Lär känna Malmö. ITIS-PROJEKT Läsåret Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK

Storlek: px
Starta visningen från sidan:

Download "Lär känna Malmö. ITIS-PROJEKT Läsåret 2002-2003 Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK"

Transkript

1 ITIS-PROJEKT Läsåret Malmö Borgarskola Arbetslag IVIK Lär känna Malmö Handledare: Anne-Charlotte Maltesson Paul Belfrage Niklas Bjerre Per Brantmark Catarina Economou Michael Eklund Camelia Lagerström Sam Olofsson Jessica Pettersson 1(10)

2 Sammanfattning Vi som har arbetat med detta Itis projekt är alla gymnasielärare från olika ämnesområden. Paul Belfrag och Camelia Lagerström undervisar i data medan Michael Eklund och Per Brantmark är matematiklärare. Niklas Bjerre undervisar i naturkunskap och Catarina Economou är svensklärare. Sam Olofsson undervisar i samhällskunskap och Jessica Pettersson är kulturkunskapslärare De elever som har ingått i vårt ITIS-projekt är två IVIK klasser som består av invandrare med dåliga kunskaper i svenska. Detta gör att det inte är lätt att hitta läromedel till dessa elever. Ur detta faktum skapades idéerna kring vårt ITIS-projekt. Tanken var att eleverna skulle lära sig mer om sin närmiljö och den svenska kulturen samtidigt som de utvecklade sin svenska. De grundläggande frågeställningarna som vi ställde oss var: Kan man med fördel använda Internet i invandrarundervisningen? Kan vi med hjälp av datorer skapa undervisningsmaterial som passar för IVIK elever? Kan vi finna arbetssätt som skapar ökad kunskap om närmiljön, svensk kultur och samtidigt utvecklar elevernas språk? Hur påverkas elevernas språkutveckling när vi använder IT? Eleverna har tagit kort med digitalkamera på olika objekt i Malmö stad och skapat egna texter om bilderna. Dessa texter och bilder har sedan lagts ut på en hemsida för att kunna användas av andra IVIK- grupper i framtiden. Vidare har eleverna i de båda IVIK-grupperna fått brevväxla med varandra med syftet att dels lära sig hantera E-post och dels lära sig svenska Eleverna har arbetat med ett ämnesövergripande och IT integrerat arbetssätt vilket har gett en bra kunskap om närmiljön och den svenska kulturen. Vår erfarenhet av arbetet är att detta arbetssätt är mycket lämpligt för denna typ av elever, som behöver lära sig mer om vardagliga fenomen i det svenska samhället. NYCKELORD: ITIS, IVIK, HEMSIDA, SPRÅKUTVECKLING 2(10)

3 1 INLEDNING KUNSKAPSBAKGRUND FRÅGESTÄLLNING SYFTE ARBETSPROCESSEN FÖRBEREDELSER ARBETE I KLASSRUMMET ARTIKELSKRIVNING BREVVÄXLING NATURKUNSKAPSARBETE HEMSIDANS STRUKTUR OCH UTSEENDE RESULTAT FRAMTID...8 BILAGA BILAGA (10)

4 1 Inledning De elever som vi har arbetat med i vårt ITIS- projekt går på det individuella programmet inom gymnasieskolan med introduktionsutbildning för invandrarungdomar, IVIK. Detta är en förkortning av Individuellt Val Introduktions Kurs. Programmet är riktat till dem som kommit till Sverige när de är mellan år gamla. De studerar på IVIK-programmet i ungefär två år för att lära sig så mycket svenska och andra färdigheter att de kan börja på ett av gymnasieskolans nationella eller specialutformade program. För att få börja på ett nationellt program ska eleverna ha klarat av SFI-provet (svenska för invandrare), vilket motsvarar kunskaper i svenska som en elev i årskurs nio med godkänt betyg har. På Malmö Borgarskola har IVIK- programmet funnits i snart två år. Eleverna är fördelade i två grupper med sexton elever i varje grupp. IVIK A är nybörjare och har inte läst svenska tidigare, medan IVIK B består av ungdomar som redan gått ett IVIK- år. De läser svenska, samhällskunskap, matematik, naturkunskap, data, kulturkunskap samt idrott och hälsa. I de olika ämnena får eleverna möjlighet till att lära nya saker, men också att sätta ord på tidigare omvärlds- och ämneskunskaper och på så sätt får de en grund för vidare ämnesstudier. Under det första läsåret upplevde flera lärare att det saknades lämpliga läromedel i framför allt samhällskunskap och naturkunskap, men även i andra ämnen. För att åtgärda detta problem var vi några lärare som såg en möjlighet att bilda ett arbetslag där vi kunde producera eget material genom IT, samtidigt som utbildningsmålen uppfylldes. 1.1 Kunskapsbakgrund Vi hade turen att ha en bred kunskap i arbetslaget vilket gjorde att vi inte behövde vidareutbilda oss genom externa kurser för att klara av att genomföra projektet. 1.2 Frågeställning Kan man med fördel använda Internet i invandrarundervisningen? Kan vi med hjälp av datorer skapa undervisningsmaterial som passar för IVIK elever? Kan vi finna arbetssätt som skapar ökad kunskap om närmiljön, svensk kultur och samtidigt utvecklar elevernas språk? Hur påverkades elevernas språkutveckling när vi använde IT? 1.3 Syfte Det övergripande syftet med vårt ITIS- projekt, som vi valt att kalla Lär känna Malmö, är att eleverna får en god språkutveckling och får möjlighet att använda och lära sig det svenska 4(10)

