Glasmästare gör hästsadlar. Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen. prenumerera på mål 1-nyheter

Transkript

1 Nr 1. mars 2002 Ett nyhetsbrev från Mål 1 Södra Skogslänsregionen DET ÄR VÅRVINTER... och redan nu gror det under markytan. Snart visar sig resultatet. Så är det också med Växtkraft. Resultaten har börjat visa sig. Kompetensanalyser och kompetensutveckling ger ny kraft liksom övriga projekt finansierade av Europeiska socialfonden. Ett tusental Växtkraftprojekt har fått eu-stöd i Mål 1 Södra Skogslänsregionen fram tills nu. I det här numret berättar vi om några av dessa projekt och hoppas att det ska ge ännu flera inspiration att söka eu-stöd för att utvecklas. Vill ni veta mer om något projekt så ta gärna kontakt med mig. För kluriga finns också chansen att vinna ett stort badlakan med tillhörande kylväska för vårens utflykter. Rekreation är också viktigt för att växa som människa. Trevlig läsning! Annica Westerlund, redaktör annica.westerlund@z.lst.se FOTO MICHAEL ENGMAN prenumerera på mål 1-nyheter Skicka namn och adress via e-post eller fax så får du kommande nummer av Mål 1-nyheter med posten! infomal1@z.lst.se fax: redaktör och ansvarig utgivare Annica Westerlund, tel skribenter Karin Andersdotter, Daniel Jansson, Anna-Louise Larsson, Katarina Larsson och Annica Westerlund grafisk form Jonasson Grafisk Design tryck DAUS, Östersund 2002 Vi vet vad vi kan. Nu vet vi också vad vi vill och var vi vill stå om fem år, säger Lena Svensson på Sollefteå glasmästeri. Glasmästare gör hästsadlar Vi vill bli duktigare. Och vi vill själva vara med och styra utvecklingen, inte bara ta dagen som den kommer. Därför håller vi på med ett Växtkraft-projekt, förklarar Lena Svensson på Sollefteå glasmästeri. Sollefteå glasmästeri är ett gammalt familjeföretag, som Lena tog över för två år sedan. Att företaget har funnits länge, i åtminstone 50 år, är ju ingen garanti för att det kommer att finnas i all framtid, resonerar Lena. Vi fyra som jobbar här måste själva veta vad vi vill och vara överens om var vi ska stå om tre år, och om fem år... Det är just detta, både kortsiktiga och långsiktiga mål, som diskuteras nu på glasmästeriet. Vi håller på med kompetensanalysen. Det innebär helt enkelt att vi avsätter forts. nästa sida Europeiska unionen Nyhetsbrevet delfinansieras av EG:s strukturfonder

2 Ritan slår sig inte till ro Växtkraft i Mål 1 Södra Skogslänsregionen forts. från föregående sida tid för att gå igenom vad vi kan göra, vad vi gör, vad vi behöver och vill kunna, berättar Lena. Företaget har ett brett register, allt från bilrutor och inramningar till inglasade altaner. Vi har till och med börjat med sadelmakeri, berättar Lena vidare. På en liten ort går det inte att vara snävt specialiserad. Vi måste istället vara lyhörda för vad som efterfrågas och snabbt kunna erbjuda efterfrågade tjänster. Därför måste vi vara duktiga på många olika saker, alltså ha en bred kompetens inom företaget. I ett småföretag krävs det en hel del planering och samordning för att en medarbetare ska kunna avvaras under några utbildningsdagar och ännu mer planering om fler ska utbildas eller om utbildningen löper under en längre tid. Tack vare Växtkraft-projektet har vi skaffat oss överblick över våra behov, konstaterar Lena. Nu kan vi planera på ett bättre sätt än tidigare. Det underlättar för alla och ger även en trygghet. Att vi har beviljats eu-stöd medför också att vi nu kan satsa mer, och i snabbare tempo, på kompetensutveckling än vad vi annars skulle ha gjort fakta kompetensutveckling SOLLEFTEÅ GLALSMÄSTERI projektägare: Sollefteå Glasmästeri AB växtkraftstöd: kronor varav 50 procent i EU-stöd ur Europeiska socialfonden projektperiod: Ett år och två månader ( till ) projektledare: Lena Svensson, telefon Ritan Cadkonsult i Sundsvall är ett litet företag i en bransch där teknikutvecklingen går rasande fort. Här finns inget utrymme att slå sig till ro. Växtkraft ger oss möjlighet att kombinera kompetensutveckling med vårt dagliga arbete på ett sätt som passar oss själva och företaget perfekt, konstaterar Marianne Wiik. Ritan startades av Ann Walvik Hansen för 14 år sedan. Medarbetare har kommit och gått genom åren vilket är ganska vanligt i branschen. Många jobbar som autocadritare bara under en kortare period. Sedan går de vidare. Eftersom det är svårt att hitta och behålla duktiga medarbetare tycker jag att det är extra viktigt att kunna erbjuda bra möjligheter till vidareutveckling, både för individens och företagets skull, säger Ann. Idag består Ritan av Ann och Marianne samt två kvinnor som jobbar på timbasis. Kunderna finns inom processindustrin, kraftindustrin, konsultföretag och arkitektbyråer. Jobbet är väldigt variationsrikt eftersom uppdragen ständigt varierar. Men det ställer också höga krav på oss, berättar Marianne. De programvaror vi arbetar med växlar beroende på uppdrag och kund. Och det kommer ständigt uppgraderingar och nya applikationer som vi måste kunna hantera för att klara jobbet. Det gäller att hänga med i utvecklingen annars blir vi ointressanta för våra kunder. Att skicka iväg medarbetare på kurs för att lära sig nya program är inget Även ritningar gjorda på dator behöver ibland handarbetas av Marianne Wiik. Arbetet är i ständig utveckling där gamla kunskaper blandas med nyvunnen kompetens. egentligt alternativ för en så här liten arbetsplats. Vi behövs ju här för att sköta det dagliga jobbet. Växtkraftprojektet gör att vi kan avsätta den tid vi behöver för att på egen hand inhämta nödvändig kunskap och utvecklas, utan att behöva ägna vår fritid åt det, förklarar Marianne. Vi har hittat en form för kompetensutveckling som är helt anpassad till varje enskild individ samtidigt som vi förbättrar förutsättningarna för företagets framtid fakta kompetensutveckling RITAN CADKONSULT projektägare: Ritan Cadconsult växtkraftstöd: kronor varav 50 procent i EU-stöd ur Europeiska socialfonden projektperiod: Ett år och två månader ( till ) projektledare: Marianne Wiik telefon FOTO HÅKAN NORDLÖF

