RAPPORT. Riskbedömning avseende tekniska olycksrisker för Dp Hassla 2:78 m.fl. i. Falköping kommun. Rapportnummer: Datum:

Transkript

1 RAPPORT Riskbedömning avseende tekniska olycksrisker för Dp Hassla 2:78 m.fl. i Falköpings kommun AB, Solnavägen 4, Stockholm, Org.nr , Rapportnummer: Datum: Beställare: Vår uppdragsansvarige: Falköping kommun Soroosh H Rad Falköping Jens Bengtsson jens.bengtsson@structor.se

2 Datum Revidering Status Författad av Granskad av Granskningshandling Sofia Johansson/ Lars Strömdahl Slutgiltig handling Sofia Johansson/ Lars Strömdahl Anna-Karin Davidsson Anna-Karin Davidsson AB Solnavägen Stockholm Org.nr (35)

3 Sammanfattning har via Structor Nyköping fått i uppdrag av Falköpings kommun att beskriva och bedöma aktuella olycksrisker i samband med detaljplan för Hassla 2:78 m.fl. Det aktuella området är beläget i centrala Kinnarp-Slutarp samhälle och gränsar i öster mot riksväg 46. Den planerade markanvändningen avser bostadsändamål och äldreboende. Kommunen avser endast bebygga området bortom den streckade linjen, befintlig bebyggelse, vilket innebär att byggnader på planområdet är som närmst 45 meter från riksväg 46. Syftet med riskbedömningen är att utgöra ett underlag för Falköping kommuns fortsatta planering och exploatering, med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor. Målet är att i riskbedömningen utreda risknivåer och föreslå rimliga och konkreta riskreducerande åtgärder som möjliggör en acceptabelt låg risknivå för den föreslagna verksamheten. Vid riskidentifieringen identifierades transporter av farligt gods som riskkälla med möjlig påverkan på fastigheten och bedömdes kräva vidare utredning. En kvantitativ riskanalys med avseende på transporter med farligt gods och urspårningar har därför genomförts. Som underlag till riskanalysen används en kartläggning av transportflödet med farligt gods från Kartläggningen anger ett intervall för mängden farligt gods i de olika transporterade klasserna. Användandet av den största mängden i det uppmätta intervallet kan anses vara konservativt då mängden farligt gods har minskat de senaste åren, men används ändå för att säkerställa att riskerna inte underskattas. Resultaten visar på, att utifrån individrisken, kan bebyggelse tillåtas redan på ett avstånd av 35 meter, alltså 10 meter närmre än det förutsatta bebyggelsefria avståndet 45 meter. Samhällsrisknivån är sådan att riskreducerande åtgärder bör genomföras utifrån ett kostnadsnytta perspektiv vid exploatering av planområdet. Då det genomsnittliga bebyggelsefria avståndet bedöms vara 25 meter, påverkas samhällsrisken inte nämnbart av avståndsskillnaden upp till 45 meter. Utifrån beräkningsresultatet är det därmed acceptabelt att bygga på ett avstånd av 35 meter från riksväg 46. Identifierade möjliga åtgärder att införa i detaljplanen är: Området inom 35 meter från riksväg 46 ska utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Utrymning från byggnader ska möjliggöras i byggnadssida som vetter bort från riksväg 46. Om dessa åtgärder vidtas bedöms den aktuella fastigheten vara lämpad för bostadsändamål och eventuellt äldreboende, med avseende på människors hälsa och säkerhet i enlighet med PBL. 3 (35)

4 Innehåll 1 INLEDNING SYFTE OCH MÅL AVGRÄNSNINGAR KRAVBILD UNDERLAGSMATERIAL OMRÅDESBESKRIVNING OMFATTNING OCH DJUP AV RISKHANTERING OMFATTNING AV RISKHANTERING RISKANALYS RISKVÄRDERING RISKIDENTIFIERING PÅVERKAN PÅ PLANOMRÅDET FRÅN OMGIVNINGEN SKYDDSVÄRT IDENTIFIERADE OLYCKSSCENARIER/ HÄNDELSER RISKANALYS BERÄKNINGSRESULTAT GRUNDBERÄKNING INDIVIDRISK BERÄKNINGSRESULTAT GRUNDBERÄKNING SAMHÄLLSRISK OSÄKERHETER OCH KÄNSLIGHETSANALYS RISKVÄRDERING JÄMFÖRELSE MED RISKKRITERIER BEHOV AV RISKREDUCERANDE ÅTGÄRDER SLUTSATS REFERENSLISTA BILAGA A FREKVENSBERÄKNINGAR BILAGA B KONSEKVENSBERÄKNINGAR BILAGA C BERÄKNING AV RISKNIVÅER BILAGA D REFERENSLISTA BILAGA A, B OCH C (35)

5 1 Inledning har via Structor Nyköping fått i uppdrag av Falköpings kommun att beskriva och bedöma aktuella olycksrisker i samband med detaljplan för Hassla 2:78 m.fl. Bakgrunden är en ansökan om planbesked för att planlägga fastigheten. Detaljplanen syftar till att ändra markanvändningen till bostadsändamål och äldreboende, från det tidigare industriändamålet. 1.1 Syfte och mål Syftet med riskbedömningen är att utgöra ett underlag för Falköping kommuns fortsatta planering och exploatering, med hänsyn till människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor. Därigenom är syftet också att uppfylla Länsstyrelsens krav på att riskhanteringsprocessen ska beaktas vid planering inom 150 meter från en transportled med farligt gods. Målet är att i riskbedömningen utreda risknivåer och vid behov föreslå rimliga och konkreta riskreducerande åtgärder för att skapa en acceptabelt låg risknivå för den föreslagna verksamheten. 1.2 Avgränsningar Denna riskbedömning är avgränsad till att behandla tekniska olycksrisker som har en direkt påverkan på människors liv och hälsa. Exempel på tekniska olycksrisker är risker från industrianläggningar, transportsystem och kemikalier. Effekter på människors hälsa till följd av långvarig exponering av exempelvis buller eller luftföroreningar beaktas inte. Ingen hänsyn tas till attentat eller händelser som genomförs med uppsåt. 1.3 Kravbild Riskbedömningen avser att uppfylla de krav på riskhantering som Länsstyrelsen i Västra Götalands län ställer i sin riskpolicy Riskhantering i detaljplaneprocessen 1. Där anges ett riskhanteringsavstånd på 150 meter intill transportleder för farligt gods, inom vilket riskhanteringsprocessen ska beaktas i framtagandet av detaljplaner. Även rekommendationerna i Riskhänsyn vid ny bebyggelse 2 samt Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen - RIKTSAM 3, se Figur 1, beaktas. De senare dokumenten gäller inte specifikt i Västra Götalands län, men bedöms vara en lämplig utgångspunkt för riskhanteringen. Detta är ett angreppssätt för att beakta olycksrisker i de avvägningar som görs vid fysisk planering som bottnar i krav som finns både i plan- och bygglagen 4 (PBL) och miljöbalken 5 (MB). Kraven som ställs i PBL utgår från att bebyggelse och byggnadsverk lokaliseras till mark som är lämpad för ändamålet med hänsyn till bland annat människors hälsa och säkerhet samt risken för olyckor, översvämning och erosion. 5 (35)