5 språket i vardagliga sammanhang. Språk är ett socialt fenomen och språkutveckling sker aldrig isolerat utan är alltid knutet till ett sammanhang och innehåll. Genom vårt projekt försöker vi skapa en innehållsrik språkundervisning där eleverna samtidigt får kunskap och insikt om det svenska samhället. Utgångspunkten för vårt ITIS- projekt är Malmös närmiljö. Genom ämnessamverkan och med hjälp av IT får eleverna utforska Malmö och utifrån en problembaserad modell får de finna information om olika inrättningar i staden. Eleverna arbetar med hjälp av lärarlaget fram en hemsida på Internet som fylls med deras bilder och texter. Det material som eleverna producerar kan användas av framtida IVIK- elever. Förutom att lära sig mer om samhällsstruktur, kultur och geografi får eleverna också lära känna varandra i de olika grupperna genom en brevväxling. Här kan de i ett meningsfullt sammanhang få använda sina nyvunna kunskaper i det svenska språket samtidigt som de kan dela med sig av sina erfarenheter från hemlandet och från Sverige. Vidare syftar projektet till att lära eleverna allmän databehandling samt användande av Internet. 2. Arbetsprocessen Utgångspunkten för arbetet i klassrummet med eleverna var att främja språkutvecklingen hos våra invandrarelever på ett naturligt och stimulerande sätt. Vi som arbetade med eleverna i ämnena samhällskunskap samt kulturkunskap arbetade för att ge eleverna kunskaper om det svenska samhället med hjälp av ökad kunskap om närmiljön. Vi fick även igång en dialog mellan våra båda IVIK- grupper genom brevväxling via nätet. 2.1 Förberedelser Projektet började med att elever och lärare gav sig ut på en vandring genom Malmö stad. Utrustade med digitalkamera fotograferade vi allt från badhuset, som ligger granne med Malmö Borgarskola, till Tingsrätten i Malmö city. Vi tog resan så långt bort som till hamnen vid bomässan. Eleverna fick på så sätt med hjälp och handledning en första inblick i hur närmiljön ser ut, och vad det finns för olika knutpunkter i Malmö. Arbetet fortskred med ett möte mellan undervisande lärare. Vi diskuterade vilka bilder som skulle tas upp och bearbetas under kulturkunskaps- och samhällskunskapslektionerna. Vi ansåg det vara av stor vikt att få en balans i valet av bilder och påföljande diskussion i förhållande till ämne. Detta med tanke på att få en övergripande och begriplig helhetssyn utifrån elevernas perspektiv. 5(10)

6 2.2 Arbete i klassrummet Väl i klassrumssituationen presenterade undervisande läraren bild på ex biblioteket för klassen. Eleverna fick i detta skede försöka uttrycka sig genom att beskriva bilden. Tanken var att med hjälp av elevernas beskrivning skapa en enkel bildtext. Eleverna berättade vad de visste och med hjälp av lärarens handledning i det svenska språket växte bildtexten fram. Eleverna skrev ner texten bredvid bilden som delats ut, och läraren skrev texten på tavlan så att alla elever fick en bra möjlighet att följa med i undervisningen. Detta följdes av högläsning och diskussion om uttal och betoning av de olika orden som använts i texten. Eleverna arbetade sedan fram tre till fem frågor till texten samt producerade en ordlista över de ord som de ansåg som svåra i den aktuella bildtexten. 2.3 Artikelskrivning För varje bild som klassen arbetade med utsågs en ansvarig elev som fick i uppgift att på datakunskapslektionerna skriva in texten i ett Word dokument. Texterna skickades sedan vidare via E-post till en medbedömande lärare för korrekturläsning innan text, bild, frågor och ordlista lades ut på den nyskapade hemsidan En del elever upplevde svårigheter med att hitta rätt bokstav på tangentbordet. De som hade det mest svårt var de elever som använde ett annat alfabet än det svenska. I början innehöll texterna en del felaktigheter i stavning och meningsbyggnad. Eleverna fick själva rätta sina misstag genom att bland annat utnyttja programmets stavningsverktyg och synonymlista. 2.4 Brevväxling Ett annat användningsområde av datorn var brevväxlingen. Eleverna från IVIK A, och IVIK B, presenterade sig för varandra via E-post. Varje elev fick skriva ett brev på vanligt papper där var och en presenterar sig inför en av eleverna från den andra klassen. Breven blev rättade sedan rättades av läraren och blev sedan inskrivna på datorn i Microsoft Word. Tanken med brevväxling via datorn är att om eleverna måste kommunicera i skrift så koncentrerar de sig mer på att formulera sig korrekt, vilket är en god träning för dessa invandrarelever. En annan poäng med Microsoft Word är stavningskontrollen som gör att eleven kan rätta stavningen själv utan att fråga läraren. Eleverna kopierade sedan sina texter och klistrade in dem i ett nytt meddelande i PedNet och skickade E-post till sina nya kompisar. När deras E-brev blev besvarade skrev eleverna ut sina svar och under svensklektionen komponerade de nya brev som sedan skrevs in på datorn under datalektionen. 6(10)

