AVDELNINGEN FÖR FARMACEUTISK FARMAKOLOGI (D3 plan 2)

Transkript

1 AVDELNINGEN FÖR FARMACEUTISK FARMAKOLOGI (D3 plan 2) Kursledare, farmakologi, 16.5 hp Universitetslektor Lena Bergström, D3:2 telefon e-post Studierektorer i farmakologi Lena Bergström, universitetslektor Telefon: e-post: Lena.Bergstrom@farmbio.uu.se Ingrid Nylander, professor Telefon: e-post: Ingrid.Nylander@farmbio.uu.se Kursadministratör: Johanna Svensson, besökstid: vardagar telefon e-post Johanna.Svensson@farmbio.uu.se Studentportalen Vi använder naturligtvis Studentportalen ( mycket under kursen, ibland genom meddelanden direkt till er via eller genom anslagstexter på kurstillfällets första sida. Där kommer all information om kursen att finnas. Du hittar länkar till schemat, kursplan, lärarlista mm. Det finns också en Anslagstavla där aktuella meddelanden kommer att läggas ut. Under funktionen Filarea kommer Du att hitta material till de olika föreläsningarna, lab.kompendium, PM-instruktioner, gruppövningar mm. Allt material kommer att ligga under rubriker som överensstämmer med momentet i schemat. Om du kontaktar lärarna under kursen via , använd då din officiella student e- mal adress vid UU. UpnetS konto krävs för tillträde till datorer på BMC, Uppsala Universitets databaser för tidskrifter etc.

2 KURSBESKRIVNING FARMACEUTISK FARMAKOLOGI, kurskod: 3FF111, 16.5 hp A4 OCH FRISTÅENDE KURS Kursen omfattar: a. 35 dubbeltimmar föreläsningar b. 7 gruppövningar c. 3 laborationsföreläsningar (obligatoriskt) d. 4 laborationer och 3 datorövningar (obligatoriskt) e. litteraturuppgift (obligatoriskt) f. skriftlig tentamen (obligatorisk) g. temadagar Radiofarmaci och strålskydd (obligatoriskt) Obligatoriska moment a. Alla 3 laborationsföreläsningar som ersätter genomgången vid laborationstillfället. b. De 4 laborationerna (Receptorbindning, Ögon-laboration och två PCRlaborationer) och skriftliga laborationsrapporter/obligatoriskt seminarium. c. De 3 datorövningarna (GPI, Jejunum och CVS/ANS) och två efterföljande seminarier (CVS/ANS och jejunum redovisas vid samma tillfälle). d. Den skriftliga eller muntliga, individuella litteraturuppgiften (PM). e. Tentamen. f. Temadagarna Radiofarmaci och strålskydd. Målbeskrivning för kursen finns i Studentportalen. Kursplan finns som länk i Studentportalen. Föreläsningar Föreläsningarna i farmakologi utgör inom flera avsnitt en utvidgning av det innehåll som presenteras i kursboken. Vissa avsnitt kommer att beröras helt flyktigt under föreläsningarna och måste inhämtas genom självstudier. Det är därför viktigt att köpa kursboken. Föreläsningsmaterial delas ut till respektive föreläsning. Samma material kommer också att finnas på Studentportalen. Gruppövningar Gruppövningarna utgör ett komplement till och en fördjupning i föreläsningarnas innehåll. De tränar studenterna i att själva aktivt söka information och ger möjlighet att tillsammans med institutionens lärare diskutera farmakologiska problem. Ta med FASS, Läkemedelsboken och kursboken till gruppövningarna 2-7. Gruppövningsfrågor kommer att finnas i Studentportalen. Gruppindelning Studenterna anmäler via Studentportalen vilken laborationsgrupp de vill ingå i. Observera att det är 6 laborationsgrupper utom laborationen som kallas Ögonlaboration där kursen indelas i 4 grupper. I schemat ser Du vilken grupp som laborerar en viss dag och tid.

