BLOCK 1; LABORATION 1: Bananflugan som arbetsmaterial
|
|
- Magnus Svensson
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 BLOCK 1; LABORATION 1: Bananflugan som arbetsmaterial Bananflugan, Drosophila melanogaster, tillhör gruppen Diptera, tvåvingar. Den förekommer naturligt i stora delar av världen. Bananflugan är 2-3 mm lång, har gulbrun kroppsfärg och rödbruna facettögon. Bananflugans generationstid är 9 dygn vid optimala betingelser (bra mat, 25 C och fuktig miljö). Äggstadiet varar i ett dygn, sedan följer tre larvstadier på dygn. Mellan varje larvstadium ömsar larven skinn. Pupptiden varar 4 dygn. En generation från förälder till avkomma tar i praktiken ungefär 14 dagar. D. melanogaster har åtta kromosomer (2n=8). Kromosompar 1 utgörs av könskromosomerna (X,X eller X,Y), medan par 2, 3 och 4 är de autosomala kromosomerna. Hos tvåvingar, myggor och flugor, förekommer en speciell sorts kromosomer i spottkörtlarna hos larverna. Dessa kallas polytena kromosomer och blir mycket stora på grund av upprepade kromosomdelningar i en och samma cell. Polytena kromosomer har en mycket karakteristisk bandstruktur och kan lätt identifieras. HONOR OCH HANAR SKILJER SIG ÅT PÅ FÖLJANDE SÄTT: 1. Honorna är genomsnittligt större än hanarna. 2. Bakre delen av bakkroppen är spetsig hos honor, avrundad hos hanar. 3. Antal segment på bakkroppen är olika hos honor och hanar. Honor 7 och hanar Hanar har genitalbågar på könsorganet. 5. Hanar har sk könskam på främre benparet.
2 ARBETSUPPGIFTER i anslutning till genkartläggningen SKICKAS IN PER POST TILL AGNETA PROFT. Korsningsschema I:GE Observera att korsningsriktningen alltid är given genom att honans fenotyp sätts före x -tecknet och hanens efter. I korsningsscheman får a beteckna vilken recessiv gen som helst och + motsvarande normalallel. = Y-kromosom Könsbunden Autosomal a x +: P: a a x + a a x + + Fenotyp: a + a + F1: Fenotyp: F2: Fenotyp: Könsbunden Autosomal + x a: P: + + x a + + x a a Fenotyp: + a + a F1: Fenotyp: F2: Fenotyp:
3 1. Vilka fenotyper förväntas i F1 av korsningen a x + könsbunden? 2. Vilka fenotyper förväntas i F1 av korsningen a x +, autosomal? 3. Går det att avgöra om a är könsbunden eller autosomal i F1 av korsningen a x +? 4. Vilka fenotyper förväntas i F2 av korsningen a x + könsbunden? 5. Vilka fenotyper förväntas i F2 av korsningen a x + autosomal? 6. Går det att avgöra om a är könsbunden eller autosomal i F2 av korsningen a x +? 7. Vilka fenotyper förväntas i F1 av korsningen + x a, könsbunden?
4 8. Vilka fenotyper förväntas i F1 av korsningen + x a autosomal? 9. Går det att avgöra om a är könsbunden eller autosomal i F1 av korsningen + x a? 10. Vilka fenotyper förväntas i F2 av korsningen + x a, könsbunden? 11. Vilka fenotyper förväntas i F2 av korsningen + x a autosomal? 12. Går det att avgöra om a är könsbunden eller autosomal i F2 av korsningen + x a?
5 ARBETSUPPGIFTER i anslutning till genkartläggningen SKICKAS IN PER POST TILL AGNETA PROFT. Korsningsschema II: Observera att korsningsriktningen alltid är given genom att honans fenotyp sätts före x -tecknet och hanens efter. I korsningsscheman får A beteckna vilken dominant gen som helst och + motsvarande normalallel. = Y-kromosom Könsbunden Autosomal A x +: P: A A x + A A x + + Fenotyp: A + A + F1: Fenotyp: F2: Fenotyp: Könsbunden Autosomal + x A: P: + + x A + + x A A Fenotyp: + A + A F1: Fenotyp: F2: Fenotyp:
6 1. Vilka fenotyper förväntas i F1 av korsningen A x +, könsbunden? 2. Vilka fenotyper förväntas i F1 av korsningen A x +, autosomal? 3. Går det att avgöra om A är könsbunden eller autosomal i F1 av korsningen A x +? 4. Vilka fenotyper förväntas i F2 av korsningen A x + könsbunden? 5. Vilka fenotyper förväntas i F2 av korsningen A x + autosomal? 6. Går det att avgöra om A är könsbunden eller autosomal i F2 av korsningen A x +? 7. Vilka fenotyper förväntas i F1 av korsningen + x A, könsbunden?
7 8. Vilka fenotyper förväntas i F1 av korsningen + x A autosomal? 9. Går det att avgöra om A är könsbunden eller autosomal i F1 av 10. korsningen + x A? 11. Vilka fenotyper förväntas i F2 av korsningen + x A, könsbunden? 12. Vilka fenotyper förväntas i F2 av korsningen + x A autosomal? 13. Går det att avgöra om A är könsbunden eller autosomal i F2 av korsningen + x A?