7 Övningarna med att själv skriva en text på ett papper med hjälp av lexikon eller lärarhjälp och sedan knappa in texten på datorn har förbättrat såväl elevernas stavning som meningsbyggnad. Ni kan se ett exempel på en inledande brevväxling mellan två elever i bilaga Naturkunskapsarbete Projektet med naturkunskap var upplagt ungefär på samma sätt som ovan nämnda artikelskrivning. Även här fick eleverna själva använda digitalkamera och skriva texter. Denna gång fick de skapa egna texter med hjälp av annan facklitteratur. Den första delen av projektet inleddes med att hela klassen gick till Kungsparken/Slottsparken. Tillsammans identifierade och fotograferade eleverna de svenska träden. Under en hel lektion fick ungdomarna bekanta sig med den svenska faunan. Väl tillbaka i klassrummet fick eleverna skiva texter som innehöll en beskrivning om ett specifikt träds; utseende, användningsområde och geografisk utbredning i Sverige. Till texterna skrevs även instuderingsfrågor. När de var klara så långt kopplade eleverna ihop text, bild och frågor och skickade det via E-post det till läraren. Detta material kommer att läggas in på en hemsida Inom naturkunskapsprojektet för IVIK B planerades pedagogiska möten mellan eleverna i IVIK B och jämnåriga elever på nationella programmet (samhällsprogrammet). Syftet med mötena var att IVIK-eleverna skulle få lite hjälp med fakta och framförallt språket till sina arbeten inom naturkunskapen. Dessa möten skulle även kunna vara till hjälp med integrationen på skolan och i samhället. Vi hade planerat att träffas vid två tillfällen men detta moment fick tyvärr utgå pga. sjukdom. Denna form av möten skulle vara ett bra sätt att arbeta vidare med denna elevgrupp. 2.6 Hemsidans struktur och utseende Tanken med hemsidan är att skapa en utbyggbar plattform som eleverna kan komma tillbaka till även efter avslutad skolgång. Detta kräver att det är lätt att uppdatera sidan, lägga till nytt material. Därför har vi valt att ha en ramstruktur som kan skapas i de vanligaste webbprogrammen som Dreamweaver eller Frontpage. Själva menyn är inte lika lätt. Här uppstår en konflikt mellan användarvänligheten för eleverna och hur lätt det ska vara för alla lärarna att uppdatera menyn. Just nu är tyngdpunkten på att sidan ska vara användarvänlig för eleverna. Menysystemet är dock tillverkat av Javascript Outline Builder 1.0, så det krävs inga programmeringskunskaper för att skapa sidan. HTML bör man känna till för att kunna uppdatera sidan i nuläget. För att kunna se sidan i den sämsta upplösning som används idag valdes 800x600 pixlar. Därför blev bilderna maximalt 480x680 pixlar stora. Adressen till hemsidan och en förteckning över använda program för hemsidan finns i bilaga1 7(10)

8 3 Resultat Under vårt projekt har vi försökt integrera de olika ämnena som eleverna läser men har ändå försökt ha språkinlärningen i centrum. Internet har gett oss möjligheten att berika elevernas kunskaper om det svenska samhället, svensk geografi, kultur och fritidsaktiviteter. Att läsa svåra texter har varit och är fortfarande en stor tröskel för många av eleverna. Trots detta har vi försökt ge oss in på Internet och besökt olika hemsidor som Malmö Borgarskolas hemsida, Malmös hemsida, Sydsvenskans hemsida och inte minst vårt projekts hemsida. Eleverna fick med detta ämnesövergripande och IT integrerande arbetssätt en bra kunskap om sin närmiljö. Samtidigt som eleverna arbetade med egenhändigt producerade bilder, språkutveckling i form av skapande av bildtexter, datakunskap och kommunikation, fick de möjlighet att på ett verklighetsbaserat sätt förstå det svenska samhället och i praktiken använda svenska språket i skolarbetet. Detta enkla och raka arbetssätt resulterade i mycket bra samarbete mellan lärare, elever och knöt ihop skolans olika ämnen till en helhet. Diskussionerna kring bilderna innebar också en inlärning av svensk kultur. Det är inte alldeles självklart för dessa elevgrupper vad som finns i ett Stadshus, hur man gör på biblioteket eller att man ska duscha före badande i simhall och så vidare. Det finns mängder av små händelser och vanor som kan uppfattas som självklara för oss svenskar men som måste läras när man kommer till ett nytt land. 4 Framtid Vi ser årets projekt som en start som vi med kommande elever kommer att utöka och arbeta vidare med. Att vi under detta år främst arbetat med centrala Malmö, innebär att vi med kommande elevgrupper kan utöka våra cirklar till att omfatta "mitt bostadsområde". Här finns inga begränsningar. Vi kan såväl vidga vårt resande till att omfatta "Sverige", "mitt hemland", "Europa" eller rent tematiska ämnen, ex "svenska djur" eller "svensk natur". Så småningom hoppas vi med hjälp av detta startår ha byggt upp ett material som är användbart för kommande IVIK- grupper. Vidare har det under arbetets gång dykt upp idéer hur man ska kunna utveckla projektet. Vi lärare har detta år konstruerat hemsidan och lagt in bilderna. Eleverna skulle även kunna göra detta arbete så att de får vara med i hela processen från artikelskrivande till hemsidan. Det skulle även vara möjligt att få sidan mer levande om eleverna i multimedia kurserna producerar interaktiva material med båda ljud, bild och animation. Genom att använda både audiella och visuella uttrycksmedel ökar möjligheten till inlärning. Ett program som är lämpligt att använda är Flash från Macromedia För att gamla elever som har lämnat skolan och de som går IVIK ska få möjlighet att knyta kontakter skulle man kunna lägga in en gästbok alternativt ett forum. Exempel på det finns här. På så sätt behöver man inte administrera något på mer än ett ställe, nämligen direkt på hemsidan. 8(10)

9 Bilaga 1 Adress till hemsidan: Använda program till hemsidan Menygenerator: Javascript Outline Builder 1.0 Hemsidetillverking och publicering: Dreamwever MX Bildredigering: Paint Shop Pro 7 och Photoshop 7 och 9(10)

10 Bilaga 2 Exempel på brevväxling Hej. Jag heter Zamarda och går i IVIKb. Du vet vem jag är tror jag. En glad, rolig tjej och jag kommer att bli en bra väninna. Min familj mår bra, jag bor tillsammans med pappa, mamma och två bröder. På fritiden är jag med kompisar. Vad gör du på fritiden? Hur ser din familj ut? Skriv tillbaka! Hejdå! Zamarda Hej Zamarda! Tack för ditt e-mall!!!!!!!!!!!!!! Jag heter Viktoryia, jag kommer från Vitryssland. Jag är 17 år gammal. Jag har bott i Sverige i ett år. Nu går jag på Malmö Borgarskola och lär mig svenska. Var bor du Zamarda? Var bodde du tidigare? Varifrån kommer du? Hur gammal är du?? Vad tycker du om den svenska skolan? När är du född? Vad gjorde du på sportlovet?? Hur länge har du bott i Sverige? Jag tror att vi ska bli bra vänner. Vad tror du:)? Ok! Hej då. Jag väntar på ditt svar. Hälsningar VIKTORYIA! 10(10)

Konstverket Air av Curt Asker

Konstverket Air av Curt Asker Konstverket Air av Curt Asker 1 Innehållsförteckning 1 Bakgrund...s 1 2 Syfte och mål...s 2 3 Genomförande...s 3 4 Resultat...s 4 5 Diskussion...s 5 2 1 Bakgrund Kulltorpsskolan ligger i ett villaområde

Läs mer

ett ITiS-projekt med invandrarelever

ett ITiS-projekt med invandrarelever ett ITiS-projekt med invandrarelever John Claesson Lisbeth Karlsson Kerstin Uppenberg MagnusÅbergsgymnasiet Innehållsförteckning Bakgrund...3 Syfte...3 Mål...4 Genomförande...5 Resultat...6 Diskussion...7

Läs mer

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=?