3 Laborationsgrupp 1-3 =A-grupp och grupp 4-6 = B-grupp. Indelningen i A-respektive B-grupp gäller de gruppövningar som följer efter de olika föreläsningsblocken (se schema). Laborationer Se laborationshandledningen. Litteraturuppgift, skriftlig och muntlig Se separat instruktion nedan i detta häfte. Materialet kommer också att finnas i Studentportalen. Forskningspresentationer Avdelningens forskningsaktiva seniora lärare presenterar sin aktuella forskning i samband med sina föreläsningar. Vi har lagt in momentet för att de studenter som har ett intresse av att fördjupa sig i farmakologi, redan nu ska veta vilka frågeställningar, metoder mm som forskningsgrupperna arbetar med. Radiofarmaci och strålskydd Detta moment ska enligt studieplanen för apotekarutbildningen ingå i utbildningen och kommer att arrangeras i form av två temadagar med obligatorisk närvaro, se schema. Kurslitteratur Rang, Dale, Ritter, Flower, Henderson: Pharmacology (7:e upplagan, 2011, ISBN ). OBS! ny upplaga f. o. m. HT11. Jarl Wikbergs kompendium Farmakologiska grundprinciper Övrig rekommenderad litteratur Läkemedelsboken FASS Lindskog och Zetterberg: Medicinsk terminologi alternativt Lundh & Malmqvist: Medicinska Ord Goodman och Gilman: The Pharmacological Basis of Therapeutics (farmakologiskt standardverk som kan användas som uppslagsverk). Kurslitteraturen är engelsk och även många andra uppgifter under kursen baseras på engelska texter. Vi rekommenderar därför ett bra engelsk-svenskt/svensk-engelskt lexikon. Det finns många alternativ i bokhandeln och du kommer att ha stor nytta av en sådan investering. NYA BETYGSREGLER Alla studenter vid fakultetens program och fristående kurser, som har antagits höstterminen 2007 och senare, ska ha graderade betyg (VG, G, U). Farmakologikursens tentamens teoretiska del kommer att betygssättas enligt följande:

4 Totalt 60 % av maximal poäng är gräns för godkänt (G). Totalt 80 % av maximal poäng är gräns för väl godkänd (VG). Som ett led i kvalitetsarbetet har vi också infört en ny regel som innebär att för godkänt resultat ska även 40 % på varje delavsnitts maximala poäng vara uppfyllt. Den teoretiska delen av tentan kommer att bestå av fyra (4) delavsnitt och om en student inte har 40 % av delavsnittets maximala poäng måste delavsnittet tenteras om inom fyra (4) veckor efter utlämning av rättad tenta. För att bli godkänd på det resterande delavsnittet krävs 60 % av den maximala poängen på delavsnittet. Om studenten inte når upp till 60 % vid omtentamenstillfället måste hela tentan dvs alla delavsnitt tenteras om, och samma regler gäller då som vid första tentamenstillfället. (Exempel: en student har erhållit 61% av maxpoäng på tentamens teoretiska del, men enbart 39% på Lena Bergströms avsnitt om nervsystemets farmakologi. Då måste studenten tentera om nervsystemets farmakologi inom fyra veckor och då få minst 60% av den maximala poängen dvs 18p i detta exempel). Tentamens laborationsdel omfattas inte av betyg utan där gäller 50 % av maximal poäng för godkänt. För godkänt betyg på kursens laborativa del krävs godkända laborationer och godkänd laborationstenta. OMPRÖVNING AV LÄRARES RÄTTNING Om en student anser att en fråga inte blivit korrekt bedömd ska en skriftlig motivering på en särskild blankett lämnas till Johanna Svensson, C4 plan 3. Den skriftliga motiveringen ska lämnas in före ett visst datum som meddelas i samband med att den rättade tentamen lämnas tillbaka. Några andra sätt att få sin tentamens rättning omprövad förekommer inte vid avdelningen.