3 En bonde i tiden Att driva ett levande lantbruk på landsbygden har blivit alltmer krävande. Produktionskraven ökar men det finns inte möjlighet att anställa mer personal. Allt färre intresserar sig för yrket. fakta nätverksprojekt EN BONDE I TIDEN projektägare: LRF eu-stöd: kr ur Europeiska socialfonden projekttid: Elva månader ( till ) projektledare: Birgitta Mårtens, telefon Det är svårt att hitta människor som är villiga att satsa på att bli bönder. Det är viktigt att vi vänder den trenden så snart som möjligt, säger Birgitta Mårtens, projektledare för växtkraftprojektet»en bonde i tiden«. Projektets målsättning är att få företagen i lrf:s lokalförening i Järvsö att arbeta i nätverk. På så sätt kan alla sträva åt samma håll mot samma mål. Vi kände att det behövdes en gemensam ansats för att kunna bryta mönstret. Tyvärr är det väldigt svårt att få en nätverksorganisation att fungera då många ensamföretagare känner att det inte finns tid att avsätta, säger Birgitta. Projektet ska uppmuntra samverkan mellan de deltagande företagen. Gemensamt ska man hitta arbetsformer som bidrar till ökad sysselsättning. Projektet ska också försöka hitta lösningar som gör lantbruksyrket mer jämställt. I framtiden ska det vara lättare för kvinnor och ungdomar att bli lantbrukare. Växtkraftprojektet är en bra möjlighet för oss att ändra alla negativa åsikter till positiva. I steg två av vårt projekt kommer vi att sprida resultatet av vårt nätverksarbete till övriga lrf-föreningar i Sverige, avslutar Birgitta Mårtens FOTO KLAS FREDRIKSSON södra skogslänsregionen jämtlands län älvdalens kommun malungs kommun vansbro kommun torsby kommun Mål 1 Södra Skogslänsregionen v i n n! västernorrlands län ljusdals kommun orsa kommun venjans och våmhus församlingar i mora kommun Mål 1 Södra Skogslänsregionens program grundar sig på de förslag som kom fram i arbetet med tillväxtavtalen i områdets fem län. Insatserna fokuseras på utveckling av de privata små- och medelstora företagen genom ökad kunskap, forskning och samverkan. Det ska öka regionens attraktivitet för såväl människor som företag. Har du en projektidé? hur många stjärnor finns det i växtkrafts logotyp? Bland de som svarat rätt lottar vi ut fem set till vårens och sommarens utflykter bestående av ett badlakan och en kylväska. Svaret vill vi helst få via e-post till infomal1@z.lst.se. Det går också bra att skicka vykort till: Tävling. Strukturfondsavdelningen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund. Svaret ska vara inskickat senast den 30 april Vinnaren av förra numrets tävling Ove Olsson från Själevad lottades fram som vinnare bland de som svarat rätt på förra numrets tävlingsfråga. (Se nr 2/2001).