Hanna Melin Nilstein. Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Hanna Melin Nilstein Lokal pedagogisk plan för verklighetsbaserad och praktisk matematik Årskurs 3 1+1=? Lpp (Lokal pedagogisk plan) för verklighetsbaserad och praktisk matematik Bakgrund och beskrivning

Läs mer

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan

ItiS Väskolan HT 2002. Din Kropp. Projekt av Arbetslag D / Väskolan Din Kropp Projekt av Arbetslag D / Väskolan DIN KROPP Introduktion Vårt arbetslag hör hemma på Väskolan utanför Kristianstad. Vi undervisar dagligen elever i åk 6-9, men har i detta projekt valt att arbeta

Läs mer

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP

ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP ITiS-projekt 99/00 Helgedalskolan Barnskola Lärk KAMRATSKAP Maria Jönsson Åsa Jönsson Kicki Wemmenborn Bakgrund Vi jobbar på Helgedalskolan i Kristianstad. Helgedalskolan är en 0-5-skola med ca 280 elever.

Läs mer

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola

Projektmaterial. Birkagårdens folkhögskola Projektmaterial EN REFLEKTION ÖVER DATAUNDERVISNING OCH SAMARBETE Birkagårdens folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1

Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson. Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001. Hammars skola barnskola 1 Kristianstads kommun ITIS-rapport Hösten 2001 Carin Wändal Anita Jakobsson Susanne Andersson Hammars skola barnskola 1 Handledare: Elisabeth Banemark Sammanfattning Den här rapporten handlar om vårt arbete

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2015/2016

Individuellt val. Läsår 2015/2016 Individuellt val Läsår 2015/2016 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val i åk 2 och åk 3. De flesta kurserna är

Läs mer

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015

Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Lokal pedagogisk planering Läsåret 2014-2015 Kurs: Engelska årskurs 6 Tidsperiod: Vårterminen 2015 vecka 3-16 Skola: Nordalsskolan, Klass: 6A, 6B och 6C Lärare: Kickie Nilsson Teveborg Kursen kommer att

Läs mer

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa:

RESAN. År 6. År 7. Målet i år 7 är att klara av nedanstående resa: RESAN År 6 I år 6 är målet att du ska kunna kommunicera på mycket enkel franska. För att nå målet lär du dig ord och uttryck inom många olika områden, t.ex. familjen, djur, frukter, klockan, sporter och

Läs mer

Roligare att lära. - lättare att lyckas!

Roligare att lära. - lättare att lyckas! Roligare att lära - lättare att lyckas! På Johannes Hedberggymnasiet kommer vi att förbereda dig inför framtiden, med fokus på fortsatta studier, men även ett framtida yrkesliv. Du får arbeta ämnesövergripande

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan

Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Systematiskt kvalitetsarbete Läsåret 2011/12 Grundsärskolan Ferlinskolan/Strandvägsskolan Ingela Dullum Rektor 1 Innehållsförteckning: Normer och värden sidan 3 Kunskaper sidan 5 Elevernas ansvar och inflytande

Läs mer

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson

VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000. Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 1 VÅRT IT-UTVECKLINGSARBETE VT-2000 Tomas Larsson Draca Nebojsa Fredrik Eriksson Johnny Karlsson 2 Bakgrund Inom vårt program arbetar vi med elever med särskilda behov. (IV-program). För att vi skall kunna

Läs mer

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara

Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara 1(1) Utbildning i svenska för invandrare (sfi) Vuxenutbildningen Skara Vad är utbildning i svenska för invandrare (sfi)? Utbildningen i svenska för invandrare är en grundläggande utbildning i svenska språket

Läs mer

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se

Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet. Version 2, 2012. Lärarhögskolan www.use.umu.se Studera till lärare! Lärarprogram vid Umeå universitet Version 2, 2012 Lärarhögskolan www.use.umu.se 1 Grundlärarprogrammet fritidshem, 180 hp...6 Grundlärarprogrammet förskoleklass och åk 1-3, 240 hp...

Läs mer

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11.

Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet; Lgr 11. Lokal studieplan för introduktionsgrupper årskurs 8-9 Centrum för tvåspråkighet Introduktionsgruppernas verksamhet utgår från Läroplan för det obligatoriska skolväsendet, förskoleklassen och fritidshemmet;

Läs mer

vuxenutbildning för dig

vuxenutbildning för dig CAS vuxenutbildning för dig Studie- och yrkesvägledarna hjälper dig att hitta rätt Nytt yrke? Högskolebehörighet? Gymnasiekompetens? Jobbkompetens? I samtal med vägledare får du hjälp med att strukturera

Läs mer

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05

ITiS- RAPPORT. Barn utforskar världen med hjälp av IT. Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 ITiS- RAPPORT Barn utforskar världen med hjälp av IT Karin Altmark Solvig Bildt 2001-06-05 BARN UTFORSKAR VÄRLDEN MED HJÄLP AV IT. Bakgrund Vi i ITiS-laget består av en förskollärare och en fritidspedagog,

Läs mer

Att använda svenska 1

Att använda svenska 1 Att använda svenska 1 Att använda svenska 1-4 är ett undervisningsmaterial utformat för att hjälpa eleverna att nå gymnasiesärskolans mål i ämnet svenska. Uppgifterna är utformade för att läraren både

Läs mer

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare

Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Kursplan för utbildning i svenska för invandrare Utbildningens syfte Utbildningen i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare grundläggande kunskaper