5 Allmän information om arbete med PM och laborationsrapporter Varför skall jag göra en PM och laborationsrapport? En viktig roll för den yrkesverksamma apotekaren och receptarien är att kommunicera med allmänheten, kollegor, vårdpersonal, m.fl, på ett sådant sätt att informationen når fram och blir förståelig. För detta krävs goda fackkunskaper men också god förmåga att uttrycka sig på svenska och engelska och kunna anpassa framställningen till mottagarens kunskapsnivå. Redovisningar av PM och labbar ska ge Dig en övning i kommunikation. Nedan hittar Du allmänna råd och anvisningar i enlighet med FarmKom (Kommunikation för farmaceuter). Mer specifik information, se dokumenten PM respektive Laborationsrapport. Vilken målgrupp skriver jag för? Du skall alltid utgå från att Du skriver för en anvisad målgrupp. Det är viktigt att nivåanpassa informationen och det innebär att sådana termer som den målgruppen inte känner till måste Du förklara. Mer specifik information, se dokumenten PM respektive Laborationsrapport. Hur söker jag information? För att söka vetenskapliga artiklar använder du lämpligen PubMed Här kan Du söka på ett eller flera sökord. Artiklarna är ordnade i tidsordning så att de senaste ligger överst på listan. Du kan söka på ett eller flera sökord eller på författarnamn. Artiklarna är ordnade i tidsföljd. Många tidskrifters artiklar finns online på PubMed eller bland Uppsala Universitets elektroniska tidskrifter: Observera att Du måste använda Ditt UpUnet-S-konto för att komma åt dessa tidskrifter. Internet kan vara en bra kunskapskälla men använd inte material från Internet helt okritiskt. Det finns bra hemsidor som Läkemedelsverket, Apoteket, Socialstyrelsen osv. Om Du googlar direkt på ett sökord är risken stor att Du får fram material som är fullständigt vansinnigt och absolut inte faktagranskat av någon expert. Hur hanterar jag språk, facktermer, grammatik? Det är mycket viktigt att kunna skriva begripliga sammanfattningar av olika uppgifter i ett framtida yrkesliv och många studenter har tränat detta mycket litet. Här kommer några tips: Ett problem är att finna goda svenska ord för vad man skall beskriva men i redovisningar och rapporter accepteras inte "svengelska termer" som t ex bindningssite det heter bindningsställe! Vissa engelska termer är svåra att förklara och översätta till god svenska, men försök! En hjälp i detta sammanhang är biotermgruppens hemsida Där kan Du också ställa frågor om ord Du inte klarar av själv! Sätt den engelska

