Öppna landskap är en förutsättning för turismen i Dalarna

Transkript

1 Nr 4. december 2004 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen Öppna landskap är en förutsättning för turismen i Dalarna»Jag trivs bäst i öppna landskap, sjunger Ulf Lundell.«Det gör också de som bor i Siljansbygden och inte minst de turister som besökt Dalarna sedan mitten på 1800-talet. Men förutsättningarna för det öppna landskapet har förändrats snabbt de senaste årtiondena. foto: anders björklund Förr fanns det över kreatur i Orsa medan det idag rör sig om kanske Förr var det bönder som bedrev jordbruk i området jämfört med Öppna landskap där själen kan få ro. prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör Annica Westerlund, tel skribenter Lars Jansson, Katarina Larsson, Jan Lindstedt, Mindra Pantu, Per Trostemo, Annica Westerlund grafisk form & layout Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2004 kanske idag, säger Dan Boström, projektledare i mål 1-projektet Landskapsvård Orsa. Genom projektet ska det gamla odlings- och kulturlandskapet längs Turistvägen i Orsa återskapas genom att röja upp de igenväxta markerna. Tanken är sedan att hålla landskapet öppet med betande djur. Det ger förutsättningar för sysselsättning inom den lokala jordbruksnäringen och samtidigt kan vi återigen få njuta av de fantastiska vyerna över Orsasjön, fortsätter Dan Boström. Stora delar av området är riksintressant tack vare det vackra landskapet och bystrukturen. Att hålla landskapet öppet är en förutsättning för att utveckla turismen. Försök har tidigare gjorts för att återskapa och behålla det öppna landskapet i samverkan med Vägverket men nu får vi äntligen göra en långsiktig och storskalig satsning genom mål 1-projektet tillsammans med markägare och jordbrukare, säger Rony Bäckström, projektansvarig på Orsa kommun. Det har varit en lång startsträcka på projektet och genomförandet kräver en forts. nästa sida Europeiska Unionen

2 Några ord om nuläget och framtiden Vi befinner oss nu mitt i den tid på året då det är så mycket som»närmar sig slutet«. Av 2004 återstår bara ett fåtal dagar och samma sak gäller för många mål 1-projekt. Ett 50-tal projekt avslutas vid årsskiftet och ytterligare drygt 30 avslutas under första kvartalet Av Växtkraftprojekten avslutas under samma tid 320 stycken och för första gången under programperioden kommer det inte att fyllas på med lika många nya projekt. Helt enkelt därför att pengarna börjar ta slut. Men eventuella oförbrukade medel kan användas till nya projekt, under de två år som återstår av programperioden. Det är därför viktigt att projektavsluten sker när de ska och inte drar ut på tiden. Samtidigt som vi närmar oss slutet på året och slutfasen av programperioden, börjar vi också närma oss något nytt. Jag tänker då på att förberedelserna inför en ny programperiod har kommit igång på allvar. Förvaltningsmyndigheten har sedan i somras varit involverad i delar av det förberedelsearbete som görs i regeringskansliet och det kommer sannolikt att bli allt mer framöver. Än är det för tidigt att våga sia om utfallet för vår region.»ingenting är klart förrän allting är klart«som en tjänsteman på Kommissionen uttryckte sig. Hon syftade på de pågående förhandlingarna om hur stor budgeten ska vara för sammanhållningspolitiken. Personligen tror jag att det område vi kallar Södra Skogslänsregionen har goda möjligheter att få stöd i någon form även under nästa period Frågan är vilket stödområde och till vilka villkor. Om ett år kanske vi vet svaret, åtminstone om den ursprungliga tidtabellen i sammanhållningsrapporten håller. Om projekt som riktar in sig på miljöfrågor från olika aspekter har vi skrivit om i årets sista Mål 1-nyheter. Till sist önskar jag och mina kollegor er alla en God Jul och ett Gott Nytt År. Bengt-Åke Strömquist Ansvarig för Förvaltningsmyndigheten för Mål 1 Södra Skogslänsregionen bengt-ake.stromquist@z.lst.se forts. från föregående sida omfattande samverkan med djurhållare och uppgörelser med många markägare, säger Dan Broström. Äntligen är arbetet igång och nu ska det inte stå på förrän Ulf Lundells dröm om öppna landskap har blivit sanning i Orsa LANDSKAPSVÅRD ORSA projektägare: Orsa kommun eu-stöd: kronor totalbudget: KRONOR projekttid: Tre år, till projektledare: Dan Broström, Miljöledningsstöd i Gävle Jenny Jansson och Mikael Lif är projektledarna för fortsättningsprojektet som drivs vidare efter det nu avslutade EU-projektet. Steget från ökad miljömedvetenhet fram till ett certifierat miljöledningssystem är stort. Företaget måste övertygas om att det finns ett affärsmässigt motiv för att ta beslut om certifiering då det är en kostsam process. Den uppgiften hade mål 1-projektet»Miljöledningsstöd i Gävleborgs län«. Projektet vände sig till små och medelstora företag i Gävleborgs län. Det startade i april 2001 och pågick till och med december Rådgivarna har gjort enskilda företagsbesök, ordnat seminarier, informerat i samband med personalmöten och liknande och varit ett stöd och en support för företagen. Projektet har utvärderats av Gävle Högskola. Utvärderingen visar att 80 procent av företagen som tillfrågades ansåg att stödet gett önskat resultat men att projekttiden varit för kort för att kunna påverka företagen till bättre miljömedvetenhet. En förlängning av projektet har gjorts utan hjälp av mål 1-pengar och pågår för fullt. Det ingår som en del i almi Gävleborgs affärsutvecklingsinsatser och det är en positiv trend av antalet iso certifieringar i länet. I september 2001 var 32 företag certifierade men drygt två år senare var hela 71 företag certifierade. Några av dessa företag finns i Ljusdals kommun. Ett företag som har kommit en bra bit på väg är Olsson Allmoge ab i Färila, Ljusdals kommun. De har och har haft stor hjälp av rådgivarna. Vi har inte varken råd eller tid att gå hela vägen till certifiering eftersom vi är ett litet företag men vi kommer troligen att gå den gyllene medelvägen, säger företagaren Mats Olsson. företagen har fått och får rådgivning och stöd i vad ett miljöledningssystem är varför och hur det införs hur man får en anpassning av miljöarbetet i sitt företag hur personalen blir delaktig och engagerad. följande är vanliga argument för miljöledningsarbete stärkt konkurrenskraft stärkt position gentemot finansiärer och försäkringsbolag»goodwill-effekter«i samband med personalrekryteringar, inom branschen, i media och inte minst gentemot kundgruppen ordning och reda minskade kostnader mycket handlar om en minskad förbrukning engagerad personal där miljöfrågan utgör ett mervärde. MILJÖLEDNINGSSTÖD I GÄVLEBORGS LÄN projektägare: Landstinget i Gävleborg eu-stöd: kr total budget: kr projekttid: till projektledare: Ann-Sofi Dahlqvist ny projektledare för fortsättningsprojektet är Mikael Lif,

3 En levande skog för framtiden Projektet»Ramprogram för miljöåtgärder inom skogsbruket, biotopskydd«har uppnått sitt mål: ytterligare åtta värdefulla markområden (biotoper) är nu skyddade från ett produktionsinriktat skogsbruk. Ramprogram = en offentlig huvudman får pengar att fördela till biotopskydd. Per-Anders Ingebro Vi har i uppdrag av regeringen att delta i arbetet med områdesskydd för att det nationella miljömålet»levande skogar«ska kunna uppfyllas till år 2010, säger Per-Anders Ingebro på Skogsvårdsstyrelsen Dalarna Gävleborg. Innan år 2010 ska hektar skyddsvärd skogsmark i Dalarna och Gävleborg ha undantagits från skogsbruk. Avsättningarna ska bli naturreservat, biotopskyddsområden, naturvårdsavtal och frivilliga avsättningar. Av de hektar som ska skyddas i Dalarna och Gävleborgs län ska hektar avsättas som biotopskyddsområden. En skog är skyddad genom att vi ersätter markägaren för att han inte får avverka. En del områden kommer att kräva skötsel i framtiden men de flesta områden lämnas för fri utveckling. De får helt enkelt stå och växa för att djur och växter som lever i skogen ska frodas. Ett biotopskyddsområde värnar om biologiskt mångfald. Till sin hjälp har Per-Anders Ingebro haft flera skogsvårdskonsulenter som handlagt det praktiska arbetet ute på deras lokala distrikt. På 1990-talet gjordes också inventeringar av nyckelbiotoper där man sorterade ut skogar med skyddsvärda djur och växter. De flesta biotopskyddsområden är på ett par hektar och de får vara högst på fem hektar. På områden över fem hektar så jobbar man med naturreservat istället, där det finns