Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen. prenumerera på mål 1-nyheter. fakta. Nr 1. februari Till sommaren har halva programperioden

Transkript

1 Nr 1. februari 2003 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen Till sommaren har halva programperioden flugit sin väg. Det har resulterat i 678 projekt enbart i de åtgärder där Strukturfonddelegationen tar beslut så här långt. Lägger man då till Växtkraftprojekten som är ungefär 2000 så svindlar det. Fem projekt åt gången är vad vi skriver om i varje nyhetsbrev. Alla de andra projekten som inte får plats kan ni studera närmare i Projektbanken på hemsidan (utom analys- och kompetensutvecklingsprojekt för arbetsplatser). Nu ska jag puffa för»lokalt projektstöd«. Projekten är små om man ser till stödsumman men stora om man räknar den energi som eldsjälarna som leder sådana projekt måste ha. I det här numret förklarar vi närmare vad»lokalt projektstöd«är för något och ger ett exempel,»musikkontoret«. Andra eldsjälar finns i Landsbygdsutvecklingsprojektet i Gävleborg. Läs om hur Sundsvall växer av musik och om kvinnor och teknik. En härlig bild från»stora spårsystemet i norra Torsby«ser ni här bredvid. Trevlig läsning! Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör och ansvarig utgivare Annica Westerlund, tel skribenter Daniel Jansson, Ann-Louise Larsson, Katarina Larsson, Fredrik Mårtensson, Annica Westerlund grafisk form Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2003 Stora spårsystemet Vilsegångna turister och viljan att kunna bo kvar och försörja sig i norra Värmland la grunden till projektet Stora Spårsystemet. Nu kan besökare njuta av den Värmländska naturen året om längs den 80 kilometer långa leden. Här finns en levande säter, grillplatser, vindskydd och snart även slingrande promenadstigar in i naturskyddade områden. Stora spårsystemet i norra Torsby är en led för naturälskare på såväl snöskoter som cykel. Den utgår från Långbergets sporthotell och är en del i ett nätverk av olika leder som gör det möjligt att nå både Branäs och Sälen. Projektet är ett samarbete mellan lokala krafter, Torsby kommun och länsstyrelsen i Värmland. Idén är att skapa en säker och attraktiv led för turister och samtidigt påverka attityderna på orten. Jag vill visa att man kan starta eget och försörja sig i norra Torsby, säger Lars-Gunnar Saetereie. Han driver Lillens aktiviteter och använder leden för bland annat skotersafaris och fisketurer. Projektet har indirekt skapat omkring sex nya arbetstillfällen än så länge. Meningen är att Spårsystemet inte bara ska sysselsätta skiduthyrare och skoterförare, det ska vara öppet året runt. Bjuda på ljumma sommarkvällar vid grillplatserna och en levande säter med fjällkor, getter och gammaldags osttillverkning. Det ska också vara tillgängligt för alla och därför har torrdassen gjorts handikappanpassade. Leden är under ständig utveckling och nästa steg är att anlägga fler utflyktsmål i anslutning till spåret. Promenadstigar i naturskyddade områden och detaljerade kartor över hela leden ingår i planerna. Vi ska även markera vindskydden Här är naturen alltid närvarande. Älgarna använder skylten att skrubba sig emot. med xy-koordinater, säger projektledare Rolf Henriksson. Det ökar säkerheten eftersom räddningstjänsten får lättare att hitta fram STORA SPÅRSYSTEMET, ETAPP 1 projektägare: Nordvärmlands Friluftområdes ek. för. eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: till projektledare: Rolf Heriksson, länkar: FOTO: MATS ÅGREN Europeiska Unionen Nyhetsbrevet delfinansieras av EU:s strukturfonder