6 termen inom parentes första gången Du använder den svenska beteckningen så blir det lättare att förstå. Latinska ord ska kursiveras. Förklara nya termer och begrepp. Det ni gått igenom i utbildningen behöver inte förklaras. Undvik alltför långa meningar och kontrollera syftningsfel, vilka lätt slinker in i en text. Särskriv inte ut sammansatta ord. Det är det vanligaste språkfelet i era uppsatser. Det är stor skillnad mellan en svart hårig sjuk sköterska och en svarthårig sjuksköterska! Använd datorns stavningskontroll innan Du skickar in din uppsats. Låt gärna en kurskamrat läsa den innan Du skickar in. Lexikon, ordböcker och handböcker Ett bra engelsk-svenskt lexikon, Svenska Akademins Ordlista och en bra medicinsk terminologibok är A och O för Dina studier. Inköpet kan kännas kostsamt men i längden kommer Du att ha stor nytta och glädje på alla programmets kurser av en sådan investering. Språkverkstaden Språkverkstaden är öppen för alla studenter vid Uppsala universitet som själva känner behov av hjälp med skriftlig eller muntlig framställning. Både i universitetsstudierna och i arbetslivet behövs en god förmåga att hantera språket i tal och skrift. Språkverkstaden erbjuder alla studenter hjälp med att utveckla denna förmåga. Vid Språkverkstaden finns möjlighet att boka tid med någon av handledarna. Du kan få hjälp både svenska och engelska. Om Du har problem t.ex med dyslexi kan Du få hjälp att kontakta Studenthälsan. Plagiat Du får inte plagiera text från annan student eller bok/artikel, men korta citat är naturligtvis tillåtna. Om någon gör anspråk på att en text är en egen skapelse och inte uppger källor, är det plagiat. Den nya texten måste ha ett visst mått av självständighet och originalitet. Man kan alltså inte heller göra ordagranna översättningar av engelsk text. Förekomsten av plagiat kommer att kontrolleras med hjälp av en databas Urkund dit alla PM sänds i sin slutversion innan de kommer till rättande lärare. Var noggrann med att få med alla referenser i referenslistan. Om referenser saknas kan det alltså anses som plagiat och PM underkännas. Om du känner dig osäker på vad plagiat är kan du läsa urkunds plagiathandbok. Referenshantering En vetenskaplig referens refererar till en artikel eller bok eller elektronisk hemsida som är vetenskapligt trovärdig. De tidskrifter som finns i Elektroniska tidskrifter vid Uppsala universitet kan utgöra sådana referenser. Hemsidor på Internet kan ofta utgöra problem om de inte direkt är knutna till universitet eller forskningsinstitut. Sådana referenser kan alltså inte alltid godkännas. Var kritisk i Ditt förhållningssätt till den information som presenteras där. Rådfråga gärna handledaren. Allmänt

7 avrådes från att använda Wikipedia som inte är faktagranskad. Det är mycket bättre att använda NE (Nationalencyklopedin). Hantering av referenser i skriftliga redovisningar I den löpande texten skall källorna anges. Ni refererar alltså till den bok eller artikel där en författare redovisar vissa fakta. I slutet på litteraturarbetet skriver ni en referenslista med utförlig information om samtliga artiklar, böcker eller eventuella websidor ni refererat till i texten. Inga referenser skall finnas i den löpande texten som inte finns i referenslistan, och omvänt. Referenser i texten (enligt International Journal of Pharmaceutics regler): I texten anges en referens med författare och årtal. Om en artikel med ETT författarnamn refereras: text (Nilsson, 2004) Om en artikel med TVÅ författarnamn refereras: text (Uvnäs-Moberg och Petersson, 2004) Om en artikel med TRE eller FLERA författarnamn refereras: text (Johansson et al., 1986) Referenslista skrivna enligt International Journal of Pharmaceutics regler Referenslistan skrivs i bokstavsordning (efternamn). Det gäller oberoende om det är tidskrifter, böcker eller internetreferenser. Referenser till bilder behandlas på precis samma sätt. Tidskrift Författare, år, Titel, Tidskrift, volym, sidor Exempel: Johansson K., Svensson S., Ander sson G., Petersson O., Digitalis kliniska synpunkter och verkningsmekanismer. Pharm. Weekbl. Sci., 8, Nilsson G., ST-höjning på EKG ett diagnostiskt problem. Grundlig kännedom om ST-sträckan krävs för rätt behandling. Läkartidningen, 101, Uvnäs-Moberg K., Petersson M., Oxytocin biokemisk länk för mänskliga relationer. Mediator av antistress, välmående, social interaktion, tillväxt, läkning. Läkartidningen, 101, Bok Författare, År, Boktitel. Förlag, Stad, Land, ev. utgåva (stad, land anges inte alltid i boken och får då uteslutas) Exempel: Rang H.P., Dale M.M., Ritter J.M., Flower R.J., Henderson G., 2012, Rang & Dale s Pharmacology, Elsevier Churchill Livingstone, 7th ed. FASS, LIF Service AB, Stockholm. Läkemedelsboken Årtal, Årtal. Apoteket AB, Stockholm.

