En dörröppnare. Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen. prenumerera på mål 1-nyheter

Transkript

1 Nr 4. december 2002 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen A4-BLAD......i form av beslutsförslag, kompletterande listor och protokoll skickades ut till politiker och tjänstemän inför beslutsmötet den 5 december. 176 projekt låg på bordet! Resultatet blev 400 miljoner i eustöd till regionen. Projekt för ytterligare 60 miljoner delegerades för beslut av ordförande till efter nyår. Besluten sköts upp på grund av administrativa skäl. De blev också flertalet projekt som fick avslag i konkurrensen. Under menyrubriken»pressmeddelanden«på vår hemsida kan du titta närmare på de projekt som fick bifall och avslag. På hemsidan finns också tabeller som visar hur mycket stöd som gått till mål1-projekt och hur mycket pengar som finns kvar. I det här numret kan du som vanligt läsa om projekt som varit igång ett tag. Det handlar om så olika saker som våtmarker och kontakttorg. Vill du bli varm om fötterna titta på sidan 5. Trevlig läsning! Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se Seminarier, företagsbesök, möten, mentorskap, karriärrådgivning och studentstöd. Arbetsuppgifterna för Kontakttorget vid Högskolan i Gävle är att skapa kontakt mellan näringsliv, samhälle och högskola. Samordnare Anders Berggren har bland annat projektledarna Peter Johnsson, Maria Åstrand Swenneke och Anna Jonsson vid sin sida. En dörröppnare FOTO: ERIKA STRANDELL prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör och ansvarig utgivare Annica Westerlund, tel skribenter Katarina Larsson, Fredrik Mårtensson, Erika Strandell, Ulrika Rangli, Annica Westerlund grafisk form Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2002 En riktigt bra högskola erbjuder mer än bra utbildning och forskning. Den har också en god samverkan med samhället i övrigt. Tack vare Mål 1 med flera har Högskolan i Gävle skapat ett Kontakttorg med en mängd funktioner på ett och samma ställe. Det är inte så lätt för en mindre företagare att ta sig in i högskolans värld. Med Kontakttorget har vi skapat en tydlig plats dit man kan vända sig med all världens frågor, berättar Anders Berggren, samordnare vid Kontakttorget på Högskolan i Gävle. De flesta högskolor har någon slags näringslivsservice och arbetslivscentrum inom verksamheten. Det unika med oss är att vi samlat alla intressenter bakom en och samma dörr, Sedan 2001 finns alltså en organiserad länk mellan samhället, näringslivet och högskolan. En dörr in för företagare och andra som kan ha nytta av högskolans tjänster. En dörr ut för studenter som exempelvis söker ett regionalt företag att göra sitt examensarbete hos. forts. nästa sida Europeiska unionen Nyhetsbrevet delfinansieras av EG:s strukturfonder

