i simhall och så vidare. Det finns mängder av små händelser och vanor som kan uppfattas som självklara för oss svenskar men som måste läras när man kommer till ett nytt land. 4 Framtid Vi ser årets projekt som en start som vi med kommande elever kommer att utöka och arbeta vidare med. Att vi under detta år främst arbetat med centrala Malmö, innebär att vi med kommande elevgrupper kan utöka våra cirklar till att omfatta "mitt bostadsområde". Här finns inga begränsningar. Vi kan såväl vidga vårt resande till att omfatta "Sverige", "mitt hemland", "Europa" eller rent tematiska ämnen, ex "svenska djur" eller "svensk natur". Så småningom hoppas vi med hjälp av detta startår ha byggt upp ett material som är användbart för kommande IVIK- grupper. Vidare har det under arbetets gång dykt upp idéer hur man ska kunna utveckla projektet. Vi lärare har detta år konstruerat hemsidan och lagt in bilderna. Eleverna skulle även kunna göra detta arbete så att de får vara med i hela processen från artikelskrivande till hemsidan. Det skulle även vara möjligt att få sidan mer levande om eleverna i multimedia kurserna producerar interaktiva material med båda ljud, bild och animation. Genom att använda både audiella och visuella uttrycksmedel ökar möjligheten till inlärning. Ett program som är lämpligt att använda är Flash från Macromedia För att gamla elever som har lämnat skolan och de som går IVIK ska få möjlighet att knyta kontakter skulle man kunna lägga in en gästbok alternativt ett forum. Exempel på det finns här. På så sätt behöver man inte administrera något på mer än ett ställe, nämligen direkt på hemsidan. 8(10)

9 Bilaga 1 Adress till hemsidan: Använda program till hemsidan Menygenerator: Javascript Outline Builder 1.0 Hemsidetillverking och publicering: Dreamwever MX Bildredigering: Paint Shop Pro 7 och Photoshop 7 och 9(10)

10 Bilaga 2 Exempel på brevväxling Hej. Jag heter Zamarda och går i IVIKb. Du vet vem jag är tror jag. En glad, rolig tjej och jag kommer att bli en bra väninna. Min familj mår bra, jag bor tillsammans med pappa, mamma och två bröder. På fritiden är jag med kompisar. Vad gör du på fritiden? Hur ser din familj ut? Skriv tillbaka! Hejdå! Zamarda Hej Zamarda! Tack för ditt e-mall!!!!!!!!!!!!!! Jag heter Viktoryia, jag kommer från Vitryssland. Jag är 17 år gammal. Jag har bott i Sverige i ett år. Nu går jag på Malmö Borgarskola och lär mig svenska. Var bor du Zamarda? Var bodde du tidigare? Varifrån kommer du? Hur gammal är du?? Vad tycker du om den svenska skolan? När är du född? Vad gjorde du på sportlovet?? Hur länge har du bott i Sverige? Jag tror att vi ska bli bra vänner. Vad tror du:)? Ok! Hej då. Jag väntar på ditt svar. Hälsningar VIKTORYIA! 10(10)

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan

Norretullskolan 7b. Ett försök att använda IT i skolan Norretullskolan 7b Ett försök att använda IT i skolan Hemsida First Class Klasskonferens Scanner Digitalkamera Susanne Dehn Anders Isaksson Niklas Nilsson Lena Tengheden ITiS 7B Norretullskolan Hösten

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

LÄRVUX kurser 2015/2016

LÄRVUX kurser 2015/2016 Lärvux kurser 2015/2016 1 Välkommen till Lärvux Lärvux är kommunens vuxenutbildning för dig som har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada. Lärvux är för dig

Läs mer

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13

Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Utvärdering av Att skriva sig till läsning läsåret 2012-13 Vilka förändringar har utvecklingsarbetet medfört gällande undervisning och/eller klassrumsorganisation? Jag tycker att eleverna har kommit igång