6 Figur 1. Styrande dokument som anger kravbilden för denna riskbedömning. 1.4 Underlagsmaterial Följande underlagsmaterial har funnits tillgängligt vid genomförandet av denna riskbedömning: Karta planavgränsning Hassla 2:78 m.fl. Bilaga 1: Karta Avtalsområde. Stadsbyggnadsavdelningen, Falköpings kommun, Mail med underlag från kommunen med information samt foton från området. Övriga underlagsmaterial som använts vid riskbedömningen refereras till löpande i texten. 6 (35)

7 2 Områdesbeskrivning Det aktuella området Hassla 2:78 m.fl. är beläget i centrala Kinnarp-Slutarp samhälle och omfattar en yta på ca 7300 kvm, se Figur 2. Den nuvarande markanvändningen är för industriändamål till följd av att det förut fanns en textilindustri på platsen som upphörde på 90-talet. Området gränsar i öster mot riksväg 46. Den planerade markanvändningen avser bostadsändamål och äldreboende. Förutsättningarna är att kommunen endast avser bebygga området bortom den streckade linjen, befintlig bebyggelse, i Figur 2. Detta innebär att byggnader på planområdet är som närmst 45 meter från riksväg 46. Befolkningstätheten i Kinnarps tätort är 716 invånare per km 2 år Denna siffra var år invånare per km 2. Detta är en minskning och därför antas år 2010 siffra motsvara dagens befolkningstäthet. 45 m Riksväg 46 Figur 2. Kartbild överområdet. 7 (35)

8 3 Omfattning och djup av riskhantering 3.1 Omfattning av riskhantering I detta uppdrag genomförs en riskbedömning enligt de principer som presenteras i riskhanteringsprocessen enligt ISO , se Figur 3. Det innebär att det sista steget i riskhanteringsprocessen (Riskbehandling) genomförs av Falköping kommun i samband med fastställande av detaljplan för området. Figur 3. Riskhanteringsprocessen anpassad utifrån ISO Riskanalys Riskbedömningen genomförs som en kvantitativ analys där individ- och samhällsrisknivåer beräknas. Tillämpade riskvärderingskriterier för både individ- och samhällsrisk utgår från de föreslagna kriterierna i Värdering av risk 8. Den kvantitativa analysen baseras på att sannolikhet och konsekvens för en händelse skattas så att risken kan beräknas. Bedömningen omfattar riskpåverkan på människa inom planområdet. I denna analys beräknas de två riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Individrisk är sannolikheten (ofta presenterad som frekvensen per år) för att en fiktiv person som ständigt befinner sig på en specifik plats omkommer. Individrisken är därför platsspecifik och tar ingen hänsyn till hur många personer som kan påverkas av skadehändelsen. Syftet med riskmåttet är att tillse att enskilda individer inte utsätts för icke-tolerabla risker. Samhällsrisk utgörs av sannolikheten för att ett visst antal personer omkommer till följd av en olycka. Samhällsriskmåttet tar hänsyn till befolkningstäthet och studeras över ett område som normalt är en kvadratkilometer stort. Risken redovisas ofta som en s.k. F/N-kurva som visar den ackumulerade frekvensen (per år) för ett visst utfall mätt i antal döda. 8 (35)

9 3.3 Riskvärdering Vid beräkning av riskmåtten individ- och samhällsrisk kommer riskvärderingens jämförelse med riskkriterier, i detta fall de nivåer och principer som föreslås av DNV 8, att användas, se Figur 4. Dessa är tillämpbara för de två riskmåtten individrisk och samhällsrisk. Figur 4. Riskvärderingskriterier anpassade utifrån DNV 8. ALARP-området definieras på samma sätt för individsom samhällsrisk. Det finns ett antal grundläggande principer avseende värdering av och förhållningssätt till olycksrisk formulerade, se Figur 5. Dessa principer är applicerbara på såväl kvalitativ som kvantitativ värdering. Det ger dessutom en bakgrund till varför DNV:s kriterier ser ut som de gör, vilket kan bidra till och underlätta vid tolkning respektive omsättning av resultat från riskbedömningar där kriterierna nyttjas. Detta bedöms vara särskilt relevant i den slutgiltiga planläggningen och vid avvägning mellan riskpåverkan och andra planaspekter. Figur 5. Grundläggande principer för riskvärdering. Principerna visar behovet av att belysa risker utifrån både den enskilda individen och grupper i samhället. Behoven täcks i huvudsak genom att beakta de två mått på risk som kallas individrespektive samhällsrisk. Individ- och samhällsrisk är därför att se som kompletterande riskmått som bör gälla parallellt, vilket även framhålls av flera aktör däribland Länsstyrelsen i Stockholms län 9. 9 (35)

10 4 Riskidentifiering I detta avsnitt identifieras de riskkällor i omgivningen som kan tänkas ha en påverkan på verksamheten, det skyddsvärda samt vilka typer av scenarier/händelser som kan leda till en påverkan mot det som är skyddsvärt. 4.1 Påverkan på planområdet från omgivningen De identifierade riskkällorna i området består av: - Transporter av farligt gods på riksväg 46 - En cistern med eldningsolja på Frökindsgården Äldreboende (ca 140 meter bort) Riksväg 46 Riksväg 46 är en rekommenderad transportled för farligt gods. Den har i anslutning till planområdet hastighetsbegränsningen 50 km/h. För uppskattning av trafikflödet har uppgifter från Trafikverket använts. Enligt uppgifter från år 2014 trafikeras sträckan av runt 2870 fordon per dag, varav den tunga trafiken består utav 360 lastbilar 10. En uppräckning med 1 % per år till 2035 används i beräkningarna, vilket motsvarar 3500 fordon varav 440 tung trafik. Statistik från TRAFA visar på en minskning av transporter av farligt gods med 54 procent mellan år och år Med hänsyn till detta bedöms de data som finns för flödet av farligt gods från år motsvara ett konservativt antagande för dagens nivåer, se Tabell 1. Tabell 1. Transporter med farligt gods på riksväg Uppmätta mängder inkluderar min- och maxvärden, vilka båda kommer att beaktas fortsättningsvis i riskbedömningen. ADR-S klass Uppskattat flöde på riksväg 46 gäller för 2006 (min-max) [ton/månad] Genomsnittlig godsmängd per transport 14 [ton] Antal transporter (min-max) [passager/mån] Antal transporter (min-max) [passager/år] 1 0 2, , , , , , , , * , , Totalt * De transporterade mängderna var så små att någon genomsnittlig mängd inte kunnat beräknas utifrån underlaget. Angivet värde är en uppskattning Frökindsgården Äldreboende På Hassla 10:1 finns Frökindsgårdens äldreboende belägen 140 meter från planområdet. Fastigheten hade fram till 30 juni 2015 tillstånd för hantering av brandfarlig vara i form av en cistern som innehåller eldningsolja med tillhörande utrustning och rörledningar 15. Förvaringen sker på stort avstånd från planområdet och bedöms därför inte ha påverkan på områdets risknivåer. 10 (35)