2 forts. från föregående sida Genom bland annat organisationer som Företagarnas Riksorganisation och Svenskt Näringsliv samt kommunernas näringlivskontor har vi byggt upp ett nätverk av elva noder en kontaktperson i länets samtliga kommuner och i Älvkarleby som hjälper till att föra ut budskapen. Den modellen är unik och vi vet att många andra svenska kommuner och högskolor har planer på att ta efter, säger Anders Berggren. Nätverket har stärkts markant sedan Kontakttorget startade och nu har vi inga som helst problem att hitta företag villiga att ta emot studenter, fortsätter han. Den så kallade Ex-jobb-poolen är ett konkret exempel på Kontakttorgets arbete. Där kan företagen lägga in aktuella uppdrag som studenterna i sin tur botaniserar bland. Statistiken visar att de allra flesta företag fått den hjälp man efterfrågat och att de dessutom blivit nöjda med resultatet. Våra medarbetare har alla olika kompetens och erfarenheter så tillsammans har vi ett fantastiskt kontaktnät att nyttja. De goda exemplen har blivit fler och fler sedan Kontakttorgets födelse för snart två år sedan. Något som inte minst syns i den enkät som studentorganisationerna genomför varje år. Gävle ligger nu trea på den topplista som visar vilken högskola som tar bäst hand om sina studenter. En god kommunikation är motorn för hela högskolan. På så sätt utvecklar vi både forskning och utbildning, dessutom ökar vi chansen att fler studenter vill stanna i regionen, säger Anders Berggren KONTAKTTORGET projektägare: Högskolan i Gävle eu-stöd: kronor ur Europeiska socialfondens totalbudget: kronor projekttid: Tre år, till projektledare: Peter Johnsson projektsamordnare: Anders Berggren, Unga i fokus i Härnösand Ungdomens hus har blivit verklighet och i tankesmedjan»tänket«kan unga och kommunpolitiker mötas. Härnösand är på väg att föryngras och har insett att det är avgörande för att nå en positiv befolkningsutveckling. Kampen om ett Ungdomens hus pågick i runt 40 år. Nu finns äntligen huset och genom ungdomsprojektet kan vi fylla det med innehåll, inte minst ett aktivt föreningsliv, säger 19-åriga Fanny Persson. Hon är född och uppvuxen i Härnösand och finns med lite överallt i ungdomsprojektets olika delar: Ungdomens hus, jämställdhetsarbete, internettidningen och ett nytt demokratiforum, Tänket. Entusiasmen gäller inte minst satsningen på ungdomars medinflytande. Ett ungdomsråd fanns sedan tidigare. Tankarna om ett ungdomsfullmäktige ratades och istället växte Tänket fram. Nu träffas vi ett par gånger per år för diskussionsdagar kring olika ämnen. Härnösandspolitiker finns på plats för att lyssna och diskutera. Runt elever i kommunen har möjlighet att få ledigt från skolan för att kunna delta, säger Fanny Persson. Vi tror att det här är bästa sättet att föra fram vårt budskap till nämnder och kommunfullmäktige. Att ungdomars åsikter fått stöd i utformningen av Härnösands skolplan visar att vi är på rätt väg. Härnösands ungdomsprojekt ska bidra till att stoppa utflyttningen och öka inflyttningen genom fokusering på ungdomars behov och intressen. Många av förändringarna låter sig inte göras över en natt. Men projektledaren Anette Gustafsson är hoppfull: UNGDOMSPROJEKT I HÄRNÖSANDS KOMMUN projektägare: Härnösands kommun eu-stöd: kronor ur Europeiska totalbudget: kronor projekttid: Tre år, till projektledare: Anette Gustafsson I år fick ungdomar för första gången vara med i planeringen av festligheterna i Härnösandskalaset. Efter valet har vi fått betydligt fler ungdomar i kommunpolitiken. Det handlar om attityder och det går åt rätt håll Fanny Persson och Anette Gustafsson arbetar med att öka Härnösands attraktionskraft genom ett särskilt ungdomsprojekt. foto: fredrik mårtensson

3 Våtmarkernas hemligheter De första bildrutorna är så trollskt mjuka. De visar tidig morgon någonstans i våtmarkernas rike. Rika på både växter och djur. Våtmarker har ett oförtjänt dåligt rykte, säger Kurt Skoog som gör filmen»våtmarkernas hemligheter«. Surt och vått att gå på. Inte bra för jord- och skogsbruk. De ger ingen avkastning i form av pengar. I ett biologiskt perspektiv är våtmarker otroligt rika miljöer. Fåglar trivs där förståss och i filmen så får vi följa ett smålomspar som Kurt Skoog har lärt känna. Jag sökte efter en trana att filma. När jag kom till tjärnen sprang jag istället på en»död«lom. Medan jag funderade på vad jag skulle göra så såg jag plötsligt att lommen kikade på mig. Han hade spelat död för att skydda det ägg han ruvade. Smålomspar hjälps nämligen åt med att ruva. De accepterade mig BIOLOGISKT MÅNGFALD, STORSJÖN FILM projetägare: AV-Media Jämtlands län ab eu-stöd: kronor totalbudget: kronor projekttid: Ett år och åtta månader, till projektledare: Kurt Skoog, Filmen»Våtmarkernas hemligheter«bottnar i tre andra projekt i jämtlands län som arbetar med att återställa våtmarkerna runt Storsjön. Just den här höstdagen var det en dagvattenbrunn som skulle filmas av Kurt Skoog. Bilderna ovan visar de häpnadsväckande vackra våtmarkerna ur filmen. snabbt. Det här var förra sommaren och när jag kom tillbaka i år undrade jag om de skulle känna igen mig. När han såg mig den här gången så spelade han inte död utan sträckte på huvudet och hälsade mig tillbaka, berättar Kurt Skoog. Det är en upplevelsefilm som ska sprida kunskap. Bakom projektet som eu stöder genom Mål 1 Södra Skogslänsregionen finns också naturmänniskor från Länsstyrelsen i Jämtlands län. Lars Norman är med och skriver manus och våtmarksexpert är Per-Olof Nystrand. Mer och mer så har forskare insett våtmarkernas stora hydrologiska betydelse. De har en funktion i vattnets kretslopp och de fungerar som biologiska reningsanläggningar för vattnet. Norra Sverige och norra Finland har mycket våtmarker men hur längre söderut man kommer i Europa desto mindre finns det. De är igendikade för att marken brukas. Filmen är klar i början av nästa år. Fram till dess ska 100 inspelade timmar klippas ner till 50 minuter. Sveriges television är med som finansiär, så håll utkik nästa vår efter»våtmarkernas hemligheter«i tv-tablån