8 BLOCK 1; LABORATION 2: Genkartläggning En huvudinriktning i den moderna genetiken, genomiken, bygger på att gensekvenser kan identifieras med utgångspunkt från deras lokalisation i genomet. Förutsättningen för detta är att man har genkartor med tidigare kända gener och andra DNA sekvenser som man använder som markörer. Genkartor skapar man bl.a. genom s.k. kopplingsanalys (Se Kap 8). Vi säger att gener är kopplade om de liggar på samma kromosom. Och det betyder att de alleler för två loci som finns på samma kromosom (DNA-molekyl) har en stor tendens att nedärvas tillsammans. Men genom meiotisk rekombination mellan de homologa kromosomerna så kan denna koppling brytas. (Observera att i meiosen 1:a profas så består varje homolog kromosom av två identiska DNA-molekyler.) Kopplingsanalysen bygger på att analysera om och i vilken utsträckning t.ex. två specifika genmutanter nedärvs tillsammans i korsningar eller pedigrees (hos människor). Handledning till LABORATION 2 Koppling innebär ju att generna ligger i samma kromosom. För två gener och testkorsning gäller att man får ett underskott av rekombinanter och ett överskott av parentaler om koppling föreligger. För tre gener kan 1) alla tre generna vara kopplade, 2) två kan vara kopplade eller de kan ligga i tre olika kromosomer (alltså ingen koppling). 1) I det första fallet får man två kategorier med många individer. Dessa är då parentaler. Man får också två kategorier med mycket få individer (kanske inga alls). Dessa är då resultatet av dubbla överkorsningar. Övriga fyra kategorier liknar varandra i antal två och två och representerar de enkla överkorsningarna i första och andra regionen. 2) Om två gener är kopplade och den tredje ligger i en annan kromosom får man fyra lika stora kategorier som representerar fri klyvning av parentaltyper och fyra sinsemellan lika stora kategorier men i lägre antal som representerar rekombinanterna. 3) Om alla tre generna ligger i olika kromosomer får man åtta kategorier med lika antal individer. Löst typuppgift Njurformade ögon bildas av den recessiva mutanten k (kidney) hos Drosophila. (Motsvarande vildtypsallel ger runda ögon). Orange ögonfärg produceras av genen cardinal cd. En tredje gen har en allel e (ebony) som ger svart kroppsfärg. Honor heterozygota för de tre generna testkorsades med hannar homozygota för alla tre generna. Resultatet av denna korsning blev:
9 Testkorsningsavkomma Antal Vildtyp 8 ebony 1173 cardinal 138 ebony, cardinal 89 kidney 97 kidney, ebony 128 kidney, cardinal 1761 kidney, ebony, cardinal 6 Beräkna ordningsföljd och genavstånd. Lösning Bestäm först vilka som är parentaler. Dessa finns ju i störst antal. Det måste vara de som antingen är ebony eller kidney, cardinal. Det betyder att parentalkorsningen måste ha varit en korsning mellan individer homozygota för ebony och individer homozygota för cardinal och kidney. Du kan nu skriva om de åtta fenotyperna med en tillfällig ordningsföljd och med riktiga beteckningar. Du antar förslagsvis att cardinal ligger i mitten Du kan också ordna de olika grupperna av djur så att lika antal kommer intill varandra. Tabellen kommer då att se ut så här: k cd e cd e 89 k k + e cd k cd e 6 Du kan också rita upp genotypen hos F1 honorna på ett mera exakt sätt. k cd e Observera dock att ordningsföljden är tillfällig och kan visa sig vara felaktig.
10 Du kan nu tänka efter hur de olika fenotyperna har uppkommit och titta på de tre generna två och två. Du kan sedan fylla i tabellen enligt följande: Finns k och cd cd och e k och e överkorsn. mellan: k cd nej nej nej + + e 1773 nej nej nej + cd e 89 ja ja nej k ja ja nej k + e 128 ja nej ja + cd ja nej ja nej ja ja k cd e 6 nej ja ja Det kan ibland vara svårt att se om man har gjort rätt. En ledtråd är då att man alltid skall ha fyra "ja" och fyra "nej" i varje kolumn. Du kan nu summera samtliga "ja" i varje kolumn. För överkorsning mellan k och cd får du: =452. För överkorsning mellan cd och e får du: =200. För överkorsning mellan k och e får du: =280. Detta innebär att den tillfälliga ordningsföljden måste revideras. Avståndet mellan k och cd var störst. Alltså måste e ligga i mitten. Vi skall nu beräkna avståndet mellan generna. För att göra det måste man först ha reda på totalsumman av antal individer. detta antal är Antal överkorsningar mellan cd och e är 200. Avståndet mellan cd och e blir då 200/4000 x 100=5 cm. Avståndet mellan e och k blir 280/4000 x 100=7cM. Avståndet mellan k och cd är 452/4000 x 100 = 11,3 cm.. Vid den direkta uträkningen missar man de dubbla överkorsningarna och detta värde blir alltså för lågt. Det korrekta värdet mellan k och cd = 5 cm + 7 cm = 12 cm
11 UPPGIFT: I den här laborationen ska Du genom att använda Virtual Flylab bestämma vilka gener som ligger på X-kromosomen. Följande mutantgener används: Black Body (BL); svart kroppsfärg Crossveinless Wings (CV); ingen tvärribba på vingarna Curly Wings (CY); upprullade vingar Forked Bristles (F); gaffelgrenade borst på ryggen Singed Bristles (SN); svedda borst på ryggen Yellow body (Y); gul kroppsfärg Du kan se en lite närmare beskrivning på generna i Virtual Flylab SKICKA IN OCH REDOVISA KORSNINGSSCHEMA FÖR VARJE AV OVANSTÅENDE GENER. Med hjälp av kopplingsanalys, eller s.k. "Three-point-test" skall Du sedan bestämma genordning och genavstånd. Tips! Honan i testet måste vara heterozygot och hannen skall ha de recessiva karaktärerna. Ett djur kan t.ex inte ha två borstkaraktärer samtidigt i Virtual Flylab. REDOVISNING, SOM SKICKAS IN: 1. Rita schematiskt upp parental och F1 flugorna. 2. Förklara hur de olika fenotyperna uppkommit. 3. Vilken är genordningen mellan de fyra generna. Motivera svaret 4. Vad är genavstånden mellan de undersökta generna. 5. Stämmer Dina värden med genkartan i Klug och Cummings sid 170? Om inte, förklara varför.