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson

ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02. Djuren på bondgården. Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson ITIS-rapport Önnestad skola Vt-02 Djuren på bondgården Lena Johnsson Stina Ljunggren Linda Pålsson Innehållsförteckning Inledning s.3 Syfte..s.3 Mål s.4 Genomförande..s.4 Resultat.s.6 Diskussion s.8 2

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola

ITiS. Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola Ht kultur miljö teknik. Arbetslaget i Eskilsby skola ITiS Ett utvecklingsarbete i Eskilsby skola kultur miljö teknik Arbetslaget i Eskilsby skola Innehållsförteckning Sammanfattning...3 Bakgrund...3 Syfte...4 Tillvägagångssätt...4 Resultat...4 Diskussion...5

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Tollarpsskola Sofie Frank Ove Strömvall Anette Berg Jonas Friberg Matts Premberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson Tollarpsskola ITiS projekt Ht 2000 ITiS handledare: Anette Berg Ansvarig skolledare: Matts Premberg Vi som har utfört arbetet är: Sofie Frank Ove Strömvall Jonas Friberg Yvonne Svensson Anna-Karin Karlsson

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

IT-plan för Förskolan Äventyret

IT-plan för Förskolan Äventyret IT-plan för Förskolan Äventyret 2015-2016 Inledning Idag är multimedia ett självklart verktyg i vardagen, både på arbetet och fritiden, på samma sätt som papper, penna och böcker. Vi använder datorn både

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS IT-UTVECKLINGSPLAN Syftet med den här IT-planen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att göra användandet av IT till en naturlig del av den dagliga undervisningen.

Läs mer

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning

Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Resultat Elevernas uppfattningar om alltmer digitaliserad undervisning Fråga 1 Mycket inspirerande (6) till mycket tråkigt (1) att arbeta med etologisidan Uppfattas som mycket inspirerande eller inspirerande

Läs mer

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt

Lärarhandledning. Modularbetet. Modulöversikt Lärarhandledning Behovet av flexibel och individualiserad undervisning ökar hela tiden. Vi har arbetat fram en lättillgänglig, användarvänlig och tydlig resurs för svenska som andraspråk baserad på formativ

Läs mer

Kursplanen i ämnet engelska

Kursplanen i ämnet engelska DISKUSSIONSUNDERLAG FÖR GRUNDSKOLAN Diskutera Kursplanen i ämnet engelska Läsåret 2011/12 införs en samlad läroplan för var och en av de obligatoriska skolformerna grundskolan, grundsärskolan, sameskolan

Läs mer

BLOCK 1. 1A. Att komma igång

BLOCK 1. 1A. Att komma igång BLOCK 1 1A. Att komma igång Blocket omfattar sidorna 8 23 i läseboken och sidorna 7 8 i grammatikboken samt hörövningar. 1. Vem är du? 2. Vilka fyra färdigheter är viktiga vid språkinlärning? 3. Hur många

Läs mer

Informationsbrev oktober 2015

Informationsbrev oktober 2015 Informationsbrev oktober 2015 Hej alla föräldrar! Nu har terminen varit igång i några veckor och vi börjar lära känna varandra i de olika grupperna. Eftersom föräldramötet inte blev av så bifogar vi ett

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Vad tycker du om skolan?

Vad tycker du om skolan? Vad tycker du om Fråga 1 Vilket år är Du född? År 19... Fråga 2 Går Du i grundskolan, gymnasieskolan eller går Du i Grundskolan Gymnasieskolan Går i skolan. Du behöver svara på fler frågor. Viktigt, skicka

Läs mer

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare

Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kurser i svenska för internationella studenter och forskare Kursföreståndare: Peter Lundkvist 1 4,5 hp Kursen är en introduktion till det svenska språket för dig som är internationell student eller forskare

Läs mer

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.