behov av skydd, säger Per- Anders Ingebro. Projektansökan har skogsvårdsstyrelsen Dalarna Gävleborg utarbetat tillsammans med skogsvårdsstyrelserna i Värmland-Örebro och Mellannorrland som även de ingår i eu-programmet Mål 1 Södra Skogslänsregionens geografiska område. Regeringen anvisar årligen medel för att arbeta med biotopskydd. Syftet med ramprogrammet är att förstärka anslaget, så att oskattbara naturområden kan skyddas från skogsbruk. Med stöd av ramprogrammet har åtta värdefulla markområden på sammanlagt 32,9 hektar kunnat skyddas för framtiden RAMPROGRAM FÖR MILJÖÅTGÄRDER INOM SKOGSBRUKET, BIOTOPSKYDD projektägare: Skogsvårdsstyrelsen Dalarna Gävleborg eu-stöd: kr. total budget: kr. projekttid: till projektledare: Per-Anders Ingebro , hemsida:

4 södra skogslänsregionen Pilotanläggningen i Örnsköldsvik optimerar processtekniker för att med cellulosa som råvara tillverka bioetanol mer effektivt. Etanolpiloten en utvecklingsmotor Med cellulosa från skogsrester som råvara produceras bioetanol. För att produktionen av bioetanol ska bli möjlig att använda i stor skala så måste processtekniken utvecklas och bli mera effektiv och lönsam. Den bioetanol som idag framställts från cellulosa är enbart en biprodukt i framställningen av pappersmassa. I vår anläggning försöker vi omvandla all cellulosa till etanol säger Gunnar Fransson som är projektledare för mål 1-projektet»Forsknings/pilotanläggning för bioetanol«men också vd för Etek Etanolteknik ab. Energimyndigheten ligger bakom att företaget Etanolpilot i Sverige ab bildades för att äga projektet»forsknings/ pilotanläggning för bioetanol«. Etanolpilot ägs av holdingbolag vid Umeå Universitet och Luleå Tekniska Universitet. Men redan under hösten 1997 startade Etek en förstudie för att få en pilotanläggning till Örnsköldsvik. Företaget ägs av de tre kommunala energibolagen, Skellefteå Kraft ab, Övik Energi ab och Umeå Energi samt Svensk Etanolkemi ab. Etek har uppdraget att uppföra pilotanläggningen och att driva forskning och utveckling i den. Visionen är att bioetanol ur cellulosa ska användas i stor skala som ett miljövänligt alternativ till de fossila drivmedlen, säger Gunnar Fransson. Lokaliseringen av pilotanläggningen är i Sekabs fabrikslokaler i Örnsköldsvik där befintlig infrastruktur i form av lokaler, energiförsörjning, biorening, tankar mm kan användas i stor omfattning och där det också finns personal för ständig skiftgång. Pilotanläggningen som invigdes av statsminister Göran Persson i slutet av maj 2004 är världsunik. Sverige har nu chansen att utveckla en internationellt ledande industristruktur för processer och produktionsteknik för att framställa bioetanol ur cellulosa. Målet med projektet och pilotanläggningen är att i det inledande skedet kunna optimera processer och tekniska lösningar och ta fram underlag för produktionsanläggningar. Därefter kommer pilotanläggningen att fungera som en svensk och internationell forskningsoch utvecklingsenhet för fortsatt processoptimering och för utveckling av kompletterande och alternativa processlösningar, ny utrustning och test av råvaror. Projektet skapar cirka 20 årsarbeten direkt i anläggningen. Till detta kommer forskare, övriga tjänster som specialanalyser, service och information m.m. som på sikt kan vara i samma storleksordning. Men den stora sysselsättningseffekten kommer när den tillverkande industrin kan använda sig av den nya tekniken och börjar bygga fullstora anläggningar för att producera etanol FORSKNINGS-/PILOTANLÄGGNING FÖR BIOETANOL projektägare: Etanol Pilot i Sverige AB eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: till projektledare: Gunnar Fransson, jämtlands län älvdalens kommun malungs kommun vansbro kommun torsby kommun västernorrlands län ljusdals kommun orsa kommun venjans och våmhus församlingar i mora kommun Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1-programmet är en del av eu:s regionalpolitiska åtgärder. Södra Skogslänsregionen har fått drygt tre miljarder kronor ur eg:s strukturfonder för utvecklingsinsatser. Främsta anledningen till stödet är att Södra Skogslänsregionen är ett glest befolkat område inom eu. Ytan är lika stor som en fjärdedel av Sverige men här bor bara människor dvs. fem procent av Sveriges befolkning. Vi behöver och har utrymme för tillväxt! Pengarna från strukturfonderna fördelas under en sjuårsperiod mellan år 2000 och Eftersom eustödet är ett komplement till nationella satsningar från privata och offentliga finansiärer så innebär det att regionen kommer att genomföra utvecklingsprojekt för 9 miljarder kronor under dessa sju år. Huvudmålet med programmet är stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i regionens näringsliv. Ansökan och information Länsstyrelsen i Jämtlands län är programmets förvaltningsmyndighet och har därmed ett samordningsansvar för verksamheten i Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Den som söker stöd för ett projekt vänder sig alltid till länsstyrelsen i det län där projektet ska bedrivas. Sametinget bereder och beslutar om projekt inom det samiska insatsområdet. Kontaktpersoner hittar du på

5 Vid Unisorb Miljöteknik AB i Torsby tillverkas produkter som renar, sorterar och skyddar för miljöns bästa. Branschen anses ha goda tillväxtmöjligheter eftersom kraven och avgifterna för miljöstörande verksamheter hela tiden skärps. Företagsstödet via ramprogrammet från mål 1 ger Unisorb möjlighet att producera mer och anställa fler vid sin Torsbyanläggning. foto: katarina larsson Projektledare och VD:n Berne F Ellers visar de oljelänsar som sys vid Unisorbs anläggning i Torsby. Gunilla Persson vid symaskinen är en av företagets sju anställda. Miljöjobb med symaskin och svets Dieseltankarna är ett av företagets satsningar på förvaringskärl. De är lätta att flytta och transportera och är uppbyggda i flera skikt, vilket ger ökad hållbarhet och livslängd. Företaget Unisorb Miljöteknik ab tillverkar produkter, både till den svenska och utländska marknaden, som hindrar, hejdar och sanerar miljöfarliga utsläpp. Produkterna är indelade i sex områden; 1. Material som absorberar och torkar upp olja och kemikalier, 2. Länsor som t.ex. används vid oljeläckage i vatten, 3. Avskiljare och filter som renar vatten från olja, 4. Olika typer av förvaringskärl för olja och kemikalier, 5. Beredskapsutrustning, s.k.»akutväskor«för att ta hand om utspillda vätskor och 6. Utrustning för avfallshantering. Från början importerades produkterna men det blev dyrt och kunderna efterfrågade svensktillverkat. Så 1995 etablerades verkstaden i Torsby, där det fanns gott om arbetskraft med erfarenheter från textilindustrin. Unisorb arbetar hela tiden med att utveckla nya produkter och målet är att göra Torsby till ett teknikcentra där produktionen av förvaringskärl, avskiljare och filter ska växa, samtidigt som samarbetet med andra företag kring övriga produktområden ökar. Det finns olika standarder som bestämmer hur kvaliteten ska vara på miljötekniska produkter, säger projektledaren och vd:n Berne F Ellers. Och, fortsätter han, Unisorb Miljöteknik AB var först ut i branschen att bli miljöcertifierade enligt iso 9001 och Miljösaneringsbranschen anses ha goda tillväxtmöjligheter och marknaden ökar i takt med att krav och avgifter för miljöstörande verksamheter skärps. Företagsstödet från mål 1 ger Unisorb möjlighet att producera mer och anställa fler vid sin Torsbyanläggning. Berne F Ellers tror att de kan infria åtagandena enligt företagsstödet utan problem. Vi har stora krav på oss men vår ambitionsnivå är också hög, konstaterar han. foto: katarina larsson Företaget vill expandera i Ryssland, där hundratals tankbåtar behöver miljöskyddsutrustning. Så för Berne F Ellers gäller det bara att hitta tillräckligt med kompetent personal att anställa Unisorb Miljöteknik har fått kr i investeringsstöd stöd ur Ramprogram för företagsstöd projektägare: Länsstyrelsen Värmlands län eu-stöd: kr total budget: kr projekttid: till projektledare: Rune Ohlsson, Hur många företag i gävleborgs län hade ett certifierat miljöledningssystem 2003? Vi lottar ut fem gigantiska badlakan i form av en eu-flagga till dem som svarar rätt. Svaret vill vi helst få via e- post till infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling Strukturfondsavdelningen Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund Svaret ska vara inskickat senast den 31 mars 2005.