12 BLOCK 2: LABORATION 3: Humana karaktärer, populationsstudie INTRODUKTION Alla människor är olika varandra. En del av den variation som vi kan se beror på våra gener, en del på andra faktorer. Som alla vet är fingeravtryck ett bra sätt att identifiera människor på. Vi föds med ett mönster som inte förändras under livstiden. Inte ens enäggstvillingar har dock exakt samma fingeravtrycksmönster, vilket visar att egenskapen inte bara beror på generna. Även i de fallen då generna är det viktigaste är det inte säkert att en gen är ansvarig för en viss egenskap. Det mesta av det vi kallar normalvariation beror tvärtom på många gener (polygen nedärvning). Ett antal egenskaper som ligger inom normalvariationen har beskrivits som monogent nedärvda. Närmare undersökningar har ofta visat att det inte är så enkelt. Laborationen går ut på att vi först utgår ifrån att det är fråga om monogen nedärvning. Därefter kan ni själva kolla om det stämmer. Vi kan också se hur stor variation vi kan påvisa inom denna population. Finns det några som är identiskt lika? Notera din egen fenotyp för två karaktär. Ange också din genotyp så långt det är möjligt enligt locus-beteckningar nedan. Gör samma för ytterligare minst 19 personer. FÖLJANDE KARAKTÄRER OBSERVERAS: 1. Örsnibbar. Örsnibben kan vara fri eller sammanvuxen med huvudet. Detta har antagits bero på en enda gen; fri örsnibb är dominant i förhållande till sammanvuxen. Troligen är det inte så enkelt utan egenskapen visar polygen nedärvning. Försök ändå klassa er själva. 2. Hårfästet. Hos en del individer går hårfästet ner i en liten spets widow s peak. Detta har ansetts bero på en dominant gen i förhållande till frånvaron av widow s peak. Försök att klassa er själva. 3. Tungrullning. En dominant gen anses ansvarig för att en del människor kan rulla tungan till en strut, medan andra inte kan det. Detta har betvivlats, bl a därför att enäggstvillingar bara har 67% överensstämmelse i denna egenskap. Kanske är den inte alls ärftlig. För enkelhetens skull utgår vi från att den är ärftlig och nedärvs på detta enkla sätt Klassa er själva. 4. Lillfingret. En dominant gen har ansetts ansvarig för om man har böjt lillfinger. Lägg bägge händerna avslappat på bordet och se om lillfingret böjer sig åt ringfingrets håll. Klassa er själva. 5. Liftartumme. En del människor har en större rörlighet i den yttre tumleden än andra. Om denna led kan böjas i nära 90o vinkel anses man ha liftartumme. Denna egenskap beror på en recessiv gen, som dock har en ofullständig penetrans (ca 90%). Klassa er själva.
13 6. Smakare resp icke smakare. Förmågan att uppleva den bittra smaken av PTC (fenyltiokarbamid) bestäms av en dominant gen medan den motsvarande recessiva allelen betyder oförmåga att känna smaken. Istället för att testa kemikalien smakar vi på det vita skiktet i skalet av grapefrukt. Klassa er själva. 7. Hår på mellanfalangen. I stort sett alla av oss har hår på den innersta leden (falangen) av våra fingrar. Vi saknar hår på den yttersta men mellanfalangen kan vara antingen med eller utan hår. Man har antagit att en dominant gen bestämmer förekomsten av hår på något eller några av fingrarna. Olika alleler kan sedan bestämma vilka fingrar som har behåring och vilka som saknar. Klassa er själva. 8. Knäppning av händerna. Om man knäpper händerna kommer alltid höger fingrar överst för en del människor medan vänster fingrar hamnar överst hos andra. Denna egenskap har ansetts ärftlig och beror på ett enda allelpar. 9. Egenskapen höger fingrar överst skulle vara recessiv och vänster fingrar överst dominant. Klassa er själva. EGNA RESULTAT BETECKNING Örsnibb Fri.. C- Fast.. cc Hårfäste Rakt.. ww Spetsigt.. W- Tungrullare Ja.. R- Nej.. rr Lillfinger Böjt.. B- Rakt.. bb Liftartumme Ja.. hh Nej.. H- Smakare Ja.. T- Nej.. tt Hår på mellanled Ja.. M- Nej. mm Handknäppning: Höger över.. ff Vänster över.. F-
14 GRUPPENS RESULTAT Egenskap Örsnibb Hårfäste Tungrullning Lillfinger Liftartumme Smakare Hår på mellanled Handknäppning Dominant fenotyp Recessiv fenotyp % recessiv ANALYS AV ÄRVDA KARAKTÄRER Vi väljer ut två karaktärer för att studera om det finns någon korrelation mellan dem, eller om det bara beror på slumpen att en individ har båda. Karaktär nummer 1: Andel individer i gruppen som uppvisar den: Karaktär nummer 2: Andel individer i gruppen som uppvisar den: Betrakta andelen som uppvisar en karaktär som sannolikheten för vem som helst att uppvisa den. Räkna ut sannolikheten för vem som helst att uppvisa båda karaktärerna. sannolikhet(ha båda)=sannolikhet (ha karaktär 1) x sannolikhet (ha karaktär 2): Beräkning av antalet heterozygoter
15 Med hjälp av Hardy-Weinbergs lag kan man beräkna hur många personer som teoretiskt är bärare av den recessiva allelen i heterozygot form. Dela upp er i grupper låt varje grupp undersöka en av de recessiva karaktärerna. Jag undersöker karaktären: Beräkningar: I gruppen finns teoretiskt personer som är heterozygota bärare av denna allel. Om du har denna recessiva karaktär och din partner inte har den, hur stor är sannolikheten att ert första barn har karaktären? Beräkningar: SKICKA IN RESULTAT OCH UTRÄKNINGAR TILL AGNETA PROFT.
16 BLOCK 2: LABORATION 4: Humana karyotyper KROMOSOMANALYSER Människans 46 kromosomer ordnas och benämnes efter ett system som bestämdes vid en konferens i Denver Man tog då hänsyn till kromosomstorlek och centromerernas läge. Sedan lärde man sig att göra differentialfärgningar som bl a åstadkommer tvärband på kromosomerna och därigenom fick man möjlighet att identifiera de individuella kromosomerna. Det är idag huvudsakligen fyra metoder som används för differentialfärgning av kromosomer). Vid en konferens i Paris 1971 gjordes en överenskommelse om regler för benämning av kromosomernas band. Klassifikationen av de humana kromosomerna bestäms av the Standing Committee of Human Cytogenetic Nomenclature som regelbundet uppdaterar systemet. Deras rapport går under benämningen the International System for Human Cytogenetic Nomenclature (ISCN). Ett diagram för den bandade humana karyotypen finns i) och detaljerade beskrivningar av de humana kromosomerna finns på (HUGO). Studiet av människans kromosomer är också en viktig del av det Humana Genomprojektet (HUGO). Med utvecklingen av Fluorescence In Situ Hybidization (FISH) har det blivet möjligt att direkt på kromosomerna lokalisera var generna finns lokaliserade. Denna metodik i många olika varianter har fått stor betydelse för studiet av de kromosomala sjukdomssyndromen men också inom t.ex. cancerforskningen. Ett av de största projekten är som bedrivs av amerikanska National Cancer Institute (NCI). Celler i lämpliga delningsstadier för att göra cytogenetiska analyser (studera kromosomerna) kan man skaffa sig genom cellodling, blododling eller direktpreparat. Blododling är ofta det lämpligaste vid arbete med humant material. Vita blodkroppar har i motsats till röda blodkroppar en cellkärna och kan växa och föröka sig. I vanliga odlingsmedier delar sig cellerna dock inte. P C Nowell fann 1959 att en tillsats av phytohemagglutinin ( från extrakt av trädgårdsböna, Vicia faba ) gav en markant ökning av mitoser hos leukocyter in vitro. Flera olika odlingsmedier och även olika typer av mitogen ( mitos-stimulerande ämnen ) finns tillgängliga i handeln.
