Välkommen till Evertsberg!

Transkript

1 Nr 1. juni 2005 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen I media har det talats mycket om mer pengar till mål1-programmen och de andra strukturfondsprogrammen. Tillskottet som det pratas om, är mellanskillnaden mellan den euroväxelkurs som är satt till 8,5 kronor av svenska staten och den verkliga genomsnittskursen som under programperioden är cirka 50 öre högre. Nu kan vi inte ta för givet att det blir 50 öre mer per euro till programmen. Frågan är komplicerad eftersom en höjning av växelkursen påverkar den svenska statsbudgeten och utgiftstaket. Därför är forts. nästa sida Välkommen till Evertsberg! Badplatsen i Evertsberg prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör och ansvarig utgivare Annica Westerlund, tel skribenter Daniel Jansson, Katarina Larsson, Fredrik Mårtensson, Per Trostemo, Katarina Ryckenberg och Annica Westerlund grafisk form Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2005 Till den lilla byn Evertsberg i Norra Dalarna ska man alltid känna sig välkommen; såväl sommar som vinter, menar projektansvarige Johnny Larsson. Många känner igen Evertsberg som en av kontrollstationerna längs Vasaloppet och har säkert sett oss på tv men få tänker kanske på att här går det alldeles utmärkt att stanna, bo, turista, skidträna och fiska. Evertsberg är ett dynamiskt samhälle med många av lokalbefolkningen engagerade i utvecklingen och turismen, fortsätter Johnny Larsson. Och här har vi samarbetat mellan Byarådets styrelse, lokala företag och föreningar. Privata företag har varit med och skänkt timmer till flera av de serviceanläggningar och byggnader som vi uppfört. Vi har gjort en ny etablering vid den gamla badplatsen, med bland annat ny servicebyggnad, campingplatser och som även är handikappanpassad, påbörjat renovering av ett gammalt sågverk till byggnadsminne, iordningställt ett elljusspår i Vasaloppsspåret, anlagt en naturhistorisk vandringsled och rastplatser och en ny gång- och cykelväg till badet, informerar projektledare Björn Petersson. Genom eu:s strukturfonder, Älvdalens kommun, Arbetsförmedlingen, Länsstyrelsen Dalarna med flera finansiärer har man sedan 2001 genomfört inte ett, utan forts. nästa sida Europeiska unionen

2 forts. från föregående sida inte finansdepartementet så angeläget om att höja växelkursen. Om det sker en förändring och hur stor den i så fall blir får vi veta senast till hösten när regeringen föreslår kommande års budget. Om det då sägs att växelkursen ska bli en annan och vi kan tillgodoräkna oss mer i mål 1-programmet blir dessa pengar tillgängliga i januari Om det blir så kommer naturligtvis Strukturfondsdelegationen, som beslutar om vilka projekt som ska få pengarna, lägga ett möte tidigt i januari. Vi fortsätter att ta emot projektansökningar men vi vet alltså inte idag om vi kommer att ha mer programpengar i januari och inte hur mycket pengar det i så fall blir. Däremot så vet vi att vi ska ha tre projektkonferenser under det kommande året som kallas Projektkontakt. Vi börjar i november i Åre med temat Turism. Nästa konferens kommer i februari i Örnsköldsvik och har som tema Lokal utveckling, landsbygdsutveckling och livsmiljö. I juni 2006 hålls den tredje och sista temakonferensen i Mora och den rör trä, skog, energi och design. Alla projekt som är finansierade av Mål 1 Södra Skogslänsregionen är välkomna men först till kvarn kommer att gälla. Konferenserna är kostnadsfria men ni betalar resa och boende. Fokus kommer att ligga på möten mellan projekten kombinerat med föreläsningar och workshops. Vi återkommer med anmälningsdatum och mer information. Senaste informationen hittar du på hemsidan I väntan på Projektkontakt fortsätter vi att presentera projekt i Mål 1-nyheter. Trevlig läsning! Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se Invigningen i Evertsberg; Johnny Larsson, Björn Pettersson och Myr Herbert Halvarsson forts. från föregående sida södra skogslänsregionen jämtlands län älvdalens kommun malungs kommun vansbro kommun torsby kommun västernorrlands län ljusdals kommun orsa kommun venjans och våmhus församlingar i mora kommun tre eu-projekt inom Mål 1, för att just utveckla Evertsberg. Att skapa en attraktiv region, utveckla byn och samtidigt attrahera turismen och sysselsätta befolkningen samt i första hand upphandla med lokala företag har varit fem honnörsord i de tre projekten. Och man har lyckats bra; cirka tjugo arbeten har skapats eller bevarats och fyra nya företag har etablerats i byarna Evertsberg och Dysberg som har 390 innevånare. Projekten har inte kantats av många problem utan samarbetet har fungerat tillfredställande. Smolket i glädjebägaren har gällt aktivitetsbiten på grund av att Arbetsförmedlingen inte betalat ut medfinansieringen fullt ut. Men då har istället Länsstyrelsen Dalarna och Älvdalens kommuns visat välvilja att täcka upp differenserna för att kunna avsluta pågående projekt, avslutar projektledare Björn Petersson med gott hopp om framtiden för byarna Evertsberg och Dysbergs framtida turismutveckling. TURISMEN OCH BYAUTVECKLING I EVERTSBERG, ETAPP 1 OCH 2, RISBERGS NYA TURIST OCH AKTIVITETSANLÄGGNING projektägare: Evertsberg Dysbergs Byaråd eu-stöd: , , kr. totalbudget: kr projekttid: till projektledning: Johnny Larsson och Björn Pettersson, tel Mobil: och Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1 Södra Skogslänsregionens program grundar sig på de förslag som kom fram i arbetet med tillväxtavtalen i områdets fem län. Insatserna fokuseras på utveckling av de privata småoch medelstora företagen genom ökad kunskap, forskning och samverkan. Det ska öka regionens attraktivitet för såväl människor som företag. Har du en projektidé? 2 2

3 foto michael berggren Med EU-projektet MICE höjer Sundsvall ribban och säger kaxigt att de ska bli den starkaste konferensstaden norr om Stockholm. Malin Björk, projektledare Konferensstaden Sundsvall Tillsammans är stark. Utveckling av MICE Meeting, Incentive, Conventions, Events har kommit halvägs genom sin projektperiod. Genom nära samarbete och flera kontaktnät ska de sätta Sundsvall på konferenskartan. Malin Björk, projektledare, är lyrisk när hon berättar om samarbetet inom den ekonomiska föreningen Konferensstaden Sundsvall. Det går över förväntan måste jag säga! Ett mål var att öka rumsbeläggningen på hotellen med 1500 övernattningar per år under perioden. Vi har haft en ökning med bara under det senaste året. Och nu börjar vi också nå ut. Just nu finns det chanser att vi får hit en stor kongress från usa Genom att så många olika turismföretag av varierande storlek finns med går det lätt att skräddarsy program efter kundens önskemål. Man lämnar alltid ett par olika paketförslag och överlämnar sedan åt beställaren att bestämma sig för det som passar bäst. Det viktiga är att kunden bara behöver ta en kontakt. Den gemensamma bokningscentralen, för alla de arton privata medlemsföretagen som ingår i föreningen, kom igång under hösten och nu kan kunden via ett telefonsamtal eller en förfrågan via nätet få sina svar. Malin Björk sitter som oberoende part och tar in prisuppgifter från företagen som sedan sys ihop till förslag. Jag styrs enbart av kundens behov, berättar hon. Utanför stan samarbetar alla för att göra Sundsvall till ett attraktivt res- eller konferensmål men man får komma ihåg att inom staden är dessa företag konkurrenter om samma marknad. Det måste bygga på lojalitet och förtroende om de ska kunna samarbeta. Att det fungerar tror hon till stor del beror på att det redan tidigare funnits kontakter mellan turismföretagen i Sundsvall. Man har i över tjugo års tid samarbetat i olika