8 Läkemedelsguiden, Läkemedelsverket, Uppsala. Norlén T., Lindström E., 2009, Farmakologi. Liber AB, Stockholm. Kapitel i en bok Kapitelförfattare, År, Titel på kapitlet. I bokförfattare (svenska red. alternativt engelska ed.), bokens namn, bokförlag, ort, land, sidor. Exempel: Leslie F.M., Loughlin S.E., 1993, Ontogeny and plasticity of opioid systems. I Hammer R.P. Jr. (ed.), The neurobiology of opiates, CRC Press, Boca Raton FL, USA, Hernandez-Avila C.A, Kranzler H.R., 2011, Alcohol Use Disorders. I Ruiz P., Strain E. (eds.), Lowinson and Ruiz s Substance Abuse. A comprehensive textbook, Wolters Kluwer, Lippincott Williams & Wilkins, Philadelphia, PA, USA, Internetreferenser Författare/namn på organisation, år, hela adressen, datum, klockslag. Exempel: Socialstyrelsen, 2008, Radon.htm, , kl Läkemedelsverket, 2009, , kl

9 PM Varför skall jag göra PM? En viktig roll för den yrkesverksamma apotekaren och receptarien är att kommunicera med allmänheten, kollegor, vårdpersonal, m.fl., på ett sådant sätt att informationen når fram och blir förståelig. För detta krävs goda fackkunskaper och också god förmåga att uttrycka sig på svenska och kunna anpassa framställningen till mottagarens kunskapsnivå. PM-arbetet kommer att ge Dig en övning i skriftlig och muntlig kommunikation i enlighet med FarmKom (Kommunikation för farmaceuter). Du kommer att träna din förmåga att söka relevant information inom ett område inom farmakologi. Du kommer att få fördjupad kunskap inom området och också träna att sammanställa och presentera fakta inför kurskamrater och lärare. Vilken är målgruppen? Du skall alltid utgå från att Du skriver för en anvisad målgrupp. Det är viktigt att nivåanpassa informationen och det innebär att sådana termer som den målgruppen inte känner till måste Du förklara. För PM är målgruppen kollegor (kamrater) så i den muntliga eller skriftliga presentationen av ditt PM ska du skriva och prata så att en kamrat kan läsa den och förstå innehållet. Hur bedöms litteraturuppgiften? Litteraturuppgiften bedöms utifrån följande kriterier Form o Struktur (t.ex. rubriksättning, styckeindelning) o Val av, och korrekt användande av, illustrationer, tabeller, figurer o Referenshantering i text och referenslista o Följt instruktioner Innehåll o Faktainnehåll (relevant och korrekt angiven information) o Faktanivå (anpassat till målgruppen) o Faktainhämtning (kunna söka och välja relevant material) o Huvudbudskapets tydlighet Språk o Förklaring av facktermer o Förklaring av förkortningar o Förmåga att uttrycka sig på god svenska Informationsmöte Kursen samlas (se schema för tid och plats) då ämnena delas ut av kursledaren. Alla ämnen är valda med avseende att utgöra en fördjupning inom ett visst område. Vissa ämnen kommer att tas upp i undervisningen men då på ett basalare plan, andra inte. Handledare Ingrid Nylander handleder arbete 1-10 och Lena Bergström arbete Instruktioner Du blir tilldelad en vetenskaplig översiktsartikel som behandlar en specifikt farmakologisk frågeställning, se nedan. Den utdelade artikeln ska ses som en