17 För att göra en cytogenetisk analys behöver man ha celler i metafas där man eliminerat bildandet av kärnspolen så att de individuella kromosomerna kan studeras morfologiskt. Man använder vanligen colchicin eller derivat av detta såsom colchemid, dessa ämnen undertrycker bildatet av mikrotubuli. Fig. 1 Schematisk bild över uppsättning av blodkultur och tillverkning av kromosompreparat. Flera olika differentialfärgningsmetoder används rutinmässigt för karyotypanalyser G-bandning - kromosomerna utsätts för kontrollerad behandling med trypsinas innan de färgas med Giemsa, ett DNA-specifikt färgämne. Mörka band kallas G-band. Ljusa band är G-negativa. Q-bandning - kromosomerna färgas med fluorescerande färgämnen som Qiunacrine, DAPI eller Hoechst 33258, vilka i första han binder till ATrikt DNA. Man studerar preparaten i UV-mikroskop. Fluorescerande band kallas Q-band och markerar samma kromosomala segment som G- banden. R-bandning - ger ett omvänt (Reverse) G-bandningsmönster. Kromosomerna denatureras i saltlösning vid ca 90 o C innan de färgas
18 med Giemsa. Värmebehandlingen denaturerar AT-rikt DNA och R-band motsvarar de G-negativa banden. C-bandning - färgar konstitutivt (Constitutive) heterokromatin, dvs konstant heterokromatiska regioner (centromerregioner och vissa regioner på kromosom 1, 9, 16 och Y). Kromosomerna denatureras med mättad bariumhydroxid-lösning innan de färgas med Giemsa. Material (DELAS UT I GÖTEBORG) A. Diagrambild av de humana bandade kromosomerna B. 5 st fotografier på humana G-bandade metafasceller: Foto A, Foto B, Foto C, Foto D & Foto E. Varje foto representerar metafasceller från någon av följande: (1) Normal man eller normal kvinna (2) Klinefelters syndrom (3) Turners syndrom (4) Patient med trisomi (5) Patient med Robertsonsk translokation Uppgift: Uppgiften är att para ihop vilket foto (A - E) som motsvarar vilken patient eller normal person (1-5). Du ska i samtliga fall också ange om det är man eller kvinna. Motivera svaren. Utförande. Människans kromosomer behandlas i kapitel 7 i kursboken och där finns också olika fotografier på G-bandade kromosomer. Börja med att titta igenom detta kapitel. TIPS 1. Räkna antalet kromosomer i varje metafasplatta. Är det 2n = 46? eller 2n =
19 TIPS 2. Räkna de minsta kromosomerna (G-gruppen, se nedan) i varje metafasplatta Är det en man eller en kvinna? 3. Markera på varje foto vilka kromosomer som tillhör de olika grupperna D respektive G (se följande sidor) och markera X- och Y-kromosomerna. Bestäm på så sätt vilken metafasplatta som tillhör var och en av de ovan nämnda individerna.
Mitos - vanlig celldelning
Mitos - vanlig celldelning Interfas Cellens normala tillstånd kopiering sker. Enskilda kromosomer kan inte urskiljas Profas DNA molekylerna packar ihop sig i tydliga kromosomer Metafas Cellkärnans membran
Läs merFörökning och celldelning. Kap 6 Genetik
Förökning och celldelning Kap 6 Genetik Obs! fel i boken: Sid 215, stycket längst ner står systerkromatider, skall stå homologa kromosomer Sid 217, fjärde raden andra stycket: står eller zygoter vilket
Läs merTidiga erfarenheter av arvets mysterier
Cellens genetik Cellen Växtcellen Växtcellen Tidiga erfarenheter av arvets mysterier Artförädling genom riktad avel Religiösa förbud mot syskongiftemål Redan de gamla grekerna.. Aristoteles ~350 år före
Läs merGenetik. Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma. Demokrati och struktur inom och mellan anlagspar
Genetik Så förs arvsanlagen vidare från föräldrar till avkomma Hunden har 78st kromosomer i varje cellkärna, förutom i könscellerna (ägg och spermier) där antalet är hälften, dvs 39st. Då en spermie och
Läs merMedicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 3: Könsbunden nedärvning av färgblindhet och blödarsjuka Niklas Dahrén Människans kromosomer Antalet kromosomer: Människan har 22 homologa kromosompar och 1 par könskromosomer ( eller
Läs merVarken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ. Män är hemizygota för gener på X-kromosomen.
G 1: NAMN... Definiera och redogör kortfattat följande begrepp: ( Varje delfråga ger 1 poäng) a. Hemizygot Varken homo- eller heterozygot. En gen förekommer i enkel upplaga hos en i övrigt diploid individ.
Läs merSkrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p.
Skrivning för biolog- och molekylärbiologlinjen, genetik 5p. Namn: Adress: Resultat: Betyg: Hjälpmedel: Miniräknare. Formelblad med tabell. Skrivtid: 9.00-13.00. Beräkningar och svar ska vara motiverade.
Läs merGenetik - Läran om det biologiska Arvet
Genetik - Läran om det biologiska Arvet Uppgift Arv eller miljö Våra egenskaper formas både av vårt arv och den miljö vi växer upp i. Hurdan är du och hur ser du ut? Vad beror på arv och vad beror på miljö?.
Läs merPedagogisk planering Bi 1 - Individens genetik
Centralt innehåll Genetik Arvsmassans uppbyggnad samt ärftlighetens lagar och mekanismer. Celldelning, dnareplikation och mutationer. Genernas uttryck. Proteinsyntes, monogena och polygena egenskaper,
Läs merLessons sparvpapegojor genetik och mutationer
Lessons sparvpapegojor genetik och mutationer Latinskt namn: Forpus coelestis coelestis Engelskt namn: Lesson s Parrotlet / Pacific Parrotlet / Celestial Parrotlet Färger och mutationer: röna fåglar Naturfärg.