Läs mer

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola

Projektmaterial. Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Projektmaterial Att presentera projekt med IT-stöd Företagarnas folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX

VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX VÄLKOMMEN TILL CVL/SÄRVUX (Centrum för Vuxnas Lärande, f.d. Komvux) vänder sig till Dig som är över 20 år och som saknar, behöver förbättra eller komplettera Din utbildning. Särvux är en del av CVL som

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 PM Enheten för utbildningsstatistik 2007-12-19 Dnr (71-2007:01035) 1 (7) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2006/07 Kommunala skolor har, för jämförbara utbildningar, bättre studieresultat än fristående

Läs mer

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15

Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 2015-08-05 Systematiskt kvalitetsarbete Helhetsanalys av Väskolans fritidshem Läsår 14 15 Emma Niklasson, rektor Väskolan F-3 och fritidshem emma.niklasson@kristianstad.se 044-134060 1 Innehåll 1. Våra

Läs mer

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg

Välkommen till. Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Välkommen till Särskild utbildning för vuxna i Trelleborg Särskild utbildning för vuxna - Särvux Våra kurser vänder sig till dig som har fyllt 20 år har en utvecklingsstörning eller en förvärvad hjärnskada

Läs mer

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål

KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål KVALITETSREDOVISNING Kommunala mål Gymnasieskolan - introduktionsprogrammen 2012 ENHET Gymnasieskolan, introduktionsprogrammet FÖRUTSÄTTNINGAR FÖR KVALITET TIDSPERIOD 2012 GRUNDFAKTA OM ENHETEN Gymnasieskolan

Läs mer

Kort om gymnasiesärskolan

Kort om gymnasiesärskolan Kort om gymnasiesärskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-81-3 Beställningsnummer:

Läs mer

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013.

Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Personalenkäten, En elev en dator, gymnasieskolan i Botkyrka kommun, besvaras senast fredagen den 1 februari 2013. Genom att besvara den här enkäten bidrar du med viktig kunskap om en till en projektet

Läs mer

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola

Projektmaterial. Molkoms folkhögskola Projektmaterial IT-KOMMUNIKATION - HANDIKAPPAR DET? Molkoms folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net MOLKOMS

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686

Särskild utbildning för vuxna 2014-2015. Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna 2014-2015 Gnesta Kommun Lärvux 0158-275 686 Särskild utbildning för vuxna är till för dig som har fyllt 20 år har en utvecklingstörning eller har fått en hjärnskada i vuxen

Läs mer

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända

För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan. Den svenska skolan för nyanlända För barn och unga 7 20 år Grundsärskolan och gymnasiesärskolan Den svenska skolan för nyanlända Det här är den svenska skolan Gymnasieskola ungdomar 16 20 år frivillig Grundskola ungdomar 7 15 år obligatorisk

Läs mer

Individuellt val. Läsår 2014/2015

Individuellt val. Läsår 2014/2015 Individuellt val Läsår 2014/2015 Information inför ditt individuella val Individuellt val ingår i samtliga gymnasieprogram. Du ska läsa 200 poäng individuellt val under dina år på gymnasiet. De flesta

Läs mer

Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop

Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Ett modernt läromedel där bok och webb hänger ihop Bok-och-webb är ett ord som vi har hittat på själva. Men det är förstås inte bara ett ord. En bok-och-webb är ett nytt och modernt läromedel som drar

Läs mer

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande

Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Vägga Vuxenutbildning ITiS-projekt Väggaskolan Vårterminen 2002 Karlshamn Smärta, en introduktion En presentation för datorstött lärande Författare Lotta Holmgren Karin Svensson Ove Svensson Handledare

Läs mer

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08

Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 PM Enheten för utbildningsstatistik 2008-12-18 Dnr 71-2008-00004 1 (6) Betyg och studieresultat i gymnasieskolan 2007/08 Allt fler får slutbetyg i gymnasieskolan. Stora elevkullar och något bättre studieresultat

Läs mer

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld

Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld Lärcentrums slutrapport av projektet Internet för alla välkommen till en ny värld 1 Inledning Lärcentrum i Trollhättan står för de samlade kommunala vuxenutbildningarna i Trollhättan. Här finns SFI (Svenska

Läs mer

Naturvetenskapsprogrammet (NA)

Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) Naturvetenskapsprogrammet (NA) ska utveckla elevernas kunskaper om sammanhang i naturen, om livets villkor, om fysikaliska fenomen och skeenden och om kemiska processer.

Läs mer

Programmet för skog, mark och djur

Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur Programmet för skog, mark och djur är till för dig som vill arbeta med olika arbetsuppgifter inom naturbruk. Det kan handla om arbete med lantbruk, park eller trädgård.

Läs mer

Projektmaterial. PRO folkhögskola

Projektmaterial. PRO folkhögskola Projektmaterial PROJEKTRAPPORT ITIS PRO folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net PROJEKTRAPPORT ITIS Pensonärernas

Läs mer

Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Särvux. Särskild utbildning för vuxna Särvux Särskild utbildning för vuxna Innehåll Särvux... 1 Särskild utbildning för vuxna... 1 Innehåll... 2 Särvux skolan där alla kan utvecklas... 3 Särvux... 3 Kostnadsfri utbildning... 3 Särvux erbjuder...

Läs mer

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30.

Förteckningarna är (genom ordförandebeslut) reviderade av sektionsnämnden för lärarutbildning 2003-01-30. Örebro universitet Bilaga till utbildningsplanerna Praktisk pedagogisk utbildning till gymnasielärare, 40 poäng samt Praktisk pedagogisk utbildning till grundskollärare i årskurs 4-9, 40 poäng Förteckning

Läs mer

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med:

Viktoriaskolans kursplan i Svenska I förskoleklass arbetar eleverna med: I förskoleklass arbetar eleverna med: År F - att lyssna och ta till sig enkel information i grupp (MI-tänk) - att delta i ett samtal - att lyssna på en saga och återberätta - att beskriva enklare bilder

Läs mer

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux

Vem kan gå på Lärvux? Syftet med Lärvux Kurskatalog Lärvux Läsåret 2015-2016 Innehåll Innehåll... 3 Vem kan gå på Lärvux?... 1 Syftet med Lärvux... 1 Studierna... 2 Betyg... 2 Vilka ämnesområden finns på träningsskolenivå?... 3 1. Språk och

Läs mer

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor

Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Skola: Norråsaskolan Rektor: Erik Thor Systematiskt kvalitetsarbete Det systematiska kvalitetsarbetet är reglerat i skollagen, 4 kap och regleras på nationell-, huvudmannaoch enhetsnivå. Huvudmannanivå

Läs mer

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)!

Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Vi är glada att kunna erbjuda kommunens pedagoger och skolledare det senaste inom IKT-fortbildning och detta med SIKTA (Skolans IKT-Arbete i Lund)! Grundtanken med SIKTA är att "pedagoger lär pedagoger

Läs mer

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11

Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck

Läs mer

CAS-vuxenutbildning för dig

CAS-vuxenutbildning för dig SÄRVUX- värmdö CAS-vuxenutbildning för dig Särskild utbildning för vuxna Särvux Värmdö är kommunens vuxenutbildning för dig som är över 20 år och har inlärningssvårigheter som beror på utvecklingsstörning

Läs mer

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN

VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN VISÄTTRASKOLANS MATEMATIKUTVECKLINGSPLAN Syftet med den här utvecklingsplanen är att synliggöra hur vi på Visättraskolan ska arbeta för att all undervisning på vår skola ska vara matematik- och kunskapsutvecklande.

Läs mer

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012

Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv

Läs mer

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska Betyg i årskurs 6 Betyg i årskurs 6, respektive årskurs 7 för specialskolan, träder i kraft hösten 2012. Under läsåret 2011/2012 ska kunskapskraven för betyget E i slutet av årskurs 6 respektive årskurs

Läs mer

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM

F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM F Ö G L Ö G R U N D S K O L A 2010 HANDLINGSPLAN FÖR ELEVER MED LÄS- OCH SKRIVSVÅRIGHETER DYSLEXI DYSKALKYLI INLÄRNINGSPROBLEM 1 I N N E H Å L L S F Ö RTECKNING 1. Förebyggande arbete 3 2. Läsinlärning

Läs mer

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn

Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Utvecklingsprojekt ITiS Ht-02/Vt-03 Pedagogiska bilder med hjälp av datorn Rut Holmström Åsa Klinthage Susanne Kittel Victoria Nilsson Annette Norling 1 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. Bakgrund 3 2. Syfte.5 3.

Läs mer

Betygsskalan och betygen B och D

Betygsskalan och betygen B och D Betygsskalan och betygen B och D Betygsstegen B och D grundar sig på vad som står under och över i kunskapskraven för betygen E, C och A. Betygen B och D speglar en kunskapsprogression där eleven har påvisbara

Läs mer

Mall vid kartläggning

Mall vid kartläggning Mall vid kartläggning Skola: Elevens namn: Datum: Närvarande personer vid kartläggning: Situationer som fungerar bra för eleven Situationer som fungerar mindre bra för eleven Elevens starka och svaga sidor

Läs mer

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA

Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Funäsdalens skola VT 2008 LOKAL PLANERING SVENSKA FUNÄSDALENS CENTRALSKOLA Nationella mål att sträva mot i ämnet svenska Skolan skall i sin undervisning i svenska sträva efter att eleven 1 utvecklar sin

Läs mer

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola?

1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan. 3 Hur trivs du. 4 Vad tycker du om följande i din skola? 1 Vilket år är du född? 2 Går du i grundskolan eller gymnasieskolan? Grundskolan Gymnasieskolan Går inte i grund- eller gymnasieskola. Du behöver inte svara på fler frågor. Viktigt, skicka ändå in blanketten!

Läs mer

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin

Evaluation Summary - CT3380 Grundäggande webbdesign HT06 Dan Levin Evaluation Summary - CT8 Grundäggande webbdesign HT6 Dan Levin Antal kursutvärderingar: Q. Anser du dig ha tillräckligt med förkunskaper för att klara kursen? (=JA =NEJ) Q. a Kurslitteratur? 6 Medel:,6

Läs mer

Individuella programmen GySär13

Individuella programmen GySär13 Individuella programmen De individuella programmen är till för de elever som behöver läsa ämnesområden istället för ämnen. Utbildningen ska ge eleverna kunskaper för att ett så självständigt och aktivt

Läs mer

Läsåret 2013/2014. Folkhögskola

Läsåret 2013/2014. Folkhögskola Läsåret 2013/2014 Folkhögskola Furuboda Folkhögskola är mer än en vanlig skola Vår vision är självständiga och ansvarstagande människor med full delaktighet i ett öppet och tillgängligt samhälle. På Furuboda

Läs mer

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning

VILL DU BLI LÄRARE? 90-330. Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning VILL DU BLI LÄRARE? 90-330 Förskollärare Grundlärare Ämneslärare Yrkeslärare Kompletterande pedagogisk utbildning MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 1 2012-11-22 10:05 MAH_Bli_lärare_2012_v2.indd 2 2012-11-22

Läs mer

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus

Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Ett Itis-projekt av Ingela Dahlby Ingrid Nilsson Maria Nilsson Karina Arnkvist Rönnowsskolan i Åhus Sammanfattning: Denna rapport berättar om hur vi har jobbat med barns tankar om framtida yrke. Barnen

Läs mer

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund

Ansökan till Pedagogpriset. Bakgrund Ansökan till Pedagogpriset Bakgrund Hösten 2013 skulle det komma en större grupp ettor till oss på Slottsskolan. Detta gjorde att ledningen beslutade att vi skulle övergå till ett tre-parallellt system

Läs mer

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation:

Här följer exempel på vad som kan belysas och redovisas i utredning om elevens pedagogiska och sociala situation: 1 (4) PEDAGOGISK OCH SOCIAL BEDÖMNING, SKOLA En pedagogisk bedömning för elever i grundskolan skall visa om eleven har förutsättningar att nå grundskolans kunskapsmål. Bedömningen görs av klasslärare/