2 FOTO: ESBJÖRN JOHANSSON Ett femtiotal tjejer samlade inför projektstarten av»fler tjejer till tekniska yrken«på Högskolan Dalarna. Fler kvinnor i tekniska yrken Att kvinnor kastar sig över ingenjörs- och teknikerjobb hör inte till vanligheten. Mycket beroende på tradition och bristande kunskap om arbetsmarknad och möjligheter till jobb. Det här vill bl. a. Högskolan i Dalarna ändra på genom EU-projektet»Fler kvinnor till tekniska yrken«. Genom projektet kunde 52 kvinnor från 12 kommuner i Dalarna börja en kurs i januari som är förberedande för ingenjörsutbildningar. Tur i oturen kan man säga. Jag blev uppsagd i oktober och det var chefen som tipsade mig om utbildningen, berättar Anna Beronius i Älvdalen. Jag hade i och för sig hört talas om det innan men inte trott att det var något för mig. En gymnasieingenjörsutbildning har jag i botten men målet är att bli skogsingenjör. Så i och med att utbildningen både innehåller preparandutbildning och praktik är jag på god väg mot mitt mål. Eventuellt tar jag steget redan i höst och börjar läsa till skogsingenjör. Projektet har redan fått stor framgång och uppmärksamhet genom ett lockande upplägg: broschyr, personlig information, radioreklam och annonser samt rekryteringsdagar. Praktik och fadderföretag plockas fram samtidigt som deltagarna har möjlighet att behörighetskomplettera sina kunskaper inom Komvux. Ett preparandår ger deltagarna max 40 högskolepoäng varav 20 kan tillgodoräknas under senare högskoleutbildning. Även sommarkurser anordnas efter behov liksom föreläsnings- och seminariedagar. Ingenjörsutbildningar anpassade efter kvinnors behov finns också med som ett steg i projektet. Målsättningen är att minst hälften av kvinnorna ska fortsätta efter projektet och fullfölja en ingenjörsutbildning. De övriga hoppas man ska fortsätta studera annat på högskolan eller utbilda sig i andra tekniska arbeten FLER KVINNOR TILL TEKNISKA YRKEN projektägare: Högskolan Dalarna eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: Tre år, till projektledare: Åsa Westman,

3 Små instrument kan ge höga toner Arrangörer använder inte lokala artister. Så sammanfattar Camilla Edfast/Karlsson den förstudie som hon gjorde i projektet»musikkontoret«. Det vill hon ändra på. Med en idé som siktar högt kan man komma en bit på väg även med små medel från Lokalt projektstöd. Camilla Edfast/Karlsson hade själv som musiker insett att det inte finns musik- eller nöjesarrangörer för alla i Jämtlands län. Dansbandsmusiken har etablerade kontaktförmedlingar och Storsjöyran ab arbetar med att visa upp lokala band och musiker i hela landet men helhetsbilden saknas. Arrangörer i länet och hela landet ska ha en kontaktyta där de hittar jämtländska artister. Artister i länet ska ha en plats där de kan marknadsföra sig, menar Camilla Edfast/Karlsson. Hon började med eu-projektet»musikkontoret«. Som medlem i den väl fungerande»östersunds Bluesförening«var det naturligt att en bokningscentral för rootmusik (blues, jazz, rock n roll, country m.m.) blev Camillas utgångspunkt. Först gjordes en förstudie som visade att bara två av 65 arrangörer var nöjda med det sätt som de bokade artister på. I och med att projektet avslutades ordnade Camilla och Bluesföreningen ett arrangemang, en»rootblöta«där 19 band och 75 artister spelade för 55 arrangörer och politiker. En inbjudan gick ut till alla Camilla pratat med i förstudien. Camilla utvecklade sin tanke vidare. Krokoms kommun och speciellt kultursamordnaren Mats Hurtig blev nästa steg på vägen. Med Camilla som projektledare har Krokoms kommun gjort en kulturinventering av föreningar och kulturarbetare. De har gjort en hemsida där alla verksamma kulturutövare inom kommunen kan presentera sig: kultur. Jag vill att varje kommun i länet gör som vi, säger Camilla som gärna berättar för andra om hur de gått till väga. Länskulturen kan vara en gemensam ingång till varje kommuns kultursidor, fortsätter Camilla Edfast/Karlsson, f.d. projektledare för»musikkontoret«. hon, liksom turistbyråernas hemsidor kan vara ett forum för att tala om att lokala arrangemang är på gång. Hon tar exemplet när Sveriges Radio, efter att ha tittat på Krokoms hemsida, ringer upp och undrar om»ungdomsfestivalen«i Krokom. Dagen efter pratar en av de medverkande ungdomarna för hela Sverige i programmet Morgonpasset ÖSTERSUNDS BLUESFÖRENING MUSIKKONTORET projektägare: Östersunds Bluesförening eu-stöd: kronor genom Lokalt projektstöd totalbudget: kronor projekttid: Fyra månader, till projektledare: Camilla Edfast/Karlsson