10 introduktion i frågeställningen. När Du läst igenom Din artikel behöver Du söka efter fler vetenskapliga artiklar för att få en bakgrund inom området och komplettera information som finns i den tilldelade artikeln. Förutom översiktsartikeln ska varje uppsats innehåll baseras på minst 3 vetenskapliga artiklar som Du själv ska ta fram och referera till. Använder Du annan litteratur som underlag t ex läroboken, FASS, Läkemedelsboken ska dessa också anges i referenslistan. Du kommer att arbeta individuellt med litteraturuppgiften. Halva studentgruppen ska lämna in en skriftlig redogörelse; andra hälften ska presentera samma ämnen muntligt. Skriftlig redovisning Arbetet ska omfatta c:a 3 A4-sidor ( ord, exklusive tabeller, figurer, bilder, bildtexter och referenser). Om arbetet är för långt eller för kort kommer det att sändas tillbaka till studenten. Font: Times New Roman, 12 punkter; 1.5 radavstånd Titelsida: På första sidans övre högra del skriver Du ditt namn, personnummer och kursomgång. Titel på arbetet skriver Du därefter centrerat på sidan. Inledning : Artikeln du tilldelats anger vilken infallsvinkel Din uppsats ska ha. Du måste först och främst skaffa Dig kännedom om det ämne Du ska skriva om och det gör Du lättast genom att använda läroboken eller annan tidigare kurslitteratur. Även Läkemedelsboken och FASS kan ge värdefull information. Inledning/bakgrund ska uppta max en halv A4-sida av ditt arbete. Huvuddelen av PM-arbetet ska avhandla det ämne du blivit tilldelad. Läs och sammanfatta de artiklar du letat upp. Ange underrubriker för olika avsnitt. Under bilder, figurer och tabeller ska stå en kort beskrivande text samt referera till den artikel du funnit bilden. Värdering eller slutsats: Arbetet ska avslutas med en värdering eller slutsats, där dina slutsatser eller åsikter om ämnet lyfts fram. Det är inte detsamma som ett sammandrag av innehållet i arbetet. Referenser: Sist i dokumentet ska referenser anges. (Hemsidor är inte regelrätta referenser eftersom information på nätet uppdateras/försvinner. Hemsidor ska därför helst inte förekomma i referenslistan eller i texten, bemöda dig att hitta pappersupplagan!) Referenserna ska anges i bokstavsordning (efternamn). Det gäller oberoende om det är tidskrifter, böcker eller internetreferenser. Referenser till bilder behandlas på precis samma sätt. Inlämning av arbetet Alla uppsatser ska lämnas in elektroniskt. Dokumentet ska namnges med Ditt efternamn + förnamn (t ex Anka.Kalle.docx). Dokument som namngetts på annat sätt skickas i retur. Arbetet ska skickas in via Studentportalen. På kurstillfällets första sida hittar du i vänsterspalten rubriken PM, inlämning 1 respektive PM, inlämning 2. Sedan framgår det enkelt hur du ska gå vidare. Dokument som skickas till PM, inlämning 2 skickas vidare till Urkund automatiskt. Sista dag för inlämning 1 och 2: Se Studentportalen.

11 Kontrollera följande innan Du skickar in Din uppsats: Namnge dokumentet med efternamn följt av förnamn. På första sidan skriver du också ditt namn, personnummer och kurs längst upp till höger. Titeln ska finnas på första sidan. Arbetet består av en kort introduktion, huvudavsnittet med underrubriker, slutsats eller värdering samt referenslista. Referenslistan är skriven i bokstavsordning enligt de anvisningar som angetts ovan. Referenser inom parentes efter den mening/det stycke vars innehåll refererar till den aktuella artikeln/boken. Stavning och grammatik är kontrollerad. Latinska ord skrivs med kursiverad stil. Sista inlämningsdag datum: se Studentportalen. Muntlig redovisning Halva kursen kommer att göra en muntlig presentation vilket kräver minst lika goda förberedelser som en text om ord. Presentationen ska göras i Powerpoint under c:a 20 minuter (med c:a menas här +/- 2-3 minuter!). Detaljschema delas ut i god tid före presentationen. OBS! obligatorisk närvaro under hela presentationen du deltar i. Presentationen ska vara disponerad på samma sätt som det skriftliga arbetet, dvs. innehålla Bakgrund eller introduktion Sammanfattning av artiklarnas intressantaste resultat Slutsats eller värdering Referenser/källor Tänk på att: Ha inte för mycket text/information i varje bild! Hellre stolpar än långa meningar! En bild säger mer en tusen ord! Kan den som sitter längst bak läsa texten/se bilden? Tala inte för fort! Vänd dig mot åhöraren! Använd pekpinne! Låt tal och bild samarbeta dvs prata inte om en sak samtidigt som du visar en bild på något annat Undvik läsa innantill från ett mnaus Översiktsartiklar 1. Nya farmakologiska behandlingsstrategier vid typ 2- diabetes. Nyenwe et al., Management of type 2 diabetes: evolving strategies for the treatment of patients with type 2 diabetes. Metabolism Clinical and Experimental. 60, Farmakologisk behandling av fetma hos unga.