Läs mer

LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM

LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM LOKAL ARBETSPLAN FÖR KOMMUNÖVERGRIPANDE SÄRSKILD UNDERVISNINGSGRUPP HÅJUM VERKSAMHETSIDÉ - Särskild undervisningsgrupp Håjum utgår från elevernas resurser och erbjuder en skolgång som ger förutsättningar

Läs mer

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE

KÖPGUIDE. Toshiba FEATURE Toshiba FEATURE DAGS FÖR SKOLAN DAGS FÖR SKOLAN KÖPGUIDE I Toshibas utbud av bärbara datorer finns mycket att välja bland, antingen du själv studerar eller är lärare, eller kanske letar efter lämplig utrustning

Läs mer

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson

Lång handledning. Jag läser om resor. Eva Eriksson Lång handledning Jag läser om resor Eva Eriksson 1 Handledning till Jag läser om resor Bakgrund I mitten av 90-talet arbetade jag med läsinlärning på träningsskolan, ett mycket roligt och stimulerande

Läs mer

Särskild utbildning för vuxna. Utbildning på vuxnas villkor SÄRVUX. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet

Särskild utbildning för vuxna. Utbildning på vuxnas villkor SÄRVUX. Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet Särskild utbildning för vuxna Utbildning på vuxnas villkor 2012 SÄRVUX Campus Strängnäs - för det livslånga lärandet 2 /SÄRVUX Katalog 2012 Välkommen till Vuxenutbildningen i Strängnäs! Vårt mål är att

Läs mer

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv Om ämnet Engelska Bakgrund och motiv Ämnet engelska har gemensam uppbyggnad och struktur med ämnena moderna språk och svenskt teckenspråk för hörande. Dessa ämnen är strukturerade i ett system av språkfärdighetsnivåer,

Läs mer

Datorn som Pedagogiskt Verktyg

Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lätt-fil för Kortkommandon första hjälpen för att effektivisera arbetet vid datorn Datorn som Pedagogiskt Verktyg Lär dig koppla ihop Internet, MS Word och Paint Shop Pro 6.0 Sammanställd av Peter Essen

Läs mer

Svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk Svenska som andraspråk Studiehandledning Distanskurs i Svenska som andraspråk, "På G". Välkommen till distanskurs i svenska som andraspråk, på grundläggande nivå. Introduktion Förkunskaper Kursöversikt

Läs mer

På resande fot med Talldal

På resande fot med Talldal Vt 02 Talldalsskolan Kristianstad Handledare: Peter Sandgren På resande fot med Talldal Camilla Blomquist Dan Holmquisth Annica Losell Malin Nilsson Maria Olsson Pernilla Sandahl Innehållsförteckning 1.

Läs mer

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3

BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man

Läs mer

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola

Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Verksamhetsplan Vasa Neon Förskola Senast uppdaterad mars 2010 1. Verksamhetsplan för Vasa Neon Förskola 1.1 Normer och värden Förskolan skall aktivt och medvetet påverka och stimulera barnen att utveckla

Läs mer

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK

ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK ATT ANVÄNDA SPRÅK FÖR ATT LÄRA SIG OCH ATT LÄRA SIG ANVÄNDA SPRÅK Liisa Suopanki Carin Söderberg Margaretha Biddle Framtiden är inte något som bara händer till en del danas och formges den genom våra handlingar

Läs mer

Gör en modern släktbok för CD eller webben

Gör en modern släktbok för CD eller webben Gör en modern släktbok för CD eller webben 21 Den traditionella släktboken består av ett antal tabeller och i bästa fall en grafisk stam- eller antavla, och man kan med ett register eller hänvisningar

Läs mer

Innehåll... 2. Kostnadsfri utbildning... 3. Du hittar Lärvux på Anders Ljungstedts Gymnasium... 4. Vi som arbetar på Lärvux Linköping :...

Innehåll... 2. Kostnadsfri utbildning... 3. Du hittar Lärvux på Anders Ljungstedts Gymnasium... 4. Vi som arbetar på Lärvux Linköping :... Innehåll Innehåll... 2 Kostnadsfri utbildning... 3 Du hittar Lärvux på Anders Ljungstedts Gymnasium... 4 Vi som arbetar på Lärvux Linköping :... 4 Svenska Kommunikation... 5 Svenska som andraspråk... 6

Läs mer

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola

Projektmaterial. Härnösands folkhögskola Projektmaterial LÄSLUST VID HÄRNÖSANDS FOLKHÖGSKOLA Härnösands folkhögskola Folkbildningsnätets Pedagogiska resurser Folkbildningsrådet Box 730 101 34 Stockholm 08-412 48 00 www.resurs.folkbildning.net

Läs mer

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan

Barn och Utbildning Grundsärskolan. Arbetsplan läsåret 2013/2014. Grundsärskolan Barn och Utbildning Grundsärskolan Arbetsplan läsåret 2013/2014 Grundsärskolan Utveckling, lärande och kunskaper Bakgrund I grundskolans skolutvecklingsprogram finns visionen Alla elever skall, när de

Läs mer

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare?

Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Inkludering, utan exkludering, eller tack vare? Sedan en tid tillbaka pågår det livliga diskussioner kring inkludering och exkludering i samband med att man funderar kring särskilda undervisningsgrupper

Läs mer

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan

Vallhovskolan. IT-handlingsplan för Vallhovskolan Vallhovskolan IT-handlingsplan för Vallhovskolan Övergripande information Under läsåret 12-13 sker flera förändringar i skolans IT-arbete. First Class systemet Källan som alla elever och lärare använt

Läs mer

IT Handlingsplan Ankarsviks skola

IT Handlingsplan Ankarsviks skola IT Handlingsplan Ankarsviks skola Innehåll 1. INLEDNING... 2 2. BAKGRUND... 2 2.1 Varför behövs en IT- handlingsplan?... 2 2.2 Varför IT i skolan?... 2 2.2.1 Skolans pedagogiska utveckling... 3 2.2.2 En

Läs mer

Kort om den svenska gymnasieskolan

Kort om den svenska gymnasieskolan Kort om den svenska gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-86529-64-2 Beställningsnummer:

Läs mer

ANNA ÅBERG. Häng med in i min värld och lär känna mig. Kanske är jag just den som ni söker... Jag är...