Läs merArvet och DNA. Genetik och genteknik
Arvet och DNA Genetik och genteknik Genetik Du är inte en kopia utav någon av dina föräldrar utan en unik blandning av egenskaper från båda dina föräldrar. Genetik är den del av biologin som handlar om
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: ad Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120831ad Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100% Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi Skriv svar
Läs merMedicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 2: Uppkomst och nedärvning av genetiska sjukdomar Niklas Dahrén Genetiska sjukdomar Genetiska sjukdomar orsakas av mutationer (förändringar) i DNA:t. I vissa fall är mutationerna
Läs merPROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1
PROVGENOMGÅNG AVSNITT 1.2 BIOLOGI 1 63 % RESULTAT 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 39 40 E C A POÄNGSNITT 24,67 ATT GÖRA ETT BRA
Läs merMedicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 4: Tolka genetiska släkttavlor (pedigreen) Niklas Dahrén Vad är en genetisk släkttavla (pedigree)? ü ü En genetisk släkttavla visar förekomsten av en specifik egenskap eller sjukdom
Läs merSammanfattning Arv och Evolution
Sammanfattning Arv och Evolution Genetik Ärftlighetslära Gen Information om ärftliga egenskaper. Från föräldrar till av komma. Tillverkar proteiner. DNA (deoxiribonukleinsyra) - DNA kan liknas ett recept
Läs merTentamen Biologi BI1112 Termin och år: Klockan:
Tentamen Biologi BI1112 Termin och år: 120312 Klockan: 0800-13.15 Betygsgränser:!!! 50-66%! Betyg 3!!!!! 67-83%! Betyg 4!!!!! 84-100%! Betyg 5 Fråga 1-4 Cellbiologi Fråga 5-7 Genetik Fråga 8-10 Växtfysiologi!!!!
Läs merGENETIK - Läran om arvet
GENETIK - Läran om arvet Kroppens minsta levande enheter är cellerna I cellkärnorna finns vår arvsmassa - DNA (DNA - Deoxiribonukleinsyra) Proteiner Transportproteiner Strukturproteiner Enzymer Reglerande
Läs merGENETIK. Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad
GENETIK Martina Östergren, Centralskolan, Kristianstad www.lektion.se Vad hände först? Första bilden Första landdjuren Vikingatiden Människan på månen Jorden bildades Första kikaren Dinosaurier Första
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merMedicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 1: Introduktion till genetik och medicinsk genetik Niklas Dahrén Vad menas med genetik och medicinsk genetik? Genetik: Genetik är det samma som ärftlighetslära och handlar om hur
Läs merKlinisk genetik en introduktion
Klinisk genetik en introduktion Ulf Kristoffersson Överläkare, docent Genetiska kliniken Labmedicin Skåne, Lund Vad ska en sjuksköterska kunna om ärftlighet? Ta en familjeanamnes och rita ett enkelt släktträd
Läs merLPP Nervsystemet, hormoner och genetik
LPP Nervsystemet, hormoner och genetik Det är bara hormonerna och han är full av hormoner är två vanliga uttryck med ordet hormon, men vad är egentligen hormoner och hur påverkar de kroppen? Vi har ett
Läs merKromosomer, celldelning och förökning
Kromosomer, celldelning och förökning Kromosomen Hur ligger DNA lagrat? DNA 2 nm Prokaryota celler har vanligtvis endast en kromosom. I eukaryota celler finns alltid mer än en DNA-molekyl som bildar olika
Läs merMångfald inom en art. Genotyp. Genpool. Olika populationer. Fig En art definieras som
Mångfald inom en art Population och art. Vad är skillnaden? Vad är en art? Genetisk variation Genetiskt olika populationer Tillämpningar av genetisk variation Etiska problem En art En art definieras som
Läs merSläkttavlor i genetiken
Släkttavlor i genetiken I den här övningen får du följa hur olika egenskaper och sjukdomar hos människan går i arv från generation till generation. Alla egenskaper och sjukdomar som är med i övningen bestäms
Läs merBetygskriterier DNA/Genetik
Betygskriterier DNA/Genetik Godkänd Du skall Känna till hur DNA molekylen är uppbyggd, vilka de genetiska språket(bokstäverna) är och hur de formar sig i DNA- molekylen Känna till begreppen Gen, Kromosom,
Läs merVI ÄR ALLA OLIKA INDIVIDENS GENETIK
VI ÄR LL OLIK INDIVIDENS GENETIK MÅL MED DETT VSNITT När vi klr med denn lektion skll du kunn: Förklr följnde begrepp: genotyp, fenotyp, lleler, multipl lleler, dominnt, recessiv, homozygot, heterozygot,
Läs merKromosomrubbningar och utvecklingsfel
Kromosomrubbningar och utvecklingsfel Pär Leijonhufvud NkB/Nk1b (19 mars 2012) 1. Kromosomrubbningar och utvecklingsfel (a) Många olika typer av fel, i grunden två orsaker i. Kromosomrubbningar ii. Fel
Läs merArv och genetik - 9E - läsår v48-v5
Inledning Arv och genetik - 9E - läsår 16-17 - v48-v5 Under denna period läser vi om arv, genetik och genteknik: - dels hur mekanismerna fungerar på cell- och individnivå: gener, DNA, kromosomer, celldelning,
Läs merKarl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU. ebc.uu.se. Nick Brandt. Populationsgenetik
Karl Holm Ekologi och genetik, EBC, UU karl.holm@ ebc.uu.se Nick Brandt Populationsgenetik Kursens upplägg Föreläsningar 24/4, 10:15-16:00 Friessalen Introduktion, HWE 27/4, 10:15-16:00 Inavel 28/4, 10:15-16:00
Läs merNymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 3
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 3 av Maria Grönkvist Efter det att jag i förra numret av HR skrev en lista på den genetiska koden för en del färgvarianter har jag fått en fråga som lyder: hur får man
Läs merGenetik, Gen-etik och Genteknik
Genetik, Gen-etik och Genteknik Syfte och innehåll Att utveckla kunskap om det genetiska arvet och genteknikens möjligheter. Arbetssätt Vi kommer att varva föreläsningar, diskussioner, arbetsuppgifter
Läs merGenetik och Avel. eller. man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle
Genetik och Avel eller man får ändå vara glad att det blev som det blev när det inte blev som det skulle Biet är en enastående organism för vilken evolutionen fram till idag slutat i ett mycket avancerat
Läs merKromosom translokationer
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 Fax: 018-55 40 25 http://www.scilifelab.uu.se/ Genetiska patientföreningars paraplyorganisation:
Läs merX-bunden nedärvning. Information för patienter och föräldrar. Genetiska patientföreningars paraplyorganisation: Sällsynta diagnoser