former. Nu höjer man alltså ribban och säger kaxigt att man ska bli»starkaste konferensstaden norr om Stockholm«. Vilket innebär att ta upp konkurrensen med andra större norrlandsorter. Ja, vi spänner musklerna lite extra när vi finns på samma mässor som till exempel Umeå, berättar Malin med ett skratt. En intressant marknad är naturligtvis den norska, som mice sneglar på. Man skulle gärna vilja kunna bedriva konferenscharter från både Oslo och Trondheim men det får vänta en tid. Resultaten UTVECKLING AV MICE (Meeting, Incentive, Conventions, Events) projektägare: Konferensstaden Sundsvall Ek.fören. eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Malin Björk, , hemsida: från tre olika svenska och danska marknadsundersökningar visar alla att när en ny destination blir populär är det inte resmålet utan transportörerna som spelar den största rollen. Nya färjelinjer eller billiga flyg styr människors resvanor. Den dagen det blir direkttåg utan byten från Trondheim till Sundsvall är förutsättningarna annorlunda. Sundsvall har massor att erbjuda men saknar tyvärr en sockerbit, en jätteattraktion som dragplåster, säger Malin. Därför är det extra viktigt att vi, genom bra service och kundanpassning, skapar anledningar för människor att resa hit. vinn! Hur många företag i Örnsköldsvik har anmält adepter till mentorsprogrammet som syftar till att stödja kvinnor inom industrin? Vi lottar ut fem gigantiska badlakan i form av en EU-flagga till dem som svarar rätt. Svaret vill vi helst få via e-post till infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling Strukturfondsavdelningen Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Svaret ska vara inskickat senast den 31 augusti Svaret på frågan i förra numret var att 71 företag hade ett certifierat miljöledningssystem under år 2003 i Gävleborgs län. 3

4 Mat och dryck, opera och teater, hantverkare, artister och idrottspersonligheter från Värmland erbjöds besökarna i ett tält på Medborgarplatsen. Kulturshow i Stockholm visar upp Värmland Den fjärde och femte maj fick Stockholmarna chansen att uppleva värmländsk kultur på Medborgarplatsen. Den värmländska kulturshowen, där flera namnkunniga värmlänningar deltog för att fylla programmet till bredden med kultur, lockade många besökare och journalister. Främsta målet var att huvudstaden skulle få upp ögonen för Värmland och att förmå stockholmsjournalisterna att skriva om Värmländsk kultur. Det gick riktigt bra, berättar Marita Närtell Jansson, projektledare för Kulturgruppen. Även om det inte blev som vi väntat oss. Det blev fler tv- och färre tidningsjournalister som kom. Vi var bland annat med i reportage i svt24 och i ett inslag i Landet runt. Ett stort vitt och gult före detta missionstält restes på Medborgarplatsen. Mat och dryck, opera och teater, hantverkare, artister, idrottspersonligheter, lotterier och mycket mer från Värmland erbjöds besökarna. Programmet var digert och första dagen varade det från klockan elva på förmiddagen ända till tio på kvällen. Andra dagen höll man på till tre på eftermiddagen och förutom journalisterna lockades många kulturintresserade Stockholmare, men även exilvärmlänningar dit. På onsdagen var det väldigt kallt men det kom ändå många till de fasta programpunkterna, säger Maritha. På torsdagen hade vi istället fantastiskt tur med vädret och kunde hissa upp tältväggarna så att människor kunde passera rakt igenom och då kom det enormt många besökare, fortsätter hon. Projektet»Utveckling och förnyelse inom besöksnäringen i Värmland«ska få Värmlands turistnäring att växa genom att visa upp alla roliga och lockande upp- 4