1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

ett ITiS-projekt med invandrarelever

ett ITiS-projekt med invandrarelever ett ITiS-projekt med invandrarelever John Claesson Lisbeth Karlsson Kerstin Uppenberg MagnusÅbergsgymnasiet Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Genomförande...5 Resultat...6 Diskussion...7

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor

I CITY EN STUDIEOAS. Gunilla Kvist Studierektor RUNÖFOLKHÖGSKOLA Föreningen LOs folkhögskola Runö är en ideell förening utan vinstintresse som funnits sedan 1952. Våra huvudmän är: LO, LO:s medlemsförbund och ABF. EN STUDIEOAS I CITY På Runö Folkhögskola

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp

Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Kvalitetsdokument 2013, Förskolor (läå 2012/2013) Re 310 Altorp Innehållsförteckning 1 Mål: Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande... 3 2 Mål: Förskolan stimulerar

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial ORIENTERINGSKURS PÅ INTERNET FÖR ANTAGNA ELEVER VID MOLKOMS FOLKHÖGSKOLA Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel

Förstå språket NO/SO. ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion. Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO ett material för nyanlända åk 7-9 och språkintroduktion Innehåller provkapitel Förstå språket NO/SO för dig som undervisar nyanlända I Förstå språket NO/SO får eleverna lära sig svenska

Läs mer

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015 15/11/19 Förutsättningar som i stor utsträckning påverkat resultat 2014/2015 Eleverna har generellt bra kunskaper och är intresserade av

Läs mer

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet

Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet Studera till lärare! Umeå School of Education Umeå universitet www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp... 8 Grundlärarprogrammet

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

ENGELSKA. Ämnets syfte. Kurser i ämnet ENGELSKA Ämnet engelska behandlar kommunikation på engelska samt kunskaper om de områden där engelska används. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika sociala och kulturella sammanhang.

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna. Utbildning på vuxnas villkor SÄRVUX. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Särskild utbildning för vuxna. Utbildning på vuxnas villkor SÄRVUX. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Särskild utbildning för vuxna Utbildning på vuxnas villkor 2012 SÄRVUX Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /SÄRVUX Katalog 2012 Välkommen till Vuxenutbildningen i Strängnäs! Vårt mål är att

Läs mer

Att använda svenska 2

Att använda svenska 2 Att använda svenska 2 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Arbetsplan - turkiska.

Arbetsplan - turkiska. Arbetsplan - turkiska. Lokal arbetsplan för Förskoleklass till Årskurs 9 Modersmålets mål är att eleven ska tala aktivt, skriva och läsa med förståelse. Min planering baserar på tema. Jag har turkiska

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Introduktionsprogrammet

Introduktionsprogrammet Introduktionsprogrammet Från och med höstterminen 2011 får gymnasieskolan fem introduktionsprogram som ersätter det individuella programmet (IV) för dem som inte är behöriga till ett nationellt program.

Läs mer

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola

Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA. Viskadalens folkhögskola Projektmaterial REDOVISA DOKUMENTERA KOMMUNICERA Viskadalens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net REDOVISA

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Särvux. Särskild utbildning för vuxna Särvux Särskild utbildning för vuxna Innehåll Särvux... 1 Särskild utbildning för vuxna... 1 Innehåll... 2 Särvux skolan där alla kan utvecklas... 3 Särvux... 3 Kostnadsfri utbildning... 3 Särvux erbjuder...

Läs mer

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström.

Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt Ansvariga för projektet har varit Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström. ITiS 2 Rönnow Vår skolgård Till: Jan Persson Från: Inger Falkå, Eva Kempinsky och Christine Löfström Datum: 2000-06-05 Ang: Projektredovisning Projektredovisning av arbetslag ITiS-2 Rönnowskolan Åhus vt

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

Gör en modern släktbok för CD eller webben

Gör en modern släktbok för CD eller webben Gör en modern släktbok för CD eller webben 21 Den traditionella släktboken består av ett antal tabeller och i bästa fall en grafisk stam- eller antavla, och man kan med ett register eller hänvisningar

Läs mer

Brukarundersökning 2010 Särvux

Brukarundersökning 2010 Särvux TNS SIFO 114 78 Stockholm Sweden Visiting address Vasagatan 11 tel +46 (0)8 507 420 00 fax +46 (0)8 507 420 01 www.tns-sifo.se Brukarundersökning 2010 Särvux En undersökning genomförd av TNS SIFO på uppdrag