12 Uppsala Örebroregionen: Klinisk Genetik Rudbecklaboratoriet Akademiska barnsjukhuset 751 85 Uppsala Tel: 018-611 59 40 ; Fax: 018-55 40 25 X-bunden nedärvning Norra sjukvårdsregionen: Klinisk Genetik
Läs merKodnummer: 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3)
Bi 75hp / Lärarprogrammet Tentamen i BL2018 CMB; Molekylär cellbiologi & genetik, 10,5 hp 2018-01-13 1) Beskriv processerna som sker i replikationsgaffel (eng. replication fork)? (3) Bi 60hp Tentamen i
Läs merGenetik II. Jessica Abbott
Genetik II Jessica Abbott Nukleosid Sockergrupp + kvävebas Kvävebaser: Puriner (adenin, guanin) Pyrimidiner (cytosin, thymin i DNA, uracil i RNA) Basparning A=T G C Packning av DNA i eukaryot cellkärna
Läs merGenetik/Avel Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11
Grundkurs Handledning, målbeskrivning, råd och anvisningar 2004-11 Introduktion Genetiska kunskaper hos uppfödare är en nödvändighet för att förstå vad till exempel SKKs hälsoprogram innebär och varför
Läs merGenetik en sammanfattning
Genetik en sammanfattning Pär Leijonhufvud $\ BY: 3 februari 2015 C Innehåll Inledning 2 Klassisk genentik 2 Gregor Mendel munken som upptäckte ärftlighetens lagar....... 2 Korsningsrutor, ett sätt att
Läs merTentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08
Tentamen: Biologi 1TV001 Termin och år: VT08 7/3-08, klockan 08.00-13.00 Skriv svar på alla frågor på separata papper, märk varje papper med kod: Betygsgränser: 50-66% Betyg 3 67-83% Betyg 4 84-100 % Betyg
Läs merPROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap
Helsingfors universitet Urvalsprovet 29.5.2013 Agrikultur-forstvetenskapliga fakulteten PROV 4 Växtproduktionsvetenskaper och husdjursvetenskap Den sökandes namn: Personbeteckning: För essäsvaren 1-3 kan
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 5
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 5 av Maria Grönkvist Det har blivit dags för den sista delen av min artikelserie. Denna gång tänkte jag delge er läsare mina funderingar angående en del färger, ge ett
Läs merMånadens naturvetare Mars 2018
Natur & Kultur presenterar Månadens naturvetare Mars 2018 Leif Andersson Lektionstips Ärftlighet Ärftlighet När vi betraktar oss själva och våra släktingar är det uppenbart att en del drag och egenskaper
Läs merTentamen, Genetik (och Evolution), 14/ (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11)
Tentamen, Genetik (och Evolution), 14/3 2017 (NBIA24, 91BI11, 91BI17, 92BI11, 92BI17 och TFBI11) Sist i häftet hittar du svarsblanketten. Fyll i rätt svar på denna och lämna in. Betygsgränser: NBIA24,
Läs merGENETIK. Alltdu vill veta om. Kromosom. Cell. I varje kroppscell finns en komplett uppsättning av arvsmassan i form av DNA.
Alltdu vill veta om ENETIK Varför liknar den ena valpen sin mamma, den andra sin pappa och den tredje förfaller vara en sort för sig själv? Det handlar till stor del om genetik, läran om ärftlighet. Hur
Läs merDNA-ordlista. Amplifiera: Att kopiera och på så sätt mångfaldiga en DNA-sekvens med hjälp av PCR.
DNA-ordlista Alignment: Att placera DNA-sekvenser intill varandra. Detta gör att man kan urskilja var och hur mycket de skiljer sig från varandra, vilket är ett av de mest grundläggande sätten att analysera
Läs merGrundfärger. Både svart och brunt (moorit) pigment är s.k. eumelanin. Hos många får finns dock ett gulare pigment, FAKTABLAD
FAKTABLAD Grundfärger Detta är andra delen i en artikelserie om nedärvning av ullfärg och horn. Den första delen som publicerades i Gutefåret nr 3/2012 behandlade lite om grunderna i genetik och de olika
Läs merDetektion av könskromosomer med hjälp av FISH
Umeå Universitet Biomedicinska analytikerprogrammet Detektion av könskromosomer med hjälp av FISH XXXX XXXX, YYYY YYYYY GGGG GGGGG, ZZZZZ ZZZZZZZ Årskull: Laborationsrapport i Laboratoriemedicin 1, termin
Läs merFacit tds kapitel 18
Facit tds kapitel 18 Testa dig själv 18.1 1. Arvsanlagen finns i cellkärnan. Inför celldelningen samlas de i kromosomer. 2. Det kemiska ämne som bär på arvet kallas DNA. 3. Instruktionerna i DNA är ritningar,
Läs merProvmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12. Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student)
Biologi A basår Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: tentamen TX091X TNBAS12 7,5 högskolepoäng Namn: (Ifylles av student) Personnummer: (Ifylles av student) Tentamensdatum: on 24 oktober 2012 Tid: 9.00-13.00
Läs merFärgglad tabell. n - svart a - blå d - röd e - creme f - svartsköldpadd g - blåsköldpadd s - silver/smoke
Färgglad tabell Här är en lathund (latkatt?) för att snabbt se vilka färger kattungarna kan få, när man vet föräldrarnas färger. Alla färger är skrivna med FIFe:s EMS-koder: n - svart a - blå d - röd e
Läs merTolkning av resultat för genetiskt test av LPN1
Tolkning av resultat för genetiskt test av LPN1 Fri (N/N): En fri hund har två kopior av den normala genen (även kallat homozygot normal). Men detta resultat utesluter inte möjligheten att en hund kan
Läs merTensta Gymnasium Per Anderhag 2005 Biologi A Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1
Naturligt urval Selektionstryck på Björkmätare 1 Laborationen bygger på den evolution som skett på nattfjärilen björkmätare (Biston betularia) i England. Fjärilen sitter på trädstammar och finns i två
Läs merDiagnosticera cystisk fibros med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Niklas Dahrén Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller som bekläder kroppens ytor (inkl. luftvägarna och matsmältningssystemet)
Läs merLäsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik
Läsanvisningar och exempelfrågor del 2: genetik Sidhänvisningarna avser den officiella kursboken, Karlsson, Krigsman, Molander, Wickman: Biologi A med Naturkunskap A, upplaga -05. Hänvisningar ges även
Läs merGenetik. Ur kursplanen. Genetik
Genetik - Får dinosaurier fågelungar? Genetik Far! Får fårfår? Nej! Får fårinte får. -Får får lamm! Bild ur Genesis nr 2 1997 Nej! Dinosaurier får dinosaurier! Ur kursplanen Centralt innehåll: Evolutionens
Läs merÖVNINGSUPPGIFTER. Markera om det finns någon spontan abort, konsanguinitet, enäggstvillingar?