12 Iughetti et al., Pharmacological treatment of obesity in children and adolescents: present and future. Journal of Obesity, doi: /2011/ Nya behandlingsstrategier vid migrän. Lovell & Marmura, New therapeutic developments in chronic migraine. Current Opinion in Neurology. 23, Endocannabinoida system som läkemedelsmål. Ligestri et al., From endocannabinoid profiling to endocannabinoid therapeutics, Current Opinion in Chemical Biology. 13, Nya farmakologiska mål vid osteoporos. Roux, New treatment targets in osteoporosis. Joint Bone Spine, 77, Farmakologisk behandling av IBS. Chang et al., Current and emerging therapies in irritable bowel syndrome: from pathophysiology to treatment. Trends in Pharmacological Sciences, 31, Nya behandlingsstrategier för astma. Barnes, New therapies for asthma: is there any progress? Trends in Pharmacological Sciences, 31, Nya farmakologiska mål för antikoagulantia. Harbrecht, Old and new anticoagulants. Hämostaseologie, 31, Inhalationsanestetikas verkningsmekanism på cellulär nivå. Hemmings et al., Emerging molecular mechanisms of general anesthetic action. Trends in Pharmacological Sciences. 26, Farmakologisk behandling av hosta. Reynolds et al., The pharmacology of cough. Trends in Pharmacological Sciences, 25, Leptin och leptinreceptorer som målprotein för läkemedelsbehandling vilka tänkbara möjligheter finns? Peelman et al., Techniques: New pharmacological perspectives for the leptin receptor. Trends in Pharmacological Sciences. 27, Framtida tänkbara neuroprotektiva behandlingsmöjligheter vid Alzheimers sjukdom. Palmer, Neuroprotective therapeutics for Alzheimer s disease: progress and prospects. Trends in Pharmacological Sciences. 32, Endothelin systemet mål för framtida behandling av hjärtsjukdom? Kirkby et al., The endothelin system as a therapeutic target in cardiovascular disease: great expectations or bleak house? British Journal of Pharmacology. 153, Cytokiners roll vid reumatoid artrit nya behandlingsstrategier? Moss et al., Drug insight: tumor necrosisfactor-converting enzyme as a pharmaceutical target for reumatoid arthritis. Nature Clinical Practice. 4, Nuvarande och framtida behandlingar av nikotinberoende.