5 levelser som göms i slott och koja, i stad och på landsbygd, ja i hela Värmland. Mottot är»världen skulle må bra av lite mer Värmland«. Det är indelat i nio tematiska grupper och en av grupperna,»kulturgruppen«, jobbar med att vässa marknadsföringen av Värmländska kulturupplevelser. För att hela Värmland ska representeras medverkar företagare i både mål 1 och mål 2:s områden. I gruppen finns bland andra Värmlands konsthantverkare, Sahlströmsgården, Mårbacka, Ransäters hembygdsgård, Mariebergsskogen, Alsters Herrgård, Klässbols linneväveri och Heidruns bokkafé. De har redan innan kulturshowen gick av stapeln tagit fram ett vackert formgivet tryckalster om kulturen i Värmland, deltagit i Reiselivsmässan i Oslo samt en biblioteksmässa under hösten. Arbetet med showen var kämpigt men otroligt roligt! Hela arrangemanget och alla möten med besökare, föreläsare och artister har, förutom en oförglömlig upplevelse, gett en rejäl injektionskick för att fortsätta arbeta, berättar en nöjd Marita Närtell Jansson. Know How lönsamt jämställdhetsprojekt för företag Nobeldukning, foto Arvika kommuns bildarkiv Vacker dukning ämnad för Nobelmiddag, från Klässbols linneväveri. Linneväveriet är en av deltagarna i kulturgruppen. UTVECKLING OCH FÖRNYELSE INOM BESÖKSNÄRINGEN I VÄRMLAND projektägare: Stiftelsen Värmlands turistråd eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare för huvudprojektet: Monica Karlsson, projektledare för kulturgruppen: Marita Närtell Jansson, Quality Work in Gender Equality är den engelska titeln på metodhandboken om jämställdhet. År 2003 skrevs metodboken»jämställdhetsarbete med kvalitet en handbok för arbetsplatsen«med många verkliga exempel från näringslivet och Know How:s första etapp. Boken användes därefter som handbok av andra etappens deltagare. Nu får den internationell spridning då den uppdaterats och översatts till engelska för att erbjudas som inspirationskälla för alla inom eu som vill börja arbeta med jämställdhet. Vi har utgått från de områden som ingår i Sveriges jämställdhetslag, men metoden går att använda även i andra länder. Vi har också skrivit om det spännande arbetet med att utveckla ett kvalitetsmärke för jämställdhet, eq-z-län, säger projektledaren Syvonne Nordström. En grundläggande tanke vi haft är att det är viktigt att arbetsgivare i Jämtlands län betraktar jämställdhet som en kvalitets- och konkurrensfråga. Med det menar vi till exempel att ett aktivt jämställdhetsarbete är ett konkurrensmedel vid rekrytering men också att det ger en positiv bild av företaget utåt mot kunderna. Projektet har riktat sig till arbetsgivare i Jämtlands län, både inom offentlig verksamhet och i privata näringslivet. Syftet är att stimulera arbetsgivare till ett förbättrat jämställdhetsarbete. Ett sätt är att öka kunskapen om könsrelaterad personalpolitik och om den positiva kopplingen mellan jämställdhet och effekter på lönsamhet och hälsa. Omkring 40 företag och arbetsplatser inom offentlig verksamhet har fått stöd och handledning i andra etappen av projektet. KNOW HOW JÄMSTÄLLDHET, LÖNSAMHET OCH HÄLSA projektägare: Länsstyrelsen Jämtlands län eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: till projektledare: Syvonne Nordström,

6 Mix Megapol Arena har fungerat perfekt för vår byggmässa, och det var ingen konst att locka kunder och affärskontakter hit till Åre, konstaterar Staffan Carlsson vid Träinnova som arrangerat en välbesökt mässa där länets träföretag visade upp sig. Mix Megapol Arena ett lyft för Åre Åre upplever ett uppsving av sällan skådat slag. Alpina VM 2007 i all ära, men en starkt bidragande orsak till den sjudande framtidstron är uppförandet av Mix Megapol Arena. Man räknar med att anläggningen kommer att förlänga turismsäsongen i Åre avsevärt. Det här är en milstolpe i Åres historia, fullt i klass med byggandet av kabinbanan och alpina vm Anläggningen är en enorm tillgång för byborna, för gästerna och för företagen. Pocke Nilsson, ordförande i Åreföretagarna ab, en av finansiärerna av projektet, är