ÖVNINGSUPPGIFTER K 1 1 Rita Din egen släkttavla (pedigree) omfattande mor- och farföräldrar och deras avkomma. Anvisningar rörande hur en pedigree ritas ges i läroboken (sid 57). Kom ihåg att det kan också
Läs merHardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift
Populationsgenetik Hardy-Weinberg jämnvikt Processer som minskar genetisk variation: Inavel Genetisk drift Processer som ökar genetisk variation: Mutationer Migration Miljömässiga förändringar Balancen
Läs merNymfkakaduans färgvariationer och mutationer
Nymfkakaduans färgvariationer och mutationer Fjädrarnas pigment skapar fåglarnas färger genom att reflektera eller absorbera ljus. Papegojfåglar är kända för att ha många vackra färger, men kakaduorna
Läs merBiologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för:
Biologi A 7,5p Provmoment: Ladokkod: Tentamen ges för: Namn: (Ifylles av student) Personnummer (Ifylles av student) omtentamen TX091X NT-bas Tentamensdatum: to 12 januari 2012 Tid: 9.00-13.00 Hjälpmedel:
Läs merEVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING
EVOLUTIONENS DRIVKRAFTER ARTBILDNING Evolutionen på 60 sek https://www.youtube.com/watch?v=oiwde6opvz U Vad är evolutionen (8 min)? https://www.youtube.com/watch?v=ghhojc4oxh8 Hur fungerar evolutionen
Läs merKorsningsschema med ett anlag Monohybrid klyvning
Korsningsschema med ett anlag Monohyrid klyvning Syftet med den här övningen Du ska lära dig hur egenskaper ärvs, vad som menas med dominanta och recessiva anlag och hur man ritar enkla korsningsscheman
Läs merDNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
DNA-analyser: Diagnosticera cystisk fibros och sicklecellanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Diagnosticera cystisk fibros med DNA-analys Cystisk fibros Vad innebär sjukdomen?: Sjukdomen innebär att de epitelceller
Läs merFörmågor som tränas under området. Centrala innehåll som behandlas i området. Arbetsgång skrivuppgifter ska vara klart 2/10
Arbetsområde genetik Vi kommer att arbeta med genetik under de kommande veckorna, jag kommer ha en del genomgångar och ni kommer att få göra laborationer. Området avtestas genom att ni svarar på skriftliga
Läs merDel Vad kan vi lära av familjehistoria? Scion Publishing Oct 2010 Paperback - 442pp ISBN Price:
Scion Publishing Oct 2010 Paperback - 442pp ISBN 9781904842804 Price: 29.99 Del 1 Vad kan vi lära av familjehistoria www.scionpublishing.com Index case Mer än en åkomma i en familj inte ovanligt... Man
Läs merAnvända kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet.
Arvet och DNA Lokal pedagogisk planering årkurs 9 Syfte Naturvetenskapen har sitt ursprung i människans nyfikenhet och behov av att veta mer om sig själv och om sin omvärld. Kunskaper i biologi har stor
Läs merGen Transkripterbar del. promotor exon intron exon intron exon Slut på transkription. av transkription, fixar rätt tid och rätt mängd.
Gener är viktiga i biologin och idag ett aktuellt ämne. Genetik = läran om arvbarhet. Startade på 1860-talet med munken Gregor Mendel, som påvisade det som vi kallar gener. Genetik = läran om gener. Gen
Läs merSBR SV / Lotta Fabricius Kristiansen Drottningodling för nybörjare
Drottningodling för nybörjare Introduktion till drottningodling -kursöversikt Biologin bakom drottningodlingen Förädling och avel Utrustning Metoder till husbehov och yrkesmässigt Parning och drönarsamhällen
Läs merÖversättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/)
Röd neon dubbelsvärd Av Håkan Turesson Översättning från Engelska av Björn Lundmark (Artikeln hämtad från www.guppylabs.info/) Här har jag summerat åtta år av dubbelsvärdsavel. vilken resulterade i en
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 17 september 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merÄgg till embryo Dugga 120305 Platsnummer VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK. Efternamn. Förnamn. Personnummer
IDENTITETSBLAD VIKTIGT ATT DU FYLLER I OCH LÄMNAR IN! TEXTA TACK Efternamn Förnamn Personnummer Gruppnummer (Grupp 1-40 på kursen) Enligt KI:s utbildningsstyrelses beslut skall skrivningar rättas anonymt.