4 södra skogslänsregionen Lokalt projektstöd Det enklaste är att rusta upp det man redan har istället för att göra något annat. Något nytt. Lokalt projektstöd är till för nya tankebanor, kraftsamlande och ska ge människor en ny chans till arbete. Projekt kan inte alltid ge direkta resultat. Men tanken med Lokalt projektstöd är att man i det lilla ska kunna pröva nya sätt att arbeta och samverka. Lokalt projektstöd ska göra en skillnad för individen. Nya idéer är svårt. Det är enklare att säga vad Lokalt projektstöd inte ska gå till som t.ex. ersättning för ideellt arbete, stöd till investeringar, byggnationer, ordinarie verksamhet, teateruppsättningar och festivaler. Vad är ett bra projekt i Lokalt projektstöd? Vi ställde frågan till ett par av våra handläggare: Så här säger Olga Krkic på Länsstyrelsen i Dalarnas län. Här i Mål 1 Dalarna har vi haft sju projekt i den åtgärden. Vissa är avslutade och andra pågår fortfarande. Det som vi har haft som riktlinjer i vårt arbete (med»vi«menar jag esf-rådet här i Falun, mig och beredningsgruppen för Lokalt Projektstöd) är att projektet ska ge mervärde till ordinarie verksamhet. Det ska syfta till att stärka individens ställning i arbetslivet och bidra till tillväxt och ökad sysselsättning eller vara en förstudie som leder till ett nytt projekt. Personligen tycker jag att (av de projekt vi har haft och de som är avslutade)»kooperativ Gröveldalens Byaråd«passar bäst in i bilden. En liten lokal aktör som mobiliserar många, första steget till det stora målet. De har sökt Interreg-stöd nu. Om de lyckas, då kommer alla de kriterier, som vi tycker är viktiga, att vara uppfyllda. Kajsa Mattsson på Länsstyrelsen i Jämtlands län beskriver arbetet med Lokalt projektstöd så här: Ett drömprojekt inom Lokalt Projektstöd skulle vara ett projekt som dels sammanför olika krafter i en bygd att arbeta mot samma mål och dels stärker de individer som på något vis omfattas av projektet, kanske genom kompetensutveckling, utbildning eller genom att de får en chans att få in en fot på arbetsmarknaden. Självkänslan stärks och för en som har stått utanför arbetsmarknaden länge kan det vara den»knuff i ryggen«som behövs för att släppa loss den egna energin. Projekten kan finnas inom olika områden, byutveckling, jämställdhet, integration, handikappfrågor, tidiga idéer kring företagsutveckling osv., listan kan göras lång. Det viktiga är att projekten ger en nytta till de individer som deltar jämtlands län älvdalens kommun malungs kommun vansbro kommun torsby kommun Mål 1 Södra Skogslänsregionen västernorrlands län ljusdals kommun orsa kommun venjans och våmhus församlingar i mora kommun Mål 1-programmet är en del av eu:s regionalpolitiska åtgärder. Södra Skogslänsregionen har fått drygt tre miljarder kronor ur eg:s strukturfonder för utvecklingsinsatser. Främsta anledningen till stödet är att Södra Skogslänsregionen är ett glest befolkat område inom eu. Ytan är lika stor som en fjärdedel av Sverige men här bor bara människor dvs. fem procent av Sveriges befolkning. Vi behöver och har utrymme för tillväxt! Pengarna från strukturfonderna fördelas under en sjuårsperiod mellan år 2000 och Eftersom eustödet är ett komplement till nationella satsningar från privata och offentliga finansiärer så innebär det att regionen kommer att genomföra utvecklingsprojekt för 9 miljarder kronor under dessa sju år. Huvudmålet med programmet är stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i regionens näringsliv. Ansökan och information Länsstyrelsen i Jämtlands län är programmets förvaltningsmyndighet och har därmed ett samordningsansvar för verksamheten i Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Den som söker stöd för ett projekt vänder sig alltid till den länsstyrelse i det län där projektet ska bedrivas. Sametinget bereder och beslutar om projekt inom det samiska insatsområdet. Kontaktpersoner hittar du på