entusiastisk över de möjligheter som öppnar sig tack vare uppförandet av Mix Megapol Arena vid Åre Strand. Även känt som»multihallsprojektet«. Redan ett knappt halvår efter invigningen kan man konstatera att den svarar upp mot alla förväntningar och kanske mer därtill. I anslutning till Mix Megapol Arena finns restauranger, äventyrsbad, spa och hotell; en kombination som utgör en mycket slagkraftig enhet. Ett av huvudsyftena med anläggningen är att förlänga säsongen i Åre, där vinterturismen fram till nu varit mycket dominerande. Genom arenan har Åre fått en mötesplats för upp till 2000 personer. Något som bland annat resulterade i att en konferens för nato:s utrikesministrar arrangerades under våren. Det visar att vi lagt ribban högt och att vi kan belägga stora delar av byn även under lågsäsong. Sånt skapar framtidstro, säger Pocke Nilsson som får medhåll av Åres kommunchef Gunnar Hedberg. Ja, i fjol kunde Åre kommun räkna hem en folkökning på 126 personer, och jag vill påstå att multihallsprojektet och dess ringar på vattnet är en starkt bidragande orsak till detta. Gunnar Hedberg framhåller också att satsningen skapat ett helt nytt sätt att samarbeta mellan näringslivet, kommunen och myndigheter. Vi har haft en mycket bra dialog hela vägen. Det tycker även Renate Hedung, som varit ansvarig kontaktperson för uppförandet av Mix Megapol Arena, och hon ser projektet som en nödvändig injektion för Åres infrastruktur. Samarbetet mellan offentliga och privata aktörer har verkligen fungerat bra. Ett av skälen till att eu gick in med pengar i satsningen var just att dra med sig andra för att få en förlängning av säsongen och stärka Åre som turistdestination. Nu ligger många i startgroparna för att hålla öppet året runt, säger Renate Hedung. Ett annat viktigt skäl för eu:s strukturfonder och Åre kommun att satsa pengar i»multihallsprojektet«har varit att erbjuda ortsbefolkningen tillgång till en arena för olika evenemang och aktiviteter. Genom sin flexibilitet kan anläggningen nyttjas på många olika sätt konferenser, konserter, fester, danser, mässor, utställningar, inomhussporter etcetera. Vem som helst har rätt att boka arenan. Arenan kommer säkert också att vara till nytta för hela regionens näringsliv Åre är ett starkt dragplåster för mässor, event, utställningar, kundvård med mera. ÅRES MULTIHALL BYGGNADSFAS 2 projektägare: Åre kommun eu-stöd: kr totalbudget : kr projekttid: till projektledare: Rolf Lundell, Åre kommun ansvarig kontaktperson: Renate Hedung, Hedung Konsulter AB, , e-post: renate.hedung@telia.com 6

7 Nätverksbyggande är viktiga kuggar i turismutveckling Projektet Turism Ljusdal börjar gå mot ett avslut och framtiden för turismen i kommunen ser lovande ut. Det är en stärkt näring som går framtiden till mötes, säger Annika Eriksson projektledare för Turism Ljusdal. Många företag har insett vikten av att öka sina satsningar på bland annat marknadsföring och de har gått tillsammans med andra inom näringen och sökt samverkansbidrag. Ett exempel på detta är Skogens Rike som ska locka människor att besöka skogslandet mitt i Ljusdals kommun. Ett område som sträcker sig från Färila i norr till Orsa Finnmark med Hamra i söder. Turism Ljusdal har haft som målsättning att stärka den befintliga turismnäringen i Ljusdals kommun. Att vara ett slags hjälp till självhjälp. Det har skett genom olika insatser. Allt ifrån föreläsningar där turismföretagarna och andra nyckelpersoner har lärt sig konsten»att få gästerna att känna sig välkomna«till bussrundturer för att lära känna sin kommun bättre. Varje innevånare, privatperson eller mackägare, är ju ambassadörer för sin hembygd och då gäller det att veta vad som finns att erbjuda turisterna som kommer hit. Och för all del, vad som finns att uppleva när man själv är turist på hemmaplan, menar Annika Eriksson. Genom