11 4.2 Skyddsvärt Det skyddsvärda definieras som människors liv och hälsa, både inom fastigheten och i närområdet. 4.3 Identifierade olycksscenarier/ händelser Baserat på ovan identifierade riskkällor konstateras att det att i huvudsak transporter av farligt gods som bidrar till förhöjda risknivåer inom aktuellt planområde. De olycksscenarier som kan förekomma i olyckor vid transport av farligt gods presenteras i Tabell 2. Tabell 2. Allmänna beskrivningar av olycksscenarier för de olika klasserna av farligt gods. Generella bedömningar av påverkan baseras på tillgänglig litteratur 3,16,17. ADR-S klass 1 - Explosiva ämnen och föremål Beskrivning De explosioner som olyckor med ADR-S klass 1 kan medföra påverkar omgivningen med tryckpåverkan, värmestrålning och splitter. Vid stora mängder explosiva varor kan skador från tryckvågen uppstå på flera hundratals meter, och splitterskador på uppemot en kilometer. 2 Gaser Olycksförloppen vid olyckor som involverar gaser skiljer sig mycket åt beroende på vilken typ av gas som är inblandad. Nedan beskrivs de olika riskgrupperna 2.1 Brandfarliga gaser, 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas samt 2.3 Giftiga gaser Brandfarliga gaser 2.2 Icke giftig, icke brandfarlig gas 2.3 Giftiga gaser 3 Brandfarliga vätskor 4 Brandfarliga fasta ämnen 5 Oxiderande ämnen och organiska peroxider 6 Giftiga och smittfarliga ämnen Olyckor med brandfarliga gaser inkluderar olika brandförlopp som kan påverka omgivningen genom värmestrålning eller tryckpåverkan. Vid ett läckage som antänds omgående uppstår en jetflamma som orsakar värmestrålning mot omgivningen. Om ingen antändning sker kan den utsläppta gasen bilda ett brännbart gasmoln som förflyttar sig med vinden och vid senare antändning orsakar en gasmolnsexplosion. Gasmolnsexplosionen orsakar värmestrålning och under vissa mycket specifika förhållanden även tryckvågor mot omgivningen. I sällsynta fall kan även en typ av explosion som kallas BLEVE (Boiling Liquid Expandning Vapor Explosion) uppstå. Dessa tre scenarier kan medföra påverkan på några hundratals meter om den brandfarliga gasen transporteras i stora mängder i tank. Den påverkan på omgivningen som kan uppstå vid olyckor med denna riskgrupp är främst om det till följd av kraftig uppvärmning sker en kärlsprängning, som kan leda till omkringflygande kärldelar eller splitter. En olycka med giftig gas kan leda till påverkan på omgivningen om ett läckage leder till att ett giftigt gasmoln kan sprida sig från olycksplatsen. Spridningen av den giftiga gasen beror bland annat på läckagestorlek och väderförhållanden. Påverkan på människor kan uppkomma på flera hundratals meter. Olycksförlopp med brandfarliga vätskor innebär typiskt att ämnet vid läckage strömmar ur tanken och breder ut sig på marken och formar en pöl. Pölens utbredning beror på underlagets utformning (lutning, diken, porositet med mera). Om det sker en antändning uppstår en pölbrand, som påverkar omgivningen inom ett par tiotals meter genom värmestrålning från flammor och produktion av skadlig rök. Olyckor som involverar brandfarligafasta ämnen kan påverka omgivningen inom något tiotal meter främst genom värmestrålning och giftiga brandgaser. Oxiderande ämnen är brandfrämjande ämnen som vid avgivande av syre (oxidation) kan initiera eller understödja brand i andra ämnen samt i vissa fall leda till explosioner. Organiska peroxider är mycket reaktiva och dess termiska instabilitet kan medföra att ämnet sönderfaller, i vissa fall explosionsartat. Påverkan på omgivningen kan alltså uppstå genom värmestrålning vid bränder eller tryckpåverkan och splitter vid explosioner. Påverkan på människor kan sträcka sig upp till femtio meter från olyckan. Giftiga substanser som troligen kan orsaka allvarlig ohälsa eller död, eller smittfarligt ämne, bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet. 11 (35)

12 7 Radioaktiva ämnen 8 Frätande ämnen 9 Övriga farliga ämnen Ämnen som genom sitt sönderfall producerar alfa-, beta- eller gammastrålning transporteras inte på sådant sätt så att de kan medföra akut påverkan på människor vid ett tidbegränsat olycksscenario. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning. Ämnen som i flytande eller fast form kan skada levande vävnad eller utrustning bedöms vid ett olycksscenario påverka människor endast vid direkt kontakt med ämnet Ett vanligt exempel på ADR-S klass 9 är asbest. Allvarliga skador på människor bedöms generellt uppkomma vid långvarig exponering, vilket inte beaktas i denna riskbedömning. 12 (35)