Läs mer

Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop

Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Bok-och-webb är ett ord som vi har hittat på själva. Men det är förstås inte bara ett ord. En bok-och-webb är ett nytt och modernt läromedel som drar

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Att överbrygga den digitala klyftan

Att överbrygga den digitala klyftan Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter

Läs mer

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin Evaluation Summary - CT8 Grundäggande webbdesign HT6 Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) Q. a Kurslitteratur? 6 Medel:,6

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ingela Dullum Rektor Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2013-2014 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Rektor Ingela Dullum 1 Innehållsförteckning: Kunskaper sidan 3 Normer och

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lsam11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola Undervisningen

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med sameskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

VAD HÄNDER EFTER SFI?

VAD HÄNDER EFTER SFI? VAD HÄNDER EFTER SFI? STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDNING Hos mig kan du få studie- och yrkesvägledning information om utbildningar, behörighetsregler och ansökningstider komma på drop-in med korta frågor boka

Läs mer

Sjuntorpskolan höstterminen 2000

Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Sjuntorpskolan höstterminen 2000 Gunnel Andersson Eva Friberg Barbro Hallstensson Ulla-Britt Kvist Barbro Öhrn 1 Innehåll Deltagare i projektet sid 3 Elevgruppen sid 3 Bakgrund sid 3 Syfte sid 4 Tidsplan

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande

Förslag till beslut Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden föreslås besluta att ställa sig bakom yttrande Malmö stad Gymnasie- och vuxenutbildningsförvaltningen 1 (3) Datum 2014-03-10 Tjänsteskrivelse Vår referens Katarina Falk Katarina.falk@malmo.se Uppföljning av tillsyn av Bellevue gymnasium Ärende 6 Dnr

Läs mer

INTRODUKTION www.bokochwebb.se/sv. Välkommen till bok-och-webben i Svenska A

INTRODUKTION www.bokochwebb.se/sv. Välkommen till bok-och-webben i Svenska A INTRODUKTION www.bokochwebb.se/sv Välkommen till bok-och-webben i Svenska A Välkommen till bok-och-webben i Svenska A! Vi är glada över att du har valt att använda vårt material, och vi hoppas att du och

Läs mer

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare:

ITiS. ett utvecklings -arbete. Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson. Författare: Härryda kommun Högadalskolan HT 2000 Handledare: Leena Carlsson ITiS ett utvecklings -arbete Författare: Catarina Abrahamsson Agneta Eliasson Magdalena Nordén Jenny Olofsson 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund

Läs mer

Organisationsbeskrivning

Organisationsbeskrivning Organisationsbeskrivning Organisation Organisationen kring Individuella programmet (IV) på Österlengymnasiet i Simrishamn består av en studie-och yrkesvägledare, en specialpedagog, fyra pedagoger och en

Läs mer

Kurskatalog Lärling12. Individuellt val LÅ12-13

Kurskatalog Lärling12. Individuellt val LÅ12-13 Kurskatalog Lärling12 Individuellt val LÅ12-13 2013 01 08 Individuellt val Det individuella valet omfattar 200 poäng på samtliga program. Det är huvudmannen som beslutar vilka kurser som ska erbjudas som

Läs mer

Ett val för alla VAD KAN JAG VÄLJA ELEVENS-VAL

Ett val för alla VAD KAN JAG VÄLJA ELEVENS-VAL VAD KAN JAG VÄLJA HÖSTEN 2015 ELEVENS-VAL Val 1 Problemlösning Val 2 Zoologi Val 3Åtta länder Val 4 Veckans nyheter Val 5 Baka kaka Val 6 Teckna och måla Val 7 Romarriket Val 8 Matematik i vardagen Val

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018

Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 Ämneslärarprogrammet med inriktning mot arbete i gymnasieskolan 2017/2018 330 HP UPPSALA CAMPUS 100% Ämneslärarprogrammet vid Uppsala universitet ger dig förutsättningar att verka som kunnig och engagerad