projektet har det bildats många informella nätverk eftersom aktiviteterna har gett tillfällen till möten och samtal. Ett par nätverk har varit självgående en längre tid och arbetat fram flera paketerade upplevelser. För Annika har informationsspridning och omvärldskontakter varit något av ledord i processen. Hon har bombarderat deltagarna med information för att de ska hänga med i svängarna, som hon uttrycker det själv. Att det skulle finnas tendenser till att inte vilja samarbeta på grund av konkurrens ser hon som något som hör historien till. Alla förstår att i dag måste vi dra åt samma håll. Vi har några stora starka turistmål och de måste få fortsätta vara starka dragplåster. Regnar det på den ene skvätter det på de andra, säger hon. Av olika orsaker har vissa samverkanspartners som fanns vid projektstarten fallit ifrån. Å andra sidan har nya tillkommit vilket har inneburit lite av en bergoch dalbana mellan varven. Kopplat till projektet kan nämnas att tre andra lokala projekt startat. X- tur.com och hittafisken.se som båda är försök att med gps-mottagare lägga in bra turistmål alternativt fiskeställen. Man har också skapat en bokningscentral för grupp och konferensresor, vilket tidigare saknades. TURISM LJUSDAL projektägare: Närljus eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: till projektledare: Annika Eriksson, Informationsträffar och studieresa på temat miljö har lockat många deltagare under projektperioden. 7

8 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Östersund sverige B porto betalt Mentorskap för kvinnor inom Ö-viks tunga industri I Örnsköldsvik består arbetsmarknaden främst av tung industri, det vill säga traditionellt manligt dominerade arbetsplatser. Ett särskilt mentorsprogram har startat under våren 2005 för att stödja kvinnor inom industrin. Sju lokala industriföretag har anmält 14 adepter i programmet och till dessa har 22 mentorer knutits. Dessutom har utbildningsinsatser genomförts, bland annat en större satsning för anställda och chefer inom Folksam. Vanja Westman leder jämställdhetsarbetet inom Vision 2008 i Örnsköldsvik. Det är en satsning, som vi hoppas mycket på. Alltfler företag inser att jämställdhet är ett konkurrensverktyg med möjlighet till ökad lönsamhet och att bredda rekryteringsbasen, anser projektets jämställdhetsutvecklare Vanja Westman. Vision 2008 är en samling projekt med syfte att öka arbetskraftens flexibilitet, företagaranda och nyskapande i Örnsköldsvik. I fas två av Vision 2008 satsas ordentligt på jämställdhet. Det börjar ge resultat, anser Vanja Westman. Tittar man tillbaka på 2004, så var det ett år då makthavare i Örnsköldsvik började visa intresse för jämställdhetsfrågor, säger hon. Hon beskriver jämställdhetsarbetet som parallellt med två spår: I startfasen handlade det mycket om individkontakter och en del projekt. Vi jobbade bland annat tillsammans med Örnsköldsviks industrigrupp för att ge chansen till praktik för kvinnor med utländsk bakgrund. Efterhand har vårt arbete dock koncentrerats på att lyfta den allmänna kunskapen på jämställdhetsområdet samt att stödja nätverksarbete. Riktade projektinsatser kan vara bra, men nyttan blir mycket större om man samtidigt jobbar med kunskapsutveckling och opinionsbildning. Vanja Westman, som är utbildad beteendevetare med studier även i genusvetenskap, har ägnat mycket tid åt föreläsningar och att anordna seminarier. Hon upplever att det finns ett intresse för jämställdhetsfrågor i det lokala näringslivet, men att det krävs baskunskaper i ämnet för att det ska resultera i satsningar på ökad jämställdhet VISION 2008 ÅTGÄRD 2.3B JÄMSTÄLLDHETSINSATSER, KUST OCH INLAND projektägare: Örnsköldsviks kommun eu-stöd: Inland: och kronor totalbudget: och projekttid: till projektledare: Fredrik Holmberg och Vanja Westman, Jämställdhetsutvecklare,