13 5 Riskanalys Riskanalysen genomförs som en kvantitativ analys med beräkningar av frekvenser och konsekvenser för de identifierade olycksscenarierna med transport av farligt gods. I Bilaga A beskrivs de förutsättningar och antaganden som legat till grund för frekvensberäkningarna, Bilaga B beskriver konsekvensberäkningar och Bilaga C hur beräkning av risknivåer genomförts. I följande avsnitt redovisas resultaten av beräkningarna. Följande riskkällor beaktas i analysen: - Transporter med farligt gods på riksväg Beräkningsresultat grundberäkning Individrisk Individrisken beskriver sannolikheten att en person som vistas på en viss plats ska drabbas av en olycka kopplad till riksväg 46. Individrisk-diagram brukar delas in i tre olika delar 8 : oacceptabel risknivå, ALARP-område (As Low As Reasonably Practicable) samt acceptabel risknivå. ALARP innebär att alla rimliga åtgärder ska vidtas för risker som ligger inom detta område. I Figur 6 presenteras resultaten för individriskberäkningarna med avseende på trafiken på riksväg 46 förbi det aktuella planområdet. 1,E-3 Individrisk [per år] 1,E-4 1,E-5 1,E-6 1,E-7 1,E-8 1,E-9 Oacceptabel risk ALARP-område Acceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Grundberäkning (Max 2006) Min 2006 Medel 2006 Avstånd [m] Figur 6. Individrisk beräknad utifrån trafikflödet på riksväg 46 för maximal ( grundberäkning ), minimal samt medel mängd farligt gods enligt transportmängder från år Resultaten från beräkningarna visar att individrisken hamnar i ALARP-området för den del av planområdet som ligger mellan 0 och 35 meter från riksväg 46. På ett avstånd större än 35 meter är risknivåerna att betrakta som acceptabla. Skillnaden i avstånd beror på det spann som finns mellan maximal och minimal transporterad mängd vid mätningen Beräkningsresultat grundberäkning Samhällsrisk Den beräknade samhällsrisken beskriver sannolikheten för att ett visst antal människor i anslutning till den föreslagna nya verksamheten ska påverkas av en olycka som sker på riksväg 46. Längs den aktuella sträckan har det genomsnittliga bebyggelsefria avståndet bedöms vara i storleksordningen 25 meter. Endast området bortom befintlig byggnad, på ett avstånd av 45 meter, avses bebyggas. Ett avstånd på 35 meter bedöms få samma påverkan på samhällsrisken som ett avstånd på 45 meter. 13 (35)

14 1,E-03 Olycksfrekvens per år 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 Acceptabel risk ALARP-område Oacceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Grundberäkn. (Max 2006) Min 2006 Medel ,E-09 1,E Antal omkomna Figur 7. Samhällsrisknivå uppskattad för området med föreslagen bebyggelse beräknad för maximal (grundberäkning), minimal samt medel mängd farligt gods enligt transportmängder från år Beräkningen för den maximala transportmängden farligt gods hamnar delvis i undre delen av ALARP-området. Medel hamnar på gränsen till ALARP-området och beräkningen för den minimala transportmängden farligt gods visar på låg samhällsrisk, detta då samtliga farligt gods klasser är noll utom ADR-S klass 3, brandfarliga vätskor. 5.3 Osäkerheter och känslighetsanalys Resultaten i riskbedömningar bör alltid betraktas med vetskap om de osäkerheter som finns i de många antaganden och ingångsvärden som använts vid analysen. I denna riskbedömning bedöms de antaganden och ingångsvärden som är särskilt förknippade med osäkerheter vara: Nuvarande och framtida flödet av farligt gods på riksväg 46 Befolkningstäthet För att genomföra analysen krävs att antaganden görs för en rad olika parametrar. För att säkerställa att riskerna inte underskattas har de gjorda antagandena varit konservativa. Baserat på detta kan det antas att den verkliga risknivån inte överstiger den beräknade. För att testa om detta angreppsätt är rimligt genomförs en känslighetsanalys där ett antal omräkningar av resultaten gjorts. Däri har ingående variabler fått ändrade värden för att kontrollera hur detta skulle påverka riskbilden. Här redovisas de förutsättningar som varierats i de genomförda beräkningarna: Känslighetsanalys 1 Analysen för E18 har kompletterats med prognosticerade trafikflöden för år Till 2030 antas flödet av farligt gods öka lika mycket som lastbilstrafiken. De trafikprognoser som Trafikverket använder pekar på fortsatt trafikutveckling, där personbilstrafiken bedöms öka med 23 procent och lastbilstrafiken med 33 % mellan 2014 och (35)

15 Känslighetsanalys 2 Istället för de platsspecifika trafiksiffrorna används ett nationellt genomsnitt baserat på den statistik som Trafikanalys samlar in med avseende lastbilstrafiken i Sverige 19. Under 2014 var det totala antalet fordonskilometrar med lastbil runt 3 miljarder kilometer varav 74 miljoner utgjordes av transporter med farligt gods. Detta motsvarar en andel på omkring 2.5 % av det totala antalet lastbilskilometrar. Med ett genomsnittligt ÅDT på riksväg 46 för lastbilar på 360 fordon motsvarar det omkring transporter med farligt gods per år, se Tabell 3, vilket ligger inom det nedre spann som beräknades utifrån data från Tabell 3. Transporter med farligt gods på riksväg 46 beräknat utifrån ett nationellt genomsnitt. ADR-S klass Antal fordonskilometer för respektive ADR-klass Andel [%] , , , , , , , ,3 171 Totalt Uppskattat antal transporter med farligt gods [passager/år] I Trafikanalys statistik 19 redovisas alla underkategorier i ADR-S klass 2 gemensamt. För att särskilja på dessa kategorier används därför den inbördes fördelning av gaser som uppmättes vid studien I denna studie innehöll 23.6 % av klass 2-transporterna varor i kategori klass 2.1 och 0.2 % av varorna var i klass 2.3. Övriga klass 2-transporter utgjordes av varor i klass 2.2. Känslighetsanalys 3 Befolkningstätheten inom det studerade området höjs med 50 % från 716 invånare/km 2 till 1074 invånare/km Beräkningsresultat känslighetsanalyser Till följd av de olika riskmåttens utformning innebär känslighetsanalys 3 ingen förändring i individrisk i förhållande till grundberäkningen då en ökad persontäthet enbart påverkar samhällsrisken. Resultatet av individriskberäkningarna redovisas i Figur 8. En 33 % ökning av transporter med farligt gods till 2030 innebär något förhöjd risknivå och avståndet till acceptabel risknivå ökar endast med kring en till två meter. Beräkningen för det nationella genomsnittet visar däremot på en acceptabel risknivå redan vid 20 meter, alltså ett avstånd på 15 meter mindre till acceptabel risk. Denna jämförelse mot det nationella snittet medför att beräkningar kan ses som konservativa. Känslighetsanalysen, utifrån den 33 % ökningen av farligt gods, visar också att modellen är relativt robust för avståndet till acceptabel risk. 15 (35)

16 1,E-3 Individrisk [per år] 1,E-4 1,E-5 1,E-6 1,E-7 1,E-8 1,E-9 Oacceptabel risk ALARP-område Acceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Grundberäkning (Max 2006) 33% ökning Nationellt snitt 50 % befolkningsökning Avstånd [m] Figur 8. Beräknad individrisk utifrån grundberäkningen samt känslighetsanalys 1, 2 och 3. I Figur 9 redovisas samhällsrisken för känslighetsanalys 1, 2 och 3. Resultaten visar på att förändring i antalet transporter av farligt gods innebär relativt begränsade skillnader i risknivå. När det gäller känslighetsanalysen med avseende på persontäthet ökar lika så risknivån i liten omfattning. Detta tyder på att resultaten för den ursprungliga risknivån är robust mot de studerade förändringarna. Utseendet på kurvan för samhällsrisk förändras vid en annan sammansättning och mängd av transporterna av farligt gods. Känslighetsanalysen för det nationella snittet innebär att beräkningar kan ses som konservativa. 1,E-03 Olycksfrekvens per år 1,E-04 1,E-05 1,E-06 1,E-07 1,E-08 1,E-09 Acceptabel risk ALARP-område Oacceptabel risk Övre kriterie Undre kriterie Grundberäkning (max) 33 % ökning Nationellt snitt 50% befolkningsökning 1,E Antal omkomna Figur 9. Beräknad samhällsrisk utifrån grundberäkningen samt känslighetsanalys 1, 2 och (35)