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6

Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret Sverigetema v. 45 v. 6 Lokal pedagogisk planering i Omikron (år 3) läsåret 10-11 Sverigetema v. 45 v. 6 När vi planerat arbetet har vi utgått från: Mål att sträva mot i läroplanen Skolan skall sträva efter att eleven: utveckla

Läs mer

Information till dig som vill veta mer om SFI -

Information till dig som vill veta mer om SFI - Information till dig som vill veta mer om SFI - Svenskundervisning för invandrare Vad är Sfi? Sfi-svenskundervisning för invandrare är en grundläggande utbildning i det svenska språket för vuxna som inte

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt.

För att undervisningen skulle fungera var det nödvändigt att arbeta i mindre grupper. Då kunde barnen jobba i sin egen takt. 68 Årskurslöst är min modell Det blev roligare att vara lärare under 80-talet. Eleverna blev mer öppna och spontana. När den nya läroplanen kom 1980 ökade också den pedagogiskafriheten. Jag fick lättare

Läs mer

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan

Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Enhetens arbetsplan för Tortunaskolan Förskoleklass år 6 Fritidshemmet Läsåret 2013-2014 1. Kunskaps- och utvecklingsuppdrag Förskoleklass I Västerås stad ska övergången mellan förskola och skola leda

Läs mer

ha fördjupat si na kunskaper i digitalt skapande inom något område

ha fördjupat si na kunskaper i digitalt skapande inom något område Ämne: Estetik och skapande Kurs: Digitalt Skapande Kurskod: EOS1201 Poäng: 100 Mål Mål för kursen Kursen skall ge kunskaper i att gestalta och utveckla tankar och idéer genom användning av digitala verktyg

Läs mer

Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0

Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Presentation av programvara våren 2008 Bodil Holmström Anna Holmström Bearbetat av Karolina Höglund Mattekungen åk 6-9 vers. 1.0 Allmänt om programmet Mattekungen är ett undervisningsprogram som produceras

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS SPRÅKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara språk-och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola

Projektmaterial. Hellidens folkhögskola Projektmaterial DEN KREATIVA PROCESSEN Hellidens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net Rapport till

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola

Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Regeringsredovisning: förslag till text i Lspec11 om förskoleklass U2015/191/S 2015-11-23 Dnr: 2015:201 Syfte och centralt innehåll för förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola Undervisningen

Läs mer

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017. 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Mål för likabehandlingsarbetet utvecklar: öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och

Läs mer

Programmet för skog, mark och djur

Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur är till för dig som vill arbeta med olika arbetsuppgifter inom naturbruk. Det kan handla om arbete med lantbruk, park eller trädgård.

Läs mer

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll

3 Förskoleklassen. Förskoleklassens syfte och centrala innehåll 3 Förskoleklassen Förskoleklassens syfte och centrala innehåll Undervisningen i en förskoleklass som anordnas vid en skolenhet med specialskola ska utgå från den värdegrund och det uppdrag samt de övergripande

Läs mer

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi

Max18skolan årskurs 7-9. Ekonomi Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt till en god levnadsstandard. Genom att reflektera kring samhällsviktiga begrepp

Läs mer

Lär sig skriva utan penna

Lär sig skriva utan penna Av: Carina Näslundh, E-Post: carina.naslundh@canit.se [mer.info] Lär sig skriva utan penna Vad vill du att jag ska skriva, undrar sexåriga Nissrin. Jag kan skriva mamma. Sagt och gjort. Med van hand sätter

Läs mer

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13

Kursen kommer att handla om: Mål med arbetet från Lgr 11. Lokal Pedagogisk Planering Läsåret 12-13 Kurs: Storyline Market place Tidsperiod: Vecka 46- Skola: Åsens Skola Klass: F-5 Lärare: Alla Kursen kommer att handla om: Du kommer att få arbeta med Storylinen Market place där du ska få lära dig hur

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer