Framtiden skapar du själv

Transkript

1 Nr 1. mars 2004 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen Framtiden skapar du själv Sense Studio i Åre bygger en klättervägg där ljusspel, ljusslingor och ljud skapas av hur barn väljer att klättra uppför väggen. Klätterväggen kombinerar kroppen och knoppen. Den är en del av den forskning som visar trendanalytikerna på Sense Studio hur vi beter oss i en viss omgivning. prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör och ansvarig utgivare Annica Westerlund, tel skribenter Daniel Jansson, Ann-Louise Larsson, Katarina Larsson, Fredrik Mårtensson och Annica Westerlund grafisk form Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2004 De trendkänsliga på Sense Studio i Åre; Daniel Spikol, Helena Lindahl, Mikael Nilsson, Ante Jämtlid och Joakim Norén Sense Studio i Åre är en av elva studios som Interactive Institute, ett forskningsinstitut i bolagsform ( har från Piteå i norr till Växjö i söder. Alla studios har olika uppdrag och i Åre forskar man om trender genom att studera förändringar i människors attityder, värderingar och beteenden. Åre attraherar trendkänsliga människor, trendskapare, särskilt när det gäller vintersport, säger Ante Jämtlid som är studioföreståndare. Idén är att kombinera kunskap från it, konst och kultur; företagande och samhälle. I den skärningspunkten vill Interactive Institute befinna sig. Kan vi lära oss mer om hur trender börjar, sprids och förändras, hitta mönster i informationen och sålla ner den till greppbar information så kan vi ge nyttig kunskap till samhällsplanerare och företagare, säger Daniel Spikol som är trendforskare på Sense Studio. Arbetsspråket i forskningen är engelska och studion samarbetar genom Interactive Institute med trendanalytiker i hela världen. Ett exempel på forskning är att Sense Studio under Red Bull Big Air, en snowbordtävling och festival i Åre i slutet av mars, kommer att intervjua besökare, arrangörer och sponsorer. De forts. nästa sida Europeiska unionen

2 forts. från föregående sida kommer även att fotografera och spela in på video. Den kunskapen kan i sin tur användas till exempel av organisationen för Alpina vm Nu råkar dessa två stora arrangemang ligga i Åre men så behöver det inte vara. Erfarenheter från Åre kan användas på andra platser i Europa. Forskningsarbetet ska inte bara bli en pappersrapport utan det ska bli en tjänst eller produkt som går att använda av andra, säger Ante Jämtlid. Vi är ett forskningsinstitut inte en trendkonsult. Men det som skiljer oss från universitet är att vi bedriver forskning i samhället med människor. Målet med Sense studio som nu bedrivs i projektform är att etablera en internationellt stark forskningsverksamhet inom trender för både kommersiella och akademiska syften FRAMTIDEN FÅR MAN INTE DEN SKAPAR MAN SJÄLV projektägare: Interactive Institute eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: Tre år, till projektledare: Ante Jämtlid, hemsida: tuab:s trä- och bioenergiprojekt Vad kan sågspån göra för nytta? I ett län som Torsby, där det finns gott om trä till sågverk och snickerier med mycket sågspån som spill, så är svaret värmepellets. Rolf Olsson i Höljes såg möjligheterna och drog igång med pelletstillverkning, och kunder saknar han inte. Skogsbruket är en stor näring i Torsby kommun. Idén med tuab:s Trä- och bioenergiprojekt är att omvandla restprodukten spån, från de lokala träförädlingsindustrierna, till stugvärme via värmepellets. I projektplanen ingår att starta pelletstillverkning i liten skala, på tre ställen i Torsby kommun. Den första står nu klar hos Rolf Olsson och företaget Wermlandsved i Höljes. Under fabrikens uppbyggnad har maskiner byggts om och till då man pressar spånet i ombyggda foderpressar. Wermlandsved säljer både ved och pellets. Det är ett problem att få fram tillräckligt med spån, kommenterar Rolf, så en idé i projektet är att vi ska tillverka produkter som ger spån, till exempel möbler, på samma ställe som vi tillverkar pellets. Då slipper vi transportera det flyktiga spånet på vägarna. Det går bra för Wermlandsved. Företaget säljer både ved, pellets och brännare samt erbjuder regelbunden pelletspåfyllning som service. Man har ett 60-tal fasta kunder i kommunen och levererar även en del till Dalarna och Norge. Tidigare distribuerade företaget pellets från andra tillverkare, så kundunderlaget finns redan. Efterfrågan finns, för pellets är bekvämare än ved och billigare än olja, säger Roland Persson som är projektledare. I framtiden vill jag gärna ha med en lokal brännartillverkare i vårt samarbete och även utöka kundunderlaget mot Norge Rolf Olsson och Yvonne Berglund sköter pelletsmaskinen vid företaget Wermlandsved i norra Värmland. De har kunder i både Värmland, Dalarna och Norge. TUAB:S TRÄ- OCH BIOENERGIPROJEKT Projektägare: Torsby utveckling AB eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Roland Persson, hemsida: torsby.se/näringsliv, trä- och bioenergiprojekt

3 Att leva på turismen i Ljusdal Turism är allt annat än glamouröst. Konjunkturkänslighet, skarpa kontraster mellan säsongerna och oregelbundna arbetstider är vardagsmat för näringsidkarna i Ljusdal. Trots detta råder optimism och initiativkraft men för att de ska kunna stå för en hållbar, bärkraftig turismutveckling i framtiden behövs ett starkt stöd från politiker och övriga beslutsfattare. Alla är överens om att det finns goda förutsättningar för en stark turismnäring i Ljusdals kommun, säger Annika Eriksson som är projektledare för»turism i Ljusdal«. Möjligheterna finns där i form av Järvsö, Ljusnan, kulturen och närheten till Stockholm. Men näringen består till stor del av små företag och ideella föreningar som i många fall inte har de resurser som krävs för att utvecklas. För att ta tillvara på dessa gömda tillgångar och resurser så initierade Närljus för några år sedan projekt»turism i Ljusdal«. Projektet har fått upp farten rejält som drivs i nära samarbete med Turism Ljusdal ekonomisk förening. Sedan projektstarten för två år sedan har man utöver ständigt pågående aktivitets- och produktutveckling inom vinter-, natur- och kulturturism, genomfört seminarium om kulturella skillnader, kurs i turisttyska, minimässor och studieresa på temat miljö. Fler företagare samarbetar mer än tidigare och tänker i nya banor med nya kontakter. Av projekttiden återstår nu ett år och i pipeline ligger bland annat fisketurism, utarbetande av en gemensam miljöpolicy och ett Vinnande Värdskapseminarium för anställda inom turismnäringen. Som komplement ska det ordnas bussrundturer i syfte att öka kunskapen om hembygden för människorna som redan bor där. Information och kunskap om integration och jämställdhet sker också, då i samverkan med andra projekt i kommunen och med högskolan. För gemene man och kvinna kan det vara svårt att se effekterna av projektet för samhället i övrigt, anser projektledaren Annika Eriksson. Men för företagens ekonomi och för sysselsättningen så talar effekterna av turismen sitt tydliga språk. En stor och viktig pusselbit är också en fungerande och väl utbyggd infrastruktur, avslutar Annika Eriksson TURISM LJUSDAL projektägare: NärLjus eu-stöd: kr total budget: kr projekttid: Tre år till projektledare: Annika Eriksson, hemsida:

4 Samverkan ska göra att turisterna hittar till Ramsele-Edsele-området Handikappturism har växt fram som en viktig nisch för besöksnäringen i Ramsele-Edsele med hjälp av ett projekt för landsbygdsutveckling. Fokus i projektet har varit att stärka de entreprenörer som redan finns i bygden. Satsningen täcker även områden som att utveckla entreprenörskap och att bygga upp nätverk med andra bygder. När det gäller handikappturismen kan det vara funktionshindrade som rider, vandrar i skogen, badar eller åker vattenskidor med olika hjälpmedel. Vintertid handlar det om skidåkning, kälkhockey, skoterturer, fiske, med mera. Vi kan erbjuda många olika aktiviteter till bra priser för funktionshindrade, säger Kristina Jonsson, som arbetar halvtid med det treåriga mål 1-projektet i västra Ångermanland. Barnhemsgrupper från Estland och Vitryssland har besökt bygden och sedan tidigare finns ett samarbete med Västernorrlands handikappidrottsförbund. Kristina Jonsson menar att Ramseleoch Edselebygden blivit något av ett centrum för handikappturismen i mellersta Norrland. Mål 1-projektet är inne på tredje och sista året och syftar till att utveckla den LANDSBYGDSUTVECKLING I RAMSELE-EDSELE-OMRÅDET GENOM TURISTSAMVERKAN projektägare: Ramsele/Edselebygdens Turistförening eu-stöd: kronor total budget: kronor projekttid: Två år och 9 månader till projektledare: Märit Färnlöf, , kontaktperson: Kristina Jonsson, hemsida: Lena Dalgren är en av»lenorna«i DeSign lena & lena som har gjort hemsidan på uppdrag av projektet. Här visar hon upp hemsidan och projektet i övrigt på mål 1-mässan i Sundsvall. småskaliga besöksnäringen. Ett mål är att öka antalet arbetstillfällen i näringen med tio procent. Kristina Jonsson återkommer flera gånger till bärighet som ett nyckelord. Det har lossnat ordentligt efter nyår och vi har uppnått en hel del goda resultat. Vi har fått igång en hemsida om vårt område som är en portal för besöksnäringen men som även kan användas av dem som bor här. Vi jobbar med entreprenörskap inom fisketurism och har etablerat nätverk med andra kommundelar i Sollefteå och även Rossön-Backe- Hoting på den jämtländska sidan av länsgränsen. Den dag som projektet är över ska de olika satsningarna leva vidare. De ska bära sig av egen kraft, säger Kristina Jonsson var hålls arrangemanget solsidan? Vi lottar ut gigantiska badlakan i form av en eu-flagga till fem personer som svarar rätt. Svaret vill vi helst få via e- post till infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling. Strukturfondsavdelningen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund. Svaret ska vara inskickat senast den 28 maj Svaret på frågan i nr 3, 2003 var»sätrar och finngårdar visar hur människor levde förr«.

5 Det har varit mässa igen. Den här gången i Sundsvall. Tonhallen var fylld av projektpresentationer och utbudet av föreläsningar var stort. Troed Troedsson, socionom, höll i två av dem. Var smart när du riggar ett projekt, var hans budskap. Det innebär att du ska ha ett Specifikt Mätbart Accepterat Realistiskt och Tidsatt mål. Men planeringen och arbetet med projektet ska också innehålla många olika sätt att nå målet. Tänk som när du spelar Master Mind! (Ni kommer väl ihåg spelet med pluppar i olika färger). En av utställarna var projektet Ramsele-Edsele som ni kan läsa om i det här numret. Något helt annat; De politiska förhandlingarna om nästa Strukturfondsperiod från har börjat. I eu-kommissionens förslag, som finns att läsa i tredje sammanhållningsrapporten, finns förändringar bland annat om att det ska bli färre program. Innehållet i programmen går mot mer fokuserade verksamheter men också mot mer öppenhet för samarbete mellan regionerna i Europa. Enligt förslaget ska vi i norra Sverige räknas till det program som kallas Regional konkurrenskraft och sysselsättning (kommissionens prioritering/program nr ii). Några nyckelord inom det programmet är: innovation och kunskapssamhället, tillgänglighet av tjänster av allmänt intresse, miljö, arbetskraftens anpassningsförmåga, ökad sysselsättning. Tio nya länder kommer med i eu den 1 maj 2004 och det innebär att vår region blir förhållandevis rikare jämfört med snittet av alla nya och gamla medlemsländer. Ett skäl till att vi hamnar i program ii är att stödet till vår region kommer att beräknas i förhållande till personglesheten i vår region som är i särklass i eu. Den här jättelånga länken tar er till ett pressmeddelande om det ovan: IP/04/232 0 RAPID&lg=EN&display= EuropaForum Norra Sverige vill på verka tredje sammanhållningsrapportens förslag för nästa Strukturfondsperiod. Forumet arrangeras cirka två gånger per år och är en mötesplats för politiker på lokal, regional, nationell och europeisk nivå. Syftet är att öka kunskapen och medvetenheten om Europapolitiken i de politiska organen i de fyra nordligaste länen och påverka det som berör norra Sverige. Du kan läsa forumets deklaration om tredje sammanhållningsrapportens förslag på Deklarationen är skickad till eu-kommissionen. I det här nyhetsbrevet får ni som vanligt en glimt av några projekt som redan är igång i vårt program. Trevlig läsning! Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se Den 5 6 februari var det mål 1-mässa i Tonhallen i Sundsvall. södra skogslänsregionen jämtlands län älvdalens kommun malungs kommun vansbro kommun torsby kommun västernorrlands län ljusdals kommun orsa kommun venjans och våmhus församlingar i mora kommun Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1-programmet är en del av eu:s regionalpolitiska åtgärder. Södra Skogslänsregionen har fått drygt tre miljarder kronor ur eg:s strukturfonder för utvecklingsinsatser. Främsta anledningen till stödet är att Södra Skogslänsregionen är ett glest befolkat område inom eu. Ytan är lika stor som en fjärdedel av Sverige men här bor bara människor, det vill säga fem procent av Sveriges befolkning. Vi behöver och har utrymme för tillväxt! Pengarna från strukturfonderna fördelas under en sjuårsperiod mellan år 2000 och Eftersom eustödet är ett komplement till nationella satsningar från privata och offentliga finansiärer så innebär det att regionen kommer att genomföra utvecklingsprojekt för 9 miljarder kronor under dessa sju år. Huvudmålet med programmet är stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i regionens näringsliv. Ansökan och information Länsstyrelsen i Jämtlands län är programmets förvaltningsmyndighet och har därmed ett samordningsansvar för verksamheten i Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Den som söker stöd för ett projekt vänder sig alltid till den länsstyrelse i det län där projektet ska bedrivas. Sametinget bereder och beslutar om projekt inom det samiska insatsområdet. Kontaktpersoner hittar du på

6 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund B sverige porto betalt Fler sommarturister till Sälen! Sälen förknippar de flesta med vinter och skidåkning, men även sommartid finns det gott om aktiviteter och utrymme i detta naturrika område. Vad sägs om musik, fiske, golf, fjällvandringar, orientering, mountainbikecykling eller en fjällgudstjänst? Många turister besöker varje sommar»speldosa«. Speldosa är ett musikaliskt»vasalopp«i Sälenbygd och utspelas på natursköna Olnispagården i Sälens by sista veckan i juli. Speldosa har hittills arrangerats i fyra år i rad och då har kända artister bjudit på rockmusik, dans och humor. Möjligheterna är många men under den gröna delen av året är Sälenområdet dåligt utnyttjat av turister säger Maud Ån, en av projektledarna i eu-projektet»sommar i Sälen«. Knappt tio procent besöker Sälen sommartid. Annars är området ett av Nordens största vintersportområden med cirka två miljoner besökare per år och med en omsättning på runt en miljard kronor per år. För att öka både den nationella och internationella tillströmningen av turister kommer man att genomföra en rad marknadsföringsinsatser samt skapa lokala nätverk bland byborna. Man ska också fråga vinterturisterna om vad de tycker och tror om sommar i Sälen när det gäller logi, upplevelser, aktiviteter, kommunikationer, service, utbud och öppettider. Vi vänder oss också till stugägarna som är våra trogna besökare vintertid och för att få dem att upptäcka sommarfjällen och flera aktiviteter och evenemang, säger Maud Ån. Ett exempel på nya aktiviteter som ligger inom projektet är»under bar Himmel«. Där samarbetar Lindvallen med den kristna tidningen»dagen«och den kristna föreningen»sport for life«. Sport for Life vill bygga broar mellan kyrkan och idrottsrörelsen. Musik och morgonbön på fjället är ett exempel på aktivitet när det gäller samarbetet med Lindvallen. Sälen vill bli duktig på att arrangera och genomföra större internationella aktivitets- och temaarrangemang och då först och främst under sommartid. Ett exempel på aktiviteter skulle kunna vara orienteringstävlingen O-ringen. Att skapa ett aktivitetscentrum för orienteringssporten i Sälen kan vara en kompletterande verksamhet SOMMAR I SÄLEN projektägare: Malung Sälen Turism AB eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: Nästan 3 år, till projektledare: Maud Ån hemsida: foto: peter ahlbin