4 FOTO PER ERIKSSON Fler män till skolan Deltagarna i EU-projektet»Fler män till skolan«samlade på Högskolan Dalarna. Vi hade hoppats på 20 deltagare, men 52 startade i januari, berättar Åsa Westman, Högskolan Dalarna och projektledare för EU-projektet»Fler män till skolan«. Det vi ville var att locka fler män att utbilda sig till lärare, särskilt de som tidigare gjort annat och saknade erfarenhet av undervisning, säger Åsa Westman. Vi tog lång tid på oss vid rekryteringen av deltagare till projektet. Vi ville nå ut till så många som möjligt och var noga med att marknadsföra projektet. Arrangörerna hade aldrig vågat hoppas på så stort intresse för projektet som överträffade förväntningar. Det är Länsstyrelsen Dalarna, Högskolan i Dalarna, kommuner och arbetsförmedlingar som samarbetar. Dalarna är en region med traditionellt få manliga lärare. Genom den här utbildningen ges deltagarna en chans att prova på yrket. Under ett preparandår varvas högskolestudier på distans med praktik på lokala skolor. Alla deltagare har också egna mentorer. Den stora fördelen med projektet är att studenten kan bo kvar på sin hemort under studietiden. En av deltagarna är Dalle Saxdahl som bor i Gagnef. Han nappade på rekryteringsannonsen med hull och hår, avvecklade byggnadsfirman och jobbet fakta jämställdhetsprojekt FLER MÄN TILL SKOLAN målgrupp: män antal: 52 deltagare mellan 20 och 55 år Projekttid: Ett år (januari 2002 januari 2003) samverkande aktörer: Högskolan i Dalarna, länsarbetsnämnd, länsstyrelse, Kunskapslyftet, ESF växtkraftstöd: kronor ur Europeiska socialfonden kontaktperson: Åsa Westman, Högskolan i Dalarna, Falun telefon , , e-post: asa@orsatryck.se som snickare för en plats bakom skolbänken. Jättebra att kunna bo kvar hemma och varva studierna med praktik i en åttonde klass. För mig är det ett personligt lyft att ta ett nytt steg i livet och att jobba med ungdomar. Helt klart är att män behövs i skolan och det är stimulerande att vara en förebild för ungdomarna, menar Dalle Saxdahl. Från nästa år kommer Högskolan i Dalarna att erbjuda lärarutbildning på distans för Dalle Saxdahl och hans studiekamrater. Denna typ av preparandår kommer eventuellt att utnyttjas mer allmänt. Vi planerar nu ett projekt med sikte på att locka fler kvinnor till tekniska yrken, avslutar Åsa Westman

5 Vad är Växtkraft? Inom Mål 1-programmet finns åtgärderna 2:1 2:4 som motsvarar det nationella mål 3-programmet. Dessa åtgärder benämns»växtkraft«och ska ses som ett sammanhållet program. Genom Växtkraft kan företag, offentlig sektor och organisationer söka pengar för att utveckla mänskliga resurser. Det gäller insatser för såväl anställda i privat och offentlig verksamhet och ensamföretagare som arbetslösa. Sökande vänder sig till respektive läns beredningssekretariat som finns på länsstyrelserna. Ansökningsblanketterna är gemensamma. kooperativ inom hälsa och omsorg En angelägenhet för hela bygden Projektledaren Camilla Larsson tillsammans med Julia som bor på Brockenstrands servicehem. FOTO KATARINA LARSSON Vilken typ av projekt kan få stöd För anställda/ensamföretagare: Kompetensanalyser, kompetensutveckling, nätverk, jämställdhet, lokalt projektstöd. Projekt där både anställda/ ensamföretagare och arbetslösa ingår: Jobbrotation, nätverk, lokalt projektstöd, jämställdhet, integration, mångfald och företagaranda För dessa åtgärder tar partnerskapet i varje län fram ett regionalt program. Växtkraft i Mål 1 Södra Skogslänsregionen»Sväng höger direkt efter kyrkan«. Det är inte svårt att hitta till Brockenstrands servicehem, det finns inte så många andra landmärken här ute i den Vitsandska glesbygden. Utom kyrkan förstås. Nu vill Torsby kommun i Värmland lägga ner verksamheten vid hemmet men ortsborna protesterar. Ekonomisk verklighet ställs mot inbodd trygghet. Kyrkan spelar sin roll här också. Det var prästen i Fryksände församling, Hans Lass, som tog upp frågan om att driva Brockenstrand vidare som ett kooperativ. Konflikten rör Brockenstrands servicehem, med sin nästan hundraåriga historia. Om det ska bli ett hälsocenter och en fakta lokalt projektstöd BROCKENSTRANDS BLOMSTERFOND projektägare: Brockenstrands Blomsterfond växtkraftstöd: Till en förstudie, kr i EU-stöd ur Europeiska socialfonden, ingen medfinansiering krävs. projektperiod: Åtta månader ( till ) projektledare: Camilla Larsson telefon samlingspunkt för både unga och gamla, eller ännu ett öde hus längs vägen? Får personal från hemmet och prästen Hans Lass bestämma, så drivs Brockenstrand vidare, för att det fyller en funktion i samhället. För att kunna ta över driften behövs kapital. Mer pengar ska sökas genom Mål 1 och ett kooperativ ska bildas där andelarna säljs för 500 kr styck. Andra intressanta förändringar som kan komma att genomföras är att ge servicehemmet en hälsoprägel. Vi vill öppna hemmet för entreprenörer inom hälsa, låta dem etablera filial här på Brockenstrand. I framtiden är tanken att hela vår verksamhet ska genomsyras av hälsotänkande, från måltider till motion och friskvård, säger projektledare Camilla Larsson och hennes arbetskamrat, Annelie Svensson. De har stor uppbackning från Vitsandsborna och är själva mycket beslutsamma. Hemmet får inte försvinna. Det ska växa till en samlingspunkt för alla i bygden men framförallt vara en trygg plats för våra äldre, avslutar Camilla Larsson