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom får
Läs merGenetik. Gregor Mendel onsdag 12 september 12
Gregor Mendel 1822-1884 1 Mendel valde ärtor för att undersöka hur arvet förs vidare från föräldrar till avkomma, alltså hur exempelvis utseende ärvs mellan generationer. Med ärtorna kunde han styra sina
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 november 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merFör att komma till källan måste man gå mot strömmen
För att komma till källan måste man gå mot strömmen D GENETICA FÄRGER OCH HÅRLAG HOS BELGISK VALLHUND Belgisk vallhund omfattar de fyra raserna malinois, laekenois, tervueren och groenendael. I ursprungslandet
Läs merDiskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall
Diskrepans mellan APC-Resistens och faktor V Leiden mutationen Några patientfall EQUALIS-möte i koagulation 27-28 januari 2011 Marianne Dahlberg Överläkare Klinisk kemi Sahlgrenska Universitetssjukhuset,
Läs merOlika färg Gener hos Scalarer
Olika färg Gener hos r Här beskriver lite kortfattat detta stora ämne som man kan skriva flera sidor om. Söker du på Internet eller går till din närmsta zoohandlare kommer du att finna r med olika namn
Läs merELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK. Del 4
ELEMENTÄR - SVÅRARE FÄRGGENETIK Del 4 av Maria Grönkvist Hur fungerar ärftlighetslagarna när det är två genpar med i leken? Slumpens rutmönster utökas då till 16 rutor, dvs det finns 16 olika möjligheter
Läs merArvet, gener och bioteknik
Arvet, gener och bioteknik Namn: Klass: 9A Tidsplanering och litteratur att söka i: 9A Tisdag 50 Onsdag 50 Torsdag 90 7 8 12/2 Introduktion och material 19/2 G: Cellen, proteinsyntes, delning 14/2 Vikarie
Läs merTotalt finns det alltså 20 individer i denna population. Hälften, dvs 50%, av dem är svarta.
EVOLUTION Tänk dig att det på en liten ö i skärgården finns 10 st honor av den trevliga insekten långvingad muslus. Fem av dessa är gula med svarta fläckar och fem är helsvarta. Det är samma art, bara
Läs merGenetik- läran om det biologiska arvet
Genetik- läran om det biologiska arvet Om vi tittar på ett släktfotografi ser vi att vissa ansiktsdrag hos föräldrarna kommer igen hos barnen, från generation till generation. Det kan vara formen på ansiktet,
Läs merMolekylärbiologi: Betygskriterier
Molekylärbiologi: Betygskriterier De obligatoriska momenten laboration och presentationsövningar examineras separat (endast G). Se separat utdelade anvisningar. Betygskriterier för teoridelen (se nedan).
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 21 augusti 2017 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merDiagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys. Niklas Dahrén
Diagnosticera sicklecellsanemi med DNA-analys Niklas Dahrén Sicklecellsanemi Erytrocyterna ser ut som skäror : Sjukdomen innebär a0 de röda blodkropparna (erytrocyterna) ser ut som skäror (eng. sickle)
Läs mer1-3 C/A 1-6 onsdag vecka 6
I det här häftet finns de uppgifter som ligger till grund för min bedömning av din kunskapsutveckling i DNA och genetik. Alla ska göra uppgifterna (1),(2) och (A). I uppgift (1) och (A) är uppgiften indelad
Läs merBÄRARE: Hunden har genmutationen för PLL i enkel uppsättning, den andra genen är normal (Nm)
Primär Lins Luxation(PLL) TESTRESULTAT Ett forskarteam viduniversity of Missouri, College of Veterinary Medicine i USA fann under 2009 genmutationen för PLL och bara en kort tid senare meddelade Animal
Läs merGuppygenetik från A(bnormis) till Z(ebrinus) Jörgen Frörup
Guppygenetik från A(bnormis) till Z(ebrinus) Av Jörgen Frörup Översättning av Jörgen Frörups artikelserie i Lebistes 1972:2-1974: 4 : Olle Boberg Bearbetning: Kerstin Larsson Redigering: Börje Eriksson
Läs merBiologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016
Biologi hösten år 9 Genetik läran om ärftlighet Tornhagsskolan den 14 oktober 2016 DET HÄR HÄFTET TILLHÖR: Vad ska vi göra? Den här terminen ska vi att arbeta med genetik läran om ärftlighet. Kan föräldrar
Läs merEn bioinformatisk genjakt I
En bioinformatisk genjakt I -jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet genom att hämta information från en databas på nätet. Målet
Läs merDen evolutionära scenen
Den evolutionära scenen Det finns en del att förklara Där allt händer Skapande Evolutionsteorin Gibboner Orangutang Gorilla Människa Schimpans Bonobo Naturligt urval Artbildning Livet har en historia Gemensamt
Läs merEvolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet. Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi
Evolution, del 2: Evolutionsprocesser och förändringar i det genetiska materialet Jessica Abbott Forskare Evolutionär Ekologi Naturlig selektion Alleler som ger bättre överlevnad och/eller reproduktionsförmåga
Läs merGenetik. - cellens genetik - individens genetik. Kap 6
Genetik - cellens genetik - individens genetik Kap 6 Vad bestämmer hur en organism (cell) ser ut och fungerar? Generna (arvsanlagen) och miljön Hur går det till? En gen är en ritning för hur ett protein
Läs merPROV 6 Bioteknik. 1. Hur klona gener med hjälp av plasmider?
För essäsvaren 1 2 kan den sökande få högst 9 poäng/fråga. Vid poängsättningen beaktas de exakta sakuppgifter som den sökande gett i sitt svar. För dessa kan den sökande få högst 7 poäng. Dessutom 1. Hur
Läs merUTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013)
UTVÄRDERING AV PRA FÖR PAPILLON (år 2013) Progressiv retinal atrofi, PRA, är en ärftlig ögonsjukdom som finns hos rasen papillon. Sjukdomsgången innebär en gradvis förtvining av retina (näthinnan) som
Läs merRepetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling
Repetitionsuppgifter: Livets byggstenar, uppkomst och utveckling Här har jag skrivit lite kortfattade svar för att du ska kunna se om du är rätt ute eller inte. Jag råder dej till att kanske svara grundligare
Läs mer1. Typarter för den torra mon är lingon och renlav.
1 STUDENTEXAMENS- NÄMNDEN MODELLPROV I BIOLOGI Högst 8 frågor får besvaras. Svaren på de med + utmärkta mera krävande frågorna bedöms enligt betygsskalan 0 9 i stället för den normala 0 6. För uppgifter
Läs merMedicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser. Niklas Dahrén
Medicinsk genetik del 6: Kromosomavvikelser Niklas Dahrén Allmänt om kromosomavvikelser Vad menas med kromosomavvikelser? Kromosomavvikelser: Kromosomavvikelser är förändringar i kromosomernas antal eller
Läs merEn bioinformatisk genjakt
En bioinformatisk genjakt Jämförelser av olika arters genom I den här aktiviteten kan en elev självständigt undersöka det mänskliga genomet samt göra en jämförelse med andra arters genom. Målet för den
Läs mer