ANNA ÅBERG. Häng med in i min värld och lär känna mig. Kanske är jag just den som ni söker... Jag är... ANNA ÅBERG Häng med in i min värld och lär känna mig. Kanske är jag just den som ni söker... Jag är......en glad och ambitiös tjej som försöker stå med båda fötterna på jorden, CURRICULUM VITAE...positiv

Läs mer

Handledning för pedagoger

Handledning för pedagoger Handledning för pedagoger Vad erbjuder webbsidan? Digitala spåret är ett projekt som ska underlätta flexibla studier i svenska. Produkten består av en webbsida, innehållande länkar till studieobjekt och

Läs mer

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN

NOLLPUNKTSMÄTNING AVESTA BILDNINGSFÖRVALTNING KOMMENTARER I FRITEXT- GRUNDSKOLAN Vad innebär begreppet entreprenörskap och entreprenöriellt lärande som ett pedagogiskt förhållningssätt för dig som lärare? Bergsnässkolan Ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet i entreprenöriellt

Läs mer

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2013/2014 Förskolan Båten Simvägen 37 135 40 Tyresö 070-169 83 98 Arbetsplan 2013/2014 Vårt uppdrag Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande.

Läs mer

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö!

kurskatalog vt-13 Tänk på vår miljö! kurskatalog vt-13 SIKTA står för Skolans IKT- Arbete i Lund. Det är en fortbildning som erbjuds kommunens pedagoger och skolledare. I fortbildningspaketet kan man välja bland kurser som på olika sän visar

Läs mer

Utbildningskontoret. Gilla SYV!

Utbildningskontoret. Gilla SYV! Utbildningskontoret Gilla SYV! Jeanette Holm, klasslärare åk 1-3 Terese Andersson, lärare svenska/svenska som andra språk åk 7-9 Lotten Johansson, studie- och yrkesvägledare SYV i undervisning kan bidra

Läs mer

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016

Introduktionsprogrammen De la Gardiegymnasiet 2015/2016 Lärande genom Delaktighet Laganda Glädje 2015-06-29 Introduktionsprogrammen 2015/2016 Introduktionsprogrammen (IM) Introduktionsprogrammen vänder sig till de elever som inte uppnått behörighet till nationellt

Läs mer

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk)

Kurs B Motsvarande i CEFR A1/A2 (Gemensam europeisk referensram för språk) Läsförståelse Den studerande ska kunna förstå och använda enkla texter i vanliga situationer i vardagslivet, t.ex. anpassade berättande eller beskrivande vardagsnära texter vardagliga meddelanden och annonser

Läs mer

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013

KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN TILLHANDAHÅLLARAVDEL NINGEN SID 1 (8) 2012-10-12 KVALITETSINDIKATOR FÖR FÖRSKOLANS VERKSAMHET 2013 Självvärdering av hur förskolan utifrån läroplanen skapar förutsättningar för

Läs mer

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna

Kurskatalog för Särvux. Särskild utbildning för vuxna Kurskatalog för Särvux Särskild utbildning för vuxna Läsåret 2015-2016 Särvux Särskild utbildning för vuxna Särvux är en frivillig kommunal vuxenutbildning för dig över 20 år och som har en utvecklingsstörning

Läs mer

Arbetsplan för skolenhet 2

Arbetsplan för skolenhet 2 UTBILDNINGSNÄMNDEN KÄRRTORPS GYMNASIUM NA TJÄNSTEUTLÅTANDE DNR XDNRX SID 1 (7) 2012-10-30 Handläggare: Darko Krsek Telefon: 076 12 32 504 Arbetsplan för skolenhet 2 Inledning Skolenhet 2 består av: [NA]

Läs mer

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa

Max18skolan Gymnasiet. Hälsa Max18skolan Tema SYFTE Med detta material vill Barnombudsmannen ge elever kunskap om och insikt i att alla barn har rätt att må bra och har rätt till vård och hjälp om de blir sjuka eller skadar sig. Genom

Läs mer

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014

Förskoleklass Mariaskolan. Läsåret 2013/2014 KVALITETSRAPPORT Förskoleklass Mariaskolan Läsåret 2013/2014 1. Inledning Underlaget till denna Kvalitetsrapport har varit förskoleklassens uppföljningar och dokumentation under läsåret 2013/2014 samt

Läs mer

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska 1(5) Pedagogisk planering för ämnet: Svenska Tidsperiod: årskurs 4 Syfte & övergripande mål: Vi kommer att läsa, skriva, lyssna och tala. Syftet är att du ska utveckla förmågan att: - formulera dig och

Läs mer

Carl von Linné 300 år

Carl von Linné 300 år Carl von Linné 300 år Foto: Tommy Westberg Lena Carlstedt, Falköping, 2007 Innehåll INNEHÅLL...2 BAKGRUND...3 MÅL...4 RESURSER...4 Freemind...5 Nationellt resurscentrum för biologi och bioteknik...6 Växten

Läs mer

Programmet för fastighet, anläggning och byggnation

Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fastighet, anläggning och byggnation Programmet för fastighet, anläggning och byggnation är till för dig som är intresserad av att arbeta med reparationer och underhåll av fastigheter och

Läs mer

Kort om gymnasieskolan

Kort om gymnasieskolan Kort om gymnasieskolan Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN 978-91-87115-86-8 Beställningsnummer:

Läs mer

Storyline och entreprenörskap

Storyline och entreprenörskap Storyline och entreprenörskap Av: Ylva Lundin Entreprenöriellt lärande - ett ord som många pedagoger kämpar med både när det gäller att säga och förstå. Ibland tolkas entreprenörskap som att vi i skolan

Läs mer