17 6 Riskvärdering Riskvärderingen utförs genom att jämföra resultaten från beräkningarna med praxis avseende riskvärderingskriterier. Utifrån detta förs resonemang om behov av riskreducerande åtgärder för den aktuella verksamheten. 6.1 Jämförelse med riskkriterier De riskkriterier som används för jämförelse är enligt ovan hämtade från Räddningsverkets Värdering av risk 8. Den beräknade individrisken enligt ovan visade att individrisken är acceptabel bortom 35 meter vilket medför att det bebyggelsefria avståndet på 45 meter tillgodoser åtgärdsbehovet. Den beräknade samhällsrisken visar däremot att åtgärder ska vidtas. Riskreducerande åtgärder identifieras och diskuteras därför i avsnitt Behov av riskreducerande åtgärder Som utgångspunkt för identifiering av lämpliga riskreducerande åtgärder används rapporten Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner 20 och Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering 21. Beräknade risknivåer för den aktuella platsen visar att samhällsrisken är något förhöjd. Det största bidraget till risknivåerna i anslutning till byggnaden kommer från olyckor med transporter av brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) och brandfarliga vätskor (ADR-S klass 3). De brandfarliga vätskorna har inte så långt konsekvens avstånd och därför fokuserar eventuella åtgärder på olyckor med brandfarliga gaser. Det är dock svårt med åtgärder som påverkar samhällsrisken då den beräknas för risknivån i hela området och inte för fastigheten separat Utformningsåtgärder De aktuella olycksscenarierna ger framförallt upphov till värmestrålning mot omgivningen. De konsekvenser som följer utgörs främst av brännskador orsakade av värmestrålning mot naken hud hos människor som vistas utomhus. Detta innebär att vistelse inuti byggnaden i sig ger ett visst skydd mot dessa olyckor (genom skuggning eller avskärmning). Det bedöms vara rimligt att vidta åtgärder som minskar sannolikheten för att personer exponeras för värmestrålning i händelse av en olycka. Exempelvis bör utrymning från byggnader vara möjlig bort från riksväg 46 utifrån rimlighetsprincipen. När det gäller området på närmre än 35 meter från riksväg 46 bör det utformas på ett sådant sätt att den inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Parkering bedöms vara sådan markanvändning som är lämplig inom detta område. Äldreboende är en markanvändning som medför en mer känslig population som kan drabbas av allvarligare konsekvenser och ha svårare att sätta sig i säkerhet vid en eventuell olycka. Det är därför lämpligt att ha tydliga och effektiva utrymningsvägar. 17 (35)

18 7 Slutsats Resultaten visar på, att utifrån individrisken, kan bebyggelse tillåtas redan på ett avstånd av 35 meter, alltså 10 meter närmre än det förutsatta bebyggelsefria avståndet 45 meter. Samhällsrisknivån är sådan att riskreducerande åtgärder bör genomföras utifrån ett kostnadsnytta perspektiv vid exploatering av planområdet. Då det genomsnittliga bebyggelsefria avståndet bedöms vara 25 meter, påverkas samhällsrisken inte nämnbart av avståndsskillnaden upp till 45 meter. Utifrån beräkningsresultatet är det därmed acceptabelt att bygga på ett avstånd av 35 meter från riksväg 46. Identifierade möjliga åtgärder att införa i detaljplanen är: Området inom 35 meter från riksväg 46 ska utformas så att det inte uppmuntrar till stadigvarande vistelse. Utrymning från byggnader ska möjliggöras i byggnadssida som vetter bort från riksväg 46. Om dessa åtgärder vidtas bedöms den aktuella fastigheten vara lämpad för bostadsändamål och eventuellt äldreboende, med avseende på människors hälsa och säkerhet i enlighet med PBL. 18 (35)

19 8 Referenslista 1 Länsstyrelserna i Skåne län, Stockholms län & Västra Götalands län, (2006). Riskhantering i detaljplaneprocessen Riskpolicy för markanvändning intill transportleder för farligt gods. Faktablad 2006: Länsstyrelsen i Stockholms län (2000). Riskhänsyn vid ny bebyggelse intill väg och järnväg för transport av farligt gods samt intill bensinstationer. Rapport 2000:01, Länsstyrelsen i Stockholms län. 3 Länsstyrelsen i Skåne län (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM). Rapport Skåne i utveckling, 2007:6. 4 Plan- och bygglag (2010:900) 5 Miljöbalk (1998:808) 6 Statistiska centralbyrån (2010). Landareal, folkmängd och invånartäthet (inv/km 2 ), per tätort 2005 och 2010, hämtat: SIS (2010). Svensk Standard SS-ISO 31000:2009. Riskhantering Principer och riktlinjer. Utgåva 1, ICS: ; Stockholm: Swedish Standards Institute (SIS). 8 Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT. ISBN Karlstad: Statens räddningsverk. 9 Länsstyrelsen i Stockholms län (2003): Riskanalyser i detaljplaneprocessen vem, vad, när & hur? Rapport nr 2003: Trafikverket, Tindra (stickprov) årsmedeldygn Avsnitt , hämtat: Trafikanalys (2007). Lastbilstrafik Statistik 2007:12. Stockholm: Trafikanalys. 12 Trafikanalys (2013). Lastbilstrafik Statistik 2013:12. Stockholm: Trafikanalys. 13 MSB (2006). Kartläggning av farligt godstransporter September Karlstad: Räddningsverket. 14 Trafikanalys (2015). Omräkning av årstabeller i lastbilstrafiken. Statistik 2013:12. Stockholm: Trafikanalys. 15 Falköpings kommun (2010). Tillstånd Hantering av brandfarlig vara, Hassla 10:1. 16 Stadsbyggnadskontoret Göteborg (1997) Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. 17 FOA (1997) Vådautsläpp av brandfarliga och giftiga gaser och vätskor Metoder för bedömning av risker. Tumba: Försvarets forskningsanstalt, avdelningen för vapen och skydd. 18 Trafikverket (2015), PM Fortsatt minskning av utsläppen men i för långsam takt för att nå klimatmålen, _ pdf, hämtat: Trafikanalys (2015). Lastbilstrafik Statistik 2015:12. Stockholm: Trafikanalys. 20 Boverket & Räddningsverket (2006). Säkerhetshöjande åtgärder i detaljplaner Vägledningsrapport. Karlstad: Räddningsverket. 21 SKL (2012). Transporter av farligt gods Handbok för kommunernas planering. Stockholm: Sveriges kommuner och landsting, Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad. 19 (35)