4 Med ångkraft som drivkraft foto: håkan larsson Ett riktigt ånglok fanns naturligtvis med, under Ångrikets»Upplevelsedag«Ånga och träförädling är huvudingredienserna i projektet Ångrikes upplevelsecentrum. Drivkraften är intresset för ångkraft, och drömmen är en park där alla åldrar kan trivas, leka och lära om ångmaskinens historia. Ångriket ligger vid stranden av sjön Fryken. Naturskönt med badplats och förbindelse till Fryksdalsbanan och ångbåten Freja af Fryken. När parken är färdig ska besökare kunna ta sig dit både land- och vattenvägen. Vandrarhem, stugby och camping ska uppföras inom den sju hektar stora parken och hela området ska trafikeras av en smalspårig järnväg. Levande historia skapas med hjälp av nostalgi, pedagogik och lite modern teknik. För att även de små ska få sitt så planeras det för ett»lek och lär«-område, med rustika, lekvänliga modeller av hus och maskiner från sekelskiftets industriepok. När vi anlagt Lek och lär-området kan vi attrahera både barnfamiljerna ÅNGRIKE FRYKSDALEN projektägare: Ångrike Fryksdalen eu-stöd: kronor ur Europeiska totalbudget: kronor projekttid: till projektledare: Allan Thörnevik, Hemsida Per Gustafsson i projektets styrelse, visar upp en av de gamla ångklenoderna i en nybyggd utställningshall. och den äldre generationen, säger Allan Thörnevik som är projektledare. Då har vi något för alla åldrar. Och visst finns det intresse för ångkraften. Vid Ångrikets årliga»upplevelsedag«har mellan 300 och 600 personer besökt parken, trots att den fortfarande är under uppbyggnad. Helt klar förväntas den bli inom fem år men fram till dess går det, enligt Allan Thörnevik, att besöka området när man vill. Vi arbetar ju här varje dag. Turistbyråerna vet att besökare alltid är välkomna. Så för den som vill insupa doften av kol, smörjfett och en bit svensk historia, så kan Fryksdalen vara värt ett besök i sommar foto: katarina larsson