6 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund B sverige porto betalt Rennäringen för miljön Konkurrensen om vår fjällvärld ökar. Nya krav, regler och lagar tillkommer för att skydda och styra olika intressen ibland motstridiga. För samernas del är konsekvenserna av den allt hårdare miljölagstiftningen ett»orosmoln«. I projektet»ekologisk hållbar rennäring«ska effekterna förtydligas. Renar vid Storulvån De svenska fjällen har stora och attraktiva värden för många intressegrupper samer, turister, biologer, vind- och vattenkraftbolag, botaniker, jägare och fiskare, skogsnäringen,»vildmarksexploatörer«och vanliga naturvänner. Med flera. Här finns många inbyggda»konflikthärdar«, och behovet av skyddsföreskrifter och styrning av hur fjällvärldens tillgångar nyttjas ökar snabbt. EKOLOGISKT HÅLLBAR RENNÄRING miljölagstiftningens mål och effekter i renskötselområdet projektägare: Mitthögskolan eu-stöd: kr totalbudget: kr projekttid: till projektledare: Eivind Torp , Eivind.Torp@ffi.mh.se foto: fredrik broberg Det kommer att bli nödvändigt att i allt högre grad reglera tillgången till fjällen mellan olika brukare och klargöra olika gruppers rättsliga ställning, siar forskaren Eivind Torp, doktor vid Mitthögskolan. För samernas del har utvecklingen medfört stora konsekvenser för rennäringen. Det skydd som rennäringslagen tidigare gav har successivt försvagats samtidigt som nya regler har tillkommit. Det finns en stor oro bland samerna och en ovisshet om hur nya lagar och regler kommer att påverka rennäringen i framtiden, säger Eivind Torp. Den nya miljölagstiftningen är ett av de regelsystem som griper in i renskötseln, och där kan ännu ingen riktigt överblicka de ekonomiska och praktiska konsekvenserna för samerna. I mål 1-projektet»Ekologisk hållbar rennäring«försöker man därför att kartlägga miljölagstiftningens effekter. Precis som alla andra verksamheter omfattas rennäringen av de nationella målen om biologisk mångfald och en ekologiskt hållbar utveckling, säger Eivind Torp som är projektledare. I det sammanhanget finns flera aspekter som berör renskötseln. Förslitningsskador genom renarnas betande är en omdiskuterad fråga, likaså fredandet av våra rovdjur. Miljökraven påverkar Eivind Torp, doktor i kulturantropologi vid Mitthögskolan är projektledare för mål 1- projektet»ekologisk hållbar rennäring«. också själva utövningen av renskötseln. Ja, samerna använder till exempel terrängfordon i renskötseln, och där kommer det ju in krav på särskilt miljöbränsle, speciell gummiblandning i däcken och snöskotermattorna och många andra miljökrav som måste uppfyllas. Med det här projektet vill tydliggöra kraven och effekterna på rennäringen. Det är något som kommer att vara till gagn för både samer och myndigheter