20 Bilaga A Frekvensberäkningar I denna bilaga beskrivs metod och underlag (indata och antaganden) för de beräkningar som gjorts avseende frekvenser för de identifierade olycksscenarierna. Resultaten redovisas i rapportdelen. För beräkning av hur ofta olyckor med farligt gods förväntas inträffa används den metod som presenteras i Farligt gods riskbedömningar vid transport i. Viktiga indata till beräkningarna är hämtade därur och presenteras i Tabell 4. Tabell 4. Indata till frekvensberäkningar. Variabel Använt värde i grundberäkning Referens ÅDT [fordon/dygn] Trafikverket Hastighet [km/h] 50 km/h Observation platsbesök Vägsträcka [km] 1 km [utifrån Värdering av risk 8 ] Antal fordon med farligt gods [antal/dygn] 58 Se Tabell 1 (21 096/365) Typer av farligt gods Samtliga utom 1, 5 och 7 Se Tabell 1 Bebyggelsemiljö Tätort (stad) Vald utifrån tillgängliga alternativ i Farligt gods Riskbedömning vid transport i Gatu-/vägtyp Generell Vald utifrån tillgängliga alternativ i Farligt gods Riskbedömning vid transport Olyckskvot [-] 1,2 Farligt gods Riskbedömning vid transport Andel singelolyckor [-] 0,15 Farligt gods Riskbedömning vid transport Index för farligt gods olycka [-] 0,03 Farligt gods Riskbedömning vid transport Med hjälp av beräkningsmetoden kan en förväntad frekvens för olycka med en passerande transport av farligt gods uppskattas. För fortsatt beräkning av frekvenser för olika möjliga olycksscenarier som kan påverka människor, används händelseträdsmetodik. I följande avsnitt presenteras händelseträd för de olika klasserna av farligt gods som förekommer. 20 (35)

21 A.1 Explosiva ämnen (ADR-S klass 1) För att en olycka som involverar explosiva ämnen ska leda till en explosion krävs att det transporterade godset påverkas (genom t.ex. en kraftig stöt eller brand). Ett jämförelsevärde att förhålla sig till gällande stötpåkänning angavs av HMSO ii baserat på brittisk data från Där var sannolikheten för en stötinitierad detonation till följd av en kollision mindre än 0,2 %. Med hänsyn till utvecklingen inom trafiksäkerhet och fordonskonstruktion som skett sedan det statistiska underlaget, bedöms det vara konservativt att använda en halverad sannolikhet på 0,1 % för att en kollision leder till en stötinitierad detonation. Svensk statistik visar på att sannolikheten för att ett fordon inblandat i trafikolycka ska börja brinna är cirka 0,4 % iii. Vidare antas (som i Göteborgs fördjupade översiktsplan iv ), att sannolikheten för att en brand sprider sig och leder till en explosion är 50 %. Figur 10. Händelseträd för olyckor med explosivt ämne. 21 (35)

22 A.2 Brandfarliga gaser (ADR-S klass 2.1) De händelseförlopp som kan uppkomma vid olyckor med brandfarlig gas har identifierats som: jetflamma, gasmolnsexplosion och BLEVE. Ett möjligt förlopp illustreras av händelseträdet i Figur 11. Figur 11. Händelseträd för olyckor med brandfarlig gas. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska i. Sannolikhetsfördelningen för de olika typerna av antändning antas är anpassade utifrån Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail v. Följande sannolikheter är resultatet av en sammanvägning av de två uppsättningar med sannolikheter som presenteras i den rapporten för Litet utsläpp respektive Stort utsläpp : Omedelbar antändning: 15 % Fördröjd antändning: 65 % Ingen antändning: 20 % Vidare antas grovt att en av hundra (1 %) jetflammor är så riktad att den genom kraftig uppvärmning orsakar en BLEVE i en närliggande tank (eller om jetflamman reflekteras, en BLEVE som involverar den aktuella tanken själv). 22 (35)

23 A.3 Giftiga gaser (ADR-S klass 2.3) Ett giftigt gasutsläpp kan till följd av ett läckage bilda ett giftigt gasmoln som förflyttar sig med vinden i omgivningen. Spridningsvinkeln på molnet, och hur långt det når, beror bland annat på läckagets storlek och vilket utflöde av gas som uppkommer. Sannolikheten för läckage från gastanken antas vara 1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska i. Figur 12. Händelseträd för olycka med giftig gas. A.4 Brandfarliga vätskor (ADR-S klass 3) Ett identifierat olycksscenario utgörs enligt tidigare av ett utsläpp med brandfarlig vätska som bildar en pöl och som vid en antändning orsakar en pölbrand. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara 0,03 (Index för farligt gods olycka se Tabell 4). Givet att ett sådant läckage har inträffat antas sannolikheten för en antändning av pölen vara en trettiondel (3,3 %) vi. Händelseträdet i Figur 13 visar hur händelseförloppet kan utvecklas. Figur 13. Händelseträd för olyckor med brandfarlig vätska. 23 (35)

24 A.5 Brandfarliga fasta ämnen (ADR-S klass 4) Olyckor med brandfarliga fasta ämnen kan påverka omgivningen om det sker en antändning, vilket kan resultera i en kraftig brand även om inget läckage uppstått. Sannolikheten för antändning, givet att en olycka skett antas likt tidigare utifrån svensk statistik vara 0,4 % vii. Förenklat antas alla sådana bränder leda till att de transporterade brandfarliga fasta ämnena deltar i branden. Figur 14. Händelseträd för olycka med brandfarligt fast ämne. A.6 Oxiderande ämnen och organiska peroxider (ADR-S klass 5) Olyckor med oxiderande ämnen och organiska peroxider kan orsaka kraftiga bränder och under särskilda förhållanden leda till explosioner. En antändning och explosion kan ske i samband med en olycka där det utsläppta oxiderande ämnet (eller den organiska peroxiden) först blandas med ett organiskt flytande ämne. Blandningen som bildas utgör då ett kraftfullt sprängämne. Vidare kan en explosion uppkomma efter kraftig brandpåverkan även om någon blandning med organiskt material inte skett. Ammoniumnitrat är vid transport uppvärmt till cirka 135 C, då ämnet är flytande med relativt hög densitet (27 m 3 väger cirka 40 ton). Sannolikheten för läckage antas vara samma som för gastankar enligt ovan (1/30 av sannolikheten för läckage från en tank med vätska i ). Sannolikheten för att det i samband med utsläppet av ADR- S klass 5 också förekommer ett utsläpp av exempelvis ADR-S klass 3 (flytande organiskt material), och att blandning mellan dem kan ske uppskattas till 50 % viii. Sannolikheten för en påföljande antändning av blandningen uppskattas vara jämförbar med sannolikheten för antändning av ett utsläpp av brandfarlig vätska (3,3 % vi ). En sådan antändning antas resultera i en explosion. Sannolikheten för antändning som följer en olycka med läckage men utan blandning uppskattas på samma sätt som för antändning av fordon ovan till 0,4 % iii. Sannolikheten för att den då uppkomna branden ska sprida sig till att påverka lasten uppskattas grovt till 50 % iv. För att en brand som spridit sig och påverkar lasten ska leda till en explosion krävs att temperaturen överstiger 190 C under en längre tidsperiod. Det eventuella sönderfallet avstannar ofta om 24 (35)