6 avsändare Mål 1 Södra Skogslänsregionen. Länsstyrelsen Jämtlands län Östersund B sverige porto betalt En seger för samarbete Istället för att lägga sig platt ner så tog de tag i situationen. Psykogeriatrisk avdelning och team på psykiatriska kliniken i Östersund har varit nedläggningshotade i omgångar. Den här gången skulle alla vårdplatser bort. De tar emot människor som är över 60 år och som har psykiska besvär eller demens med personlighetsförändringar. Det är visserligen kommunerna som har ansvaret för dementa, men ibland krävs specialistvård och det är svårt för varje kommun att ha och underhålla den kunskapen. Psykogeriatrisk avdelning och team är ett komplement till den vården. Teamet kan åka ut och understödja vårdpersonal på servicehem och avdelningen tar emot de svårast sjuka. Psykogeriatrisk avdelning och team valde att kämpa och visa att de kunde bli effektivare när verksamhetsledningen ville se över hur vården av dementa och äldre psykiskt sjuka skulle se ut i framtiden. För ett är säkert vård av dementa är något som alltid kommer att behövas på ett eller annat sätt, säger skötaren Johnny Jönsson. Vägen till ekonomiskt stöd för att ta reda på vad som kunde förändras gick genom Växtkraft. Psykologen på avdelningen hade en vän som var konsult och fakta kompetensanalys PSYKOGERIATRISK AVDELNING OCH TEAM projektägare: Jämtlands läns landsting växtkraftstöd: varav 50procent i EU-stöd ur Europeiska socialfonden projektperiod: Fyra månader ( till ) projektledare: Eva Tjernberg telefon Många diskussioner och ett nära samarbete mellan alla 26 i personalen har pågått under arbetet med kompetensanalysen. Ute på den soliga balkongen sitter Johnny Jönsson, Håkan Lindholm, Lizzie Olofsson Bitén, Eva Tjernberg och Chris Blank. som kunde berätta om eu-stödet. Avdelningen sökte och beviljades stöd från Växtkraft. Efter vi börjat arbetet med kompetensanalysen dröjde det tre till fyra veckor innan personalen riktigt kom igång, säger den ekonomiskt ansvariga chefen Eva Tjernberg. Avdelningens kurator Chris Blank medger också att allt var inte bara solsken för att analysarbetet börjat. Nedläggningshotet gjorde att känslorna åkte både berg- och dalbana. Överläkare Håkan Lindholm tror att det initiativ och de idéer de har för framtiden visade på att avdelningen var något att fortsätta att satsa på. Visserligen har organisationen slimmats från 15 till 10 vårdplatser men personalen känner det som en seger. Under kompetensanalysen vände de sig till de medicinskt ansvariga sjuksköterskorna ute i kommunerna för att höra deras synpunkter på hur de vill få service från teamet. Avdelningen har även tittat på hur it kan utnyttjas i det dagliga arbetet och vilket utbildningsbehov personalen har. Just nu går alla en grundläggande datautbildning. Men det vikigaste är att man ska försöka utnyttja mer it-teknik i kontakten med kommunerna för att minska resandet som tar både tid och pengar. I början innebär det att vi måste resa ännu mer för att verkligen lära känna all personal ute i kommunerna. Sedan tror vi på ett arbetsätt där enstaka frågeställningar och återkommande överläggningar kan skötas med den nya tekniken, menar överläkare Håkan Lindholm