5 MusicSundsvall Väggar fulla av guldplattor visar vägen till MusicSundsvalls projektkontor. Petter, Carola, Tomas Ledin tre i raden av kända artister som valde Sundsvall för att spela in musik. Nu kraftsamlar kommunen för att göra Sundsvall till ett musikkluster. FOTO: FREDRIK MÅRTENSSON Projektledaren Jocke Sandström förklarar genast: Det är Sidelake studios plattor. Vi hyr lokaler av dom. Praktiskt med tanke på att studion blivit lite av ett nav i Sundsvalls musikliv. Artisterna utifrån har redan upptäckt Sundsvall och den lokala musikindustrin blomstrar med 300 personer sysselsatta på heltid. Dessutom har p3-utmärkelsen Popstad -99 och arrangemang som Melodifestivalen, två år i rad, satt kommunen på Sveriges musikkarta. Klustertanken, väckt i Västernorrlands länsvision, handlar om att bygga upp en musikindustriell styrka som grund för ytterligare tillväxt. I två års tid har MusicSundsvall varit igång. Resultat: minst tolv nya jobb och åtta nya företag. Hittills har det handlat mycket om nätverksbyggande, att samla musiker och andra i branschen lokalt och om utåtriktad marknadsföring, säger Micke Andersson-Knut, aktiv i projektet och själv deltidsmusiker i ett rockband. En nydanande satsning är Music- Sundsvalls demoprojekt. Skivbolagen är överhopade av demoinspelningar och mycket blir liggande på hög. Sundsvall har istället valt att i fem omgångar samla olika bands demolåtar på en cd och på så sätt presentera det för skivbolagen. I minst ett fall har det lett till Jocke Sandström och Micke Andersson-Knut har jobbat med att stärka Sundsvall ytterligare som musikstad. kontrakt. Totalt har närmare 15 band från Sundsvall skivkontrakt. MusicSundsvall går nu in i en andra projektfas. Vi kommer att jobba stenhårt för att en större del av produktionsjobben hamnar i Sundsvall. Studiokompetens finns här i form av Sidelake och då bör det gå att para ihop artister utifrån och lokala musiker i större utsträckning, säger Jocke Sandström MUSICSUNDSVALL projetägare: Sundsvalls kommun eu-stöd: Projekt 1; kronor, Projekt 2; kronor totalbudget: Projekt 1; kronor, Projekt 2; kronor projekttid: Projekt 1; två år o. sju månader, till , Projekt 2; tre år, till projektledare: Projekt 1; Joakim Sandström, Projekt 2; annonseras efter.

6 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund sverige B porto betalt Landsbygdsutveckling i Ljusdals kommun Finns det något engagemang kring landsbygdsutvecklingen i Ljusdals kommun? Ja! utropar Kurt Ericsson projektledare för Ljusdals landsbygdsutvecklingsprojekt. Det är bara att titta på de ideella insatserna som görs i projektet. Vi får in mer ideellt arbete än vad vi budgeterade för. Det visar verkligen på det stora engagemanget som finns. Genom»Landsbygdsutvecklingsprojektet«och dess systerprojekt»lokalt resurscentra«skapas möjligheter för personer på landsbygden att utvecklas. Det motiverar folk till företagande och utbildning och framförallt, det skapar möjligheter! Vi har i projektet skapat ett forum bestående av åtta byaråd som fungerar som en samlande kraft för det lokala utvecklingsarbetet. Projektet har bl. a. varit med och utvecklat ett campingområde som blivit uppskattat av många turister, en del så långväga som från Japan. Vi har bidragit till att skapa möjligheter till utbildning, det finns exempel på folk i 80-års åldern som tagit chansen till datautbildning. Projektet har fått en stor genomslagskraft. Arbetet har även uppmärksammats av andra. Ett antal kommuner runt om i landet har frågat om de kan få besöka oss för att se hur vi arbetar. Så visst märks vi, säger Kurt Ericsson. Projektet är nu inne på det sista av tre år och är i full gång med att börja planera inför en framtid utan eu-stöd. Det gäller att förankra landsbygdsfrågorna kommunalt och regionalt. Att få folk att inse att detta är viktiga frågor och det tror jag att vi har goda förutsättningar att lyckas med, menar Kurt Ericsson LANDBYGDSUTVECKLING projektägare: Ljusdals kommun eu-stöd: kronor ur regionala fonden total budget: kronor projekttid: Tre år, till kontaktperson: Kurt Ericsson foto: daniel jansson Kurt Ericsson, projektledare och landsbygdsutvecklare Hans Lindstedt utanför Färila resurscentra, ett av de fyra lokala resurscentra som projektet byggt upp. hur långt är det till norra åselbergssätern? Vi har en kylväska till fem av de personer som svarat rätt. Svaret vill vi helst få via e-post till: infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling. Strukturfondsavdelningen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund. Svaret ska vara inskickat senast den 30 april Svaret på förra numrets fråga var: 100 timmar. Vi från Mål 1 hoppas att vinnarna gillade sina nya strumpor!