5 södra skogslänsregionen jämtlands län älvdalens kommun malungs kommun vansbro kommun torsby kommun västernorrlands län ljusdals kommun orsa kommun venjans och våmhus församlingar i mora kommun Mål 1 Södra Skogslänsregionen Mål 1-programmet är en del av eu:s regionalpolitiska åtgärder. Södra Skogslänsregionen har fått drygt tre miljarder kronor ur eg:s strukturfonder för utvecklingsinsatser. Främsta anledningen till stödet är att Södra Skogslänsregionen är ett glest befolkat område inom eu. Ytan är lika stor som en fjärdedel av Sverige men här bor bara människor dvs. fem procent av Sveriges befolkning. Vi behöver och har utrymme för tillväxt! Pengarna från strukturfonderna fördelas under en sjuårsperiod mellan år 2000 och Eftersom eu-stödet är ett komplement till nationella satsningar från privata och offentliga finansiärer så innebär det att regionen kommer att genomföra utvecklingsprojekt för 9 miljarder kronor under dessa sju år. Huvudmålet med programmet är stärkt utvecklingskraft och kunskapsdriven tillväxt i regionens näringsliv. Ansökan och information Länsstyrelsen i Jämtlands län är programmets förvaltningsmyndighet och har därmed ett samordningsansvar för verksamheten i Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Den som söker stöd för ett projekt vänder sig alltid till den länsstyrelse i det län där projektet ska bedrivas. Sametinget bereder och beslutar om projekt inom det samiska insatsområdet. Kontaktpersoner hittar du på hur många timmar våtmark har kurt filmat? Om du svarar rätt och berättar vad du har för strumpstorlek så skickar vi ett par sköna vintriga eu-strumpor (så långt lagret räcker). Svaret vill vi helst få via e-post till: infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling. Strukturfondsavdelningen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund. Svaret ska vara inskickat senast den 31 januari förra numrets fråga Svaret på förra numrets fråga var: 2,5 meter. Vi från Mål 1 hoppas att vinnarna gillade sina nya strumpor!

6 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund sverige B porto betalt Fulufjället en oas i vildmarken Med hjälp av EU-pengar har Fulufjällets nationalpark sett dagens ljus. Två EU-stödda projekt genom Mål 1 Södra Skogslänsregionen har varit med och bidragit till att förverkliga nationalparken. Fulufjällets nationalpark är en vildmarkspräglad oas nära de etablerade turistorterna Idre, Sälen och Trysil, säger Stig-Åke Svenson, miljövårdsdirektör på Länsstyrelsen Dalarna. Den har nu attraktiva besöksanordningar av högsta nationella och internationella kvalitet. Det har bland annat byggts ett Naturum med en utställning om Fulufjällets flora, fauna och kulturhistoria. Vi har också gjort området kring Njupeskär besöksvänligt. Fulufjället ingår i ett europeiskt nätverk av nationalparker (pan Protected Areas Network) initierat av Världsnaturfonden. Det har som syfte att genom turism skapa en hållbar ekologisk, ekonomisk och social utveckling för områden med nationalparker. Medverkan i Fulufjället är en av de tre första certifierade PAN-Parks. Stig-Åke Svenson fick ta emot diplom av Kungen. pan-park kan förutom själva certifieringen ge Fulufjället ett värdefullt utbyte med andra nationalparker i Europa. Nätverket är bra för den internationella marknadsföringen och eventuell hjälp med finansiering för turistaktörer runt fjället. Satsningarna i projektet Fulufjällets nationalpark har utgjort en av flera förutsättningar för att ge området pan- Park-certifieringen. Det andra projektet som Mål 1 Södra skogslänsregionen har stött är Fulufjällets omland. Detta har inneburit ett samarbete med ortsbefolkningen i syfte att lyfta fram förslag och skapa förutsättningar för en hållbar utveckling av naturoch kulturturism i anslutning till nationalparksbildningen på Fulufjället. Genom projektet har Fulufjällsringens ekonomiska förening bildats och de ska arbeta med marknadsföring och affärs- och produktutveckling. Projektet hade inte varit möjligt att genomföra utan lokalbefolkningens hjälp, säger Stig-Åke Svenson. Deras aktiva deltagande och starka överlevnadskraft har stimulerat och gett en mycket positiv anda i arbetet med projektet foto: nisse schmidt FULUFJÄLLETS NATIONALPARK projektägare: Naturvårdsverket eu-stöd: kronor ur Europeiska projektets totala kostnad: kronor projekttid: 1,5 år, till kontaktperson: Per Wallsten, Den 17 september invigde Kung Carl XVI Gustaf Fulufjällets nationalpark, vilken är Sveriges 28:e nationalpark och den första fjällnationalparken på 40 år. Nationalparker utgör den starkaste skyddsformen för svensk natur. De bevaras som ett naturarv för oss och kommande generationer som en tillgång för hela Europa. I bakgrunden skymtar Naturum. foto: nisse schmidt FULUFJÄLLETS OMLAND, ETAPP III projektägare: Länsstyrelsen Dalarna eu-stöd: kronor ur Europeiska projektets totala kostnad: kr projekttid: 1,5 år, till kontaktperson: Stig-Åke Svenson,