25 värmekällan avlägsnas ix. Olycksstatistik för olyckor med ADR-S klass 5 visar också på att det är relativt långa olycksförlopp med brinntider på 1-16 timmar innan detonation. Grovt antas hälften av dessa bränder leda till en sådan kraftig påverkan att en detonation (explosion) uppkommer (50 %). Detta gäller för de fall där ett utsläpp av ADR-S klass 5 också inträffat och en kraftig brand antas uppstå kring lastbilen. I de fall något utsläpp inte inträffat bedöms det grovt vara hälften så sannolikt att en brandpåverkan skulle leda till en explosion (25 %). De bränder som inte leder till någon explosion antas i modellen ändå påverka omgivningen med värmestrålning och brandgaser i en omfattning som är jämförbar med en pölbrand (ADR-S klass 3). Figur 15. Händelseträd för olycka med oxiderande ämne eller organisk peroxid. 25 (35)

26 A.7 Giftiga eller smittfarliga ämnen (ADR-S klass 6) Skador på människor till följd av olyckor med giftiga eller smittfarliga ämnen bedöms enligt tidigare endast kunna uppstå där stänk från ämnet hamnar. Det innebär att det endast är i flytande form som ämnena kan medföra en akut påverkan på människor i omgivningen. Uppgifter viii gör gällande att omkring 23 % av den tranpsorterade mängden ADR-S klass 6 utgörs av flytande ämnen. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara 0,03 (Index för farligt gods olycka se Tabell 4). Figur 16. Händelseträd för olycka med giftigt eller smittfarligt ämne. A.8 Radioaktiva ämnen (ADR-S klass 7) Skador till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen beaktas enligt ovan (Tabell 2) inte i denna riskbedömning. 26 (35)

27 A.9 Frätande ämnen (ADR-S klass 8) Skador på människor till följd av olyckor med frätande ämnen bedöms enligt tidigare endast kunna uppstå där stänk eller iväg kastat ämne hamnar. En förutsättning är därmed att ett läckage uppstår. Sannolikheten för att ett läckage uppstår, givet att en olycka med en tankbil inträffar, antas vara 0,03 (Index för farligt gods olycka se Tabell 4). Figur 17. Händelseträd för olyckor med frätande ämnen. A.10 Övriga farliga ämnen och föremål (ADR-S klass 9) Beaktas (enligt Tabell 2) inte i denna riskbedömning. 27 (35)

28 Bilaga B Konsekvensberäkningar I denna bilaga beskrivs metod och underlag (indata och antaganden) för de beräkningar som gjorts avseende konsekvenser av de identifierade olycksscenarierna. Resultaten redovisas i rapportdelen. Konsekvenserna av de identifierade typerna av olycksförlopp har tidigare beräknats bland annat i samband med att Länsstyrelsen i Skåne län upprättade sina Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen x (RIKTSAM). Nedanstående fördelningar är anpassade utifrån resultaten däri. Med konsekvensavstånd menas här det avstånd inom vilket människor förväntas omkomma till följd av påverkan från olycksförloppet (exempelvis genom värmestrålning, tryckpåverkan eller toxicitet beroende på olyckans karaktär). Figur 18. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för explosion (ADR-S klass 1). Kurvan Poly. (Antagen fördelning) visar en trendlinje som endast inkluderats för visualisering av fördelningen. Figur 19. Använda fördelningar av konsekvensavstånd för BLEVE, gasmolnsexplosion samt jetflammor (ADR-S klass 2.1). 28 (35)

29 Figur 20. Använda fördelningar av konsekvensavstånd vid utsläpp av giftig gas (ADR-S klass 2.3). För pölbränder (olyckor med ADR-S klass 3) har även gjorts en jämförande studie av andra tillämpade strålningsberäkningar i. Resultatet presenteras i Figur 21. Figur 21. Olika använda fördelningar för konsekvensavståndet vid pölbränder (ADR-S klass 3). Den fördelning som används i denna riskbedömning kallas i figuren för Antagen fördelning (orange färg). Figur 22. Använda fördelningar av konsekvensavstånd vid brand i brandfarligt fast ämne (ADR-S klass 4). 29 (35)

30 Figur 23. Använda fördelningar av konsekvensavstånd vid brand i brandfarligt fast ämne (ADR-S klass 5). Figur 24. Använd fördelning av konsekvensavstånd för stänk med giftiga eller smittfarliga ämnen (ADR-S klass 6). Skador till följd av utsläpp av radioaktiva ämnen (ADR-S klass 7) beaktas enligt ovan (Tabell 2) inte i denna riskbedömning. Figur 25. Använd fördelning av konsekvensavstånd för stänk med frätande ämne (ADR-S klass 8). Övriga farliga ämnen (ADR-S klass 9) beaktas (enligt Tabell 2) inte i denna riskbedömning. 30 (35)

31 Bilaga C Beräkning av risknivåer I följande bilaga beskrivs hur beräkningarna av individrisk resp. samhällsrisk genomförs. C.1 Individrisk Beräkningsmetoden som används i denna riskbedömning bygger på den metod som används ibland andra Helsingborgs stads Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods xi. Resultaten av frekvens- och konsekvensberäkningarna ovan räknas samman till en risknivå utmed den aktuella vägsträckan genom en beräkningsgång som kan beskrivas enligt följande (med scenariot pölbrand som exempel). En specifik punkt i omgivningen påverkas endast av en olycka som inträffar på en vägsträcka nära punkten. Längden på denna sträcka beror på punktens avstånd från vägen och hur stort område som det studerade olycksscenariot påverkar, se Figur 26. Figur 26. Olyckor med konsekvensavståndet (r) måste inträffa någonstans på sträckan (2x) för att påverka en given punkt på ett avstånd (y) från vägen. Med hjälp av Pythagoras sats kan sträckan (2x) beräknas, givet att konsekvensavståndet (r) samt avståndet till vägen (y) är känt. Resonemanget i Figur 26 leder till att en frekvenskorrigeringsfaktor som är specifik för en punkt på ett givet avstånd kan beräknas. Frekvenskorrigeringsfaktorn är två gånger sträckan x dividerat med längden på den studerade sträckan. Beräkningarna bygger vidare på att ett stort antal punkter i omgivningen (olika värden på y) studeras med upprepade beräkningar för alla de identifierade olycksscenarierna. Den använda upplösningen för beräkningarna (värden på y) är: 0-50 meter från vägkant Var 5:e meter meter från vägkant Var 10:e meter meter från vägkant Var 50:e meter 31 (35)