13 Le Foll and Goldberg, Control of the reinforcing effects of nicotine by associated environmental stimuli in animals and humans. Trends in Pharmacological Sciences. 26 (6), Neurotransmittor- transportörer och framtida läkemedel. Gether et al., Neurotransmittor transporters: molecular function of important drug targets,. Trends in Pharmacological Sciences. 27, Monoklonala antikroppar framtida behandlingsmöjligheter? Walsh, Second-generation biopharmaceuticals. European Journal of Pharmaceutics and Biopharmaceutics. 58, Tachykinin receptorers roll vid behandling av gastrointestinala motilitetsstörningar och smärta i magtarmkanalen. Sanger, Neurokinin NK1 and NK3 receptors as targets for drugs to treat gastrointestinal motility disorders and pain British Journal of Pharmacology. 141, Nya behandlingsmöjligheter vid Parkinsons sjukdom. Schwarzschild et al., Targeting adenosine A2A receptors in Parkinson s disease Trends in Neurosciences. 29, Cortikotropinreceptorer tänkbart målprotein för farmakologisk behandling av olika sjukdomar som drabbar CNS. Arzt and Holsboer, CRF signaling: molecular specificity for drug targeting in the CNS Trends in Pharmacological Sciences. 27,

14 Laborationsrapport Varför skall jag göra en laborationsrapport? En viktig roll för den yrkesverksamma apotekaren och receptarien är att kommunicera med allmänheten, kollegor, vårdpersonal, m.fl., på ett sådant sätt att informationen når fram och blir förståelig. För detta krävs goda fackkunskaper men också god förmåga att uttrycka sig på svenska och kunna anpassa framställningen till mottagarens kunskapsnivå. Laborationsrapportskivning kommer att ge Dig en övning i skriftlig kommunikation i enlighet med FarmKom (Kommunikation för farmaceuter). Du kommer att träna din förmåga att skriva en kortfattad redogörelse för en utförd praktisk uppgift inom farmakologin. Laborationerna kompletterar föreläsningar och seminarier och underlättar förståelsen för farmakologiska frågeställningar. Du kommer att få fördjupad kunskap om farmakologisk metodik och träna att sammanställa, tolka, diskutera och presentera resultat. Vilken målgrupp skriver jag för? Du skall alltid utgå från att Du skriver för en anvisad målgrupp. Det är viktigt att nivåanpassa informationen och det innebär att sådana termer som den målgruppen inte känner till måste Du förklara. För laborationsrapporten är målgruppen kollegor (kurskamrater) som inte har gjort laborationen. Bedömningskriterier Din laborationsrapport kommer att bedömas utifrån dessa fyra olika bedömningskriterier. 1. Innehåll Laborationsrapporten ska innehålla det som är relevant för själva laborationen, exempelvis teori, farmakologiska effekter, verkningsmekanismer och resultat. För att uppfylla detta mål kan du ta hjälp av kursboken, föreläsningsmaterial och laborationshandledning. Om det är något du inte förstår, ta hjälp av handledare eller andra lärare. 2. Form Med form menas bland annat typsnitt, rubriker, bilder, diagram och bildtexter. Laborationsrapporten ska vara snygg, prydlig och se sammanhängande ut. 3. Språk Även om du förstår vad laborationen går ut på måste du kunna uttrycka det i text för att bli godkänd på laborationsrapporten. Er lärare ska inte behöva rätta språket utan ska i sin rättning fokusera på innehållet. Be en kursare läsa igenom rapporten, det är lätt att bli blind på det man själv skriver. Använda alltid rättstavningsprogram, om du inte har det på din

15 egen dator öppna då filen på någon av datorerna på BMC. Om du har problem (eller vill förbättra) din förmåga att uttrycka dig skriftligt, ta kontakt med språkverkstan (om du tagit kontakt med språkverkstan kan du få förlängd deadline). För information om Språkverkstaden se 4. Plagiat För att bli godkänd måste ni med egna ord förklara laborationen, att kopiera stycken från varandra är inte tillåtet. Varje rapport körs genom URKUND där innehållet jämförs med material från internet, förlagsmaterial och studentmaterial. Om er rapport har fått träff i URKUND kommer er lärare/handledare att bedöma hur allvarlig träffen är. Om träffen är alltför lik någon annan källa kommer vi be er att skriva om stycket, om vi anser att träffen räknas som plagiat kan ni bli anmälda till disciplinnämnden. Om du känner dig osäker på vad plagiat är kan du läsa urkunds plagiathandbok.