32 Formeln som används för att beräkna en frekvenskorrigeringsfaktor per kilometer blir:, se Tabell 5. Tabell 5. Frekvenskorrigeringsfaktor (utsnitt). Studerat avstånd (y) [m] Olyckan når (r) [m] , ,02 0, ,03 0,03 0, ,04 0,04 0,03 0, ,60 1,60 1,60 1,60 0 Vidare har det i konsekvensberäkningarna ovan uppskattats fördelning av hur långa konsekvensavstånd som förväntas uppstå vid de olika scenarierna, se Tabell 6. Dessa värden är tillämpade utifrån Figur 21 och Figur 25. Tabell 6. Fördelning av konsekvensavstånd (utsnitt). Olyckan når [m] 0 0 % 5 1 % 10 5 % 15 8 % Sannolikhetsfördelning konsekvensavstånd Pölbrand % % Resultat av korsvis multiplikation mellan de två tabellerna (Tabell 5 och Tabell 6) ovan redovisas i Tabell 7. Tabell 7. Resultat av korsvis multiplikation (utsnitt). Studerat avstånd [m] Olyckan når [m] (35)

33 5 0, ,0010 0, ,0024 0,0023 0, ,0072 0,0070 0,0062 0, Respektive kolumn summeras sedan för att ge en total reduceringsfaktor för respektive avstånd, se Tabell 8. Vidare sker en justering av frekvenserna med avseende på att vissa av olycksscenarierna inte har en cirkulär utbredning, utan bedöms påverka olika andelar av en cirkelsektor, se Tabell 9. Tabell 8. Kolumnvis summering av Tabell 7 (utsnitt). Studerat avstånd [m] Reduceringsfaktor 0,051 0,050 0,046 0,040 0 Tabell 9. Justeringar med avseende på olyckssceneriernas utbredning. Olycksscenario Andel av cirkel Kommentar Pölbrand 1 Pölbranden antas ge cirkulär utbredning av värmestrålning. BLEVE 1 BLEVE antas ge cirkulär utbredning av värmestrålning. Jetflamma 0,2 Jetflamman antas riktas mot en specifik plats på en sida av olyckan i 20 % (1/5) av fallen (den första av fem följande riktningar på flamman antas drabba en specifik plats: rakt mot platsen, rakt från platsen, uppåt samt vinkelrätt från platsen åt två håll). Gasmolnsexplosion 0,06 xi Gasmolnsexplosion (UVCE) antas enligt ge en utbredning av omkring 22 grader i vindriktningen (22/360=0,06). Efter detta kan reduceringsfaktorn multipliceras med respektive andel av cirkel och den ursprungliga frekvensen (f) för att ge en individrisknivå på olika avstånd (Tabell 10). De resulterande värdena används slutligen för att plotta individrisken som en kurva. Tabell 10. Resulterande individrisk på olika studerade avstånd (utsnitt). Studerat avstånd [m] Individrisk 0,051 1 (f) 0,050 1 (f) 0,046 1 (f) 33 (35)

34 C.2 Samhällsrisk Vid beräkningar av samhällsrisken studeras normalt ett typområde på en kvadratkilometer, med den aktuella planen eller riskkällan i dess mitt xii. En kvadratkilometer stort område kommer därmed även att inkludera stora ytor runt om riksväg 46. Tabell 11 redovisar underlag för uppskattning av antal människor som vistas inom planområdet och den omgivande kvadratkilometern (befolkningstäthet). Tabell 11. Underlag för uppskattning av befolkningstäthet inom planområdet och i närområdet. Nollalternativ (nuläget) Planförslag (nuläge + utbyggnad) Kommentar Boende Uppgifter om befolkning i Kinnarp och antagande om att ytan är omkring 1 km 2 stort. Arbetsplatser - - Okänt Viktat medelvärde över dygnet Befolkningsstatistiken för det aktuella området bedöms ge ett konservativt antagande om faktisk persontäthet och används därför i beräkningarna. Genomsnittligt bebyggelsefritt avstånd som används i beräkningarna för den studerade 1 kmsträckan är 25 meter inom vilket inga människor antas visas stadigvarande. 34 (35)

35 Bilaga D Referenslista Bilaga A, B och C i Räddningsverket (1996). Farligt gods riskbedömning vid transport. Karlstad, Statens räddningsverk. ii HMSO (1991). Major hazard aspects of the transport of dangerous substances. Appendix 9. London: Advisory Comitee on Dangerous Substances Health & Safety Comission. iii SIKA (2001). Vägtrafikskador Statens institut för kommunikationsanalys, 2001 iv Stadsbyggnadskontoret Göteborg (1997) Översiktsplan för Göteborg, fördjupad för sektorn TRANSPORTER AV FARLIGT GODS. Göteborg: Stadsbyggnadskontoret. v Purdy, G. (1993) Risk analysis of the transportation of dangerous goods by road and rail. Journal of Hazxardous Materials, 33, Elsevier Science Publishers B.V., Amsterdam. vi HMSO (1991). Major hazard aspects of the transport of dangerous substances. Appendix 9. London: Advisory Comitee on Dangerous Substances Health & Safety Comission. vii SIKA (2001). Vägtrafikskador Statens institut för kommunikationsanalys, 2001 viii Wuz (2010). Helsingborgs stad Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. Kävlinge, Wuz risk consultancy AB ix Marlair, G och Kordek, M-A.(2005) Safety and security issues relating to low capacity storage of ANbased fertilizers. Journal of Hazardous Materials, ss. A123. pp x Länsstyrelsen i Skåne län (2007). Riktlinjer för riskhänsyn i samhällsplaneringen bebyggelseplanering intill väg och järnväg med transport av farligt gods (RIKTSAM). Rapport Skåne i utveckling, 2007:6. xi Wuz (2010). Helsingborgs stad Strategi för bebyggelseplanering intill rekommenderade färdvägar för transport av farligt gods. Kävlinge, Wuz risk consultancy AB. xii Räddningsverket (1997). Värdering av risk. FoU RAPPORT. ISBN Karlstad: Statens räddningsverk. 35 (35)